om energihushållningen m. m. såvitt gäller bostadsdepartementets verksamhetsområde, dels propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag till byggnadsforskning samt dels propositionen 1975:78 såvitt gäller punkten 85 med förslag till lag om ändring i byggnadslagen (1947:385), jämte motioner

Civilutskottets betänkande nr 28

CU 1975:28

Nr 28

Civilutskottets betänkande med anledning av dels propositionen 1975:30 om energihushållningen m. m. såvitt gäller bostadsdepartementets verksamhetsområde, dels propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag till byggnadsforskning samt dels propositionen 1975:78 såvitt gäller punkten 85 med förslag till lag om ändring i byggnadslagen (1947:385), jämte motioner

Propositionerna

Regeringen har i propositionen 1975:30 bilaga 2 föreslagit riksdagen

dels att antaga förslagen till

1. lag om ändring i byggnadslagen (1947:385),

2. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

3. lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612),

4. lag om ändring i lagen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift,

dels att

5. godkänna de i regeringsprotokollet förordade ändringarna av grunderna för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet,

6. medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet får, utöver tidigare medgiven ram för år 1975 och vad i annat sammanhang förordats för innevarande budgetår, beviljas intill ett belopp av 300 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

7. godkänna den i regeringsprotokollet förordade grunden för energisparstöd till allmänna samlingslokaler,

8. medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler får beviljas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

9. medge att, utöver tidigare medgiven ram för år 1975, medel för energibesparande åtgärder inom statliga byggnader ställs till byggnadsstyrelsens förfogande inom en ram av 15 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

10. godkänna de i regeringsprotokollet förordade ändringarna av grunderna för energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader,

11. godkänna de i regeringsprotokollet förordade riktlinjerna för stöd till prototyp- och demonstrationsverksamhet,

12. medge att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet får beviljas intill ett belopp av 6 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

13. godkänna den i regeringsprotokollet förordade handläggningen av frågorna rörande ytterligare riktlinjer för utnyttjandet av landets vattenkrafttillgångar,

1 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 28

CU 1975:28

14. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/76 anvisa

a. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. ett reservationsanslag av 326 000 000 kr.,

b. till Byggnadsforskning ytterligare 2 000 000 kr.

I propositionen 1975:1 bilaga 14 (bostadsdepartementet) har regeringen under punkten B 8 (s. 32-33) föreslagit riksdagen att på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/76 till Byggnadsforskning anvisa ett anslag av 9 000 000 kr.

Vad som anförts i budgetpropositionen om vissa samordningsfrågor m. m. inom samhällsplaneringsforskningen behandlas av utskottet i betänkandet CU 1975:7 (s. 28).

Vidare har regeringen i propositionen 1975:78 såvitt gäller punkten 85 lagt fram förslag till lag om ändring i byggnadslagen (1947:385).

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1975:

60 av herr Knut Johansson i Stockholm m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås att riksdagen hemställer att regeringen

2. lägger en total bedömning av samtliga vattendrag till grund för utbyggnadsplanen,

3. vidtar åtgärder som möjliggör en sådan samlad totalbedömning av vattenkraftsutbyggnaden att miljö och naturvårdskraven kan vägas mot energibehovet,

289 av herr Helén m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen som ett led i ett omfattande program för en god hushållning med energitillgångarna, hos regeringen begär

4. att normer och lånebestämmelser rörande byggande snarast omarbetas i syfte att främja energihushållning,

412 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen uttalar att utbyggnad av kraftverk i nedre Dalälven vid Gysinge och i Mellanljusnan i Ljusdals kommun ej bör komma till stånd,

905 av herr Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen beslutar

5. att hos regeringen anhålla om ett utvidgat bidrags- och låneprogram för energibesparande åtgärder inom sektorn byggnaders uppvärmning med den inriktning och av den omfattning som anförts i motionen,

6. att hos regeringen anhålla om ett informations- och utbildningsprogram för energibesparande åtgärder inom sektorn byggnaders uppvärmning med den inriktning och av den omfattning som anförts i motionen,

10. att uttala att byggnormer och bygglånebestämmelser ändras så att högre krav ställs på energibesparande åtgärder samt att alternativa metoder för dessa åtgärder ges förbättrade villkor,

CU 1975:28

11. att uttala att planerade och ännu icke beslutade investeringar - som förutsätter riklig tillgång på energi - noggrant övervägs ur energisynvinkel,

12. att uttala sig för en övergång till individuella el- och gasmätare i alla bostadshus,

1663 av herr Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om bestämmelser innebärande obligatorisk installation av lägenhetsmätare för varmvatten och elektricitet vid ny- eller ombyggnad av flerfamiljshus,

1678 av fru Söder (c) och herr Åsling (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder för årlig driftkontroll av oljeeldade värmeanläggningar,

1768 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att medel ställs till förfogande för vissa energibesparande förbättringsåtgärder också beträffande byggnader tillhörande ideella organisationer,

1795 av fru Söder m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om ett program, där förvaltare av flerfamiljsfastigheter åläggs att reglera in värmesystemen, innehållande angivelse om högsta tillåtna temperaturskillnad mellan fastighetens lägenheter i enlighet med vad som anförts i motionen,

dels de med anledning av propositionen 1975:30 väckta motionerna 1975: 1850 av herrar Ångström (fp) och Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar att till den vattenkraft som skall lämnas fri från framtida exploatering också läggs den mellan Storsjön i Härjedalen och sjön Nedre Grucken med bortledandet av vatten från Ljungan och korttidsreglering i Storsjön, allt inom Bergs kommun, Jämtlands län,

1964 av fru Söder m. fl. (c, m, vpk) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger till känna att sträckan mellan Storsjön i Härjedalen och sjön Nedre Grucken i älven Ljungan ej må utbyggas för kraftverksändamål, 1999 av herr Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen om att de allmänna synpunkter på kraftutbyggnad och eldistribution som anförts i motionen skall beaktas vid den framtida vattenutbyggnaden,

2009 av herr Hörberg (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

11. att riksdagen fattar principbeslut om

1. att skärpta isoleringskrav och krav om uppvärmningsanordning för inhemskt bränsle för nybyggen skall gälla från år 1978,

2. att tilläggsisolering och förberedelse för uppvärmning med inhemskt bränsle av äldre byggnader skall genomföras under åren 1976-1990,

3. att erforderliga ominstallationer m. m. skall göras så att energidebitering av olika slag kan ske per hushåll/motsvarande senast år 1990,

4. att spjällrégulator vid gas- och oljeeldade värmepannor skall vara obligatorisk från år 1990,

5. att regelbundet återkommande inspektion av värmepannor genom kommunernas försorg skall ske från år 1978,

CU 1975:28

6. att i lokaler med luftväxlingsanläggning med användning av fläktar

o. d. spillvärme skall tillvaratas foråteruppvärmningsändamål senast år 1985,

2029 av herr Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

5. att riksdagen i vad gäller den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden beslutar dels att bemyndiga regeringen att, i vad avser kända projekt i södra Norrland och norra Svealand, i vanlig ordning avgöra inom bevarandeklasserna 0 och 1, dels att, i vad gäller projekt av högre bevarandevärde, dessa skall föreläggas riksdagen för slutligt ställningstagande,

6. att riksdagen i vad gäller en utbyggnad av vattenkraften i norra Norrland beslutar att pågående utredningsverksamhet skall avvaktas innan bemyndigande om utbyggnad lämnas samt att riksdagen bekräftar att någon utbyggnad av Kalix, Torne och Pite älvar samt Vindelälven inte skall ske,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 136 a $ byggnadslagen samt hos regeringen begär en utredning rörande kriterier för lokalisering av energikrävande industri i enlighet med vad som anförts i motionen,

2030 av herr Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975:30 ang. energihushållning m. m. beslutar

5. att som sin mening uttala vad som anförts om inriktningen av de energisparande åtgärderna inom sektorn byggnaders uppvärmning och att till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. förbudgetåret 1975/76 under tolfte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 396 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 722 000 000 kr.,

8. att beträffande svensk byggnorm uttala vad som i motionen anförts,

9. att med avslag på propositionens hemställan ang. bemyndigande till regeringen att handlägga vattenkraftsutbyggnaden besluta avvakta ytterligare béslutsunderlag i enlighet med det i motionen anförda,

2031 att herr Helén m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

B. att riksdagen hos regeringen begär

4. att bestämmelser utfärdas, innebärande förbud mot kollektiv mätning och debitering av energiavgifter i nyproduktionen,

2033 av herr Helén m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motiveringen i motionen 1975:2031 - hemställs

A. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande prövning enligt 136 a byggnadslagen samt om tillsättandet av en nämnd för handläggning av frågor rörande industrilokalisering,

B. att riksdagen hos regeringen begär ytterligare insatser i syfte att främja hushållningen med energi, innefattande bl. a.

1. uppbyggnad av en organisation för kontinuerlig tillsyn av värmeanläggningar,

2. genomförande av ett program för kontroll av det äldre fastighetsbeståndet från energisynpunkt,

CU 1975:28

3. genomförande av ett tioårsprogram för tilläggsisolering och liknande åtgärder för bättre energiekonomi under vilken tid praktiskt och ekonomiskt stöd bör utgå,

4. snabb komplettering av Svensk byggnorm så att krav ställs på treglasfönster och bättre isolering i nyproducerade bostäder samt på rumstermostater i nyproducerade småhus,

5. snabb tillämpning av ny teknik, såsom värmepumpar, ackumulerande värmesystem och solenergifängare inom bostadsproduktionen,

C. att riksdagen godkänner vad som anförts i motionen betr. vattenkraftsutbyggnad,

D. att riksdagen beslutar att i avvaktan på ytterligare utredningar endast de vattenkraftsprojekt som av utredningen rörande vattenkraft i södra Norrland och norra Svealand redovisats i klasserna 0 och 1 får betraktas som öppna för tillåtlighetsprövning,

2034 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen beslutar

5. att med avslag på propositionen i motsvarande del förbehålla sig prövningsrätten när det gäller fortsatt utbyggnad av vattenkraften,

2035 av herr Jonasson (c) vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av regeringens proposition 1975:30 angående energihushållning m. m. uttalar som sin mening att en tillbyggnad av Edsforsen i Klarälven blir föremål för ytterligare prövning,

2036 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen beslutar att den föreslagna kraftverksutbyggnaden i Värsjön tillförs de projekt beträffande vilka beslut om utbyggnad tills vidare inte bör fattas,

2037 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975:30, bilaga 2, uttalar

1. att Mellanljusnan och Härjedalsljusnan hänförs till klass 4 i den klassificering som skall ligga till grund för det fortsatta vattenkraftsutnyttjandet,

2. att en utredning verkställs om de konsekvenser som en vidare utbyggnad kan ha från miljö-, rekreations-, kulturminnesvårds-, naturvårdsm. fl. synpunkter innan ytterligare utbyggnader av kraftverk eller regleringsdammar i Ljusnans dalgång får komma till stånd,

2038 av herr Pettersson i Helsingborg (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att energisparstöd för pannbyten fortsättningsvis får utgå efter samma grunder som för närvarande.

Över motionerna 1975:176 (s), 632 (fp), 910 (fp) och 1675 (c, m) har näringsutskottet inhämtat yttrande från civilutskottet. Motionerna behandlas i betänkandet NU 1975:30 där yttrandet (CU 1975:2 y) fogats som bilaga.

CU 1975:28

6 Utskottet

Energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Riksdagen föreslås i propositionen godkänna av bostadsministern förordade ändringar av grunderna för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet samt i kommunala och landstingskommunala byggnader. Förslagen i denna del och även i övrigt förs fram mot bakgrund av bl. a. bedömningen att vissa fördjupade studier behövs innan man kan göra en mer detaljerad prioritering mellan olika energibesparande investeringar. I detta sammanhang hänvisas till den arbetsgrupp som knutits till energipolitiska delegationen och som skall pröva förutsättningarna och föreslå åtgärder för rationellare energianvändning i bostäder och andra inte industriella lokaler. Vidare hänvisas till förslagen att ge ytterligare resurser till forsknings- och utvecklingsverksamhet beträffande energianvändning för bostäder m. m.

Propositionens förslag innebär bl. a. att stödverksamheten förlängs tills vidare. Den är nu begränsad till åtgärder som påbörjas före utgången av år 1975. Någon tid för avveckling av stödet uppställs inte. Förlängningen skall avse även stödet för landstingskommunala och kommunala byggnader.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Den sålunda tillstyrkta förlängningen av stödverksamheten omfattar även bostadslångivningen. Stödet inom denna ram innebär bl. a. (prop. 1974:69, s. 9-11,CU 21) att bostadslån skall kunna utgå för energibesparande åtgärder utan hinder av eljest gällande regler med krav på viss standard efter ombyggnad, på att åtgärderna skall medföra en väsentlig ökning av bostadsvärdet och på att åtgärderna inte anses som annat löpande underhåll än sådant som är direkt betingat av arbetet. För olika typer av energibesparande åtgärder får tillägg göras till låneunderlaget. Bostadslånet har avsetts att ersätta lånedelen i det särskilda stödet när kostnaderna för de energibesparande åtgärderna är högre än 6 000 kr. per lägenhet eller när åtgärderna ingår som en del av ett större ombyggnadsföretag.

Efter nämnda beslut har som förutsättning för bostadslån införts det s. k. markvillkoret. Detta innebär t. ex. att den som från privatperson förvärvar ett flerfamiljshus inom område med samlad äldre bebyggelse efter utgången av oktober 1974 kan få bostadslån endast efter regeringens dispensbeslut. 1 vissa fall, nämligen då lånet skall finansiera i huvudsak energibesparande åtgärder och därav direkt föranledda arbeten, kan det ifrågasättas om individuella dispensbeslut bör krävas. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger till känna att regeringen har att fatta närmare beslut i denna fråga.

Vidare föreslås i propositionen att stödet fr. o. m. den 1 juli 1975 vidgas att avss ytterligare typer av bostäder, nämligen de som utan att vara årsbostad används och uppvärms under vinterhalvåret. Syftet är att öppna möjlighet till stöd för vissa institutionsbostäder och t. ex. bostäder i anslutning till

CU 1975:28

kursgårdar. Fritidsbostäder skall som hittills vara undantagna.

Inte heller detta förslag har gett anledning till erinran från utskottets sida.

Propositionen innebär också ett vidareförande av bostadsstyrelsens förslag att pannbyten och byte av oljebrännare undantas från stöd fr. o. m. den 1 januari 1976. Redan fr. o. m. den 1 juli 1975 skall enligt förslaget stöd för pannbyten utgå endast i den mån det finns utrymme inom tilldelade ramar. Förslaget motiveras med att byte av värmepanna i många fall torde vara den minst energibesparande åtgärden av de nu använda samt med att stödet i denna del på sikt kan komma att motverka anslutning till fjärrvärmeanläggning eller annan större värmeanläggning. I motionen 2038 (s) föreslås att stöd utgår som hittills för pannbyten.

Enligt uppskattningar skulle ett fortsatt stöd enligt nu gällande grunder och med samma efterfrågan som hittills innebära att av statsmedel årligen ca 150 milj. kr. skulle disponeras för byten av pannor i småhus och 50 milj. kr. för byte av pannor i flerfamiljshus. Stödet för pannbyten skulle därmed som nu bli den tyngsta kostnadsposten - cirka hälften av vad som disponeras för innevarande budgetår. Åtgärdernas karaktär av normalt löpande underhåll, den relativt ringa energispareffekten, riskerna för kapitalförstöring och möjligen även för att fjärrvärmeanslutning uppskjuts talar dessutom för ett bifall till propositionsförslaget beträffande stödet för pannbyten. Byte av oljebrännare anges som en åtgärd som ger en god energibesparing. De relativt begränsade kostnaderna och det förhållandet att åtgärden även utan stöd är ekonomiskt lönsam talar för att stödet inte bör fortsätta för småhusens del. I fråga om flerfamiljshusen är kostnaden utslagen per lägenhet betydligt mindre. Nya bränsleklausuler torde på detta område ge tillräckligt incitament till byten. Motionsförslaget kan sålunda inte tillstyrkas.

Propositionsförslaget innebär att stöd för pannbyten och brännare skulle kunna lämnas till utgången av år 1975 men att det under andra halvåret 1975 skulle utgå endast i den mån det fanns utrymme inom tilldelade ramar. Även om lån- och bidragsgivningen (bil. 2,s. 32) fördelas jämnt under nästa budgetår skulle en sådan prioriteringsregel bli administrativt svårhanterlig. Enligt utskottets mening bör därför gälla att stödmöjligheterna kvarstår till utgången av år 1975 men endast beträffande ansökningar som kommit in till förmedlingsorganet senast den 30 maj 1975. Med hänsyn till antalet inneliggande ansökningar torde utskottets förslag för sökandena få samma praktiska effekt som förslaget i propositionen.

