Inrikesutskottets betänkande med anledning av dels propositionen 1975:1 såvitt gäller Invandring m. m., dels propositionen 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m. m., jämte motioner

Inrikesutskottets betänkande nr 6

InU 1975:6

Nr 6

Inrikesutskottets betänkande med anledning av dels propositionen 1975:1 såvitt gäller Invandring m. m., dels propositionen 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m. m., jämte motioner

I detta betänkande behandlas de i propositionen 1975:1 bilaga 13 (arbetsmarknadsdepartementet) under avsnittet D Invandring m. m. upptagna anslagen. Vidare behandlas propositionen 1975:26 (arbetsmarknadsdepartementet) om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m. m.

I sammanhanget har utskottet tagit upp de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1975:1727 och 1975:1731 samt de med anledning av propositionen 26 väckta motionerna 1975:1887 och 1975:1956-1963. Motionsyrkandena redovisas i det följande.

Inrikesutskottet har inhämtat yttrande från konstitutionsutskottet över motionerna 1975:1727 och 1975:1957, yrkandet 3, vilka båda behandlar statligt stöd till tidningar på utländskt språk.

Propositionerna

Regeringen har i propositionen 1975:1 bilaga 13 - efter föredragning av statsrådet Leijon-under punkterna D 1-D4(s. 137-140) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1975/76 under elfte huvudtiteln

1. i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Statens invandrarverk beräkna ett förslagsanslag av 16 455 000 kr.,

2. till Åtgärder för flyktingar anvisa ett förslagsanslag av 20 995 000 kr.,

3. i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Anpassningsåtgärder för invandrare beräkna ett reservationsanslag av 4 195 000 kr.,

4. till Översättningsservice anvisa ett förslagsanslag av 185 000 kr.

Regeringen har därefter i propositionen 1975:26 - efter föredragning av statsrådet Leijon - föreslagit riksdagen att

dels antaga förslagen till

1. lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av översättare och tolkar,

2. lag om ändring i rättegångsbalken,

dels

3. godkänna de riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken som förordats i propositionen,

4. till Statens invandrarverk för budgetåret 1975/76 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 24 650000 kr.,

1 Riksdagen 1975. 18 sami. Nr 6

InU 1975:6

5. i stället för det tidigare anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare till ett nytt anslag Åtgärder för invandrare för budgetåret 1975/76 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 700000 kr.,

6. till Kommerskollegium för budgetåret 1975/76 under tionde huvudtiteln utöver i propositionen 1975:1 (bil. 12 s. 43) föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 615 000 kr.

Kommerskollegiums anslag i budgetpropositionen har behandlats av näringsutskottet i betänkandet 1975:9.

Lagförslagen

1 Förslag till

Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av översättare och tolkar

Härigenom föreskrives följande.

Regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av översättare och tolkar. Därvid får föreskrivas avgift för ansökan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

2 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrives att 5 kap. 6 S rättegångsbalken skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

6 §'

Är part, vittne eller annan, som skall höras inför rätten, ej mäktig svenska språket må tolk anlitas att biträda rätten.

Finnes vid rätten allmän tolk för Finnes vid rätten allmän tolk för det språk, varom är fråga, skall han det språk, varom är fråga, skall han

anlitas. I annat fall förordne rätten anlitas. 1 annat fall förordne rätten

lämplig person att i målet biträda lämplig person att i målet biträda

som tolk; rätten äge ock hos som tolk.

länsstyrelsen påkalla biträde för tolks erhållande.

1 Senaste lydelse 1974:573.

InU 1975:6

3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är den som skall höras allvarligt hörsel- eller talskadad, må ock tolk anlitas att biträda rätten.

Ej må den anlitas som tolk, vilken till saken eller till någondera parten står i sådant förhållande, att hans tillförlitlighet därigenom kan anses förringad.

Om anställande av allmän tolk så ock om anlitande av tolk, då den som skall höras är allvarligt hörsel- eller talskadad, meddelas bestämmelser av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

Motionerna

1975:1727 av herr Nordin m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen anvisar till Invandrarverket: Produktionsstöd lill s. k. invandrartidningar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

1975:1731 av herr Pettersson i Västerås m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för ett i princip statligt övertagande av kostnadsansvaret för invandrarbyråernas anordnande och verksamhet, på grundval av angivna riktlinjer från Svenska kommunförbundet,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag angående formerna och omfattningen av det statliga stödet för verksamheten genom invandrarbyråerna.

1975:1887 av herr Åkerfeldt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till bestämmelserom skyldighet för allmän försäkringskassa att se till att invandrare, i samband med inskrivning i allmän försäkringskassa, erbjuds tillfälle att genomgå hälsoundersökning inklusive skärmbildsundersökning.

1975:1956 av herr Bohman m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att av det i propositionen upptagna anslaget Åtgärder för invandrare om 5 700 000 kr. skall 2 500 000 kr. avse bidrag till invandraroch minoritetsorganisationer,

2. hemställer att regeringen i höst förelägger riksmötet förslag till riktlinjer för fördelning av under punkt 1 nämnt bidrag,

3. beslutar att den nuvarande expertgruppen vid statens invandrarverk bibehålls och utökas med en representant för vardera SAF och LO,

4. beslutar att ett invandrarråd inrättas inom statens invandrarverk enligt de riktlinjer som anvisats i motionen,

5. ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående verkets lokalisering,

Behandlas utsk. utsk. yttr. s. hemst. p.

16,24

1 * Riksdagen 1975. 18 sami. Nr 6

InU 1975:6

6. ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående invandringsforskning,

7. ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande auktorisation av tolkar och översättare samt den rådgivande nämnden inom kommerskollegium.

1975:1957 av herr Bohman m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen

3. beslutar att utgivning av tidningar och tidskrifter på minoritetsspråk bör erhålla statligt stöd.

Motionen har beträffande yrkandena 1 och 2 överlämnats till kulturutskottet (KrU 1975:12).

1975:1958 av herr Bohman m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till minoritetsskolor,

1975:1959 av herr Bohman m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. uttalar att förutsättningar bör skapas för samhälleligt stöd till ålderdomshem upprättade av invandrar- och minoritetsorganisationer,

2. beslutar att statsbidrag skall utgå till enskilda förskolor för språkliga minoriteter.

1975:1960 av fröken Eliasson (c) och fru Söder (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag. Åtgärder för invandrare, anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 300 000 kr. förhöjt reservationsanslag om

6 000 000 kr. för utökat bidrag till stiftelsen Invandrartidningen.

1975:1961 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen, med bifall i övrigt till propositionen, hos regeringen anhåller

1. att frågan om kollektiv avgiftsupptagning av företagen för anordnandet av svenskundervisning på betald arbetstid skyndsamt prövas och att förslag till lösning föreläggs riksdagen,

2. att förslag om svenskundervisning för hemmavarande, icke förvärvsarbetande, kvinnor i invandrarfamiljerna skyndsamt föreläggs riksdagen,

3. att initiativ tas för att i folkbokföringen, utöver registreringen av medborgarskap, även nationalitet och modersmål registreras,

4. att försöksverksamhet anordnas med de större språkliga minoriteternas modersmål som tillvalsämnen i grundskolan och som B- eller C-språk i gymnasiet,

5. att förslag rörande tillämpning av sociala rättigheter såsom folkpension m. m. - i enlighet med vad som anförts i motionen - snarast föreläggs riksdagen, samt

6. att vad i motionen i övrigt anförts beaktas.

Behandlas utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

19 19

19 21

15 16, 24

11 9

8 4

7 3

15 15, 24

10 7

10 8

12 10

11 10

7 2

13 12

1975:1962 av herr Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen uttalar att principen om att en kommande arbetslöshets- 6 försäkring skall vara allmän också skall avse invandrare.

1 InU 1975:6

5 Behandlas

utsk.

utsk.

yttr. s.

hemst.

2. att riksdagen uttalar att de lokalradioredaktioner som skall sända på invandrarspråken erhåller särskild personell förstärkning,

4. att riksdagen ger regeringen till känna att en översyn bör göras i vad avser statsbidrag till kommunala invandrarfunktioner,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avkortning av vistel- setiden i riket för att erhålla svenskt medborgarskap,

6. att Stiftelsen Invandrartidningen får ett anslag av 2 milj. kr. Motionen har beträffande yrkandet 3 överlämnats till konstitutionsut- skottet (KU 1975:14).

15, 24

1975:1963 av herr Wiklund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

uttalar att Stiftelsen Invandrartidningens verksamhet under 1975/76 bör bedrivas i oförändrad omfattning samt att regeringen vid behov tar erforderliga initiativ för att säkerställa detta mål.

Utskottet

I propositionen formuleras förslag till övergripande mål för invandrarpolitiken. Vidare görs en genomgång av aktuella åtgärder på olika samhällsområden varjämte vissa ändringar i invandrarverkets organisation föreslås. Slutligen behandlas frågan om auktorisation av översättare och tolkar.

Målen

Målen för invandrar- och minoritetspolitiken kan sammanfattas i orden jämlikhet, valfrihet och samverkan. I propositionen redovisas närmare vad dessa formuleringar innebär.

Det centrala i jämlikhetsmålet är att invandrar- och minoritetsgrupper skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som befolkningen i övrigt. Detta mål för politiken skall också inrymma möjligheter för medlemmar i minoritetsgrupper att ge uttryck för en egen språklig och kulturell identitet.

Valfrihetsmälet innebär att medlemmar i språkliga och etniska minoriteter skall kunna välja i vilken grad de vill gå upp i en svensk kulturell identitet och i vad mån de vill bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten.

Samverkansmålet kan till skillnad från de andra målen sägas vara nytt. Det innebär att en ömsesidig och omfattande samverkan bör komma till stånd mellan invandrare och minoritetsgrupper samt majoritetsbefolkningen. Tolerans och gemenskap kan sägas vara nyckelorden i det sammanhanget.

