Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Jordbruksutskottets betänkande nr 1

JoU 1975:1

Nr 1

Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1975:1 bilaga 11 (jordbruksdepartementet) under punkterna A 1-A 4 (s. 13-15) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76

1. till Jordbruksdepartementet anvisar ett förslagsanslag av

8 030 000 kr.,

2. till Lantbruksrepresentanter anvisar ett förslagsanslag av

1 474 000 kr.,

3. till Kommittéer m. m. anvisar ett reservationsanslag av

9 700 000 kr.,

4. till Extra utgifter anvisar ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

2. Lantbruksstyrelsen. Regeringen har under punkten B 1 (s. 16-21) föreslagit riksdagen

1. att godkänna vad i propositionen förordats om huvudmannaskapet för svinstamkontrollen,

2. att till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 21 118 000 kr.

Utskottet

Under denna punkt föreslår regeringen att huvudmannaskapet för svinstamkontrollen förs över från lantbruksstyrelsen till Svensk husdjursskötsel, en av jordbrukets ekonomiska föreningar. Detta innebär ett led i pågående överföring av administrationen och ledningen av kvalitetskontrollen på husdjursområdet från staten till jordbruksnäringen. Erfarenheterna av näringsutövarnas skötsel av husdjurskontroll är enligt propositionen goda. En officiell tillsyn över svinstamkontrollen avses komma att utövas av lantbruksstyrelsen som även skall fastställa rambestämmelser för verksamheten.

1 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr I

JoU 1975:1

2 Utskottet, som biträder nu ifrågavarande förslag, utgår från att en tillfredsställande insyn i kontrollen garanteras genom den tillsyn lantbruksstyrelsen skall utöva.

Ej heller beträffande övriga förslag under denna punkt har utskottet någon erinran. Utskottet hemställer således att riksdagen

1. godkänner vad regeringen förordat om huvudmannaskapet för svinstamkontrollen,

2. till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 21 118 000 kr.

3. Lantbruksnämnderna. Regeringen har under punkten B 2 (s. 21-23) föreslagit riksdagen att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 109 853 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:882 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för en sänkning av taxan vid projektering av dikning och täckdikning i enlighet med de principer som anförts i motionen.

1 motionen 1975:886 av herrar Pettersson i Ronneby och Elmstedt (båda c) hemställs att riksdagen beslutar att ytterligare en tjänst som trädgårdsassistent inrättas vid lantbruksnämnderna och placeras vid lantbruksnämnden i Karlskrona.

Utskottet

Under denna punkt förordar föredragande departementschefen att kostnadstäckningen för tjänster som lantbruksnämnderna tillhandahåller företagare inom jordbruk och trädgårdsnäring skall höjas från i genomsnitt 75 till 90 procent av självkostnaden. I motionen 882 föreslås i stället beträffande projektering av täckdikning och dikning en sänkning av kostnadstäckningen till 60 procent. Motionärerna anser denna taxeändring motiverad av behovet att öka täckdikningsverksamheten och av att denna sker efter fackmässig projektering. Vidare ifrågasätter motionärerna om det inte vid beräkning av taxan inkluderas alltför stora kostnader vid sidan av de direkta lönekostnaderna för förrättningsmannen.

Med anledning av vad som anförts i motionen 882 har utskottet från lantbruksstyrelsen inhämtat att taxan beräknats utifrån summan av lönekostnaden, resekostnaden samt indirekta kostnader för administration, lokalhyra m. m. De indirekta kostnaderna uppgår till ca 90 procent av lönekostnaden. Taxenivån synes överensstämma med den som tillämpas av andra statliga myndigheter. Utskottet får vidare erinra om att 1967 års riksdag

JoU 1975:1

(prop. 1967:74, JoU 1967:18, rskr 1967:214) uttalade att tjänster, sorn lantbruksnämnd tillhandahåller på beställning och som rör jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering, i princip bör betalas så att full kostnadstäckning erhålles. Under en övergångstid skulle dock full kostnadstäckning inte krävas. Subventioneringen har stegvis begränsats 1967 och 1970. Det i budgetpropositionen redovisade förslaget innebär ytterligare ett steg i denna avtrappning av subventioneringen. Utskottet finner inte anledning frångå nyssnämnda av riksdagen godkända principer för taxesättning av nämndernas tjänster och har heller inte någon invändning mot den i propositionen förordade taxeändringen. I fråga om den närmare fördelningen av taxenivåerna mellan olika slags förrättningar, däribland projektering av täckdikning och dikning, bör regeringen liksom hittills äga besluta. I sammanhanget vill utskottet även erinra om att hela frågan om stödet till jordbrukets rationalisering är föremål för övervägande inom 1972 års jordbruksutredning. Med hänvisning till det sagda förordar utskottet att motionen 882 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionen 886 påtalas att det numera inte finns någon trädgårdskonsulent placerad vid lantbruksnämnden i Blekinge län. Den koncentration av tjänsterna på trädgårdsområdet till bl. a. Malmö och Kristianstad som skett har enligt motionärerna inneburit en försämrad rådgivning till den relativt omfattande trädgårdsodlingen i Blekinge. De förordar därför att en tjänst som trädgårdsassistent placeras i lantbruksnämnden i Blekinge län.

I samband med omorganisationen av lantbruksnämnderna år 1967 godkände riksdagen vissa riktlinjer för trädgårdsrådgivningens organisation. Dessa innebär att man för att tillgodose trädgårdsnäringens behov har rådgivare som är specialinriktade på olika ämnesområden. Dessa specialister betjänar samtidigt flera län, i vissa fall hela landet. De är främst stationerade i områden dit trädgårdsodlingen är koncentrerad, vilket har medfört att, såsom nämns i motionen, ett antal tjänster finns vid lantbruksnämnderna i Malmö och Kristianstad. Denna stationering borde enligt utskottets mening ge goda möjligheter till kvalificerad rådgivning även till odlarna i Blekinge. Avsikten med förevarande motion synes inte vara att kritisera nu gällande principer för trädgårdsrådgivningens organisation. I den mån nuvarande organisation på något håll leder till brister i rådgivningen till trädgårdsnäringen ankommer det på lantbruksstyrelsen att överväga vilka åtgärder som i form av omdisposition av personalresurserna eller eljest är möjliga för att komma till rätta med bristerna. Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att 1974 års trädgårdsnäringsutredning enligt sina direktiv har att överväga bl. a. frågan om dimensioneringen av resurserna för rådgivningen till trädgårdsnäringen. Vid angivna förhållanden finner utskottet motionen 886 inte böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Under hänvisning till det anförda och då utskottet biträder regeringens förslag under punkten hemställer utskottet

Joll 1975:1

att riksdagen

1. lämnar motionen 1975:882 utan åtgärd,

2. lämnar motionen 1975:886 utan åtgärd,

3. till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 109 853 000 kr.

4. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 3 (s. 23-24) och hemställer

att riksdagen till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 4 600 000 kr.

5. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Regeringen har under punkten B 4 (s. 25-27) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1975/76 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering intill ett belopp av 30000 000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. förbudgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 000 kr.

Motionerna

1 mötionen 1975:876 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om sådan ändring i gällande bestämmelser, att statsbidrag för iståndsättning av äldre torrläggningsföretag måtte utgå då investeringen i företaget uppgår till minst 10 000 kr. och att den för s. k. särskild rationalisering gällande högre bidragsprocenten skall tillämpas inom de delar av landet där sådan verksamhet bedrivs, samt 2. att riksdagen hos regeringen hemställer om sådan ändring i gällande bestämmelser, att statsbidrag för täckdikning kan utgå i samtliga fall där åkerjorden i fråga bedöms bli bestående på längre sikt samt där investeringen i företaget uppgår till minst 10 000 kr. och att den för s. k. särskild rationalisering gällande högre bidragsprocenten skall tillämpas inom de delar av landet där sådan verksamhet bedrivs.

I motionen 1975:1553 av herr Josefson och fru Fredrikson (båda c) hemställs 1. att riksdagen anhåller hos regeringen om att bidrag till miljövårdande åtgärder inom jordbruket för utgå med upp till 50 96 av investeringskostnaden för den del som understiger 30 000 kr., 2. att riksdagen hos regeringen anhåller om sådan ändring av kungörelsen om statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och trädgårdsföretag (1972:293), att bidragen grundar sig på fastighetens normala kapacitet avseende djurhållning, i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1975:1562 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att 1972 års jordbruksutredning får i

JolJ 1975:1

uppdrag att skyndsamt utreda och föreslå nya och utökade bidragsregler till jordbruk för miljövårdande åtgärder samt statligt stöd till mjölkproduktion vid jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter.

I motionen 1975:1563 av herr Nilsson i Tvärålund (c) anhålls att riksdagen hos regeringen hemställer att stöd till nyodling skall utgå efter lantbruksstyrelsen prövning i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen.

I motionen 1975:1564 av herr Nilsson i Tvärålund och Nordin (båda c) hemställs 1. att riksdagen hos regeringen anhåller om en sådan ändring av 22 § andra stycket kungörelsen (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. att bidrag, som avser uppförande eller ombyggnad av ekonomibyggnad, ej får överstiga 75 000 kr. eller, om byggnadsåtgärden från allmän synpunkt är av särskild betydelse, 150 000 kr., samt 2. att riksdagen beslutar att till anslagstiteln Statsbidrag till jordbrukets rationalisering under budgetåret 1975/76 beviljas ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt belopp av 33 000 000 kr.

I motionen 1975:1594 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkterna 1 och 3), att riksdagen beslutar 1. att stödformerna för det norrländska jordbruket ändras, så att bidraget till investering i det s. k. A- och B-stödet höjs till 40 % av investeringskostnaden, 3. att bidraget till täckdikning höjs till 50 % av investeringskostnaden.

Utskottet

I ett antal motioner föreslås ändrade regler för de bidrag som med medel från detta anslag utgår till jordbrukets rationalisering. Sålunda förordas bl. a. en vidgad bidragsgivning till torrläggningsåtgärder främst i norra Sverige där behovet av täckdikning anges vara stort. Enligt motionen 876 bör statsbidrag beviljas för iståndsättning av äldre torrläggningsföretag samt för täckdikning av all åkerjord som bedöms bli bestående på längre sikt. Denna bidragsgivning borde enligt motionen ske oberoende av om åtgärderna vidtas i samband med yttre rationalisering eller ej. Den för särskild rationalisering gällande bidragsprocenten, dvs. 40 procent, bör enligt motionen tillämpas i de delar av landet där sådan verksamhet bedrivs. Enligt motionen 1594 bör bidraget till täckdikning inom det norrländska jordbruket höjas till 50 procent av investeringskostnaden, medan bidraget till övrig inre rationalisering i Norrland föreslås höjt till 40 procent.

Enligt motionen 1563 bör vidgade möjligheter att bevilja statligt stöd till nyodling införas särskilt i sådana fall där jordbrukarens åkerareal är otillräcklig och mark inte finns att arrendera eller köpa. Beslut i sådana ärenden borde enligt motionen fattas av lantbruksstyrelsen i avvaktan på resultatet av jordbruksutredningens arbete.

I fråga om stödet till uppförande av ekonomibyggnader föreslås i motionen 1564, yrkande 1, en höjning av högsta bidragsbelopp från 50 000 kr. till

JoU 1975:1

75 000 kr., eller, om åtgärden är från allmän synpunkt av särskild betydelse, från 100 000 kr. till 150 000 kr. Ändringsförslaget, som överensstämmer med ett av lantbruksstyrelsen framlagt förslag, motiveras med att byggnadskostnadsindex för jordbrukets byggnader stigit med 61 procent sedan år 1967.

Utskottet vill med anledning av nu redovisade motionsyrkanden hänvisa till att 1972 års jordbruksutredning, sedan riksdagen hade uttalat sig härför i anslutning till vissa motioner rörande stödet till jordbrukets rationalisering (JoU 1974:6, rskr 1974:97), föregående år erhöll tilläggsuppdrag att göra en översyn av rationaliseringspolitiken på jordbrukets område och utformningen av stödet till jordbruket i norra Sverige. Samtidigt överlämnades till utredningen ett stort antal motioner i ämnet. De frågor som tas upp i de nyss redovisade motionsyrkandena innefattas samtliga i det uppdrag jordbruksutredningen har, varför de inte nu bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1562 hemställs att 1972 års jordbruksutredning får i uppdrag att skyndsamt utreda och föreslå nya och utökade bidragsmöjligheter till mjölkproducerande företag med begränsade utvecklingsmöjligheter samt till miljövårdande åtgärder vid jordbruk. De motioner som föregående år överlämnades till utredningen berörde flertalet avsnitt av rationaliseringspolitiken på jordbrukets område, dock inte just den del som tas upp i motionen 1562. Utskottet kan därför tillstyrka att även denna motion överlämnas till jordbruksutredningen.

Bestämmelserna om statsbidragsgivningen till miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och trädgårdsföretag bör enligt motionen 1553 ändras i ett par avseenden. Sålunda föreslås att högsta bidragsprocenten höjs från nuvarande 25 procent till 50 procent av investeringskostnaden för den del som understiger 30 000 kr. Som motiv härför anges sysselsättningsskäl. 1 en andra punkt begärs ändrade grunder för beräkningen av bidragsberättigande kostnad. Utgångspunkt för denna beräkning bör enligt motionen vara fastighetens normala kapacitet avseende djurhållning i stället för som nu det djurantal som fanns på fastigheten den 1 juli 1972. Gällande bestämmelse på denna punkt innebär enligt motionen att de jordbruk missgynnas som vid nämnda tidpunkt hade reducerad djurhållning men senare utökat denna.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om att statsbidrag till miljövårdande åtgärder vid jordbruks- och trädgårdsföretag avses utgå under budgetåren 1972/73-1976/77. Motsvarande stöd till industrin avser perioden 1969/70-1974/75 och upphör således den 1 juli 1975. Statsbidrag utgår i båda fallen med högst 25 procent av godkänd kostnad. Under vissa perioder, senast föregående budgetår, har högre bidrag utgått till miljövårdsinvesteringar i industrin.

I anslutning till en motion föregående år uttalade riksdagen (JoU 1974:41, rskr 1974:323) att företagen inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna borde

JoU 1975:1

kunna ges samma stimulans att intensifiera investeringsverksamheten i fråga om miljövårdande åtgärder som den som kommit industriföretagen till del, om läget inom byggnads- och anläggningssektorn återigen blir sådant att särskilda åtgärder i sysselsättningsstimulerande syfte befinns motiverade. Inte minst ansågs starka miljövårdsskäl tala härför. Utskottet vill med anledning av det nu framförda motionsyrkandet framhålla att nyss återgivna riksdagsuttalande givetvis alltjämt äger giltighet. Utskottet är mellertid f. n. inte berett biträda förslaget i motionen 1553 om en höjning av bidragsprocenten.

1 frågan om vilken storlek på djurhållningen som får ligga till grund för beräkning av bidragsberättigande kostnad gäller för stödet på såväl industrisom jordbrukssidan den principen att endast miljövårdsinvesteringar som erfordras för verksamhet av den omfattning som fanns vid resp. stödforms införande är bidragsberättigade. Vid nyetablering eller utbyggnad av miljöstörande verksamhet har företagaren att själv svara för att anläggningarna blir godtagbara från miljöskyddssynpunkt. I enlighet med denna princip gäller för jordbruk den bestämmelsen att bidrag lämnas endast i fråga om anläggning eller del av anläggning som tagits i drift före den 1 juli 1972 (kungörelsen om statsbidrag till mijövårdande åtgärder inom jordbruks- och trädgårdsföretag, 1972:293). Utskottet vill med anledning av motionen 1553, yrkande 2, som sin mening framhålla att en tillfällig inskränkning i djurhållningen den 1 juli 1972 inte skall behöva förhindra en stödgivning. Ej heller bör krav föreligga att produktionen skall omfatta exakt samma slags husdjur såväl före som efter den 1 juli 1972. Gällande tillämpningsföreskrifter synes stå i överensstämmelse med det anförda. Utskottet finner med hänvisning till det sagda inte nödvändigt att förorda någon riksdagens vidare åtgärd med anledning av nu ifrågavarande yrkande i motionen 1553.

Av utskottets ställningstagande i det föregående till motionen 1564, yrkande 1, om ändrade regler för bidrag till jordbrukets ekonomibyggnader följer, att den i yrkande 2 samma motion föreslagna uppräkningen av ramen för statsbidrag till jordbrukets rationalisering med 3 milj. kr. avstyrks. Ramen bör i enlighet med regeringens förslag fastställas till 30 milj. kr.

Utskottet biträder även i övrigt regeringens förslag under förevarande punkt och hemställer

att riksdagen

1. anhåller att regeringen till 1972 års jordbruksutredning överlämnar motionen 1975:1562,

2. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975:876,yrkande 2,

b. 1975:1553,

c. 1975:1563,

d. 1975:1594,yrkandena 1 och 3,

3. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975:876, yrkande 1,

JoU 1975:1

b. 1975:1564, yrkande 1,

4. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:1564, yrkande 2, medger att under budgetåret 1975/76 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering intill ett belopp av 30 000 000 kr.,

5. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 27 000 000 kr.

6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. och läckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 5-B 6 (s. 27-31) och hemställer

att riksdagen

1. till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 150 000 kr.,

2. a. medger att för budgetåret 1975/76 statlig kreditgaranti lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till uppförande av lagerhus för jordbruksändamål m. m., lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., lån till rennäringens rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt 303 000 000 kr., varav till uppförande av lagerhus för jordbruksändamål m. m. 2 milj. kr., till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. 14 milj. kr., till rennäringens rationalisering m. m. 2,5 milj. kr. samt till inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.,

b. medger att regeringen eller, enligt regeringens bestämmande, lantbruksstyrelsen får biträda ackord och eljest efterge statens rätt på grund av garantiåtagande för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till uppförande av lagerhus för jordbruksändamål m. m., lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., lån till rennäringens rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar,

c. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

7. Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. Regeringen har under punkten B 7 (s. 31-33) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1975/76 statsbidrag beviljas till särskild rationalisering intill ett belopp av 20 000 000 kr.,

2. till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

JoU 1975:1

9 Motionerna

I motionen 1975:1527 av herrar Ekinge och Eriksson i Arvika (båda fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att det särskilda stöd som utgår till jordbruket i norra Sverige skall äga tillämpning även beträffande Gotland.

I motionen 1975:1594 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 2) att riksdagen beslutar att bestämmelserna för B-stödet ändras, så att det även kan utgå till yngre jordbrukare och vid nyetablering.

1 motionen 1975:1596 av herrar Åsling och Stjernström (båda c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande A), att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att ändrade tillämpningsföreskrifter för B-stödet snarast utarbetas i avvaktan på en mer genomgripande reform av rationaliseringsstödet.

Utskottet

Från anslaget utbetalas bidrag enligt de särskilda former för stöd till jordbrukets rationalisering som gäller för norra Sverige, nämligen dels stöd till särskild rationalisering (SR), dels bidrag till investeringar vid vissa begränsat utvecklingsbara jordbruk. Dessa stödformer gäller förutom i Norrland även i Kopparbergs och Värmlands län samt i landskapet Dalsland.

Vissa ändringar i bestämmelserna för nämnda stöd föreslås i motioner som väckts vid innevarande riksmöte. Sålunda föreslås i motionen 1527 att det för norra Sverige gällande stödet skall utsträckas att gälla även Gotland. Stödet till begränsat utvecklingsbara jordbruk bör vidare enligt motionen 1594 utvidgas, så att det kan utgå till yngre jordbrukare och vid nyetablering. Tillämpningsföreskrifterna för sistnämnda stöd bör enligt motionen 1596 ändras i avvaktan på en genomgripande översyn av rationaliseringsstödet. Ändringarna föreslås ske i syfte att fl ett från regionalpolitisk synpunkt verkningsfullt jordbruksstöd.

Såsom nämnts i det föregående under punkten 5 fick 1972 års jordbruksutredning under fjolåret tilläggsuppdrag att göra en översyn av rationaliseringspolitiken på jordbrukets område och av utformningen av stödet till jordbruket i norra Sverige. Frågan om ett regionalpolitisk! jordbruksstöd ingick redan tidigare i utredningens uppdrag. Samtliga frågor som berörs i nyss redovisade motionsyrkanden faller enligt utskottets mening inom ramen för jordbruksutredningens uppdrag. Utskottet utgår sålunda bl. a. från att behovet av ett särskilt rationaliseringsstöd till jordbruket på Gotland kommer att prövas i samband med utredningens regionalpolitiska överväganden. Vid nu angivna förhållanden bör förevarande motioner inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd.

Då utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna punkt, hemställer utskottet

JoU 1975:1

att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975:1527, såvitt avser rationaliseringsstöd,

b. 1975:1594, yrkande 2,

c. 1975:1596, yrkande A,

2. medger att under budgetåret 1975/76 statsbidrag beviljas till särskild rationalisering intill ett belopp av 20 000 000 kr.,

3. till Bidrag till särskilda rationaliseringsätgärder i Norrland, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

8. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 8 (s. 33-34) och hemställer

att riksdagen till Odlings-och byggnadshjälp ät innehavare av vissa kronolägenheter m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.

9. Befrämjande av husdjursaveln m. m. Regeringen har under punkten B 9 (s. 34-35) föreslagit riksdagen att till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 220000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:1539 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Olsson i Sundsvall (båda c) hemställs att riksdagen anvisar 100 000 till Svenska fåravelsföreningen för den kontrollverksamhet som angetts i motionen.