Bostadsstyrelsens nämnda förslag, till vilket bostadsministern anslutit sig, innebär att stöd till anskaffande av eldningsautomatik och liknande åtgärder i vissa fall skulle kunna utgå. Ett principbeslut om att spjällregulator vid gas- och oljeeldade värmepannor skall vara obligatorisk från år 1990 föreslås i motionen 2009 (fp), yrkandet II.4.

CU 1975:28

8 MotionsfÖrslagets syfte för i inte oväsentlig del anses tillgodosett genom det ovan förordade stödet till anskaffning av eldningsautomatik.

Bostadsministern stryker under angelägenheten av att möjligheterna att utnyttja fjärrvärme från kraftvärme och industriellt mottryck tas till vara. Energisparstödet omfattar, som nämnts, även kostnaden för anslutning av fastighet till fjärrvärmenät.

Utskottet ansluter sig till nämnda bedömning. Enligt utskottets mening bör åtgärderna i sådant syfte emellertid inte begränsas till stimulansåtgärder. I avvaktan på den aviserade (prop. 30, bil. 1, s. 341) utredningen beträffande en lag om kommunal energiplanering m. m. bör som förutsättning för statliga lån och bidrag gälla att byggnad ansluts till fjärrvärmeanläggning eller annan kollektiv värmeanläggning när detta är möjligt och särskilda skäl inte talar däremot. I första hand torde detta vara aktuellt i samband med ombyggnad av flerfamiljshus. Den närmare avgränsningen och formerna därför bör få ankomma på regeringen, som sålunda har att utfärda bestämmelser i ämnet utan riksdagens vidare hörande. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Propositionen innebär även förslag om att installationer för varmvattenmätning i bostadslägenheter och för nattackumulering av varmvatten i eluppvärmda småhus får beaktas både inom energisparstödets och den ordinarie bostadslångivningens ram. Dessa ändringar i grunderna för energisparstödet avses träda i kraft den 1 januari 1976. Beslut om ändringar i bostadslångivningen ankommer på regeringen.

Utskottet biträder förslagen. Stödet till anordningar för nattackumulering av eluppvärmt vatten i småhus bör dock utgå även när uppvärmningen i övrigt anordnas på annat sätt.

Ett förslag att riksdagen skulle begära bestämmelser om obligatorisk installation av lägenhetsmätare för varmvatten och elektricitet förs fram i motionen 1663 (c). Obligatoriet skulle gälla vid ny- och ombyggnad medan det senare skulle övervägas åtgärder för befintliga hus liksom individuell mätning av värme och kallt vatten. Förslaget i motionen 2031 (fp), yrkandet B 4, om förbud mot kollektiv mätning och debitering av energiavgiften i nyproduktionen har motsvarande inriktning. En mer långsiktig inriktning har förslaget i motionen 2009 (fp), yrkandet II.3, om ett principbeslut om individuell energidebitering senast år 1990. I motionen 905 (c), yrkandet 12, föreslås slutligen ett uttalande för övergång till individuell el- och gasmätning i alla bostadshus. Här bör även noteras, att utskottet i yttrandet CU 1975:2 y till näringsutskottet berört frågan om individuell energidebitering.

Frågorna om kollektiv eller individuell mätning och debitering av energi har vid flera tillfällen behandlats av riksdagen. Senast vid 1974 års riksdag behandlades frågan i näringsutskottet (NU 1974:26). Utskottets majoritet (s, vpk - s. 52) hänvisade bl. a. till att energiprognosutredningen i sin lägesrapport (Ds I 1973:2) meddelat sin avsikt att i samarbete med installationsbranschutredningen studera frågan. På grundval därav förutsattes att

CU 1975:28

frågan - och då även dess fördelningspolitiska aspekter - beaktades så att den kunde tas upp när ett handlingsprogram för energipolitiken skulle fastställas. Reservanter (c, m, fp - s. 71) anslöt sig till uppfattningen att åtgärder bör vidtas för att motverka kollektiv debitering av kostnader för el-, gasoch vattenförbrukning och åberopade att erfarenheterna tyder på att förbrukningen vid denna debiteringsform ökar avsevärt.

I prop. 30 (bil. 1, s. 344-345) anför industriministern att det är angeläget att konsumenterna får så starka incitament som möjligt att påverka sin egen energiförbrukning och delar uppfattningen att förhållandena på bl. a. uppvärmningssektorn inte alltid är tillfredsställande härvidlag. I anslutning härtill hänvisas till pågående förhandlingar om utformningen av vissa bränsleklausuler och till det ovan behandlade förslaget om lån och bidrag för individuell varmvattenmätning. Vidare hänvisas till de förslag som förs fram i propositionen (bil. 1, s. 442^443) om särskilda FoU-insatser för att utveckla utrustning för mätning av värme- och varmvattenförbrukningen. Ansvaret för dessa insatser läggs (bil 1 s. 463) på statens råd för byggnadsforskning.

Energiprognosutredningen (EPU) har (SOU 1974:64 s. 154-155, SOU 1974:65 s. 203-222) redovisat synpunkter på kollektivmätning och individuell mätning. EPU har funnit att några klara, entydiga resultat om merförbrukningen vid kollektivmätning inte finns. När det gäller värme blir den genomsnittliga merförbrukningen kanske inte så stor även om den i det enskilda fallet kan vara betydande. När det gäller varmvatten föreligger bestämt en inte oansenlig merförbrukning, exempel på nära en fördubbling finns men även exempel på mindre ökning, ca 25 96. När det slutligen gäller el varierar uppgifterna om merförbrukning från 30 % till ingen alls. I vissa fall kan resas principiella invändningar mot individuell mätning, t. ex. då värmetransmission sker mellan lägenheter i ett flerfamiljshus. EPU har ur tillgängligt material dragit slutsatsen att man i praktiken, när man tar hänsyn till de tekniska svårigheter som föreligger, inte kan göra så stor energibesparing genom att påbjuda en obligatorisk övergång till individuell mätning. Beräkningar som gjorts inom IVA:s kommitté för studier av effektivare energianvändning inom samhället visar att skillnaden i energiförbrukning 1985 mellan ett fall med rationell kollektivmätning och ett fall utan kollektivmätning inte blir större än 1-2 TWh/år för elförbrukningen i hushållen. Individuell mätning av varmvatten och värme infördes under 1950- och 1960-talen i ca 200 000 lägenheter. Numera separatmäts endast ca 100 000 av de installerade mätarna, främst i kooperativa och privata fastigheter. På elsidan har kollektivleveranser mot bakgrund av krav från byggsektorn på kort tid fått relativt stor omfattning. Enligt en statistik som omfattar 77 % av eldistributionen levererades år 1973 el efter kollektivmätning till ca 135 000 lägenheter. Antalet individuellt mätta leveranser inom statistiken var dock ca 2,4 milj. EPU föreslår dock av principiella skäl att möjligheterna till individuell mätning tillvaratas där så kan ske

CU 1975:28

utan väsentliga olägenheter.

Bostadsstyrelsens förslag 1975-01-30 till åtgärder för att främja energibesparing omfattar energisparstöd för värmemängdsmätning gällande fjärrvärme för småhus och varmvatten i flerfamiljshus.

Vad gäller varmvatten får det enligt utskottets mening anses föreligga tillräckliga skäl för att genom lån och bidrag främja individuell mätning enligt vad utskottet ovan förordat. Stödet riktas mot såväl nybyggnad som ombyggnad. Anordning för värmemängdsmätning beaktas redan nu vid bestämmande av låneunderlag för småhus. Möjligen kan det böra ytterligare övervägas om inte individuell värmemängdsmätning bör införas som förutsättning för bostadslån till gruppbyggda småhus. Frågan om värmemängdsmätning i flerfamiljshus kan dock inte anses löst, bl. a. med hänsyn till lägenheters olika isoleringsförhållanden, möjligheterna till värmetransmission och ofullkomlig teknisk utrustning. Tills vidare får här hänvisas till möjligheterna att påverka energiförbrukningen genom nya typer av bränsleklausuler och till föreslaget fortsatt FoU-arbete inom byggforskningen. Individuell elmätning torde nu installeras i den helt övervägande delen av nyproduktionen. I det befintliga beståndet är ofta en övergång till individuell mätning så kostsam att en generell regel nu inte kan förordas. I samband med ombyggnad torde i många fall kostnaderna för ändringar kunna beaktas i låneunderlaget. Det bör enligt utskottets mening ytterligare övervägas om dessa kostnader även bör beaktas inom energisparstödets ram. Närmare föreskrifter därom får, om övervägandena leder därtill, beslutas av regeringen. Obligatoriska krav på individuell energimätning kan nu inte anses påkallade. Även dessa frågor får med beaktande av den tekniska utvecklingen m. m. fortlöpande prövas i arbetet på Svensk byggnorm. Utskottet avstyrker sålunda motionerna 905 (c), yrkandet 12, 1663 (c), 2009 (fp), yrkandet II.3, och 2031 (fp), yrkandet B 4.

Energisparstödet utgår till ägare av hus som innehåller bostadslägenhet och under förutsättning bl. a. av att den av länsbostadsnämnden godkända kostnaden för åtgärden uppgår till minst 1 500 kr. I viss bebyggelse kan det behöva vidtas åtgärder utanför hus med bostadslägenhet. I och för sig belåningsbara anordningar för värmemätning och värmereglering kan då uteslutas från ett energisparstöd, riktat till denna fastighets ägare - ofta en förening där de enskilda fastighetsägarna ingår som medlemmar. Vidare kan gemensamt anordnade värmeregleringsanordningar i de enskilda husen komma att uteslutas från energisparstöd på den grund att kostnaden för varje hus inte uppgår till 1 500 kr. Enligt utskottets mening bör övervägas sådana ändringar i stödförutsättningarna som kan anses påkallade av det anförda. Slutligen bör en sådan ordning eftersträvas att gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen kan komma i fråga för stöd. Det får ankomma på regeringen att utfärda eventuellt påkallade närmare föreskrifter härom.

CU 1975:28

11 Förslaget i propositionen innebär att lån och bidrag för energisparande åtgärder bör kunna utgå inte endast till kommunägda samlingslokaler utan vidgas att omfatta alla allmänna samlingslokaler som fått del av eller kan få del av samlingslokalstödet fr. o. m. nästa budgetår. I den vid riksmötets början väckta motionen 1768 (fp) föreslås riksdagen ställa medel till förfogande också beträffande byggnader tillhörande ideella organisationer. De lokaltyper som avses torde enligt motionen närmast vara kyrkor och andra samlingslokaler.

Regeringens förslag innebär ett fullföljande av riksdagens tidigare beslut i ämnet (CU 1974:37). Utskottet har sålunda inte någon erinran däremot.

Förslaget tillgodoser också i väsentliga delar yrkandet i motionen 1768 (fp). Energisparstöd kan sålunda utgå även för samlingslokaler och delar därav som ägs av ideella organisationer under förutsättning av att samlingslokalstöd kunnat utgå. En begränsning av detta stöd följer av förutsättningen att samlingslokalen opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor hålls tillgänglig för upplåtelse åt varje inom orten verksam organisation eller grupp med organiserad verksamhet. Härav följer att stöd inte lämnas för vissa kyrkolokaler.

Enligt utskottets mening kan den i propositionen gjorda gränsdragningen accepteras ur energibesparande synpunkt. Stödåtgärderna har generellt riktats mot områden där besparingar vinns med så enkla medel som möjligt. 1 fråga om rena kyrkorum föreligger ofta tekniska svårigheter att anpassa åtgärderna till de speciella miljökraven. Vidare gäller för en del av dessa lokaler att de inte hålls fullt uppvärmda under hela dygnet eller ens alla dagar. Ur den synvinkel som här anläggs - minskning av energiåtgången - får därför gränsdragningen accepteras.

Förslaget i propositionen innefattar inte något ställningstagande till stödets utformning då det gäller samlingslokaler. Dessa frågor ankommer på regeringen att lösa. Utskottet vill dock i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på det speciella läge som uppstår när energisparstöd skall utgå för investeringar som även i övrigt är bidragsberättigade. Upprustningsbidrag utgår regelmässigt med 50 % av godkänd kostnad. Samtliga åtgärder som kan komma i fråga för energisparstöd torde enligt uppgift också kunna grunda upprustningsbidrag. Även anordningsbidrag i förening med inventariebidrag ger en högre subventionsnivå än energisparstödet. Det bör vara möjligt att i ärende om upprustningsbidrag lämna stöd för energibesparande åtgärder i kombination med vanligt bidrag. Utskottet har förutsatt att regeringen vid utformningen av reglerna tar sådan hänsyn till samordningen närmast med upprustningsbidragen att energisparstödet får avsedd effekt.

Enligt förslagen i propositionen skall vidare i fråga om stödet för landstingskommunal och kommunala byggnader nuvarande maximering av bidrag till 100 000 kr. höjas till 150 000 kr. Vidare föreslås att stöd skall kunna utgå även för energibesparande åtgärder i byggnader som ägs av kommunala eller landstingskommunal bolag och stiftelser. En förutsättning skall vara att

CU 1975:28

bolaget eller stiftelsen helt ägs av kommun eller landstingskommun och driver verksamhet som enligt lag eller annan författning är en ägarens uppgift. Ytterligare föreslås stöd utgå för folkhögskolor och kursgårdar som ägs eller drivs av ideella organisationer.

Förslagen tillstyrks.

Energiprogramkommittén (EPK) har lämnat förslag ang. prototyper och demonstrationsanläggningar. I propositionen, (bil. 2, s. 34-36) föreslås riksdagen godkänna riktlinjer för ett stöd till en sådan verksamhet inom lokalkomfortområdet. Förslagen förs fram i anslutning till vad industriministern förordat (bil. 1, s. 348-349).

Förslaget innebär i huvudsak att medel ställs till förfogande för statens råd för byggnadsforskning för att i samråd med statens planverk och bostadsstyrelsen utnyttjas för bidrag. Bidragen skall utgå för att demonstrera effektiv drift av små och medelstora värmeanläggningar och för att skapa förebilder för samordning av energiplaneringen och den fysiska samhällsplaneringen i kommunerna.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget. Det får förutsättas att den senare verksamhetstypen också kommer att belysa samordningsfrågor även rörande saneringsprogrammens uppbyggnad och initiativ till gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen. Anslagsfrågan behandlas nedan.

Motionen 2033 (fp), yrkandet B 5, innebär förslag om att riksdagen skall begära ytterligare insatser för snabb tillämpning av ny teknik - värmepumpar, ackumulerande värmesystem och solenergi fångare.

Den i propositionen föreslagna FoU-insatsen tar sikte även på den teknik som förordas i motionen. Insatser för prototyper och demonstrationsanläggningar - utöver vad ovan behandlats - föreslås också bl. a. för information och samverkan med utbildningsenheter m. m. Det i motionen inte närmare preciserade yrkandet får därmed anses tillgodosett.

I motionen 2033 (fp), yrkandet B 3, begärs insatser för att genomföra ett tioårsprogram för tilläggsisolering och liknande åtgärder för bättre värmeekonomi, kombinerat med praktiskt och ekonomiskt stöd.

Kravet i motionen 2033 (fp) på ett tioårsprogram för tilläggsisolering m. m. synes (mot. 2031, s. 13) dels avse en sammanfattning av motionärernas syften på olika delområden som här behandlas var för sig, dels innebära en angiven ambitionsnivå, nämligen att åtgärderna under en tioårsperiod skall kunna ha nått hela det äldre fastighetsbeståndet - i princip hus byggda före år 1960. Det är enligt utskottets mening inte meningsfullt att bedöma åtgärderna på annat sätt än som konkreta, specifika och genomförbara förslag. Eventuella uttalanden kan eljest lätt uppfattas som allmänna deklarationer utan sådan fasthet att de kan administrativt verkställas. Ambitionsnivån får närmast uttryck i anslagsbedömningen och prioriteringarna. I den mån förslaget avser att lägga fast planeringsperiodens längd är det tillgodosett även enligt propositionen, vars tidsperspektiv i första hand inriktas på år 1985. Motionsförslaget avstyrks sålunda.

CU 1975:28

13 I den vid riksmötets början väckta motionen 905 (c), yrkandet 5, föreslås riksdagen begära ett utvidgat bidrags- och Idneprogram inom sektorn byggnaders uppvärmning.

Förslagen i motionen 905 (c) är framställda före propositionens avlämnande. De får i denna del anses preciserade i motionärernas ställningstaganden i senare motion. Någon riksdagens åtgärd i anledning av yrkandet 5 i motionen 905 kan därmed inte anses påkallad.

Förslag om ramar och anslag förbudgetåret 1975/76 skall också tas upp i detta sammanhang. Riksdagen har tidigare (CU 1975:19) behandlat anslag m. m. på tilläggsstat III för innevarande budgetår.

Regeringens förslag innebär att riksdagen föreslås medge medelsanvändning inom vissa ramar, vilkas summa motsvaras av begärt anslag till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. (300+15+5+6 =) 326 milj. kr. I motionen 2030 (c), yrkandet 5, föreslås - utan förordande av vissa ramar - att anslaget anvisas med 722 milj. kr. eller med 396 milj. kr. mer än enligt regeringens förslag. I motionen (s. 8 och 26) anges grunderna för denna anslagsberäkning. De olika förslagen m. m. framgår av följande sammanställning, med belopp i milj. kr.

