Inrikesutskottets betänkande med anledning av motioner om löneavdrag för statstjänsteman till följd av uppdrag som riksdagsledamot
Inrikesutskottets betänkande nr 9
InU 1975:9
Nr 9
Inrikesutskottets betänkande med anledning av motioner om löneavdrag för statstjänsteman till följd av uppdrag som riksdagsledamot -
Motionerna
I motionen 1975:62 av herrar Fågelsbo (c) och Pettersson i Örebro (c) yrkas att riksdagen uttalar att statstjänsteman vid tjänstledighet för offentligt uppdrag som ledamot av riksdagen bör vidkännas C-avdrag.
C-avdrag innebär att hela lönen skall avstås.
I motionen 1975:988 av herr Ekinge m. fl. (fp. s, c, m) hemställs i yrkandet 2 att riksdagen beslutar att utgående visstidspension för riksdagsledamot ej skall samordnas med utgående lön från statlig tjänst.
Yrkandet 1 i motionen, som avser villkoren för visstidspension, behandlas av konstitutionsutskottet.
Gällande bestämmelser
Regler om löneavdrag för statstjänstemän på grund av offentliga uppdrag finns i kollektivavtal mellan statens avtalsverk och de anställdas organisationer.
Enligt avtal som gällde till den 1 januari 1975 fick statstjänsteman för tid då han var tjänstledig på grund av uppdrag som ledamot av riksdagen eller kyrkomötet eller som riksdagens revisor sin lön reducerad med B-avdrag förhöjt med 120 procent. Detta innebar att lönen minskades med 59,4-72,6 procent beroende på lönegrad. Avdraget ökade i förhållande till lönegradens höjd.
Den 18 december 1974 ingick de statsanställdas organisationer och statens avtalsverk ett nytt avtal om löneavdrag för statsanställda riksdagsledamöter. Avtalet, som gäller från den 1 januari 1975, innebär att löneavdraget skall utgöra 80 procent av daglönen i månad med trettio dagar, dock högst 212 kronor för dag.
Ledamot av riksdagen är berättigad till pension enligt ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter (RFS 1974:4-5) Egenpensionsförmåner är ålders-, sjuk- och visstidspension. Visstidspension utgår till ledamot som före pensionsåldern (65 år) varit ledamot minst sex år och vid mandatets upphörande uppnått 50 år. För hel pension fordras 15 riksdagsår. Hel egenpension utgör före 67 års ålder 65 procent av pensionsunderlaget, som är lika med månadsarvode för ledamot.
1 Riksdagen 1975. 18 sami. Nr 9
InU 1975:9
2 Visstidspension liksom övriga egenpensionsförmåner enligt ersättningsstadgan är enligt avtal mellan statens avtalsverk och de statsanställdas organisationer samordnad med lön som den pensionsberättigade uppbär från statlig anställning. Enligt avtalet skall tjänstemannen vidkännas löneavdrag motsvarande pensionsförmånen. Avdraget får dock inte överstiga 65 procent av tjänstemannens lön om det är fråga om hel pension. Denna samordning, som står i överensstämmelse med vad som gäller för statstjänstemän i allmänhet med pension från stat, kommun eller allmän försäkringskassa, tillkom genom avtal som trädde i kraft den 1 juli 1974.
För f. d. riksdagsledamot som den 30 juni 1974 uppbar egenpension enligt ersättningsstadgan gäller under en övergångstid till år 1979 förmånligare avdragsregler.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om storleken av löneavdrag för statstjänstemän vid tjänstledighet för uppdrag som ledamot av riksdagen har i anledning av motioner behandlats åren 1969(SU 141), 1970 (SU 46) och 1973(InU 12). Riksdagen har avslagit motionerna som gått ut på större löneavdrag. Riksdagen har därvid hänvisat till att det är en förhandlingsfråga och att riksdagens inflytande i sådana frågor bör utövas genom riksdagens lönedelegation. Vid utskottsbehandlingen 1973 reserverade sig ledamöterna från centerpartiet för ett uttalande av innebörd att statlig lön inte skall utgå vid tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot.
Utskottet
I förevarande motioner behandlas frågor om löneavdrag för statstjänstemän som är eller varit ledamöter av riksdagen. Motionen 62 går ut på att avskaffa rätten för statsanställda att behålla viss del av lönen under tjänstledighetstid för riksdagsmannauppdrag. Motionärerna i motionen 988 vill däremot att avdragsreglerna skall förändras i motsatt riktning då det gäller pensionerade riksdagsmän. En statsanställd f. d. riksdagsman som uppbär visstidspensiön från riksdagen får vidkännas avdrag på sin lön med i princip hela pensionsbeloppet. Motionärerna vill att denna samordning mellan pension och statlig lön skall upphöra.
De frågor som tagits upp i de båda motionerna regleras i kollektivavtal mellan de statsanställdas organisationer och statens avtalsverk. Avtalen har utan reservationer i nu berörda hänseenden godkänts av riksdagens lönedelegation.
Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen och senast 1973 uttalat att i frågor som tillhör det statliga förhandlingsområdet riksdagen i princip skall utöva sitt inflytande genom lönedelegationen. Till följd härav har riksdagen inte
InU 1975:9
i sak prövat motionsyrkanden som har syftat till ändring i avtalsuppgörelser.
Enligt utskottets upprättning finns det inte skäl för riksdagen att gå ifrån denna principiella inställning och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena. Beträffande motionen 62 vill utskottet tillägga att genom kollektivavtal har de senaste åren löneavdraget för statsanställd riksdagsman successivt ökat och utgör från den 1 januari i år 80 procent. Det sistnämnda förhållandet har inte observerats av motionärerna och de i motionen lämnade exemplen på löneavdragens storlek är därför inte längre aktuella.
Utskottet hemställer
1. beträffande löneavdrag under tjänstledighetstid att riksdagen avslår motionen 1975:62,
2. beträffande samordning mellan statlig lön och visstidspension att riksdagen avslår motionen 1975:988, yrkandet 2.
Stockholm den 12 februari 1975
På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Nordgren (m), Nilsson i Östersund (s), Stridsman (c), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m). Nilsson i Kalmar (s), Gustafsson i Säffle (c), Lorentzon (vpk), Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c) och Ulander (s).
GOTAB 75 8850 Stockholm 1975