I motionen 1975:1548 av herr Johansson i Vrångebäck m. fl. (m, c) hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen begär 1. ändring i 1966 års premieringsreglemente, så att 1-, 2- och 3-åriga ston blir föremål för premiering och belönas med skådepenning, 2. möjlighet för premieringsnämnd eller premieringsförrättare att tilldela 3-åriga ston särskilt penningpris i enlighet med vad som i motionen anförts, 3. ändring i 1966 års premieringsreglemente, så att tidigare gällande AB-klassificering återinföres samt att statsbidrag skall utgå till AB-premierad hingst utan avseende på ålder, 4. ändrad straffsats för bruk av obesiktigad hingst i aveln införes i enlighet med vad i motionen anförts, 5. ändring i 1966 års premieringsreglemente i vad avser bestämmelserna om antalet premieringsförrättare vid varje enskilt förrättningstillfälle i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

Från anslaget utbetalas bl. a. medel för bidrag till avelsföreningar för att främja och påskynda rationaliseringen av animalieproduktionen. I motionen

JoU 1975:1

1539 hemställs att riksdagen skall anvisa ett belopp av 100 00 kr. till Svenska fåravelsföreningen (numera Svenska fåravelsförbundet) för att täcka en del av kostnaderna under budgetåret 1975/76 för omläggning av fårkontrollen. I motionen erinras om jordbruksutskottets av riksdagen godkända uttalande föregående år (JoU 1974:1 p. 8, rskr 1974:114) enligt vilket utskottet utgick från att Kungl. Maj.t och vederbörande myndigheter skulle överväga behovet av allmänna medel under budgetåret 1975/76 för att omläggningen av rarkontrollen skulle kunna genomföras såsom planerats. Enligt motionen föreligger trots detta medelsbrist för ändamålet.

Av budgetpropositionen framgår att lantbruksstyrelsen förutsatt att medel inom ramen för jordbruksprisregleringen kommer att ställas till förfogande för angivna omläggningar av fårkontrollen. Enligt de uppgifter utskottet inhämtat från statens jordbruksnämnd har Svenska fåravelsförbundet för budgetåret 1974/75 beviljats 365 000 kr. av de prisregleringsmedel,som avses för svin- och köttdjurskontroll, vilket är 50 000 kr. mindre än förbundet begärt. Medlen för kommande budgetår har ännu inte fördelats av jordbruksnämnden. Mot bakgrund av nyss återgivna riksdagsuttalande utgår utskottet emellertid från att allmänna medel kommer att ställas till verksamhetens förfogande i sådan utsträckning att den pågående omläggningen av fårkontrollen kan genomföras på planerat sätt. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.

Största delen av anslaget under denna punkt är avsett för stöd åt hästaveln. Enligt riktlinjer som godkändes av riksdagen år 1966 (prop. 1966:1 bil. 11 p. C 13, JoU 1966:1 p. 21, rskr 1966:9) utgår detta stöd till hästpremiering, hingsthållningsbidrag och bidrag till vissa andra kvalitetsbefrämjande åtgärder. Om den närmare utformningen av stödet beslutar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Stödet regleras sålunda i kungörelsen (1966:560) om stöd åt hästaveln, m. m. samt föreskrifter som lantbruksstyrelsen meddelat. Såsom rådgivande organ i dessa frågor har till lantbruksstyrelsen knutits en hästavelsnämnd. Användningen av hingst till avel regleras i lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång. Enligt denna lag får inom område där hingstbesiktningstvång införts hingst ej användas för betäckning av sto som tillhör annan än hingstens ägare, med mindre hingsten godkänts av premieringsnämnd. Vid brott mot denna bestämmelse dömes till böter om högst 500 kr.

I motionen 1548 föreslås dels vissa ändringar i premieringsförfarandet, dels en höjning av böterna vid brott mot lagen om hingstbesiktningstvång. Motionärerna motiverar förslaget om straffskärpning med att det förmärkts en ökad användning av icke godkända hingstar i aveln under senare tid. Den statliga premieringen av hästar bör enligt motionen byggas ut bl. a. genom att även ungston bedöms och premieras, genom att 3-åriga ston i vissa fall kan erhålla ett särskilt penningpris samt genom viss utbyggnad av antalet klasser vid hingstpremiering.

Såsom framgår av det anförda har regeringen bemyndigats besluta om

JoU 1975:1

den närmare utformningen av det statliga stödet till hästaveln. Vissa av de i motionen upptagna frågorna är av den karaktären att beslutanderätten beträffande desamma delegerats till lantbruksstyrelsen. Utskottet är f. n. ej berett att på grundval av motionen ta närmare ställning till behovet av ändrade bestämmelser rörande stödet till hästaveln. Däremot anser utskottet att det, när nu åtta års erfarenhet av gällande premieringssystem föreligger, kan vara motiverat att utvärdera effekterna av systemet. Härför talar bl. a. den i viss mån förändrade trenden i utvecklingen i fråga om antalet hästar i landet som kunnat noteras sedan år 1966. Utskottet utgår från att lantbruksstyrelsen bör svara för nämnda utvärdering.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot regeringens förslag under förevarande punkt, hemställer

att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975:1539,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i det föregående anfört med anledning av motionen 1975:1548,

3. till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 220 000 kr.

10. Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 10-B 14 (s. 35-39) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Statens hingstdepä och stuteri: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens hingstdepå och stuteri ett reservationsanslag av 450 000 kr.,

3. till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling ett reservationsanslag av 215 000 kr.,

4. till Bidrag till Svensk matpotatiskontroll ett reservationsanslag av 170 000 kr.,

5. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen anvisar ett anslag av 522 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

11. Främjande av rennäringen. Regeringen har under punkten B 15 (s. 39) föreslagit riksdagen att till Främjande av rennäringen förbudgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 630 000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:870 av herr Carlsson i Vikmanshyttan m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar om medel till Svenska Samernas Riksförbund för samekonsulentverksamheten och därför under anslaget B 15 Främjande av

JoU 1975:1

rennäringen anvisar ett, i förhållande till regeringens förslag med 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag på 730 000 kr.

I motionen 1975:888 av herrar Takman och Lövenborg (båda vpk) hemställs att riksdagen anvisar 600 000 kr. till Svenska samernas riksförbund för anställning av fem samiska konsulenter för den samiska minoriteten.

I motionen 1975:1545 av herrar Häll och Dahlberg (båda s) hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att det föreligger ett påtagligt behov av en sådan tjänst.

1 motionen 1975:1576 av herrar Nisser och Nilsson i Agnäs (båda m) hemställs att riksdagen beslutar att de tjänster vid statliga och landstingskommunal myndigheter som handlägger samefrågor i princip bör besättas med samer.

I motionen 1975:1584 av herrar Sellgren och Jonsson i Alingsås (båda fp) hemställs att riksdagen under anslaget Främjande av rennäringen måtte anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 730 000 kr. att utgå till Svenska samernas riksförbund för samekonsulentverksamheten.

I motionen 1975:1590 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) hemställs att riksdagen under anslaget Främjande av rennäringen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag på 730 000 kr. att utgå till Svenska samernas riksförbund för samekonsulentverksamheten.

Vidare haren skrift från Svenska samernas riksförbund inkommit i ärendet.

Utskottet

Regeringen föreslår under denna punkt att ett oförändrat anslag av 630 000 kr. skall anvisas för nästa budgetår till främjande av rennäringen. Anslaget, avses bl. a. för rådgivning på rennäringens område samt för bidrag till rennäringens katastrofskadeskydd.

Enligt motionerna 870,1584 och 1590 bör därutöver under anslaget anvisas ett belopp av 100 000 kr. Detta belopp skulle utgå till Svenska samernas riksförbund (SSR) såsom bidrag till samekonsulentverksamhten. Enligt motionerna har det till och från varit möjligt för riksförbundet att bedriva viss konsulentverksamhet med hjälp av tillfälliga medel. Bland angelägna uppgifter för en sådan konsulent nämner motionärerna medverkan i det praktiska genomförandet av 1971 års beslut om ny rennäringslag samt arbete för att öka sysselsättningsmöjligheterna bland samerna. Såsom en möjlighet anges här utvecklandet av kombinationsnäringar, t. ex. fiske, slöjd och turism. Angivna verksamhet bör enligt motionärerna ha särskilda förutsättningar att ge resultat om den bedrivs i samernas regi.

JoU 1975:1

14 I motionen 888 föreslås att riksdagen skall anvisa ett anslag av 600 000 kr. att utbetalas till SSR, som därigenom skulle kunna anställa fem samiska konsulenter för den samiska minoriteten. Förslaget motiveras med det otillfredsställande sysselsättningsläget för samerna och samernas behov av hjälp med att organisera ny verksamhet och kompletterande förvärvsarbeten i det samiska kärnområdet.

1 detta sammanhang tar utskottet även upp motionen 1545 enligt vilken riksdagen bör uttala att det föreligger ett påtagligt behov av en tjänst för handläggning av frågor om samernas sysselsättning. Enligt motionärerna bör lantbruksstyrelsen för detta ändamål på försök fö till sig knyta en befattning av samma karaktär som glesbygdskonsulenten, dock med verksamheten begränsad till samebyarna.

Gemensamt för nu redovisade motioner är att de tar upp frågan om samernas sysselsättning och möjligheter till försörjning. I sammanhanget betonar motionärerna vikten av att rennäringen kan kompletteras med annan verksamhet som samerna kan bedriva i kombination med renskötseln eller åtskild från denna. Motionerna berör också frågan om i vilka former sådan verksamhet kan bedrivas och betydelsen för den samiska kulturens bestånd av att sysselsättningstillfällen finns i tillräcklig omfattning.

Utskottet vill med anledning av motionerna först erinra om att såväl departementschefen som jordbruksutskottet när gällande rennäringslag antogs (prop. 1971:51, JoU 1971:37, rskr 1971:216) uttalade att samernas uppehållande av renskötseln var en förutsättning för bevarande av den samiska kulturen. På grund härav fastslogs att renskötselrätten alltjämt skulle förbehållas samerna. För att på bästa sätt organisera renskötseln tillskapades en ny typ av juridisk person, sameby. De rättsliga reglerna för samebyn utformades för att kunna tillgodose renskötselns behov. Riksdagen avvisade förslag om att sameby även skulle få rätt att bedriva annan verksamhet än renskötseln. Härvid hänvisades till att, om medlemmar i sameby önskade bedriva sådan sidoverksamhet i samverkan, de fick göra detta i samma ordning som andra svenska medborgare, t. ex. i form av bolag eller ekonomisk förening. Jordbruksutskottet framhöll i sammanhanget att det var angeläget att alternativa etablerings- och sysselsättningsmöjligheter i erforderlig omfattning kunde beredas de samer för vilka renskötseln är otillräcklig som försörjningsunderlag.

I anslutning härtill bör nämnas att arbetsmarknadsorganen gjort åtskilliga insatser för att främja samernas sysselsättning inom renskötselområdet under det senaste decenniet. Beredskapsarbeten av avsevärd omfattning har utförts och utförs i rennäringsadministrationens regi. Medel har bl. a. utgått till uppförande av renstängsel och för utvecklande av fjällfisket. Utskottet utgår från att betydande ansträngningar kommer att göras även i fortsättningen i syfte att skapa så goda arbetsmöjligheter som möjligt inom renskötselområdet och att bl. a. förekommande beredskapsarbeten därvid i första hand kommer att inriktas på att bereda arbetslösa och undersysselsatta inom om -

JoU 1975:1

rådet arbetsmöjligheter.

Lantbruksstyrelsen erhöll år 1971 uppdrag att följa lantbruksnämndernas arbete med att skapa arbetstillfällen inom renskötselområdet och att till regeringen inkomma med de reformförslag vartill utvecklingen kunde leda. Styrelsen har efter utredning föregående år föreslagit att en särskild tjänst inrättas för handhavandet av samebyarnas angelägenheter i sysselsättningsfrågor. Det i motionen 1545 aktualiserade förslaget synes i huvudsak överensstämma med det som lantbruksstyrelsen framfört. Det kan nämnas att arbetsmarknadsmyndigheterna förklarat sig villiga att under innevarande budgetår anvisa medel för en befattningshavare med angivna uppgifter.

Här bör nämnas att den av utbildningsministern år 1971 tillkallade sameutredningen, som främst har att utreda frågan om åtgärder till stöd för samernas språk och kultur, även skall överväga vilka åtgärder som kan behövas för att säkerställa fiskesamernas utkomstmöjligheter. Denna samegrupp är inte renskötande.

Utskottet anser det vara av vikt att samernas renskötsel i ökad utsträckning kan kompletteras med annan sysselsättning av sådant slag som har exemplifierats i motionerna. Genom att ett bättre sysselsättningsunderlag skapas och vidmakthålles, förbättras förutsättningarna för den samiska kulturen att fortleva. Utskottet finnér det vara angeläget att särskild personal stadigvarande kan ställas till förfogande för medverkan till förbättrad sysselsättning i samernas kärnområde och för annan konsulentverksamhet av det slag som nämns i motionerna. Detta kan i viss utsträckning ske inom ramen för de resurser som myndigheterna, t. ex. lantbruks- och arbetsmarknadsmyndigheterna, disponerar.

Enligt utskottets mening talar emellertid skäl för att samernas egen organisation, SSR, ges särskilt bidrag till kostnaderna för att anställa viss arbetskraft för upplysningsverksamhet bland rennäringsutövarna. Detta skulle bl. a. stå i överensstämmelse med en rekommendation från Nordiska rådet av år 1972 att ge samernas organisation ekonomiskt stöd för deras egen verksamhet. Utskottet tillstyrker med hänsyn härtill de i motionerna 870, 1584 och 1590 framförda förslagen om att 100 000 kr. skall anvisas under denna punkt för att utgå såsom bidrag till konsulentverksamhet vid SSR. Riksdagens bifall till utskottets förslag skulle även innebära att motionen 888 delvis blev tillgodosedd. Utskottet vill erinra om att en samekonsulent som SSR tidigare hade anställd för att ombesörja viss rådgivningsverksamhet i samband med rennäringslagens tillkomst var stationerad i det samiska kärnområdet. Utskottet utgår från att så kommer att bli förhållandet även i nu förevarande fall. Härigenom torde bl. a. åstadkommas de bästa möjligheterna att biträda samerna i frågor om det praktiska genom* förandet av 1971 års rennäringslag, om utvecklandet av kompletterande verksamhet och sysselsättning, m. m.

Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag under denna punkt.

I några av motionerna uttrycks farhågor för att samefonden, varifrån bidrag

JoU 1975:1

bl. a. utgår till allmänna sameändamål, inom ett antal år kommer att vara förbrukad om nuvarande takt bibehålls i fråga om uttag av medel ur fonden. Med anledning härav vill utskottet i förevarande sammanhang erinra om departementschefens av riksdagen godkända uttalande i propositionen 1971:51 om att fonden hade en markant buffertuppgift. På grund härav borde fondens odisponerade kapitalbelopp - bortsett från de fondmedel som bundits till geografiskt område eller till särskilt ändamål - inte tillåtas gå ner till alltför lågt belopp.

Under denna punkt tar utskottet även upp motionen 1576, i vilken föreslås att de tjänster vid statliga och landstingskommunala myndigheter vilkas innehavare handlägger samefrågor i princip bör besättas med samer. Av bi. a. principiella skäl är utskottet inte berett att biträda motionsyrkandet. Utskottet utgår emellertid från att samerna bör få allt bättre möjligheter att i konkurrens med andra sökande erhålla tjänster av nu berört slag.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen

1. avslår motionen 1975:1576,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med

anledning av motionerna 1975:870, 1975:888, 1975:1584 och 1975:1590, samtliga såvitt nu är i fråga, samt 1975:1545 anfort om bidrag till konsulentverksamhet hos Svenska samernas riksförbund m. m.,

3. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1975:870, 1975:1584 och 1975:1590, samtliga såvitt i övrigt är i fråga, samt med anledning av motionen 1975:888, såvitt i övrigt är i fråga, till Främjande av rennäringen för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 730 000 kr.

12. Kompensation för bensinskatt till rennäringen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 16 (s. 40) och hemställer

att riksdagen till Kompensation för bensinskatt till rennäringen för

budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 210 000 kr. att av räknas

mot automobilskattemedlen.

Jordbruksprisregiering

13. Statens jordbruksnämnd och Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 1-C 2 (s. 41-43) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Statens jordbruksnämnd ett förslagsanslag av 11 957 000 kr.,

2. till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden ett förslagsanslag av 1 240 000 kr.

JoU 1975:1

14. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. Regeringen har under punkten C 4 (s. 43-45) föreslagit riksdagen att till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 46 098 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1559 av herr Leuchovius (m) hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller om förbättrade arvoden till funktionärer inom blockorganisationen i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

Under förevarande punkt föreslås att anslaget räknas upp med 7,8 milj. kr. för nästa budgetår. För beredskapslagringen har regeringen i avvaktan på resultaten av 1972 års jordbruksutrednings arbete utgått från i princip samma målsättning som för de fyra senaste budgetåren med undantag för brödspannmål för vilken ökad lagring föreslagits. Den utökade lagringen, som anses böra begränsas till 40 000 ton, avses ske av 1974 års skörd. Vid anslagsberäkningen har hänsyn tagits till en ökad brödsädslagring i enlighet med vad sålunda anförts.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt betänkande (1975:3) tillstyrkt ett i propositionen 1975:2 bil. 6 framlagt förslag att på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 till lagring av jordbruksprodukter för beredskapsändamål anvisas ett investeringsanslag av 30 milj. kr. för i det föregående angiven ökning av brödsädslagringen. Riksdagen har den 26 februari 1975 bifallit utskottets förslag.

Mot bakgrund av vad i det föregående anförts har utskottet inte någon erinran mot en uppräkning av förevarande anslag till följd av ökade kostnader för brödsädslagringen. Ej heller i övrigt har utskottet något att invända mot anslagsberäkningen under denna punkt.

Utskottets ställningstagande innebär bl. a. att utskottet i likhet med regeringen tillstyrker jordbruksnämndens förslag att för övriga beredskapsåtgärder beräknas medel under detta anslag med 485 000 kr. Nyssnämnda medel är bl. a. avsedda att användas för planläggning av jordbrukets blockorganisation. Nämnden har för ifrågavarande verksamhet de senaste budgetåren disponerat 30 000 kr. per år under anslagsposten till övriga beredskapsåtgärder. Förslaget till medelsanvisning för nästa budgetår bör göra det möjligt för jordbruksnämnden att fortsätta sitt arbete på nu förevarande område i minst samma omfattning som f. n.

I motionen 1559 uttrycks farhågor för att det i vissa fall kan föreligga svårigheter att rekrytera funktionärer till blockorganisationen bl. a. med anledning av att ersättningen för uppdraget skulle vara för lågt. Enligt motionären torde sålunda utgående ersättningar endast i begränsad omfattning motsvara inkomstbortfall eller faktiska kostnader för ifrågavarande funk -

2 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr 1

JoU 1975:1

tionärer. Med anledning härav vill utskottet anföra följande.

Jordbrukets blockorganisation syftar till att i ett krisläge verka för att tillgängliga produktionsmedel inom jordbruksnäringen fördelas och utnyttjas på sådant sätt att bästa möjliga produktionsresultat uppnås. Enligt Kungl. Maj:ts beslut i april 1972 om jordbrukets blockorganisation skall planläggningen av densamma bedrivas inom ramen för befintliga resurser hos berörda myndigheter. Härvid skall jordbruksnämnden i samråd med lantbruksstyrelsen svara för den centrala planläggningen och ge anvisningar för den regionala planläggningen, som sker genom lantbruksnämndernas försorg. Arbetsmarknadsverket slutligen svarar för planläggningen av den direkta försörjningen med arbetskraft. Jordbruksnämnden har den 19 februari 1974 fastställt anvisningar för den regionala planläggningen av jordbrukets blockorganisation. Under budgetåret 1973/74 har jordbruksnämnden utsett en riksblockledare och en ersättare för denne samt lantbruksnämnderna utsett länsblockledare och överblockledare jämte ersättare för dessa. Genom beslut den 16 februari 1973 har Kungl. Majit meddelat föreskrifter om arvode och annan ersättning till ledningspersonal inom jordbrukets blockorganisation som efter kallelse av central eller regional myndighet deltar i sammankomst avseende planläggning, information, utbildning eller övning rörande blockverksamheten. Enligt gällande föreskrifter utgår arvoden till funktionärerna inom jordbrukets blockorganisation efter i princip samma grunder som arvoden till bl. a. personal inom civilbefälhavares krigsorganisation. Enligt vad utskottet erfarit bereds f. n. inom regeringskansliet en framställning från statens jordbruksnämnd om att ersättning till funktionärer inom blockorganisationen skall utgå enligt samma regler som gäller för sistnämnda personal även i fråga om ersättning på grund av bl. a. inkomstbortfall.

Det är givetvis angeläget att ersättningsbestämmelserna är så utformade att den fortsatta planläggningen av jordbrukets blockorganisation inte försvåras. Med hänsyn till vad i det föregående anförts finner utskottet emellertid ej erforderligt med något särskilt riksdagens uttalande i ämnet i anledning av den nu berörda motionen.

Utskottet hemställer således att riksdagen

1. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 46 098 000 kr.,

2. lämnar motionen 1975:1559 utan åtgärd.

15. Stöd till jordbruket i norra Sverige. Regeringen har under punkten C 5 (s. 45) föreslagit riksdagen att till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 000 kr.

JoU 1975:1

19 Motionerna

I motionen 1975:1527 av herrar Ekinge och Eriksson i Arvika (båda fp) hemställs att det särskilda stöd som utgår till jordbruket i norra Sverige skall äga tillämpning även beträffande Gotland.