Ram enl. prop. Höjn. enl. mot.

Bostäder

J 300

1 + 250

Kommuner och landsting

| + 100

Statliga lokaler

+ 35

Samlingslokaler

+ 5

Prototyp-och dem. verksamhet

+ 6

Anslag 326 + 396

Yrkandet innefattar också att riksdagen skall uttala sig om den i motionen sålunda förordade inriktningen av de energibesparande åtgärderna inom denna sektor, ett yrkande som torde avses motsvara propositionens förslag till skilda ramar.

För innevarande budgetår har för åtgärder inom bostadssektorn ställts till förfogande 310 milj. kr. Uppskattningar av användningen därav har gett vid handen att därav ca 170 milj. kr. skulle komma att användas för pannbyten, varav 150 milj. kr. i småhus. Då stöd för pannbyten upphävs blir de tunga posterna med motsvarande efterfrågan värmeisolering i småhus resp. fjärrvärme i flerfamiljshus. Utgångspunkterna för sökandena har hittills varit att stödet skall upphöra med utgången av år 1975. Uppskattningsvis kan ansökningar om stöd med ca 120 milj. kr. beräknas balanserade till nästa budgetår, varav ca 60 milj. kr. torde avse pannbyten.

Åtgärder för kommuners och landstings byggnader har beräknats inom en ram av 50 milj. kr. för innevarande budgetår. Hittills har denna ram utnyttjats genom beslut intill ca 5,7 milj. kr. Inneliggande ansökningar representerar ett belopp om ca 5 milj. kr.

CU 1975:28

14 Motionsförslaget i motsvarande delar (mot. 2030 s. 8-9) återförs närmast till erinran om att bostadsstyrelsen begärt 450 milj. kr. utöver de närmare 260 milj. kr. som då anvisats. På tilläggsstat lil har därefter anvisats 50 milj. kr. Vidare anförs - utan att något yrkande framställs - att maximigränserna 4 000 kr. för lån och 2 000 kr. för bidrag i många fall kan vara otillräckliga och att anledning finns att höja dessa belopp. Vidare hänvisas till effekterna av en förstärkt uppsökande verksamhet.

Bostadsstyrelsens förslag 1975-01-30 redovisar i ett tioårsperspektiv totala åtgärdsbehov med en investeringskostnad av ca 11 miljarder kr. för det befintliga bostadsbeståndet och ca 4 miljarder kr. i nyproduktionen med en uppskattad energibesparing av 16,0 resp. 5,5 TWh/år.

Statistiska uppgifter om stödet framgår av tabeller på s. 15 och 16.

Enligt utskottets mening måste anslagsbedömningen - här bortsett från allmänna budgetavvägningar - utgå från den hittills dokumenterade efterfrågan, inverkan av en fortsatt informationsverksamhet och åtgärdsregistrets precisering. I den senare delen är i första hand att beakta bortfallet av stöd för pannbyten m. m. Mot denna bakgrund kan propositionsförslaget tillstyrkas. Hänsyn får även tas till att utvecklingen av verksamheten får löpande bedömas, varvid nya prioriteringar kan aktualiseras. I fråga om den budgetmässiga bedömningen får i första hand noteras att utgifter under nästa budgetår inte kan balanseras mot föreslagna senare investeringsminskningar på andra områden.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag och ramar och avstyrker motionen 2030 (c), yrkandet 5.

Bostadsministern hänvisar i propositionen (bil. 2, s. 28) till vad industriministern anfört om informations- och utbildningsfrågor och anför att viss information behövs om det fortsatta energisparstödet. Vidare påpekas behovet av en uppsökande verksamhet som tar sikte på information och rådgivning i det enskilda fallet - en verksamhet som anges naturligen böra falla på kommunerna enligt riktlinjer som dragits upp av Svenska kommunförbundet i samarbete med statens planverk. Bostadsministern anför att det för undersökning av bostädernas värmeisolering samt av befintliga värme- och ventilationsanläggningar behövs personal med viss teknisk sakkunskap. Den nödvändiga kapaciteten bör, sägs det, relativt lätt kunna uppnås genom användning av arbetslösa tekniker, eventuellt efter kompletterande arbetsmarknadsutbildning. Det anmäls att stöd till kommunerna i form av beredskapsarbete skall kunna utgå för temporär sysselsättning av arbetslösa tekniker i detta syfte.

Industriministern tar (bil. 1, s. 352-255) upp frågor om specialiserad information och anmäler att energisparkommittén avses handha den samordnade och mer övergripande informationsverksamheten medan specialiserad information och rådgivning i första hand bör åligga de organ som på resp. område har de reguljära kontakterna med energianvändarna. Vidare anförs (bil. 1, s. 442) beträffande FoU-programmet Energianvändning för

CU 1975:28

15 Tabell 1. Beslut om lån och bidrag enligt energisparkungörelsen samt om lån enligt bostadslänekungörelsen 7a § och bostadsfmansieringsförordningen Otili 1974-mars 1975)

Antal

Antal

Bidrag,

Lån enl

Lån enl

projekt

lägen-

energi-

bostadslåne-

med lån

heter

sparkun-

kungörelsen

och/eller

görelsen.

och bostads-

bidrag

1 000 kr.

1 000 kr.

finansierings- förordningen, 1 000 kr.

Totalt

36 696

102 993

85 560

8 248

Därav

småhus

33 814

37 950

55 306

77 508

5 757

flerfamiljshus

2 882

65 043

30 254

41 311

2 492

Tabell 2. Beslut om.förbättrings/ån enligt forbättringslånekungörelsen 2a § Quli 1974-mars 1975)

Antal

Antal

Räntefritt

projekt

lägen-

stående lån,

heter

1 000 kr.

1 528

1 572

7 375

Tabell 3. Inneliggande ansökningar (exkl. förbättringslån) vid utgången av mars 1975

Antal

ansök-

ningar

Antal

lägen-

heter

Totalt

17 908

47 031

Därav

småhus

16 668

flerfamiljshus

1 240

28 350

Tabell 4. Godkänd kostnad och beviljade belopp totalt och i genomsnitt per lägenhet Ouli-december 1974)

Milj. kr. Kronor per lägenhet

Tptalt Småhus Flerfa miljshus -

Godkänd kostnad

148,2

2 530

4 720

1 360

Beviljade bidrag

47,7

1 490

440 Beviljade lån

65,1

1 110

2 080

600 CU 1975:28

16 Tabell 5. Genomsnittliga belopp per lägenhet för olika typer av åtgärder (juli-december 1974)

Åtgärd

Kronor per lägenhet Godkänd Bidrag kostnad

Lån

Småhus

Endast värmeanläggning

3 962

1 392

2 041

Endast värmeisolering

1 656

1 895

Värmeanläggning + värmeisolering

2 544

Fjärrvärme

5 739

1 732

2 541

Alla åtgärder

4 720

1 490

2 080

Flerfamiljshus

Endast värmeanläggning

301 Endast värmeisolering

1 802

815 Värmeanläggning + värmeisolering

3 083

1 107

Endast fjärrvärme

1 205

552 Fjärrvärme + värmeisolering

3 382

1 065

1 155

Alla åtgärder

1 363

lokalkomfort att information och ett begränsat initierande stöd till utbildning bör ingå som en del i den löpande verksamheten och att medel beräknats därför.

Härtill anslutande frågor tas upp i flera motioner. Sålunda föreslås i motionen 905 (c), yrkandet 6, att riksdagen begär ett informations- och utbildningsprogram, i motionen 1678 (c) att riksdagen begär förslag till åtgärder för årlig driftkontroll av oljeeldade värmeanläggningar, i motionen 1795 (c) att riksdagen anhåller om ett program där förvaltare av flerfamiljshus åläggs att på visst sätt reglera in värmesystemen, i motionen 2009 (fp), yrkandet 11.5, att principbeslut fattas om regelbundet återkommande inspektion av värmepannor genom kommunernas försorg från år 1978 samt i motionen 2033 (fp), yrkandena B 1-2, att riksdagen begär åtgärder för att bygga upp en organisation med kontinuerlig tillsyn av värmeanläggningar och för genomförande av ett program för kontroll av det äldre fastighetsbeståndet från energisynpunkt.

I detta sammanhang kan även erinras om förslaget (bil. 2, s. 38) att tillsyn och kontroll av att byggnadsbestämmelserna om god värmehushållning efterlevs bör åvila byggnadsnämnden. Utskottet tar nedan (s. 20) upp denna fråga.

Syftet med förslaget i den vid riksmötets början väckta motionen 905 (c) om ett informations- och utbildningsprogram får enligt utskottets mening anses tillgodosett genom vad i propositionen 30 föreslagits och förordats. Detta innebär bl. a. att även planverket, bostadsstyreisen och byggforskningsrådet tillagts ett ansvar på detta område. Som industriministern anför (bil. 1, s. 351) får behovet av resurser för utvidgade och förstärkta insatser som kan komma att aktualiseras hos olika myndigheter på energiområdet

CU 1975:28

prövas i sedvanliga budgetsammanhang. Utskottet har bl. a. noterat bedömningen (bil. 1, s. 353) att särskilt stora möjligheter anses föreligga inom byggnadsområdet och byggforskningsrådets i anslutning därtill refererade omdömen och förslag. Vidare har noterats påpekandet (bil. 1, s. 354) att behovet av en samordnad informationsverksamhet bedöms särskilt stort nu, i och med att energisparprogrammet vilar på frivilliga åtgärder från bygg- och samhällsplanerarna, fastighetsförvaltarna, företagen och de enskilda konsumenterna.

Den i propositionen 30 föreslagna kommunala uppsökande verksamheten på byggnadsområdet har bl. a. förutsatts rikta sig mot undersökning av byggnaders värmeisolering samt av befintliga värme- och ventilationsanläggningar. Förslaget täcker sålunda i väsentliga delar syftet med härtill anknytande yrkanden i motionerna 1678 (c), 1795 (c), 2009 (fp) och 2033 (fp). Enligt utskottets mening bör verksamheten utvecklas enligt de av Svenska kommunförbundet i samarbete med planverket uppdragna riktlinjerna. Kommande erfarenheter torde även på detta område få läggas till grund för verksamhetens fortsatta utformning. Det finns nu inte tillräckliga skäl för riksdagen att ytterligare precisera inriktningen av detta arbete och framför allt inte att i frågor om vissa insatser kräva obligatoriska ingripanden.

Med hänsyn till den tvekan som yppats om kommunernas personella m. fl. resurser för ändamålet har utskottet förutsatt att detta arbete följs även inom regeringen.

Byggnadsforskning m. m.

För budgetåret 1975/76 har inom forskningsprogrammet Energianvändning för lokalkomfort beräknats (bil. 1, s. 442-^143) för de skilda delprogrammen Klimathygien 2 milj. kr., Byggnaden samt Installations- och apparatteknik 11 milj. kr., Entreprenader 1 milj. kr. samt Systemfrågor 2 milj. kr. - totalt 16 milj. kr. Vidare har preliminärt beräknats för de tre närmaste budgetåren 53 milj. kr. Enligt det nu framlagda förslaget skall huvuddelen av programmet finansieras enligt de principer som gäller för byggnadsforskningen (bil. 2, s. 39).

Byggnadsforskningsrådets verksamhet är nu uppdelad på tre program, anslutande till de i dess instruktion definierade målen: Planering, behovsutredning och uppföljning, Information samt Stöd till forskning och utveckling/rationalisering. Verksamheten finansieras med byggnadsforskningsavgifter, direkt statsanslag och övriga inkomster, bl. a. ränteintäkter. För budgetåret 1973/74 fanns 52,7 milj. kr. disponibla för verksamheten, varav 41,1 milj. kr. i avgifter, 9 milj. kr. i anslag och 2,6 milj. kr. i övriga inkomster.

För att finansiera forskningsinsatser inom programmet Energianvändning för lokalkomfort föreslås rådet tillföras ökade avgifter och ökat anslag. Avgiften föreslås sålunda höjd från 0,60 % till 0,70 % av lönesumman inom byggnadsindustrin från och med år 1976. Helårseffekten härav beräknas

2 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 2R

CU 1975:28

bli 8 milj. kr. och sålunda för budgetåret 1975/76 4 milj. kr. Statsanslaget föreslås höjt med 2 milj. kr. till 11 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Återstående medelsbehov för energiprogrammet avses täckta till en mindre del genom omfördelning av övriga resurser och till en större del (prop. 30, bil. 1, s. 475-476) genom medel från anslaget till Energiforskning.

För finansiering av del av den tidigare behandlade verksamheten med prototyper och demonstrationsanläggningar (energiplanering i kommun, demonstration av värmeanläggningar) har som ovan angetts beräknats 6 milj. kr. under nästa budgetår, vilket belopp ställs till förfogande ur det samlade anslaget till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. Den del av verksamheten som rör nya metoder och konstruktioner i byggande och drift har förts till det energiforskningsprogram som till sin huvuddel skall finansieras med byggforskningsmedel.

Det är enligt utskottets mening svårt att i detta skede få en fullständig uppfattning av anslagsberäkningens faktiska inverkan på prioriteringarna inom forskningsprogrammet. Utskottet har emellertid inte funnit anledning till annat än att tillstyrka här behandlade förslag.

I detta sammanhang noteras att förslag om högre anslag till Energiforskning i motionerna 2030 (c), yrkandet 11, och 2031 (fp), yrkandet F3, bl. a. motiverats (2030 s. 23,2031 s. 14) med förordanden av att programmet Energiforskning för lokalkomfort bör vidgas. Dessa anslagsfrågor m. m. behandlas i betänkandet NU 1975:30. Förslagen torde innebära att inom nämnda anslag skapas ytterligare utrymme (9 resp. 10 milj. kr.) för kostnader utöver dem som finansieras med byggforskningsmedel.

Ändringar i plan- och byggnadslagstiftningen m. m.

Bland de synpunkter som statsministern anlägger på den energipolitiska planeringen (prop. 30, s. 8-11) ingår en erinran om att den måste samordnas med annan samhällsplanering, framför allt med den långsiktiga planeringen för sysselsättning och industriell utveckling, samt om att där också finns samband med regionalpolitiken och hushållningen med mark och vatten. Industriministern redogör (bil. 1, s. 335-341) för sin syn på planeringen inom energiområdet. Även här betonas de starka beröringspunkter som föreligger med bl. a. den ekonomiska planeringen, sysselsättningsplaneringen, industripolitisk planering, trafikplanering och planering av bostäder och byggande samt behovet av samordning med bl. a. regionalpolitisk, fysisk och miljöpolitisk planering. 1 detta sammanhang får även noteras att industriministern (s. 338) anmäler sin avsikt att föreslå regeringen att uppdra åt statistiska centralbyrån att utarbeta förslag till åtgärder för att utveckla energistatistiken. Industriministern anför bl. a. vidare att det är nödvändigt att påverka konsumtionsutvecklingen med vissa regleringsåtgärder - i första hand inom ramen för plan- och byggnadslagstiftningen. Härtill anförs uppfattningen att det är önskvärt att i större utsträckning

CU 1975:28

än hittills kunna bedöma och planera de stora energianvändarnas utveckling från energihushållningssynpunkt samt att samhället bör ha det avgörande inflytandet häröver. I anslutning till detta hänvisas till de förslag som läggs fram beträffande ändring av 136 a Ii byggnadslagen (BL). Mot bakgrund av konstaterandet att även bebyggelseplaneringen och utformningen av enskilda byggnader är av stort intresse från energihushållningssynpunkt hänvisas vidare till förslag om ändring i byggnadsstadgan (BS). Slutligen anmäls - efter samråd med kommunministern - avsikten att tillkalla en särskild utredning för att utarbeta förslag till lag om kommunal energiplanering. Planeringen skulle få formen av att energiplaner upprättas. Det skall också eftersträvas att få fram en frivillig regional samverkan över kommungränserna och en nödvändig koordinering av de kommunala planerna sett i ett större sammanhang. Därigenom skulle en översiktlig energiplanering för hela landet kunna garanteras. Önskvärdheten därav betonas med hänvisning till det landsomfattande samkörande ledningsnätet och lokaliseringen av stora produktionsanläggningar.

På civilutskottets beredning ankommer frågan om ändringar i byggnadslagen och miljöskyddslagen. I detta sammanhang tas upp frågan om vidgad tillståndsplikt enligt 136 a § BL. Genom propositionen (bil. 2, s. 41-44) föreläggs riksdagen förslag till lagar om ändring i byggnadslagen (BL) och miljöskyddslagen (ML). Ett huvudsyfte är att i 136 a 8 första stycket BL införa som en ny prövningsgrund att tillämnad verksamhet är av väsentlig betydelse för hushållningen med energi och att vidga prövningen från att avse valet av plats till att avse även tillkomsten av viss industriell eller liknande verksamhet. Bemyndigandet för regeringen att föreskriva vilka slag av sådan verksamhet som skall prövas tas bort och ersätts av lagbestämmelser i nya andra och tredje stycken av 136 a ^ BL. Till nu enligt kungörelsen (1972:781) om lokaliseringsprövning gällande uppräkning av verksamheter läggs vissa större sågverk och fabriker för framställning av oorganiska eller organiska kemikalier. Nuvarande möjlighet för regeringen att förbehålla sig prövning i visst fall behålls genom en mer preciserad beskrivning i nya fjärde och femte stycken av 136 a 8 BL. Tillstånd får som nu meddelas endast om kommunen tillstyrkt detta.