Utskottet ansluter sig till de mål för politiken som anges i propositionen. Samtidigt bör det sägas att målformuleringar av denna karaktär endast kan ange huvudinriktningen av politiken och att de allmänt angivna målen stundom kan komma i konflikt med varandra. Såsom anförs i propositionen får problem av det slaget angripas i den praktiska tillämpningen varvid en sammanvägning av de olika intressena får komma till stånd.

InU 1975:6

6 A rbetsmarknadsfrdgor

I propositionen redovisas synpunkter på formerna för invandring av arbetskraft och invandrares situation på arbetsmarknaden. Det framhålls att invandringen även i framtiden bör vara reglerad, bl. a. för att tillgodose det arbetsmarknadspolitiska målet att meningsfull sysselsättning skall beredas även sådana arbetssökande inom landet som tidigare i stor utsträckning stått utanför arbetsmarknaden, t. ex. äldre och handikappade.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot vad som anförs i detta avsnitt. En särskild fråga som tas upp gäller invandrarnas anslutning till arbetslöshetsförsäkringen. Detta problem har uppmärksammats av LO och TCO i remissyttranden över invandrarutredningens förslag. I propositionen anmäls att remissyttrandena överlämnats till 1974 års utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring. Herr Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) tar upp denna fråga i motionen 1962. Det yrkas att riksdagen skall uttala att principen om att en kommande arbetslöshetsförsäkring skall vara allmän också skall avse invandrare.

Utskottet kan inte finna något behov av ett sådant uttalande. Redan i dag gäller att invandrare för tillhöra arbetslöshetsförsäkringen på samma villkor som den inhemska befolkningen. Vissa problem som hänger ihop med kvalifikationsregler och liknande kan emellertid uppstå. Frågor av det slaget kan man emellertid räkna med att den tidigare nämnda utredningen kommer att behandla. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Bostadsfrågor

I propositionen betonas att riktlinjerna för invandrarpolitiken innebär att bostadsfrågan skall vara löst före inresan. Detta är ett villkor för att arbetstillstånd skall kunna beviljas. I propositionen redovisas därefter insatser som görs för att förbättra invandrarnas situation på bostadsmarknaden. Det erinras om att det i boendeutredningens direktiv slås fast att det är en angelägen bostadspolitisk uppgift att främja en allsidig hushållssammansättning i bostadsområdena. Utredningen beräknas avlämna sitt slutbetänkande under 1975. Föredragande statsrådet stryker vidare under det ansvar beträffande invandrarnas bostadsförhållanden som åvilar kommuner och fastighetsägare. I propositionen framhålls att det är av stort värde att, såsom redan sker, en samverkan kommer till stånd mellan invandrarbyråer, socialvård, skola, fritidsverksamhet, bostadsförmedling och fastighetsägarna. En sådan samverkan kan underlätta invandrarnas anpassning och motverka segregation i bostadsområden.

I propositionen redovisas slutligen frågor om bostadstillägg och om information till invandrare om bostadsmarknaden och bostadssociala frågor.

Utskottet har inte något att erinra mot vad föredragande statsrådet anfört i avsnittet bostadsfrågor.

InU 1975:6

7 Sociala frågor

Under detta avsnitt behandlas först folkpensionfrågor. Rätten till folkpension är i princip förbehållen svenska medborgare och knuten till bosättning i Sverige. Genom konventioner har emellertid vidsträckta undantag gjorts från dessa regler. Medborgare i övriga nordiska länder är efter en vistelsetid här av i regel tre år jämställda med svenska medborgare. Även för vissa andra länders medborgare finns liknande regler. Dessutom gäller genom den av Sverige biträdda europeiska pensionsöverenskommelsen att rätt till folkpension föreligger efter 15 års bosättning i Sverige, varav minst fem år omedelbart före pensionsansökan.

Med hänsyn till att vissa invandrare varken omfattas av särskilda konventioner eller den europeiska pensionsöverenskommelsen har invandrarutredningen föreslagit att som minimiregel för alla invandrare skall gälla motsvarande bstämmelse som i den europeiska pensionsöverenskommelsen.

I propositionen läggs inte fram något förslag i ämnet, utan det anmärks att frågan behöver ses över ytterligare.

1 vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1961 yrkas att riksdagen skall begära att förslag snarast läggs fram för att lösa frågan om invandrarnas rätt till folkpension.

Utskottet har inhämtat att pensionskommittén (tidigare benämnd pensionsålderskommittén) fått i uppdrag att pröva den aktuella folkpensionsfrågan. Uppdraget torde inkludera rätten till vårdnadsbidrag och barnpensioner, frågor som för invandrarnas del varit uppe i andra sammanhang.

Med hänsyn till det anförda finns det inte anledning för riksdagen att ta något initiativ på grund av motionsyrkandet.

Förskolans betydelse för invandrarbarnen behandlas i detta avsnitt av propositionen. Det betonas att ökade insatser bör göras för att öka tillgången på tvåspråkig personal. I det sammanhanget betonas att en särskild arbetsgrupp tillsatts för att närmare belysa invandrarelevernas utbildningssituation i grundskolan och gymnasieskolan. Gruppen skall bl. a. undersöka i vad mån lärare i hemspråk skall kunna utnyttjas samtidigt i såväl grundskolan som förskolan. Föredragande statsrådet pekar vidare på möjligheten att bereda barn med språksvårigheter förtur till förskoleplatser tidigare än vad eljest följer av förskolelagen.

1 partimotionen 1959 från moderata samlingspartiet yrkas att riksdagen skall besluta att statsbidrag skall utgå till enskilda förskolor för språkliga minoriteter. Yrkandet hänger samman med en principiell inställning som partiet har och som även omfattar grundskolan och gymnasieskolan. Beträffande de skolformerna återkommer utskottet i ett följande avsnitt.

Den av motionärerna aktualiserade frågan är en del av det större problemet om statsbidrag till organisationer och andra som driver separata förskolor. Den frågan har prövats av riksdagen tidigare (SoU 1973:30, 1974:40) och kommer ånyo upp till hösten med anledning av motioner som remitterats till socialutskottet. Med hänsyn till att den i motionen aktualiserade frågan

InU 1975:6

bör bedömas i det större sammanhanget till hösten bör riksdagen inte nu pröva sakfrågan. Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon åtgärd.

1 moderata samlingspartiets motion 1959 tas upp en annan fråga som rör den sociala omvårdnaden. Motionärerna begär att riksdagen skall uttala att förutsättningar bör skapas för samhälleligt stöd till ålderdomshem upprättade av invandrar- och minoritetsorganisationer. Motionärerna motiverar sitt krav med risken för isolering för en del åldringar som genom familjeanknytning kommit hit först på äldre dagar och inte hinner lära sig svenska. Sådana åldringar bör placeras tillsammans med andra från samma nationella grupp eller språkområde, vilket underlättar den vårdande och kurativa verksamheten.

Invandrarutredningen har behandlat den aktuella frågan och uttalat att huvudprincipen bör vara att vården skall ges inom ramen för nuvarande anordningar. Utskottet delar denna uppfattning och anser att önskemål om samboende och andra åtgärder för att sammanföra medlemmar av samma språkliga minoritet bör kunna tillgodoses inom ramen för den kommunala åldringsvården. I en del fall bör - som även motionärerna framhåller - frågorna kunna lösas genom interkommunalt samarbete. Med hänvisning till det anförda och då åldringsvården är en kommunal angelägenhet och riksdagen inte har anledning att ge kommunerna anvisningar hur de skall disponera sina resurser avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Frågan om hälsokontroll inkl. skärmbildsundersökning av invandrare behandlas också i propositionen. Föredragande statsrådet ansluter sig till invandrarutredningens och Svenska kommunförbundets uppfattning att såväl hälsokontroll som hälsobefrämjande åtgärder som berör invandrare bör bedrivas inom ramen för de allmänna insatserna för att förbättra företagshälsovård, mödravård och barnavård samt inom den förebyggande hälsovården i stort. Behovet av särskild information till invandrare bör - sägs det vidare - uppmärksammas av sjukvårdshuvudmännen.

I motionen 1887 av herr Åkerfeldt m. fl. (c) föreslås att försäkringskassorna skall se till att invandrare i samband med inskrivning i kassa erbjuds tillfälle att genomgå hälsoundersökning inkl. skärmbildsundersökning. Motionärerna vill att riksdagen skall begära att regeringen utarbetar förslag till bestämmelser av denna innebörd.

Enligt utskottets uppfattning bör informationsskyldigheten i princip vila på sjukvårdshuvudmännen. Det är viktigt att informationen blir effektiv, och det kan vara lämpligt att försäkringskassornas kontaktmöjligheter utnyttjas i sammanhanget. Det får förutsättas att praktiska frågor av detta slag löses utan riksdagens medverkan. Med hänsyn härtill bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Kulturfrågor

Invandrarutredningen har ingående behandlat kulturfrågor som berör in -

InU 1975:6

vandrare och språkliga minoriteter. Utredningens förslag i de avsnitten har inte tagits med i den förevarande propositionen utan behandlas i prop. 1975:20 om den statliga kulturpolitiken. Inrikesutskottet hänvisar i dessa frågor till kulturutskottets betänkande 1975:12.

Inrikesutskottet tar emellertid i detta sammanhang upp yrkandet 2 i motionen 1962 av herr Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) som behandlar personalresurserna hos lokalradioredaktionerna. I motionen begärs att riksdagen skall uttala att de lokalradioredaktioner som skall sända på invandrarspråken erhåller särskild personell förstärkning.

