Civilutskottets betänkande med anledning av dels propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag till bostadsbyggande m. m., dels propositionen 1975:15 med förslag till ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande, dels i dessa ämnen väckta motioner

Civilutskottets betänkande nr 7

CU 1975: 7

Nr 7

Civilutskottets betänkande med anledning av dels propositionen 1975: 1 såvitt gäller anslag till bostadsbyggande m. m., dels propositionen 1975:15 med förslag till ändring i lagen (1947: 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande, dels i dessa ämnen väckta motioner

Propositionerna

Regeringen har i propositionen 1975:1 bilaga 14 (bostadsdepartementet) under litt. B (s. 13—37), såvitt nu är i fråga, samt IV: 11— IV: 14 och V: 10 (s. 57—93)

dels föreslagit riksdagen att

1. medge att räntebidrag enligt det nya systemet för bostadsfinansiering bestrids från anslaget Räntebidrag m. m.,

2. godkänna de ändringar i grunderna för förbättringslån, som förordats i regeringsprotokollet,

3. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 130 000 000 kr. under vart och ett av åren 1975 och 1976,

4. bemyndiga regeringen att besluta om ökning av den under 3 upptagna ramen för långivningen under år 1975 om det behövs av sysselsättningsskäl,

5. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1975/76 meddelas inom en ram av 30 000 000 kr., varav högst 18 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,

6. medge att den under 5 angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

7. medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån meddelas inom en ram av 5 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

8. uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1975 med den omfattning och fördelning som förordats i regeringsprotokollet,

9. medge att ramen för beviljande av bostadslån till nybyggnad under år 1975 fastställs till 8 375 000 m2 våningsyta, motsvarande ett beräknat antal lägenheter av 72 500 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag och pantvärde för bostadslån,

10. medge att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnad under år 1975 får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet, i den mån de inte unyttjas helt för sitt ändamål,

11. medge att ramen för beviljande av bostadslån till nybyggnad

1 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 7

CU 1975: 7

under vart och ett av åren 1976 och 1977 får samma omfattning som den under 9 föreslagna ramen för år 1975,

12. medge att av ramen för bostadslån för vart och ett av åren 1975— 1977 högst 20 000 m2 våningsyta får tas i anspråk för nybyggnad av lokaler i äldre bostadsområden,

13. medge att regeringen meddelar bestämmelser om projektreserv för åren 1975 och 1976 i enlighet med vad som förordats i regeringsprotokollet,

14. medge att beslut om bostadslån till nybyggnad meddelas intill ett belopp av 2 402 000 000 kr. under år 1975,

15. medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån meddelas intill ett belopp av 250 000 000 kr. under år 1975 och 270 000 000 kr. under år 1976,

16. medge att beslut om förhöjt låneunderlag för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse får meddelas inom en ram av 10 000 000 kr. under vart och ett av åren 1975 och 1976,

17. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som angetts i regeringsprotokollet besluta om ändring av de under 14, 15 och 16 upptagna ramarna,

18. medge att långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter får avse även hyresförluster uppkomna under åren 1975 och 1976,

19. medge att lån för hyresförluster i vissa fall får utgå preliminärt enligt vad som förordats i regeringsprotokollet,

20. godkänna i regeringsprotokollet ändrade grunder för beviljande av bostadslån för förvärv av bostadsfastigheter och för ombyggnad,

21. godta den i regeringsprotokollet förordade förkortningen av amorteringstiden för markförvärvslån,

22. medge att beslut om tilläggslån meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under år 1976,

23. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/76 anvisa

a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 15 428 000 kr.,

b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 30 572 000 kr.,

c. till Bostadstillägg m m. ett förslagsanslag av 1 345 000 000 kr.,

d. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 2 150 000 000 kr.,

e. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

f. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av 190 000 000 kr.,

g. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

h. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.,

i. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,

CU 1975: 7

24. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1975/76 anvisa

a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 1 670 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

c. till Lånefonden för kommunala markförvärv ett investeringsanslag av 150 000 000 kr.,

d. till Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

25. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1975/76 till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse anvisa ett investeringsanslag av 14 000 000 kr.,

dels gett riksdagen till känna vad som anförts i regeringsprotokollet angående forskningssamordning m. m.

Regeringen har vidare i propositionen 1975:15 föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1947: 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande.

Motionerna in. m.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1975:

39 av herr Henmark m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att bostadstillägg för låginkomsttagare utgår även till folkpensionärer med den begränsningen att, i det fall även bostadsbidrag enligt lagen 25 maj 1962 om hustrutillägg och kommunalt bostadsbidrag till folkpensionär kan utgå, endast det till beloppet högsta av de båda bostadstilläggen utgår,

81 av herr Hellström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen låter genomföra en direktinformation till alla barnlösa ensamstående och barnlösa makar som har inkomster under den för statskommunala bostadstillägg relevanta inkomstgränsen 36 200 kronor om året i syfte att ge upplysning om villkoren för att erhålla de under 1974 utvidgade statskommunala bostadstilläggen,

122 av fru Wiklund m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att i tillämpningsföreskrifterna till bostadskungörelsen skall ingå bestämmelser om att länsbostadsnämnderna får rätt att dels avstå från kravet om för tidig inlösen av räntelån, dels bevilja sådan omläggning av räntelånen och säkerheterna som från praktisk och ekonomisk synpunkt är lämplig i samband med avstyckning inom radhusförening med bostadsrätt,

190 av herrar Jonasson (c) och Norrby (c) vari hemställs att riksdagen

CU 1975: 7

hos regeringen begär att förbättringslån skall utgå för byte av oljecistern och yttertak,

300 av herr Bohman m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — hemställs att riksdagen

2. anhåller att sådana åtgärder vidtas att kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre småhus och flerfamiljshus vid förvärv vidgas samt att bankerna genom statlig kreditgaranti ges möjlighet att bevilja lån till kontantinsats i egen bostad,

3. uttalar att nyproduktionen av bostäder utformas i enlighet med vad som anförts i motionen så att det totala bostadsbeståndet kommer att motsvara medborgarnas önskemål,

301 av herr Bohman m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — hemställs att riksdagen beslutar

e. att avslå regeringens hemställan att till Lånefonden för kommunala markförvärv för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 000 kr.,

f. att upphäva det s. k. markvillkoret för bostadslån,

h. att som sin mening ge till känna vad som i motionen anförts angående vikten av valfrihet mellan eget ägande och tomträtt i vad gäller mark för småhus,

303 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga — hemställs att riksdagen beslutar att

A. gällande markvillkor ändras så att markägares respittid innan markvillkoret träder i full tillämpning förkortas till att avse lämplig tidpunkt om högst fem år,

D. till Lånefonden för kommunala markförvärv för budgetåret 1975/ 76 anvisa ett investeringsanslag av 250 milj. kr. och att lånetiden fastställs till lägst 15 år, varav de första fem åren skall vara amorteringsfria,

408 av herr Forslund m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av reglerna för statens stöd till nybyggnad och upprustning av allmänna samlingslokaler som skisseras i förevarande motion,

410 av herr Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen framhåller att länsbostadsnämnderna också i län med storstadsområden skall ha att fördela bostadsbyggandet i hela länet,

653 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att till Bidrag för förbättring av boendemiljön för budgetåret 1975/ 76 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

2. att hos regeringen begära att förslag snarast föreläggs riksdagen om ansvarsfördelningen för hyresförluster i bostäder producerade 1976 och senare i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att ingångsvärdet inräknas i låneunderlaget vid sanering med statliga lån,

CU 1975: 7

4. att hos regeringen begära förslag om ett varudeklarationssystem för bostäder i enlighet med bostadsstyrelsens förslag,

5. att lånegränsen för enskilt byggda flerfamiljshus höjs till 92 % av pantvärdet,

6. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande det kommunala ansvaret för statslånet,

654 av herr Gillström m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen beslutar att regeln om en lägsta ålder av 20 år för rätt till bostadstillägg ändras så att myndighetsåldern blir åldersgräns,

655 av herrar Hagberg i örebro (s) och Olsson i Edane (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en kartläggning och utvärdering av de verkningar som det statliga lånestödet haft på den konstnärliga utsmyckningens omfattning och art i bostadsmiljöerna,

657 av herr Johansson i Hållsta m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om vidgade kreditmöjligheter för uppförande av fritidshus i enlighet med motionens syfte,

965 av herr Gillström m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om översyn och ändring av reglerna för bostadstillägg i enlighet med vad som anförts i förevarande motion,

966 av herrar Göransson (s) och Marcusson (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en sådan översyn av bestämmelserna om bostadstillägg att myndighetsåldern blir åldersgräns, såvitt avser rätten till statskommunalt bostadstillägg till låginkomsttagare utan barn,

971 av herr Mattsson i Skee m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån meddelas inom en ram av 10 milj. kr. under budgetåret 1975/76,

2. till upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.,

977 av herr Ångström m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att höja den övre gränsen för förbättringslån till 20 000 kr. när det avser en- eller tvåfamiljshus som bebos av låntagaren och till 16 000 kr. i övriga fall,

2. att höja grundbeloppet för bostadsanpassningsbidrag till högst 20 000 kr. eller det högre belopp som föranleds av särskilda skäl,

978 av herr östrand m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen uttalar att den för sin del inte nu påkallar en ytterligare översyn av grunderna för beräkning av låneunderlag för småhus,

1755 av fru Fraenkel (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till att ett mer rättvisande inkomstbegrepp än taxerad inkomst läggs till grund för inkomstprövningen av bostadstillägg till hushåll utan barn,

CU 1975: 7

1756 av fru Frankel m. fl (fp) vari — såvitt nu är i fråga — hemställs 2.

att riksdagen med avslag på regeringens förslag uttalar att inkomstgränserna för förbättringslån från den 1 juli 1975 höjs till 20 000 kr. för ogifta och 25 000 kr. för övriga låntagare,

1757 av fru Frankel m. fl (fp) vari hemställs

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som sägs i motionen om obligatorisk varudeklaration av bostäder och om de kommunala bostadsförmedlingarnas uppgifter som serviceorgan,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkt konsumentskydd på småhusmarknaden i enlighet med vad som anförs i motionen,

1763 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för ett successivt överförande av privata flerfamiljshus i samhällets ägo,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om utarbetande av en plan för genomförande av denna målsättning,

1764 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om att denna med förtur behandlar och framlägger förslag rörande statlig totalfinansiering (enhetslån) genom en statlig bostads- eller samhällsbyggnadsbank, som tillhandahåller kapital till bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar till låg och fast ränta, vilka frågor skyndsammast möjligt måtte föreläggas riksdagen för ställningstagande,

1765 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen under B 7 Bidrag till förbättring av boendemiljön i bilaga 14 av budgetpropositionen anvisar ett med 20 milj. kr. förhöjt belopp till 50 milj. kr. för budgetåret 1975/76,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att tilläggsdirektiv utfärdas till boendeutredningen angående ett program för vidareutveckling av flerfamiljshusområdena som kollektiva boendeformer,

1767 av herr Hörberg m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder i syfte att underlätta finansiering av kontantinsats för dem som önskar förvärva andel i bostadsrättsförening eller egethem,

1769 av herr Olof Johansson i Stockholm (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att den svenska förberedande kommittén för HABIT AT (B 1974: 05) kompletteras med företrädare för samtliga riksdagspartier,

1776 av fru Lundblad (s) och fru Hörnlund (s) vari — med hänvisning till motiveringen i motionen 1975: 1212 — hemställs att riksdagen hos regeringen ger till känna att vid fortsatta förbättringar av bostadstilläggen ändringar även bör ske av det statliga bostadstillägget,

1777 av fru Lundblad (s) och fru Hörnlund (s) vari — med hänvisning till motiveringen i motionen 1975:1212 — hemställs att riksdagen

CU 1975: 7

hos regeringen ger till känna att ett statligt kreditgarantisystem för byggnadskredit åt barnfamiljer med bostadstillägg bör övervägas,

1779 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en sådan ändring av bidragsbestämmelserna angående förbättringar i befintlig boendemiljö att bidrag även kan utgå till handikappanpassning,

1781 av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen beslutar

1. att det i lagen intagna markvillkoret icke skall gälla för saneringsfastigheter som förvärvats efter den 1 november 1974,

2. att markvillkoret ej skall gälla vid ombyggnad eller förbättring av fastigheter,

3. att vid ombyggnad av flerfamiljshus ett rimligt ingångsvärde får inräknas i låneunderlaget,

1783 av herrar Nyquist (fp) och Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att förutsättningarna för eftergift av hyresförlustlån närmare skall regleras i särskild författning,

2. att hundraprocentig avskrivning av studentbostadsföretags hyresförlustlån skall kunna ske efter de grunder som närmare anges i motionen,

1786 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en skyndsam utredning med uppgift att utreda formerna för hur man med statliga stimulansåtgärder kan främja saneringen av landsbygdens servicecentra och tätorter,

1787 av herr Palm (s) vari föreslås att riksdagen beslutar sådana ändringar i grunderna för tomträttslån att dessa lån kan sökas efter första besiktning enligt byggnadsstadgan även i det fall att hus uppförs med stöd av bostadslån,

1790 av herr Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att de allmännyttiga bostadsföretagen skall drivas i aktiebolagsform och vara helkommunala,

1791 av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Ekinge (fp) vari hemställs att gränsen för statliga lån till enskilt byggda flerfamiljshus höjs till 92 % av pantvärdet,

1793 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen måtte besluta att de så kallade ränte- och amorteringsfria tilläggslånen för studentbostadsbyggande avskrivs,

1799 av herr Wennerfors m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att för år 1975 fastställa en garanterad räntenivå om

3,9 % för nyproducerade bostadsfastigheter med hyres- eller bostadsrätt och 6,0 % för bostadsfastigheter med äganderätt samt att räntenivån därefter höjs för såväl befintliga som nyproducerade fastigheter

CU 1975: 7

med 0,15 procentenheter per år i fem år och därefter med 0,2 procentenheter per år tills marknadsränta uppnås,

2. hos regeringen föreslår att den framtida bostadsfinansieringen skall bygga på ett subventionsfritt lånesystem med statlig kreditgaranti,

3. beslutar att gränsen för statlig belåning sätts till 95 % för hela bostadsbeståndet,

1800 av herr Wennerfors m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter endast får avse hyresförluster uppkomna före den 1 juli 1975,

2. beslutar att till Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 000 kr.,

1801 av herrar Åkerfeldt (c) och Magnusson i Nennesholm (c) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att pågående utredning om bostadstillägg bör omfatta även frågan om hur olika typer av förmögenhet skall beaktas,

1827 av herr Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att andra stycket i första paragrafen lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. icke skall antagas,

1828 av herr Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar avslå propositionen 1975: 15 i ”denna del” (1 § 2 st. bostadsförsörjningslagen),

1829 av herrar Åkerfeldt (c) och Olof Johansson i Stockholm (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att utöver den i proposition 1975: 15 föreslagna ändringen av 1 § lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande införs en bestämmelse innebärande att kommunens åtagande för minoritetsintressents del i förvaltningsförlust hos allmännyttigt bostadsföretag skall räknas kommunen till godo i det fall minoritetsintressent löses ut.

Utskottet behandlar i betänkandet CU 1975: 8 motioner i hyresfrågor m. m. Förslaget i budgetpropositionen om anslag till Byggnadsforskning samt motionerna 1975:1768 och 1795 behandlas i anslutning till förslag i prop. 1975:30 om energihushållningen m. m. Motionerna 1975:661 och 1756, yrkandet 1, om vissa normkrav kommer att behandlas senare.