Häremot ställs förslaget i motionen 2029 (m), yrkandet 7, att riksdagen avslår förslaget till ändring av 136 a § BL och begär en utredning rörande kriterier för lokalisering av energikrävande industri enligt vissa riktlinjer. Motionärerna ställer sig inte i och för sig avvisande till en lokaliseringsprövning ur energisynpunkt men invänder i första hand mot möjligheten att inte endast pröva lokaliseringen utan även tillkomsten av viss industri.

1 den vid riksmötets början väckta motionen 905 (c), yrkandet 11, har föreslagits ett uttalande att planerade investeringar, som förutsätter riklig tillgång på energi, noggrant övervägs ur energisynpunkt.

CU 1975:28

20 Vad först angår frågan om bifall eller avslag på lagförslagen som sådana grundas avslagsyrkandet i motionen 2029 (m) på invändningen, att lagförslagen öppnar möjlighet inte endast till att styra lokaliseringen utan även till att hindra tillkomsten av viss industri. Motionärerna ställer sig uttryckligen (s. 9) inte avvisande till tanken på lokaliseringsprövning och uttalar (s. 8) även att energiplaneringen skall ligga till grund för beslut om vilka generella styrmedel som erfordras för att energikonsumtionen i stort skall falla inom de utvecklingsramar som samhället anger med hänsyn till uppsatta mål. Lagförslaget anses dock alltför långtgående och opreciserat med hänsyn till att det inte anger de kriterier efter vilka regeringens prövning skall ske. Lagstiftning i propositionens syfte bör därför enligt motionärerna föregås av en utredning som bl. a. kan precisera kriterierna så att ett företag i förväg kan bilda sig en uppfattning om sannolikheten av ett medgivande efter en prövning - en prövning som även bör övervägas flyttad till koncessionsnämnden för miljöskydd.

Utskottet erinrar om att den föreslagna prövningen enbart ur energisynpunkt begränsas till sådana etableringar, vars energiförbrukning totalt sett kan antas bli betydande. Som anförs i propositionen måste givetvis sysselsättnings- och näringspolitiska bedömningar spela en stor roll vid prövning av frågan om en anläggnings tillkomst. Enligt utskottets mening måste vidare beaktas att även en lokaliseringsprövning i ett ärende där inte tillräckliga lokaliseringsalternativ finns också kan resultera i att tillkomsten av ett visst företag hindras. Det är vidare uppenbart att en vidgning av prövningstemat till att avse energihushållningen, vilket motionärerna inte direkt motsätter sig, blir verkningslös om inte företagets tillkomst får prövas. Med hänsyn därtill och till att det får anses praktiskt närmast ogörligt att konstruera helt täckande kriterier för en prövning kan utskottet inte ansluta sig till motionärernas mening. Utskottet tillstyrker sålunda innehållet i den föreslagna lagstiftningen, varigenom också yrkandet 11 i motionen 905 (c) får anses helt tillgodosett.

Lagförslagen innebär vidare en anpassning av lagstiftningen till de nya reglerna om normgivningsmakten och ett överförande till en ny 147 a § BL av nuvarande bestämmelserom tystnadsplikt i kungörelsen om lokaliseringsprövning.

I propositionen 1975:78 föreslås bl. a. att en mängd straffbestämmelser vid brott mot tystnadsplikten inom specialstraffrätten skall upphävas. Sålunda föreslås riksdagen även anta ett förslag(85)(s. 91—92) till lag om ändring i byggnadslagen, varigenom föreskrivs att andra stycket i den i propositionen 30 föreslagna lydelsen av 147 a § BL skall upphöra att gälla. Föreslagen

CU 1975:28

ny lydelse torde ha avsetts - sedan huvudfrågorna behandlats av riksdagen - sättas i kraft den 1 januari 1976. I fråga om grunderna för förslaget i propositionen 78 hänvisar civilutskottet till justitieutskottets betänkande Juli 1975:22.

Utskottet har ingen erinran mot förslagen i propositionerna i här behandlade delar.

Utskottet, som förutsatt att riksdagen godtar prop. 78 i här aktuella delar, förordar dock att förslagen sammanförs och tilläggs avsedda ytterligare bestämmelser redan nu enligt bil. 1. Eventuellt ändrade förutsättningar får då föranleda initiativ från utskottets sida.

I motionen 2033 (fp), yrkandet A, föreslås riksdagen ge regeringen till känna vad i motionen 2031 (s. 16-17) anförts beträffande prövning enligt 136 a S BL samt om tillsättandet av en nämnd för handläggning av frågor om industrilokalisering. Sålunda anförs betänkligheter inte mot att energiförhållandena beaktas utan mot formerna för beslutsfattandet. 1 syfte att få till stånd en ökad insyn och klarare redovisning av argumenten föreslås en särskild nämnd av fristående experter med angiven uppgift att bredda beslutsfattandet. Nämnden bör i vissa prövningsärenden av större vikt avge rekommendationer till regeringen, som sålunda skulle ha kvar beslutsrätten och det politiska ansvaret.

Vad angår handläggningen av ifrågavarande ärenden får erinras om att ett regeringens beslut i regel föregås av yttranden från koncessionsnämnden för miljöskydd, planverket, från sektorsmyndigheter och från kommunen. Planverket, med parlamentariker i styrelsen, har därvid uttalat sig om de planmässiga sammanhangen mellan olika sektorer och om miljömässiga och strukturella förhållanden. Dessa yttranden med redovisningar för olika argument är regelmässigt tillgängliga för alla som önskar insyn i ärendets handläggning. Utskottet har därför inte övertygats om att, enligt förslaget i motionen 2033 (fp), krav på öppenhet och insyn skulle motivera en ytterligare, rådgivande beredning inom en nämnd av ”fristående experter”. Det politiska ansvaret skulle även enligt motionen falla på regeringen. Motionsförslaget avstyrks sålunda.

Vad angår förslaget till lag om ändring i byggnadsstadgan har utskottet gjort följande bedömningar.

Det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i byggnadsstadgan (BS) tar upp till energihushållningen anknytande frågor. Förslag om ändringar i BS behandlas också i betänkandet CU 1975:25.

Det nu framlagda lagförslaget innebär att 9 i; BS kompletteras med regeln att vid planläggningen hänsyn skall tas även till energihushållningens krav och att i en ny 44 a S stadgas att byggnad skall utföras så att den möjliggör god värmehushållning. Enligt redan gällande lydelse av 49 i; kommer 44 a ^ att gälla även sådan ändring som inte är att hänföra till nybyggnad. Enligt 48 a ^ i nuvarande lydelse skulle vid ändring som är att hänföra till nybyggnad 44 a ^ endast tillämpas i den omfattning som erfordras för att till -

CU 1975:28

godose skäliga anspråk på säkerhet, god hygien och trevnad. Nu föreslås att i dessa delar även krav på god värmehushållning skall uppfyllas.

Utskottet tillstyrker att riksdagen antar lagförslaget.

Bestämmelsernas reella innehåll preciseras först genom föreskrifter och anvisningar. Ställning tas inte till hur dessa skall utformas. Detta förutsätter ytterligare undersökningar och överväganden.

Härtill anknyter förslagen i motionerna 289 (fp), yrkandet 4, om att normer och lånebestämmelser rörande byggande snarast överarbetas för att främja energihushållningen, 905 (c), yrkandet 10, om att riksdagen uttalar sig för ändring av byggnormer och bygglånebestämmelser, m. m., 2009 (fp), yrkandena II. 1-2 och 6, om principbeslut om värmeisolering och värmeanordningar, 2030 (c), yrkandet 8, om ett uttalande beträffande Svensk byggnorm, nämligen (s. 12) att en betydande skärpning av isoleringskraven bör föreskrivas och att krav på treglasfönster, rumstermostater m. m. bör övervägas, 2033 (fp), yrkandet B 4, om snabb komplettering av byggnormen med krav på treglasfönster, bättre isolering i nyproducerade bostäder och rumstermostater i nyproducerade småhus.

Lagförslaget innebär att förutsättningar skapas för att i föreskrifter och anvisningar precisera kravnivåer och rekommendationer vid planläggning och byggande som skall kunna åstadkomma bättre energihushållning. Därmed har också tillgodosetts ovan refererade yrkanden i motionerna 289 (fp), 905 (c) och 2009 (fp).

Preciseringen av kravnivåer och rekommendationer förutsätter, som anförs i propositionen, ingående överväganden angående tekniska förutsättningar och praktiska konsekvenser vartill kommer att de ekonomiska konsekvenserna måste speciellt beaktas. Planverket har anfört att ytterligare undersökningar behövs för att normer skall kunna utformas. Arbetet med denna utformning väntas dock vara slutfört under innevarande år.

Utskottet ansluter sig till dessa bedömningar. Därav följer att utskottet inte kan tillstyrka de förslag till specifika krav som förts fram i motionerna 2030 (c), yrkandet 8, och 2033 (fp), yrkandet B 4. Motionernas allmänna syfte är emellertid tillgodosett genom det nämnda, tillstyrkta lagförslaget. Även om ställning nu inte kan tas till detaljföreskrifter är det uppenbart att normerna bör innehålla en betydande skärpning av eljest gällande krav.

Tillsyn och kontroll bör enligt propositionen åvila byggnadsnämnden. Arbetsbelastningen bedöms bli relativt obetydlig i förhållande till nuvarande uppgifter.

Utskottet ansluter sig till vad som förordats i dessa delar och till bedömningen att personalresurserna hos byggnadsnämnderna inte kan anses hindra en tillämpning av de nya kraven. I detta sammanhang får också erinras om pågående utredning om plan- och bostadsväsendets organisation samt om förslag (prop. 1975:107, CU 29) om avgifter hos byggnadsnämnd.

CU 1975:28

23 Vattenkraft

Utifrån vissa redovisade förutsättningar görs i propositionen 30 (bil. 1, s. 363 ff) ett val av struktur för den framtida energiproduktionen. Industriministern anför (s. 373) att en avvägning mellan behovet att utnyttja vattenkraft för elproduktion och önskemålen att begränsa exploateringen av orörda vattendrag enligt hans mening leder fram till riktpunkten att årsproduktionen av vattenkraft bör ökas med ca 5 TWh - till drygt 65 TWh - fram till mitten av 1980-talet genom om- och tillbyggnader av redan utbyggda älvsträckor och genom vissa utbyggnader i redan påverkade vattendrag. Som ett alternativ i den fortsatta energipolitiska planeringen anges en ytterligare utbyggnad med ca 5 TWh under andra hälften av 1980-talet -ett alternativ till vilket ställning dock anges inte kunna tas förrän resultatet av pågående utredningsverksamhet redovisats under år 1976.

De på lång sikt utbyggnadsvärda vattenkraftsresurserna har uppskattats till ca 34 TWh/år. I norra Norrland - norr om Indalsälven - kan enligt en av Svenska kraftverksföreningen och statens vattenfallsverk gjord utredning nyttiggöras en ytterligare årsproduktion om 25 TWh, varav ca 4 TWh faller på var och en av de stora orörda älvarna Vindelälven, Pite älv, Kalix älv och den svenska delen av Torne-Muonio älvar, sammanlagt drygt 5TWh på de redan utbyggda älvarna Ångermanälven, Ume älv. Skellefte älv och Stora och Lilla Lule älv samt knappt 3 TWh på ett antal mindre vattendrag, s. k. skogsälvar. I södra Norrland och norra Svealand skulle totalt ca 9 TWh kunna nyttiggöras. Härtill kommer tänkbara utbyggnader i vattendragen söder om Klarälven-Dalälven med 0,6 TWh/år.

Frågan om utbyggnadsnivdn och därmed vattenkrafttillskottets storlek till år 1985 bereds inom näringsutskottet. Här kan noteras att de i propositionen gjorda bedömningarna i denna del får en uttrycklig anslutning i motionen 2030 (c) (s. 18). I motionen 2029 (m)(s. 15) anförs att motionärerna i och för sig inte utesluter en utbyggnad enligt propositionens nivåer, medan man i motionen 2031 (fp) (s. 30) förklarar sig avstå från att lägga fram energibalanser. Det anförs dock (s. 31) att enligt motionärernas bedömning årsproduktionen år 1985 kan nå maximalt 65 TWh. Inte heller i motionen 2034 (vpk) förs fram någon precisering av ett tänkbart vattenkrafttillskott utöver påpekandet (s. 5) om möjligheter till förbättring av effekten i befintliga anläggningar.

Näringsutskottet har i betänkandet NU 1975:30 anfört att frågan om i vilken utsträckning det är möjligt att i energibalanserna räkna med ytterligare tillskott av vattenkraft bestäms väsentligen genom den fysiska riksplaneringen. Vidare anförs att det i avvaktan på ett samlat ställningstagande till de båda utredningarna råder en viss osäkerhet om möjligheterna att fram till år 1985 öka årsproduktionen av vattenkraft med 5 TWh. En majoritet godtar emellertid detta i propositionen angivna mål. I reservation (fp) anser man sig dock inte böra räkna med en större vattenkraftsproduktion år 1985 än 65 TWh, vilket anges innebära ett tillskott av 4 TWh.

CU 1975:28

24 Bedömningen i propositionen och motionerna utgår beträffande älvarna från Klarälven till Indalsälven från bedömningar i utredningen Vattenkraft och miljö (SOU 1974:22). En sammanfattning av denna utrednings - Sehlstedts utredning - bedömningar och graderingar har tagits in som bilaga 2 till detta betänkande. Beträffande området norr därom pågår utredning

- Ekströms utredning. Hittills har avlämnats lägesrapporten Vattenkraft och miljö 2 (Ds B 1974:4). Detta utredningsarbete beräknas vara avslutat år 1976.

På civilutskottets beredning ankommer i detta sammanhang förslaget i propositionen om att godkänna den av bostadsministern förordade handläggningen av frågorna rörande ytterligare riktlinjer för utnyttjandet av landels vattenkrqfttillgångar samt därtill knutna motionsförslag. Förslaget i propositionen innebär i korthet att beslut om riktlinjer för vårt samlade utnyttjande av vattendragen bör anstå i avvaktan på fortsatt utredningsarbete och remissbehandling därav men att vissa utbyggnadsbeslut dock bör kunna fattas dessförinnan. I anslutning härtill anges vissa älvsträckor inom det södra utredningsområdet beträffande vilka tills vidare inga utbyggnadsbeslut bör fattas. Återstående i den Sehlstedtska utredningen bedömda projekt

- klasserna 0,1 och 2 utom Malungsfors I - bör enligt förslaget kunna prövas i vanlig ordning. Detta innebär att dessa projekt tillåtlighetsprövas enligt vattenlagen med redan given möjlighet för regeringen att ta slutlig ståndpunkt efter underställning. Sådan kan avse obligatorisk underställning för vissa slag av företag (kungörelsefall) eller ett beslut, varigenom regeringen förbehåller sig prövningen av visst företag (förbehållsfall). Beträffande de projekt i det södra området som aktualiserats efter utredningsarbetet sägs att en del därav bör under tiden fram till år 1985 kunna komma i fråga. Beträffande det norra utredningsområdet anförs att - med underlag från pågående utredningsarbete - ställning bedöms kunna tas även till ett antal projekt som inte tillhör de från motstående intressen högst värderade, bl. a. om- och tillbyggnader samt utnyttjande av befintliga regleringsdammar.

Mot förslaget har ställts motionen 2030 (c), yrkandet 9, att propositionsförslaget - vilket av motionärerna uppfattas som en begäran om prövningsfullmakt för regeringen - avslås och att riksdagen beslutar avvakta ytterligare beslutsunderlag. I motionen anförs dels att beträffande de älvar i södra utredningsområdet som hänförts till klass 0 inte finns anledning till en riksdagens prövning, dels att projekten Viforsen, Granboforsen och Malungsfors I inom klass 1 bör prövas av riksdagen år 1978. För övriga klasser ”bör riksdagen pröva varje utbyggnadsprojekt”. På motsvarande sätt föreslås i motionen 2034 (vpk), yrkandet 5, att riksdagen med avslag på propositionen förbehåller sig prövningsrätten när det gäller fortsatt utbyggnad av vattenkraften. Förslaget grundas (s. 11) på åsikten att ”hittills orörda älvar och älvsträckor” inte bör tas i anspråk. I motionen 2033 (fp), yrkandena C och D, föreslås riksdagen godkänna vad motionärerna anför om vattenkraftutbyggnad och besluta att i avvaktan på ytterligare utredning endast

CU 1975:28

projekt i södra området, redovisade under klasserna 0 och 1, får betraktas som öppna för tillåtlighetsprövning. De förordade (s. 18) uttalandena innebär i huvudsak betoning av ett krav på allmän restriktivitet och av att de fyfa orörda älvarna och vattendrag i skyddade naturområden måste bevaras för framtiden. Även i motionen 2029 (m), yrkandena 5 och 6, torde ha avsetts att älvsträckor inom utredningsklasserna 0 och 1 skulle vara öppna för tilllåtlighetsprövning i vanlig ordning även om yrkandet 5 innebär förslag om ett bemyndigande för regeringen att träffa avgörandet. Motionen innebär vidare att andra av den Sehlstedtska utredningen bedömda projekt skall föreläggas riksdagen för avgörande - ett avgörande som enligt motionen (s. 15) skall ske ”från fall till fall”. För det norra utbyggnadsområdet skulle inga utbyggnadsbeslut ske innan utredningsarbetet bedömts. I detta sammanhang föreslås vidare att riksdagen nu skall bekräfta att utbyggnad av

t

Kalix, Torne och Pite älvar samt Vindelälven inte skall ske.