I motionen 1975:1580 av herrar Olsson i Sundsvall och Nordin (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag om indexreglering av prisstödet till jordbruket i norra Sverige.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för dels pristillägg till jordbruket i norra Sverige enligt kungörelsen (1971:421) om prisstöd till vissa jordbruk (omtryckt 1974:420), dels pristillägg enligt kungörelsen (1973:508) om prisstöd till rennäringen (ändrad 1974:434). I enlighet med förslag av statens jordbruksnämnd beräknar regeringen medelsbehovet för nästa budgetår till 95 000 000 kr. under förevarande anslag, varav 76 milj. kr. till mjölk, 17,5 milj. kr. till kött av nötkreatur, fär och svin samt 1,5 milj. kr. till renkött. Utskottet biträder regeringens förslag.

1 motionen 1527 framlagt förslag att det särskilda stöd som utgår till jordbruket i norra Sverige skall äga tillämpning även beträffande Gotland har tidigare berörts i samband med utskottets behandling av punkten B 7 om bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. (p. 7). Utskottet erinrade där om att 1972 års jordbruksutredning fått i uppdrag att ta upp frågan om ett utökat regionalpolitisk jordbruksstöd. Utskottet konstaterade därvid att det fick anses ingå i jordbruksutredningens uppdrag att pröva den i motionen 1527 väckta frågan. Detta gäller givetvis också såvitt motionen berör nu ifrågavarande anslagspunkt. Motionen synes därför inte heller i nu nämnda avseende påfordra någon särskild riksdagens åtgärd.

Såvitt gäller den närmare utformningen av prisstödet till jordbruket i norra Sverige vill utskottet erinra om att 1972 års jordbruksutredning förra året genom tilläggsdirektiv erhöll uppdraget att göra en allsidig och förutsättningslös utredning rörande jordbrukets rationalisering och att utredningen

i samband härmed även borde pröva grunderna för utformningen av det framtida stödet till jordbruket i norra Sverige. Mot bakgrund härav synes inte heller motionen 1580 påkalla något särskilt initiativ från riksdagens sida.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 95 000 000 kr.,

2. lämnar motionen 1975:1527, såvitt avser prisstöd till vissa jordbruk, utan åtgärd,

3. lämnar motionen 1975:1580 utan åtgärd.

JoU 1975:1

16. Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 6-C 9 (s. 46-50) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.,

2. till Jordbruksekonomiska undersökningen ett förslagsanslag av

2 144 000 kr.,

3. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd ett anslag av 30 000 000 kr.,

4. till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. ett förslagsanslag av 15 190 000 kr.

Skogsbruk

17. Skogsstyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 1 (s. 51-54) och hemställer

att riksdagen till Skogsstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 10 492 000 kr.

18. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna. Regeringen har under punkten D2 (s. 54-56) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1975/76 statlig kreditgaranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet beviljas intill ett belopp av 1000 000 kr.,

2. till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 50 632 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1551 av herr Jonasson m. fl. (c, m, fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkten 3), att riksdagen till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 389 000 kr. sänkt förslagsanslag av 49 243 000 kr.

Utskottet

Skogsvårdsstyrelserna har till uppgift att främja och stödja den enskilda skogshushållningen samt att verka för att skogsvårdsarbetet inom de enskilda skogarna bedrivs på ett planmässigt sätt. Styrelserna skall också utöva den uppsikt och vidta de åtgärder som enligt gällande skogsvårds-, naturvårds- och andra författningar ankommer på dem.

Enligt av 1960 års riksdag (prop. 1960:106, BevJoU 1960:1, rskr 1960:326) antagna grunder för styrelsernas verksamhet råder en klar uppdelning mellan styrelsernas statliga uppgifter och mera allmänna serviceuppgifter. De först -

JoU 1975:1

nämnda betalas genom en schablonberäkning av förrättningskostnaden för ett visst antal i förväg beräknade dagar för s. k. offentlig verksamhet. Till denna kostnad läggs kostnaderna för arvoden m. m. till styrelseledamöterna samt vissa andra kostnader med tillägg för ett belopp motsvarande de till staten inlevererade skogsvårdsavgifterna. Det på så sätt framräknade beloppet betalas i form av dels bidrag från nu förevarande anslag på riksstaten, dels ersättning från vissa andra anslag, bl. a. för tjänstebrevsrätten. För utförda uppdrag m. m. uttas ersättning enligt särskild av skogsstyrelsen fastställd taxa. Skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet drivs enligt nämnda riksdagsbeslut efter rent affärsmässiga grunder.

För budgetåret 1975/76 beräknar föredragande departementschefen antalet förrättningsdagar i skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet till 69 000 eller samma antal som beräknats för innevarande budgetår. Medelstilldelningen per förrättningsdag bör enligt föredraganden höjas från 461 kr. till 569 kr. Utgiftsramen för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet blir med utgångspunkt i detta belopp 39 261 000 kr. För vissa andra kostnader av offentlig natur beräknas 576 000 kr. Skogsvårdsstyrelsema tillförs även belopp som svarar mot inflytande skogsvårdsavgifter. Statsverkets inkomst av dessa avgifter för nästa budgetår beräknas till 11,7 milj. kr.

Föredraganden förordar alltså att den totala kostnadsramen för den med statsmedel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för budgetåret 1975/76 bestäms till 51 537 000 kr. Fördelningen på olika anslag föreslås böra ske enligt följande. Tjänstebrevskostnaderna bestrids från anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänstebrevsförsändelser. Vidare belastar utgifter för reseersättningar åt personal för kursverksamhet anslaget Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. Dessa utgifter beräknas för nästa budgetår till resp. 555 000, 200 000 och 150 000 kr. eller sammanlagt 905 000 kr. Återstående 50 632 000 kr. föreslås anvisade under detta anslag.

Utskottet har för sin del inte något att invända mot nu redovisade beräkningar. Inte heller i övrigt föranleder vad föredraganden anfört under förevarande punkt någon erinran från utskottets sida.

Vad i det föregående anförts innebär bl. a. att utskottet avstyrker motionen 1551, såvitt däri föreslås en minskning av förevarande förslagsanslag med 1 389 000 kr. till 49 243 000 kr. (punkten 3 i motionens hemställan). Motionärerna har grundat sitt yrkande på skogsstyrelsens anslagsäskande vari som beräkningsunderlag för anslaget förordats en ökning av antalet förrättningsdagar i skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet med 3 000 dagar till 72 000 dagar. Att anslaget ändå skulle bli mindre förklaras av att skogsstyrelsens beräkningar bygger på en lägre förrättningsdagskostnad än departementschefens, eller 526 kr. i stället (orden i propositionen beräknade 569 kr. Skillnaden beror på att man vid budgetprövningen kunnat bygga på senare redovisade mera aktuella siffror över kostnadsutvecklingen än

JoU 1975:1

vad som var möjligt när anslagsäskandena gjordes upp. En anslagstilldelning enligt motionärernas förslag skulle enligt utskottets bedömning motsvara en förrättningsverksamhet i skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet av endast 66 000 å 67 000 dagar och alltså stå i motsättning till motionens uttryckta syfte i denna del.

Utskottet, som i detta sammanhang även vill erinra om att det förra året tillsatts en särskild utredning, den skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03), för att utreda frågan om den statliga administrationen på det skogliga området, hemställer i enlighet med det anförda att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1975/76 statlig kreditgaranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet beviljas intill ett belopp av 1 000 000 kr.,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:1551, yrkande 3, till Bidrag till skogsvdrdsstyrelserna för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 50 632 000 kr.

19. Bidrag till skogsförbättringar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 3 (s. 57-59) och hemställer

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1975/76 statsbidrag beviljas med högst 7 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

2. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

20. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. Regeringen har under punkten D 4 (s. 59-61) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1975/76 beviljas statsbidrag med högst 19 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

2. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 16 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motionen

I motionen 1975:1575 av herr Nisser (m) hemställs att riksdagen anvisar ett anslag om 10 milj. kr. på tilläggsstat för byggande av skogsbilvägar på skogsmark i enskild ägo i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

Bestämmelser om förhöjt bidrag till byggande av skogsbilvägar inom det inre stödområdet har enligt riksdagens beslut förra året gällt fr. o. m. den 1 juli 1974. De nya reglerna innebär att bidrag skall kunna utgå med 75 procent av godkänd kostnad för byggande av väg inom nämnda område.

JoU 1975:1

23 Avsikten med de ändrade bidragsvillkoren var att göra sådana områden i Norrlands inland som är så belägna att avverkning med åtföljande skogsvård inte kan bedrivas utan att ekonomiska förluster uppstår möjliga att utnyttja på ett meningsfullt sätt. Att så kan ske är på både kort och lång sikt betydelsefullt för sysselsättningen och för skogsindustrins råvaruförsörjning.

Ramkonstruktionen för ifrågavarande anslag har tidigare varit utformad så att en ram avsatts för grundbidrag till skogsvägbyggnadsföretag och två ramar avsatts för förhöjning av grundbidragen till resp. skogsvägar i det inre stödområdet och skogshuvudvägar av särskild bestydelse från fritidssynpunkt. I fortsättningen bör tas upp en ram för skogsvägbyggnadsföretag utanför det inre stödområdet, en ram för sådana företag i det inre stödområdet och en ram för förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt.

I fråga om skogsvägbyggnadsföretag utanför det inre stödområdet föreslår departementschefen att ramen för statsbidrag tas upp med 8 milj. kr. För statsbidrag till skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet anses ramen böra tas upp med 10,5 milj. kr. Departementschefen har därvid bl. a. räknat med att den bidragsgivning som hittills betalats från anslaget Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. i fortsättningen skall ske över ifrågavarande anslag. För förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt föreslås ett oförändrat rambelopp av 500 000 kr.

Utskottet kan för sin del tillstyrka de förslag som departementschefen framlagt under förevarande punkt. Jordbruksutskottet uttalade förra året sin tillfredsställelse över att möjligheter gavs till förhöjning av statsbidrag till byggande av skogsvägar i det inre stödområdet. Såvitt utskottet kunnat finna bör propositionens förslag under denna punkt ge de skogliga myndigheterna goda möjligheter att i samma takt som hittills följa gällande långtidsprogram för skogsvägbyggnadsverksamheten. Regeringen bör som anförs i propositionen liksom f. n. kunna jämka fördelningen mellan de olika anslagsändamålen. Med anledning av de farhågor som framförts i motionen 1575 om att anslagstilldelningen skall visa sig otillräcklig vill utskottet liksom tidigare framhålla att regeringen om så skulle befinnas erforderligt givetvis har möjlighet att återkomma till riksdagen i frågan med äskande om medel på tilläggsstat.

I förevarande sammanhang vill utskottet vidare erinra om att 1973 års skogsutredning bl. a. har till uppgift att göra en översyn av formerna för statligt stöd till skogsbruket.

Utskottet hemställer därför att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1975/76 beviljas statsbidrag med högst 19 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

2. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 16 500 000 kr. att avräknas mot

JoU 1975:1

automobilskattemedlen,

3. lämnar motionen 1975:1575 utan åtgärd.

21. Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. Regeringen har under punkten D 5 (s. 61-63) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1975/76 utfästs statsbidrag med högst 39 900 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige samt till skogliga åtgärder inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen och för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken,

2. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 40 100 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:885 av herr Norrby m. fl. (c) hemställs att riksdagen uppdrar åt regeringen att vidta åtgärder för åstadkommande av en utvidgning av stödet till intensifierad skogsvård i norra Sverige på grundval av de i motionen framförda synpunkterna.

Utskottet

Riksdagen fattade förra året beslut om särskilt statligt stöd till intensifierad skogsvård i norra Sverige (prop. 1974:61, JoU 1974:16, rskr 1974:217). Stödet utgår i form av bidrag från förevarande anslag till vissa skogsvårdsåtgärder i hela Norrland utom Gästrikland samt dessutom Malungs, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner i Kopparbergs län och Torsby kommun i Värmlands län. Området motsvarar det inre stödområdet enligt 4 § kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpolitisk! stöd (ändrad senast 1973:869) samt den del av Norrlands kustland som ingår i allmänna stödområdet enligt 3 § nyssnämnda kungörelse.

Enligt propositionen 1974:61 borde storleken av stödet till skogsvårdsåtgärder i norra Sverige i princip uppgå till högst 60 procent av godkänd kostnad i det inre stödområdet och till högst 40 procnet av sådan kostnad

i övriga delar av stödområdet. Med anledning av motioner i ämnet uttalade dock jordbruksutskottet att utskottet för sin del ansåg att stöd till enskilda personer i princip borde kunna uppgå till högst 70 procent av godkänd kostnad i det föreslagna inre stödområdet och till högst 50 procent av sådan kostnad i övriga delar. I fråga om övriga skogsägarkategorier borde stödets storlek bestämmas i enlighet med propositionen. Utskottet förutsatte att stödbestämmelserna utformades på ett sätt som medgav en smidig tillämpning från bl. a. skogsvårdsstyrelsernas sida. 1 anslutning till vissa motionsyrkanden föreslog utskottet sålunda att samma bidragsvillkor som skulle gälla för det inre stödområdet skulle kunna prövas i sådana trakter inom det allmänna stödområdet utanför det inre stödområdet som omedelbart gränsade till sistnämnda område och där mycket svaga boniteter rådde.

JoU 1975:1

25 Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Bestämmelser om ifrågavarande statliga stöd återfinns i kungörelsen (1974:472) om statsbidrag till skogsvård i norra Sverige.

1974 års riksdagsbeslut medger inte att bidragsprövningen utsträcks till att gälla åtgärder nedanför sydgränsen av det stödberättigade området. I motionen 885 framhålls emellertid att de skogliga förhållandena i de till stödområdet gränsande kommunerna bl. a. inom Värmlands län ej nämnvärt skiljer sig från näraliggande delar av det bidragsberättigade området. Mot bakgrund av sysselsättningsförhållandena och med hänsyn bl. a. till de synpunkter som anförts till förmån för en smidig tillämpning av bidragsbestämmelserna vid gränsen mellan det inre stödområdet och övriga delar av det stödberättigade området utefter Norrlands kustland uttalar sig motionärerna för att skogsvården i de delar av Värmland, Dalarna och Gästrikland som ligger utanför men nära gränsen till det särskilda stödområdet även bör kunna ges bidrag. För att en mjuk övergång till ej bidragsberättigade områden skall uppnås föreslås bidragsprocenten inom det aktuella området böra sättas till 40 procent för enskilda skogsägare och till 30 procent för övriga ägarkategorier.

Utskottet har i och för sig förståelse för de synpunkter som anförs i motionen. De aktuella bestämmelserna har dock varit i kraft under förhållandevis kort tid. Några nya omständigheter har heller inte framkommit sedan riksdagen senast behandlade frågan. Detta hindrar givetvis inte att, om så visar sig nödvändigt, bestämmelserna skall kunna ändras om ej förutsedda olägenheter visar sig uppkomma till följd av desamma. Enligt vad utskottet har sig bekant har emellertid 1973 års skogsutredning (Jo 1973:06), som bl. a. skall se över formerna för det statliga stödet till skogsbruket, sin uppmärksamhet riktad på det i motionen aktualiserade spörsmålet. Någon särskild riksdagens åtgärd på grund av motionen synes därför inte påkallad.

Då utskottet i övrigt inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag under förevarande anslagspunkt hemställer utskottet att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1975/76 utfästs statsbidrag med högst 39 900 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige samt till skogliga åtgärder inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen och för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken,

2. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 40 100 000 kr.,

3. lämnar motionen 1975:885 utan åtgärd.

22. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 6 (s. 63-65) och hemställer att riksdagen till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering

JoU 1975:1

m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av

2 019 000 kr.

Fiske

23. Fiskeristyrelsen. Regeringen har under punkten E 1 (s. 66-68) föreslagit riksdagen att till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 9 429 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:892 av herr Åberg (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att ytterligare 187 000 kr. ställs till fiskeristyrelsens förfogande för verksamheten vid dess havsfiskelaboratorium budgetåret 1975/76.

I motionen 1975:895 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att ytterligare 259 000 kr. ställs till fiskeristyrelsens förfogande för verksamheten vid dess havsfiskelaboratorium.

1 motionen 1975:1560 av herr Lindström m. fl. (s, c, m, fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om att ett regionkontor för den statliga fiskeadministrationen förläggs till Karlskrona.

I motionen 1975:1568 av herrar Nilsson i Trobro och Komstedt (båda m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att vid beslut om ny fiskeadministration ett regionkontor för fiskenämnden skall förläggas till Karlskrona och ett lokalkontor till Simrishamn.

Utskottet

Enligt i budgetpropositionen redovisad sammanställning beräknas förslagsanslaget till fiskeristyrelsen till 9 429 000 kr. för nästa budgetår. Regeringens förslag innebär en uppräkning av anslaget med 1 386 000 kr. Föredraganden har därvid beräknat medel för en byrådirektör för handläggning av fiskeristyrelsens informationsverksamhet m. m. Dessutom har tagits upp 130 000 kr. för att täcka merkostnader för oljeförbrukning på det nya fiskeriundersökningsfartyget Argos. 1 övrigt är anslagshöjningen avsedd att täcka kostnadsökningar av i huvudsak automatisk natur.

I ett par motioner har framförts yrkanden om att ytterligare medel skulle ställas till fiskeristyrelsens förfogande för verksamheten vid styrelsens havsfiskelaboratorium. 1 den ena motionen, 892, hemställs sålunda om 187 000 kr. för fortsättning av vissa studier rörande planktonproduktionen, vilka sedan hösten 1969 bedrivits med stöd av särskilda anslag från statens naturvårdsverks forskningsmedel. 1 den andra motionen, 895, begärs 259 000

JoU 1975:1

kr. för att möjliggöra inrättandet av en permanent avdelning för beräkning av fiskebestånden i havet. Enligt motionären visar redan vunna erfarenheter genom forskningsinsatser, som bekostas med tillfälliga medel, behovet av en sådan avdelning för det årliga beräkningsarbetet i fråga om produktionen av havsfisk.

Utskottet vill i anledning av nyssnämnda motioner framhålla att det givetvis är angeläget att havsfiskelaboratoriet i tillfredsställande grad ges resurser för att bedriva sitt arbete inom fiskeforskningens område. Det kan dock diskuteras om inte de undersökningar rörande bottenfaunan och plankton som avses i motionen 892 ännu rör forskningsprojekt som principiellt bör i första hand bestridas med särskilda forskningsmedel. Verksamheten med beståndsberäkningar torde mera vara av den karaktären att en finansiering över förevarande myndighetsanslag så småningom bör kunna övervägas. Utskottet vill emellertid nämna att fiskeristyrelsen i sina anslagsäskanden för det nu aktuella budgetåret ansett sig böra ge flera andra förslag till resursförstärkningar inom styrelsen högre angelägenhetsgrad än när det gällt den verksamhet som avses i här behandlade motioner. Mot angivna bakgrund finnér sig utskottet inte nu böra föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av desamma.

Utskottet vill i samband härmed erinra om att fiskeristyrelsen i samband med godkännandet av konventionen rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön pekade på nödvändigheten av att förstärka havsfiskelaboratoriets resurser för att man från svensk sida skall kunna uppfylla de krav som ifrågavarande konvention ställer på medlemsländerna. Föredragande departementschefen anförde härtill (prop. 1974:9) att denna fråga borde behandlas först när man säkrare kunde bedöma omfattningen och inriktningen av verksamheten vid den fiskerikommission som enligt konventionen skulle upprättas för att leda samarbetet mellan medlemsländerna och i övrigt verka för konventionens syften. Som redovisas i den inledande översikten i bil. 11 till årets budgetproposition har den särskilda fiskerikommissionen för Östersjön numera bildats. Vid kommissionens första sammanträde i oktober 1974 antogs bl. a. en rekommendation om fiskeregler för konventionsområdet. Fiskereglerna avses träda i kraft den 1 juli 1975.

I sammanhanget vill utskottet fästa uppmärksamheten på att resurserna för havsfiskeforskning har förstärkts genom det förenämnda fiskeriundersökningsfartyget Argos, som trädde i tjänst förra året.

Fiskeriadministrativa utredningen (Jo 1970:25) avgav i december 1973 sitt huvudbetänkande (Ds Jo 1973:3) Ny statlig fiskeadministration. Betänkandet har remissbehandlats och ärendet är f. n. föremål för fortsatt beredning inom jordbruksdepartementet. Det synes ovisst om något förslag i ämnet kommer att föreläggas riksdagen innevarande år. Under angivna förhållanden anser utskottet att det inte f. n. finns anledning för riksdagen

JoU 1975:1

att gå närmare in på detaljerna i fråga om den framtida fiskeadministrationen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar de motioner, som väckts i dessa frågor, 1560 och 1568, utan ytterligare åtgärd.

Då regeringens förslag under förevarande punkt inte föranleder någon erinran från utskottets sida hemställer utskottet att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975:892 och 1975:895 till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 9 429 000 kr.,

2. lämnar motionerna 1975:1560 och 1975:1568 utan åtgärd.

24. Fiskeriintendenter ni. tn. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 2 (s. 68-69) och hemställer

att riksdagen till Fiskeriintendenter m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 384 000 kr.

25. Främjande i allmänhet av fiskerinäringen. Regeringen har under punkten E 3 (s. 69-70) föreslagit riksdagen att till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:606 av herr Strindberg m. fl. (m) hemställs a. att riksdagen beslutar att för bidrag till anskaffning av radiotelefonanläggning m. m. uppföres ett från 65 000 till 110 000 kr. förhöjt anslag och att därför erforderliga 45 000 kr. får disponeras ur reservationsanslaget på 512 971 kr.,

b. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående bidrag till radaranläggning.