Statistik över bostadsbyggandet m. m.

År 1974 färdigställdes ca 85 000 lägenheter vilket innebär en minskning med 12 000 lägenheter i jämförelse med år 1973. Utvecklingen under perioden 1968—1974 framgår av följande tabell.

CU 1975: 7 9

Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga hus 1968—1974

År

Totalt

Därav småhus

Därav flerfam.hus

Påbörjade

Inflyttn.

färdiga

Påbörjade

Inflyttn.

färdiga

Påbörjade

Inflyttn.

färdiga

107 400

106 250

30 250

28 650

77 150

77 600

105 500

109 050

34 250

31 700

71 250

77 350

100 100

109 850

30 850

34 600

69 250

75 250

1971*

104 600

107 200

35 700

31 950

68 900

75 250

98 500

104 050

42 750

37 150

55 750

66 900

79 800

97 500

43 150

43 750

36 650

53 750

därav 1 kv

16 900

24 350

7 000

9 900

9 900

14 400

2 kv

19 300

28 900

10 650

12 600

8 650

16 300

3 kv

20 250

19 800

11 800

8 850

8 450

10 950

4 kv

23 350

24 450

13 700

12 400

9 650

12 050

79 850

85 300

53 100

46 500

26 700

38 800

därav 1 kv

13 700

22 300

8 900

10 900

4 800

11 400

2 kv

18 450

23 900

11 200

13 800

7 250

10 100

3 kv

15 650

16 100

10 650

9 400

5 000

6 700

4 kv

32 050

23 000

22 350

12 400

9 650

10 600

* Med påbörjandemånad avses fr. o. m. 1971 månad för grundbottenbesiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande. T. o. m. 1970 avses den månad då schaktning, sprängning eller utfyllnadsarbetena påbörjas.

Källor: Konjunkturinstitutet (Kl) och Statistiska centralbyrån (SCB).

Av de under 1974 färdigställda lägenheterna var ca 46 000 i småhus och 39 000 i övriga hus här benämnda flerfamiljshus. Trots minskning av totalantalet lägenheter har lägenheter i småhus ökat såväl absolut som relativt. År 1974 utgjorde färdigställda lägenheter i småhus ca 55 %. Motsvarande siffra 1973 var 45 %. Småhusandelen för inflyttningsfärdiga lägenheter år 1974 är den högsta liksom antalet färdigställda småhus är det största under den tid tabellen omfattar.

Statistiken över påbörjandet visar en något annorlunda utveckling än den som gäller färdigställda lägenheter. Medan alltså antalet färdigställda lägenheter sjunkit kraftigt under 1974 är påbörjandet 1974 lika stort som under 1973 eller ca 80 000 lägenheter. Detta innebär emellertid stora förskjutningar i påbörjandet mellan de båda grupperna som redovisas i tabellen. Antalet påbörjade lägenheter i småhus ökade med 10 000 under år 1974, och antalet påbörjade lägenheter i flerfamiljshus minskade alltså med samma antal. Beträffande påbörjandet av flerfamiljshus ligger minskningen under 1974 jämfört med 1973 helt på de tre första kvartalen medan påbörjandet sista kvartalet 1974 varit lika stort som under motsvarande period 1973. Ökningen i påbörjandet av lägenheter i småhus ligger nästan helt på fjärde kvartalet 1974 vid en jämförelse med påbörjandet under 1973. Det oförändrade påbörjandet av lägenheter i flerfamiljshus under fjärde kvartalet 1974 jämfört med motsvarande period 1973 liksom ökningen av påbörjandet av lägenheter i småhus vid jämförelse mellan samma perioder torde i sin helhet bero på de möjligheter till kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyg -

CU 1975: 7

gande som trädde i kraft i april månad 1974 (SFS 1974: 113). Som förutsättning för kompensation för mervärdeskatt föreskrivs bl. a. att nybyggnad eller ombyggnad skulle påbörjas under år 1974 och avslutas före utgången av år 1975.

I finansplanen (prop. 1975: 1, bil. 1, s. 138) beräknas ett färdigställande under år 1975 på omkring 67 000 lägenheter varav ca 42 000 i småhus. Antalet påbörjade lägenheter under samma tid beräknas i finansplanen till 75 000 varav 45 000 i småhus.

Beträffande bostadsbyggandets regionala fördelning märks under år 1974 en minskning av påbörjade lägenheter såväl relativt som absolut i de tre storstadsområdena sammantagna. Uppgifterna framgår av nedanstående tabell.

Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga hus i storstadsområdena och riket i övrigt 1973 och 1974

Påbörjade

Inflyttningsfärdiga

Alla lägenheter

Därav i småhus

Alla lägenheter

Därav i småhus

1973 1974

1973 1974

1974 Storstadsområdena

Stor-Stockholm

Stor-Göteborg

Stor-Malmö

26 883 15 055 6 648 5 180

24 361 14 189 5 722 4 450

11 955 5 923 3 032 3 000

12 455 6611 3 422 2 402

33 970 20 264 6 756 6 950

29 911 15 800 7 524 6 587

12 320 6 848 2 963 2 509

12 834 6 194 3 357 3 283

Riket i övr.

53 277

55 472

31 275

40 675

63 514

55 400

31 432

33 696

kommuner med 75 000 inv. 14 111 30000-74999 inv. 18 255 -29 999 inv. 20 911

12 149 18 181 25 142

5 425 10 641 15 209

7 258 12 844 20 573

17 363

22 306

23 845

13 836 19 715 21 849

6 326 10 480 14 626

5 708 11 416 16 572

Hela riket

80 160

79 833

43 230

53 130

97 484

85 311

43 752

46 530

Källa: SCB

Som framgår av tabellen minskade påbörjandet av alla lägenheter i storstadsområdena tillsammans och var för sig både absolut och relativt under år 1974 jämfört med år 1973. Endast kommungrupper upp till 30 000 invånare uppvisar det motsatta förhållandet. Beträffande påbörjandet av antalet småhus ökade detta absolut i samtliga i tabellen redovisade kommungrupper utom i Stor-Malmö. Beträffande alla inflyttningsfärdiga lägenheter minskade dessa absolut i samtliga kommungrupper utom i Stor-Göteborg under år 1974 vid jämförelse med år 1973. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter i småhus ökade i samtliga kommungrupper utom i gruppen kommuner utanför storstadsområdena med flera än 75 000 invånare samt i Stor-Stockholm.

Antalet outhyrda lägenheter har ökat markant under senare år. Uthyrningssituationen i nybyggda statligt belånade flerfamiljshus tre månader efter husens färdigställande redovisas i nedanstående tabell.

CU 1975: 7

11 Andelen (%) outhyrda lägenheter inom olika ortsgrupper tre månader efter färdigställandet

Färdigställande- Stor- Stor- Stor- Kommuner övriga Hela

period Stockholm Göteborg Malmö med mer än kommuner riket

75 000 invånare

1 halvåret

3,2

7,4

1,2

2,4

4,2

3,9

2 halvåret

2,6

12,7

2,6

7,8

8,8

7,5

1 halvåret

10,3

21,8

6,9

5,9

13,0

11,4

2 halvåret

12,1

24,9

13,7

7,7

8,4

10,9

1 halvåret

14,8

12,4

15,3

10,2

13,3

13,2

2 halvåret

18,6

6,9

12,7

11,7

8,3

11,2

1 halvåret

22,0

7,4

12,4

13,3

11,0

13,9

Källa: SCB

Andelen outhyrda lägenheter var högst för de lägenheter som blev färdigställda under första halvåret 1974 och uppgick då till 13,9 %. För produktionen under första halvåret 1974 steg andelen outhyrda lägenheter i samtliga kommuner eller kommungrupper som redovisas i tabellen utom i Stor-Malmö.

Sedan 1972 har bostadsstyrelsen halvårsvis samlat in uppgifter om outhyrda lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus som blivit färdigställda år 1967 eller senare. Uppgifterna avser inte studentbostäder och andra specialbostäder. Uppgiftslämnare är varje fastighetsägare som äger ett flerfamiljshus färdigställt under den aktuella perioden och som har statligt bostadslån. Uppgifterna framgår av nedanstående tabell.

Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statsbelånade flerfamiljshus färdigställda under perioden januari 1967—juni 1974.

Kommungrupper

Undersöknings-

tidpunkt

Stor-

stockholm

Stor-

Göteborg

Stor-

Malmö

Kommuner med mer än 75 000 invånare

övriga

kommuner

Hela

riket

1 mars

2 730

1 690

2 920

8 200

1 september

1 220

3 910

2 340

4 195

12 470

1 mars

2 240

4 520

1 410

2 950

5 260

16 380

1 september

8 940

4 670

2 200

4 030

6 470

21 310

1 mars

5 180

4 720

2 270

4 050

6 760

22 980

1 september

6 860

5 470

2 560

4 690

7 060

26 630

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1975: 7

12 Av tabellen framgår att ca 26 600 lägenheter var outhyrda den 1 september 1974 varav nära 15 000 fanns i storstadsområdena. I samtliga kommuntyper var antalet outhyrda lägenheter vid en undersökningstidpunkt större än vid den närmast föregående. Jämfört med situationen den 1 september 1973 har antalet outhyrda lägenheter ökat med 5 320 och den procentuella andelen stigit från 5,2 till 5,9. Motsvarande siffror vid en jämförelse 1 mars 1973—1 mars 1974 var 6 600 resp. 4,3 % och 5,3 %.

I nedanstående tabell ges uppgifter om outhyrda lägenheter i olika företagsformer.

Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statsbelånade flerfamiljshus färdigställda under perioden januari 1967—juni 1974.

Företagsformer

Undersöknings-

tidpunkt

Allmän-

nyttiga

företag

Kooperativa Enskilda företag företag

Samtliga

foretag

1 mars

5 360

1 760

1 080

82 000

1 september

8 160

3 010

1 300

12 470

1 mars

11 060

3 430

1 880

16 380

1 september

14 870

4 060

2 380

21 310

1 mars

16 950

3 790

2 250

22 980

1 september

21 070

3 502

2 060

26 630

Källa: Bostadsstyrelsen

Ur tabellen kan utläsas en såväl absolut som relativ ökning fram till undersökningstidpunkten den 1 september 1973. Vid de båda undersökningstidpunkterna år 1974 har en minskning inträtt för outhyrda lägenheter i hus med kooperativ eller enskild förvaltningsform medan ökningen har fortsatt för de allmännyttiga företagen. Av en undersökning gjord av Sveriges allmännyttiga bostadsföretag — SABO — avseende outhyrda lägenheter den 1 januari 1975 hos SABOrs medlemsföretag framgår att antalet outhyrda lägenheter minskat med ca 1 500 under fjärde kvartalet 1974.

Genom beslut år 1972 skapades möjligheter för ägare av statsbelånade hus att få lån för att täcka hyresförluster som uppkommit på grund av att lägenheter ej kunnat hyras ut. Långivningen är f. n. begränsad till förluster under åren 1971—1974. I budgetpropositionen (bil. 14, s. 83) föreslås att lån för täckande av hyresförluster utgår även för åren 1975 och 1976. I följande tabell redovisas långivningen för åren 1971— 1973.

CU 1975: 7

Lån för täckande av hyresförluster åren 1971—1973

13 Kalenderår/'räkenskapsår

1973 Antal inkomna ansökningar

337 Antal beviljade lån

286 Beräknad hyresförlust (sökt belopp)

milj. kr.

31,2

95,4

160,1

Beviljat lånebelopp milj. kr.

29,8

91,7

146,0

Antal avslagsbeslut

2 Antal ej avgjorda ärenden

—

49 Källa: Bostadsstyrelsen

Enligt tabellen ökade de beviljade lånebeloppen med ca 65 milj. kr. både mellan 1971 och 1972 samt mellan 1972 och 1973. Noteras bör att uppgifterna för år 1973 avser ansökningar inkomna t. o. m. december månad 1974 och beslut meddelade inom samma tid. Ytterligare ansökningar kan väntas. Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen bevilja räntefrihet under viss tid eller anstånd med amorteringar. T. o. m. december 1974 har 52 ansökningar om eftergift av hyresförlustlån och/ eller räntefrihet för sådant lån inkommit till regeringen. Det sökta beloppet uppgick till ca 175 milj. kr. Dessa ansökningar avser förluster under åren 1971—1973. Antalet behandlade ärenden t. o. m. december förra året uppgick till 28, varav 16 beviljades eftergift och 23 räntefrihet. Eftergifter beviljades med ca 48 milj. kr. och räntefrihet med ca 131 milj. kr.

Utskottet

Bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m.

Enligt preliminära statistiska uppgifter påbörjades år 1974 egentliga byggnadsarbeten för hus med sammanlagt 79 433 (år 1973: 80 168) bostadslägenheter, varav 52 814 (43 228) i småhus och 26 619 (36 940) i flerfamiljshus. Andelen lägenheter i småhus utgjorde sålunda 66 (54) %. Inte mindre än 14 758 (6 455) lägenheter påbörjades i december månad.

I storstadsområdena minskade påbörjandet från 26 891 till 24 356 lägenheter (9 %), medan i riket utanför dessa områden påbörjandet ökade från 53 277 till 55 077 lägenheter (3 %). I storstadsområdena uppgick småhusandelen till 51 % och i övriga delar av riket till 73 %.

Vid årsskiftet 1974-1975 beräknas hus med sammanlagt 65 543 lägenheter (årsskiftet 1973-1974: 71 457) ha varit under byggnad. Därav var 37 487 (31 286) småhuslägenheter, medan 28 056 (40 221) var lägenheter i flerfamiljshus.

Propositionens förslag om bostadsbyggnadsplaner och ramar m. m. innebär att möjlighet öppnas för att under år 1975 påbörja nybygg -

CU 1975: 7

nåd med stöd av bostadslån av ca 72 500 lägenheter samt vissa lokaler. Vidare beräknas under året ett byggande utan statliga lån av 8 000 lägenheter. Härtill kommer en projektreserv om 10 000 lägenheter jämte vissa lokaler. Bostadsbyggnadsplanen för åren 1976 och 1977 förordas få samma omfattning som för år 1975 med undantag av att planen för år 1977 inte bör inrymma någon projektreserv.

De uppgifter om påbörjandet år 1974 och om planerad igångsättning år 1975, som var tillgängliga då propositionsförslaget lämnades, tydde på att påbörjandet under år 1975 som tidigare skulle komma att understiga det utrymme för bostadsbyggande som ramarna angett. Denna bedömning förstärks genom numera tillgängliga och ovan återgivna preliminära statistiska uppgifter. Enligt utskottets mening ger detta emellertid inte tillräcklig anledning att frångå de förslag till medgivanden och bemyndiganden i fråga om nyproduktionen som läggs fram i budgetpropositionen. Det förhållandet att ramar m. m. i många fall nu inte har samma funktion som tidigare torde få bedömas i annat sammanhang och mot bakgrund även av utredningsförslag om finansieringsformerna och den bostadspolitiska organisationen.

I fråga om ombyggnad med stöd av bostadslån föreslås riksdagen medge beslutsramar för åren 1975 och 1976 om 250 resp. 270 milj. kr. Vidare föreslås att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnad under år 1975 får tas i anspråk för ombyggnad och förbättring i den mån de inte helt utnyttjas för sitt ändamål. I finansplanen (s. 138) har ombyggnadsinvesteringarna antagits öka med 15 % 1973— 1974 och med ca 10 % 1974—1975.