Denna fråga behandlade kulturutskottet i betänkandet 1975:6 med anledning av propositionen 1975:13 om lokalradio och vissa andra rundradiofrågor. Lokalradioverksamheten skall inledas under år 1977, och i den skall ingå sändningar på minoritetsspråk. I anslutning till motioner om ökade insatser för att tillgodose invandrargruppers och övriga minoriteters krav anförde kulturutskottet i sitt i denna del enhälliga betänkande som godkändes av riksdagen.

Utskottet anser det självklart att möjligheterna att genom lokalradion förbättra förutsättningarna för program som riktar sig till språkliga och andra minoriteter måste tas till vara. Behovet av sådana sändningar måste uppmärksammas redan vid planeringen av de olika lokalradioenheterna och uppbyggnaden av deras medarbetarstab. Betydelsefullt är också att man söker komma fram till personella och tekniska lösningar som i förhållande till insatta resurser ger det bästa sändningsutbudet.

I ett större perspektiv är det av vikt att radioutredningen överväger och kommer med förslag om andra insatser än sådana inom lokalradions ram i syfte att på ett avgörande sätt öka radio- och televisionssändningarna för invandrare och andra minoriteter.

Med hänvisning till att årets riksmöte redan behandlat den av motionärerna aktualiserade frågan och till det ställningstagande som då gjordes avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utbildningsfrågor

I propositionen erinras om att på senare år betydande utbildningsinsatser gjorts för de vuxna invandrarna. Fr. o. m. budgetåret 1965/66 bedrivs försöksverksamhet med avgiftsfri undervisning för invandrare i svenska språket med samhällsorientering. Undervisningen bedrivs av studieförbunden och en del folkhögskolor.

Genom särskild lagstiftning har anställda invandrare fått rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning under i princip 240 timmar. Undervisning skall i princip ske på arbetstid, men efter överenskommelse med facklig organisation kan den helt eller delvis fl förläggas till fritid. Även i det fallet skall lön utgå. Lagstiftningen var ursprungligen tillämplig endast på arbetstagare som började sin första anställning här i landet efter

InU 1975:6

år 1972 men har sedermera utvidgats till att omfatta även tidigare anställda. Den senare gruppen arbetstagare skall beroende på förkunskaper beredas ledighet med rätt till lön under 160 eller 240 timmar samt ges möjlighet att successivt delta i undervisningen, som skall vara genomförd för alla före den 1 juli 1978.

I vänsterpartiet kommunisternas motion 1961 hävdas att lagstiftningen om rätt till ledighet och lön för deltagande i svenskundervisning fått till effekt att arbetsgivare är ovilliga att anställa invandrare, som inte genomgått språkundervisning eller på annat sätt tillägnat sig kunskaper i svenska. Motionärerna föreslår därför ett nytt system för ersättning till arbetstagare under undervisningstiden. Systemet innebär ett kollektivt uttag av avgifter från arbetsgivare för att täcka kostnaderna. Anordnandet av kurser skulle åligga den lokala arbetsmarknadsmyndigheten.

Utskottet kan inte biträda motionsförslaget. Detta är oklart till sin innebörd. Det framgår exempelvis inte om motionärerna tänkt sig en arbetsgivaravgift som skall belasta alla företag eller om avgiften endast skall avse vissa företag och på vilka grunder urvalet i så fall skall ske. Att kasta om finansieringssystemet nu skulle skapa förvirring och vara till förfång för bl. a. den undervisning av redan anställda som skall vara slutförd före den 1 juli 1978. Utskottet avstyrker sålunda motionsyrkandet.

I den nu behandlade motionen finns också ett yrkande som gäller undervisning i svenska för hemarbetande kvinnor. Motionärerna framhåller att sådana kvinnor ofta är totalt isolerade och att insatser därför är nödvändiga. I motionen begärs att förslag till lösning av denna fråga skyndsamt skall föreläggas riksdagen.

Utskottet vill först erinra om att viss försöksverksamhet som inkluderar uppsökande verksamhet och samhällsundervisning anordnats för icke förvärvsarbetande invandrare. Fråga om ökade insatser på detta område har i år behandlats av riksdagen med anledning av utbildningsutskottets betänkande 1975:6. I sitt i denna del enhälliga betänkandet som också godkändes av riksdagen anförde utskottet (s. 11-12):

Utskottet anser det angeläget att problemen med de icke förvärvsarbetande invandrarnas svenskundervisning m. m. snaras löses. Därför bör en utvärdering av den hittillsvarande försöksverksamheten nu göras så att ett samlat handlingsprogram kan utarbetas och föreläggas riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1975:265 och 1975:1419 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om handlingsprogram för anordnande av svenskundervisning för icke förvärvsarbetande vuxna invandrare.

Med hänvisning till riksdagens ställningstagande, som i sak får anses innebära att det nu aktuella motionsyrkandet är tillgodosett, avstyrker utskottet detsamma.

Invandrarbarnens utbildningssituation behandlas tämligen utförligt i propositionen.

InU 1975:6

11 Föredragande statsrådet tar inledningsvis upp frågan om särskilda skolor för språkliga och religiösa minoriteter och hänvisar därvid till statsmakternas ställningstagande år 1968 (prop. 1968:67) som innebar att barn tillhöriga språkliga minoriteter bör undervisas tillsammans med övriga barn och inte i särskilda skolor.

Som tidigare nämnts yrkas i moderata samlingspartiets motion 1958 att riksdagen skall besluta att statsbidrag skall utgå till minoritetsskolor. Motionärerna konstaterar att vissa sådana skolor i dag har statsbidrag men befarar - eftersom ingenting härom nämns i propositionen - att dessa bidrag skall upphöra. Motionärerna anser att statsbidrag skall kunna utgå även till nystartade skolor som uppfyller allmänna krav på utbildningens kvalitet. Denna inställning anser motionärerna stå i överensstämmelse med det uppställda valfrihetsmålet för invandrarpolitiken.

Utskottet ansluter sig i denna fråga till riksdagens tidigare ställningstagande. Såsom föredragande statsrådet anför är det en styrka för det svenska skolväsendet, som förfogar över stora resurser för ändamålet, att på olika sätt kunna tillgodose mångfalden av intressen i utbildningen. Inom det allmänna skolväsendet kan bättre garantier skapas för en kulturell valfrihet än genom särskilda skolor för språkliga och religiösa minoriteter. Som framhålls i propositionen skall den svenska grundskolan vara en skola för alla ungdomar, oberoende av deras sociala, ekonomiska, nationella eller religiösa bakgrund. När det gäller statsbidragen till befintliga enskilda skolor hänvisar utskottet till att den frågan behandlas av utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK).

Med hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionen 1958.

Invandrarutredningen har föreslagit att frågor om undervisningen av invandrarbarn skall utredas ytterligare. I propositionen anmäls att en särskild arbetsgrupp tillsatts för detta utredningsarbete. I propositionen framhålls vidare att ökade ansträngningar bör göras för att erbjuda alla barn möjlighet att utveckla sitt modersmål. Frågan om anordnandet av hemspråksundervisning är därför av central betydelse. I propositionen slås fast att deltagande i sådan undervisning bör vara frivilligt. I övrigt hänvisas till arbetsgruppens uppdrag.

Den tidigare behandlade partimotionen från vänsterpartiet kommunisterna tar också upp frågor som rör undervisningen i skolväsendet. Motionärerna vill att försöksverksamhet skall anordnas med de större minoriteternas modersmål som tillvalsämnen i grundskolan och som B- eller C-språk i gymnasiet.

Denna fråga tillhör dem som den tidigare nämnda arbetsgruppen skall behandla. Med hänvisning härtill och till utbildningsutskottets betänkande 1975:4 s. 5-6, där bl. a. viss försöksverksamhet redovisas, får motionsyrkandet redan anses tillgodosett. Det bör därför inte föranleda någon åtgärd.

1 den förevarande vpk-motionen uttalas farhågor att vissa grupper skall

1 ** Riksdagen 1975. 18 sami Nr 6

InU 1975:6

hamna utanför hemspråksundervisningen, och motionärerna anser att \ folkbokföringen borde registreras förutom medborgarskap även nationalitet och modersmål.

Frågan om registrering av invandrare i olika avseende är ömtålig, och utskottet vill inte ställa sig bakom motionärernas förslag. 1 det sammanhanget kan nämnas att riksdagen ställt sig avvisande till en motion om språkregistrering i folk-och bostadsräkningen 1975 (CU 1974:20). Utskottet vill emellertid tillägga att invandrarelevernas behov av språkundervisning kan behöva kartläggas. Den frågan bör emellertid lösas på annat sätt än det av motionärerna anvisade. Utskottet har inhämtat att statistiska centralbyrån i samarbete med skolöverstyrelsen och Svenska kommunförbundet genomför en inventering av alla invandrarelever och invandrarundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan. Genom undersökningen skall både lokala och centrala skolmyndigheter få en bättre information om antalet invandrarelever samt dera hemspråk och kunskaper i svenska. Undersökningen beräknas vara till nytta för bl. a. den tidigare nämnda arbetsgruppen för utredning av invandrarelevernas utbildningssituation.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1961 även i nu förevarande del.

Föreningar och trossamfund m. m.

Invandrarnas organisationer får i dag i viss utsträckning stöd i form av projektbidrag från invandrarverket samt i form av kommunala bidrag.

I anslutning till ett förslag från invandrarutredningen förordas i propositionen att stödet till organisationerna skall byggas ut. Det betonas att invandrarnas och andra minoriteters organisationer kan betraktas som en del av folkrörelserna i Sverige. Organisationerna tillfredsställer ett särskilt identitetsbehov hos sina medlemmar samtidigt som de har viktiga praktiska funktioner som informationskanal och språkrör för olika grupper.