Säryrkanden har vidare förts fram om bevarande av vissa projekt: Sölvbacka i Ljungan anges i motionerna 1850 (fp) och 1964 (c, m, vpk), Edsforsen i Klarälven i motionen 2035 (c), Värsjön i de till Klarälven rinnande Femtan och Hälgån i motionen 2036 (vpk), Gysinge vid nedre Dalälven samt Mellanljusnan i motionen 412 (c). Vidare föreslås i motsvarande syfte i motionen 2037 (c, fp) ett uttalande om att Mellanljusnan och Härjedalsljusnan förs till klass 4 i prioriteringshänseende och att ytterligare utredning skall föregå ett beslut om fortsatt utbyggnad av Ljusnan.

Slutligen föreslås i den vid riksmötets början väckta motionen 60 (s), att riksdagen begär dels att en plan för fortsatt vattenkraftutbyggnad grundas på en total bedömning av samtliga vattendrag, dels åtgärder som möjliggör avvägningar mellan miljö- och naturvårdskraven samt energibehovet. Motionen innehåller slutsatsen att den samhällsekonomiskt lönsamma vattenkraften bör byggas ut i den mån inte naturvårdsskäl motiverar att någon eller några älvar bevaras outbyggda. Frågan om tillkomsten av en nämnd plan behandlas i näringsutskottet.

Förslagen i propositionen och motionerna illustreras genom de inom bostadsdepartementet upprättade kartor som fogats till detta betänkande som bilagorna 3 och 4.

Utskottet har vid behandlingen av de i propositionen 30 och vissa motioner aktualiserade frågorna om riktlinjer för utnyttjande av landets vattentillgångar och om handläggningen vid kommande avgöranden enligt dessa riktlinjer haft att utgå från vissa förutsättningar. En av dessa förutsättningar är att tillåtlighetsprövningen vid vattenkraftsutbyggnad - i den mån inte riksdagen undantagit visst projekt eller viss älvsträcka från sådan prövning - skall ske enligt vattenlagen (VL). Prövningen får därvid i flertalet fall ankomma på domstol i den mån inte frågan avgörs av regeringen. Det torde vara obestritt att domstolarnas prövningsmöjligheter enligt VL inte alltid kan tillgodose allmänna planeringssynpunkter. Detta åberopades också som ett skäl för 1971 års provisoriska ändringar i VL. I fråga om grunderna

CU 1975:28

för denna regeringens prövning gäller att dessa medger en friare och mer mångsidig prövning av företagen än som kan ske vid domstol. Inte endast tillåtlighetsreglerna i VL utan även - och framför allt - allmänna planeringssynpunkter skall sålunda grunda regeringens ställningstagande. Detta innebär att regeringen kan väga olika samhällsintressen mot varandra på ett friare sätt än vad VL:s tillåtlighetsregler medger. Regeringen har därmed även en dispensbefogenhet i fråga om vissa hindersbestämmelser - visserligen given för att nyttjas endast då mycket starka skäl talar för att ett företag bör tillåtas.

Det finns inte anledning att föregripa vattenlagsutredningens arbete och nu påkalla att det allmänna planeringskravet som tillåtlighetsrekvisit bör gälla även de företag som kommer att ligga kvar under domstolarnas prövning. Det finns emellertid anledning att även här - liksom gjorts i prop. 1971:106 - uttryckligen förutsätta att regeringen mot bakgrund bl. a. av den överblick som riksplaneringsarbetet ger utnyttjar möjligheten att förbehålla sig prövningsrätten genom särskilt beslut. Därmed garanteras att grundläggande intentioner inom såväl den fysiska planeringen som planeringen för vissa verksamheter kommer att beaktas.

Härtill anknyter frågan om den betydelse som vid tillståndsprövningen skall tillmätas gällande bebyggelseplaner. Denna fråga regleras inte uttryckligen i lag. Från statsmakternas sida torde inte heller några specifika bedömningar härav föreligga utöver vad justitieministern anfört i prop. 1971:106 och civilutskottet uttalat i betänkandet CU 1973:5. Det senare uttalandet innebär endast ett konstaterande av att riktlinjer inom den fysiska riksplaneringens ram förutsatts skola beaktas inom den kommunala planeringen - eventuellt efter förordnande om att sådan fastställd generalplan skall finnas, som tillgodoser i beslutet angivet allmänt intresse. Justitieministerns uttalande torde begränsa sig till påpekandet att tillstånd enligt VL i vissa fall bör kunna lämnas under förutsättning att planen ändras så att det hinder den innebär mot förslaget undanröjs. 1 anslutning därtill Förklarade sig justitieministern inte kunna acceptera ett av Näringslivets byggnadsdelegation och Sveriges advokatsamfund framfört förslag, nu innebärande att regeringen vid tillståndsprövning skulle kunna ompröva gällande planbestämmelser eller meddela erforderlig dispens. Ståndpunktstagandet gjordes med erinran om att det i första hand ankommer på vederbörande kommun att ta initiativ i planfrågor. Skyldigheten att underrätta vederbörande kommun i vattenmålet har inte gjorts beroende av att företaget berör område inom fastställd general- eller detaljplan.

Detta leder under alla förhållanden till slutsatsen att, enligt nuvarande ordning, en gällande kommunal plan kan utgöra hinder mot tillämpning även av ett tillstånd enligt VL och detta även i de fall där tillståndet återförs till ett regeringsbeslut. Tillämpning kan då endast påkallas via ett förordnande enligt 10 a S BL om att fastställd generalplan skall finnas. Sådant beslut Förutsätter att detta påkallas till främjande av en från rikssynpunkt

CU 1975:28

angelägen utveckling och att beslutet är oundgängligen nödvändigt för att det angivna intresset skall bli tillgodosett. Detta intresse måste sålunda vara ett inom den fysiska riksplaneringen fastlagt riksintresse och därmed ett intresse som ytterst kan återföras till ett av riksdagen fattat beslut om riktlinjer för denna planering. Sålunda för dessa tänkta konfliktfall gällande ordning ansluter därmed till de allmänna riktlinjerna för den fysiska riksplaneringens fullföljande. Där enighet om planeringsbehovet eller om preciseringen av riktlinjerna inte uppnås vid samråd mellan länsstyrelse och kommun har regeringen att fatta beslut om de utgångspunkter som skall gälla - beslut som innebär ett konkret stadfästande av den fysiska riksplaneringens intentioner.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot den i propositionen förordad e formen för riksdagens medverkan i beslut om fortsatt vattenkraftsutbyggnad, nämligen att vissa älvsträckor undantas från slutlig tillåtlighetsprövning enligt vattenlagen. När det uttrycket används att viss älvsträcka skall undantas från tillåtlighetsprövning innebär detta inte krav på ändring av VL eller dess tillämpning. Riktlinjebeslutets praktiska innebörd är självfallet inte den att domstol kan avvisa ansökan. Däremot kvarstår regeringens möjlighet - och skyldighet - att bevaka att riktlinjerna följs. I den mån ansökan inte avser ett kungörelsefall har sålunda regeringen att, genom att förbehålla sig prövningen, bevaka att de av riksdagen godtagna planeringsriktlinjerna beaktas. Denna i propositionen föreslagna inskränkning i regeringens och domstolarnas befogenhet är enligt utskottets mening en lämplig väg att tillförsäkra riksdagen avgöranden beträffande vattenkraftsutbyggnad där väsentliga motstående intressen bryts - avgöranden av riksplanekaraktär. Vad i vissa motioner anförts om formerna för riksdagens beslut torde inte få uppfattas som ett förordande av en ordning där riksdagen skulle förbehålla sig tillåtlighetsbesluten i individuella vattenmål. Det är uppenbart att riksdagens medverkan bör ske genom beslut, innefattande riktlinjer för den fysiska riksplaneringen av hittills använd typ.

I propositionen har förutsatts att riksdagen år 1978 skall föreläggas förslag till huvuddragen i energihushållningen under senare delen av 1980-talet. Utskottet tar nedan upp de avvägningar som nu kan göras på grundval framför allt av den Sehlstedtska utredningens material och remissbehandlingen därav. Det är emellertid enligt utskottets mening uppenbart att avvägningar även i tidsperspektivet fram till 1985 bör grundas även på det ytterligare underlag som år 1976 väntas läggas fram av den Ekströmska utredningen och framför allt kunna göras för bl. a. båda utredningsområdena på en gång. Mot bakgrund av denna bedömning har utskottet förutsatt att regeringen, sedan det tillkommande utredningsmaterialet remissbehandlats, förelägger riksdagen redovisning därför jämte därav föranledda förslag till kompletterande riktlinjer för vattenkraftsutbyggnaden fram till år 1985. Detta bör sålunda inte anstå till den bedömning av energifrågorna som aviserats till år 1978 och som primärt skall avse senare hälften av 1980-talet.

CU 1975:28

28 Denna ståndpunkt ansluter också till vad i motionerna 2029 (m) och 2031 (fp) anförts om vikten av att bedömningen även för det södra området får göras mot bakgrund av resultatet av utredningsarbetet beträffande norra Norrland. Likaledes tillgodoses ett huvudsyfte bakom motionen 60 (s). Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vad därefter angår vilka älvsträckor inom det södra utredningsområdet som skall tills vidare undantasfrån slutlig tillåtlighetsprövning enligt vattenlagen har utskottet stannat för följande bedömning. Utgångspunkten bör vara, som även anges i propositionen, att som öppna för slutlig tillåtlighetsprövning nu endast bör lämnas projekt med såvitt kan bedömas relativt sett begränsade konflikter med motstående intressen. Andra och mera principiella konfliktlösningar bör, som ovan anförts, göras i riksplaneringsbeslutets form och sålunda ytterst beslutas av riksdagen. Mot denna bakgrund har utskottet funnit att de projekt som i Sehlstedtska utredningen graderats i klass 0 utan vidare kan överlåtas till prövning i vanlig ordning. Detsamma gäller i huvudsak också projekt som graderats i klass 1. Ett undantag representeras dock av projektet Malungsfors I (nedströms Lima i mellersta Västerdalälven), som även enligt utskottets mening bör bedömas i sammanhang med andra projekt i samma älv, bl. a. den utbyggnad av Hälladammen som skall utredas av särskild sakkunnig. Andra undantag representeras av det i motionen 2030 (c) angivna nya kraftverket i Viforsen (nedre Ljungan) inklusive därtill knuten reglering av Marmén samt Granboforsen (uppströms Indalsälvens inflöde i Litsselet). Dessa senare i motionen 2030 (c) föreslagna undantag kan motiveras bl. a. av, förutom deras höga bevarandevärde ur fiske- och rekreationssynpunkt, närheten till befolkningstäta områden och, beträffande Viforsen, den av länsstyrelse och kommun företrädda lokala opinionens styrka.

De projekt som i den sammanvägda rangordningen i den Sehlstedtska utredningen satts i klass 2 berör påtagliga och i några fall mer betydande bevarandevärden. Med hänsyn därtill bör enligt utskottets mening av projekten berörda älvsträckor hänföras till den grupp som nu undantas från slutlig tillåtlighetsprövning enligt vattenlagen. En sådan bedömning tillgodoser i motsvarande delar motionen 2029 (m), yrkandet 5, 2030 (c), yrkandet 9,2033 (fp), yrkandet D, och 2034 (vpk), yrkandet 5. Bland projekten inom klass 2 ingår bl. a. Värsjö, överledning från Hälgån och Femtan, tunnel till Klarälven. Vidare ingår i denna grupp Sölvbackaprojektet i övre Ljungan mellan den reglerade Storsjön i Härjedalen och regleringsmagasinet Flåsjön -Grucken. Detta innebär att även motionerna 1850 (fp), 1964 (c, m, vpk) och 2036 (vpk) tillgodoses.

I propositionsförslaget ingår bland undantagna projekt bl. a. Gysinge vid nedre Dalälven och Mellanljusnan. Redan därigenom har motionen 412 (c) helt och motionen 2037 (c, fp) delvis tillgodosetts.

CU 1975:28

29 I fråga om Härjedalsljusnan innebär vad ovan förordats att regleringarna i Härjeån vid Hamreskans samt av Härjeåsjön liksom regleringen av den likaledes till Ljusnan flytande Vemån - Vemåmagasinet - undantas från direkt tillåtlighetsprövning. Vidare gäller enligt regeringens förslag att Broforsen och Linsellborren undantas och därmed även reglering av Vikarsjösystemet. Med dessa ställningstaganden återstår i denna del som öppna för prövning enligt vattenlagen Halvfari, Smedjemorasjön och Olingsjön. Därmed har även motionen 2037 (c, fp) tillgodosetts i mycket väsentlig omfattning även i de delar som inte behandlats här ovan.

Edsforsen i Klarälven, i utredningen rangordnad i klass 0, är enligt vad här förordats öppen för direkt tillåtlighetsprövning. Det förhållandet att även i sådant sammanhang sker en avvägning mellan motstående intressen medför enligt utskottets mening att syftet bakom motionen 2035 (c) får anses tillgodosett även utan någon riksdagens åtgärd.

De ovan förordade ställningstagandena beträffande projekt som bedömts i Sehlstedts utredning utgår i regel från en viss utformning av utbyggnadsplanerna. I propositionen anförs att om utformningen i ett senare skede föreslås förändrad så kan graderingen inte utan vidare läggas till grund för avgörandet. Detta gäller enligt utskottets mening såväl de förbehållna som de öppna projekten. Regeringen torde, som förutsatts i propositionen, få särskilt uppmärksamma dessa frågor. Den ovan föreslagna handläggningsordningen öppnar naturliga tillfällen att påkalla även förnyade ställningstaganden från riksdagens sida.

I propositionen anmäls bedömningen att ytterligare projekt kan komma att anses utbyggnadsvärda på grund av att utgångspunkterna ändrats efter utredningens uppgiftsinsamling. En del av dessa projekt skulle möjligen kunna komma i fråga för utbyggnad fram till år 1985. I den mån något sådant projekt inte uppvisar större konflikter än motsvarande öppna projekt i de bedömda delarna kan dessa tillåtlighetsprövas i vanlig ordning. I övrigt får även dessa tas upp och redovisas så att riksdagen om så erfordras kan ta ställning till mer preciserade riktlinjer inom den fysiska riksplaneringens ram. På den statliga sidan ges riksdagen fortlöpande tillfälle till bedömningar av vattenfallsverkets utbyggnadsprogram m. m. Förslag läggs även nu fram i propositionen 30 (bil. 1, s. 491-526) och bereds i näringsutskottet.

Beträffande det norra utredningsområdet anförs i propositionen att - på motsvarande sätt som i det södra området - ställning skall kunna tas till ett antal projekt som inte tillhör de från motstående intressen högst värderade, bl. a. om- och tillbyggnader samt utnyttjande av befintliga regleringsdammar. Underlag för sådana ställningstaganden bedöms kunna erhållas från pågående utredningsarbete. Förslaget i motionen 2029 (m), yrkandet 6 delvis, om att utredningens resultat skall avvaktas före tillåtlighetsbeslut utgår från att ytterligare förslag föreläggs riksdagen. Vad utskottet ovan förordat om kommande handläggning tillgodoser i väsentliga delar motionens syften i denna del. Enligt utskottets mening bör emellertid även

CU 1975:28

för detta område - med hänsyn till sysselsättning och långsiktig arbetsplanering - gälla att utbyggnad av vissa projekt kan prövas enligt vattenlagen även i avvaktan på ett samlat ställningstagande när det gäller konflikter av motsvarande karaktär som i öppna älvsträckor i det södra området.