I motionen 1975:1570 av herrar Nilsson i Trobro och Komstedt (båda m) hemställs att riksdagen under anslaget Främjande i allmänhet av fiskerinäringen på nionde huvudtiteln anvisar 100 000 kr. till bestridande av särskilda kostnader för bevakningsfartyg till stöd för det svenska sill-, strömmings- och torskfisket i Östersjön.

I motionen 1975:1583 av herr Pettersson i Ronneby m. fl. (c, fp) hemställs att riksdagen vid sin behandling av budgetpropositionen, bilaga 11, för bidrag till anskaffande av radiotelefon till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 45 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 345 000 kr.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till främjande i allmänhet av fiskerinäringen i enlighet med plan som regeringen fastställer på förslag av fiskeristyrelsen.

JoU 1975:1

29 Vidare utgår ersättning för förlust på försöksfiske för vilket statsgaranti har lämnats enligt kungörelsen (1953:242) angående statsgaranti för försöksfiske. Från anslaget utgår också statsbidrag till inköp av radiotelefonanläggning och livräddningsflotte på fiskefartyg. Dessutom bestrids från anslaget vissa särskilda kostnader för bevakningsfartyg till stöd för det svenska sillfisket i Nordsjön. Från anslaget utgår även ersättning till samerna för visst avgiftsfritt fiske på statens vatten inom Norrbottens län.

Maximigränsen för bidrag till anskaffande av radiotelefon höjdes enligt beslut av riksdagen föregående år från 1 200 kr. till 3 000 kr. per anläggning. Fiskeristyrelsen har för sin del begärt att anslagsposten för nämnda ändamål på grund av ändringen i bidragsvillkoren samt med hänsyn till föreliggande behov i övrigt höjs med 45 000 kr. Regeringen har dock inte ansett den begärda anslagshöjningen erforderlig. Däremot har regeringen på fiskeristyrelsens förslag föreslagit en uppräkning av anslaget med 25 000 kr. med hänsyn till ökade kostnader för stödfartyg för sillfisket.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot den i propositionen gjorda anslagsberäkningen under förevarande anslag. De särskilda yrkandena i motionerna 606 och 1583 om ytterligare medel till anskaffande av radiotelefonanläggningar synes utskottet befogade men torde med hänsyn till beräknad reservation under anslaget inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I vad avser yrkandet i motionen 1570 att under förevarande anslag medel skall anvisas till bestridande av särskilda kostnader för bevakningsfartyg till stöd för det svenska sill-, strömmings- och torskfisket i Östersjön får utskottet erinra om att det bidrag till vissa kostnader för stödfartyg för sillfisket som lämnas från detta anslag närmast avser vissa serviceuppgifter till yrkesfisket, t. ex. biträde vid maskinhaverier, transport till läkare e. d.

I motionen åsyftade uppgifter berör bevakningsuppdrag av sådan karaktär som det normalt åvilar kustbevakningen att ha ansvaret för. Utskottet, som utgår från att vederbörande myndigheter har sin uppmärksamhet riktad på de problem som behandlas i motionen, finnér under hänvisning till det anförda inte anledning tillstyrka densamma.

I motionen 606 har bl. a. framhållits betydelsen av att förslag snarast föreläggs riksdagen om att bidrag från förevarande anslag skall kunna utgå även till anskaffande av radaranläggning på fiskefartyg. Utskottet har tidigare (JoU 1974:1, s. 22) i anslutning till förevarande fråga anfört att det i den allmänna avvägning mellan olika stödformer till fisket som pågår inom fiskerinäringsutredningen bl. a. måste ingå en prövning av bidragsgivningen med stöd av detta anslag. Enligt vad som anges i årets kommittéberättelse, s. 430, beräknas utredningen slutföra sitt arbete innevarande år. I avvaktan på resultatet härav föreslår utskottet att motionen 606 lämnas utan åtgärd även i denna del.

JoU 1975:1

30 Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975:606, yrkande a, 1975:1570 och 1975:1583 till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 300 000 kr.,

2. lämnar motionen 1975:606, yrkande b, utan åtgärd.

26. Kursverksamhet på fiskets område. Regeringen har under punkten E 4 (s. 70-71) föreslagit riksdagen att till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:884 av herrar Lindahl i Hamburgsund och Åberg (båda fp) hemställs att riksdagen måtte besluta höja det föreslagna anslaget till kursverksamhet på fiskets område till 370 000 kr. för budgetåret 1975/76.

I motionen 1975:1345 av herr Andersson i Ljung m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar att anslaget för yrkesutbildning av fiskare höjes med 25 000 kr. till 290 000 kr. och finansieras som i motionen anförts.

Utskottet

Med hänvisning till i propositionen redovisad sammanställning beräknar föredragande departementschefen anslaget till 330 000 kr. för nästa budgetår. Förslaget innebär en uppräkning av anslaget med 25 000 kr., att användas för att bestrida kostnaderna för fortbildning av fiskeritjänsteman.

Utskottet har inte något att erinra mot anslagsberäkningen och förordar därför att riksdagen bifaller regeringens förslag under denna punkt. De i motionerna 884 och 1345 framförda yrkandena synes bl. a med hänsyn till tillgängliga reservationsmedel under anslaget inte påkalla någon särskild riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975:884 och 1975:1345 till Kursverksamhet pä fiskets område för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 330 000 kr.

27. Bidrag till fiskehamnar m. m. Regeringen har under punkten E 5 (s. 72) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 4 780 000 kr.

JoU 1975:1

31 Motionerna

I motionen 1975:893 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att anslaget till byggande och underhåll av fiskehamnar ökas till 5 000 000 kr. samt att dessutom anslås 1 869 000 kr. för att täcka fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader, varvid medlen bör utgå ur anslaget Bidrag till fiskehamnar m. m. och nödig uppräkning av anslaget bör ske.

I motionen 1975:1569 av herrar Nilsson i Trobro och Komstedt (båda m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att av medel från anslaget Bidrag till fiskehamnar m. m. skall bestridas kostnaderna för förbättring av Nogersunds fiskehamn i Sölvesborgs storkommun.

Utskottet

Från förevarande anslag utgår förutom statsbidrag till byggande av fiskehamnar bl. a. ersättning för täckande av eventuella underskott vid driften av kvarvarande statliga fiskehamnar. Fiskeristyrelsen har i sina anslagsäskanden beräknat sistnämnda underskott till 300 000 kr. för nästa budgetår. Medlen är avsedda att täcka kostnaderna för reparations- och underhållsarbeten, främst i de statliga fiskehamnarna Nogersund, Smygehamn, Glommen, Träslövsläge, Hönö-Klåva och Grundsund. Enligt bidragsbestämmelserna ankommer det på fiskeristyrelsen att besluta om den närmare medelsfördelningen för nyssnämnda ändamål. Frågor om stöd till byggande och förbättringar av fiskehamnar skall enligt gällande riktlinjer bedömas mot bakgrund av hamnarnas betydelse för fiskerinäringens utveckling inom vederbörande region. Denna bedömning åvilar regeringen. Med hänsyn härtill finner utskottet inte anledning för riksdagen att genom särskilt uttalande binda anslagsanvändningen på sätt som ifrågasatts i motionen 1569 beträffande Nogersunds fiskehamn. Motionen föreslås således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Föredragande departementschefen har beräknat det totala anslagsbehovet till 4 780 000 kr., vartill kommer den behållning av reservationsmedel som kan föreligga vid ingången av nästa budgetår. Vid sin bedömning har departementschefen beräknat bl. a. 1 806 000 kr. för att täcka fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten m. m. Förslaget innebär i förhållande till innevarande budgetår en uppräkning av anslaget med 180 000 kr.

Som redovisas i propositionen har fiskeristyrelsen beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till sammanlagt ca 6,3 milj. kr. Styrelsen har därvid räknat med att reserverade och för innevarande budgetår anvisade medel kommer att i det närmaste tas i anspråk under detta budgetår.

Utskottet vill betona angelägenheten av att det statliga stödet till byggande och förbättring av fiskehamnar ges en sådan omfattning att det blir ett

JoU 1975:1

verksamt instrument vid de fortsatta strävandena att rusta upp våra fiskehamnar. Mot bakgrund av föreliggande behov i nämnda avseende tillstyrkte utskottet förra året en inte oväsentlig höjning av anslaget för innevarande budgetår. Utskottets förslag som biträddes av riksdagen innebar att den del av anslaget som disponeras för bidrag till byggande och underhåll av fiskehamnar höjdes från ca 1,5 milj. kr. till ca 2,5 milj. kr. vartill kom tillgängliga reservationsmedel.

Regeringen har vid sin anslagsberäkning utgått från denna högre anslagsnivå och som förut nämnts förordat en uppräkning av anslaget med 180 000 kr. Utskottet anser att förslaget bör kunna godtagas av riksdagen. Den uppräkning med ytterligare ca 2,1 milj. kr., som föreslagits i motionen 893, finnér utskottet sålunda, bl. a. mot bakgrund av andra angelägna utgiftsbehov, inte nu tillräckliga skäl att tillstyrka.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. lämnar motionen 1975:1569 utan åtgärd,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:893 till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 4 780 000 kr.

28. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen och Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 6-E 7 (s. 72-73) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen ett förslagsanslag av 20 000 kr.,

2. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen ett reservationsanslag av 1 162 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

29. Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m. Regeringen har under punkten E 8 (s. 73-74) föreslagit riksdagen att till Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:894 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) hemställs 1. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär höjning av de belopp som vid sillfiskeregleringar utbetalas till båtarna, 2. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att samma grunder för ersättning som nu gäller vid inskränkningar i sillfisket också skall gälla andra fisken som hindras på grund av internationella fångstregleringar.

JoU 1975:1

33 Utskottet

Från detta anslag utgår dels omställningsstöd till fiskare som avser att framdeles varaktigt utöva annan yrkesverksamhet, dels bidrag till vissa fiskare med anledning av internationell reglering av sillfisket i Nordsjön och Skagerack.

Förra året beslöts att stödet till fiskare som drabbades av förbud mot sillfiske i nämnda farvatten fr. o. m. den 1 april 1974 skulle utgå under delvis andra former än tidigare. I stället för att bestämmas med utgångspunkt i lottfördelningen på de båtar som under en tidigare basperiod (åren 1968 - 1970) var inriktade på sillfiske anknyter stödet numera till båtarnas fångstkapacitet och differentieras med hänsyn till denna (prop. 1974:45, JoU 1974:11, rskr 1974:175).

I motionen 894 yrkas på en höjning av de ersättningsbelopp som förra året fastställdes för ifrågavarande bidragsgivning. Enligt motionärerna har nämligen den ersättning som utbetalas med anknytning till båtarnas stilleståndsdagar visat sig alltför liten med tanke på de stora kostnader ett modernt och välutrustat fiskefartyg drar. Motionärerna föreslår vidare att samma grunder för ersättningar som nu gäller vid inskränkningar i sillfisket också skall gälla andra fisken som hindras på grund av internationella fångstbegränsningar.

Utskottet, som vill erinra om att de aktuella bidragsbestämmelserna varit gällande endast under kort tid, anser sig ej ha tillräckligt underlag för att nu påyrka en ändring av ifrågavarande regler. Utskottet återkommer dock till ämnet vid behandlingen av prop. 1975:44 om stödåtgärder på fiskets område, m. m. Emellertid finner utskottet lämpligt att frågan även prövas i samband med den allmänna avvägning av olika stödformer till fisket som äger rum genom fiskerinäringsutredningens försorg. Utskottet föreslår därför att motionen överlämnas till nämnda utredning.

Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot regeringens förslag under förevarande anslagspunkt hemställer utskottet att riksdagen

1. anhåller att regeringen överlämnar motionen 1975:894 till fiskerinäringsutredningen,

2. till Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

30. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 9-E 12 (s. 74-76) och hemställer

att riksdagen

1. a. medger att under budgetåret 1975/76 statlig garanti beviljas för lån till konsolidering av eller investering i fiskeföretag intill ett sammanlagt belopp av 20 000 000 kr., för lån till investeringar inom fiskets berednings- och konservindustri intill ett

3 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr I

JoU 1975:1

belopp av 5 000 000 kr. och för lån till åtgärder sorn främjar fritidsfisket intill ett belopp av 2 000 000 kr.,

b. till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 750 000 kr.,

4. till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Service och kontroll

31. Statens livsmedelsverk. Regeringen har under punkten F 1 (s. 77-79) föreslagit riksdagen att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 29 679 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:279 av herr Gustafsson i Byske (c) hemställs att riksdagen

1. beslutar att antalet ledamöter i livsmedelsverkets styrelse utökas, 2. hos regeringen uttalar att den enskilda detaljhandeln skall vara representerad i livsmedelsverkets styrelse.

I motionen 1975:380 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkten B 2), att riksdagen beslutar att till statens livsmedelsverk för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 29 979 000 kr., innebärande en ökning i förhållande till regeringens förslag med 300 000 kr., att användas för kontroll av livsmedel.

Utskottet

Anslaget till statens livsmedelsverk bör enligt propositionen räknas upp med 8 159 000 kr. till 29 679 000 kr. I anslagsuppräkningen ingår bl. a. medel till en ny tjänst för toxikolog. I motionen 380 begärs därutöver anslagsökning med 300 000 kr. att användas för kontroll av livsmedel. Denna ökning anser motionärerna erforderlig i avvaktan på att ett stort centralt undersökningslaboratorium för kontroll av hälso- och miljöfarliga ämnen inrättas.

Motionärernas förslag sammanfaller med ett äskande från livsmedelsverket i dess petita om en förstärkning av resurserna vid verkets toxikologiska laboratorium. Utskottet, som finner nu ifrågavarande undersökningsområde vara väsentligt, är likväl f. n. inte berett tillstyrka annan förstärkning på det toxikologiska området än nämnda tjänst för toxikolog.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionen 279, enligt vilken

JoU 1975:1

livsmedelsverkets styrelse bör utökas och tillföras företrädare för den enskilda detaljhandeln. En sådan utökning motiveras med de omfattande kontakter som förekommer mellan verket och de enskilda butikerna.

Utskottet för erinra om att storleken av livsmedelsverkets styrelse tidigare har varit föremål för ingående överväganden. Sålunda framhöll departementschefen i propositionen 1971:62 om inrättande av verket, att en avvägning måste göras mellan kravet på allsidig representation och möjligheten till effektivt arbete när antalet styrelseledamöter bestämdes. Nio ledamöter ansågs från angivna bedömningsgrund vara ett lämpligt antal. Jordbruksutskottet (JoU 1971:42) instämde häri och räknade med att det skulle bli möjligt att inom ramen för detta antal tillgodose önskemålet om en bred representation av olika berörda intressen. Riksdagen biföll förslaget (rskr 1971:219).

Två år senare ansåg sig riksdagen på förslag av jordbruksutskottet böra avslå en motion, som syftade till en utökning av verkets styrelse för att bereda mera plats för konsumentintresset (JoU 1973:9). I sammanhanget betonades dock vikten av en stark representation för konsumentintresset i livsmedelsverkets styrelse. Detta ansågs motiverat med hänsyn till att det är en av verkets huvuduppgifter att bevaka sagda intresse inom livsmedelsområdet. De motionsvis aktualiserade önskemålen ansågs dock tillgodosedda genom att i verksstyrelsen, förutom en speciell företrädare för konsumentintresset, också ingick bl. a. chefen för konsumentverket och två fackliga representanter. Antalet ledamöter ansågs sålunda alltjämt tillräckligt för att tillgodose de vid 1971 års riksdag uttalade önskemålen såväl i fråga om kravet på en allsidig representation som när det gällde styrelsens möjligheter till effektivt arbete. Utskottet finnér inte att utvecklingen efter det frågan senast behandlades ger riksdagen tillräcklig anledning att ändra ståndpunkt härvidlag. Utskottet är därför inte berett tillstyrka i motionen 279 förordad utökning av styrelsen.

Utskottet som inte har något att erinra mot regeringens förslag under punkten hemställer

att riksdagen

1. lämnar motionen 1975:279 utan åtgärd,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:380, yrkande B 2, till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 29 679 000 kr.

32. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 2 (s. 79-80) och hemställer

att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 10 329 000 kr.

JoU 1975:1

33. Statens veterinärmedicinska anstalt. Regeringen har under punkten F 3 (s. 80-82) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vid statens veterinärmedicinska anstalt inrätta en tjänst för professor i Fo 24 enligt vad som förordats i propositionen,

2. till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 18 724 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:56 av fru Anér och herr Henmark (båda fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkterna 4 och 5), att riksdagen 4. måtte bemyndiga regeringen att vid statens veterinärmedicinska anstalt inrätta en tjänst som biträdande konsulent i husdjurshygien, samt 5. till statens veterinärmedicinska anstalt förbudgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 18 824 000 kr.

I motionen 1975:871 av herr Hallenius m. fl. (c, s, m, fp) hemställs att riksdagen beslutar 1. att bemyndiga regeringen att vid statens veterinärmedicinska anstalt inrätta en tjänst som biträdande konsulent i husdjurshygien, 2. att till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1975/76 anvisa ett, i förhållande till regeringens förslag, med 100 000 kr. höjt förslagsanslag på 18 824 000 kr.

Utskottet

Anslaget under denna punkt föreslås till 18 724 000 kr. Häri innefattas bl. a. medel för en laborator vid virologiska avdelningen.

I motionerna 56 och 871 begärs att en ny tjänst för biträdande konsulent i husdjurshygien skall inrättas och att anslaget därför skall ökas med 100 000 kr. utöver regeringens förslag. F. n. finns en sådan tjänst med placering vid veterinärhögskolans institution för husdjurshygien i Skara. Enligt motionerna har arbetsbelastningen för denna konsulent kraftigt ökat under senare tid, bl. a. till följd av den obligatoriska djurskyddsgranskning som lantbruksnämnderna har att ombesörja i samband med nybyggnad av djurstallar.

Statens veterinärmedicinska anstalt har i sin anslagsframställning begärt medel för den i motionerna upptagna tjänsten. Anstalten har emellertid givit tjänsten relativt låg angelägenhetsgrad, och regeringen har inte ansett sig kunna bereda utrymme för den inom budgeten. Utskottet finner inte tillräckligt underlag för att avvika från regeringens bedömning härvidlag och vill därför heller inte förorda den i motionerna föreslagna uppräkningen av anslaget för nu ifrågavarande ändamål.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten och hemställer att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att vid statens veterinärmedicinska anstalt inrätta en tjänst för professor i Fo 24 enligt vad som förordats i propositionen,

JoU 1975:1

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975:56, yrkandena 4 och 5, samt 1975:871 till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 18 724 000 kr.

34. Anskaffande av viss Iaboratorieutrustning m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 4 (s. 82-83) och hemställer

att riksdagen till Anskaffande av viss Iaboratorieutrustning m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 kr.

35. Veterinärstaten. Regeringen har under punkten F 5 (s. 83-84) föreslagit riksdagen att till Veterinärstaten för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 25 050 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:277 av herr Björk i Gävle m. fl. (c) hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen beslutar att antalet fasta veterinärtjänster i Gävleborgs län skall vara 10 st.

I motionen 1975:607 av herrar Svanström och Andersson i Nybro (båda c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en förnyad översyn av veterinärdistriktsindelningen.

I motionen 1975:1549 av herrar Jonasson och Persson i Heden (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att lantbruksstyrelsen får i uppdrag att nogsamt pröva indragningen av veterinärtjänster.

Utskottet

1 enlighet med riksdagens beslut (prop. 1973:178, JoU 1973:51, rskr 1973:378) omorganiserades distriktsveterinärväsendet den 1 juli 1974. Beslutet innebar en minskning med 30 fasta distriktsveterinärtjänster. 1 stället inrättades 15 förfogandetjänster för mera varaktig tjänstgöring i distrikt där en förstärkning befanns nödvändig. Dessutom inrättades 40 tjänster för regionvikarier, vilka skulle fullgöra vikariatstjänstgöring och tillgodose det behov av ytterligare veterinär arbetskraft som föreligger i organisationen. Reformen skulle enligt beslutet genomföras under en femårsperiod. När särskilda skäl talade härför skulle det dock vara möjligt att utsträcka övergångstiden för genomförandet av den nya distriktsindelningen, dock längst i fem år.

I några motioner till årets riksmöte väcks frågan om ytterligare veterinärtjänster. I motionerna 607 och 1549 framhålls att djurhållningen på många håll ökat under senare år och att det visat sig att den nya organisationen är för knapp för att fylla sin uppgift. Enligt motionen 1549 bör lantbruksstyrelsen därför pröva frågan om behovet av ytterligare tjänster.

JoU 1975:1

38 I motionen 607 begärs en ny översyn av veterinärdistriktsindelningen. I motionen 277 föreslås en ökning med två fasta veterinärtjänster i Gävleborgs län.

Utskottet kan vitsorda att antalet husdjur på många håll ökat under senare år, vilket innebären förändring i förhållande till tidigare utveckling. Utskottet får emellertid erinra om att denna nya utveckling kunde skönjas redan när riksdagen i slutet av år 1973 fattade sitt beslut i fråga om veterinärorganisationen och att detta gav anledning till att antalet veterinärtjänster räknades upp med 25 i förhållande till propositionen. Utskottet får med anledning av vad som i motionen 277 sägs om veterinärvård för sällskapsdjur erinra om att distriktsveterinärorganisationen i första hand skall tillgodose det behov av vård som föreligger för animalieproduktionens djur.