I propositionen föreslås att organisationer skall kunna få stöd i form av verksamhetsbidrag. Som villkor föreslås gälla att sammanslutning har karaktär av riksorganisation, att dess verksamhet i huvudsak skall vara förlagd till Sverige och att organisationen är demokratiskt uppbyggd. Därutöver skall fordras att organisationen själv svarar för en del av sina kostnader. Bidragsgivningen skall handhas av invandrarverket som i form av anvisningar för utforma de närmare reglerna för bidragsgivningen. Föredragande statsrådet föreslår att för nästa budgetår 1,6 milj. kr. av anslaget Åtgärder för invandrare om sammanlagt 5,7 milj. kr. skall användas för verksamhetsbidrag.

Vid sidan av verksamhetsbidrag föreslås att organisationer också skall kunna få bidrag till avgränsade projekt. Sådana projektbidrag skall liksom hittills kunna utgå även till inhemska organisationer, kommuner och institutioner av skilda slag. Även fackliga organisationer bör kunna komma

InU 1975:6

i fråga när det gäller klart avgränsade projekt av försöks karaktär. 1 propositionen beräknas medel för projektbidrag till 1,8 milj. kr. ur anslaget Åtgärder för invandrare.

I moderata samlingspartiets motion 1956 föreslås en omdisponering av anslaget Åtgärder för invandrare så att 2,5 milj. kr. reserveras för verksamhetsbidrag till invandrar- och minoritetsorganisationer. Vidare anser motionärerna att riksdagen och inte invandrarverket skall ange de närmare bidragsvillkoren. De yrkar därför att regeringen till hösten skall lägga fram förslag härom.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att statsmakterna alltför hårt binder de tillämpande myndigheterna i stödgivning av det slag det här gäller. Det bör därför anförtros åt invandrarverket att utforma detaljföreskrifterna för stödet. Med den sammansättning verkets styrelse har finns det anledning räkna med att olika intressen kommer att beaktas. Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandet om att riksdagen skall underställas reglerna. När det gäller verksamhetsbidragens sammanlagda storlek ansluter sig utskottet också till propositionen. Ett bifall till motionärernas förslag skulle innebära att projektbidragen fick skäras ned med ca 50 %. Detta skulle fö menliga följder för möjligheterna att driva projekt genom kommunerna, inhemska organisationer och institutioner. Utskottet avstyrker därför även motionsyrkandet om omdisposition av anslaget.

Trossamfund tillhör den typ av organisationer som har möjlighet att få projektbidrag. I vpk-motionen 1961 uttalas att muslimerna inte får diskrimineras i sammanhanget. Utskottet instämmer i denna uppfattning. Som också framgår av propositionen bör stöd utgå till religiösa samfund oavsett vilken religion dessa företräder. Med hänsyn härtill saknas anledning att påkalla någon åtgärd med anledning av motionen 1961 i den aktuella delen.

Invandrarutredningen har föreslagit att statsbidrag skall utgå till kommuner för del av personalkostnader vid invandrarbyråer eller liknande anordningar samt för uppsökande verksamhet och informationsinsatser.

I den vid riksdagens början väckta motionen 1731 vill herr Pettersson i Västerås m. fl. (vpk) att riksdagen skall uttala sig för att staten tar över kostnadsansvaret för invandrarbyråerna och att regeringen lägger fram förslag härom. Även herr Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) tar i motionen 1962 upp frågan om statsbidrag till kommunerna och begär att problemet skall ses över.

Förslagen om särskilt statsbidrag till kommunerna för deras verksamhet för invandrare skall ses mot bakgrunden av att kommuner med en stor andel invandrare ofta har betydande utgifter för verksamhet bland dessa. Föredragande statsrådet har emellertid inte behandlat statsbidragsfrågan i sak utan anför att denna bör ses över i ett vidare sammanhang. Därmed torde avses beredningen av de kommande förslagen från kommunalekonomiska utredningen och socialutredningen. Utskottet ansluter sig härtill och erinrar om kommunernas allmänna möjligheter att få projektbidrag.

InU 1975:6

14 Med hänsyn till att statsbidragsfrågan skall beredas ytterligare saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ med anledning av de båda aktuella motionsyrkandena.

Medinflytandefrdgor m. m.

I propositionen framhålls att strävan bör vara att avlägsna återstående skillnader i lagstiftningen mellan i Sverige bosatta utländska medborgare och svenska medborgare. Invandrarverket har inlett en kartläggning av befintliga särbestämmelser för utlänningar. Det material som arbetas fram avses bli grunden för förslag om undanröjande av särbestämmelser.

När det gäller invandrarnas möjligheter att delta i det politiska livet och samhällsdebatten hänvisas i propositionen till att särskilda sakkunniga tillsatts för att utreda frågan om kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare. Beslut i den frågan beräknas kunna föreligga i god tid före 1976 års val.

I detta sammanhang tar utskottet upp ett motionsyrkande om lättnader i kraven för att erhålla svenskt medborgarskap.

F. n. gäller som villkor för naturalisation i princip sju års vistelse här i landet. För medborgare i nordiskt land är kravet sänkt till tre år. I motionen 1962 av herr Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) yrkas att riksdagen skall begära förslag om kortare kvalifikationstider.

Invandrarutredningen har behandlat denna fråga och föreslagit att tiden skall bestämmas till fem år för icke nordbor. För nordbor ville utredningen inte binda sig med hänsyn till att frågan först bör diskuteras med de övriga nordiska länderna.

I propositionen redovisas att ändringar i medborgarskapslagstiftningen f. n. bereds inom arbetsmarknadsdepartementet. Det anförs vidare att innan ställning tas till framlagda förslag bör de diskuteras inom ramen för det nordiska samarbetet på området.

Med hänsyn till den pågående beredningen synes det inte erforderligt med något initiativ med anledning av herr Strömbergs i Botkyrka m. fl. (fp) motion.

Informationsfrågor

Informationen om Sverige till personer som överväger att invandra hit skall - betonas det i propositionen - vara sådan att vederbörande får ett faktaunderlag för ett realistiskt beslut.

När det gäller informationen till invandrare i Sverige skall invandrarverket även i fortsättningen ha till uppgift att samordna insatserna. Föredraganden anser det betydelsefullt att såväl samhällsinformationen till invandrare förbättras och utvidgas som att informationen till den inhemska befolkningen ökas inom ramen för en långsiktig planering. Invandrarverket föreslås få

InU 1975:6

väsentligt ökade resurser för dessa ändamål.

Invandrartidningen är av stor betydelse när det gäller att sprida information. Tidningen utkommer på fem språk med 45 nummer om året. Upplagan är ca 26 000 exemplar. Prenumerationsavgiften är 15 kr/år. Utöver de nämnda editionerna utkommer en särskild ekonomiskt självbärande upplaga ”På lätt svenska” i ca 11 000 exemplar och en månadstidning ”Information” på ett antal främmande språk, som ej omfattas av veckoupplagan, i ca 6 000 exemplar. Dessa utdelas gratis. I samarbete med olika myndigheter ger tidningen också ut särskilda temanummer.

Tidningen drivs av en stiftelse och erhåller statsbidrag, som innevarande budgetår uppgår till 1 240 000 kr. Stiftelsen leds av en styrelse med nio ledamöter som utses av regeringen.

I propositionen uttalas att stiftelsen bör få en breddad parlamentarisk sammansättning. 1 stiftelsen bör dessutom ingå företrädare för närmast berörda myndigheter och för invandrarintressen. Utskottet har inte något att erinra häremot. Det ankommer på regeringen att liksom hittills besluta om styrelsens sammansättning.

I propositionen föreslås att stiftelsen för nästa budgetår skall få 1,5 milj. kr. från anslaget Åtgärder för invandrare för att täcka underskottet på tidningsverksamheten .

I tre motioner begärs ökat stöd till Invandrartidningen. I motionerna 1960 av fröken Eliasson (c) och fru Söder (c) samt 1962 av herr Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) yrkas att anslaget skall räknas upp med 300 000 resp. 500 000 kr. Herr Wiklund (s) föreslår i motion 1963 att riksdagen skall uttala att stiftelsen nästa år skall bedriva verksamheten i oförändrad omfattning samt att regeringen vid behov skall ta initiativ för att säkerställa detta mål.

Enligt utskottets bedömning är det berättigat med en viss uppjustering av anslaget till Invandrartidningen för att säkerställa tidningens utgivning i minst nuvarande omfattning. Utskottet förordar i anslutning till motionsyrkandena att Stiftelsen Invandrartidningen får 300 000 kr. utöver de 1,5 milj. kr. som föreslås i propositionen.

I tre motioner begärs förslag till statligt slöd lill s. k. invandrartidningar, dvs. tidningar på utländska språk som ges ut av invandrar- och minoritetsgrupper.

Herr Nordin m. fl. (c) föreslår i den vid riksdagens början väckta motionen 1727 att ett särskilt reservationsanslag om 1 milj. kr skall anvisas under rubriken Invandrarverket: Produktionsstöd till s. k. invandrartidningar. Herr Bohman m. fl. (m) yrkar i motionen 1957 att riksdagen skall besluta att utgivning av tidningar och tidskrifter på utländskt språk skall erhålla statligt stöd. Motionärerna talar om - förutom det generella press- och tidskriftsstödet - stöd från kulturrådet eller invandrarverket.

Frågan om bidrag till den aktuella typen av tidningar genom det reguljära presstödet har prövats i konstitutionsutskottet, som dessutom avgivit yttrande över de till inrikesutskottet remitterade motionerna. I anslutning till motioner i vilka kritiseras att invandrartidningar inte fått stöd enligt prés -

InU 1975:6

stödskungörelsen uttalar konstitutionsutskottet i enlighet med sin tidigare inställning att produktionsbidrag bör kunna utgå även för tidningar som utkommer på annat språk än svenska om de i övrigt uppfyller förutsättningarna för stöd. Konstitutionsutskottet anför därefter i sitt yttrande till inrikesutskottet:

Syftet med det statliga presstödet är att främja en fri debatt och opinionsbildning genom att i första hand motverka de ekonomiska marknadskrafter som under 1950- och 1960-talen tvingat ett stort antal dagstidningar att upphöra med utgivningen. Reglerna i presstödskungörelsen har utformats med hänsyn härtill. De har inte bedömts som ändamålsenliga när det gäller att skapa ett ekonomiskt stöd till tidningar som ges ut av olika invandraroch minoritetsgrupper. Enligt utskottets mening bör de här aktuella tidningarnas stödbehov tillgodoses inom ramen för samhällets stöd på invandrarpolitikens område. En sådan konstruktion bör göra det möjligt att underlätta utgivningen av invandrar- och minoritetstidningar oavsett om dessa uppfyller förutsättningarna för produktionsbidrag enligt presstödskungörelsen eller ej.