Utskottet har med beaktande även av vad som ovan anförts om nybyggnadsramarna inte funnit anledning till annat än att tillstyrka dessa förslag. Frågorna om ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse behandlas nedan (s. 30).

Vad i propositionen anförts om möjligheten att begränsa redan fördelade ramar i vissa fall behandlas nedan (s. 23).

En översiktlig redogörelse för tillgången på byggnadskrediter lämnas i budgetpropositionen (bil. 14, s. 77—78). Därav framgår bl. a. att under år 1974 inträffat endast mindre störningar i kreditförsörjningen under byggnadstiden. Problemen har i huvudsak gällt småhus, där låntagaren inte kunnat prestera tillräcklig kontantinsats eller saknat fastare bankförbindelser. Med anknytning bl. a. därtill föreslås i motionen 1777 (s) att riksdagen skall ge regeringen till känna att ett statligt kreditgarantisystem för byggnadskredit åt barnfamiljer med bostadstillägg bör övervägas. Myndigheternas kreditriskbedömning — framhåller motionärerna — bör ta hänsyn till kreditbetalningsförmågan på sikt.

Utskottet ansluter sig till motionärernas utgångspunkt att när en statlig kreditgivning godkänts borde också byggnadskreditfrågan därmed vara avgjord. Det förhållandet att den egna insatsen för statsbelånade

CU 1975: 7

egnahem nu sänkts från 10 till 5 % bör självfallet förbättra lånsökandenas situation jämfört med föregående år. Detta i förening med att delegationen för bostadsfinansiering följer upp kreditstörningama utgör emellertid skäl för att inte föregripa en lösning av frågorna om en integrerad finansiering, vilka utretts av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna (SOU 1975: 12) och utreds av kapitalmarknadsutredningen. Utredningen av den statliga organisationen för uppgifter avseende byggnadsväsen, fysisk planering och bostadspolitik skall enligt sina direktiv överväga möjligheterna och förutsättningarna för att i ökad utsträckning föra över ansvaret för ökad information i finansieringsfrågor till bostadsmyndigheten. Enligt utskottets mening bör därför riksdagen inte nu hos regeringen göra något tillkännagivande i enlighet med motionsförslaget.

Frågor med anknytning till den öppna kreditmarknaden tas även upp nedan på s. 22 (förvärvslån) och s. 19 (fritidshus).

Riksdagen har i skilda sammanhang antagit vissa riktlinjer för bostadsbyggandets inriktning. Sålunda har senast 1974 års riksdag (prop. 1974: 150 s. 375, CU 36 s. 33) konstaterat att valet mellan upplåtelse med äganderätt eller tomträtt ligger hos kommunerna för att de skall kunna ta hänsyn till skiftande lokala förhållanden. Riksdagens majoritet har dock i olika sammanhang framhållit tomträttsinstitutets betydelse som hjälpmedel för den kommunala markpolitiken och betonat vissa fördelar som är förknippade därmed.

I motionen 301 (m), yrkandet h, föreslås riksdagen uttala sig till förmån för valfrihet mellan eget ägande och tomträtt i vad gäller mark för småhus. Motionärerna förklarar sig acceptera att tomträtt används i vissa fall men framhåller att den faktiska och stora efterfrågan på ägda småhustomter måste tillgodoses.

Utskottet har inte funnit anledning tillstyrka ett sålunda föreslaget uttalande. Det förhållandet att kommunerna har att fatta beslutet lägger också i deras hand att med hänsyn till skiftande förutsättningar väga tomträttens fördelar för bl. a. kommunen mot småhusbyggamas önskemål. Det är därvid naturligt att motiven för tomträttsupplåtelse väger särskilt tungt i områden med förväntad större markvärdestegring eller där kommunerna behöver planeringsfrihet. I sammanhanget bör också erinras om önskemålen att i vidgad omfattning upplåta även småhus med bostads- eller hyresrätt. I dessa fall borde de där boendes intresse för egen del av att marken upplåts med äganderätt inte kunna hävdas med samma styrka.

Förslaget — nu framfört i motionen 1763 (vpk) — om ett successivt överförande av flerfamiljshus i samhällets ägo har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen. Utskottet hänvisade senast vid 1974 års höstriksdag (CU 1974: 36, s. 23) till tidigare uttalanden i samma ämne.

Utskottet avstyrker även nu förslaget, vilket som tidigare torde ha

CU 1975: 7

avsetts innebära även ett förordnande av bostadskooperativt övertagande av dessa hus. Denna senare fråga berörs även nedan (s. 22).

I motionen 300 (m), yrkandet 3, föreslås ett riksdagens uttalande att bostadsproduktionen inriktas så att det totala bostadsbeståndet kommer att motsvara medborgarnas önskemål. Dessa önskemål, uttryckta i aktuell efterfrågan, bör enligt vad motionärerna anför leda till att andelen småhus i de kommande årens nyproduktion bör uppgå till ca 70 %.

Utskottet har noterat att småhusandelen för under år 1974 påbörjade lägenheter var 66 %. Utskottet erinrar vidare om att fördelningen på olika hustyper styrs genom kommunala beslut, ytterst inom den fysiska planeringen. Utskottet har för sin del tidigare (CU 1974: 36, s. 20) anslutit sig till uppfattningen att utbudet av lägenheter så nära som möjligt måste anpassa sig till det efterfrågemönster som uppträder på orten. Motionärernas syften får anses i allt väsentligt redan tillgodosedda. Ett föreslaget uttalande är därför inte erforderligt.

Det i motionen 1765 (vpk), yrkandet 2, framförda förslaget om tillläggsdirektiv till bondeutredningen angående ett program för vidareutveckling av flerfamiljshusområdena som kollektiva boendeformer innefattar ett förordnande av ett flertal åtgärder. Sålunda anser motionärerna det nödvändigt att de samhällsekonomiska konsekvenserna av det ökade småhusbyggandet utreds, att tomma lägenheter utnyttjas ”utan kostnad” till de boendes gemensamma nytta, att en försöksverksamhet inleds i syfte att få fram modeller för kollektiva boendeformer, att de ekonomiska förutsättningarna för kollektiv service och gemensamma anordningar förbättras samt att stadsplaneringen utformas så att kvinnornas förvärvsarbete och deltagande i samhällslivet underlättas.

Boendeutredningen har redovisat undersökningar av egnahemsinnehavet och dess ekonomiska villkor från hushållens synpunkt. Även andra undersökningar knyter an härtill. De samhällsekonomiska aspekterna har från tid till annan diskuterats från skilda utgångspunkter. De miljöförbättrande åtgärderna riktas i första hand mot flerfamiljshusområden med tomma lägenheter. En experimentverksamhet inom bostadsbyggandet pågår inom bostadsstyrelsen i samråd med planverket. Servicekommitténs överväganden och planverkets arbete täcker i övrigt väsentliga delar av de framställda önskemålen. Med hänsyn därtill och till att boendeutredningen torde komma att slutföra sina uppgifter under innevarande år har utskottet inte funnit sig böra förorda den påkallade ytterligare utredningen.

Förslaget i motionen 122 (c) avser möjlighet att bibehålla räntelån då av bostadsrättsförening ägda radhus överförs med äganderätt till resp. bostadsrättshavare efter avstyckning. Motionen torde syfta till medverkan vid byte av upplåtelseform även vid andra typer av statlig långivning för bostadsändamål. Enligt vad utskottet erfarit har sådana medgivanden tidigare begärts men avslagits. Motionärerna anför att ett

CU 1975: 7

sådant byte av upplåtelseform har enbart skattetekniska motiv, innebärande att bostadsrättshavama i fråga om ränteavdrag m. m. vill komma i samma läge som egnahemsägare.

1974 års riksdag (SkU 1974: 56, CU 1974: 36) har behandlat frågor om villabeskattningen och statslånets villkor. Ändrade finansieringsformer syftar i denna del till att skapa ökad likställighet i fråga om boendekostnader för olika besittningsformer. Genom ändring (1974:948) i räntelånekungörelsen är t. ex. basräntan för år 1975 i fråga om ett år 1968 färdigställt småhus som bebos av låntagaren 6,7 %, medan den för motsvarande småhus, upplåtet med bostadsrätt eller hyresrätt, är

4,9 %. Även bortsett härifrån har utskottet inte funnit bärande skäl att medverka till föreslagen ändring. De skattemässiga förmåner som åsyftas i motionen bör inte uppnås med stöd av statliga långivande myndigheter. Frågan om skattemässig likställighet i dessa hänseenden har behandlats och bör behandlas från andra utgångspunkter. Motionen avstyrks därför.

Fördelning av ramarna för beviljande av bostadslån för nybyggnad görs i första hand av bostadsstyrelsen. Därvid tilldelas vart och ett av de tre storstadsområdena och vart och ett av länen en viss kvot. De län som delvis ingår i storstadsområdena får tilldelning av kvot för de kommuner som ligger utanför dessa områden. Storstadsområdena behandlas vid avräkning mot ramarna som en kommun, medan länsmyndigheterna i övrigt har att fördela länskvoterna mellan kommunerna. Inom storstadsområdena företräds de samlade intressena i denna del av interkommunala samarbetsorgan.

I motionen 410 (c) föreslås riksdagen uttala sig för att länsbostadsnämnderna även i län som delvis ingår i storstadsområdena skall ha att fördela kvoten mellan samtliga länets kommuner. Möjlighet skall dock finnas att utmäta en kvot för flera kommuner gemensamt. Förslaget anges innebära en decentralisering av fördelningsbesluten från bostadsstyrelsen till länsbostadsnämnderna.

Ur länssynpunkt kan det vid en knapp resurstilldelning anses fördelaktigt om en outnyttjad kvot i ett storstadsområde kan överföras till andra kommuner i länet genom beslut på regional nivå. Länsstyrelsens stärkta roll inom översiktlig planering och regionalpolitik talar också för detta. Detta torde emellertid inte generellt kunna leda till att de fördelar som förenas med en sammanhållen bedömning av storstadsregionerna avstås. Särskilt gäller detta i Göteborgsregionen, vari ingår delar av mer än ett län. Även hänsynen till pågående överväganden angående länsberedningens förslag beträffande regional samverkan och till pågående administrativ utredning talar mot att nu ändra gällande ordning. Motionen avstyrks därför.

Förslaget att de allmännyttiga bostadsföretagen skall vara helkommunala och drivas i aktiebolagsform förs fram i motionen 1790 (fp). 2 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 7

CU 1975: 7

18 Motionärens förslag till 1974 års riksdag om att de redan bildade företagen efter en övergångstid om fem år skall vara helt kommunägda upprepas därmed i motionen. Detta förslag avstyrktes enhälligt av civilutskottet (CU 1974: 36, s. 35). Riksdagen följde utskottet. Fr. o. m. 1975-01-01 gäller som villkor för godkännande av nybildat bostadsföretag som allmännyttigt att kommunen tillskjutit hela grundkapitalet och utsett hela styrelsen.

I frågan om att även existerande allmännyttiga bostadsföretag bör vara helkommunala eller inte har utskottet inte funnit skäl frångå sin tidigare ståndpunkt. Vad gäller företagsformen har utskottet inte någon invändning mot de av motionären framförda argumenten för aktiebolagsbildning. Med hänsyn emellertid till att denna fråga sedan länge uppmärksammats bland företagen och inom deras riksorganisation (SABO) och att en anpassning skett även av stiftelseurkundemas bestämmelser har utskottet inte ansett att något initiativ från riksdagens sida är påkallat. Inom justitiedepartementet övervägs, enligt vad utskottet erfarit, en utredning om stiftelserna ur insynssynpunkt. Utredningen torde inte direkt beröra de allmännyttiga bostadsföretagen.

I motionen 1828 (fp) av samme motionär har föreslagits att kommunal inlösen av minoritetsintressents andel i ett bostadsföretag bör föregå ett kommunalt tillskott till företaget. Denna fråga behandlas nedan (s. 24) i anslutning till föreslagna ändringar i bostadsförsörjningslagen.

Kreditstödets allmänna utformning

I motionen 1764 (vpk) upprepas en tidigare framställd begäran om förslag rörande statlig totalfinansiering genom en statlig bostads- eller samhällsbyggnadsbank som tillhandahåller kapital till låg och fast ränta.

Frågorna om samordning mellan bottenlån- och bostadslångivningen samt mellan fastighets- och byggnadslångivningen har ur bostadssektorns synpunkt utretts av boende- och bostadsfinansieringsutredningama (SOU 1975: 12). Frågan utreds ur kapitalmarknadssynpunkt och institutionellt av kapitalmarknadsutredningen. Något initiativ i denna del från riksdagens sida är därför inte nu påkallat.

Grunderna för den statliga kreditgivningen har behandlats av 1974 års riksdag som godkände ett nytt system med garanterade räntenivåer. I samband därmed avstyrktes motionsförslag, vilka dels som i den nyssnämnda motionen förordade lägre och fasta garanterade räntenivåer, dels som i den nu väckta motionen 1799 (m) syftade till att efter en övergångstid införa helt subventionsfria lån mot kreditgaranti.

Utskottet har inte heller i denna del funnit anledning frångå tidigare bedömningar (CU 1974: 36, s. 36—38) och avstyrker sålunda motionerna 1764 (vpk) samt 1799 (m), yrkandena 1 och 2.

CU 1975: 7

19 Ett krav på förslag om vidgade kreditmöjligheter för uppförande av fritidshus förs fram i motionen 657 (c). Kravet motiveras med att lantbrukare i glesbygd som inte har full sysselsättning borde få kreditstöd för att i anslutning till gården uppföra ett mindre antal fritidshus för uthyrning.

Hemställan i den till civilutskottet hänvisade motionen anknyter till flera ämnesområden. Frågan om att skapa full sysselsättning har samband med såväl jordbrukspolitiska målsättningar som arbetsmarknadssynpunkter. I det senare avseendet bör i detta sammanhang noteras glesbygdsstödet, inom vars ram bedrivs verksamhet med intensifierad kommunal sysselsättningsplanering i elva kommuner. I detta sammanhang har övervägts även stöd till uppförande av ett mindre antal fritidshus. Ur fritidsboendets och turismens synpunkter kan också skäl anföras för vidgade möjligheter att hyra en fritidsbostad, överväganden i denna del får göras i annat sammanhang och på grundval av översiktliga bedömningar för vilka underlag nu inte finns att tillgå. En utvidgning av det finansiella bostadsstödet att omfatta även fritidsboendet är under nuvarande förhållanden inte möjlig, vare sig det gäller direkta statslån eller prioritering på den öppna kreditmarknaden. En i motionen föreslagen begäran till regeringen bör med hänsyn till det anförda inte framföras av riksdagen.

Förutsättningar och villkor för bostadslån

Genom beslut av 1974 års riksdag uppställdes den förutsättningen för bostadslån att kommun, landstingskommun eller visst fastighetsaktiebolag skall ha upplåtit marken — det s. k. markvillkoret. Från denna förutsättning för lån gäller vissa undantag, bl. a. beträffande mark som lånsökande ägt eller innehaft med tomträtt 1974-11-01. Ligger marken inom område utan samlad äldre bebyggelse gäller dock undantaget endast vid låneansökan som ges in före 1984-07-01.

I motionen 301 (m), yrkandet f, föreslås att denna låneförutsättning slopas helt.