Intill dess annat beslut föreligger gäller givetvis riksdagens tidigare ställningstagande att Torne älv. Kalix älv, Pite älv och Vindelälven samt opåverkade källflöden i de övriga huvudälvarna i övre Norrland helt bör undantas från vattenkraftsutbyggnad. Vad som i anslutning därtill anförts i motionen 2029 (m), yrkandet 6 i ovan inte behandlad del, är sålunda tillgodosett utan någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Utskottets ställningstaganden i här berörda delar innebär sålunda sammanfattningsvis följande. Propositionens förslag tillstyrks beträffande metoden för riksdagens medverkan i bedömningar av vattenkraftsutbyggnaden genom beslut inom den fysiska riksplaneringens ram. Riktlinjerna i propositionen om undantagande av vissa älvsträckor inom det södra utredningsområdet tillstyrks med tillägget att även dels de i Sehlstedts utredning under klass 2 upptagna projekten, dels de till klass 1 hänförda Viforsen i nedre Ljungan och Granboforsen i Indalsälven tills vidare undantas från direkt prövning. Av den nämnda utredningen inte prövade projekt i det södra området samt älvarna i det norra området skall kunna prövas enligt VL när det gäller konflikter av motsvarande karaktär som i de här bedömda öppna älvsträckorna inom det södra utredningsområdet. I övrigt undantas även nyssnämnda två projektgrupper - i den mån de inte undantagits redan genom tidigare beslut - i avvaktan på riksdagens samlade bedömning av båda utredningsområdena - en bedömning som förutsatts göras så snart pågående utredning slutförts och dess resultat remissbehandlats. Det sagda avser i första hand utbyggnader fram till år 1985. Frågan om eventuella ytterligare utbyggnader i ett längre tidsperspektiv får tas upp 1978 i samband med den aviserade, förnyade prövningen av energipolitiken. Enligt utskottets mening har med dessa ställningstaganden uppfyllts även det av statsministern (prop. 30 s. 26) betonade målet att tillföra ytterligare elproduktion från vattenkraft med undvikande av långsiktiga bindningar och med bevarad handlingsfrihet för framtiden. Vid en senare tidpunkt ges, som anförs i motionen 2030(c), också större möjligheteratt bedöma hursnabbt alternativa energikällor kan ge ett krafttillskott.

Slutligen föreslås i motionen 1999 (m) att riksdagen skall uttala sig för att vissa i motionen anförda synpunkter på kraftutbyggnad och eldistribution skall beaktas i den fortsatta vattenutbyggnaden. Sålunda förordas att en systematisk forskning beträffande klimatpåverkan genast sätts in, att grundligare utredningar av erosionsriskerna och noggrannare kartläggning av fornminnen görs före tillåtlighetsbeslut samt att kraftledningsnäten planeras så att skadorna och olägenheterna minskar.

Enligt utskottets mening får motionärens synpunkter på behovet av utredning om klimatpåverkan, vissa landskapsskador och fornminnesinven -

CU 1975:28

tering beaktas i erforderlig mån vid den utredning som krävs för tillståndsprövning. Med hänsyn till de skiftande förhållandena är det enligt utskottets mening inte möjligt att förorda något generellt uttalande från riksdagens sida. Vad gäller en samordnad bedömning av kraftledningsnäten hänvisar utskottet till vad som ovan refererats (s. 17) i anslutning till anmälan av utredning om energiplanering. Utskottet hänvisar också till sitt tidigare uttalande (CU 1973:34) i samband med införandet av ledningsrättslagen om att härtill anknytande konflikter i vissa fall bör beaktas redan vid samrådsförfarande! inom den fysiska riksplaneringens ram. Vad utskottet därom anfört gav riksdagen som sin mening Kungl. Maj:t till känna. Motionärens syften får anses tillgodosedda utan en i motionen föreslagen riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande förlängning tills vidare av stödet för energisparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. att riksdagen bifaller regeringens förslag,

2. beträffande markvillkoret för bostadslån att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande vidgning av stödet att avse ytterligare typer av bostäder att riksdagen bifaller regeringens förslag,

4. beträffande upphörande av stödet för pannbyten m. m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:2038 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande stöd för eldningsautomatik m. m. att riksdagen med avslag på motionen 1975:2009, yrkandet 11.4, bifaller regeringens förslag,

6. beträffande anslutning till allmänt värmesystem m. m. som förutsättning för bostadslån att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande stöd för varmvattenmätning m. m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande kollektiv mätning av energileveranser m. m. att riksdagen med avslag på motionerna 1975:905, yrkandet 12, 1663, 2009, yrkandet II.3, och 2031, yrkandet B 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande stöd för vissa åtgärder utanför hus med bostadslägenhet, m. m., att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande ändringar av grunderna för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet i vad de inte behandlats under 1-9 att riksdagen bifaller regeringens förslag,

CU 1975:28

11. beträffande energisparstöd för samlingslokaler att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:1768 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande ändringar av grunderna för energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. att riksdagen bifaller regeringens förslag,

13. beträffande riktlinjerna för stöd till prototyp- och demonstrationsverksamhet att riksdagen bifaller regeringens förslag,

14. beträffande ytterligare insatser för snabb tillämpning av ny teknik att riksdagen avslår motionen 1975:2033, yrkandet B 5,

15. beträffande ett tioårsprogram för tilläggsisolering m. m. att riksdagen avslår motionen 1975:2033, yrkandet B 3,

16. beträffande ett utvidgat bidrags- och låneprogram att riksdagen avslår motionen 1975:905, yrkandet 5,

17. beträffande ramar och anslag till vissa energibesparande åtgärder att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:2030, yrkandet 5,

a. medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet får, utöver tidigare medgivna ramar, beviljas intill ett belopp av 300 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

b. medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler får beviljas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

c. medger att, utöver tidigare medgiven ram för år 1975, medel för energibesparande åtgärder inom statliga byggnader ställs till byggnadsstyrelsens förfogande inom en ram av 15 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

d. medger att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet får beviljas intill ett belopp av 6 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

e. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1975/76 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 326 000 000 kr.,

18. beträffande informations- och utbildningsfrågor samt uppsökande verksamhet m. m. att riksdagen avslår motionen 1975:905, yrkandet 6,1678,1795,2009, yrkandet 11.5,och 2033, yrkandena B 1 och 2,

19. beträffande byggnadsforskning m. m. att riksdagen

a. antar vid propositionen 1975:30 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift,

b. med bifall till regeringens förslag i propositionerna 1975:1,

CU 1975:28

bilaga 14, och 1975:30 till Byggnadsforskning för budgetåret 1975/76 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag av 11 000 000 kr.,

20. beträffande vidgad tillståndsplikt enligt 136 a $ byggnadslagen (1947:385), tystnadsplikt m. m., att riksdagen med bifall till regeringens förslag, med anledning av motionen 1975:905, yrkandet 11, och med avslag på motionen 1975:2029, yrkandet 7,

a. antar det härvid som bilaga 1 fogade förslaget till lag om ändring i byggnadslagen (1947:385),

b. antar det vid propositionen 1975:30 fogade förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

21. beträffande handläggningen av ärenden om tillstånd enligt 136 a S byggnadslagen att riksdagen avslår motionen 1975:2033, yrkandet A,

22. beträffande ändring i byggnadsstadgan att riksdagen antar det vid propositionen 1975:30 fogade lagförslaget,

23. beträffande utformningen av vissa byggnadsnormer m. m. att riksdagen avslår motionerna 1975:289, yrkandet 4,905, yrkandet 10, 2009, yrkandena II. 1, 2 och 6, 2030, yrkandet 8, och 2033, yrkandet B 4,

24. beträffande formen för riksdagens medverkan i beslut om utnyttjande av vattenkraftstillgångar att riksdagen

a. avslår motionerna 1975:2029, yrkandet 5, 2030, yrkandet 9, och 2034, yrkandet 5, allt i motsvarande delar,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en ytterligare samlad prövning,

25. beträffande älvsträckor inom det södra utredningsområdet som tills vidare skall omfattas av särskilda riktlinjer för den fysiska riksplaneringen att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975:1850, 1964, 2029, yrkandet 5 i vad det inte behandlats ovan, 2033, yrkandet D, 2034, yrkandet 5 (delvis), och 2036 samt med bifall till motionerna 1975:412, 2030, yrkandet 9 (delvis), och 2037, yrkandet 1 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande handläggningen av frågorna rörande ytterligare riktlinjer för utnyttjandet av landets vattenkraftstillgångar i vad de inte behandlats ovan att riksdagen med bifall till regeringens förslag, med anledning av motionerna 1975:60, yrkandena 2 och 3, 2029, yrkandet 6, 2030, yrkandet 9 i vad det inte behandlats ovan, 2033, yrkandet C, 2034, yrkandet 5 i vad det inte behandlats ovan, och 2037 i vad den inte behandlats ovan och med avslag på motionen 1975:2035 godkänner vad i regeringsprotokollet förordats och vad utskottet anfört.

3 Kikst/agcn 1975. 19 sami. Nr 28

CU 1975:28

27. beträffande vissa synpunkter på kraftutbyggnad och eldistribution att riksdagen avslår motionen 1975:1999.

Stockholm den 22 maj 1975

På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Högström (s), Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Claeson (vpk), fru Ingvar-Svensson (c), herrar Persson i Karlstad (s), Danell (m), Håkansson i Trelleborg (s) och Andersson i Gamleby (s).

Reservationer

1. beträffande kollektiv mätning av energileveranser m. m. av fru Olsson i Hölö (c), herrar Wennerfors (m), Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee (c), fru Ingvar-Svensson (c) och herr Danell (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Vad gäller” och slutar med ”yrkandet B 4” bort ha följande lydelse:

De i motionerna 905 (c), 1663 (c), 2009 (fp) och 2031 (fp) framförda förslagen om individuell mätning och debitering av energileveranser har lett utskottet till följande bedömningar. Frågan om obligatoriska åtgärder bör inte slutligt prövas i detta sammanhang. I anslutning till vad utskottet nedan (s. 20) förordar får denna fråga bedömas i det fortsatta arbetet på en revision av Svensk byggnorm. Vad gäller värmemängdsmätning är enligt utskottets mening fortfarande vissa problem olösta. Dessa får tas upp i det fortsatta FoU-arbetet. I övrigt är emellertid betydelsen ur energisparsynpunkt av individuell mätning så klarlagd att positiva åtgärder bör vidtas inom bostadslångivningens ram. Utskottet förordar sålunda att anordningar för individuell mätning och debitering av leveranser av varmvatten, el och gas skall föreskrivas som förutsättning för bostadslån såväl i nyproduktionen som vid ombyggnad. I ombyggnadsfallen bör dock med hänsyn till de skilda förutsättningarna öppnas lämpliga undantagsmöjligheter. Närmare föreskrifter får beslutas av regeringen. Vad utskottet anfört härom bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande kollektiv mätning av energileveranser m. m. att riksdagen i anledning av motionerna 1975:905, yrkandet 12, 1663, 2009, yrkandet 11.3, och 2031, yrkandet B 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1975:28

2. beträffande ytterligare insatser för snabb tillämpning av ny teknik av herrar Wennerfors (m), Strömberg i Botkyrka (fp) och Danell (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Den i”

och slutar med ”anses tillgodosett” bort ha följande lydelse:

Prototyp- och demonstrationsverksamheten inom lokalkomfortområdet bör enligt utskottets mening också täcka de i motionen 2033 (fp) föreslagna insatserna för att främja tillämpning av ny teknik - värmepumpar, ackumulerande värmesystem och solenergifångare. Anknytningen till denna verksamhet är särskilt betydelsefull med hänsyn till sambandet med tekniska lösningar för små och medelstora värmeanläggningar och till det viktiga kravet att normgivningsarbetet också skall ta hänsyn till den nya tekniken. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande ytterligare insatser för snabb tillämpning av ny teknik att riksdagen med bifall till motionen 1975:2033, yrkandet B 5, som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. beträffande ett tioårsprogram för tilläggsisolering m. m. av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Kravet i” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Kravet i motionen 2033 (fp) syftar till att påkalla en samlad och mer långsiktig bedömning av energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. - en bedömning som görs utifrån ett samtidigt fastlagt mål att under en tioårsperiod i princip alla hus byggda före år 1960 skall ha nåtts av undersökningar och åtgärder. Genomförandet av ett sådant program skulle innebära att huvuddelen av bostadsbeståndet år 1985 fått en energistandard som huvudsakligen motsvarar nyproduktionens. I den mån de energibesparande åtgärderna inte blir obligatoriska genom pågående översyn av Svensk byggnorm måste sålunda aktiva åtgärder vidtas. Det är särskilt betydelsefullt att fastighetsägarna kan få information samt teknisk och ekonomisk rådgivning till självkostnadspris. Kommunerna bör därför ställa expertis med teknisk utrustning - bl. a. värmekameror - till förfogande. En sådan aktivitet ger också snabbare möjlighet att återföra olika erfarenheter till det praktiska arbetet och till bedömningar om lämpliga ekonomiska stimulansåtgärder. Utskottet tillstyrker sålunda motionsförslaget.

dels utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande ett tioårsprogram för tilläggsisolering m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2033, yrkandet B 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1975:28

4. beträffande ramar och anslag till vissa energisparande åtgärder av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Mattsson i Skee (c) och fru IngvarSvensson (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Motionsförslaget i” och slutar med ”uppsökande verksamhet” bort utgå,

dels den del i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”yrkandet 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid behandlingen av propositionens förslag om anslag med 326 milj. kr. och förslaget i motionen 2030 (c), yrkandet 5, stannat för följande bedömningar. Inga grundade invändningar har anförts mot bostadsstyrelsens beräkning i dagens priser av kostnaderna för att täcka åtgärdsbehovet i det äldre bostadsbeståndet, ca 11 miljarder kr., och av kostnaderna för åtgärder i nyproduktionen under den närmaste tioårsperioden, ca 4 miljarder kr. De åtgärder som grundar denna beräkning är desamma som utskottet ovan tillstyrkt. En del härav täcks genom egna insatser och bostadslån. Behovet av lån och bidrag från det särskilda anslaget inom bostadssektorn måste uppenbarligen för nästa budgetår beräknas som enligt motionen, dvs. till 500 milj. kr. Hänsyn måste också tas till att hittillsvarande långa väntetider när det gällt beslut kan orsaka att stimulansåtgärderna förlorar i attraktivitet och ibland även direkt försenar åtgärder som eljest skulle ha vidtagits. Vidare får hänsyn tas till att även i propositionen förutsatt förstärkt informationsoch rådgivningsverksamhet kommer att initiera ytterligare ansökningar. Betydelsefull härvidlag blir också den uppsökande verksamhet kommunen kan bedriva och de tekniska hjälpmedel, t. ex. termofotografering, som kan bli ett verksamt medel att bedöma isoleringsstandard såväl i det befintliga byggnadsbeståndet som i nyproduktionen.

Medelsåtgången för åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader har hittills varit låg. Detta förklaras emellertid i första hand av att den kommunala, årsbudgetanknutna beslutsprocessen inte medger en så snabb anpassning av åtgärderna som kunde vara önskvärt. Dessa olägenheter kommer emellertid att få minskad effekt under kommande budgetår, när tid nu givits för den kommunala investeringsplaneringen. Medelsbehovet 150 milj. kr. får därför bedömas som realistiskt.

Utskottet har inte någon invändning mot att åtgärderna inom bostadsbeståndet och i kommunala byggnader förs samman till en ram, inom vilken regeringen har möjlighet att anpassa fördelningen efter växlande behov. Denna ram bör mot bakgrund av det anförda bestämmas till 650 milj. kr.

För samlingslokalernas del är en höjning av ramen till 10 milj. kr. ytterligare motiverad av vad utskottet ovan förordat om samordningen med den löpande bidragsgivningen.

Vad avser statliga lokaler ligger initiativen hos statsmyndigheterna. Dessa initiativ begränsas endast av tillgången på medel. En ram om 50 milj. kr. måste anses skälig, särskilt med hänsyn till att staten ur flera synpunkter

CU 1975:28

bör föregå med efterfoljansvärda exempel.

Medel för inte självbärande prototyper och demonstrationsanläggningar inom lokalkomfortområdet är synnerligen väsentliga för att främja snabb användning av ny teknik och nya metoder. Även här styrs initiativens omfattning i första hand av tillgången på medel. Medlen bör vidare beräknas så att utrymme ges för även initiativ utanför de i propositionen förordade delaktiviteternas ram. Alltför hårda låsningar bör undvikas, särskilt i initialskedet. En ram om 12 milj. kr. är med hänsyn därtill realistisk.

En anslagsberäkning enligt vad ovan sagts om delramarna skulle leda till ett anslag om (650 +10 + 50 + 12 =) 722 milj. kr., en ökning jämfört med propositionsförslaget med 396 milj. kr.

Vid en bedömning ur allmänna budgetsynpunkter har utskottet funnit att anslag för bidrag och lån i denna storleksordning är realistiska. Den sjunkande bostadsbyggnadsvolymen lämnar redan i sig erforderligt utrymme. Även ur arbetsmarknadssynpunkt är sålunda vidgade aktiviteter inte endast möjliga utan även önskvärda.