Det ankommer inte på inrikesutskottet att bereda frågor som rör det allmänna presstödet. Utskottet har därför inte anledning att gå in på frågan om presstödets regler bör förändras i något avseende med hänsyn till att s. k. invandrartidningar hittills inte fått produktionsstöd.

Stöd i andra former till invandrartidningar bör bedömas mot bakgrund av de mål som uppställts för invandrarpolitiken. Tidningar och tidskrifter som i Sverige utges på språk som omfattas av en minoritet av befolkningen kan vara av stor betydelse för en sådan folkgrupp ur språklig och kulturell synpunkt. Sådana publikationer kan också vara värdefulla informations- och kontaktorgan. Enligt utskottets bedömning bör därför en möjlighet öppnas att stödja publikationer av nu aktuellt slag.

1 anslutning till konstitutionsutskottets yttrande och de båda aktuella motionsyrkandena föreslår inrikesutskottet att tidningar och tidskrifter på främmande språk som ges ut här i landet och som riktar sig till invandraroch minoritetsgrupper i Sverige för möjlighet till ekonomiskt stöd från det föreslagna anslaget Åtgärder för invandrare. Verksamheten bör t. v. drivas som försök. Stöd bör ges som projektbidrag och ansökningar om stöd får prövas inom den totala ramen för stödet till olika projekt. För att möjliggöra en utvidgning av projektbidragen till nu ifrågavarande område föreslår utskottet att anslaget förstärks med 400 000 kr. Det för ankomma på invandrarverket att ta ställning till efter vilka principer stöd skall utges. Verket skall därvid vara obundet av de förutsättningar som gäller för det allmänna presstödet.

Ansvarsfördelningen mellan myndigheter

I propositionen uttalas att den år 1968 antagna principen om fackmyndigheternas ansvar för invandrare likaväl som för svenska medborgare skall

InU 1975:6

gälla även i framtiden. Det åligger alltså resp. fackmyndighet att på sitt område se till att konkreta åtgärder vidtas för att ge invandrare och minoritetsgrupper stöd och hjälp. Utskottet ansluter sig till vad föredragande statsrådet anför i denna fråga.

Statens invandrarverk m. m.

Invandrarverket leds av en styrelse som består av verkschefen och sex lekmannaledamöter. Till verket är knuten en rådgivande expertgrupp som företräder intressen som är berörda av de frågor verket handlägger. Invandrarutredningen har föreslagit att expertgruppen skall avskaffas och att ett nytt rådgivande organ - invandrarrådet - skall knytas till invandrarverket. Rådet föreslås få 15 ledamöter, däribland representanter för invandrar- och minoritetsorganisationer.

Regeringen ansluter sig till utredningens förslag att expertgruppen skall avskaffas. Beträffande förslaget om inrättande av ett invandrarråd ansluter sig föredragande statsrådet till tanken men anser att rådet bör knytas till arbetsmarknadsdepartementet. I rådet skall jngå företrädare för invandrares och språkliga minoriteters egna organisationer, berörda statliga och kommunala instanser samt arbetsmarknadens parter.

I moderata samlingspartiets motion yrkas att den till invandrarverket knutna permanenta expertgruppen skall bibehållas och utökas med representanter för Svenska Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen. Motionärerna avvisar propositionens förslag om ett till arbetsmarknadsdepartementet knutet rådgivande organ och förordar i stället det av utredningen framförda förslaget att invandrarrådet skall knytas till invandrarverket.

Enligt utskottets uppfattning bör det vara till fördel för en effektiv invandrarpolitik att intressenterna får möjlighet att föra fram sina åsikter i ett organ som är direkt knutet till arbetsmarknadsdepartementet. När det gäller invandrarverkets behov av kontakter och samråd står det verket fritt att anlita den sakkunskap som står till buds. Vad som föreslås i propositionen är enbart att den institutionaliserade formen av ett särskilt expertorgan skall upphöra. Verket kan i stället sammansätta expertgrupper eller eljest anlita sakkunskap efter en bedömning från fall till fall. Med hänvisning till det anförda ansluter sig utskottet till propositionen och avstyrker således de aktuella motionsyrkandena.

Invandrarverket består av fyra byråer - tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån, anpassningsbyrån och administrativa byrån. Dessutom finns en registerenhet som handhar vissa frågor om automatisk databehandling.

I propositionen föreslås viss omorganisation samtidigt som personalresurserna på framför allt informations- och samordningssidan föreslås bli förstärkta. Administrativa byrån föreslås bli utökad med tre tjänster för planerings- och samordningsuppgifter. Anpassnings- och informationsverksamheten föreslås bli organiserad på två enheter: samordningsenheten och

InU 1975:6

informationsenheten. F. n. är 39 tjänster inriktade på anpassnings- och informationsverksamhet. Propositionens förslag innebär en reell förstärkning med 14 tjänster för dessa ändamål och planeringsverksamhet. För tillståndsbyrån beräknas medel för tillfällig förstärkning motsvarande tre tjänster och för medborgarskapsbyrån beräknas medel för en byrådirektör och en tillfällig förstärkning motsvarande ett biträde. För registerenhetens del föreslås en tillfällig förstärkning av biträdespersonalen motsvarande åtta tjänster. Dessutom beräknas medel för tillfällig förstärkning av verkets arkivpersonal i samband med omlokaliseringen till Norrköping och av verkets expeditionsvakter.

Utskottet ansluter sig till propositionens förslag som är betingat av de ökade krav som kommer att ställas på verket. En särskild komplikation är den förestående omlokaliseringen av verket. Verket har begärt att ett stort antal tjänster skall dubbleras inför omlokaliseringen. Föredragande statsrådet anmäler att den frågan kommer att prövas i ett senare sammanhang.

I partimotionen 1956 från moderata samlingspartiet redovisas svårigheter som har uppkommit för verket till följd av beslutet om omlokaliseringen. Motionärerna framhåller att endast en del av personalen beräknas flytta med till Norrköping och att det tar lång tid att utbilda ny personal. Motionärerna pekar särskilt på ärendebalanserna på tillståndsbyrån och medborgarskapsbyrån. Utan att framställa några konkreta förslag begär motionärerna att riksdagen skall underrätta regeringen om vad som i denna fråga anförs i motionen.

Utskottet är medvetet om att invandrarverket liksom flertalet andra omlokaliseringsmyndigheter kommer att ha omställningssvårigheter i samband med flyttningen och att detta tillfälligt kan nedsätta verkets effektivitet. Som framgår av propositionen är regeringen medveten om detta problem och man har vidtagit en del åtgärder i form av personalförstärkningar som är ägnade att underlätta omställningen. Frågan om dubblering av tjänster kommer dessutom att prövas senare. Eftersom problemen är väl kända och motionen inte innehåller några förslag finns det inte anledning för riksdagen att göra något särskilt tillkännagivande. Utskottet avstyrker sålunda motionsyrkandet.

Forskning

Invandrarutredningen behandlar i sitt betänkande frågor om statistik och forskning. I propositionen meddelas nu att berörda myndigheter arbetar med frågan att avhjälpa felaktigheter i registreringen. Statistiska centralbyrån, arbetsmarknadsstyrelsen och invandrarverket har dessutom fått i uppdrag att utarbeta förslag till periodisk statistik över sysselsättningsläget för utländska arbetstagare i Sverige.

InU 1975:6

19 När det gäller forskningen uttalar föredragande statsrådet att forskningen med anknytning till invandringen bör förstärkas. Ett väsentligt syfte med forskningen bör vara att ge vägledning för politikens framtida inriktning. Det bör därför enligt föredraganden vara en nära kontakt mellan forskningen och de administrativa instanserna så att forskningsresultaten kan omsättas i praktiska former.

För att tillgodose dessa synpunkter avser föredragande statsrådet föreslå att en expertgrupp/or invandringsforskning inrättas och knyts till arbetsmarknadsdepartementet. 1 gruppen skall ingå företrädare för forskningen och de närmast berörda myndigheterna. Gruppen bör arbeta i nära kontakt med arbetsmarknadens parter och invandrarnas organisationer.

I moderata samlingspartiets partimotion 1956 motsätter man sig att en expertgrupp för invandrarforskning tillsätts. Motionärerna anser att förslaget kan leda till att forskningen styrs och dess resultat därigenom kan ifrågasättas. Motionärerna föreslår att forskningen skall utföras inom universitetens ram.

Enligt utskottets uppfattning är motionärernas farhågor överdrivna. Ett kontaktorgan av det slag som föreslås är till ömsesidig nytta för forskning och tillämpande myndigheter. Erfarenheterna av motsvarande organ för forskningen i arbetsmarknadsfrågor, EFA, bekräftar detta. Det egentliga utförandet av forskningen på invandrarområdet liksom f. n. på arbetsmarknadsområdet kommer att i betydande omfattning ske inom ramen för universitetens verksamhet. Utskottet biträder med hänsyn till det anförda propositionen och avstyrker motionsförslaget. Som uttalas i propositionen bör anslag för utökade insatser på forskningsområdet kunna utgå från arbetsmarknadsdepartementets medel för forskningsändamål.