Motsvarande överväganden gjordes redan i samband med prövningen av det s. k. markvillkoret (CU 1974: 36, s. 28). Den nu väckta motionen har inte tillfört frågan några nya synpunkter. Motionsförslaget avstyrks.

Ett endast delvis slopande av markvillkoret — beträffande vissa saneringsfastigheter samt vid ombyggnad eller förbättring — föreslås i motionen 1781 (m), yrkandena 1 och 2.

Även denna fråga prövades av 1974 års höstriksdag (CU 1974: 36, s. 29—30). Utskottet hänvisade då till och strök under regeringens rätt att i vissa fall medge undantag. Tillräckliga skäl för undantag skall i allmänhet anses föreligga om kommun ansökt om eller tillstyrkt detta.

CU 1975: 7

20 Utskottet har inte funnit skäl frångå sin tidigare bedömning och avstyrker sålunda motionen såvitt nu är i fråga.

Som ovan berörts gäller markvillkoret inte beträffande mark inom område utan samlad bebyggelse om lånsökanden innehaft marken 1974-11-01 och söker bostadslån före 1984-07-01. I motionen 303 (vpk), yrkandet A, föreslås att denna övergångstid avkortas till högst fem år.

Frågan prövades av 1974 års riksdag (CU 1974: 36, s. 29—30). Därvid hänvisades bl. a. till att en del remissinstanser (bl. a. Svenska byggnadsarbetareförbundet) ansett en femårig övergångstid för kort. Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till tidigare bedömning.

1974 års riksdag (CU 1974: 36, s. 43—44) beslöt att den kreditriskbedömning som skall föregå beslut om bostadslån för egnahem flyttas över på kommunerna genom att knyta till deras ansvarsåtagande för lånet. Detta ansvar skulle sträcka sig intill 40 % av det totala statslånet — sålunda både normaldel och fördjupningsdel — samt kvarstå under hela lånetiden. I reservation (c) förordades att ansvarets omfattning skulle begränsas till 5 % av låneunderlaget. Reservationsförslaget tas nu upp i motionen 653 (c), yrkandet 6.

Gällande ordning innebär att för lån utan fördjupningsdel ansvaret i början motsvarar 10 % av låneunderlaget för att sjunka i takt med att amorteringarna minskar låneskulden. Sker fördjupning skall ansvaret också omfatta 40 % av fördjupningsdelens vid varje tidpunkt kvarstående belopp. Utskottet har inte funnit skäl anförda för att frångå meningen att ansvaret bör relateras till storleken av det statliga lånet och avstyrker därför motionen.

Bostadslån utgår med en viss andel av fastställt låneunderlag; till kommun, allmännyttigt bostadsföretag m. fl. 30 %, till bostadsrättsförening m. fl. under vissa förutsättningar 29 %, till enskild person för av honom bebott småhus 25 % och i andra fall med 20 eller 15 %. Säkerhet skall i regel ställas för lånet genom inteckningar med förmånsrätt i respektive fall inom 100, 99, 95, 90 eller 85 % av pantvärdet. Förslag förs — som även tidigare — fram om ändring av dessa övre lånegränser. Sålunda föreslås i motionen 1799 (m), yrkandet 3, att lån om 25 % av låneunderlaget kan få lämnas mot säkerhet inom 95 % av pantvärdet till alla låntagarkategorier. I motionerna 653 (c), yrkandet 5, och 1791 (fp) föreslås att lånegränserna för enskilt ägda flerfamiljshus skall läggas vid 22/92 % — sålunda en höjning från i regel 15/85 %.

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare bedömningar yrkandet 3 i motionen 1799 om en enhetlig lånegräns vid 25/95 %.

Lånegränserna för enskilt ägda flerfamiljshus prövades vid 1974 års höstriksdag (CU 1974: 36, s. 41, 80—81). Vid kammarbehandlingen av utskottets betänkande skedde lottning mellan förslag om oförändrade lånegränser (s, vpk) och om höjning till 22/92 % (c, m, fp). Lotten utföll till det förstnämnda förslagets fördel. Med hänsyn till den korta

CU 1975: 7

tid som förflutit därefter har utskottet ansett att riksdagens sålunda gjorda ställningstagande inte nu bör omprövas på liknande sätt.

Utskottet avstyrker sålunda motionerna 653 (c), yrkandet 5, och 1791. Ställningstagandet innebär inte att tidigare häremot stridande ståndpunkter i sakfrågan frångåtts. Skulle frågan på nytt aktualiseras kommer den att i utskottet behandlas utan bindning av det nu framförda utskottsförslaget.

Vid 1974 års höstriksdag behandlades även frågan om beräkning av löneunderlag för småhus. Enligt motionsförslag (c, fp) borde låneunderlaget där beräknas enligt nuvarande pantvärdesregler. Utskottmajoriteten (s, vpk) hänvisade (CU 1974: 36, s. 42) till därav följande budgeteffekter m. m. och ville därför inte tillstyrka ett definitivt förslag. Majoriteten förutsatte dock att frågorna om småhusbelåningen fortlöpande följdes och att förslag om ändrade grunder läggs fram då förutsättningar därför föreligger. I reservation (c, m, fp) (s. 82—83) hänvisades till olägenheten med nuvarande system och förordades att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställde om förslag till nästa års riksdag om att låneunderlaget skall motsvara pantvärdet, beräknat efter nuvarande principer. Efter lottning biföll kammaren reservanternas förslag. I motionen 978 (s) föreslås riksdagen uttala att den inte nu påkallar ytterligare översyn av grunderna för beräkning av låneunderlag för småhus.

Enligt vad som anges i propositionen (s. 82) har beredning av den sålunda väckta frågan inletts. En sådan beredning med anledning av riksdagens begäran kan emellertid knappast resultera i förslag förrän vid 1975/76 års riksmöte. Med hänsyn till överväganden av samma art som redovisats ovan i fråga om den övre lånegränsen för enskilt ägda flerfamiljshus avstyrker utskottet nu motionen 978.

Även den vid 1974 års riksdag senast behandlade frågan om intagande av ett ingångsvärde i löneunderlaget vid ombyggnadslån har åter aktualiserats genom motionerna 653 (c), yrkandet 3, och 1781 (m), yrkandet 3. Vid föregående behandlingstillfälle (CU 1974: 36) ansåg utskottsmajoriteten (s, vpk) (s. 41—42) bl. a. att konsekvenserna av en därmed följande ökning av den prioriterade sektorn på kapitalmarknaden inte var tillräckligt belysta och föreslog att frågan ytterligare prövas och därefter anmäls för riksdagen, eventuellt i förening med de förslag som denna prövning kan ge anledning till. Reservanter (c, m, fp) (s. 81—82) anförde bl. a. att kapitalmarknadseffektema inte borde överskattas och föreslog riksdagen att begära förslag till nästa års riksdag. Efter lottning biföll kammaren vad majoriteten föreslagit.

Den av riksdagen begärda prövningen av frågan kan inte tänkas bli slutförd och anmälan göras förrän till 1975/76 års riksmöte. Även syftet med de här behandlade motionsyrkandena kan anses tillgodosett i sådan utsträckning att något ytterligare riksdagens initiativ inte är erforderligt.

Till förut nämnda ämne anknyter förslaget i motionen 300 (m), yr -

CU 1975: 7

kandet 2 (delvis), om kreditinstitutens lån för äldre fastigheter. Motionärerna föreslår att kreditmöjligheterna på öppna marknaden vidgas vid förvärv av fastigheter.

Civilutskottet har tidigare (CU 1974: 36, s. 42) uttryckt meningen att kreditprioriteringsfrågoma bör prövas i anslutning till de överväganden i fråga om ingångsvärdet i låneunderlaget, vilka samtidigt föreslagits. Utskottet finner inte anledning frångå denna bedömning.

I budgetpropositionen (bil. 14, s. 81—82) föreslås att möjligheterna att få bostadslån för förvärv av fastigheter vidgas. Förslagen innebär att möjlighet öppnas för kommuner och allmännyttiga bostadsföretag att under vissa förutsättningar få lån för förvärv även om det inte — vilket nu krävs — finns en omedelbar och påtaglig risk för förlust på statslånet. Vidare föreslås att förvärvslån, som nu utgår endast till kommuner och allmännyttiga bostadsföretag, får lämnas även bostadsrättsföreningar med 99-procentig belåning.

Utskottet tillstyrker förslagen.

Vidgade kreditmöjligheter för insatskapital föreslås i motionerna 300 (m), yrkandet 2 (delvis), samt 1767 (fp). I den förra motionen förordas en statlig kreditgaranti för lån till kontantinsats i egen bostad, medan den senare motionen utmynnar i en begäran om förslag till statliga eller kommunala kreditgarantier för lån till insats i egnahem eller bostadsrätt.

Även dessa frågeställningar behandlades av 1974 års höstriksdag (CU 1974: 36, s. 41). Utskottet avstyrkte då likartade förslag på rent principiella grunder men även med hänvisning till att belåningsmöjlighetema höjts till 95 % för egnahem och 99 % för bostadsrättsföreningar. Utskottet avstyrker på samma grunder de nu framförda motionsförslagen.

I låneunderlaget för flerfamiljshus och småhus som inte skall bebos av låntagaren får inräknas kostnaden för konstnärlig utsmyckning intill ett belopp av 7 kr. per kvadratmeter våningsyta. Genom motionen 655 (s) har nu väckts fråga om en kartläggning och utvärdering av lånestödets inverkan på omfattningen och arten av denna utsmyckning.

Utskottet delar uppfattningen att en bättre belysning av dessa frågor är av intresse. En uppföljning därav torde emellertid kunna förväntas ingå som ett led i bostadsstyrelsens löpande arbete. En särskild framställning från riksdagens sida kan därför inte anses erforderlig.

Kostnader för vissa outhyrda lägenheter

Hyresförlustlån

I budgetpropositionen (s. 83) föreslås riksdagen medge att lån för täckande av hyresförluster får utgå även för sådana förluster som uppkommer under åren 1975 och 1976. Häremot ställs motionen 1800 (m),

CU 1975: 7

yrkandet 1, om att långivningen skall avse endast hyresförluster som uppkommit före den 1 juli 1975.

Det är enligt utskottets mening uppenbart att långivningen måste utsträckas utöver den i motionen angivna tiden. Förslaget i propositionen tillstyrks. Härav följer att utskottet även godkänner motsvarande anslagsberäkning.

För att begränsa hyresförluster föreslås vidare i propositionen att bostadslån för ombyggnad under angivna förutsättningar får utgå för att ändra lägenhetssammansättningen utan hinder av vissa nu begränsande regler.

Utskottet tillstyrker förslaget.

I samma syfte — att begränsa hyresförlusterna — anmäls även avsikten att under vissa förutsättningar lämna medgivande till att bostäder temporärt utnyttjas som lokaler även av den art som inte kan räknas in i låneunderlaget.

Vad departementschefen anfört i denna del har inte föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet ansluter sig också till uttalandet (s. 80—81) beträffande ramar som fördelats på län och kommuner. Även sådana ramar kan begränsas när utvecklingen ger anledning därtill.

Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen inom kort att tillsätta en särskild delegation med uppgift att komma med olika konkreta förslag till hur man skall förbättra uthymingssituationen i områden som i dag har många lediga lägenheter. Delegationen kommer att bestå av aktiva kommunalpolitiker från olika delar av landet. Till delegationen skall också knytas en referensgrupp med företrädare för bostadsföretagen och intresseorganisationerna.

Slutligen föreslås i detta sammanhang att preliminärt beslut om hyresförlustlån bör kunna beviljas i vissa fall efter särskild prövning av regeringen för att avräknas på det definitiva lånet, som enligt nu gällande regler kan beviljas först efter det att bokföringsåret har avslutats.

Förslaget — som inte innebär att en generell möjlighet till förskottsutbetalning öppnas — tillstyrks av utskottet.

Eftergift av hyresförlustlån

I budgetpropositionen (bil. 14, s. 20 ff.) redovisas den praxis som utbildats i eftergiftsärenden när det gäller såväl förutsättningarna för eftergift som eftergiftens storlek.

Genom motionen 653 (c), yrkandet 2, föreslås riksdagen begära förslag till nya riktlinjer för eftergift av hyresförluster i hus som produceras efter år 1975. Dessa riktlinjer anges böra innebära att statens ansvar i dessa fall minskar för att i huvudsak avse kraftiga förändringar på den lokala arbetsmarknaden, vilka kommunen inte kunnat råda över.

Motionsförslaget, innebärande att kommun och byggherre i princip

CU 1975: 7

skall ta ansvaret för lägenheter som påbörjats efter år 1975, torde syfta till att dämpa intresset för vissa bostadsinvesteringar. Utskottet har emellertid inte övertygats om att de i propositionen redovisade principerna för beviljande av eftergift skulle medverka till ett risktagande i planeringen. Med hänsyn därtill bör de nu redovisade — och i och för sig godtagna — principerna gälla tills vidare även för senare igångsatta projekt. Enligt utskottets mening skulle en tillämpning av motionsförslaget i mycket inte ge annat resultat än nu gällande riktlinjer. Riksdagen bör därför inte nu påkalla några förslag i detta ämne.

I budgetpropositionen (bil. 14, s. 22) anför departementschefen att när det gäller kommunala och allmännyttiga företag, där kommunen delar huvudmannaskapet med någon annan intressent, det finns behov av att uppnå samma ordning som för helkommunala företag — dvs. en fördelning av hyresförlusterna mellan staten och kommunen. I prop. 1975: 15 föreslås ändring i 1 § bostadsförsörjningslagen som ger kommunerna möjlighet att täcka förluster som belöper på minoritetsintressent i allmännyttiga företag. I motionerna 1827 (m) och 1828 (fp) föreslås — om än på skilda grunder — att riksdagen inte antar detta förslag. Vidare föreslås i motionen 1829 (c) att en kommuns täckning av förluster som belöper på minoritetsintressent — i enlighet med lagförslaget — skall få räknas kommunen till godo vid ett senare förvärv av minoritetsandelen och att detta skall tas in i lagen.

Utskottet tillstyrker förslaget att kommun skall få möjlighet att täcka förluster som kan anses belöpa på minoritetsintressent i ett allmännyttigt bostadsföretag. Frågan torde närmast vara tillämplig på bolagsbildningar, medan det i rena stiftelsebildningar knappast kan vara tal om något ekonomiskt stiftaransvar i här använd mening. Det bör i detta sammanhang noteras att minoritetsintressentema i allmännyttiga bostadsbolag inte ställer medel till förfogande i vinstsyfte utan för att därmed — i enlighet med en kommunal vilja — kunna ställa sina erfarenheter och resurser till förfogande i byggande och förvaltning. Motionerna 1827 (m) och 1828 (fp) avstyrks sålunda.

Förslaget i motionen 1829 (c) torde syfta till att ge kommunen den föreslagna täckningsmöjligheten endast då den förbehåller sig att utnyttja en kvittningsrätt vid ett framtida eventuellt övertagande av minoritetskapitalet — ett kapital som regelmässigt är lågt i förhållande till de risksummor det här är fråga om. Med hänsyn bl. a. till att sådana avtalsmöjligheter avtalsmässigt står öppna för kommunerna även utan en föreslagen lagstiftning och att sådana regler skulle medföra tillämpningssvårigheter avstyrks motionen.

Utskottet tillstyrker de förslag i prop. 1975: 15 som inte ovan särskilt berörts.