Utskottet förordar sålunda att beräkningen av ramar samt av anslaget till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. följer förslagen i motionen 2030 (c), yrkandet 5.

dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande ramar och anslag till vissa energibesparande åtgärder att riksdagen i anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:2030, yrkandet 5,

a. medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet får, utöver tidigare medgivna ramar, beviljas intill ett belopp av 650 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

b. medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler får beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

c. medger att, utöver tidigare medgiven ram för år 1975, medel för energibesparande åtgärder inom statliga byggnader ställs till byggnadsstyrelsens förfogande inom en ram av 50 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

d. medger att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet får beviljas intill ett belopp av 12 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

e. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1975/76 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 722 000 000 kr.,

5. beträffande informations- och utbildningsfrågor samt uppsökande verksamhet m. m. av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som anser att

4 Riksdagen 1975. ] 9 sami. Nr 28

CU 1975:28

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Den i” och slutar med "obligatoriska ingripanden” bort ha följande lydelse: Den i propositionen 30 föreslagna kommunala uppsökande verksamheten på byggnadsområdet har bl. a. förutsatts rikta sig mot undersökning av byggnaders värmeisolering samt av befintliga värme- och ventilationsanläggningar. Denna inriktning kan i och för sig godtas. De förslag som förelagts riksdagen är emellertid allmänt hållna. Som föreslagits i motionen 2033 (fp) och utvecklats i motionen 2031 (fp) (s. 13) bör en kommunal basorganisation byggas upp för information och rådgivning till självkostnadspris och för en aktiv upplysningsverksamhet. Denna bör kombineras med en särskild service- och kontrollverksamhet, vilken lämpligen kan drivas genom skorstensfejarorganisationen - en verksamhet som då särskilt riktas på skötsel och kontroll av värmeanläggningar. Särskilda åtgärder för att initiera och stödja en här skisserad verksamhet bör vidtas från statens sida. Därmed tillgodoses i väsentliga delar även syftet med motionerna 905 (c), yrkandet 6, 1678 (c), 1795 (c) och 2009 (fp), yrkandet 11.5.

dels utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande informations- och utbildningsfrågor samt uppsökande verksamhet m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2033, yrkandena B 1-2, och med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1975:905, yrkandet 6, 1678, 1795 och 2009, yrkandet 11.5, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande vidgad tillståndsplikt enligt 136 a § byggnadslagen av herrar Wennerfors (m) och Danell (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet erinrar” och slutar med ”helt tillgodosett” bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till den i motionen 2029 (m) gjorda bedömningen att lagförslaget inte bör antas. Redan på principiella grunder måste lagförslag av denna typ bestämt avvisas. Det kan nämligen ifrågasättas om en lagstiftning av denna fullmaktskaraktär är förenlig med nu gällande lagstiftningsprinciper. Här bör noteras att förslaget inte granskats av lagrådet. En tillämpning av ett föreslaget stadgande måste innebära att ett intresse att motverka ökad energiförbrukning vägs mot de närings- och arbetsmarknadspolitiska intressena. Om denna vägning har i motivtexten inte sagts annat än att båda de motstående intressena har stor tyngd. Ett minimikrav är att kriterierna för denna avvägning preciseras motivledes så att riksdagen i förväg kan bedöma förslagets reella innehåll. Det i propositionen framlagda förslaget kan inte uppfattas på annat sätt än som en begäran om en fullmakt in blanco för regeringen att hindra tillkomsten av viss energikrävande industri. Ett bifall till förslaget skulle sålunda öppna möjlighet till en regeringens etableringskontroll över väsentliga delar av näringslivet. Regler om

CU 1975:28

prövning av energikonsumtionen inom industrin måste föregås av en utredning som kan lämna förslag till preciserade kriterier för en statlig prövning. Endast om det visar sig möjligt att göra sådana objektiva preciseringar kan en lagstiftning övervägas. Behovet av en projektinriktad prövning kan emellertid inte anses primärt. Statsmakterna har ju redan nu kontroll över energiproduktionens storlek och därmed även över den därav givna begränsningen av förbrukningen. Lagförslaget avstyrks sålunda i denna del. Därav följer att även motionen 905 (c), yrkandet 11, avstyrks.

dels utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande vidgad tillståndsplikt enligt 136 a § byggnadslagen (1947:385), tystnadsplikt m. m., att riksdagen

a. med bifall till motionen 1975:2029, yrkandet 7 i motsvarande del, och med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionen 1975:905, yrkandet 11, antar det i bilaga 1 härvid fogade förslaget till lag om ändring i byggnadslagen (1947:385) i vad det däri angetts som reservanternas förslag,

b. med bifall till motionen 1975:2029, yrkandet 7 i vad det inte behandlats under a., icke antar det vid propositionen 1975:30 fogade förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:3871

7. beträffande handläggningen av ärenden om tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Vad angår” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är tillämpningen av 136 a § BL av central betydelse för den löpande preciseringen av riktlinjer för den fysiska riksplaneringen och för energiplaneringen. Så långt det är möjligt bör dessa riktlinjer preciseras av riksdagen. När det gäller avgörandet av ett enskilt ärende bör denna allmänna princip leda till att förutsättningar skapas för att få så stor insyn som möjligt och en klar redovisning av motstående intressen. Enligt utskottets mening bör därför i enlighet med förslaget i motionen 2033 (fp), yrkandet A, inrättas en särskild nämnd för handläggning av hithörande frågor. Det nuvarande remissförfarandet kan därmed, när så erfordras, kompletteras med synpunkter som anförs av i nämnden ingående fristående experter och framför allt med synpunkter som nämnden kan tillföras vid offentliga hearings med allmänhet, miljögrupper och andra experter. En sådan handläggningsordning skulle dels fördjupa beslutsunderlaget, dels förankra synpunkterna i levande opinioner. Det slutliga avgörandet får som nu tillkomma regeringen, som sålunda har att axla det politiska ansvaret.

dels utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande handläggningen av ärenden om tillstånd enligt

CU 1975:28

136 a i? byggnadslagen att riksdagen med bifall till motionen 1975:2033, yrkandet A, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande utformningen av vissa byggnadsnormer m. m. av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Utskottet ansluter” och slutar med ”gällande krav” bort ha följande lydelse:

Även om riksdagen sålunda inte nu kan och bör ta direkt ställning till utformningen av Svensk byggnorm i dessa hänseenden är det emellertid väsentligt att här ges uttryck för önskad inriktning av det fortsatta normarbetet. Riksdagen bör därför i enlighet med förslaget i motionen 2033 (fp), yrkandet B 4, uttala sig för ett snabbt införande av sådana normer som leder till installation av treglasfönster och till bättre isolering i nyproducerade bostäder och till installation av rumstermostater i nyproducerade småhus. Med ett sådant uttalande tillgodoses också motionen 2030 (c), yrkandet 8.

dels utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande utformningen av vissa byggnadsnormer m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2033, yrkandet B 4, och med anledning av motionerna 1975:289, yrkandet 4, 905, yrkandet 10, 2009, yrkandena II. 1, 2 och 6, och 2030, yrkandet 8, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande älvsträckor m. m. inom det södra utredningsområdet som tills vidare skall omfattas av särskilda riktlinjer för den fysiska riksplaneringen av herrar Bergman i Göteborg (s), Lindkvist (s), Högström (s), Jadestig (s). Persson i Karlstad (s), Håkansson i Trelleborg (s) och Andersson i Gamleby (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Vad därefter” och på s. 29 slutar med ”här ovan” bort ha följande lydelse:

Vad därefter angår vilka älvsträckor m. m. inom det södra utredningsområdet som tills vidare skall undantas frän tillåtlighetsprövning enligt eljest gällande regler har utskottet funnit sig kunna helt godta propositionsförslaget. Utgångspunkterna för denna bedömning har varit följande.

Det gäller att göra en avvägning mellan behovet att utnyttja vattenkraft för elproduktion och önskemålen att begränsa exploateringen av orörda områden. Planeringsmålet i fråga om utnyttjandebehovet i tidsperspektivet fram till år 1985 har i propositionen och motionerna 2030 (c) (s. 18) och 2031 (fp) (s. 31) angetts som energitillskott om 5 TWh/år. I motionen 2029 (m) (s. 15) anförs att motionärerna i och för sig inte utesluter en utbyggnad av den i propositionen förordade omfattningen. Företrädare för en riksdagsmajoritet har sålunda i denna del enhetliga bedömningar. Därefter fram -

CU 1975:28

komna omständigheter talar ytterligare för vikten av att tillgodose behovet av elektrisk energi ur inhemska och kontinuerliga källor.

Det energitillskott som kan erhållas från områdena söder om Klarälven/Dalälven har obestritt uppskattats till 0,6 TWh/år. För det norra utredningsområdets del är bedömningarna hittills begränsade till att vid nuvarande förhållanden ekonomiskt utbyggnadsvärd vattenkraft i de fyra hittills orörda större älvarna motsvarar ca 16 TWh/år medan det skulle kunna nyttiggöras ytterligare drygt 5 TWh/år i de redan utbyggda älvarna och knappt 3 TWh/år i skogsälvarna. För det södra utredningsområdets del har i den Sehlstedtska utredningen bedömts kända eller tänkbara projekt om ca 7 TWh/år. Därtill kommer uppskattningen att på grund av senare inträffade förhållanden ytterligare vattenkraft om ca 2 TWh/år skulle kunna anses utbyggnadsvärd i detta område.

Vad utskottet nu har att i första hand bedöma är i vilken mån vissa av den Sehlstedtska utredningen bedömda projekt redan nu kan tills vidare undantas från eljest gällande tillåtlighetsprövning — tillåtlighetsprövning vid domstol eller hos regeringen. I flera motioner - 2029 (m) (s. 15), 2030 (c) (s. 17), 2031 (fp) (s. 19) - har tvekan yppats om lämpligheten av att göra en bedömning i denna del innan utredningsmaterialet beträffande det norra området föreligger. Denna tvekan är i och för sig förståelig. Utskottet vill emellertid mycket kraftigt betona att en gränsdragning mellan, å ena sidan, projekt som tills vidare undantas från slutlig prövning och, å andra sidan, projekt som överlämnas till domstolsprövning enligt vattenlagens tillåtlighetsregler eller till regeringens prövning ur även allmänna planeringssynpunkter inte innebär ett ställningstagande till om ett enskilt projekt kommer att tillåtas eller inte. Även om ett projekt tillförs den senare kategorin kommer tillåtligheten sålunda att prövas - vid markerade konfliktfall även ur allmänna planeringssynpunkter.

Ett riksdagens beslut om vilka projekt som tills vidare skall undantas från slutlig prövning innebär sålunda följande. I vissa fall har bedömningar av den typ som används inom den fysiska riksplaneringen lett till att, i avvaktan på fortsatt utredning, utbyggnad kan avvisas utan den noggrannare prövning som görs i ett vattenmål eller i ett tillståndsärende hos regeringen. Denna utgångspunkt måste vara grundläggande för beredningen av ett nämnt riksdagsbeslut.

Mot bakgrund av det anförda har utskottet funnit att en fördelning av de i den Sehlstedtska utredningen bedömda projekten på endera av de två nämnda kategorierna mycket väl kan göras nu i tidsperspektivet fram till en prövning av såväl det norra som södra utredningsområdet. De i motionerna 2030 (c) och 2034 (vpk) framförda yrkandena om avslag på förslaget i propositionen avstyrks därför. Det bör i detta sammanhang ytterligare framhållas att propositionen inte - som den uppfattats i motionen 2030 (c) - innebär en begäran om prövningsfullmakter för regeringen. Den innebär tvärtom att regeringen, i enlighet med dess tidigare föreslagna och av riks -

CU 1975:28

dagen godtagna principer för den fysiska riksplaneringen, till riksdagen hänskjutit ytterligare frågor om riktlinjer för riksplaneringen.

Vad därefter angår en gränsdragning inom det av den Sehlstedtska utredningen bedömda materialet mellan projekt som skall täckas av riksplaneringens riktlinjer och projekt som skall ytterligare prövas av domstolar eller av regeringen har utskottet gjort följande bedömningar. Den Sehlstedtska utredningen har enligt direktiven rangordnat och klassificerat projekten dels med hänsyn till deras effekter på bevarandeintressena, dels efter en avvägning där hänsyn tagits till såväl bevarande- som kraftintressen. 1 de fall där mycket stora bevarandeintressen redovisats har projektens olika lönsamhet inte påverkat rangordningen - ett särskilt hänsynstagande till dessa bevarandeintressen. Den slutliga, sammanfattande rangordningen omfattar klasserna 0-4, där de inte särskilt bedömda om- och tillbyggnadsprojekten placerats i klass 0 och i klass 4 placerats de projekt där inte ens en stor kraftnytta kunnat uppväga bevarandeintressena.

Enighet råder om att projekt i de sammanvägda klasserna 3 och 4, i den bedömning som görs nu, skall omfattas av den fysiska riksplaneringens bevaranderiktlinjer. Propositionens förslag i denna del tillstyrks sålunda. Härvid tillgodoses även motionen 412 (c) helt och motionen 2037 (c, fp) delvis.

Av projekt som förts till klass 2 berörs älvsträckor med påtagliga bevarandevärden, vilka dock inte har sådan omfattning att projekten ansetts böra föras till klass 3. Till klass 2 har även förts vissa projekt som kan påverka mer betydande bevarandevärden men som kan inskränkas så att skadeverkningarna begränsas till en tolerabel nivå. I motionerna 2030 (c) och 2034 (vpk) har föreslagits att även projekten inom denna klass bör täckas av genom riksplaneringen skyddande riktlinjer. Enligt utskottets mening är de projekt som omfattas av utredningens sammanvägda klass 2 av inbördes olika karaktär. Bevarandeintressena (år sin betoning genom omständigheter utanför riksplaneriktlinjernas område som bäst kan bedömas enligt vattenlagens tillåtlighetsregler eller ur de allmänna planeringssynpunkter som regeringen har möjlighet att anlägga. Bland exempel på sådana projekt kan nämnas en utbyggnad av Sölvbackaströmmarna där vattendomstolen ansett att vattenlagens regler skulle hindra ett utbyggnadstillstånd. Detta ärende ligger nu under regeringens prövning och förutsätts självfallet liksom övriga projekt behandlas med hänsyn till klargjorda bevarandeintressen. Vad ovan sagts innebär också att skäl inte finns att anta att ett i propositionen föreslaget beslut måste anstå tills alla utredningsresultat föreligger. En annan fråga är innehållet i det slutliga ståndpunktstagande i tidsperspektivet fram till år 1985 som enligt ovan föreslagits. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet sålunda regeringens förslag även i denna del. Det bör i klarhetens intresse betonas att ett sådant ställningstagande inte innebär ett beslut om utbyggnad av dessa projekt.

De av utredningen till klass 1 förda projekten är samtliga sådana som

CU 1975:28

bedömts skada måttliga bevarandevärden och därför kan behandlas i vanlig ordning. 1 flertalet fall torde dessa projekt enligt utredningsmannens mening inte behöva prövas av regeringen. Genom förslaget i propositionen undantas dock projektet Malungsfors 1 tills vidare och i avvaktan på ytterligare utredning. I motionen 2030 (c) (s. 18) föreslås att inom denna klass från slutlig prövning i eljest gällande ordning fram till år 1978 undantas projekten Viforsen och Granboforsen. Någon särskild motivering därför har inte förts fram i motionen. Utskottet har i denna del inte funnit anledning till erinran mot utredningsmannens allmänna bedömningar. De argument som förts fram under utskottsbehandlingen har i allt väsentligt karaktär av sådana värderingar eller grunder för yrkanden om skyddsåtgärder - eller eventuellt om ersättning - som prövas i ett vattenmål. Enligt utskottets mening bör därför projekten inom utredningsklassen 1 - utom Malungsfors I - överlämnas för den tillåtlighetsprövning i eljest gällande ordning som avsetts täcka även allmänna planeringssynpunkter och sålunda utan att omfattas av särskilda riktlinjer inom den fysiska riksplaneringens ram i nu aktuellt hänseende.

Det bör enligt utskottets mening även som en sammanfattning i denna del ytterligare betonas att riksdagen genom att lämna visst projekt eller viss älvsträcka utanför den fysiska riksplaneringens riktlinjer inte tar ställning för utbyggnad därav. Det innebär i stället att denna prövning bedömts böra göras med hänsyn även till sådana omständigheter som bör ytterligare belysas före dom i vattenmål eller före ett regeringens ställningstagande. Allmänt sett bör riksdagens ställningstaganden i liknande frågor begränsas till beslut om riktlinjer av riksplaneringskaraktär och inte ledas in på prövningsteman där domstolar och regeringen bör handha tillämpningen av riksdagens beslut. I den mån grunderna för denna tillämpning anses otillfredsställande får fråga väckas om ändring i vattenlagens tillåtlighetsregler respektive av grunderna för regeringens prövningsbefogenheter. Ett enhälligt civilutskott har tidigare (CU 1972:35 s. 28) strukit under att konkreta, enskilda avgöranden inom riksplaneringens ram inte bör tas upp i riksdagen, vilken ansågs böra ta upp de allmänna principfrågorna.