Auktorisation av tolkar och översättare

Riksdagen begärde förra året (InU 1974:6, rskr 1974:96) att regeringen skulle ytterligare pröva frågan om auktorisation av tolkar och översättare samt i samband därmed på nytt överväga registreringen och förmedlingen av tolkar.

1 propositionen 26 föreslås nu att ett auktorisationssystem skall införas. Auktorisationen skall bygga på föreskrivna kunskapsprov och därutöver skall vissa allmänna villkor för godkännande uppställas. Verksamheten skall handhas av kommerskollegium som till sitt förfogande skall ha en särskild rådgivande nämnd med företrädare för berörda intressenter.

I motionen 1956 föreslås att i den rådgivande nämnden skall ingå en representant för Stockholms handelskammare, som tidigare auktoriserat översättare, samt företrädare för Föreningen auktoriserade translatorer och de båda tolkorganisationerna av rikskaraktär. Dessutom bör annan språklig expertis beredas plats i nämnden. Utskottet utgår från att det är företrädare av det slag som nämns i motionen som skall ingå i nämnden. Det synes

InU 1975:6

praktiskt att som motionärerna förutsätter man tillgodogör sig handelskamrarnas erfarenhet på området. Med det anförda har utskottet besvarat motionsyrkandet som inte bör föranleda någon åtgärd.

Auktoriserade tolkar och översättare skall förås in i ett register. Föredragande statsrådet räknar med att förmedling av tolkar och översättare kommer att bedrivas på regional och lokal nivå och att frågan om registrering och förmedling skall lösas genom samarbete mellan kommerskollegium och olika statliga och kommunala organ. Genom detta förslag har det förra året framlagda förslaget att länsstyrelserna skall svara för registrering och förmedling av tolkar blivit inaktuellt. Likaså kan en bestämmelse i 5 kap. 6 § rättegångsbalken om rätt för domstol att påkalla biträde av länsstyrelsen med utseende av tolk utmönstras. Utskottet biträder det förslag till lagändring som nu lagts fram i den sistnämnda frågan.

Någon direkt föreskrift för myndigheterna att endast anlita godkänd tolk eller översättare torde inte heller vara erforderlig.

1 propositionen föreslås att auktorisationssystemet skall träda i kraft den 1 januari 1976. Regeringen begär genom en särskild lag att fö bemyndigande att utfärda bestämmelser i ämnet. Bemyndigandet skall inkludera rätt att meddela föreskrifter om avgift för ansökan.

Utskottet förordar med hänvisning till det anförda att regeringen för det begärda bemyndigandet.

Anslagsfrågor

Utskottet har i det föregående tagit ställning i sak till vissa anslagsfrågor. Omorganisationen av invandrarverket medför en uppräkning av nuvarande anslag med 8 195 000 kr. till 24 650 000 kr. Utskottet har inte något att erinra häremot.

Det tidigare anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare föreslås i propositionen Ri benämningen Åtgärder för invandrare och bli höjt från 4 195 000 kr. till 5 700 000 kr. Ökningen av de medel som står till förfogande för konkreta åtgärder är i realiteten större då viss personal som nu förts upp på verkets avlöningsanslag tidigare avlönades genom anpassningsanslaget.

Utskottet har i det föregående föreslagit att medelsanvisningen under anslaget skall ökas med 300 000 kr. till Stiftelsen Invandrartidningen och 400 000 kr. till projektbidrag. Med hänvisning härtill och till vad i propositionen 26 anförs bör alltså anslaget Åtgärder för invandrare bestämmas till 6 400 000 kr. och disponeras på följande sätt:

Verksamhetsbidrag till invandrarorganisationer 1,6

Projektbidrag till organisationer, kommuner, trossamfund, tidningar m. m. 2,2

Stiftelsen Invandrartidningen 1,8

Invandrarverkets informationsverksamhet 0,8

Summa 6,4 milj. kr.

Inll 1975:6

21 De i budgetpropositionen upptagna anslagen Åtgärder för flyktingar och Översättningsservice godtas av utskottet. Detsamma gäller för den föreslagna förstärkningen av anslaget till kommerskollegium för dess befattning med verksamheten för auktorisation av tolkar och översättare.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalande om arbetslöshetsförsäkringen att riksdagen avslår motionen 1975:1962, yrkandet 1,

2. beträffande uttalande om folkpensioneringen att riksdagen avslår motionen 1975:1961, yrkandet 5,

3. beträffande statsbidrag till enskilda förskolor att motionen 1975:1959, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

4. beträffande samhällsstöd till ålderdomshem att motionen 1975:1959, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

5. beträffande information om hälsoundersökningar att motionen 1975:1887 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

6. beträffande lokalradions personalresurser att motionen

1975:1962, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

7. beträffande finansieringen av svenskundervisning till anställda på betald tid att riksdagen avslår motionen 1975:1961, yrkandet 1,

8. beträffande svenskundervisning för hemarbetande att motionen 1975:1961, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

9. beträffande statsbidrag till minoritetsskolor att riksdagen avslår motionen 1975:1958,

10. beträffande åtgärder för att tillgodose hemspråksundervisningen m. m. att motionen 1975:1961, yrkandena 3 och 4, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

11. beträffande verksamhetsbidrag till organisationer att riksdagen med avslag på motionen 1975:1956, yrkandena 1 och 2, bifaller propositionen 1975:26 i motsvarande del,

12. att riksdagen avslår motionen 1975:1961, yrkandet 6,

13. beträffande statsbidrag till kommuner att motionerna 1975:1731 och 1975:1962, yrkandet 4, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

14. beträffande kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap att motionen 1975:1962, yrkandet 5, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

15. beträffande statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen att riksdagen med bifall till motionen 1975:1960 samt med anledning av dels motionerna 1975:1962, yrkandet 6, och 1975:1963, dels propositionen 1975:26 godkänner vad utskottet anfört,

InU 1975:6

16. beträffande stöd till s. k. invandrartidningar att riksdagen med anledning av motionerna 1975:1727 och 1975:1957, yrkandet

3, godkänner vad utskottet anfort,

17. beträffande inrättande av ett invandrarråd och avskaffande av den särskilda till invandrarverket knutna expertgruppen att riksdagen med avslag på motionen 1975:1956, yrkandena 3 och 4, bifaller propositionen 1975:26 i motsvarande del,

18. beträffande omlokaliseringen av invandrarverket att riksdagen avslår motionen 1975:1956, yrkandet 5,

19. beträffande expertgruppen för invandrarforskning att riksdagen med avslag på motionen 1975:1956, yrkandet 6, bifaller propositionen 1975:26 i motsvarande del,

20. att riksdagen godkänner de riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken som förordats i propositionen 1975:26 i den mån ställning inte tagits till riktlinjerna genom vad utskottet anfört och hemställt i anslutning till punkterna 1-19,

21. beträffande sammansättning av nämnden för auktorisation av tolkar och översättare att motionen 1975:1956, yrkandet 7, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

22. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till propositionen 1975:26 i motsvarande del antar

1. lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av översättare och tolkar,

2. lag om ändring i rättegångsbalken,

23. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:26 i motsvarande del till Statens invandrarverk för budgetåret 1975/76 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 24 650 000 kr.,

24. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1960 samt med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975:1727, 1975:1957, yrkandet 3, och 1975:1962, yrkandet 6, till ett nytt anslag Åtgärder för invandrare för budgetåret 1975/76 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 6 400 000 kr.,

25.att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1, bil. 13, punkten D2, för budgetåret 1975/76 under elfte huvudtiteln till Åtgärder för flyktingar anvisar ett förslagsanslag av 20 995 000 kr.,

26. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1, bil. 13, punkten D4, för budgetåret 1975/76 under elfte huvudtiteln till översättningsservice anvisar ett förslagsanslag av 185 000 kr.,

InU 1975:6

27. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:26 i motsvarande del till Kommerskollegium för budgetåret 1975/76 under tionde huvudtiteln utöver i prop. 1975:1 (bil. 12 s. 43) föreslaget förslagsanslag anvisar ytterligare 615 000 kr.

Stockholm den 29 april 1975

På inrikesutskottets vägnar BENGT FAGERLUND

Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),

Stridsman (c), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s)', herrar Nilsson i Kalmar (s), Granstedt (c)1, Ekinge (fp), Andréasson i Falkenberg (s), fru af Ugglas (m), herrar Hallgren (vpk) och Carlström (fp).

' Vid behandling av de avsnitt av betänkandet som är hänförliga till punkterna 15 och 16 i hemställan deltog inte herr Granstedt (c) och fru Ludvigsson (s). I stället för fru Ludvigsson deltog herr Ulander (s).

Reservationer

1. Folkpensioneringen (punkt 2)

av herr Hallgren (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”av motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Frågan om här i riket bosatta utländska medborgares rätt till folkpension bör lösas utan dröjsmål. Riksdagen bör redan till hösten föreläggas förslag om den lösning som invandrarutredningen förde fram, nämligen att alla invandrare åtmistone skall ha de förmåner som europeiska pensionsöverenskommelsen innefattar. Pensionskommittén bör sedan arbeta på att få fram enhetliga regler oberoende av vederbörandes medborgarskap. Med det anförda har utskottet biträtt yrkandet i vpk-motionen 1961.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande uttalande om folkpensioneringen att riksdagen med bifall till motionen 1975:1961, yrkandet 5, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

InU 1975:6

2. Enskilda förskolor (punkt 3)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Den av” och på följande sida slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Enskilda organisationer bör ha möjlighet att få samhällets stöd till att driva förskolor. Särskilt angeläget kan detta sägas vara när det gäller invandrar- och minoritetsgrupper. Om valfrihetsmålet skall ha ett reellt innehåll skall sådana grupper ha möjlighet att bevara sitt språk och sina kulturella och andra traditioner. Skolväsendet inklusive förskolan är en viktig komponent i det avseendet. Förskolor, som drivs av invandrar- och minoritetsorganisationer och som uppfyller de krav som gäller för den kommunala förskolan, bör få inräknas i de kommunala planerna för förskolor som ligger till grund för statsbidragsgivningen. Bidragen kan därefter via kommunerna komma de enskilda förskolorna till del.