I motionen 1783 (fp), yrkandet 2, föreslås att hyresförlustlån för studentbostadsföretag skall kunna efterges helt i de fall då företaget inte

CU 1975: 7

med skäl kan lastas för utbyggnaden eller vidtar åtgärder för ändring av lägenhetssammansättningen. Kommunens engagemang förutsätts inskränkt till borgen för statliga ombyggnadslån.

Motionsyrkandet torde ha utgått från uppfattningen att de redovisade riktlinjerna i denna del innebär att kommunalt övertagande är ett oavvisligt krav för full eftergift av hyresförlustlån till studentbostadsföretag. Förhållandena i det enskilda fallet kan emellertid vara mycket skiftande och ha samband även med ombyggnadslån och anstånd med betalningen på tilläggslån. Frågan om räntefria ombyggnadslån och eftergift av inventarielån får prövas av riksdagen från fall till fall. Motionärernas intresse torde därmed få anses tillgodosett.

Slutligen föreslås i motionen 1783 (fp), yrkandet 1, att reglerna för eftergift av hyresförlustlån tas in i en särskild författning. En eventuell författningsreglering skulle för att täcka skiftande förhållanden nödvändigtvis komma att innehålla så många undantagsregler och hänvisningar till skönsmässiga bedömningar att det avsedda syftet vore förfelat. Utskottet kan inte ansluta sig till motionsförslaget.

Studentbostäder

Utskottet har ovan berört redovisad praxis och förslag angående eftergift av hyresförlustlån för studentbostäder.

I budgetpropositionen (bil. 14, s. 73 och 85) redovisas vissa överväganden angående de ekonomiska svårigheterna för vissa studentbostadsföretag. Departementschefen anför att dessa svårigheter kan kräva särskilda insatser från statsmakternas sida.

För studentbostadsbyggandet har utgått ränte- och amorteringsfria tilläggslån och fr. o. m. år 1963 bostadslån med en räntefri och stående del. Fr. o. m. år 1968 och i anslutning till paritetslånesystemets införande upphävdes denna möjlighet. Vissa särregler för bostadslån till studentbostäder kvarstod dock. År 1965 begärde och fick Kungl. Maj:t riksdagens bemyndigande att besluta om avskrivning eller återkrav när bättre underlag för frågans bedömning förelåg. 1968 års riksdag beslöt att subventionerna skulle sägas upp till amortering och förräntning sedan de stått ute i tio år. Betalning skulle — om inte låntagaren föredrog konventionella villkor — få ske enligt ett jämkat paritetslånesystem. 1971 års riksdag beslöt att de kvarstående särvillkoren för bostadslån till studentbostäder skulle avvecklas efter en övergångstid av tre år. Det förutsattes att under denna tid överenskommelser kunde träffas på det lokala planet om avveckling eller omorganisation av studentbostadsföretagen. 1974 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att i särskilda fall och då vägande skäl anförts få medge studentbostadsföretag fortsatt ränte- och amorteringsfrihet under viss tid. Utskottet har ovan (s. 24— 25) berört de särskilda reglerna för eftergift av hyresförlustlån för stu -

CU 1975: 7

dentbostadsföretag. Departementschefen anmäler vidare bostadsstyrelsens förslag om räntefria ombyggnadslån och eftergift av hyresförlustlån och anför att frågan om sådana åtgärder efter prövning från fall till fall bör underställas riksdagen.

I motionen 1793 (m) föreslås att de ränte- och amorteringsfria tilläggslånen efterges. Förslaget torde vara avsett att omfatta även motsvarande stående delar av bostadslån.

Bland de i motionen anförda argumenten för eftergift förs fram att en sådan åtgärd har förutsatts av såväl studentbostadsföretagen som de studerande. Utskottet erinrar i detta sammanhang om att 1968 års principbeslut om återkrav av dessa kapitalsubventioner (SU 1968: 100, s. 14) var enhälligt och om att till 1974 års bemyndigande (CU 1974: 14, s. 8—9) att i särskilda fall medge fortsatt ränte- och amorteringsfrihet endast fogades ett särskilt yttrande (m) med kritik mot bevakningen av utestående lånefordringar. Även 1971 års beslut (CU 1971: 12, s. 23—24) om att avveckla återstående särvillkor och om avveckling av de särskilda studentbostadsföretagen var enhälligt.

Utskottet avstyrker motionsförslaget och ansluter sig till vad departementschefen anfört om insatser från statens sida för att lösa de ekonomiska svårigheterna för vissa studentbostadsföretag.

Räntebidrag m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande anslaget till Räntebidrag m. m.

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

Från anslaget med den i rubriken angivna beteckningen bestrids utgifter för förbättringslån, i den mån de är ränte- och amorteringsfria, bostadsanspassningsbidrag, vinterbidrag och initialstöd m. m.

Inkomstgränserna för förbättringslån är för ensamstående 15 000 kr. och för makar 20 000 kr. Genom propositionen föreslås beloppen höjda till 17 000 kr. resp. 22 000 kr. I motionen 1756 (fp), yrkandet 2, föreslås beloppen höjas ytterligare till 20 000 kr. resp. 25 000 kr. i enlighet med bostadsstyrelsens petitaförslag.

Utskottet har inte funnit skäl frångå departementschefens överväganden.

Högsta belopp för räntefritt och stående förbättringslån är nu 15 000 kr. per lägenhet i en- och tvåfamiljshus och 12 000 kr. i övriga fall. En höjning av dessa lånegränser till 20 000 kr. resp. 25 000 kr. föreslås i motionen 977 (fp), yrkandet 1.

Enligt utskottets mening kan behovet av ifrågavarande lån tillgodoses inom de nuvarande lånegränserna. Motionsyrkandet avstyrks därför.

CU 1975: 7

27 Förslaget i motionen 190 (c) innebär att förbättringslån skulle utgå även för byte av oljecistern och yttertak.

Förbättringslån utgår i princip inte för rena underhållsarbeten. Syftet att i huvudsak främja iståndsättning av lägenhet med svåra brister eller tillföra kompletterande utrustning till denna har dock medfört en välvillig bedömning då underhållsåtgärder vidtas i samband med annan upprustning.

Utskottet är inte berett att tillstyrka motionsförslaget. Nuvarande generösa tillämpning torde emellertid inte hindra att även åtgärder av denna typ kan belånas i samband med en allmän ombyggnad. Motionärernas intresse kan därför i inte oväsentlig omfattning anses tillgodosedda även utan en riksdagens åtgärd.

Bostadsanpassningsbidrag utgår för åtgärder inom och i anslutning till bostadslägenhet som behövs för att handikappad skall kunna utnyttja lägenheten på ändamålsenligt sätt. Bidrag utgår med högst 15 000 kr. men kan beviljas med högre belopp om det föreligger särskilda skäl. I motionen 977 (fp), yrkandet 2, föreslås att bidrag beviljas intill 20 000 kr. eller med högre belopp då särskilda skäl kan åberopas.

Enligt utskottets mening kan den nuvarande beloppsgränsen med den givna möjligheten att överskrida densamma anses tillräcklig för att möta nu aktuella behov. Motionen avstyrks därför.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag beträffande ramar och anslag.

Bidrag till förbättring av boendemiljön

Enligt beslut av 1974 års riksdag skall fr. o. m. 1975-07-01 särskilda bidrag utgå till förbättring av befintliga bebyggelsemiljöer. Bidrag skall kunna utgå för förbättring av trafiksäkerhetsförhållandena, åtgärder som avser konstnärlig gestaltning, anordnande av mindre lokaler för hobbyverksamhet och samvaro, komplettering med boendeservice, förbättring av otillfredsställande utemiljöer i syfte att tillgodose behov av lek, rekreation, motion, samvaro och andra fritidsaktiviteter. Stöd skall också kunna utgå för åtgärder för att begränsa buller och andra luftföroreningar. Prioritet bör ges åt områden med uthyrningssvårigheter.

I motionen 1779 (s) föreslås att de nämnda särskilda bidragen skall utgå även för handikappanpassning.

De nu fastlagda bidragsändamålen avser åtgärder av skilda slag. I många fall kan åtgärderna självfallet samtidigt tjäna det av motionärerna angivna syftet även om detta inte anges som ett primärt mål. Avsikten har varit att de boende själva skall i största möjliga utsträckning engageras för att föreslå önskade förbättringar. Enligt utskottets mening torde motionärernas intresse kunna i väsentlig utsträckning sålunda tillgodoses utan ändring i bidragsbestämmelsema.

CU 1975: 7

28 I propositionen (s. 28—29) föreslås — i enlighet med vad som förutskickades i prop. 1974: 150 — att anslag anvisas med 30 milj. kr. för nästa budgetår. Häremot ställs förslag i motionerna 653 (c), yrkandet 1, och 1765 (vpk), yrkandet 1, om att 50 milj. kr. skall anvisas.

Utskottet har med hänsyn till allmänna budgetsynpunkter inte ansett sig kunna tillstyrka anslag med högre belopp än vad regeringen föreslagit. I denna bedömning av anslagsvolymen har beaktats att även arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan komma i fråga för detta ändamål, varigenom resurser av betydande omfattning kan komma att ställas till förfogande. Hänsyn har också tagits till att anslaget avsetts återkomma under flera budgetår, till att formerna för bidragsgivningen kommer att utvecklas successivt och till att kommande erfarenheter kan ge ytterligare synpunkter i fråga om anslagets storlek.

Byggnadsforskning m. m.

Regeringen ger riksdagen till känna vad departementschefen (s. 29— 32) anfört angående forskningssamordning m. m. I anledning av beslut vid 1972 års riksdag (CU 1972: 13) har inom bostadsdepartementet utarbetats en promemoria med bl. a. en redovisning av väsentliga forsknings- och utvecklingsmål och huvudsaklig forskningsinriktning hos berörda myndigheter m. m. Promemorian utmynnar i förslaget att en till departementet knuten expertgrupp för forskning om fysisk planering och bebyggelse skall inrättas. Kungl. Maj:t har därefter bemyndigat departementschefen att tillkalla en sådan expertgrupp.

Utskottet finner för sin del att vad som sålunda ges riksdagen till känna väl kan förenas med de syften som motsvarade 1972 års beslut och att expertgruppens uppgifter kommer att täcka de avsedda frågeställningarna. Riksdagen bör därför lägga den gjorda anmälan till handlingarna.

Vad som anförts i budgetpropositionen om anslaget till Byggnadsforskning och finansieringsfrågorna i övrigt kommer utskottet att yttra sig över i samband med betänkande i anledning av prop. 1975: 30 om energihushållningen, m. m.

Samlingslokaler

I motionen 408 (s) torde förordas att utbetalning av anordnings- och upprustningsbidrag till allmänna samlingslokaler får göras successivt i motsvarande mån som arbetena utförs.

Enligt vad utskottet erfarit torde f. n. inte några särskilda svårigheter föreligga för att erhålla krediter under byggnadstiden för allmänna samlingslokaler. Ett bifall till motionsförslaget skulle medföra en budgetbelastning i övergångsskedet. Frågan har vidare ett visst samband med de

CU 1975: 7

förslag som lagts fram om samordning av byggnads- och fastighetskrediter på bostadsbyggnadsområdet. Med hänsyn till det anförda finner sig utskottet inte kunna tillstyrka motionen.

Vad regeringen föreslagit om ramar för anordnings- och inventariebidrag och om anslag till anordningsbidrag m. m. har inte föranlett erinran eller särskilt uttalande.

Upprustningsbidrag till allmänna samlingslokaler kan utgå för upprustning av byggnad och inventarier och för betalning av skulder. Lån som beviljats enligt äldre bestämmelser kan vidare under vissa förutsättningar efterges, s. k. särskild eftergift. För innevarande budgetår gäller en beslutsram för upprustningsbidrag och särskild eftergift om 5 milj. kr. Enligt vad som upplysts har denna ram disponerats genom beslut om bidrag till reparationer med ca 2 927 000 kr., för inventarier ca 1 447 000 kr. och för betalning av skulder 18 000 kr. Eftergift har medgetts för 107 000 kr. Härefter återstår av ramen ca 501 000 kr. Inneliggande ansökningar avser bidrag om ca 3 milj. kr. Av riksorganisationerna aviserade ansökningar före 1975-07-01 uppges avse ca 4 milj. kr. Regeringen har lämnat en framställning om vidgning av ramen för innevarande budgetår utan bifall. Anslaget tas i propositionen upp med 4 milj. kr.

I motionen 971 (c) föreslås att ramen för upprustningsbidrag m. m. vidgas till 10 milj. kr. och att anslag i anledning därav anvisas med 6 milj. kr.

Utskottet har med hänsyn till budgetmässiga prioriteringar inte ansett sig kunna tillstyrka motionsförslaget. Enligt utskottets mening finns emellertid skäl att till även ifrågavarande ram foga ett medgivande att den får överskridas i fråga om upprustningsbidrag om det behövs av sysselsättningsskäl. Utskottet har förutsatt att avräkning mot en sålunda vidgad ram kan ske beträffande den del av bidraget som ger avsedda sysselsättningseffekter. Ett sådant medgivande bör därför lämnas av riksdagen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande lånefonden för allmänna samlingslokaler.

Markförvärvslån

Förslaget i propositionen om att anslaget för markförvärvslån ökas till 150 milj. kr. ställs mot dels motionen 301 (m), yrkandet e, enligt vilket inget anslag bör anvisas, dels mot yrkandet D (delvis) i motionen 303 (vpk), vari föreslås att anslag anvisas med 250 milj. kr.

Utskottet avstyrker — som tidigare — förslaget att långivningen skall upphöra.

I fråga om anslagsvolymen tillstyrker utskottet regeringens förslag

CU 1975: 7

och avstyrker motionen 303 i denna del. Hänsyn har därvid tagits även till kommunernas nu vidgade möjligheter att finansiera sina markförvärv och till det minskade bostadsbyggandet. Vidare får noteras att fonden kommer att tillföras ca 20 milj. kr. i amorteringar.

Regeringens förslag innebär i fråga om amorteringstiden för markförvärvslån att den minskas från tio till sju år. Häremot ställs motionen 303 (vpk), yrkandet D (delvis), där amorteringstiden föreslås förlängd till lägst 15 år, varav de första fem åren amorteringsfria.

Utskottet har funnit sig kunna godta den i propositionen föreslagna minskningen av amorteringstiden och avstyrker sålunda motionen. Därvid har beaktats att tidsperspektivet för de kommunala markförvärven förkortas i den meningen att markreserven kan minskas på grund av markvillkoret. Frågan har även viss anknytning till de ovan (s. 21) berörda övervägandena om ingångsvärdet i låneunderlaget.

Tomträttslån

I motionen 1787 (s) föreslås att tomträttslån beviljas och utbetalas tidigare i vissa fall.

Utskottet kan ansluta sig till motionärens allmänna synpunkter. Vid tidigare behandling av motsvarande fråga har utskottet dock avstyrkt förslag i samma riktning på grund av dess budgetkonsekvenser och med hänsyn till övriga kreditmöjligheter. Departementschefen anmäler (s. 77) att kreditöverenskommelsen år 1974 innebar bl. a. att till byggnadskrediterna även hänförs krediter till kommuner avseende tomträttsmark, varigenom kommunerna tillförsäkras ett finansiellt stöd i avvaktan på att tomträttslån skall utbetalas. Även överenskommelsen för år 1975 har samma innebörd. Utskottet kan mot denna bakgrund inte tillstyrka motionen.

Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om beslutsram och anslag. Det vore enligt utskottets mening värdefullt om erfarenheterna av långivningen redovisades sedan ett antal representativa lånebeslut kunnat följas upp.

Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna

De i propositionen framförda förslagen har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Bostadstillägg

I motionerna 654 (s) och 966 (s) föreslås en sänkning av åldersgränsen för erhållande av bostadstillägg, medan i motionen 39 (fp) yrkas

CU 1975: 7

att riksdagen beslutar om en samordning av reglerna för statskommunala bostadstillägg och reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT). I motionen 1801 (c) föreslås att den inom boendeutredningen arbetande gruppen för bostadstilläggsfrågor även bör behandla frågan om hur olika typer av förmögenhet skall beaktas. Frågan om ett mer rättvisande inkomstbegrepp vid beräkning av bostadstillägg än taxerad inkomst tas upp i motionen 1755 (fp). I motionen 965 (s) begärs en översyn av reglerna för beräkning i bostadstilläggssammanhang av kostnader för egnahemsägare. Slutligen hemställs i motionen 1776 (s) att riksdagen ger regeringen till känna att framtida förbättringar av bostadstilläggen även bör inkludera förbättringar av det statliga bostadstillägget.

Vid behandling av frågor om bostadstillägg i slutet av år 1974 med anledning av propositionen angående riktlinjer för bostadspolitiken (prop. 1974: 150, CU 36, s. 59—61) anförde utskottet att bl. a. frågor om samordning av reglerna för KBT och statskommunalt bostadstillägg samt sänkning av åldersgränsen togs upp av bostadsutredningen i dess framtida arbete. I budgetpropositionen till årets riksdag (bil. 14, s. 17) anför bostadsministern att frågan om den principiella uppbyggnaden av ett framtida hushållsriktat bostadsstöd f. n. behandlas av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna samt att utredningarna kommer att avge förslag i frågan under år 1975. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motionerna 39, 654, 965, 966, 1755, 1776 och 1801 överlämnas till utredningarna. Detta bör ges regeringen till känna.

I motionen 81 (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en direktinformation till alla barnlösa ensamstående och barnlösa makar som har inkomster under den inkomstgräns som gäller för att erhålla statskommunalt bostadstillägg. Möjlighet för låginkomsttagare utan barn att erhålla statskommunala bostadstillägg infördes 1974-01-01. Enligt motionärerna är ca 100 000—150 000 hushåll utan barn berättigade att erhålla bostadstillägg. 1 budgetpropositionen (bil. 14, s. 16) beräknas att under år 1974 ungefär 80 000 hushåll utan barn fått statskommunala bostadstillägg. För att nå samtliga i den målgrupp som är berättigad till bostadstillägg enligt de nämnda reglerna skulle det enligt motionärerna vara nödvändigt att informera minst ca 1,5 miljoner hushåll.

Utskottet instämmer med motionärerna i fråga om vikten av att information om medborgerliga rättigheter når alla. Särskilt viktigt är det att informationer når dem som lever under ogynnsamma materiella villkor. Önskvärt är naturligtvis att samtliga som är berättigade till bostadstillägg erhåller sådant. För närvarande pågår en informationskampanj i bostadsfrågor om de regler som gäller bl. a. för att erhålla bostadsstöd i olika former. Enligt vad utskottet erfarit kommer kampanjen att intensifieras under våren och därvid koncentreras till frågor

CU 1975: 7

om möjligheterna att erhålla bostadstillägg. Sålunda kommer information bl. a. att ges i tidningar, radio och TV. Utskottet förutsätter att vid utformandet av den fortsatta informationen de grupper som tas upp i motionen 81 särskilt uppmärksammas. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om höjning av inkomstgränserna för oreducerade bostadstillägg samt om anslag till Bostadstillägg m. m. för budgetåret 1975/76 har inte föranlett någon utskottets erinran.

Övriga frågor

I motionen 1786 (c) föreslås riksdagen begära en skyndsam utredning om formerna för hur man med statliga stimulansåtgärder kan främja saneringen av landsbygdens servicecentra och tätorter. I motionen anförs att saneringen av äldre bostadsbebyggelse stimulerats genom åtgärder, som dock i princip varit inriktade på större städer. Det förordas därför att samma lån och subventioner skall utgå för mindre orter och att statsbidrag bör utgå till kommunernas planering för denna sanering. Vidare förordas att bestämmelserna för upprustning av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse görs tillämpliga på de i motionen förordade saneringsåtgärderna.

De åtgärder som vidtagits för att stimulera till ökad ombyggnad har tagit sig uttryck i regler som är lika tillämpliga för stora och små orter. Även tilläggslån för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse kan lämnas oavsett ort — t. o. m. för spridd bebyggelse — om blott de allmänna förutsättningarna uppfyllts. De kommunala saneringsprogrammen får utformas och stärkas i den takt kommunerna önskar. Ett statsbidrag till detta led i kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen kan inte tillstyrkas.

Utskottet kan med hänvisning till det anförda inte tillstyrka motionsförslaget.

Vad i motionen anförs återspeglar emellertid det förhållandet att brister i planläggningen ofta finns i de orter som motionärerna angett. Detta torde enligt utskottets mening till stor del kunna återföras till osäkerhet om inriktning och metoder vid den översiktliga planeringen och i fråga om kommunala handlingsprogram — en osäkerhet som överförs till den direkta fysiska planeringen. Planverket har ägnat ämnet uppmärksamhet och i rapport 1972: 19 De små tätorternas problem presenterat en kommunstudie. Ytterligare material i denna del publiceras inom kort. Även enligt utskottets mening är de i motionen belysta förhållandena värda ytterligare uppmärksamhet.

Frågor om varudeklaration av bostäder och bostadsförmedlingarnas uppgift tas upp i motionerna 653 (c), yrkandet 4, och 1757 (fp), yr -

CU 1975: 7

kandet 1. Liknande frågor behandlades av 1974 års höstriksdag (CU 1974: 36, s. 23—24, 70).

Utskottet hänvisar till tidigare överväganden. Det kan i sammanhanget noteras att utredningen om plan- och bostadsmyndighetemas organisation har att utarbeta sina förslag med beaktande av den centrala bostadsmyndighetens verksamhet i högre grad borde inriktas på åtgärder till stöd för bostadskonsumenter och beställare, varvid i direktiven som exempel på sådana åtgärder nämnts bl. a. konsumentupplysning och varudeklaration.

I den sistnämnda motionen 1757 (fp), yrkandet 2, föreslås riksdagen begära förslag om konsumentskydd på småhusmarknaden i enlighet med en inom konsumentverket upprättad rapport (1975: 1).

Utskottet erinrar även i detta sammanhang om att den nämnda organisatoriska utredningen har att klarlägga den närmare uppgiftsfördelningen mellan den centrala bostadsmyndigheten och konsumentverket. Utskottet har tidigare (CU 1974: 14, s. 10) gjort av riksdagen godkända uttalanden i anknytande ämne. Inom justitiedepartementet förbereds en utredning om konsumentskyddet på småhusmarknaden. Därmed får motionärernas syfte i väsentliga delar anses tillgodosett.

Slutligen har i motionen 1769 (c) riksdagen föreslagits begära att kommittén för de svenska förberedelserna för FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö skall kompletteras med företrädare för samtliga riksdagspartier.

Kommittén, som står under bostadsministems ordförandeskap, har nio ledamöter (kommittéberättelsen, Skr 1975:4, s. 577). En inbjudan att delta i en referensgrupp inför det svenska deltagandet i konferensen har 1975-01-30 riktats till de i riksdagen företrädda politiska partierna, vissa myndigheter, verk och utredningar, fackliga organisationer, folkrörelser m. fl. samt universitet och högskolor. Referensgruppen har haft ett första sammanträde 1975-02-20. Fråga om den svenska representationen vid konferensen har ännu ej tagits upp.

Utskottet vill betona lämpligheten av att representanter för riksdagspartierna ges fullgoda möjligheter att följa det konkreta förberedelsearbetet för FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö om parlamentariker kommer att ingå i den svenska delegationen till den aktuella FN-konferensen. Denna mening bör i anledning av motionen ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. beträffande bostadsbyggandets omfattning m. m. att riksdagen

a. uttalar sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1975 med den omfattning och fördelning som förordats i regeringsprotokollet,

b. medger att ramen för beviljande av bostadslån till nybygg -

3 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 7

CU 1975: 7

nåd under år 1975 fastställs till 8 375 000 m2 våningsyta, motsvarande ett beräknat antal lägenheter av 72 500 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag och pantvärde för bostadslån,

c. medger att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnad under år 1975 får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet, i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål,

d. medger att ramen för beviljande av bostadslån till nybyggnad under vart och ett av åren 1976 och 1977 får samma omfattning som den under b föreslagna ramen för år 1975,

e. medger att av ramen för bostadslån för vart och ett av åren 1975—1977 högst 20 000 m2 våningsyta får tas i anspråk för nybyggnad av lokaler i äldre bostadsområden,

f. medger att regeringen meddelar bestämmelser om projektreserv för åren 1975 och 1976 i enlighet med vad som förordats i regeringsprotokollet,

g. medger att beslut om bostadslån till nybyggnad meddelas intill ett belopp av 2 402 000 000 kr. under år 1975,

h. medger att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån meddelas intill ett belopp av 250 000 000 kr. under år 1975 och 270 000 000 kr. under år 1976,

i. medger att beslut om förhöjt låneunderlag för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse får meddelas inom en ram av 10 000 000 kr. under vart och ett av åren 1975 och 1976,

j. bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som angetts i regeringsprotokollet besluta om ändring av de under g, h och i upptagna ramarna,

2. beträffande byggnadskredit till barnfamiljer med bostadstillägg att riksdagen avslår motionen 1975: 1777,

3. beträffande valfrihet mellan tomträtt och äganderätt att riksdagen avslår motionen 1975: 301, yrkandet h,

4. beträffande överförande av flerfamiljshus i samhällets ägo, m. m., att riksdagen avslår motionen 1975:1763,

5. beträffande andelen småhus att riksdagen avslår motionen 1975: 300, yrkandet 3,

6. beträffande ett program för vidareutveckling av flerfamiljshusområdena att riksdagen avslår motionen 1975: 1765, yrkandet 2,

7. beträffande medverkan vid byte av upplåtelseform att riksdagen avslår motionen 1975: 122,

8. beträffande fördelning av ramar till storstadsområden att riksdagen avslår motionen 1975: 410,

CU 1975: 7

9. beträffande de allmännyttiga bostadsföretagen att riksdagen avslår motionen 1975: 1790,

10. beträffande totalfinansiering att riksdagen avslår motionen 1975: 1764 i motsvarande del,

11. beträffande grunderna för den statliga kreditgivningen att riksdagen avslår motionerna 1975:1764, såvitt den inte behandlats under 10, och 1799, yrkandena 1 och 2,

12. beträffande krediter för fritidshus att riksdagen avslår motionen 1975: 657,

13. beträffande markvillkorets bestånd och omfattning att riksdagen avslår motionerna 1975: 301, yrkandet f, och 1781, yrkandena 1 och 2,

14. beträffande övergångstiden för markvillkorets tillämpning att riksdagen avslår motionen 1975: 303, yrkandet A,

15. beträffande omfattningen av kommunernas ansvarstagande för förlust på bostadslån att riksdagen avslår motionen 1975: 653, yrkandet 6,

16. beträffande övre lånegränser att riksdagen

a. avslår motionen 1975: 1799, yrkandet 3,

b. avslår motionerna 1975: 653, yrkandet 5, och 1791,

17. beträffande beräkning av låneunderlaget för småhus att riksdagen avslår motionen 1975: 978,

18. beträffande ett ingångsvärde i låneunderlaget att riksdagen avslår motionerna 1975: 653, yrkandet 3, och 1781, yrkandet 3,

19. beträffande kreditinstitutens lån för äldre fastigheter att riksdagen avslår motionen 1975: 300, yrkandet 2 i motsvarande del,

20. beträffande bostadslån för förvärv att riksdagen godkänner i regeringsprotokollet förordade ändrade grunder,

21. beträffande kreditmöjligheter för insatskapital att riksdagen avslår motionerna 1975: 300, yrkandet 2 i vad det inte behandlats under 19, och 1767,

22. beträffande konstnärlig utmyckning att riksdagen avslår motionen 1975: 655,

23. beträffande förlängning av möjligheterna att bevilja hyresförlustlån att riksdagen med avslag på motionen 1975: 1800, yrkandet 1, medger att långivningen får avse även hyresförluster uppkomna under åren 1975 och 1976,

24. beträffande begränsning av hyresförluster m. m. att riksdagen godkänner i regeringsprotokollet förordade ändrade grunder för bostadslån för ombyggnad,

25. beträffande beslut om hyresförlustlån att riksdagen medger att sådana lån i vissa fall får utgå preliminärt enligt vad som förordats i regeringsprotokollet,

CU 1975: 7

26. beträffande nya riktlinjer för eftergift av hyresförlustlån att riksdagen avslår motionen 1975: 653, yrkandet 2,

27. beträffande täckning av förluster som belöper på minoritetsintressent i allmännyttiga bostadsföretag att riksdagen med avslag på motionerna 1975: 1827, 1828 och 1829 antar det vid propositionen 1975: 15 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947: 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande i vad avser 1 § andra stycket och ingressen,

28. beträffande det vid propositionen 1975: 15 fogade lagförslaget i vad det inte behandlats under 27 att riksdagen antar förslaget i motsvarande del,

29. beträffande eftergift av hyresförlustlån till studentbostadsföretag att riksdagen avslår motionen 1975: 1783, yrkandet 2,

30. beträffande reglering i särskild författning av förutsättningarna för eftergift av hyresförlustlån att riksdagen avslår motionen 1975: 1783, yrkandet 1,

31. beträffande eftergift av ränte- och amorteringsfria tilläggslån m. m. för studentbostadsföretag att riksdagen avslår motionen 1975: 1793,

32. beträffande räntebidrag att riksdagen medger att sådana bidrag enligt det nya systemet bestrids från anslaget Räntebidrag m. m.,

33. beträffande inkomstgränserna för vissa förbättringslån att riksdagen med avslag på motionen 1975: 1756, yrkandet 2, godkänner de ändrade grunder som förordats i regeringsprotokollet,

34. beträffande högsta belopp för vissa förbättringslån att riksdagen avslår motionen 1975: 977, yrkandet 1,

35. beträffande grundbeloppet för bostadsanpassningsbidrag att riksdagen avslår motionen 1975: 977, yrkandet 2,

36. beträffande förutsättningarna för förbättringslån att riksdagen avslår motionen 1975: 190,

37. beträffande förutsättningarna för bidrag till förbättring av boendemiljön att riksdagen avslår motionen 1975: 1779,

38. beträffande anslag för miljöförbättringar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975: 653, yrkandet 1, och 1765, yrkandet 1, på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/76 till Bidrag till förbättring av boendemiljön anvisar ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

39. beträffande forskningssamordning m. m. att riksdagen lägger vad regeringen givit till känna till handlingarna,

40. beträffande utbetalning av anordnings- och upprustningsbidrag att riksdagen avslår motionen 1975: 408,

CU 1975: 7

41. beträffande ramar och anslag för upprustning av allmänna samlingslokaler m. m.

a. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975: 971 i motsvarande del medger att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån meddelas inom en ram av 5 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

b. att riksdagen medger att den under a angivna ramen får överskridas genom beslut om upprustningsbidrag om det behövs av sysselsättningsskäl,

c. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975: 971 i vad den inte behandlats under a på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/ 76 till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,