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottets ställningstaganden” och slutar med ”ett krafttillskott” bort utgå,

dels utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande älvsträckor m. m. inom det södra utredningsområdet som tills vidare skall omfattas av särskilda riktlinjer för den fysiska riksplaneringen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och motionerna 1975:412 och 2037, yrkandet 1 (delvis) samt med avslag på motionerna 1975:1850, 1964, 2029, yrkandet 5 i vad det inte behandlats ovan, 2030, yrkandet 9 (delvis), 2033, yrkandet D, 2034, yrkandet 5 (delvis), och 2036 godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

CU 1975:28

44 Särskilt yttrande

beträffande den fortsatta utbyggnaden av vattenkraften av herr Claeson (vpk) som anför:

Vpk har i motion 1975:2034 föreslagit att riksdagen skall förbehålla sig prövningsrätten när det gäller fortsatt utbyggnad av vattenkraften men har därmed inte avsett icke kontroversiella utbyggnader som av Sehlsteotska utredningen rangordnats i klasserna 0 och 1. Vid utskottsbehandlingen har vpk:s synpunkter i väsentlig grad tillgodosetts genom uttalanden och ställningstaganden i betänkandet. Sålunda görs viktiga undantag beträffande slutlig tillåtlighetsprövning för olika kontroversiella projekt och hänsyn har tagits till bl. a. yrkanden i motionerna 2036 (Värsjö vid Klarälven) och 1964 (Sölvbacka i Ljungan).

Den nuvarande energisituationen får inte leda till förhastade och kortsiktiga beslut beträffande ytterligare vattenkraftsutbyggnad. I huvudsak bör därför under de närmaste åren en koncentration ske till effektutbyggnad i redan existerande anläggningar.

Miljökraven måste upprätthållas även i sådana fall där ekonomiska skäl kan anföras för en prutning på miljöhänsyn. Bevarandevärdena, knappheten på outbyggda älvsträckor, rörligt friluftsliv, fiske, kulturminnesvård, landskapsbildning och forskning kräver en stark återhållsamhet med nya utbyggnader.

Sysselsättningssynpunkterna, som ofta anförs som motiv för kraftverksutbyggnader, får inte heller vara avgörande. Som regel är det fråga om en kortare tids sysselsättning för ett relativt litet antal människor från de orter som berörs.

CU 1975:28

45 Motionsyrkandenas behandling

Motion

Yrkande

Utskottets

Utskottets

Reserva-

Särskilt

(nr)

yttrande

hemställan

tion

yttrande

(s.)

(punkt)

(nr)

(nr)

60 (s)

289 (fp)

412 (c)

25-28

905 (c)

16-17

8-10

1663 (c)

8-10

1678 (c)

16-17

1768 (fp)

1795 (c)

16-17

1850 (fp)

25-28

1964 (c, m, vpk)

25-28

1999 (m)

30-31

2009 (fp)

8 II.2

8-10

7-8

5 II.5

16-17

5 II.6

2029 (m)

25-28

24 a, 25

25-30

19-20

2030 (c)

13-14

24-28

24 a, 25, 26

2031 (fp)

B 4

8-10

2033 (fp)

A

7 B 1

16-17

5 B 2

16-17

5 B 3

3 B 4

8 B 5

2 C

26 D

24-28

2034 (vpk)

24-28

24 a, 25, 26

2035 (c)

25-29

2036 (vpk)

25-28

2037 (c, fp)

25-28

2038 (s)

4 CU 1975:28

46 Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i byggnadslagen (1947:385)

Regeringens av utskottet tillstyrkta för- Reservanters förslag

slag

Härigenom föreskrives i fråga om byggnadslagen (1947:385)'

dels att 8 § skall upphöra att gälla, dels att i 1, 10-11, 13-16, 26, 27,

34, 36-38, 45, 53, 55, 59, 62, 67, 70,

73, 77, 79, 87, 108-110, 113, 115,

127-133, 136, 149, 150, 158 och 168 SS ordet ”Konungen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form och i 55, 57, 74 och 118 SS ordet ”kronan” skall bytas ut mot ”staten”,

dels att 136 a och 147 SS skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf 147 a S av nedan angivna lydelse.

dels att i 1, 10-11, 13-16, 26, 27, 34, 36-38, 45, 53, 55, 59, 62, 67, 70, 73, 77, 79, 87, 108-110, 113, 115, 127-133,136,147, 149,150, 158 och 168 SS ordet ”Konungen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form och i 55, 57, 74 och 118 SS ordet ”kronan” skall bytas ut mot ”staten”.

Nuvarande lydelse

136 Är valet av plats för industriell eller liknande verksamhet av väsentlig betydelse för hushållningen med landets samlade mark- och vattentillgångar, skall verksamhetens lokalisering prövas av Konungen. Konungen föreskriver vilka slag av sådan verksamhet som skall underkastas Konungens prövning och kan även föreskriva sådan prövning beträffande viss verksamhet som avses i första punkten.

Regeringens av utskottet tillstyrkta förslag iS Tillkomsten

och lokaliseringen av industriell eller liknande verksamhet, som är av väsentlig betydelse för hushållningen med energi eller med landets samlade mark- och vattentillgångar, skall prövas av regeringen i den omfattning som nedan säges.

' Lagen omtryckt 1972:775

CU 1975:28

47 Nuvarande lydelse

Tillstånd enligt första stycket till lokalisering får meddelas endast om kommunen tillstyrkt detta.

Konungen kan föreskriva villkor för tillgodoseende av allmänna intressen.

Regeringens av utskottet tillstyrktaförslag Nyanläggning

av följande slag av verksamhet skall prövas, nämligen

1. järn- och stålverk, metallverk och ferrolegeringsverk,

2. sågverk med en årlig produktionskapacitet överstigande 50 000 m' sågade trävaror, träsliperi, pappersbruk och cellulosafabrik,

3. fabrik för framställning av oorganiska eller organiska kemikalier eller av petrokemiska produkter i övrigt,

4. fabrik för raffinering av råoljor,

5. atomkraftanläggning,

6. anläggning för upparbetning av atombränsle,

7. ångkraftanläggning och annan anläggning för eldning med fossilt bränsle med tillförd effekt överstigande 500 megawatt,

8. fabrik för framställning av gödselmedel,

9. cementfabrik.

Finner regeringen för visst fall att verksamhet som avses i andra stycket ej är av den betydelse som i första stycket säges, kan regeringen medgiva undantag från prövningsskyldigheten.

Utvidgning av sådan verksamhet som anges i andra stycket skall prövas om regeringen i visst fall beslutar härom.

Nyanläggning eller utvidgning, som gäller verksamhet som avses i första stycket, skall i annat fall än som anges i andra och fjärde styckena prövas om regeringen i visst fall beslutar härom.

Tillstånd enligt forsta stycket får meddelas endast om kommunen tillstyrkt detta.

Tillstånd kan förenas med villkor för tillgodoseende av allmänna intressen och göras beroende av att sa -

CU 1975:28

48 Nuvarande lydelse

Tillstånd kan göras beroende av att saken inom viss tid fullfoljes genom ansökan till koncessionsnämnden för miljöskydd i den ordning som föreskrives i miljöskyddslagen (1969:387).

Regeringens av utskottet tillstyrkta förslag ken

inom viss tid fullföljes genom ansökan till koncessionsnämnden för miljöskydd i den ordning som föreskrives i miljöskyddslagen (1969:387).

Reservanters förslag (ej ändring)

147 §

Den som företager nybyggnad eller annan åtgärd i strid mot förbud som meddelats i denna lag eller med stöd av lagen dömes till böter. Äro omständigheterna synnerligen försvårande, må till fängelse i högst sex månader dömas.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter villkor som Konungen meddelat med stöd av 136 a § tredje stycket, så att allmän rätt kan kränkas, dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter villkor som regeringen meddelat med stöd av 136 a § sjunde stycket, så att allmän rätt kan kränkas, dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Reservan ters förslag (ej ändring)

Regeringens av utskottet tillstyrkta förslag 147

a S

Den som hos myndighet tagit befattning med ärende som avses i 136 a § får ej obehörigen yppa yrkeshemlighet, som därigenom blivit känd för honom, eller driftanordning, affärsförhållande elter förhållande av betydelse för landets försvar varom han därigenom fått kännedom.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i första stycket dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal får väckas endast om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

CU 1975:28

49 Utskottets förslag Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

147 a i; andra stycket skall upphöra att gälla vid utgången av år 1975. Bestämmelserna skall dock även fortsättningsvis tillämpas beträffande gärning som begåtts dessförinnan.

Ur SOU:1975:22. Utredningsmannens rangordning av redovisade projekt.

Tabellen redovisar kraftproduktionstillskott (GWh/år) i de olika klasserna i utredningsmannens rangordning, fördelat på skilda värderingsgrupper från kraftsynpunkt (romerska siffror). Klass 4 anger högsta bevarandevärde, klass 0 avser om- och tillbyggnadsprojekt som inte bedömts vare sig från kraftsynpunkt, bevarandesynpunkt eller i utredningsmannens sammanvägning. I värderingen från kraftsynpunkt anger I högsta värde. Siffror inom parentes efter projektnamnet avser projektets placering i den sammanvägda bevarandevärderingen.

1 II

lil

IV

4 Handöl m Blåhammarmyren

Halla (4)

260 Tyttbo (4)

105 Gysinge (4)

regi(4)

446 Gevsjöströmmen m Gevsjön

Landverk m Ann regi (4)

116 Areälven i övrigt (4)

regi (4)

209 Borgforsen (4)

90 Ammerån uppströms Borg-

Ristafallen (4

forsen (4)

211 Hosjö m regi Anasjön-

Bredsjön regi (4)

2 081

446“

3b

Broforsen m Vikarsjö-

Klarabro (4)

190 Ulen-Rengen regi (3)

100 Malungsfors II Appelbo (3)

systemet regi (4)

152 Ldsoxforsen (3)

73 Havem ersätter regi

Linsellborren (4)

damm (3)

22 Ammeråns överledning (4)

90 Kölsillre (3)

43 Toskströmmen m Valsjön

regi (3)

1 062

3 a

Strängsforscn (4)

205 Kvarnholsforsen m Bysjön

Mellanljusnan (3-4)

regi (3)

l änforsen (3)

1 080

~Ö

~0

2 Sölvbacka (3)

77 Värsjö (3)

90 Härjeåsjön regi (2)

18 Mattmar (2)

100 Veman regi (2)

148 Kingarna regi (2)

22 Djurforsen (3)

35 Hamre skans regi (2)

133 Häggsjön i Hårkan regi (2)

21 Långforsen-Litsnäset (3)

210 Abervattnet regi (3)

24 Högfors (2)

J2

~Ö

“6l

1 Avesta Lillfors (2)

110 Malungsfors I (2)

78 Lidforsen (1)

30 Mockfjärd tillbyggnad (2)

30 Halvfari (1)

90 Skivsforsen (1)

45 Granboforsen (2)

100 Viforsen (2)

55 Smedjemorasjön regi (1)

28 Torrön, Juveln, Anjan, ut-

Olingsjön regi (1)

nyttjar bef regi dammar (1)

147 Korsvattenän utnyttjar bef

regi damm (1)

33 Rönnöfors ersätter damm (1)

~Ö

l.d stor seri

3 Avesta Storfors tillbyggnad

105 Nederede -Skallböle till-

Storsjötunneln m

Letten tillbyggnad

0 Näs tillbyggnad

byggnad

65 Hissmofors-

1-orshuvud - Domnarvet

Untra och Älvkarleby

Matfors bef kraftv

Kattstrupeforscn tillb.

tillbyggnad

tillbyggnad

utrives ev

100 Krångede-Stadslorsen

1 185

tillbyggnad

497 GOTAB 75 9538 S Stockholm 1975

1 VUOJATATNO

2 T ARRA JÅKKÅ OCH KAHAJÅKKÅ

3 RAPAÄTNO OCH S1TOÄTNO A PÄRLÄLVEN

5 ÖVRE SKELLEFTEÄLVEN OCH RUONEKJÅKKÅ

6 BARTAURE

7 LA1SÄLVEN

8 TÄRNAÅN

9 ÖVRE JUKTÅN

10 VAPSTÄIVEN

11 ÖVRE VOJMÅN 11 RANSARÅN

13 MARSÅN

14 LEJARÄLVEN

15 STORÅN

16 ÄREÄLVEN

17 HOSJÖ OCH DAMMÄN

18 ÖVRE HÅRKAN (Ulen-Renken och TosksVrönwen)

19 NEDRE HÅRKAN UTOM HÖGFORS

20 AMMERÅN

21 MELLERSTA LJUNGAN (Havtrn och Kölsillre)

22 HÄRJEDALSLJUSNAN (Broforsen och Linstllborren)

23 MELLANLJUSNAN (Kasteln - Edinge)

24 ÖVRE OCH MELLERSTA VÄSTERDALALVEN 25

NEDRE VÄSTERDALÄLVEN (Kvamhol&Forsen och FänForsen)

26 NEDRE DALÄLVEN (TyHho och Gysinge)

27 ÖVRE KLARÄLVEN (SErängforse* och Klarahro)

w

MCA » KAUXÄLVEN

*.» tornealven 1 o LULEÅLVEN

tVINDELALVEN

n^PITEÄLVEN

>SKELLEFTEÄLVEN

(16)

1©

%

' UMEALVEN

ÅN&ERMANÄLVEN

' INDALSÄLVEN LJUNGAN

‘ LJUSNAN

Vildmarksområden Undantagna huvudälvar Opåverkade källflöden Klass 3 och 4 Klass 2

dalalven

KLARÄLVEN

Motionsförslag ang&ende vattenkraften med anledning av propositionen 1975:30 om energihushållningen m. m.

1 Torne och Kalix älvar

905, 2029, 2033, 2034

36 Långseleån-Rörströmsälven

2 Råne älv

(outbyggda delar)

3 Källflöden till Stora Lule älv

905, 2033, 2034

37 Saxälven (outbyggda delar)

4 Petsaure

38 Flåsjöån

5 Vietas

39 Lejarälven

905, 2033, 2034

6 Jaurekaska

40 Storån

905, 2033, 2034

7 Källflöden till Lilla Lule älv

905, 2033, 2034

41 Meåforsen

8 Pärlälven

905, 2033, 2034

42 Åreälven (outbyggda delar)

9 Flarkån

43 Mattmar

2029, 2030, 2033, 2034

10 Piteälv

905, 2029, 2033, 2034

44 Hosjö och Dammån

11 Åbyälven (outbyggda delar)

45 Granboforsen

12 Byskeälven

46 Nedre Långan

2029, 2030, 2033, 2034

13 Kågeälven

47 Övre Hårkan

14 Övre Skellefteälven och Ruonekjåkkå

905, 2033, 2034

48 Åbervattnet

2029, 2030, 2033, 2034

15 Bartaure

905, 2033, 2034

49 Kingarna

2029, 2030, 2033, 2034

16 Bergnäs-Slagnäs

50 Häggsjön

2029, 2030, 2033, 2034

17 Malån

51 Nedre Hårkan

18 Petikån

52 Ammerån

19 Kärsbäcken

53 Nedre Indalsälven

632, 1675

20 Bureälven (outbyggda delar)

54 Sölvbacka

1850, 1964, 2029, 2030, 2033

21 Rickleån (outbyggda delar)

55 Havern-Kölsillre

22 Sävarån (outbyggda delar)

56 Viforsen

23 Vindelälven

905, 2029, 2033, 2034

57 Halvfari

2034, 2037

24 Övre Juktån

905, 2033, 2034

58 Härjedalsljusnan

2034, 2037

25 Övre Umeälven

905 (delvis), 2033 (delvis) 2034

59 Vemån

2034, 2037

26 Öreälven (outbyggda delar)

60 Härjeåns regleringar

2029, 2030, 2033,2034, 2037

27 Lögdeälven

61 Mellanljusnan

2034, 2037

28 Gideälven (outbyggda delar)

62 översta och mellersta Västerdalälven

2030, 2034 (Malungsfors 1)

29 Moälven (outbyggda delar)

(outbyggda delar)

30 Nätraån (outbyggda delar)

63 Nedre Västerdalälven

31 Vapstälven

905, 2033, 2034

64 Djurforsen

2029, 2030, 2033,

32 Vojmån (outbyggda delar)

905 (delvis), 2033 (delvis) 2034

65 Nedre Dalälven

33 Ransarån-Saxån (outbyggda delar)

905, 2033, 2034

66 Övre Klarälven

34 Marsån

905, 2033, 2034

67 Värsjö

2029, 2030, 2033, 2036

35 Åseleälven

68 Edsforsen

176 s, 632 fp, 905 c, 1850 fp, 1964 c, m, vpk, 2029 m, 2030 c, 2031 fp, 2033 fp, 2034 vpk, 2035 c, 2036 vpk, 2037 c.

CU 1975:28 Bilaga 4

ånny 1 & T

KALIXAIVEN fe. TöRMEÄUIEH

« LULEÄLVEN

23 ,

,32

,36

'20

i48

28'

umeälveN

.52

29'

.58

(59

'60

LJUSNAN

,66

.67

.68

CU 1975:28 Bilaga 4