Vad utskottet anfört i anslutning till motionen 1959 bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande statsbidrag till enskildaförskolor att riksdagen med bifall till motionen 1975:1959, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Ålderdomshem (punkt 4)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Invandrarutredningen har” och slutar ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Enskilda ålderdomshem som drivs av minoritetsgrupper fyller en värdefull uppgift, och samhället bör därför vara positivt inställt till att stödja sådana hem. Förutom sociala talar även ekonomiska skäl för denna ståndpunkt, då vården i enskilda ålderdomshem avlastar samhällets institutioner. Vad utskottet i anslutning till motionen 1959 anfört i denna fråga bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande samhällsstöd till ålderdomshem att ri ksdagen med bi - fall till motionen 1975:1959, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

InU 1975:6

4. Finansiering av svenskundervisning (punkt 7)

av herr Hallgren (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar "Utskottet kan” och slutar ”sålunda motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: För att få ordning på svenskundervisningen för anställda fordras att man, som föreslås i vpk-motionen 1961, går över till ett nytt finansieringssystem. Arbetsgivaren som har eller tidigare har haft anställda invandrare bör debiteras en särskild avgift för att täcka undervisningskostnader. Dessa avgifter skall sedan finansiera dels löner för utbildningsdeltagare, dels undervisningskostnader. Länsarbetsnämnderna skall i samarbete med de fackliga organisationerna besluta om avgiftsuttag och undervisningens anordnande. Regeringen bör utarbeta förslag till regler av ovannämnda innebörd och förelägga riksdagen dessa regler under hösten 1975.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande finansieringen av svenskundervisning för anställda på betald tid att riksdagen med bifall till motionen 1975:1961, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Svenskundervisning för hemarbetande (punkt 8)

av herr Hallgren (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Med hänvisning” och slutar ”utskottet detsamma” bort ha följande lydelse: Frågan om undervisning i svenska för hemarbetande tål ingen ytterligare förhalning. Riksdagen bör uttala att det handlingsprogram som tidigare beställts skall föreläggas riksdagen i oktober i år. Med det anförda har utskottet biträtt yrkandet i vpk-motionen 1961.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande svenskundervisning för hemarbetande att riksdagen med bifall till motionen 1975:1961, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Statsbidrag till minoritetsskolor (punkt 9)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet ansluter” och slutar ”och kommunerna (SSK)” bort ha följande lydelse:

I enlighet med det för invandrarpolitiken uppställda valfrihetsmålet bör skolor som inrättas för språkliga minoriteter kunna få statsbidrag under förutsättning att skolorna fyller de allmänna kvalitetskrav som gäller för

InU 1975:6

den svenska skolan. Utskottet instämmer för sin del i de synpunkter på frågan som anförs i moderata samlingspartiets motion 1956. Skolor för de språkliga minoriteterna bör få arbetsmöjligheter som är likvärdiga med de allmänna skolornas. Statsbidragsgivningen måste utformas så att föräldrars ekonomiska situation inte blir utslagsgivande för om ett invandrarbarn skall kunna välja att få undervisning på sitt hemlands språk och om dess kultur.

Det bör uppdras åt SSK-utredningen att utforma statsbidragsregler som tillgodoser de synpunkter utskottet redovisat. Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande statsbidrag till minoritetsskolor att riksdagen med bifall till motionen 1975:1958 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Hemspråksundervisningen i skolorna m. m. (punkt 10)

av herr Hallgren (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Denna fråga” och på följande sida slutar ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i anslutning till vpk-motionen 1961 betona vikten av att barn som tillhör språkliga minoriteter får möjlighet att välja hemspråk som tillvalsämne i grundskolan och som B- eller C-språk i gymnasiet. Om dessa rättigheter inte skall stanna på papperet fordras målmedvetna insatser från skolmyndigheterna. Det gäller i fråga om lärare och interkommunalt samarbete. Regeringen bör därför omedelbart vidta åtgärder för att effektivisera hemspråksundervisningen. Det bör också undersökas om det via folkbokföringen eller på annat sätt går att genomföra en registrering av språktillhörigheten så att alla de som har behov av språkundervisning kan nås på ett effektivt sätt. Vad utskottet anfört i de förevarande frågorna bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande åtgärder för att tillgodose hemspråksundervisningen m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1961, yrkandena 3 och 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Verksamhetsbidrag till organisationer (punkt 11)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”av anslaget” bort ha följande lydelse:

Stödet till invandrarnas organisationer är ett av de viktigaste förslagen

InU 1975:6

i propositionen 26. Enligt utskottets uppfattning bör emellertid organisationerna få ett större direkt stöd än som föreslås i propositionen. Utskottet biträder därför förslaget i moderata samlingspartiets motion 1956 att 2,5 milj. kr. skall disponeras för verksamhetsbidrag till invandrar- och minoritetsorganisationer. Detta medför att mindre medel står till förfogande för projektbidrag. Utskottet anser det emellertid väsentligt att organisationerna i större omfattning på egen hand får avgöra hur medel skall användas och inte blir beroende av den särskilda prövning som projektbidrag förutsätter.

Den betydelse utskottet vill ge verksamhetsbidragen ställer också krav på att medlen fördelas på ett rättvist och ändamålsenligt sätt. Det bör ankomma på riksdagen att ta ställning till hur fördelningsreglerna skall vara utformade. Utskottet biträder därför också förslaget i motionen 1956 att regeringen i höst skall lägga fram förslag till riksdagen i denna fråga.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande verksamhetsbidrag till organisationer att riksdagen med bifall till motionen 1975:1956, yrkandena 1 och 2, och med avslag på propositionen 1975:26 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Invandrarbyråerna (punkt 13)

av herr Hallgren (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Förslagen om” och på följande sida slutar ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget att staten skall ta över kostnadsansvaret för invandrarbyråerna. Det är också angeläget att invandrarbyråernas nuvarande verksamhet ses över. En sådan översyn bör inkludera i vilken omfattning och i vilken form byråernas verksamhet skall bedrivas i framtiden. Resultatet av översynen bör underställas riksdagen i nästa års budgetproposition. Med det anförda har utskottet biträtt vpk-motionen 1731. Någon anledning att vidta någon åtgärd på grund av motionen 1962 föreligger däremot inte.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande statsbidrag till kommuner m. m. att riksdagen dels med bifall till motionen 1975:1731 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels avslår motionen 1975:1962, yrkandet 4.

InU 1975:6

10. Invandrarråd m. m. (punkt 17)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar "Enligt utskottets” och slutar "aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den till invandrarverket knutna särskilda expertgruppen bör bibehållas. Det bör vara till fördel för sakfrågorna att ha ett permanent organ sammansatt av experter som fortlöpande foijer invandrarfrågorna. Gruppen bör som föreslås i motionen utökas med representanter för LO och SAF.

När det gäller förslaget om ett invandrarråd biträder utskottet invandrarutredningens uppfattning att rådet bör knytas till invandrarverket. Rådet får på det sättet en mera direkt kontakt med sakfrågorna. Det får förutsättas att det i behövlig, omfattning etableras kontakter mellan rådet och arbetsmarknadsdepartementet.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande inrättande av ett invandrarråd och avskaffande av den särskilda till invandrarverket knutna expertgruppen att riksdagen med bifall till motionen 1975:1956, yrkandena 3 och 4, avslår propositionen 1975:26 i motsvarande del.

11. Forskning (punkt 19)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”för forskningsändamål” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det är angeläget med ökade forskningsinsatser på invandrarområdet. Det är emellertid inte lämpligt att för detta ändamål inrätta ett särskilt till arbetsmarknadsdepartementet knutet organ för att handha anslagsgivning m. m. till forskningen. Det förslaget kan leda till att forskningen anses styrd, vilket - oavsett det berättigade i påståendet - skadar forskningen och därmed möjligheterna att i praktiken tillgodogöra sig resultaten. Utskottet föreslår att ökade resurser till invandrarforskning i stället kanaliseras genom statens råd för samhällsforskning eller institutet för social forskning. Med det anförda har utskottet besvarat yrkandet i motionen 1956.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande expertgruppen för invandrarforskning att riksdagen med anledning av motionen 1975:1956, yrkandet 6, avslår propositionen 1975:26 i motsvarande del.

InU 1975:6

12. Anslagsfrågor (punkt 24)

under förutsättning av bifall till reservationen 8 av herr Nordgren (m) och

fru av Ugglas (m) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 20

som börjar ”Utskottet har i det föregående föreslagit” och slutar ”Summa 6,4 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att medelsanvisningen under anslaget skulle ökas med 300 000 kr. till Stiftelsen Invandrartidningen och 400 000 kr. till projektbidrag. Med hänvisning härtill och till vad som anförts om verksamhetsbidrag m. m. bör alltså anslaget Åtgärder för invandrare bestämmas till 6 400 000 kr. och disponeras på följande sätt:

Verksamhetsbidrag till invandrarorganisationer 2,5

Projektbidrag till organisationer, kommuner, trossamfund, tidningar, m. m. 1,3

Stiftelsen Invandrartidningen 1,8

Invandrarverkets informationsverksamhet 0J8

Summa 6,4 milj. kr.

Särskilda yttranden

1. Stöd till tidningar på främmande språk

av herrar Nordgren (m), Ekinge (fp), fru af Ugglas (m) och herr Carlström (fp):

Vi har den principiella inställningen att tidningar på främmande språk bör omfattas av det allmänna presstödet och att de s. k. invandrartidningarna bör kunna få bidrag enligt presstödskungörelsen. Vi biträder därför den reservation i ämnet som fogats till konstitutionsutskottets betänkande 1975:14.

