Bet. 1975:InU15

Inrikesutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:89 med förslag till lag om ändring i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1975-05-15
Källa: data.riksdagen.se

Inrikesutskottets betänkande nr 15

InU 1975:15

Nr 15

I betänkandet behandlas dels propositionen 1975:89 (arbetsmarknadsdepartementet), dels de vid riksdagens början väckta motionerna 1975:650 och 1975:1710, dels ock den med anledning av propositionen väckta motionen 1975:2130.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Leijon att riksdagen skall antaga följande lagförslag.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen,

dels att i 2 § orden ”Kungl. Maj:t”, skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att 7 Jj skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 i!

Vid ledighet som avser den fackliga verksamheten på arbetsplatsen skall facklig förtroendeman ha rätt till bibehållna anställningsförmåner.

Beror det på arbetsgivaren att den fackliga verksamhet som avser arbetsplatsen förlägges till annan tid än förtroendemannens ordinarie arbetstid, skall ersättning utgå till förtroendemannen som om han hade utfört arbete för arbetsgivarens räkning.

Även uppkomna merkostnader skall ersättas, om de beror pä arbetsgivaren.

Om anställningsförmån enligt lag Om anställningsförmån enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall utgår endast för arbetad tid, skall

1 Riksdagen 1975. 18 sami. Nr 15

InU 1975:15

2 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med sådan tid likställas ledighet som med sådan tid likställas tid som avses

avses i första stycket. i första och andra styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

Motionerna

1975:650 av herr Ulander m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar överlämna förevarande motion till arbetsrättskommittén för beaktande i dess fortsatta utredningsarbete.

I motionen behandlas frågan om rätt för fackliga organisationer att informera anställda på betald ordinarie arbetstid.

1975:1710 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag

1. att politisk verksamhet skall omfattas av förtroendemannalagen enligt vad motionen anför;

2. att endast fackförening har att avgöra vilken tid som behöver åtgå för att fullgöra förtroendeuppdraget; samt

3. att inget skadestånd kan ådömas facklig organisation eller facklig förtroendeman.

1975:2130 av herr Franzén i Stockholm m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att ersättning till facklig förtroendeman för fackligt arbete utom arbetstid skall utgå, oavsett om detta arbete beror på arbetsköparen eller ej,

2. att löneförmånerna ej skall försämras vid omflyttningar, orsakade av uppdrag som facklig förtroendeman, även om dessa förmåner är att anse som speciellt riktade tillägg.

Utskottet

Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen antogs av riksdagen i maj förra året och trädde i kraft den 1 juli 1974.

Principen i lagen är att arbetsgivare på olika sätt skall underlätta för fackliga förtroendemän med anställning hos arbetsgivaren att bedriva facklig verksamhet. Den mest betydelsefulla rättigheten som en förtroendeman har är rätten till ledighet från arbetet under den tid som behövs för det fackliga uppdraget. Om det fackliga arbetet avser den egna arbetsplatsen har förtroendemannen dessutom rätt till lön och andra anställningsförmåner under ledigheten. Ledigheten får inte vara längre än som är rimligt med hänsyn till förhållandena på den enskilda arbetsplatsen. Ledigheten skall förläggas så att den inte medför betydande hinder för arbetets behöriga gång. Vid

InU 1975:15

tvist om innebörden av lagen eller avtal som grundar sig på denna har facklig organisation tolkningsföreträde frånsett vissa undantagsfall. I sista hand kan frågan prövas av arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen har i en dom (1975 nr 7) med fyra röster mot tre förklarat att facklig förtroendeman har rätt till anställningsförmåner endast för sådan facklig verksamhet som äger rum under tid då han eljest skulle ha utfört arbete åt arbetsgivaren. Detta innebär att ersättning inte utgår för exempelvis sammanträden för förhandlingar eller samrådsverksamhet som av arbetsgivaren förläggs till förtroendemannens fritid.

Med anledning av arbetsdomstolens dom föreslås i propositionen en komplettering av lagen så att facklig förtroendeman får rätt till ersättning som om han utfört arbete för arbetsgivarens räkning, om det beror på arbetsgivaren att den fackliga verksamhet som avser arbetsplatsen förläggs utom den ordinarie arbetstiden.

I propositionen framhåller föredragande statsrådet att det är naturligt att det fackliga arbetet liksom annat arbete i princip förläggs till arbetstid och att kostnaderna härför bärs av produktionen eller den verksamhet i övrigt arbetsgivaren bedriver. Denna princip bör självfallet inte få sättas ur kraft genom att arbetsgivaren förlägger sammanträden utanför en facklig förtroendemans ordinarie arbetstid. Om så sker skall ersättning utgå såsom för arbetad tid. Detsamma skall gälla om arbetsgivaren inte utnyttjar sin möjlighet att ajournera ett sammanträde som inte slutförs på ordinarie arbetstid. Avgörande för bestämmande av ordinarie arbetstid blir den enskilde förtroendemannens arbetstid.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning och biträder sålunda propositionen. Likaså ansluter sig utskottet till förslaget att en uttrycklig bestämmelse skall införas, som ålägger arbetsgivaren skyldighet att ersätta merkostnader som han förorsakat. Det kan gälla exempelvis rese- och traktamentskostnader i samband med en förhandling som på arbetsgivarens begäran förläggs utanför arbetsplatsen.