Om det skulle befinnas föreligga behov av ytterligare veterinär arbetskraft inom något område, har lantbruksstyrelsen möjligheter att i viss utsträckning placera ut regionvikarier. Samtliga dessa tjänster är enligt uppgift ännu inte tillsatta. Med hänsyn till den korta tid som förflutit sedan den nya veterinärdistriktsindelningen började genomföras och att omorganisationen ännu inte är slutförd är utskottet inte berett föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten, innefattande bl. a. en begränsning av avlägset boende djurägares kostnader för djursjukvård, och hemställer

att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975:277,

b. 1975:607,

c. 1975:1549,

2. till Veterinärstaten för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 25 050 000 kr.

36. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 6 (s. 85) och hemställer

att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

37. Bidrag till djursjukvård i vissa fall. Regeringen har under punkten F 7 (s. 85-86) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de grunder för statsbidrag till mindre bemedlade för djursjukvård m. m. som i propositionen förordats,

2. till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.

JoU 1975:1

39 Motionerna

I motionen 1975:591 av herr Andersson i Ljung m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar att under F7 upptagen begränsningsregel om 15 djurenheter utgår.

I motionen 1975:1515 av herr Andersson i Ljung (m) hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller att frågan om enhetstaxa för jordbrukets veterinärkostnader blir föremål för utredning i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen 1975:1515 från lantbruksstyrelsen, Sveriges veterinärförbund och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Se bilaga till detta betänkande.

Utskottet

För bidragsgivningen från anslaget föreslår regeringen ändrade regler. F. n. gäller att till djurägare, vars till statlig inkomstskatt taxerade inkomst inte överstiger 5 000 kr. och som ej påförts statlig förmögenhetsskatt, får utgå statsbidrag till bestridande av den del av veterinärarvodet och resekostnaden som överstiger 17 kr.

Enligt det i budgetpropositionen redovisade förslaget bör ersättning utgå endast till djurägare som har sin huvudsakliga inkomst från jord- eller skogsbruk. Vidare föreslås att som villkor bör gälla att djurantalet inte överstiger 15 djurenheter samt att inkomstgränsen höjs till 15 000 kr. Enligt motionen 591 bör den föreslagna gränsen beträffande djurantalet utgå. Motionärerna anser det otillfredsställande att många djurägare, som uppfyller kravet rörande inkomst, utestängs på grund av regeln om antalet djurenheter.

Utskottet vill understryka att syftet med de bidrag som utgår från anslaget alltjämt bör vara att mindre bemedlade lantbrukare, vilkas djurbesättningar särskilt drabbas av husdjurssjukdomar, inte av kostnadsskäl skall behöva avstå från att anlita veterinär. Begränsningen till företag med högst 15 djurenheter får enligt utskottets mening ses som en komplettering till inkomstvillkoret vid avgränsningen av vilka som skall anses vara mindre bemediade. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nya bidragsregler, innefattande även nämnda begränsning av besättningsstorleken.

Under denna punkt finnér utskottet lämpligt att behandla även motionen 1975:1515. I motionen föreslås att frågan om enhetstaxa för jordbrukets veterinärkostnader skall utredas. Motionen har remissbehandlats. Lantbruksstyrelsen och Sveriges veterinärförbund avstyrker bifall till motionen under hänvisning till att utfallet av den nu föreslagna (p. 35) omläggningen av veterinärtaxan bör avvaktas innan ytterligare åtgärder inom området vidtas. Lantbrukarnas riksförbund tillstyrker bifall till motionen.

Motionen får enligt utskottets mening ses mot bakgrund av dels de enhetstaxor som förekommer på läkarvårdens område, dels den utjämning

JoU 1975:1

av veterinärkostnaderna som sker bl. a. vid genomförande av det av utskottet under punkten 35 tillstyrkta förslaget beträffande avlägset boende djurägares veterinäravgifter. Enligt utskottets mening bör erfarenheterna av de nu aktuella förändringarna av veterinärtaxan och reglerna för bidrag till mindre bemedlade djurägare avvaktas, innan ytterligare förändringar görs på detta område. Utskottet utgår från att lantbruksstyrelsen följer utvecklingen på området och, om det befinns motiverat med ytterligare utjämning av jordbrukets veterinärkostnader, överväger möjligheterna härtill.

Utskottet som tillstyrker regeringens förslag till anslag under nu förevarande punkt hemställer

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:591 godkänner de grunder för statsbidrag till mindre bemedlade för djursjukvård m. m. som förordats i det föregående,

2. lämnar motionen 1975:1515 utan åtgärd,

3. till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 150 000 kr.

38. Veterinärinrättningen i Skara m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F8-F16 (s. 86-95) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Veterinärinrättningen i Skara ett förslagsanslag av 700 000 kr.,

2. till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 11 501 000 kr.,

3. till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning ett reservationsanslag av 60 000 kr.,

4. till Statens växtskyddsanstalt ett förslagsanslag av 8 159 000 kr.,

5. till Bekämpande av växtsjukdomar ett förslagsanslag av 150 000 kr.,

6. till Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

7. till Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium ett reservationsanslag av 2 756 000 kr.,

8. tili Statens maskinprovningar ett förslagsanslag av 3 161 000 kr.,

9. till Statens växtsortnämnd ett förslagsanslag av 142 000 kr.

Utbildning och forskning

39. Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 1 (s. 96-99) och hemställer

att riksdagen

1. godkänner vad i propositionen anförts i fråga om ändrad benämning på professur,

JoU 1975:1

2. bemyndigar regeringen att inrätta en professur i översiktlig planering,

3. till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 65 695 000 kr.

40. Lantbrukshögskolan: Driftkostnader och Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 2-G 3 (s. 99-101) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Lantbrukshögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av 12 837 000 kr.,

2. till Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av 886 000 kr.

41. Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten. Regeringen har under punkten G 4 (s. 101-102) föreslagit riksdagen att till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 29 901 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:875 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om 1. att den befintliga extratjänsten som statskonsulent i norrländsk växtodling permanentas genom att en eo statskonsulenttjänst inrättas vid lantbrukshögskolans konsulentavdelning, med placering vid Norrlands lantbruksförsöksanstalt, 2. att en försöksavdelning för norrländsk trädgårdsodling inrättas vid lantbrukshögskolan, med placering vid Norrlands lantbruksförsöksanstalt fr. o. m. den 1 juli 1975, 3. att den befintliga distriktsförsöksledartjänsten i Norra trädgårdsförsöksdistriktet ändras till en statshortonomtjänst i norrländsk trädgårdsodling fr. o. m. den 1 juli 1975 och att distriktsförsöksledarskapet i Norra trädgårdsförsöksdistriktet överförs till statshortonomen inom norrländsk trädgårdsodling, 4. att en tjänst som försöksledare i norrländsk trädgårdsodling inrättas fr. o. m. den 1 juli 1975, 5. att av lantbrukshögskolans försöksanslag för trädgårdssektionen budgetåret 1975/76 140 000 kr. överföres till den nyinrättade försöksavdelningen för norrländsk trädgårdsodling, samt 6. att lantbrukshögskolans försöksanslag för 1975/76 utökas med 140 000 kr., att tillföras den nyinrättade försöksavdelningen för norrländsk trädgårdsodling.

I motionen 1975:878 av herr Jonasson m. fl. (c, m, fp) hemställs 1. att riksdagen uttalar att försöksverksamheten på växtodlingsområdet i mellanoch skogsbygderna intensifieras, 2. att riksdagen vid sin behandling av budgetpropositionen, bilaga 11, till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med

JoU 1975:1

1 075 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 30 976 000 kr.

I motionen 1975:1561 av herr Lothigius (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att försöksverksamheten inom jordbruket utformas efter de riktlinjer som i motionen anges.

Utskottet

Utskottet behandlar under denna punkt några motioner som huvudsakligen rör lantbrukshögskolans försöksverksamhet.

I motionen 875 begärs en personell upprustning av Norrlands lantbruksförsöksanstalt i Röbäcksdalen på såväl jordbruks- som trädgårdssidan. Vidare föreslås en anslagsuppräkning med 140 000 kr. för trädgårdsförsöken i Norrland. I motionen erinras om att riksdagen under de senaste åren upprepade gånger uttalat sig för en ökad resurstilldelning till forskning, försök och utvecklingsarbete inom anstaltens verksamhetsområde. Detta har lett till smärre förstärkningar som dock enligt motionen inte är tillräckliga. En viss utökning av personalen föreslås. Sålunda bör enligt motionen en befintlig extratjänst som statskonsulent, vilken avlönas av inbesparade lönemedel, permanentas genom att en tjänst inrättas för en statskonsulent i norrländsk växtodling.

Vidare föreslås att det inrättas en försöksavdelning för norrländsk trädgårdsodling med en tjänst för statshortonom i stället för en befintlig tjänst för distriktsförsöksledare samt att en ny tjänst som försöksledare inrättas.

Såsom nämns i motionen har riksdagen tidigare uttalat sig för ökad resurstilldelning till jordbruks- och trädgårdsförsöken i Norrland. Föregående år uttalade riksdagen sålunda (JoU 1974:1 p. 32, rskr 1974:114) att det syntes väsentligt att en sådan förstärkning av den ledande personalen för jordbruksoch trädgårdsförsöksverksamheten vid anstalten snarast kom till stånd, att trädgårdsförsöksverksamheten i Norrland fick en självständigare ställning samt att tillräcklig personal för försöksplanering, utvärdering och publicering av försöksresultat erhölls. Utskottet utgick i ett av riksdagen godkänt uttalande från att Kungl. Maj:t skulle ta upp förslagen om personalförstärkning till prövning i samband med utarbetande av förslag till 1975/76 års budget.

Lantbrukshögskolan har i sin anslagsframställning för nästa budgetår anmält att anslagsökningen för innevarande budgetår inte räcker till för någon ökning av försöksverksamheten utan helt går åt för att täcka kostnadsstegringar. I sammanhanget redovisar högskolan att av resurserna för jordbruks- och trädgårdsförsök satsas resp. 26 och 20 procent i norra försöksdistriktet. 18 procent av antalet jordbruksförsök och 17 procent av antalet trädgårdsförsök utförs i detta område. Som jämförelse nämns att 6 procent av landets jordbruksproduktion och 3 procent av trädgårdsproduktionen kommer från norra försöksdistriktet. Högskolan framhåller att den angivna fördelningen till Norrlands fördel är ett resultat av tidigare ansträngningar att tillmötesgå önskemålen om en omfattande försöksverksamhet i Norrland.

JoU 1975:1

43 I detta läge har lantbrukshögskolan ansett det inte vara möjligt eller försvarligt att ytterligare minska försöksresurserna i andra delar av landet till förmån för en ökning i Norrland. För att åstadkomma en sådan ökning behövs en reell anslagshöjning.

De motionsledes framförda förslagen till personalförstärkning, som riksdagen föregående år uttalade sig om, har lantbrukshögskolan tagit upp i sin anslagsframställning för nästa budgetår. I budgetpropositionen har under anslaget Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader medel beräknats för en av dessa tjänster, nämligen en distriktsförsöksledartjänst vid norra jordbruksförsöksdistriktet. Utskottet hälsar mot bakgrund av det anförda den föreslagna förstärkningen med tillfredsställelse.

Några ytterligare personal- och anslagsökningar för det norra försöksdistriktet har regeringen inte nu varit beredd föreslå. Utskottet, som har förståelse för att i nuvarande budgetläge en viss återhållsamhet ansetts nödvändig, vill emellertid understryka vikten av att de insatser som gjorts genom att bygga upp den norrländska lantbruksförsöksanstalten så snart som möjligt följs upp med ytterligare förstärkningar i fråga om personella resurser. Inte minst betydelsefullt är det att informationen om försöksverksamhetens resultat når ut till odlarna. I angivna syfte bör garantier snarast skapas för att den i motionen 875 nämnda tjänsten för statskonsulent i norrländsk växtodling blir av mera bestående karaktär. Skäl synes även tala för en viss ytterligare förstärkning av personalen för trädgårdsförsök, främst gäller det här en försöksledartjänst. Utskottet utgår från att regeringen tar upp de i motionen nämnda förslagen till personalförstärkningar till prövning i positiv anda i samband med att nästa års budget utarbetas. Vad gäller trädgårdsförsöksverksamheten får utskottet även erinra om att 1974 års trädgårdsnäringsutredning bl. a. skall ta upp dimensioneringen av resurserna för försök, forskning och rådgivning på trädgårdsnäringens område.

Enligt motionen 878 bör försöksverksamheten på växtodlingsområdet intensifieras i mellan- och skogsbygderna. Vikten av att utnyttja jordbrukets produktionsresurser även i dessa bygder gör det enligt motionen angeläget att därstädes öka fältförsöksverksamheten. Bl. a. för att möjliggöra detta föreslår motionärerna en uppräkning av försöksanslaget med 1 075 000 kr. utöver regeringens förslag.

1 motionen 1561 kritiseras den nuvarande uppläggningen av fältförsöksverksamheten. Kritiken synes främst rikta sig mot att försöken genomförs enligt alltför fastlåst schema och i långa serier, som ger föga utrymme för anpassning till lokala variationer i fråga om naturliga förutsättningar. Försöken uppges härigenom bli av begränsat eller ibland tvivelaktigt värde. Försöksverksamheten inom jordbruket borde enligt motionen läggas om så att den bättre ger svar på de frågor som ställs av den praktiske odlaren, rådgivaren och marknadsföraren av förnödenheter.

Utskottet vill för sin del instämma i motionärernas uttalanden om vikten av att fältförsöken utförs med sådan spridning och sådan lokal anpassning

JoU 1975:1

att de ger odlaren så god vägledning som möjligt i det praktiska arbetet. Det intresse för jordbruk som alltmer gör sig gällande inte bara i de bästa jordbruksbygderna utan även i områden med något mindre goda förutsättningar för jordbruk ger kraven på flexibilitet i avseende på val av försöksområden, sorter m. m. ökad tyngd.

Enligt utskottets mening bör dessa synpunkter kunna tillgodoses inom ramen för det anslag som föreslagits i budgetpropositionen. Någon ytterligare anslagsökning är utskottet således inte berett tillstyrka. De i det föregående angivna synpunkterna synes inte heller behöva leda till något beslut från riksdagens sida om ändrade riktlinjer för fältförsöksverksamheten. Den i lantbrukshögskolans regi genomförda försöksverksamheten planeras nämligen regionalt av distriktsförsöksnämnder i vilka ingår ledamöter från bl. a. jordbrukets organisationer och lantbruksnämnderna. Genom den organisation som byggts upp för planering och genomförande av försöksverksamheten torde goda förutsättningar finnas för att bl. a. även lokala intressen skall kunna beaktas.

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag under förevarande punkt, hemställer

att riksdagen

1. med anledning av motionen 1975:875, yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i det föregående anfört samt, såvitt avser yrkandena 2-5 i sagda motion, anser motionen besvarad med vad utskottet uttalat i fråga om ökade insatser för försöksverksamheten i fråga om norrländsk jordbruks* och trädgårdsodling,

2. anser motionen 1975:878, yrkande 1, besvarad med vad utskottet i det föregående anfört,

3. lämnar motionen 1975:1561 utan åtgärd,

4. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975:875, yrkande 6, och 1975:878, yrkande 2, till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 29 901 000 kr.

42. Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 5 (s. 102) och hemställer att

riksdagen till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

43. Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader. Regeringen har under punkten G 6 (s. 102-105) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande utbildningen i Skara,

JoU 1975:1

2. till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 21 952 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:872 av herr Hallenius m. fl. (c, s, m, fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkterna 1 och 2), att riksdagen beslutar 1. att bemyndiga regeringen att vid Skara-avdelningen av veterinärhögskolans institution för sjukdomsgenetik och husdjurshygien inrätta en försöksavdelning, 2. att till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett, i förhållande till regeringens förslag, med 81 000 kr. höjt förslagsanslag på 22 033 000 kr.

I motionen 1975:1595 av herr Åsling (c) hemställs att riksdagen beslutar att en särskild enhet för sjukdomsgenetik inrättas vid veterinärhögskolan och att denna i första etappen får personaluppbyggnad enligt vad som i motionen anförts.

Utskottet

Regeringens förslag beträffande anslaget under denna punkt innebär, utöver effekten av pris- och löneomräkning, en uppräkning av anslaget motsvarande kostnaderna för 1 000 assistenttimmar.

1 två motioner föreslås ytterligare personalförstärkningar, som i båda fallen gäller förslag beträffande institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien vilka framförts i veterinärhögskolans anslagsframställning. Enligt motionen 1595 bör en särskild enhet för sjukdomsgenetik inrättas vid veterinärhögskolan. F. n. svarar en biträdande professor med två medhjälpare inom förenämnda institution för detta område. Detta är enligt motionen otillräckligt med tanke på att en rad ekonomiskt betydelsefulla sjukdomar (kalvningslamhet, acetonemi och juverinflammation m. m.) snarast måste bli föremål för särskild uppmärksamhet från genetisk synpunkt. Nya specialinredda lokaler har numera tagits i anspråk i Uppsala. Den föreslagna enheten för sjukdomsgenetik avses i en första etapp tillföras sex tjänster, varav en professur. Lönekostnaden för tjänsterna beräknas till sammanlagt 371 000 kr.

Mot bakgrund av de år 1973 antagna bestämmelserna i djurskyddslagen om veterinärmedicinsk granskning av djurmiljöer i samband med om- och nybyggnad av djurstallar framläggs i motionen 872 förslag om att en försöksavdelning inrättas vid Skaradelen av institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien. För att ge underlag för nämnda granskning avfaj urstal lar samt för hälsovårdsnämndernas arbete erfordras enligt motionen en omfattande försöksverksamhet. En viss personalförstärkning föreslås, bl. a. med en tjänst för försöksledare. Förvaltningskostnadsanslaget föreslås för ändamålet uppräknat med 81 000 kr. och försöksanslaget med 127 000 kr. (p. 45).

JolJ 1975:1

46 Båda de nu behandlade motionerna berör väsentliga avsnitt av det veterinärmedicinska området. Utskottet vill för sin del betona vikten av att en effektiv forsknings- och försöksverksamhet bedrivs på berörda områden.

I annat sammanhang har utskottet bl. a. framhållit Skaraområdets goda förutsättningar som bas för forsknings- och försöksverksamhet på veterinärmedicinens område av värde för hela landet. Utskottet får i detta sammanhang erinra om att veterinärhögskolans och lantbrukkshögskolans närbesläktade institutioner nu är samförlagda i Uppsala och Skara. Vidare är de båda högskolorna fr. o. m. innevarande år underställda en och samma styrelse. Den i de båda motionerna berörda institutionen hör till dem för vilka en närmare samordning mellan de båda högskolorna bör kunna ge vissa organisatoriska vinster. Oavsett vilka samordningsvinster som kan uppnås, bedömer utskottet det emellertid vara nödvändigt att man snarast får till stånd en mera omfattande veterinär försöksverksamhet rörande inverkan på djurhälsan av vissa inredningsdetaljer i djurstallar och deras användbarhet från djurskyddssynpunkt. Inte minst behövs försöksresultat på området som underlag för den veterinärmedicinska granskning av djurmiljöer som skall göras enligt år 1973 beslutat tillägg till djurskyddslagen. Utskottet anser sålunda att skäl talar för en utvidning av verksamheten vid veterinärhögskolans insitution för sjukdomsgenetik och husdjurshygien i Skara på i huvudsak det sätt som föreslagits i motionen 872. Veterinärhögskolans anslag till förvaltningskostnader och försöksverksamhet bör i enlighet härmed räknas upp med sammanlagt 208 000 kr. utöver regeringens förslag för att täcka erforderliga merkostnader. Härav beräknas 81 000 kr. under förvaltningskostnadsanslaget.

Det i motionen 1595 framförda förslaget är utskottet f. n. inte berett tillstyrka.

Med den ändring som följer av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag under punkten och hemställer

att riksdagen

1. godkänner vad som i propositionen anförts beträffande utbildningen i Skara,

2. med anledning av motionen 1975:872, yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i det föregående anfört om utvidgning av verksamheten vid institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien,

3. lämnar motionen 1975:1595 utan åtgärd,

4. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:872, yrkande 2, till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 22 033 000 kr.

JoU 1975:1

44. Veterinärhögskolan: Driftkostnader och Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 7-G 8 (s. 105-106) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Veterinärhögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av 8 957 000 kr.,

2. till Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av 195 000 kr.

45. Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet. Regeringen har under punkten G 9 (s. 106-107) föreslagit riksdagen att till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 472 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:872 av herr Hallenius m. fl. (c, s, m, fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkten 3), att riksdagen till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisar ett, i förhållande till regeringens förslag, med 127 000 kr. höjt reservationsanslag på 599 000 kr.

Utskottet

Med hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 43 förordar utskottet att anslaget räknas upp med 127 000 kr. utöver regeringens förslag. Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:872, yrkande 3, till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisare» reservationsanslag av 599 000 kr.

46. Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 10 (s. 107) och hemställer

att riksdagen till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

47. Skogshögskolan: Förvaltningskostnader. Regeringen har under punkten G 11 (s. 107-109) föreslagit riksdagen att till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 19 322 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1551 av herr Jonasson m. fl. (c, m, fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkten 1), att riksdagen vid sin behandling av budgetpro -

JoU 1975:1

positionen bilaga 11 till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 785 000 kr. förhöjt förslagsanslag på 20 107 000 kr.

