Civilutskottets betänkande med anledning av motioner om målen för samhällsplaneringen, m. m.
Civilutskottets betänkande nr 21
CU 1975:21
Nr 21
Civilutskottets betänkande med anledning av motioner om målen för samhällsplaneringen, m. m.
Motionerna
Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1975:
1751 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en parlamentarisk utredning med uppgift att föreslå åtgärder, inriktade på att skapa lokala miljöer med närhet och samband mellan olika funktioner inom integrerade samhällen, i enlighet med vad som anförts i motionen, och där energi- och råvaruhushållning är en avgörande förutsättning för utredningens arbete,
2. att riksdagen uttalar att kommande planlagstiftning utformas så, att goda förutsättningar ges för skapande av lokala miljöer med integration av olika verksamheter och funktioner.
I de till konstitutions- resp. utbildningsutskottet hänvisade följdmotionerna 983 och 1546 framställs yrkanden ang. kommundelsfullmäktige resp. undervisning i ekologi.
1771 av herr Jonnergård m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar som målsättning i fråga om orts- och regionstrukturen, att samhällsplaneringen skall vara inriktad på att lokalt samordna boende, arbete, service och fritidsaktiviteter.
Utskottet
Statens planverk har i rapporten 1972:24 Bostadens grannskap bl. a. anlagt synpunkter på samlokalisering av bostäder och arbetsplatser. 1 syfte att förbättra underlaget för råd och anvisningar i detta ämne har på verkets uppdrag en särskild studie (Statens planverk aktuellt 1974:6) gjorts för att jämföra alternativa planstrukturer inom en bebyggelseenhet med ca 3 400 boende, dimensionerad att ge underlag för en låg- och mellanstadieskola.
Bygglagutredningen har i betänkandet SOU 1974:21 Markanvändning och byggande (s. 167-194) behandlat allmänna riktlinjer för planläggningen och bebyggelsemiljöns utformning. Därvid har bl. a. föreslagits att den framtida lagstiftningen skall innehålla bestämmelser i vissa av dessa ämnen och att dessa skall stödjas genom tillämpningsbestämmelser. Det kan noteras att i det av utredningen förutsatta plansystemet förutsätts att kommunerna i större utsträckning än f. n. skall komma att besluta om detaljplaner. Arbetet på en ny lagstiftning fortsätts.
1 Riksdagen 1975. 19 sand. Nr 21
CU 1975:21
2 Servicekommittén har i betänkandet Boendeservice 7 (SOU 1973:24) angen de mål, för vars förverkligande boendeservice är ett bland flera medel, sålunda: ökad trygghet, gemenskap och jämlikhet, underlättande av betungande hemarbete, delaktighet i personlighetsutvecklande och hälsofrämjande aktiviteter och möjlighet att påverka såväl den egna som den gemensamma miljön. Avgörande är att servicens innehåll och formerna för utbudet svarar mot människornas behov och resurser. Utvecklingen av serviceverksamheterna sammanfattas i fyra nyckelbegrepp: integration, decentralisering, påverkbarhet och rationalitet. Bl. a. föreslås att planverket får i uppdrag att studera möjligheterna till och föreslå åtgärder för en samordnad och integrerad utbyggnad av arbetsplatser, bostäder och service vid nybebyggelse samt komplettering av ensidigt sammansatta bostads- och arbetsområden.
Inom den statliga bostadspolitiken har stödformer anvisats för komplettering med service i äldre bostadsområden och för miljömässig förbättring i både yngre och äldre områden. Frågor om boendedemokrati utreds av boendeutredningen. Kraven på ett förstärkt medborgarinflytande över den fysiska planeringen har prövats av bygglagutredningen och övervägs inom bostadsdepartementet. Nya former för direkt beslutspåverkan inom kommunala institutioner prövas i en försöksverksamhet.
Statens råd för byggnadsforskning har i sitt programarbete bl. a. tagit upp frågor om lokala miljöers utformande och nyttjande och redovisat vissa studier för bostadsområden. Bl. a. har anförts att sambanden mellan fysisk struktur, individers och gruppers beteenden, kvalitetsbedömningar och värderingar av miljö är ett utomordentligt svårt men angeläget område för forskningen. I sammanhanget har betonats nödvändigheten av att få fram metoder som är speciellt lämpade för attitydmätningar på detta område. I anslutning till en diskussion om planering av lokal service framhålls bl. a. att flyttningsfaktorn blir svårare att bestämma ju mindre området är, vilket ger specifika svårigheter vid dimensionering av t. ex. åldersspecifik service. 1 lokaliseringssammanhangen påpekas att viss verksamhet inte alltid ger upphov till en prissatt produktion och att därför krävs en omsorgsfull utveckling av kostnads- och nyttoberäkningar.
Till bostadsdepartementet har knutits expertgruppen för fysisk planering och bebyggelse. Därmed har skapats bättre organisatoriska förutsättningar för samordning och initiering av forskning m. m. som kan medverka till att bryta tendenser till en ökad sektorisering.
Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) har i betänkandet Orter i regional samverkan (SOU 1974:1) framhållit en härtill anknuten målkonflikt: En uppbyggnad av många små lokala arbetsmarknader skulle från flera synpunkter, miljöförhållanden m. m., i och för sig vara eftersträvansvärd. Valmöjligheterna beträffande arbete m. m. inom en sådan marknad skulle dock bli begränsade. En sådan struktur skulle också medföra stor omflyttning mellan de små lokala arbetsmarknaderna. Ett val föreligger
CU 1975:21
sålunda mellan att skapa ett samhälle med små lokala arbetsmarknader med stora omflyttningar eller med större arbetsmarknader och mindre flyttningar mellan dem. I den senare samhällstypen kan mål om ett differentierat näringsliv och robusthet i förhållande till konjunktur- och strukturstörningar uppnås. Samhällsplaneringen bör enligt ERU:s mening inriktas på att ta bort barriärer i individernas dagliga aktivitetsfält. Viktiga förbättringar av levnadsvillkoren kan uppnås genom utbyggnad av transportsystemet och införande av mer flexibla arbetstider. ERU:s analys av ortssystemet har lett till bl. a. den slutsatsen att systemet bör byggas upp med hushållens dagliga aktivitetsfält som minsta byggsten - resor till arbete, service, fritidsinrättningar m. m. I anslutning härtill betonas vikten av att samordna delar av hushållens, företagens och den offentliga sektorns dagliga verksamhetsområden.
I juni 1971 tillsattes en arbetsgrupp för att behandla frågor om framtidsstudier i Sverige. Gruppen avlämnade betänkandet SOU 1972:59 Att välja framtid, till vilket fogades fyra specialarbeten. 1 februari 1973 inrättades ett till statsrådsberedningen knutet sekretariat för framtidsstudier, till vilket knutits en parlamentariskt sammansatt referensgrupp. Sekretariatet har bl. a. sammanställt remissvaren över 1972 års betänkande. Fyra studier är nu aktuella: arbetslivet i framtiden, råvaror och naturresurser, Sveriges internationella beroende och - i samarbete med energipolitiska delegationen - en framtidsstudie på energiområdet. År 1974 har tillkallats samarbetskommittén för långtidsmotiverad forskning m. m.
Förslaget i motionen 1751 (c) yrkandet 1, om en parlamentarisk utredning syftar till att snabbt - men mot ett långt tidsperspektiv - få fram förslag till åtgärder som främjar tillkomsten av den i motionen skisserade samhällstypen. Utredningsförslaget synes närmast grundat på önskemålet att genom en samlad beredning bryta nuvarande sektorsindelning i bedömningen av frågorna. Motionärerna använder beteckningen ”framtidsutredning” men betonar även kravet på successiva, snabba och konkreta förslag.
Till sekretariatet för framtidsstudier har knutits en parlamentariskt sammansatt referensgrupp. Därmed har sålunda redan tillskapats ett forum, där motionärernas bedömningar på lång sikt kan hävdas och få tillfälle att påverka arbetet. Redan på denna grund kan den föreslagna utredningen anses inte påkallad. Snarare skulle en förordad utredning, som skulle utgå från att målsättningarna i motionen är accepterade, kunna motverka syftet med det fortsatta arbetet med framtidsstudier.
Härtill kommer att, även om vissa av de i motionen angivna målen kan anses allmänt omfattade, flera av bedömningarna inte är tillräckligt distinkta för att läggas till grund för ett särskilt utredningsarbete. Åter andra bedömningar står i konflikt med av andra som vitala hävdade samhällsintressen. I båda fallen torde gälla att förutsatt framtida forskning krävs innan målformuleringar av direktivkaraktär kan göras. I det senare fallet tillkommer inte minst även ett krav på att de politiska målsättningarna bakom
CU 1975:21
förslaget ytterligare utvecklas. Utskottet anser sålunda att en målskiss av den i motionen framförda arten inte kan läggas till grund för ett utredningsuppdrag.
Det i samma motion, 1751, framförda sektorsinriktade yrkandet 2 om ett uttalande beträffande utformningen av kommande planlagstiftning torde närmast ta sikte på den vidare behandlingen av bygglagutredningens förslag till allmänna riktlinjer för planläggningen och bebyggelsemiljöns utformning. Yrkandet knyter an till förslaget i motionen 1771 (c) med dess hävdande av behovet av samordning i planeringen.
De i motionerna i detta sammanhang uppsatta målen för den fysiska planeringen är av den karaktären att de i väsentliga delar redan är allmänt omfattade eller föremål för fortsatta studier. I nuvarande läge finns inte anledning för utskottet att göra uttalanden i denna del. Utskottet har även tidigare (CU 1974:36) avböjt att ta ställning till det fortsatta arbetet på en ny markanvändnings- och planlagstiftning. Vidare bör erinras om den expertgrupp för fysisk planering och bebyggelse som knutits till bostadsdepartementet och om de bättre organisatoriska förutsättningar som därmed skapats för samordning och initiering av forskning m. m. som kan medverka till att bryta tendenser till en ökad sektorisering.
Utskottet hemställer
1. beträffande parlamentarisk utredning att riksdagen avslår motionen 1975:1751, yrkandet 1,
2. beträffande uttalanden om kommande planlagstiftning att riksdagen avslår motionen 1975:1751, yrkandet 2,
3. beträffande uttalanden om samordnad planering att riksdagen avslår motionen 1975:1771.
Stockholm den 22 april 1975
På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON
Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Mattsson i Skee (c). Adolfsson (m), Häll (s), Claeson (vpk), fru Landberg (s), fru Ingvar-Svensson (c), herrar Persson i Karlstad (s), Danell (m). Ullsten (fp) och Andersson i Gamleby (s).
GOTAB 75 9371 S Slockholm 1975