Det står samtidigt klart att periodiska eller andra publikationer som riktar sig till invandrare och minoritetsgrupper kan förtjäna att stödjas av samhället även om de inte omfattas av presstödets regler. Vi biträder därför utskottets förslag att projektbidrag på försök skall kunna utgå till s. k. invandrartidningar.

2. Invandrarverkets omlokalisering

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m):

Invandrarverket kommer på grund av omlokaliseringen till Norrköping att under åtskilliga år framåt ha svårigheter att fungera effektivt. Det är nödvändigt att statsmakterna vidtar åtgärder i form av dubblering av tjänster m. m. för att underlätta omställningen. Det finns stora risker att de ansträngningar som nu görs för att förbättra förhållandena för invandrare går

InU 1975:6

om intet till följd av brister i administrationen. De svårigheter som invandrarverket har på grund av omlokaliseringen är en god illustration av de problem omlokaliseringsmyndighetema möter i allmänhet, och de utgör ett gott stöd för moderata samlingspartiets uppfattning att omlokaliseringsetapp II borde uppskjutas tills man har större kännedom om effekterna av etapp I.

InU 1975:6

31 Bilaga

Nr 2y

Konstitutionsutskottets yttrande över motioner om stöd till invandrartidningar m. m.

Till inrikesutskotlet

Genom beslut den 17 april 1975 har inrikesutskottet hemställt om yttrande från konstitutionsutskottet angående motionerna 1975:1727 av herr Nordin m. fl. (c) om särskilt produktionsstöd till invandrartidningar och 1975:1957 yrkande 3 av herr Bohman m. fl.(m) med anledning av propositionen 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m. m.

I motionerna tas upp frågan om ekonomiskt stöd till tidningar och tidskrifter som ges ut på olika minoritetsspråk. I motionen 1975:1957 hemställs att riksdagen skall besluta att sådana tidningar bör erhålla statligt stöd. I motionen 1975:1727 föreslås ett anslag till invandrarverket avsett för ett produktionsstöd till s. k. invandrartidningar. I den sistnämnda motionen anförs att dessa tidningar med den nuvarande utformningen av det statliga presstödet inte erhållit produktionsbidrag enligt bestämmelserna i presstödkungörelsen. Då det är väsentligt att även dessa tidningar ges möjlighet att erhålla ekonomiskt stöd måste enligt motionärerna nya vägar att lösa detta problem prövas.

Konstitutionsutskottet har varje år sedan 1972 behandlat motionsyrkanden rörande produktionsbidrag enligt presstödkungörelsen till tidningar som ges ut på annat språk än svenska. Redan i sitt av riksdagen godkända betänkande vid 1973 års riksdag uttalade utskottet att produktionsbidrag i princip bör kunna utgå även för tidningar som utkommer på annat språk än svenska om de i övrigt uppfyller förutsättningarna härför. Utskottet har inte funnit anledning att ändra uppfattning i denna fråga.

Syftet med det statliga presstödet är att främja en fri debatt och opinionsbildning genom att i första hand motverka de ekonomiska marknadskrafter som under 1950- och 1960-talen tvingat ett stort antal dagstidningar att upphöra med utgivningen. Reglerna i presstödkungörelsen har utformats med hänsyn härtill. De har inte bedömts som ändamålsenliga när det gäller att skapa ett ekonomiskt stöd till tidningar som ges ut av olika invandraroch minoritetsgrupper. Enligt utskottets mening bör de här aktuella tidningarnas stödbehov tillgodoses inom ramen för samhällets stöd på invandrarpolitikens område. En sådan konstruktion bör göra det möjligt att underlätta utgivningen av invandrar- och minoritetstidningar oavsett om

InU 1975:6

dessa uppfyller förutsättningarna för produktionsbidrag enligt presstödkungörelsen eller ej.

Stockholm den 24 april 1975

På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Ahlmark* (fp), Svensson i Eskilstuna* (s), Jonnergård (c), Bergqvist* (s), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Olsson i Edane (s), fru Jacobsson (m), herrar Kindbom* (c) och Berndtson (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen

Avvikande mening

av herrar Werner i Malmö (m), Ahlmark (fp) och fru Jacobsson (m) vilka anfört:

Vi kan inte dela utskottets uppfattning i yttrandet till inrikesutskottet över motionerna 1975:1727 och 1975:1957. Tidningar som uppfyller kraven på produktionsstöd enligt presstödkungörelsen skall inte diskrimineras för att de är skrivna på annat språk än svenska. Det är stötande att t. ex. Estniska Dagbladet år efter år förvägras stöd enbart därför att tidningen är skriven på estniska. Vi hänvisar till utförlig argumentering i flera motioner till årets riksdag och till inlägg i riksdagens debatt om presstöd den 13 mars.

Det finns också tidningar utgivna i Sverige på annat språk än svenska vilka inte är berättigade till presstöd enligt presstödkungörelsen. Vissa av dessa vänder sig till svenska medborgare, andra till invandrare som inte är svenska medborgare. Dessa tidningar bör ha särskilda möjligheter att erhålla stöd. Inom konstitutionsutskottet har vi inte anledning att ta ställning till i vilka former sådant stöd bör utgå. Det viktiga för oss i detta sammanhang är att slå fast att tidningar inte skall hindras fä produktionsstöd enbart därför att de är skrivna på annat språk än svenska.

Vi anförde samma synpunkter i utskottets betänkande om presstöd (KU 1975:9), där vi inte hade möjlighet att reservera oss. Vårt särskilda yttrande - av herrar Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m) och Björck i Nässjö (m) - hade följande lydelse:

Vi finner det uppseendeväckande att konstitutionsutskottets majoritet i årets betänkande om presstöd vägrat att behandla de fyra motionerna om främst Estniska Dagbladet. Till utskottets protokoll från sammanträde den

InU 1975:6

27 februari 1975 har vi fogat en reservation, som i sin helhet återfinns nedan. Eftersom motionerna om främst Estniska Dagbladet över huvud inte behandlas i detta betänkande har vi inte formella möjligheter att här reservera oss.

Reservation av herrar Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m) och Björck i Nässjö (m) till konstitutionsutskottets protokoll vid sammanträde den 27 februari 1975:

Diskrimineringen av tidning på utländskt språk, utgiven i Sverige, tas upp i fyra motioner från folkpartiet resp. moderata samlingspartiet (1975:226, 1975:418, 1975:673, 1975:677). Framför allt behandlas där det egendomliga förhållandet att Estniska Dagbladet, som är s. k. andra-tidning och enligt gällande rätt bör erhålla produktionsstöd, förvägras sådant stöd år efter år. Det är uppenbart att denna tidning diskrimineras därför att den är skriven på det estniska språket.

Frågan om bl. a. Estniska Dagbladet har i flera år av riksdagen behandlats i anslutning tjll KU:s betänkande om presstöd. I år har majoriteten i utskottet däremot beslutat att rycka ut de fyra motionerna från presstödsbetänkandet och i stället ta ställning till dem längre fram i samband med s. k. invandrarfrågor. Det är ett uppseendeväckande beslut. Estniska Dagbladet är en tidning som framför allt läses av svenska medborgare, som antingen kom till Sverige för omkring 30 år sedan eller är födda i landet. Deras tidning skall tydligen plötsligt behandlas efter regler som främst kommer att gälla för nyinflyttade invandrare och inte för svenska medborgare. Detta innebär en fortsatt särbehandling av Estniska Dagbladet och av balterna i Sverige.

Vi anser det självklart att motionerna 1975:226, 1975:418, 1975:673 och 1975:677 i stället borde ha behandlats i KU:s utlåtande om presstödet och att KU borde göra ett sådant uttalande att Estniska Dagbladet redan i år får det produktionsstöd som presstödsnämnden har förvägrat det.

Med hänvisning till argumenten ovan anser vi att konstitutionsutskottet i sitt yttrande till inrikesutskottet bort klart uttala dels att reglerna för presstödet måste preciseras så att produktionsbidrag för tidningar på annat språk än svenska kan utgå fr. o. m. innevarande år, dels att möjligheter bör skapas för ett statligt stöd även till i Sverige utgivna tidningar och tidskrifter som ges ut på annat språk än svenska, men som inte kan få presstöd enligt presstödkungörelsen.

Inu 1975:6

34 Innehållsförteckning

Inledning 1

Propositionerna 1

Lagförslagen 2

Motionerna 3

Utskottet 5

Målen 5

Arbetsmarknadsfrågor 6

Bostadsfrågor 6

Sociala frågor 7

Kulturfrågor 8

Utbildningsfrågor 9

Föreningar och trossamfund m. m 12

Medinflytandefrågor m. m 14

Informationsfrågor 14

Ansvarsfördelningen mellan myndigheter 16

Statens invandrarverk m. m 17

Forskning 18

Auktorisation av tolkar och översättare 19

Anslagsfrågor 20

Utskottets hemställan 21

Reservationer 23

1. Folkpensioneringen (vpk) 23

2. Enskilda förskolor (m) 24

3. Ålderdomshem (m) 24

4. Finasiering av svenskundervisning (vpk) 25

5. Svenskundervisning för hemarbetande (vpk) 25

6. Statsbidrag till minoritetsskolor (m) 25

7. Hemspråksundervisningen i skolorna m. m. (vpk) 26

8. Verksamhetsbidrag till organisationer (m) 26

9. Invandrarbyråerna (vpk) 27

10. Invandrarråd m. m. (m) 28

11. Forskning (m) 28

12. Anslagsfrågor (m) 29

Särskilda yttranden 29

1. Stöd till tidningar på främmande språk (m, fp) 23

2. Invandrarverkets omlokalisering (m) 29

Bilaga: Yttrande 2y av konstitutionsutskottet 31

GOTAB 75 9409 S Stockholm 1975