Utskottet

Under denna punkt redovisar utskottet motiveringen för sina ställningstaganden till såväl förvaltningskostnadsanslag som driftkostnadsanslag vid skogshögskolan. Regeringens förslag beträffande dessa båda anslag innebär en ökning med 4 057 000 kr. för med anslagen reguljärt avsedda ändamål. Enligt motionen 1551 bör de båda anslagen därutöver räknas upp med tillsammans 5 045 000 kr. Förslagen framläggs mot bakgrund av den brist i fråga om virkestillgång jämfört med industrins behov som väntas i framtiden. För att åstadkomma en högre virkesproduktion krävs, framhåller motionärerna, snabbt ökade forskningsinsatser. Skogshögskolan har på motionärernas begäran utarbetat ett åtgärdsprogram för den skogliga forskningen för att möta virkesbehoven på kort och lång sikt. För genomförande av detta program beräknas att det för den närmaste treårsperioden erfordras 7,2 milj. kr. utöver redan tillgängliga resurser. Härav beräknas 2 milj. kr. för budgetåret 1975/76. I motionen beräknas vidare medel för sju forskartjänster, jämte erforderlig biträdespersonal samt medel till viss övrig förstärkning av resurserna. Ett i samma motion framfört förslag om sänkt anslag till skogsvårdstyrelserna har behandlats tidigare i detta betänkande (P- 18).

Utskottet vill hänvisa till att 1973 års skogsutredning helt nyligen i ett delbetänkande redovisat sina beräkningar över behovet av och tillgången till virke under kommande år (Ds Jo 1975:1). Enligt ett alternativ, som innebär att skogsindustrins kapacitet inte byggs ut mera, räknar utredningen med att efter år 1980 en virkesbrist på 20 procent kommer att uppstå. Om industrikapaciteten fortsätter att öka blir bristen än större. Nedgången sammanhänger med åldersfördelningen i våra skogar. På längre sikt väntas virkestillgången öka på nytt.

Enligt direktiven till skogsutredningen bör den framtida skogspolitiken utformas så, att möjligheter skapas för att en långsiktig hög produktion kan vidmakthållas i skogsindustrin och därmed också en hög intensitet i det svenska skogsbruket. Det ankommer nu på utredningen att bedöma vilka styrmedel som behövs inom skogspolitiken för att tillgodose dessa önskemål och lägga fram förslag därom. Utredningsarbetet skall vidare bedrivas skyndsamt och resultaten kan redovisas successivt.

Enligt uppgifter som skogshögskolan lämnat i sin anslagsframställning kan tillväxten i de svenska skogarna vid tillämpning av känd teknik ökas i storleksordningen 50 procent. Även om det i praktiken knappast är möjligt att nå ett sådant resultat, tyder detta likväl enligt utskottets bedömning på att en inte oväsentlig ökning av virkesproduktionen skulle kunna åstadkommas om tekniken i skogsbruket mera allmänt förbättrades. Härvid

Joli 1975:1

torde upplysning och rådgivning till skogsägarna liksom även skogsvårdsstyrelsernas tillsyn av att skogsvårdslagen efterlevs kunna bli av stor betydelse.

Den skogliga forskningens roll i det läge som nu uppstått - med ett väntat virkesunderskott - har understrukits i anslagsframställningarna från såväl skogshögskolan som statens råd för skogs- och jordbruksforskning. Frågan har även berörts i motionerna 1582 och 1589 vilka utskottet behandlar under anslaget till skoglig forskning (p. 54). Enligt sistnämnda motion bör riksdagen föreläggas en plan för de kommande årens skogliga forskning.

Utskottet får erinra om den omfattande forskning som redan bedrivs vid skogshögskolan och vid andra skogliga forskningsinstitutioner. Skogshögskolans anslag föreslås för nästa budgetår uppgå till totalt ca 35 milj. kr. Det kan beräknas att omkring 80 procent av högskolans resurser används för forskning. Skogshögskolan har för innevarande budgetår erhållit och föreslås för nästa budgetår få reella anslagsförstärkningar med 0,6 å 0,7 milj. kr. per år. Dessutom disponerar högskolan innevarande budgetår 2 milj. kr. för forskning rörande tillvaratagande av skogsavfall m. m. Vidare föreslås till skoglig forskning och kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. samt till kollektiv skogsteknisk forskning för 1975/76 sammanlagda statsanslag med ca 10 milj. kr., vilket innebär en ökning med 1,6 milj. kr. eller 20 procent. Dessutom skall skogsindustrin enligt avtal tillföra branschforskningsinstituten på området ca 9 milj. kr. per år.

Mycket talar enligt utskottets mening för att satsningen på skoglig forskning bör intensifieras såsom en väg att undvika den under 1980-talet väntade svackan i virkesproduktionen. Innan beslut fattas om hur en resursförstärkning för ändamålet närmare bör utformas, bör riksdagen dock ha en någorlunda fast grund för sin prioritering. Utskottet kan inte finna att nu tillgängliga uppgifter ger tillräcklig vägledning härvidlag. Enligt utskottets mening finns därför anledning att avvakta det åtgärdsprogram skogsutredningen har att framlägga. Utskottet utgår från att den skogliga forskningens inriktning och omfattning måste övervägas i samband härmed.

Den skogliga och skogstekniska forskningen bedrivs delvis i samverkan mellan staten och näringslivet, s. k. kollektiv forskning. Det kan ifrågasättas om inte den intensifiering av forskningen varom här kan bli fråga likaledes kommer att vara av den art att det måste framstå som naturligt att åtgärderna i betydande grad finansieras genom insatser från näringslivet.

1 avvaktan på att regeringen på grundval av 1973 års skogsutrednings arbete framlägger ett skogspolitiskt åtgärdsprogram som jämväl inkluderar frågan om forskningens inriktning och omfattning vill utskottet för sin del förorda att riksdagen godtar den medelsberäkning under nu berörda anslag till skogshögskolan som föreslagits i budgetpropositionen. Detta innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen 1551, yrkandena 1 och 2. Det bör framhållas att motionsyrkandena innebär anslagsäskanden som med 2,5

4 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr 1

JoU 1975:1

milj. kr. överstiger vad högskolans styrelse själv begärt för nu ifrågavarande ändamål.

Åberopande det anförda hemställer utskottet under denna punkt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:1551, yrkande 1, till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 19 322 000 kr.

48. Skogshögskolan: Driftkostnader. Regeringen har under punkten G 12 (s. 110-111) föreslagit riksdagen att till Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 15 720 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1551 av herr Jonasson m. fl. (c, m, fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkten 2), att riksdagen vid sin behandling av budgetpropositionen bilaga 11 till Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 4 260 000 kr. förhöjt reservationsanslag på 19 980 000 kr.

Utskottet .

Under hänvisning till vad utskottet anfört under föregående punkt hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:1551, yrkande 2, till Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 15 720 000 kr.

49. Skogshögskolan: Bokinköp m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 13-G 15 (s. 111-119) och hemställer

att riksdagen

1. till Skogshögskolan: Bokinköp m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 210 000 kr.,

2. a. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. inom i inrednings- och utrustningsplanerna uppförda kostnadsramar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

b. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

3. till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 300 000 kr.

JoU 1975:1

50. Jordbruksforskning. Regeringen har under punkten G 16 (s. 119-120) föreslagit riksdagen att till Jordbruksforskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 11 436 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1540 av fru Hambraeus och herr Börjesson i Falköping (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen uttalar att medel ställs till förfogande ur anslaget till jordbruksforskning för produktionsrådgivning, forskning, utvecklingsarbete och kontroll av odling utan användning av gifter eller drivande konstgödsel.

Utskottet

I budgetpropositionen föreslås att förevarande anslag höjs med 1 316 000 kr. till 11 436 000 kr.

'I motionen 1540 hemställs att medel från anslaget ställs till förfogande för rådgivning, forskning, utveckling och kontroll av odling utan användande av gifter eller drivande konstgödsel.

Riksdagen har vid tidigare behandling av frågan om stöd till giftfri odling, senast år 1972 (JoU 1972:1 punkt 29), gjort uttalanden av innebörd bl. a. att det på skilda håll pågående forsknings- och utvecklingsarbetet på förevarande område förtjänade statligt stöd och att sådant också lämnades i olika sammanhang. Här ifrågavarande anslag disponerades emellertid av statens råd för skogs- och jordbruksforskning, och det ankommer på rådet att bestämma den närmare fördelningen av medlen på olika forskningsändamål.

Utskottet, som vill framhålla att medel från förevarande anslag bör kunna användas tili de i motionen avsedda ändamålen, ansluter sig till riksdagens tidigare uttalanden i ämnet och finner därför inte anledning förorda någon särskild riksdagens åtgärd i anledning av motionen.

Utskottet biträder regeringens förslag och hemställer att riksdagen

1. lämnar motionen 1975:1540 utan åtgärd,

2. till Jordbruksforskning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 11 436 000 kr.

51': Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 17 (s. 120) och hemställer att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning i enlighet med vad som i propositionen anförts,

2. till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 470 000 kr.

JoU 1975:1

52. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Regeringen har under punkten G 18 (s. 121-122) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 7 678 000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:868 av fru Andersson i Hjärtum m. fl. (c, fp) hemställs att riksdagen för att på olika sätt stödja husbehovsodlingen av spånadslin för budgetåret 1975/76 till Sveriges utsädesförening anvisar ett med 100 000 kr. höjt förslagsanslag på 7 778 000 kr.

I motionen 1975:1526 av fru Diesen m. fl. (m) hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen ger till känna vad som i motionen anförts.

Utskottet

Regeringens förslag beträffande förevarande anslagspost innebär en uppräkning av anslaget i jämförelse med innevarande budgetår med 796 000 kr. till 7 678 000 kr.

I motionen 868 föreslås en ytterligare uppräkning av anslaget med 100 000 kr. för stöd till husbehovsodlingen av spånadslin och i motionen 1526 hemställs om en utredning av frågan om stödåtgärder för linodlingen.

Utskottet vill erinra om att särskilt statligt stöd till linodlingen tidigare utgått i olika former men att detta stöd upphörde år 1966 sedan utredning i frågan gjorts. Utskottet anser i likhet med motionärerna att linhanteringen för husbehov bör tillmätas ett värde för bl. a. upprätthållande av gamla kulturtraditioner. Det torde fö anses ådagalagt att de omständigheter, varpå 1966 års beslut grundades, numera i väsentliga avseenden ändrats och att verksamheten därför i dag möter vissa svårigheter bl. a. vad gäller försörjningen med råvaror, och mycket talar för att stöd i någon form är påkallat om hanteringen skall kunna upprätthållas i önskvärd omfattning. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen samt berörda myndigheter och organisationer har sin uppmärksamhet riktad på förevarande fråga. Såvitt utskottet kunnat bedöma bör det för nästa budgetår vara möjligt att inom ramen för här behandlat anslag lämna visst stöd till linodlingen. Med hänsyn bl. a. härtill och till den pågående omorganisationen av växtskyddsverksamheten finner utskottet inte f. n. tillräckliga skäl att biträda motionsyrkandet om en särskild uppräkning av anslaget för här ifrågavarande ändamål.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens föslag och med avslag på motionen 1975:868, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 7 678 000 kr.,

JoU 1975:1

2. med anledning av motionen 1975:868 i övrigt och motionen 1975:1526 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort beträffande stöd till linhanteringen.

53 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Regeringen har under punkten G 19 (s. 122-123) föreslagit riksdagen att till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 285 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:1525 av herr Dahlgren m. fl. (c, m) hemställs att riksdagen till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 80 000 kr. förhöjt anslag.

I motionen 1975:1544 av herr Håkansson i Rönneberga m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 275 000 kr. förhöjt anslag.

Utskottet

Från detta anslag utgår bidrag till W. Weibull AB för den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm och till den växtförädling som bedrivs av Algot Holmberg och Söner AB. Regeringens förslag innebär att för nästa budgetår anvisas oförändrat 225 000 kr. resp. 60 000 kr. för angivna ändamål. Weibulls har för det kommande budgetåret begärt 225 000 kr. för sin samlade växtförädlingsverksamhet och dessutom ett särskilt anslag om 275 000 kr. till sin trädgårdsväxtförädling. Algot Holmberg och Söner har anhållit om en höjning av sitt bidrag med 80 000 kr. avseende arbete med förädling av sojabönan.

I motionen 1544 hemställs att bidraget till verksamheten vid Weibullshglm bestäms till 500 000 kr. Motionärerna hänvisar till det arbete som bedrivs vid Weibullsholm i vad gäller förädlingen inom trädgårdsväxtområdet och framhåller angelägenheten av att detta arbete skall kunna fullföljas.

Utskottet vill erinra om den möjlighet till ökat stöd till trädgårdsväxtförädlingen som öppnats genom de senaste årens höjningar av anslaget till jordbruksforskning. För budgetåret 1975/76 föreslås en ytterligare, av utskottet under punkten 50 i detta betänkande tillstyrkt uppräkning av anslaget. I sammanhanget kan vidare framhållas att förra årets riksdag (JoU 1974:23) godkänt ett förslag till riktlinjer för den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten m. m., syftande till att effektivisera verksamheten. De senaste budgetåren har vidare under anslaget Bidrag till Sveriges utsädesförening beräknats ett bidrag till växtförädlingsverksamheten vid Hammenhög med 275 000 kr. Det bör också uppmärksammas att växt -

JoU 1975:1

förädlingsavgifterna fr. o. m. den 1 januari 1975 höjts avsevärt, vilket kommer att medföra en ökning av bidraget från växtförädlingsfonden till W. Weibull AB. Ett motionsyrkande motsvarande det nu föreliggande avslogs av förra årets riksdag (JoU 1974:1, p. 39).

Utskottet finnér med hänsyn till det anförda inte anledning att i finansieringsfrågan föreslå något ändrat ställningstagande från riksdagens sida och avstyrker således den i motionen 1544 föreslagna uppräkningen av förevarande anslag.

I motionen 1525 föreslås att bidrag till växtförädlingsanstalten Algot Holmberg och Söner AB lämnas med det av bolaget begärda beloppet 140 000 kr. Bidraget avser bolagets arbete med förädling av sojabönan. I motionen anförs bl. a. att sojabönan är den utan jämförelse värdefullaste proteinväxten i världen och lämnas uppgifter om inom företaget pågående och planerade förädlingsförsök m. m.

Utskottet vill liksom vid tidigare behandling av hithörande frågor betona vikten av att de problem som föreligger i fråga om världens proteinförsörjning ägnas uppmärksamhet. Odling av sojabönor måste, såvitt utskottet kunnat bedöma, tillmätas en stor betydelse i detta sammanhang. Förra året höjdes också på riksdagens initiativ det tidigare till Algot Holmberg och Söner AB utgående bidraget, 30 000 kr., till 60 000 kr. Som i det föregående framhållits kan vidare stöd till växtförädlingsverksamhet erhållas även på annat sätt än genom här förevarande anslag. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte berett att förorda den ytterligare höjning av bidraget till bolaget som föreslås i motionen 1525.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975:1525 och 1975:1544 till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 285 000 kr.

54. Skoglig forskning. Regeringen har under punkten G 20 (s. 123) föreslagit riksdagen att till Skoglig forskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 4 096 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:1582 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen uttalar som sin mening att en ökad forskning bör komma till stånd som syftar till att öka tillgången på skogsråvara.

I motionen 1975:1589 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att riksdagen i samband med budgetpropositionen för året 1976/77 föreläggs en plan för de kommande årens skogliga forskning.

JoU 1975:1

55 Utskottet

I budgetpropositionen föreslås att anslaget höjs med 471 000 kr. i jämförelse med innevarande budgetår eller från 3 625 000 kr. till 4 096 000 kr. Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning och används tillsammans med medel från fonden för skoglig forskning för att främja forskning som är ägnad att gagna skogsbrukets utveckling och stärka skogsnäringens bärkraft.

I motionerna 1582 och 1589 framförs förslag som syftar till en ökad och effektiviserad forskning på det skogliga området. I motionen 1582 betonas behovet av att vedråvaran blir bättre utnyttjad genom att rötter, grenar, barr, bark och toppar blir bättre tillvaratagna. Vidare bör åtgärder vidtas för att öka tillväxten i skogen och processerna i skogsindustrierna bör utvecklas i syfte att minska virkesbehovet. En ökad forskning på både det skogliga och skogsindustriella området bör komma till stånd. I motionen 1589 hemställs att en plan för den skogliga forskningen för de kommande åren föreläggs nästa års riksmöte.

Utskottet har i det föregående vid behandlingen av anslaget till skogshögskolans förvaltningskostnader (p. 47) redovisat uppgifter om de medel som står eller avses att ställas till förfogande för den skogliga forskningen och betonat vikten av att satsningen på sådan forskning intensifieras för att den under 1980-talet väntade svackan i virkesproduktionen skall kunna undvikas. För att tillgängliga forskningsresurser skall kunna utnyttjas på bästa sätt synes det emellertid nödvändigt att en långsiktig planering för forskningen föreligger. Som utskottet i nyss angivna sammanhang anfört har 1972 års skogsutredning att framlägga ett åtgärdsprogram. Utskottet förutsätter att en på bl. a. detta program grundad plan för den framtida skogliga forskningen kommer att utan onödig tidsutdräkt utarbetas och föreläggas riksdagen. Vid uppgörandet av en sådan plan bör de i motionerna 1582 och 1589 framförda synpunkterna beaktas. Särskilt bör, som också framhålls i motionerna, de ekologiska aspekterna pä hithörande problem noga uppmärksammas.

Utskottet, som anser att regeringens förslag till anslagsuppräkning för nästa budgetår bör godtas, får under hänvisning till det anförda hemställa att riksdagen

1. till Skoglig forskning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 4 096 000 kr.,

2. med anledning av motionerna 1975:1582 och 1975:1589 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande fortsatta insatser för den skogliga forskningen.

55. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 21-G 25 (s. 123-128) och hemställer

JoU 1975:1

att riksdagen

1. a. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. i enlighet med vad i propositionen anförts, b. till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 912 000 kr.,

2. a. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning i enlighet med vad i propositionen anförts,

b. till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,

3. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 325 000 kr.,

4. U\\ Statens skogsmästarskola för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 738 000 kr.,

5. till Reseunderstöd för studier m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 39 000 kr.

56. Bidrag till viss ungdomsverksamhet. Regeringen har under punkten G 26 (s. 128-129) föreslagit riksdagen att till Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 500 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:877 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c, fp) hemställs att riksdagen vid sin behandling av jordbrukshuvudtiteln punkt G 26: Bidrag till viss undomsverksamhet beslutar bevilja ett i förhållande till regeringens förslag med 50 000 kr. förhöjt anslag på 550 000 kr.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids bidrag till ungdomsverksamhet på jordbrukets och skogsbrukets områden. Anslaget är i budgetpropositionen upptaget med samma belopp som för innevarande budgetår eller med 500 000 kr.

I motionen 877 hemställs att beloppet räknas upp med 50 000 kr. Förslaget överensstämmer med vad lantbruksstyrelsen efter samråd med skogsstyrelsen förordat i sina anslagsäskanden.

Utskottet vill hänvisa till att chefen för utbildningsdepartementet i budgetpropositionen (prop. 1975:1, bil 10 s. 83) anmält sin avsikt att föreslå regeringen att lägga fram en proposition beträffande insatserna inom ungdomsområdet till innevarande riksmöte. Förslag har sedermera i propositionen 1975:14 förelagts riksdagen om bl. a. en ny utformning av det statliga

JoU 1975:1

stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. För ifrågavarande stöd beräknas i propositionen en medelsökning av ca 5,5 milj. kr. Enligt utskottets mening bör med hänsyn härtill riksdagen kunna godta regeringens förslag under nu förevarande punkt.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:877 till Bidrag till viss ungdomsverksamhet anvisar ett anslag av 500 000 kr.

Miljövård m. m.

57. Statens naturvårdsverk. Regeringen har under punkten H 1 (s. 130-132) hemställt att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att vid statens naturvårdsverk inrätta en tjänst för byråchef i Fe 24, 2. till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 32 319000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:380 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkten B 1), att riksdagen till statens naturvårdsverk för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 33 319 000 kr., innebärande en ökning i förhållande till regeringens förslag med 1000 000 kr., att användas för undersökningar och bedömningar rörande hälso- och miljöfarliga ämnen i arbetslivet och i den yttre miljön.

1 motionen 1975:1522 av herrar Börjesson i Falköping och Gernandt (båda c) hemställs att riksdagen bifaller naturvårdsverkets ansökan om två nya tjänster inom tekniska avdelningen för bullerfrågor.

Utskottet

Anslaget har i årets budgetproposition räknats upp med 2 681 000 kr. Därvid har särskild hänsyn tagits till behovet av ökade resurser för kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor.

I motionen 380 hemställs i här ifrågavarande del, yrkande B 1, om en ytterligare ökning av anslaget med 1 milj. kr. att användas för undersökningar m. m. vad gäller hälso- och miljöfarliga ämnen i arbetslivet och i den yttre miljön. Verksamheten inom naturvårdsverkets undersökningslaboratorium och omgivningshygieniska avdelning bör för angivna ändamål förstärkas.

Utskottet vill för egen del framhålla angelägenheten av en effektiv kontroll av hälso- och miljöfarliga ämnen. Det synes emellertid som om den uppmärksamhet som nu ägnas hithörande frågor bör kunna leda till förbättrade möjligheter att komma till rätta med vissa för motionens syfte betydelsefulla frågor. Utskottet vill särskilt erinra om att förslag framlagts om inrättande

JoU 1975:1

av ett institut för miljömedicin (Ds A 1974:3), vilket förslag efter remissbehandling för vidare prövning överlämnats till arbetsmiljöutredningen. Vidare har miljöforskningsutredningen framlagt ett betänkande Samordnad miljövårdsforskning (Ds Jo 1974:8) som är under prövning. Utredningen föreslår bl. a. inrättande av en delegation för miljövårdsforskning med uppgift att bl. a. framlägga förslag till ett program om forskningen, avsett att vara vägledande för forskningsorganen på miljövårdsområdet. Det bör i sammanhanget även nämnas att arbetarskyddsstyrelsen i budgetpropositionen föreslås få väsentligt ökade resurser för bl. a. förbättring av arbetsmiljön.