42. beträffande utlåningsvolymen för markförvärvslån m. m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975: 301, yrkandet e, och 303, yrkandet D i motsvarande del, på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1975/76 till Lånefonden för kommunala markförvärv anvisar ett investeringsanslag av 150 000 000 kr.,

43. beträffande amorteringstiden för markförvärvslån att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975: 303, yrkandet D i vad det inte behandlats under 42, godtar den i regeringsprotokollet förordade förkortningen,

44. beträffande grunderna för tomträttslån att riksdagen avslår motionen 1975: 1787,

45. beträffande grunderna för bostadstillägg m. m. att riksdagen

a. i anledning av motionerna 1975: 39, 654, 965, 966, 1755, 1776 och 1801 som sin mening ger regeringen till känna att nämnda motioner bör överlämnas till boende- och bostadsfinansieringsutredningarna,

b. att riksdagen avslår motionen 1975: 81,

46. beträffande sanering av vissa orter på landsbygden att riksdagen avslår motionen 1975:1786,

47. beträffande varudeklaration av bostäder m. m. att riksdagen avslår motionerna 1975: 653, yrkandet 4, och 1757, yrkandet 1,

48. beträffande konsumentskydd på småhusmarknaden att riksdagen avslår motionen 1975: 1757, yrkandet 2,

49. beträffande parlamentarisk medverkan i förberedelserna för FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö att riksdagen i anledning av motionen 1975: 1769 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1975: 7

50. beträffande ramar som inte behandlats ovan att riksdagen

a. medger att räntefria förbättringslån beviljas med högst 130 000 000 kr. under vart och ett av åren 1975 och 1976,

b. bemyndigar regeringen att besluta om ökning av den under b upptagna ramen för långivningen under år 1975 om det behövs av sysselsättningsskäl,

c. medger att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1975/ 76 får meddelas inom en ram av 30 000 000 kr., varav högst 18 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,

d. medger att den under c angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

e. medger att beslut om tilläggslån får meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under år 1976,

51. beträffande anslag för bostadslångivning m. m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975: 1800, yrkandet 2, på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1975/76 anvisar till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 1 670 000 000 kr.,

52. beträffande anslag i övrigt att riksdagen för budgetåret 1975/ 76 anvisar

1. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln

a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 15 428 000 kr.,

b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 30 572 000 kr.,

c. till Bostadstillägg m. m. ett förslagsanslag av 1 345 000 000 kr.,

d. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 2 150 000 000 kr.,

e. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

f. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av 190 000 000 kr.,

g. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.,

2. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder

a. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

b. till Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

CU 1975: 7

3. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1975/76 till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse ett investeringsanslag av 14 000 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1975

På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson i Nybro (s), Wennerfors (m)1, Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka (fp), Högström (s)2, Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Adolfsson (m), Häll (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), Danell (m)3 och Håkansson i Trelleborg (s)4.

1 punkterna 9—52

* punkterna 39—52

* punkterna 1—8

* punkterna 1—38

Reservationer

1. beträffande valfrihet mellan tomträtt och äganderätt av herrar Adolfsson (m) och Danell (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”samma styrka” bort ha följande lydelse:

Som även framhålls i motionen kan tomträtt i vissa fall vara en lämplig form för markupplåtelse. En väsentlig utgångspunkt för frågans bedömning — hos kommunerna — är emellertid att när det gäller egnahemsbebyggelse skall småhusköparnas egna önskemål ställas i första rummet. De skall garanteras en faktisk valfrihet i denna del, innebärande att efterfrågan på tomtmark med äganderätt alltid skall kunna tillgodoses. Riksdagen bör — med hänsyn till de faktiska utbudsförhållandena i vissa kommuner och till innehållet i tidigare uttalanden från riksdagsmajoritetens sida — med bifall till motionen 301 (m), yrkandet h, som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande valfrihet mellan tomträtt och äganderätt att riksdagen med bifall till motionen 1975: 301, yrkandet h, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande överförande av flerfamiljshus i samhällets ägo av herr

Claeson (vpk) som anser att

CU 1975: 7

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet avstyrker” och på s. 16 slutar med ”även nedan (s. 22)” bort ha följande lydelse:

Det förhållandet att i tätorternas centrala delar huvudparten av bostäderna är i privat ägo försvårar på ett avgörande sätt en socialt inriktad bostads- och hyrespolitik. Då det gäller att stoppa hyresstegringarna och pressa ned boendekostnaderna, liksom i fråga om boendemiljö, underhåll, service, trygghet i boendet och bestämmanderätt över sina egna boendevillkor, är det privata ägandet till nackdel för hyresgästerna. Även för kommunerna har det inneburit en rad svårigheter, bl. a. i samband med angelägen saneringsverksamhet, och en omfattande kontorisering av bostäder. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen 1763 (vpk) om att överföra flerfamiljshusen i kommunal och kooperativ ägo — ett väsentligt steg mot en reell boendedemokrati.

dels utskottets yttrande under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande överförande av flerfamiljshus i samhällets ägo, m. m., att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1763 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande andelen småhus av herrar Adolfsson (m) och Danell (m) som anser att

dels det stycke i utskr.tets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”inte erforderligt” bort ha följande lydelse:

Utskottets majoritet har tidigare (CU 1974: 36, s. 20) anslutit sig till uppfattningen att utbudet av lägenheter så nära som möjligt måste anpassa sig till det efterfrågemönster som uppträder på orten. Det bör emellertid därutöver strykas under, som i motionen 300 (m), yrkandet

3, att planeringsawägningarna på sikt och i den fysiska planeringen inte endast får beakta den aktuella efterfrågan utan också ta hänsyn till det vidare kravet att det totala bostadsbeståndet skall komma att motsvara medborgarnas önskemål. Detta bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande andelen småhus att riksdagen med bifall till motionen 1975: 300, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande ett program för vidareutveckling av flerfamiljshusområdena av herr Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Boendeutredningen har” och slutar med ”ytterligare utredningen” bort ha följande lydelse:

Vänsterpartiet kommunisterna har tidigare i motioner till 1972 och

CU 1975: 7

1973 års riksdagar föreslagit utarbetande av ett planpolitiskt och socialt rehabiliteringsprogram för äldre flerfamiljshusområden.

En grundläggande fråga för en social bostadspolitik är att ge de boende i flerfamiljshusområden ett verkligt inflytande över sina bostadsförhållanden, på förvaltning och service.

Jämsides med detta måste emellertid program för vidareutveckling av flerfamiljshusområden som kollektiva boendeformer utarbetas, som ett led i en utvidgad miljöforskning i samhällets regi.

Bl. a. bör de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika boendeoch upplåtelseformer ytterligare utredas. Vidare bör försöksverksamhet med kollektiva boendeformer i olika bostadsområden genomföras.

Redan vid stadsplaneringen måste inriktningen vara att åstadkomma en sådan närmiljö som underlättar kvinnornas förvärvsarbete och deltagande i samhällslivet.

För att ta vara på och i praktiken omsätta förslag, överväganden och erfarenheter som servicekommittén, boendeutredningen och planverket redovisat och arbetar med behövs ett samlat program.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande ett program för vidareutveckling av flerfamiljshusområdena att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1765, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande totalfinansiering av herr Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Frågorna om” och slutar med ”nu påkallat” bort ha följande lydelse:

Det förhållandet att boende- och bostadsfinansieringsutredningarna nyligen avgett ett betänkande i frågan och att kapitalmarknadsutredningen fortsätter sitt utredningsarbete bör inte hindra riksdagen från att vidhålla tidigare uttalanden om fördelarna med en totalfinansiering. Dessa uttalanden innebar att fördelarna med en totalfinansiering ansågs så påtagliga att de bör avstås endast av mycket tungt vägande skäl. Härtill bör fogas ett uttalande att förslag i ämnet snarast bör föreläggas riksdagen, allt i enlighet med syftet i motionen 1764 (vpk) i denna del.

dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande totalfinansiering att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1764 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

<5. beträffande grunderna för den statliga kreditgivningen

a. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskot -

4 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 7

CU 1975: 7

tet har” och slutar med ”yrkandena 1 och 2” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör den framtida bostadsfinansieringen bygga på ett subventionsfritt lånesystem med statlig kreditgaranti. Endast under en övergångstid kan de statliga räntesubventionerna godtas. Vad i motionen 1799 (m) anförts om grunderna för bostadslångivningen ansluter härtill och bör därför godtas av riksdagen. Förslag som innebär en övergång till ett sådant lånesystem bör snarast läggas fram för riksdagen.

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande grunderna för den statliga kreditgivningen att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1799, yrkandena 1 och 2, och med avslag på motionen 1975: 1764, såvitt den inte behandlats under 10, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b. av herr Claesson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”yrkandena 1 och 2” bort ha följande lydelse: Även

om den tekniska uppläggningen av lånesystemet med ett räntebidrag tidigare godtagits måste en omarbetning ske av systemets väsentliga och reala innehåll: de garanterade räntenivåernas höjd och amorteringstiden. Om avsedda syften skall nås i rimlig utsträckning måste räntenivåerna sättas till 3 resp. 5,1 % för hela lånetiden, vilken med hänsyn till husens livslängd bör bestämmas till 60 år i nybyggnadsfallen. Utskottet ansluter sig helt till de i motionen 1764 (vpk) framförda kraven på en låg och fast ränta. Härav följer att utskottet avstyrker förslagen i motionen 1799 (m), yrkandena 1 och 2.

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande grunderna för kreditgivningen att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1764, såvitt den inte behandlats under 10, och med avslag på motionen 1975: 1799, yrkandena 1 och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7.1 beträffande markvillkorets bestånd och omfattning av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Motsvarande överväganden” och slutar med ”Motionsförslaget avstyrks” bort utgå,

1 Vid bifall till reservationen 7 förfaller utskottets hemställan under 14 och reservationen 8.

CU 1975: 7

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Även denna” och på s. 20 slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

De motiv för yrkandet att upphäva markvillkoret som förs fram i motionen 301 (m), yrkandet f, finner utskottet bärande. Utskottet finner som motionärerna att markvillkoret i förening med gjorda uttalanden om markfördelningen uppenbart primärt syftar till att gynna de kommunala bostadsföretagen och sålunda eliminerar den konkurrens i förvaltningen som måste anses som ett oeftergivligt krav. Utskottet tillstyrker sålunda det nämnda motionsyrkandet. Därmed tillgodoses också förslagen i motionen 1781 (m), yrkandena 1 och 2.

dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande markvillkorets bestånd och omfattning att riksdagen med bifall till motionen 1975: 301, yrkandet f, och med anledning av motionen 1975: 1781, yrkandena 1 och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande övergångstiden för markvillkorets tillämpning av herr Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Frågan prövades” och slutar med ”tidigare bedömning” bort ha följande lydelse:

Den respittid om ca tio år före full tillämpning av markvillkoret, vilken markägarna getts genom 1974 års riksdags beslut, är enligt utskottets mening alltför lång. I den bakomliggande utredningen föreslogs motsvarande tid bli fem år. Denna bedömning kan även utskottet ansluta sig till. Utskottet tillstyrker därför motionen 303 (vpk), yrkandet A.

dels utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande övergångstiden för markvillkorets tillämpning att riksdagen med bifall till motionen 1975: 303, yrkandet A, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande omfattningen av kommunernas ansvarstagande för förlust på bostadslån av fru Olsson i Hölö (c), herrar Wennerfors (m), Åkerfeldt (c), Mattsson i Skee (c), Adolfsson (m) och Olof Johansson i Stockholm (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Gällande ordning” och slutar med ”därför motionen” bort ha följande lydelse: Kommunerna

har i byggnadslagstiftningen fått planeringsbefogenheter utan att det ifrågasätts några ekonomiska ansvarsåtaganden. De befogenheter som kommunerna nu getts att även pröva kreditriskerna för bostadslån — något som nära knyter an till den översiktliga kommuna -

CU 1975: 7

la planeringen — skulle mot denna bakgrund i princip inte heller vara förknippade med ett särskilt ansvarsåtagande. Utskottet kan dock godta ett begränsat ekonomiskt ansvar i dessa fall med hänsyn till att i den kommunala förmedlingsverksamheten ingår också moment av tekniskekonomiska bedömningar. Utskottet ansluter sig till vad i motionen 653 (c), yrkandet 6, anförts om den lämpliga omfattningen av detta begränsade ansvar — 5 % av låneunderlagets belopp.

dels utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande omfattningen av kommunernas ansvarstagande för förlust på bostadslån att riksdagen med bifall till motionen 1975: 653, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande övre lånegränser

a. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet avstyrker” och på s. 21 slutar med ”framförda utskottsförslaget” bort ha följande lydelse:

De nuvarande övre lånegränserna diskriminerar avsiktligt vissa låntagarkategorier. De bör därför ersättas med en enhetlig lånegräns, som vid nu gällande förutsättningar bör sättas vid 25/95 % enligt förslaget i motionen 1799 (m), yrkandet 3. Därmed tillgodoses också motionerna 653 (c), yrkandet 5, och 1791 (fp).

dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande övre lånegränser att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1799, yrkandet 3, och med anledning av motionerna 1975: 653, yrkandet 5, och 1791 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b. av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Lånegränserna för” och på s. 21 slutar med ”framförda utskottsförslaget” bort ha följande lydelse:

Lånegränsen för enskilt ägda flerfamiljshus bör enligt utskottets mening höjas. En övre lånegräns vid 22/92 % kan i detta sammanhang godtas.

dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande övre lånegränser att riksdagen med bifall till motionerna 1975: 653, yrkandet 5, och 1791 samt med avslag på motionen 1975: 1799, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1975: 7

11. beträffande kreditinstitutens lån för äldre fastigheter av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycket i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Civilutskottet har” och slutar med ”denna bedömning” bort ha följande lydelse:

Även enligt utskottets mening bör lånemöjligheterna för köp av äldre småhus och flerfamiljshus förbättras. Genom lån för småhus underlättas rörligheten på bostadsmarknaden och skapas bättre möjligheter för bl. a. de unga familjerna att förverkliga önskemålet om ett egethem. Genom lån för flerfamiljshus underlättas initiativ för sanering och bättre underhåll. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 300 (m), yrkandet 2 (delvis), med dess begäran om förslag i denna del.

dels utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande kreditinstitutens lån för äldre fastigheter att riksdagen med bifall till motionen 1975: 300, yrkandet 2 i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. biträffande kreditmöjligheter för insatskapital av herrar Wennerfors (m), Strömberg i Botkyrka (fp) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Även dessa” och slutar med ”framförda motionsförslagen” bort ha följande lydelse:

De förbättrade finansieringsvillkoren för egnahem och bostadsrättsföreningar har förbättrat den enskildes finansieringsmöjligheter, men inte i tillräcklig grad. Härvid måste beaktas att markkostnader förekommer och att den öppna kreditmarknadens villkor är oförmånliga. Dessa lånemöjligheter är i många fall, när inte kommun eller organisation träder till, den enda utvägen för att få en önskad bostad. Utskottet ansluter sig sålunda till den mening som förts fram i motionerna 300 (m), yrkandet 2 (delvis), och 1767 (fp). Regeringen bör på lämpligt sätt utreda dessa frågor och snarast förelägga riksdagen därav föranledda förslag.

dels utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande kreditmöjligheter för insatskapital att riksdagen med anledning av motionerna 1975: 300, yrkandet 2 i vad det inte behandlats under 19, och 1767 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13.1 beträffande förlängning av möjligheterna att bevilja hyresförlustlån av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