De föreslagna reglerna bör i likhet med gällande regler om ledighet och ekonomiska förmåner vara dispositiva och alltså kunna ersättas av avtal.

Den i anslutning till propositionen väckta motionen 2130 av herr Franzén i Stockholm m. fl. (vpk) har ett mera långtgående syfte än propositionen. Motionärerna vill att ersättning skall utgå för fackligt arbete som utförs på förtroendemans fritid oavsett om detta beror på arbetsgivaren eller ej. Ännu längre går herr Hermansson m. fl. (vpk) i den vid riksdagens början väckta motionen 1710. Motionärerna anser att det skall ankomma på den fackliga organisationen att exklusivt avgöra hur lång tid som behöver åtgå för fackligt arbete. Frågan om tidsuttaget bör alltså inte - såsom nu är fallet - kunna underkastas arbetsdomstolens prövning. 1 denna motion yrkas också att politisk verksamhet skall omfattas av lagstiftningen samt att skadeståndspåföljden som kan drabba facklig organisation eller förtroendeman skall avskaffas.

InU 1975:15

4 Utskottet är inte berett att biträda de ytterligare förslag om lagändringar som motionärerna för fram. Den nuvarande lagstiftningen utgår från att facklig verksamhet som omfattas av lagen skall utföras på arbetstid och att förtroendeman har rätt att i erforderlig omfattning ta ledigt härför. Mot denna bakgrund kan det inte anses påkallat att gå längre än propositionen, som innebär att arbetsgivaren inte kan befria sig från verkningarna av lagstiftningen genom att förlägga vissa sammanträden utanför arbetstid. Ersättningsskyldighet för en arbetsgivare föreligger f. ö. också om han uttrycker önskemål att en facklig förtroendeman för att kunna delta i produktionen skall förlägga sina fackliga göromål till fritid. Om däremot en facklig organisation på egen hand förlägger sin verksamhet till förtroendemannens fritid föreligger inte ersättningsrätt enligt lagen. Men det finns självfallet inget hinder mot att i avtal införa kompletterande regler för sådana fall. I övrigt hänvisar utskottet på denna punkt till att erfarenheterna av lagstiftningen bör avvaktas innan ytterligare utvidgningar kommer till stånd.

När det gäller övriga i sammanhanget upptagna motionsyrkanden får utskottet anföra följande. Politisk propaganda på arbetsplatserna har nyligen kartlagts i betänkandet SOU 1975:27. Frågan övervägs nu ytterligare i arbetsrättskommittén. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionsyrkandet om att politisk verksamhet skall innefattas i förtroendemannalagen.

I fråga om facklig organisations exklusiva beslutanderätt när det gäller tidsåtgång för förtroendeman och om avskaffande av skadeståndspåföljden bör det framhållas att organisation har tolkningsföreträde och att skadestånd för organisation kan bli aktuellt endast om den av uppsåt eller grov vårdslöshet felaktigt tillämpat lagen eller avtal. Enskild förtroendeman kan över huvud inte ådömas skadestånd om han handlat med organisationens godkännande. Med det system vi har inom arbetsrätten är det naturligt att en opartisk instans - arbetsdomstolen - i sista hand får skilja mellan parterna, om de har olika uppfattningar i frågor av den typ som regleras i förtroendemannalagen. Det finns också fog för att ha en skadeståndssanktion för uppenbara missbruksfall. Med hänsyn härtill och till vad ovan sagts om reglernas innebörd avstyrker utskottet motionen 1710 i dess helhet.

Motionen 2130 av herr Franzén m. fl. (vpk) innehåller också ett yrkande om förtroendemans anställningsförmåner. Motionärerna hävdar att vissa s. k. riktade tillägg såsom ob-tillägg bortfaller för en facklig förtroendeman, om han flyttas till ett annat arbete som i sig inte berättigar till tillägg. Detta gäller trots att han enligt lagen har rätt till oförändrad lön vid omplacering. Motionärerna vill ha en lagändring som garanterar att även tillägg av ovan berört slag skall utgå vid omplacering.

Enligt 4 § i lagen får en facklig förtroendeman inte ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. Regeln har till funktion att skydda mot trakasserier och utgöra en lönegaranti vid omplacering. Förändringar av ifrågavarande slag får dessutom inte äga rum utan föregående varsel och överläggning.