Enligt utskottets mening bör resultaten av de nyss berörda utredningarna avvaktas, och utskottet anser sig inte i detta läge böra biträda förslaget i motionen 380 om en ytterligare uppräkning av förevarande anslag.

I motionen 1522 hemställs att riksdagen bifaller ett förslag av naturvårdsverket om inrättande av två nya tjänster inom avdelningen för bullerfrågor.

Utskottet anser det i och för sig viktigt att bullerfrågoma uppmärksammas inom miljövårdsarbetet men finner inte anledning till erinran emot den prioritering i anslagshänseende av vissa arbetsuppgifter som departementschefen enligt vad här tidigare anförts ansett sig böra göra. Utskottet finner därför inte tillräckliga skäl att biträda yrkandet i motionen 1522.

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag, får under hänvisning till det anförda hemställa

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att vid statens naturvårdsverk inrätta en tjänst för byråchef i Fe 24,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975:380, yrkande B l,och 1975:1522 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 32 319 000 kr.

58. Koncessionsnämnden för miljöskydd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten H2 (s. 133) och hemställer

att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 2 108 000 kr.

59. Miljövårdsinformation. Regeringen har under punkten H 3 (s. 134-135) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:382 av herrar Svanström och Glimnér (båda c) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning och förslag till särskilt statligt stöd för genomförandet av kampanjer mot nedskräpning av naturen samt till kostnaderna vid det praktiska omhändertagandet av avfall sommartid vid kuster och i skärgårdar.

JolJ 1975:1

59 I motionen 1975:383 av herr Svanström m. fl. (c) hemställs A. att riksdagen uttalar att Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för hembygdsvård erhåller största möjliga anslag för sin miljövårdande verksamhet, B. att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1975/76 anvisas ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

I motionen 1975:1541 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkterna 1 och 2), 1. att riksdagen ger regeringen till känna att bidrag under anslaget Miljövårdsinformation skall kunna utgå till, utöver Svenska naturskyddsföreningen, Samfundet för hembygdsvård och Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar, även andra ideella föreningar och organisationer för verksamhet eller speciella projekt i enlighet med vad som i motionen anges, 2. att riksdagen till Miljövårdsinformation för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 3 800 000 kr. varav, utöver vad statens naturvårdsverk äskar för dessa ändamål, 800 000 kr. bör avse bidrag till ideella organisationer.

Utskottet

Anslaget, som i budgetpropositionen föreslås uppräknat med 300 000 kr. till 2 300 000 kr., används för information inom miljövårdsområdet. Bidrag lämnas också till vissa organisationer för naturvårdsupplysning och bör, anför departementschefen, nu även kunna lämnas till Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar. Utskottet har i anslutning till förevarande anslag behandlat motionerna 382, 383 och 1541, yrkandena 1 och 2.

I motionen 382 föreslås en utredning om särskilt statligt stöd till kampanjer mot nedskräpning och till kostnaderna för omhändertagande av avfall vid kuster och i skärgårdar. Motionärerna påtalar särskilt de olägenheter från miljövårdssynpunkt som förorsakas av båtturismen.

Utskottet vill erinra om att, såsom också nämns i motionen, statsbidrag lämnats till avfallsbehandling i skärgården. Under de senaste åren har ungefär 1,5 milj. kr. utgått för sådana ändamål. Vidare har fritidsbåtsutredningen i ett nyligen avgivet betänkande, Båtliv - Samhället och fritidsbåtarna, framlagt förslag beträffande i motionerna berörda frågor. Utredningen framhåller bl. a. att ett krav för en tillfredsställande utveckling av det svenska båtlivet är att de föroreningsproblem, som har samband med fritidsbåtarna och med det båtliv som baseras på utnyttjandet av dessa båtar, blir lösta. Betydande delar av dessa problem kräver kraftiga insatser vad avser information och propaganda. Utredningen föreslår också en rad organisatoriska och andra åtgärder, exempelvis införande av ett särskilt statsbidrag till driftkostnader för s. k. sopmajor. Förslaget är under remissbehandling.

Mot bakgrund av det anförda och med hänvisning till att upplysningsverksamhet i syfte att minska nedskräpning numera ingår som ett naturligt inslag i den allmänna informationsverksamhet på miljövårdsområdet, för

JoU 1975:1

vilken naturvårdsverket har ansvaret, föreslår utskottet att motionen 382 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionen 383, yrkande A, hemställs om ett uttalande av riksdagen att Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för hembygdsvård skall fl största möjliga bidrag till sin miljövårdande verksamhet. I samma motion, yrkande B, föreslås en höjning av anslaget med 1 milj. kr. utöver regeringens förslag. I motionen 1541, yrkande 1, föreslås att riksdagen uttalar sig för bidrag från anslaget till andra ideella föreningar och organisationer än de i det föregående nämnda. I motionens yrkande 2 hemställs om uppräkning av anslaget med 1,5 milj. kr. mer än vad regeringen föreslagit varav, utöver vad naturvårdsverket äskat för dessa ändamål, 800 000 kr. bör avse bidrag till ideella organisationer.

I motionerna understryks att de frivilliga organisationernas insatser i miljövårdsarbetet är av stort värde. I motionen 1541 nämns som exempel på organisationer som motionärerna anser böra erhålla bidrag från anslaget, vid sidan av de organisationer som redan erhåller eller enligt departementschefen kan förväntas erhålla sådant stöd, Friluftsfrämjandet, Miljövårdsgruppernas riksförbund, Sveriges Fritidsfiskares riksförbund och Vattenvärnet.

Riksdagen har vid tidigare tillfällen behandlat motionsyrkanden om bidrag till olika ideella organisationer för arbete på miljövårdsområdet, senast förra året (JoU 1974:1 p. 43). Utskottet har i sina av riksdagen godkända uttalanden erinrat om att flera av dessa organisationer får bidrag från anslagen till stöd till idrotten och att Svenska naturskyddsföreningen därjämte får bidrag ur jaktvårdsfonden. Utskottet har vidare ansett att principiella betänkligheter kan anföras mot att stödet till organisationerna splittras upp på flera anslag och att det ankommer på regeringen eller efter regeringens bemyndigande naturvårdsverket att besluta om förevarande anslags fördelning på olika ändamål. Enligt utskottets förslag har motionsyrkandena inte föranlett någon riksdagens åtgärd.

Utskottet finnér med hänsyn till det anförda inte skäl föreslå något ändrat ställningstagande av riksdagen vad gäller yrkande A i motionen 383 och yrkande 1 i motionen 1541 angående vissa uttalanden från riksdagens sida och avstyrker således motionerna i dessa delar. Då utskottet inte finnér anledning till erinran emot medelsberäkningen under anslaget avstyrkes jämväl yrkande B i motionen 383 och yrkande 2 i motionen 1541 om ytterligare uppräkning av anslaget.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975:383, yrkande B, och 1975:1541, yrkande 2, till Miljövdrdsinformation för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 2 300000 kr.,

2. lämnar motionen 1975:1541, yrkande 1, utan åtgärd,

Joll 1975:1

3. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975:382,

b. 1975:383, yrkande A.

60. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten H4 (s. 135-137) och hemställer

att riksdagen till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. rn. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.

61. Vård av naturreservat m. m. Regeringen har under punkten H5 (s. 137-139) föreslagit riksdagen att till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 12 100 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1518 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs att riksdagen till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1975/76 måtte anslå ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag på 14 100 000 kr.

Utskottet

Från anslaget, som motsvarar det tidigare anslaget Vård av naturvårdsområden, bestrids kostnader för vård och förvaltning av dels nationalparker och sådana andra naturvårdsobjekt i statens ägo som redovisas på naturvårdsfonden och förvaltas av domänverket, dels naturvårdsobjekt i ecklesiastik och enskild ägo som förvaltas av eller i samråd med skogsvårdsstyrelse. Från anslaget utgår också medel för landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet samt ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. Anslaget har beräknats till 12 100 000 kr., vilket innebären uppräkning från innevarande budgetår med 1,5 milj. kr.

I motionen 1518 hemställs, under hänvisning till ökade medelsbehov för bl. a. avsättande av nya naturreservat, säkerställande av områden för forsknings- och rekreationsändamål m. m. och landskapsvårdande åtgärder i odlingslandskapet, en ytterligare höjning av anslaget med 2 milj. kr.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att naturvårdskommittén i betänkandet Naturvård I, Strandskydd, Landskapsvård, Förvaltning (Ds Jo 1974:1) lagt fram förslag om förvaltning av mark som avsatts för naturvårdsändamål. Förslaget jämte vissa därmed sammanhängande frågor bereds f. n. inom jordbruksdepartementet. I avvaktan på resultatet härav finner utskottet inte skäl till någon uppräkning av anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet avstyrker således motionen 1518.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:1518 till Värd av naturreservat m. m. förbud -

JoU 1975:1

getåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 12 100 000 kr.

62. Miljövårdsforskning. Regeringen har under punkten H 8 (s. 142-144)

■«r'

föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 26 720 000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:873 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkten 2), att riksdagen under H8 i propositionen 1975:1 bilaga 11, jordbruksdepartementet, som reservationsanslag anvisar ett till 32 100 000 kr. uppräknat belopp.

I motionen 1975:1519 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs att riksdagen till Miljövårdsforskning (bil. 11, H 8) anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 29 720 000 kr.

I motionen 1975:1520 av herrar Bengtsson i Göteborg och Pettersson i Örebro (båda c) hemställs att riksdagen till Miljövårdsforskning för budgetåret 1975/76 för nya projekt avseende sjöar, vattendrag och grundvatten anvisar erforderliga medel utöver regeringens förslag för att nå upp till det i statens naturvårdsverks petita äskade anslaget på denna punkt.

I motionen 1975:1535 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkten 1), att riksdagen till Miljövårdsforskning för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 30 220 000 kr.

Utskottet

1 budgetpropositionen föreslås en höjning av anslaget från föregående budgetår med drygt 3 milj. kr. till 26 720000 kr.

Uppräkningar av anslaget utöver regeringens förslag för att tillgodose vissa forskningsbehov m. m. yrkas i motionen 873, yrkande 2, med ca 5,4 milj. kr., i motionen 1519 med 3 milj. kr., i motionen 1520 med 580 000 kr. och i motionen 1535, yrkande 1, med 3,5 milj. kr.

Utskottet vill med anledning av motionerna framhålla att miljöforskningsutredningen avgivit ett betänkande Samordnad miljövårdsforskning (Ds Jo 1974:48) vari bl. a. angivits att den totala statliga satsningen på miljövårdsforskning kan beräknas till omkring 60 milj. kr. årligen. Utredningen föreslår åtgärder i syfte att åstadkomma effektivisering och samordning av , pågående forskning och vid planeringen av nya forskningsprojekt. Utredningens förslag är under remissbehandling. Enligt utskottets mening bör genom den vidare prövningen av förslaget ett säkrare underlag kunna erhållas för en bedömning av frågan om eventuella ytterligare behov av forsk -

JoU 1975:1

ningsmedel. I avvaktan härpå bör motionsyrkandena inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet, sorn inte har något att erinra emot regeringens förslag, får därför hemställa

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975:873, yrkande 2, 1975:1519, 1975:1520 samt 1975:1535, yrkande 1, till Miljövårdsforskning för budgetåret 1975/76 anvisare» reservationsanslag av 26 720 000 kr.

63. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet och Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 9-H 10 (s. 144-146) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

2. till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

64. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. Regeringen har under punkten H 11 (s. 146-148) föreslagit riksdagen att till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:873 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkten 3), rut riksdagen under H 11 i propositionen 1975:1 bilaga 11, jordbruksdepartementet, som reservationsanslag anvisar ett till

8 500 000 kr. uppräknat belopp.

I motionen 1975:896 av fru Åsbrink m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att återstående för ett beslutsfattande (angående restaurering av Hornborgasjön) erforderliga utredningar måtte påbörjas omedelbart och bedrivas med största möjliga snabbhet.

I motionen 1975:1528 av fröken Eliasson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om skyndsamma åtgärder för att åstadkomma en bättre samordning och samverkan mellan berörda intressen i fråga om restaurering och underhåll av vattenområden, i avvaktan på slutliga ställningstaganden.

1 motionen 1975:1529 av fröken Eliasson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en skyndsam översyn av statsbidragsbestämmelserna för restaurering av starkt förorenade vattenområden med beaktande av de synpunkter som anförs i motionen.

JoU 1975:1

64 I motionen 1975:1535 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkten 2), att riksdagen under ett nytt anslag Sjörestaureringar för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

I motionen 1975:1542 av herr Hovhammar m. fl. (m, s, c, fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag att uppgöra en förteckning över de vattendrag som med tanke på miljö, ekonomiskt utbyte och fritidsskäl i första hand måste räddas, och att samma uppdrag skall innefatta förslag till skyddsåtgärder och kostnadsberäkningar.

I motionen 1975:1546 av herr Johansson i Hållsta m. fl. (c) hemställs att riksdagen anvisar medel i tillräcklig omfattning för sjörestaurering i Stockholms län för innevarande budgetår.

Utskottet

Förevarande anslag används för utredningar och undersökningar inom miljövårdsområdet, i första hand rörande vattenvårdsfrågor och restaurering av förorenade vattenområden, m. m. I propositionen föreslås en höjning av anslaget från föregående budgetår från 4 milj. till 5 milj. kr.

I ett antal motioner har framförts önskemål om ytterligare höjning av anslaget, om anvisande av ett nytt anslag, Sjörestaureringar, och om olika åtgärder i arbetet med restaurering av vattenområden.

Sålunda hemställs i motionen 873, yrkande 3, att anslaget .räknas upp till 8,5 milj. kr. i enlighet med vad naturvårdsverket begärt, dvs. 3,5 milj. kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna betonar bl. a. vikten av att undersökningsverksamheten skall kunna bedrivas i sådan omfattning att ett tillfredsställande underlag erhålles för objektivt riktiga beslut i miljövårdspolitiska frågor. I motionen 1535, yrkande 2, hemställs om anvisande av ett helt nytt anslag till Sjörestaureringar av 10 milj. kr.

Utskottet vill beträffande de i motionerna begärda ökningarna av medlen för undersökningsverksamheten framhålla att utskottet vid förra årets riksdag behandlade motionsyrkanden i detta syfte (JoU 1974:1 p. 47) vilka tillhopa innebar att för ifrågavarande ändamål skulle anvisas 23 milj. kr. mot av Kungl. Maj:t föreslagna 4 milj. kr. och av naturvårdsverket begärda 7,5 milj. kr. Utskottet ansåg det bl. a. tvivelaktigt om en så omfattande, omedelbar ökning av statens insatser, som ett bifall till motionerna skulle innebära, var tillrådlig i det rådande läget. Utskottet hänvisade vidare till att frågan om fördelningen av kostnaderna för miljövården mellan stat, kommuner, näringsliv och enskilda var under prövning genom en särskild utredning. Utskottet uttalade också bl. a. att de kända restaureringsmetoderna ännu inte prövats i sådan omfattning att de kunde anses helt säkra och att naturvårdsverket disponerade medel för vissa utredningar även under anslaget till statens naturvårdsverk. Enligt utskottets förslag avslog riksdagen motionsyrkandena.

JoU 1975:1

65 De nu aktuella motionsfÖrslagen innebär sammantagna att på hithörande områden skulle anvisas 18,5 milj. kr. mot av regeringen föreslagna 5 milj. kr. och av naturvårdsverket begärda 8,5 milj. kr., dvs. en ökning av medelstilldelningen utöver regeringens förslag med 13,5 milj. kr. och utöver naturvårdsverkets äskande med 10 milj. kr.

Enligt utskottets mening måste de betänkligheter som tidigare anförts mot en sådan kraftig, omedelbar ökning av statens ekonomiska engagemang på detta området göra sig gällande även i dagens läge.

Utskottet anser sig med hänsyn till det anförda böra tillstyrka regeringens förslag och avstyrka motionen 873, yrkande 3.

Förslaget i motionen 1535, yrkande 2, om ett särskilt anslag till sjörestaureringar finner utskottet sig ej kunna tillstyrka.

I motionerna 1528, 1529 och 1542 framförs allmänt syftande förslag beträffande sjörestaureringsverksamheten. Sålunda hemställs i motionen 1528 om åtgärder för bättre samordning och samverkan i verksamheten. Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att naturvårdsverket är central myndighet för verksamheten och bl. a. har att till regeringen avge förslag i ärenden rörande bidrag till kommuner. Det ankommer på länsstyrelserna att på det regionala planet svara för planeringen av restaureringsverksamheten och ordna kontakter och samordning mellan kommunerna. Naturvårdsverket har förra året utgivit en publikation (statens naturvårdsverk Publikationer 1974:12) angående sjörestaurering. I publikationen lämnas med hänvisning till det starkt ökade intresset för sjörestaureringar bl. a. en redogörelse för verksamheten på området. Av redogörelsen framgår att statsbidrag under budgetåren 1968/69-1972/73 lämnats till projekt berörande ett 50-tal sjöar eller andra vattenområden. Vidare redovisas föroreningsproblemen inom de olika projekten, åtgärder som vidtagits eller planerats, beräknade kostnader och storleken av beviljade statsbidrag. I publikationen anges också reglerna för erhållande av statsbidrag och förfarandet vid ansökan om bidrag. Av uppgifter i naturvårdsverkets anslagsframställning för budgetåret 1975/76 framgår vidare att avsevärda insatser gjorts och avses komma till stånd för att lösa restaureringsproblemen.

Såvitt utskottet kunnat bedöma bör naturvårdsverkets förenämnda publikation kunna fylla en viktig uppgift som vägledning för strävandena på förevarande område och för befrämjande av önskvärt samarbete mellan staten och kommunerna. Utskottet finner därför inte tillräckliga skäl förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1528.

I motionen 1529 hemställs om en översyn av statsbidragsbestämmelserna. Utskottet får i denna fråga hänvisa till den tidigare nämnda, pågående utredningen om kostnaderna för miljövården, som prövar frågan om kostnadernas fördelning mellan de för miljövården ansvariga parterna. Utredningens resultat bör avvaktas, och motionen bör därför inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1542 föreslås att naturvårdsverket får i uppdrag att göra en

5 Riksdagen 1975. I rt sami. Nr I

JoU 1975:1

förteckning över vattendrag som i första hand bör räddas och att utarbeta förslag till åtgärder och kostnadsberäkningar för dessa. Motionärerna påtalar särskilt den pågående försurningen av vattendragen och den roll bl. a. nedfallet av svaveldioxid spelar härvidlag och nämner kalkning som ett lämpligt botemedel mot skadorna.

Det är enligt utskottets mening angeläget att, som utskottet även i tidigare sammanhang uttalat, stora ansträngningar görs för att skydda våra vattendrag och så långt möjligt råda bot på redan inträffade skador. Såvitt utskottet kunnat finna ägnas emellertid hithörande problem avsevärd uppmärksamhet. Vad gäller frågan om förorening genom nedfall av svavelhaltiga ämnen vill utskottet framhålla att denna olägenhet främst torde härröra från förbränningen av svavelhaltig eldningsolja. Sedan flera år pågår emellertid strävanden att, bl. a. genom lagstiftning, nedbringa halten av svavel i oljorna. Naturvårdsverket har i slutet av förra året framlagt ett program för ytterligare nedtrappning av svavelhalten som beräknas minska de årliga utsläppen av svavel med 70 000 ton. Även utomlands pågår en utveckling mot begränsning av svavelutsläppen och inom OECD föreligger projekt i syfte att minska den långväga spridningen genom luften av föroreningar. Beträffande den föreslagna förteckningen över särskilt utsatta vattenområden vill utskottet framhålla att man enligt vad naturvårdsverket upplyst avser att vidare bearbeta visst material som föreligger genom en sjöinventering, ”Tusen sjöar”. Utskottet anser det kunna förutsättas att naturvårdsverket när det gäller handhavandet av de resurser som står till buds på förevarande område gör en noggrann prioritering mellan projekt som kan komma i fråga och för de särskilda fallen överväger lämpliga metoder för restaurering, däribland kalkning, samt verkställer vederbörliga kostnadsberäkningar. Det synes utskottet som om syftet med motionen 1542 bör bli i väsentlig grad tillgodosett utan någon särskild riksdagens åtgärd.