1 Vid bifall till reservationen 13 förfaller utskottets hemställan under 25.

CU 1975: 7

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Det är” och slutar med ”motsvarande anslagsberäkning” bort ha följande lydelse:

Hyresförlustlånen är avsedda som en tidsbegränsad engångsinsats i avvaktan på att nyproduktionen och bostadsområdena kan anpassas till konsumenternas efterfrågan. Ett verksamt medel för att kommuner och bostadsföretag skall göra kraftiga ansträngningar för en sådan anpassning är att avstå från långivning beträffande hyresförluster som uppkommer efter den 30 juni 1975. Vetskapen om att dessa stödmöjligheter inte längre står till buds måste mana till ytterligare försiktighet. Utskottet ansluter sig därmed till den mening som förs fram i motionen 1800 (m), yrkandet 1, och vars förslag tillstyrks. Härmed minskas anslagsbehovet under nästa år med 170 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

dels utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande förlängning av möjligheterna att bevilja hyresförlustlån att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till motionen 1975: 1800, yrkandet 1, medger att långivningen får avse hyresförluster uppkomna före den 1 juli 1975,

14. beträffande täckning öv förluster som belöper på minoritetsintressent av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker den föreslagna ändringen i 1 § bostadsförsörjningslagen. Som anförs i motionen 1827 (m) finns det inga skäl att främja ytterligare möjligheter att med skattemedel dölja misstag hos de s. k. allmännyttiga bostadsföretagen. Detta skulle dessutom bryta mot eljest självklara principer om att producenter oavsett ägarstruktur skall tvingas följa marknadens efterfrågan genom att bära det fulla ansvaret för eventuella misstag.

dels utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande täckning av förluster som belöper på minoritetsintressent i allmännyttiga bostadsföretag att riksdagen med bifall till motionerna 1975: 1827 och 1828 samt med avslag på regeringens förslag i motsvarande del och motionen 1975: 1829

a. inte antar det vid propositionen 1975: 15 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947: 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande i vad avser 1 §,

b. antar det under a nämnda lagförslaget i vad avser ingressen med följande ändring:

CU 1975: 7

47 Regeringens förslag Utskottets förslag

Härigenom föreskrives att ru- Härigenom föreskrives att rubriken till lagen (1947:523) om briken till lagen (1947:523) om

kommunala åtgärder till bostads- kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande samt försörjningens främjande samt

1—4 §§ lagen skall ha nedan 2—4 §§ lagen skall ha nedan

angivna lydelse. angivna lydelse.

15. beträffande inkomstgränserna för vissa förbättringslån av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”departementschefens överväganden” bort ha följande lydelse:

Utskottet har med beaktande av vad bostadsstyrelsen och motionärerna anfört ansett att den i motionen 1756 (fp), yrkandet 2, föreslagna höjningen är väl motiverad och nödvändig för att det ursprungliga syftet skall vidmakthållas. Motionsyrkandet tillstyrks sålunda.

dels utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande inkomstgränserna för vissa förbättringslån att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975: 1756, yrkandet 2, godkänner de ändrade grunder som förordats i motionen,

16. beträffande anslag för miljöförbättringar av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Mattsson i Skee (c), Olof Johansson i Stockholm (c) och Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”anslagets storlek” bort ha följande lydelse:

Som ovan angetts anses de här behandlade bidragen täcka en mångfald skiftande behov. Prioritet skall ges åt områden med uthyrningssvårigheter. Det torde vara utom diskussion att de reella behoven av detta stöd motsvarar belopp som avsevärt överstiger regeringens förslag. Angelägenheten av att tillgodose dessa behov torde inte heller kunna sättas i fråga. 1 områden med uthyrningssvårigheter kan dessutom insatser av denna art väntas reducera hyresförlusterna. Även med en snäv budgetbedömning måste en ökning av bidragsmöjligheterna anses så högt prioriterad att den får väga tyngst. De förslag som förs fram i motionerna 653 (c), yrkandet 1, och 1765 (vpk), yrkandet 1, om att 50 milj. kr. bör anvisas för ändamålet är enligt utskottets mening lämpligt avvägda. Utskottet tillstyrker därför motionsförslagen.

dels utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande anslag för miljöförbättringar att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna

CU 1975: 7

1975: 653, yrkandet 1, och 1765, yrkandet 1, på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/76 till Bidrag till förbättring öv boendemiljön anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

17. beträffande utlåningsvolymen för markförvärvslån

a. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Utskottet avstyrker” och på s. 30 slutar med ”i amorteringar” bort ha följande lydelse:

Det är obestritt att kommunerna måste ha lånemöjligheter för behövliga och lämpliga markförvärv. Dessa lån bör dock placeras på den öppna kreditmarknaden. Från denna marknad bör inte, som nu, en del undandras för att bygga upp en särskild marklånefond. En naturlig finansiering av markköp för planeringsberedskapen måste även innebära att mark som nu ägs av kommunen försäljs sedan planeringssyftet uppnåtts. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i motionen 301 (m), yrkandet e, om att ytterligare anslag inte anvisas. Härav följer att motionen 303 (vpk), yrkandet D, avstyrks.

dels utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande lån för markförvärv att riksdagen med bifall till motionen 1975: 301, yrkandet e, avslår regeringens förslag om medelsanvisning till Lånefonden för kommunala markförvärv samt motionen 1975: 303, yrkandet D i motsvarande del,.

b. av herr Claeson (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Utskottet avstyrker” och på s. 30 slutar med ”i amorteringar” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag måste anses som uppenbart otillräckligt. Av bostadsstyrelsen lämnade och i propositionen redovisade uppgifter utgör en tillräcklig grund för denna bedömning. Härtill får läggas att markvillkoret, om än inte i full tillämpning, och de vidgade förköpsmöjligheterna konstituterar ytterligare ökningsbehov. Läggs härtill även att anslagsberäkningen redan från utgångsläget varit alltför knappt, framstår det i motionen 301 (vpk), yrkandet 1, föreslagna beloppet 250 milj. kr. som tills vidare skäligt.

dels utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande utlåningsvolymen för markförvärvslån m. m. att riksdagen med avslag på motionen 1975: 301, yrkandet 1, med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975: 303, yrkandet D i motsvarande del, på kapitalbudgeten

CU 1975: 7

49'

under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 250 000 000 kr.,

18. beträffande amorteringstiden för markförvärvslån av herr Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”i låneunderlaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inte någon erinran mot bedömningen att införandet av markvillkoret medför att storleken av markreserven kan minskas. Kommunen har genom markvillkoret möjlighet att åstadkomma en önskad markfördelning även beträffande markägarnas bygginitiativ. Markvillkoret ger emellertid inte kommunen några ökade möjligheter att besluta om att en viss investering skall göras om inte kommunen förfogar över marken. Med hänsyn därtill kommer det alltid att kvarstå ett i princip oförändrat behov av att kommunen förvärvar mark. Tidsperspektivet och markreservens omfattning får ses från skilda synpunkter, vilket särskilt markeras i förköpsfallen. Där får kommunen fatta sitt beslut även om det då inte kan bedömas exakt när de faktiska byggnadsåtgärderna skall påbörjas. I princip borde markförvärvslån inte behöva amorteras förrän efter den normala planerings- och utredningstiden och därefter med minsta möjliga belopp för att avlösas genom tomträttslån eller byggnadskrediter. Utskottet tillstyrker med hänsyn därtill motionen 1975 r 303 (vpk), yrkandet D (delvis), om en förlängning av amorteringstiden till 15 år, varav de första fem åren amorteringsfria. Regeringens förslag om en förkortning av tiden måste bestämt avvisas.

dels utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande amorteringstiden för markförvärvslån att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till motionen 1975: 303, yrkandet D i vad det inte behandlats under 42, godtar den i motionen förordade förlängningen,

19. beträffande varudeklaration av bostäder m. m. av fru Olsson i Hölö' (c), herrar Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee (c) och Olof Johansson i Stockholm (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet hänvisar” och slutar med ”och varudeklaration” bort ha följande lydelse:

Motionsyrkandena tar sikte på att riksdagen skall besluta att ett system med obligatorisk varudeklaration för alla nyproducerade bostäder genomförs i enlighet med bostadsstyrelsens förslag och uttala sig för att de kommunala bostadsförmedlingarna bör fungera som effektiva informations- och serviceorgan. Bostadsförmedlingarnas sålunda an -

CU 1975: 7

givna uppgift underlättas bl. a. genom det nämnda statliga kravet pä varudeklaration. Frågorna är utredda och behandlade i skilda sammanhang och nu krävs endast att förslag läggs fram. Kommunernas egen påbörjade aktivitet underlättas genom statliga krav på vederhäftig och saklig information om bostadsutbudet.

dels utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande varudeklaration av bostäder m. m. att riksdagen med bifall till motionerna 1975: 653, yrkandet 4, och 1757, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande parlamentarisk medverkan i förberedelserna för FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö av herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson i Nybro (s), Lindkvist (s), Henrikson (s), Högström (s), Jadestig (s) och Häll (s) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Motionens syfte får enligt utskottets mening anses tillgodosett genom den tillkallade referensgruppen, till vilken även samtliga riksdagspartier inbjudits.

dels utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande parlamentarisk medverkan i förberedelserna för FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö att riksdagen avslår motionen 1975: 1769,

21. beträffande anslag för bostadslångivning m. m. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som — under förutsättning av bifall till reservationen 13 — anser att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:

51. beträffande anslag för bostadslångivning m. m. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till motionen 1975: 1800, yrkandet 2, på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1975/76 anvisar till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 1 500 000 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. beträffande byggnadskredit åt barnfamiljer med bostadstillägg (s. 14—15 av herrar Adolfsson (m) och Danell (m) som anför:

Motionen 1777 (s) berör en också i andra sammanhang central fråga, nämligen möjligheterna att underlätta för barnfamiljer att bo i småhus. Det är angeläget att lösa problemen att på ett smidigare sätt kunna ge

CU 1975: 7

byggnadskredit även till familjer utan fastare bankförbindelser. I andra sammanhang har moderata samlingspartiet föreslagit åtgärder för att erbjuda belåning av del av kontantinsats i syfte att underlätta för unga familjer att skaffa sig ett småhus. Då delegationen för bostadsfinansiering studerar dessa frågor finns det ej tillräcklig anledning att nu agera i frågan.

2. beträffande valfrihet mellan tomträtt och äganderätt (s. 15, 39) av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee (c) och Olof Johansson i Stockholm (c) som anför:

Frågan om valfrihet mellan eget ägande och tomträtt i vad gäller mark för småhus har behandlats av utskottet.

Det är närmast självklart att i de nuvarande stora kommunerna såväl tomträttsmark som mark med eget ägande kan och skall kunna erbjudas småhusbyggarna. I reservation 12 (c, fp) till betänkandet CU 1974: 36 anfördes också att det är uppenbart att kommunernas valmöjligheter bör tillämpas så att det i samtliga kommuner skall kunna erbjudas tomter med äganderätt. Detta står på intet sätt i motsättning mot uttalanden om att tomträttsupplåtelser kan vara att föredra i områden med förväntad större markvärdestegring eller där kommunerna behöver planeringsfrihet, dvs. främst i de större tätorternas centrala delar. Några principiella uttalanden om tomträttens fördelar och om att den företrädesvis bör väljas har inte gjorts av utskottsmajoriteten i detta betänkande.

3. beträffande medverkan vid byte av upplåtelseform (s. 16—17) av herrar Adolfsson (m) och Danell (m) som anför:

Motionen 1975: 122 (c) med förslag om möjlighet att bibehålla räntelån då av bostadsrättsförening ägda hus överförs med äganderätt till respektive bostadsrättshavare efter avstyckning syftar till att viss medverkan skall lämnas vid byte av upplåtelseform även vid andra typer av statlig långivning för bostadsändamål. Detta är en välkommen åtgärd för dem som eftersträvar de fördelar med ökad trygghet m. m. som ett ägande av bostaden innebär. Påståendet i motionen om att enbart skattetekniska motiv skulle ligga i bakgrunden till viljan att byta upplåtelseform kan knappast vara relevant med hänsyn till den av flera skäl allmänna uppfattningen att ett eget ägande av bostad är den form som ger den bästa tryggheten i boendet. I andra sammanhang behandlas motionsyrkanden av moderata samlingspartiet när det gäller möjligheterna att privatisera ägandet av bostäder då detta efterfrågas.

4. beträffande kreditstöd för byggande av vissa fritidshus (s. 19) av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Mattsson i Skee (c) och Olof Johansson i Stockholm (c) som anför:

CU 1975: 7

52 En lösning av den typ motionen 657 (c) efterlyser är med gällande målsättning inte möjlig inom ramen för bostadsfinansieringssystemet. Den verksamhet till vilken motionen önskar vidgade kreditmöjligheter är en i huvudsak näringspolitisk fråga som bör lösas i samband med andra överväganden för att främja turism och fritidsboende. Kreditförsörjningsåtgärder av detta slag kan vara ett verksamt medel att nå detta syfte samtidigt som näringspolitiska effekter erhålls. Åtgärder av denna art står inte i strid med en även angelägen förstärkning och vidgning av glesbygdsstödet och andra regional- eller arbetsmarknadspolitiska medel.

CU 1975: 7

53 Motionsyrkandenas behandling

Motion (nr)

Yrkande

Utskottets

Utskottets

Reservatic

yttrande

hemställan

(nr)

(s.)

(punkt)

39 (fp)

45 a

81 (s)

45 b

122 (c)

190 (c)

300 (m)

21,22

19, 21

11, 12

301 (m)

e

29,30

17 a, 17 b

f

h

303 (vpk)

A

8 D

42,43

17 a, 17 b,

408 (s)

410 (c)

653 (c)

16 b

10 a, 10 b

654 (s)

45 a

655 (s)

657 (c)

965 (s)

45 a

966 (s)

45 a

971 (c)

41 a

41 c

977 (fp)

978 (c)

1755 (fp)

45 a

1756 (fp)

1757 (fp)

1763 (vpk)

1764 (vpk)

10, 11

5, 6 a, 6 b

1765 (vpk)

1767 (fp)

1769 (c)

1776 (s)

45 a

1777 (s)

1779 (c)

1781 (m)

1783 (fp)

1786 (c)

1787 (c)

1790 (fp)

1791 (fp)

16 b

10 a, 10 b

1793 (m)

1799 (m)

6 a, 6 b

6 a, 6 b

16 a

10 a, 10 b

1800 (m)

1801 (c)

45 a

1827 (m)

1828 (fp)

18,24

1829 (c)

14 Särskilt

yttrande

(nr)

4 CU 1975: 7

54 Innehåll

Propositionerna 1

Motionerna m. m 3

Statistik över bostadsbyggandet m. m 8

Utskottet 13

Bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m 13

Kreditstödets allmänna utformning 18

Förutsättningar och villkor för bostadslån 19

Kostnader för outhyrda lägenheter 22

Studentbostäder 25

Räntebidrag m. m 26

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m 26

Bidrag till förbättring av boendemiljön 27

Byggnadsforskning m. m 28

Samlingslokaler 28

Markförvärvslån 29

Tomträttslån 30

Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 30

Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna 30

Bostadstillägg 30

Övriga frågor 32

Utskottets hemställan 33

Reservationer 39

Särskilda yttranden 50

Motionsyrkandenas behandling 53

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1»75 7S005»