InU 1975:15

5 Det av motionärerna upptagna spörsmålet är en tillämpningsfråga som det i första hand ankommer på parterna att ta upp. Frågan har inte något direkt samband med den nu aktuella propositionen, och utskottet anser sig mot bakgrund av vad ovan sagts inte ha anledning att närmare pröva problemet utan avstyrker motionsyrkandet.

Slutligen i detta betänkande tar utskottet upp den vid riksdagens början väckta motionen 650 av herr Ulander m. fl. (s) om rätt till facklig informationsverksamhet på betald tid. I motionen diskuteras de ökade krav som den nya lagstiftningen på arbetslivets område ställer på de fackliga organisationerna. Detta gäller inte minst behovet av information till arbetstagarna. Motionärerna anser att regler som garanterar rätten att ge information på betald ordinarie arbetstid bör utformas och eventuellt lagfästas. De föreslår att motionen överlämnas till arbetsrättskommittén för beaktande.

Motionärerna har tagit upp en betydelsefull fråga. Om den nya arbetsrättsliga lagstiftningen med vidgat inflytande och ökat ansvar för de anställda och deras organisationer skall bli effektiv, fordras att man når ut på arbetsplatserna med informationen. Det gäller inte minst den lagstiftning som nu förbereds på grundval av arbetsrättskommitténs arbete. Den av motionärerna aktualiserade frågan bör snarast tas upp till övervägande antingen inom arbetsrättskommittén eller i annat lämpligt sammanhang. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör regeringen underrättas om.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

dels med avslag på motionen 1975:2130, yrkandet 1, bifaller

propositionen 1975:89,

dels avslår motionen 1975:1710,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:2130, yrkandet 2,

3. att riksdagen med anledning av motionen 1975:650 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort om information på arbetsplatserna om den arbetsrättsliga lagstiftningen.

Stockholm den 15 maj 1975

På inrikesutskottets vägnar BENGT FAGERLUND

Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), fru Jonäng (c), herrar Oskarson (m), Gustafsson i Säffle (c), Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c), fru Berglund (s), herrar Olsson i Asarum (s), Andréasson i Falkenberg (s), Ulander (s), fru Ekholm-Frank (s), herrar Hallgren (vpk) och Carlström (fp).

6 Reservationer

1. Utökade rättigheter för fackliga förtroendemän (punkt 1)

av herr Hallgren (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Utskottet är” och slutar ”dess helhet” bort ha följande lydelse:

Lagstiftningen om fackliga förtroendemäns rättigheter har från början försetts med omotiverade begränsningar som försvårar effektivt fackligt arbete och medför gränsdragningssvårigheter med åtföljande kontroverser med arbetsgivarna. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen redan till hösten lägga fram förslag som undanröjer dessa problem. Därvid bör man ta fasta på vad som anförs i motionerna 1710 och 2130. Den lokala fackföreningen bör - såsom skett i lagstiftningen om rätt till ledighet för studier- tillerkännas beslutanderätt och inte enbart tolkningsföreträde när det gäller ledighetsfrågor. Ersättning bör utgå för arbete som utförs på förtroendemannens lediga tid, oavsett om detta förorsakats av arbetsgivaren eller ej. Den konstlade gränsdragningen mellan fackligt och politiskt arbete kan inte upprätthållas. Rätt till ledighet bör omfatta allt fackligt och politiskt arbete. Med en uppläggning av lagstiftningsarbetet efter dessa linjer saknas anledning att behålla skadeståndssanktioner mot fackföreningar och förtroendemän.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

dels bifaller propositionen 1975:89,

dels med anledning av motionen 1975:2130, yrkandet 1, och med bifall till motionen 1975:1710 hos regeringen hemställer om förslag till ändring i lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen i enlighet med vad utskottet anfört.

2. Information om den arbetsrättsliga lagstiftningen (punkt 3)

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Motionärerna har” och slutar ”underrättas om” bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att informationen om den nya arbetsrättsliga lagstiftningen når ut till såväl anställda som arbetsgivare. Det gäller inte minst den lagstiftning som nu förbereds på grundval av arbetsrättskommitténs förslag. Enligt utskottets mening är det naturligt att praktiska frågor av typ plats, tid, omfattning och form för information i första hand hanteras av dem som direkt berörs av problemen. Parterna på arbetsmarknaden med deras kunskaper och erfarenheter bör därför ha huvudansvaret för informationsfrågorna. Det kan förutsättas att de inbördes tar upp överläggningar om gemensamma problem. Organisationerna bör stödjas av samhället genom

InU 1975:15

service i fråga om informationsmaterial etc. Frågor av det slaget övervägs f. n. av arbetsrättskommittén.

Med hänsyn till det anförda finns det inte anledning för riksdagen att göra en särskild framställning till regeringen av det slag motionärerna begär. Utskottet avstyrker därför motionen.

dels att utskottet under 3 bort hemställa:

3. att riksdagen avslår motionen 1975:650.

GOTAB 75 9531 S Stockholm 1975