I motionen 896 föreslås att riksdagen uttalar sig för att de för ett beslutsfattande beträffande restaureringen av Hornborgasjön erforderliga återstående utredningarna påbörjas omedelbart och drivs snabbt.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att åtgärder vidtas i syfte att motverka förstöringen av Hornborgasjön med dess unika karaktär och att så långt möjligt återställa sjön i dess ursprungliga skick. Som framhålls i budgetpropositionen kan slutlig ställning i ärendet dock inte tas förrän vissa ytterligare undersökningar genomförts rörande bl. a. markskadorna samt restaureringsåtgärdernas tekniska utförande och kostnaderna för en restaurering. Utskottet förutsätter att detta utredningsarbete kommer att fullföljas utan onödig tidsutdräkt och att i avvaktan på deras slutförande åtgärder kommer att vidtas i syfte att redan vid försöksrestaureringen uppnådda resultat i fråga om förhållandena i sjön inte skall äventyras. Syftet med motionen 896 kan enligt utskottets bedömande förväntas bli tillgodosett utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I motionen 1546 föreslås att riksdagen anvisar medel för sjörestaurering i Stockholms län. Motionärerna anser att söt vattensförstöringen drabbat

JoU 1975:1

nämnda län särskilt svårt och att kostnaderna för restaurering kommer att bli mycket betungande för kommuner och landsting. Utskottet finner det i och för sig av vikt att frågan om sjörestaureringen inom Stockholms län uppmärksammas. Det bör emellertid beaktas att av 36 beviljade ansökningar om bidrag till sjörestaurering 22 rört sjöar i Stockholmsregionen. Som här tidigare nämnts ankommer det på naturvårdsverket att pröva och till regeringen avge förslag beträffande ansökningar om bidrag. Enligt utskottets mening bör det i första hand fl ankomma på naturvårdsverket att inom ramen för disponibla medel och i ett större sammanhang, göra de prioriteringar mellan olika projekt som är nödvändiga. Utskottet finner motionen 1546 inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet får under hänvisning till det anförda hemställa att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen

1975:873, yrkande 3, till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

2. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975:896,

b. 1975:1528,

c. 1975:1529,

d. 1975:1535, yrkande 2,

e. 1975:1542 och

f. 1975:1546.

65. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Regeringen har under punkten H 12 (s. 148-151) föreslagit riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1975/76 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas intill ett belopp av 130 000 000 kr.,

2. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 170000 000 kr.

Motionerna

1 motionen 1975:873 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkten 4), att riksdagen under H 12 i propositionen 1975:1 bilaga 11, jordbruksdepartementet, beslutar antaga ändrade regler för statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk i enlighet med förslag från statens naturvårdsverk och i samband därmed beslutar vidga ramen för statsbidrag till sådana reningsverk, så att bidrag kan beviljas intill ett belopp av 160 000 000 kr. för budgetåret 1975/76.

I motionen 1975:1585 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av bidragsbestämmelserna till kommunala avloppsreningsverk, att bidrag kan utgå med lägst 35 % och högst 55 % av de anläggningskostnader som ingår i bidragsunderlaget.

JoU 1975:1

68 Utskottet

Från detta anslag utgår bl. a. bidrag för ny-, till- eller ombyggnad av avloppsreningsverk. Bidrag bestäms med hänsyn till reningsgraden och utgår normalt med lägst 30 procent och högst 50 procent av kostnaden. Bidragsbestänimelserna återfinns i kungörelsen (1968:308) om statsbidrag till avloppsreningsverk (omtryckt 1974:551). Enligt övergångsbestämmelserna till denna kungörelse för statsbidrag enligt kungörelsen (1959:251) om statsbidrag till vatten- och avloppsanläggningar beviljas sådana vatten- och avloppsföretag som efter särskilt tillstånd börjat utföras före den 1 juli 1968. Från anslaget utgår vidare bidrag enligt kungörelsen (1971:914) om förhöjt statsbidrag till avloppsreningsverk och vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin samt enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 september 1972 och den 12 oktober 1973 om förhöjda statsbidrag till avloppsreningsverk och miljövårdande åtgärder inom industrin. Dessutom utgår från anslaget förhöjda statsbidrag för reningsverk i Vindelälvsområdet. I budgetpropositionen framhålls angelägenheten av ett fortsatt kraftigt stöd till kommunerna för byggande av reningsverk. Bidrag till reningsverk bör under det kommande budgetåret fä liksom för innevarande budgetår beviljas intill ett belopp av 130 milj. kr. Utbetalningarna av bidrag beräknas för nästa budgetår till omkring 170 milj. kr. Anslaget föreslås uppräknat från 155 milj. kr. till 170 milj. kr.

Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning föreslagit vissa ändringar i bidragsreglerna. Bidragsandelen för god biologisk-kemisk rening bör bibehållas vid 50 procent. För att stimulera till en fortsatt förbättring av avloppsreningen behöver, anser verket, den högsta bidragsnivån justeras till 55 procent. Det finns vidare knappast skäl att i framtiden ge bidrag till enklare former av rening, vilka endast uppfyller miljöskyddslagens minimikrav. Det lägsta bidraget bör i stället sättas till 35 procent, vilken bidragsnivå f.n. tillämpas för god biologisk rening eller vissa former av kombinerad biologisk-kemisk rening. Enligt nuvarande bidragsregler får bidrag till en och samma anläggning överstiga 5 milj. kr. endast om särskilda skäl föreligger. Enligt naturvårdsverkets uppfattning bordetta maximibelopp höjas till 7,5 milj. kr.

Som framgår av budgetpropositionen har departementschefen inte varit beredd att biträda naturvårdsverkets förslag.

I motionerna 873, yrkande 4, och 1585 föreslås att riksdagen biträder naturvårdsverkets förslag om ändrade bidragsregler. I motionen 873, yrkande

4, hemställs i anslutning härtill att bidragsramen vidgas intill ett belopp av 160 000 000 kr.

Utskottet vill erinra om att frågan om fördelningen av kostnaderna för miljövårdsåtgärder mellan stat och kommun och andra berörda parter utreds av miljökostnadsutredningen. Det kan förutsättas att utredningen kommer att pröva spörsmålen beträffande den statliga bidragsgivningen till miljövårdsändamål. Utskottet finner under angivna förhållanden inte anledning

JoU 1975:1

till erinran mot departementschefens bedömning, såvitt avser ändrade bidragsbestämmelser, och avstyrker således motionsförslagen. I övrigt anser utskottet att regeringens förslag under punkten bör godtas och hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:873, yrkande 4, medger att för budgetåret 1975/76 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas intill ett belopp av 130 000 000 kr.,

2. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 170 000 000 kr.,

3. lämnar motionen 1975:1585 utan åtgärd.

66. Stöd till avfallsbehandling m. m. Regeringen har under punkten H 13 (s. 151-153) föreslagit riksdagen att till Stöd till avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:1586 av fru Sundberg och herr Andersson i Ljung (båda m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att bidrag till anläggningar med huvudsakligt syfte att behandla hushållsavfall måtte kunna utgå ur anslaget Stöd till avfallsbehandling i de fall behandlingen avser en ökad återvinning.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

1 motionen 1586 föreslås att bidrag skall kunna lämnas från förevarande anslag till anläggningar med huvudsakligt syfte att behandla hushållsavfall i de fall behandlingen avser ökad återvinning. Till utskottet har hänvisats en nyligen avgiven proposition (1975:32) angående återvinning och omhändertagande av avfall, vari bl. a. föreslås att statsbidrag skall kunna utgå till kostnader för investering i anläggningar vari hushållsavfall separeras, återvinns eller behandlas på annat sätt. Utskottet avser att pröva motionen i samband med behandlingen av nämnda proposition.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Stöd till avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

67. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. och Bidrag till Förenta nationernas miljöfond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 14 och H 15 (s. 153-155) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. ett förslagsanslag av 1 455 000 kr..

JoU 1975:1

2. till Bidrag till Förenta nationernas miljöfond ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.

Diverse

68. Servitutsnämnder, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 11 (s. 156) och hemställer

att riksdagen till Servitutsnämnder, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 55 000 kr.

69. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Regeringen har under punkten 12 (s. 156) föreslagit riksdagen att till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:609 av herr Ångström (fp) hemställs att riksdagen 1. beslutar om sådan ändring av principerna för ersättning till skadelidande vid förlust på grund av översvämningar o. d. att skador som inträffar ersätts med sitt faktiska värde, minskat med eventuell ersättning från försäkringsbolag, 2. anvisar medel för att berörda sakägare i Gargnäs by skall fä ersättning för liden skada i enlighet med länsstyrelsens värdering.

Utskottet

Från anslaget utbetalas bidrag såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof m. m. i enlighet med föreskrifter som regeringen meddelar i varje särskilt fall.

I motionen 609 hemställs dels om sådan ändring av principerna för ersättning att skador ersätts med sitt faktiska värde, minskat med ersättning från försäkringsbolag, dels om medel för ersättning på sätt länsstyrelsen i Västerbottens län föreslagit till vissa i motionen angivna sakägare i Gargnäs för lidna skador i samband med översvämning.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra att nu tillämpade av riksdagen godtagna principer för utanordnande av ersättning från förevarande anslag bl. a. innebär att sådan lämnas endast om den skadelidandes inkomst och förmögenhet understiger vissa belopp. Ersättning utgår i regel med 50 procent av skadebeloppet. I särskilt ömmande fall kan ersättning utgå med upp till 90 procent av skadebeloppet. För juridiska personer skall ersättningsanspråken bedömas med stor restriktivitet. Stor återhållsamhet skall iakttas vid bidragsgivning avseende skador som med rimliga försiktighetsmått kunnat förebyggas eller minskas. För skador av mindre omfattning utgår inte någon ersättning. Ersättning för skada bör som regel

JoU 1975:1

utgå endast då densamma vållat intrång i rörelse eller yrkesverksamhet av vilken den skadelidande varit beroende för sin försörjning. I viss utsträckning bör dock ersättning kunna medges för förlust av eller skada på enskild egendom, t. ex. bostadsfastighet.

Såvitt utskottet kunnat bedöma har ersättningarna till de skadelidande i det i motionen nämnda fallet bestämts i enlighet med vedertagna principer, således med hänsynstagande bl. a. till kraven på en viss självrisk. Utskottet finnér inte vad i motionen anförts utgöra tillräckliga skäl att frångå nyssnämnda principer och vill därför inte förorda någon riksdagens åtgärd på grund av motionen. Med anledning av den av motionären gjorda jämförelsen med skördeskadeskyddet vill utskottet erinra om att detta skydd delvis finansieras med avgifter från jordbrukarna själva och att även i detta sammanhang en självrisk föreligger, motsvarande omkring 15 procent av skadorna.

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag under punkten, hemställer att riksdagen

1. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,

2. lämnar motionen 1975:609 utan åtgärd.

70. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna 13-15 (s. 157-158) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett förslagsanslag av 5 375 000 kr.,

2. till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder ett förslagsanslag av 11000 kr.,

3. till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförräuningar ett förslagsanslag av 5 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1975

På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Magnusson i Tanum (s), fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Lundblad (s), fru Anér (fp), herr Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister i Johannishus (m). Johansson i Holmgården (c), Takman (vpk). Strömberg i Vretstorp (s), fru Ohlin(s)och herrLeuchovius(m).

dock att vid behandlingen av punkterna

1-8, 14-22, 33-36 och 43-46 herr Enlund (fp) deltagit i stället för fru Anér (fp).

JoU 1975:1

37-42 herrar Enlund (fp) och Andersson i Ljung (m) deltagit i stället för fru Anér (fp) och herr Leuchovius (m),

47-51 herrar Enlund (fp), Andersson i Ljung (m) och fru Andersson i Hjärtum (c)deltagit i stället för fru Anér(fp), herr Leuchovius(m)och fru Olsson i Helsingborg (c),

52 herrar Pettersson i Lund (s). Enlund (fp), fru Andersson i Hjärtum (c) deltagit i stället för herr Strömberg i Vretstorp (s), fru Anér (fp) och fru Olsson i Helsingborg (c),

53-70 herr Pettersson i Lund (s) och fru Andersson i Hjärtum (c) deltagit i stället för fru Theorin (s) och fru Olsson i Helsingborg (c).

Reservationer

1. vid punkten 5 (Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.) av herrar Larsson i Borrby, Jonasson, fru Olsson i Helsingborg och herr Johansson i Holmgården (samtliga c) som anser att

dels det inledande avsnittet av utskottets yttrande t. o. m. det stycke som på s. 6 slutar med "riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

I ett antal motioner föreslås ändrade regler för de bidrag som med medel från detta anslag utgår till jordbrukets rationalisering. Sålunda förordas bl. a. en vidgad bidragsgivning till torrläggningsåtgärder främst i norra Sverige där behovet av täckdikning anges vara stort. Enligt motionen 876, yrkande

2, bör statsbidrag beviljas för täckdikning av all åkerjord som bedöms bli

bestående på längre sikt. Denna bidragsgivning (lika med utskottet)

40 procent.

Enligt motionen (lika med utskottet) jordbruksutredningens

arbete.

Utskottet vill (lika med utskottet) riksdagens åtgärd.

I motionen 876, yrkande 1, föreslås att statsbidrag för utgå till iståndsättning av äldre torrläggningsföretag då investeringen i företaget är minst

10 000 kr. Den för särskild rationalisering gällande högre bidragsprocenten, dvs. 40 procent, bör enligt motionen tillämpas i de delar av landet där sådan verksamhet bedrivs.

I fråga om stödet till uppförande av ekonomibyggnader föreslås i motionen 1564, yrkande 1, en höjning av högsta bidragsbeloppet från 50 000 kr. till 75 000 kr., eller, om åtgärden är från allmän synpunkt av särskild betydelse, från 100 000 kr. till 150 000 kr. Ändringsförslaget, som överensstämmer med ett av lantbruksstyrelsen framlagt förslag, motiveras med att byggnadskostnadsindex för jordbrukets byggnader stigit med 61 procent sedan år 1967.

De nämnda båda yrkandena i motionerna 876 och 1564 motsvaras inte av några till jordbruksutredningen tidigare överlämnade motioner. Även

JoU 1975:1

om det kan sägas att de båda yrkandena rör frågor som faller inom ramen för jordbruksutredningens uppdrag, finner utskottet att det finns starka skäl att pröva dem redan nu. Sålunda innebär den föreslagna höjningen av övre gränsen för statsbidrag till uppförande av ekonomibyggnader endast en indexmässig anpassning till ökade byggnadskostnder. Eftersom en sådan ändring endast medför en återgång till den år 1967 beslutade reala stödnivån, tillstyrker utskottet ändringen.

Såsom framhålles i motionen 876 har underhållet av torrläggningsföretag under de båda senaste decennierna blivit eftersatt i områden där viss jordbruksmark nedlagts. Utskottet finner det angeläget att, när intresset och förutsättningarna föratt intensifiera jordbruket i sådana områden återuppstår, stöd kan lämnas till iståndsättning av de gamla torrläggningsföretagen. Ofta torde denna iståndsättning innefatta en viss fördjupning av avloppen, i vilka fall man redan nu torde kunna fä statsbidrag till iståndsättningen. På grund av det anförda vill utskottet tillstyrka bifall även till motionen 876, yrkande 1.

dets det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Av utskottets” och slutar med ”och hemställer” bort ha följande lydelse:

Av utskottets ställningstagande i det föregående till motionen 1564, yrkande 1, om ändrade regler för bidrag till jordbrukets ekonomibyggnader följer att den i yrkande 2 i samma motion föreslagna uppräkningen av ramen för statsbidrag till jordbrukets rationalisering med 3 milj. kr. tillstyrks. Ramen bör således fastställas till 33 milj. kr.

Utskottet biträder i övrigt regeringens förslag under förevarande punkt och hemställer

dels utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha följande lydelse:

3. med anledning av motionerna 1975:876, yrkande 1, och 1975:1564,yrkande l,som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ändrade statsbidragsregler,

4. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:1564, yrkande 2, medger att under budgetåret 1975/76 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering intill ett belopp av 33 000 000 kr.,

2. vid punkten II (Främjande av rennäringen) av herrar Hedström, Magnusson i Tanum, fru Theorin, fru Lundblad, herrar Lindberg, Strömberg i Vretstorp och fru Ohlin (samtliga s) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet anser” och som slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner (lika med utskottet) att fortleva. Utskottet

anser det vara angeläget att en särskild befattningshavare stadigvarande kan avdelas för att i detta syfte göra erforderliga utredningar, hjälpa till att organisera ny verksamhet osv.

6 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr l

JoU 1975:1

74 I likhet med vad som gäller för statligt finansierad rådgivning till andra näringar bör ifrågavarande befattningshavare organisatoriskt knytas till lämpligt samhällsorgan. Enligt utskottets mening ligger det närmast till hands att administrativt inordna befattningen i lantbruksstyrelsens personalstat. Stationeringsorten bör dock förläggas till något av de län där renskötsel bedrivs. Det är av vikt att nu ifrågavarande konsulentarbete planeras och genomförs i nära kontakt med samerna och deras sammanslutningar. Vid ett genomförande av utskottets förslag bör syftet med motionerna 870, 1584 och 1590 i allt väsentligt fö anses bli tillgodosett. Detta gäller i viss grad även motionen 888. Någon särskild anslagsuppräkning för ändamålet synes

f. n. inte erforderlig. Skulle tillgängliga medel inte visa sig tillräckliga bör möjlighet finnas för regeringen att återkomma till riksdagen med äskande på tilläggsstat. Av det anförda följer bl. a. att utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande anslag till rennäringen och avstyrker motionsförslagen om vissa ytterligare anslag.

dels utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av motionerna 1975:870, 1975:888, 1975:1584 och 1975: 1590, samtliga såvitt nu är i fråga, samt 1975:1545 anfört rörande sysselsättningsfrämjande åtgärder inom renskötselområdet,

3. med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1975:870, 1975:888, 1975:1584 och 1975:1590, samtliga såvitt i övrigt är i fråga, till Främjande av rennäringen för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 630 000 kr.

3. vid punkten 18 (Bidrag till skogsvårdsstyrelserna) av herrar Larsson i Borrby (c). Jonasson (c), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister i Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c), Leuchovius (m)och Enlund (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet har” och som på s. 22 slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag innebär en anslaguppräkning med 7 452 000 kr. från 43 180 000 kr. till 50 632 000 kr. Av budgetpropositionen framgåratt skogsstyrelsen räknat med att det statliga bidraget till skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet under nästa budgetår bör uppgå till 37 872 000 kr., medan föredraganden beräknat utgiftsramen för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet till 39 261 000 kr. Skillnaden, som således utgör 1 389 000 kr., motiveras bl. a. med ökade kostnader till följd av höjt lönekostnadspålägg. Oavsett vilken beräkningsgrund som väljs vill det synas utskottet tveksamt om en uppräkning av anslaget av den storleksordning som angivits i propositionen verkligen är nödvändig för nästa budgetår. Enligt utskottets mening bör det vara till fyllest med en anslagsuppräkning

JoU 1975:1

som till beloppet motsvarar den skogsstyrelsen sålunda föreslagit. Utskottet förordar därför att under nästa budgetår anvisas 49 243 000 kr. under detta anslag. Sistnämnda belopp överensstämmer också med vad som för ändamålet föreslagits i motionen 1551.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:1551, yrkande 3, till Bidrag till skogsvdrdsstyrelserna för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 49 243 000 kr.

4. vid punkten 27 (Bidrag till fiskehamnar m. m.) av herrar Larsson i Borrby (c). Jonasson (c), fru Anér (fp), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister i Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c) och Leuchovius (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet vill” och på s. 32 slutar med ”att tillstyrka” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare, senast förra året (JoU 1974:1, p. 24, rskr 1974:114) betonat angelägenheten av att det statliga stödet till byggande och förbättring av fiskehamnar ges en sådan omfattning att det blir ett verksamt instrument vid de fortsatta strävandena att rusta upp våra fiskehamnar. Mot bakgrund av föreliggande behov i nämnda avseende beslöt riksdagen föregående år på jordbruksutskottets förslag med anledning av en motion i ämnet att för innevarande budgetår anvisa ett anslag som med 1 milj. kr. översteg vad som i propositionen 1974:1 äskats för ändamålet.

I motionen 893 framhålls att de flesta fiskehamnar längs den svenska kusten är i stort behov av reparationer, samtidigt som utbyggnader och fördjupningar av befintliga fiskehamnsanläggningar behövs på flera platser. De statsbidrag som f. n. står till buds är dock enligt motionärernas mening alltjämt klart otillräckliga. Motionärerna föreslår att förevarande anslag för nästa budgetår räknas upp till 6 869 000 kr., varav 1 869 000 kr. skulle täcka fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten m. m.

Utskottet anser det angeläget att den av förra årets riksdag initierade upprustningen av våra fiskehamnar inte stoppas upp. Möjligheter måste skapas så att verksamheten skall kunna fortgå i tillfredsställande omfattning. Det synes utskottet tveksamt om i budgetpropositionen framlagt förslag i erforderlig grad tillgodoser önskemålen härvidlag. Utskottet vill därför förorda en betydligt kraftigare uppräkning av anslaget än som i propositionen föreslås. För sin del är utskottet berett tillstyrka att anslaget för nästa budgetår uppförs med 5,8 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:893 till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 5 800 000 kr.

JoU 1975:1

76 Vid punkten 31 (Statens livsmedelsverk)

5. av herrar Larsson i Borrby (c). Jonasson (c), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister i Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c) och Leuchovius (m) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Utskottet får” och som slutar med ”av styrelsen” bort ha följande lydelse:

Utskottet får erinra om att livsmedelsverkets styrelse enligt riksdagens beslut har nio ledamöter. Departementschefen framhöll i propositionen 1971:62 om inrättande av verket att en avvägning måste göras mellan kravet på allsidig representation och möjligheten till effektivt arbete när antalet styrelseledamöter bestämdes. Jordbruksutskottet (JoU 1971:42) instämde häri och räknade med att det skulle bli möjligt att inom ramen för nio ledamöter tillgodose önskemålet om en bred representation av olika berörda intressen. Riksdagen biföll förslaget (rskr 1971:219).

Trots det i 1971 års riksdagsbeslut angivna önskemålet om en allstidig representation i livsmedelsverkets styrelse av olika berörda intressen har den esnkilda detaljhandeln inte beretts någon plats i denna. Butikernas ägare och föreståndare haren viktig uppgift att i samarbete med livsmedelsverket se till att konsumenterna får köpa livsmedel som håller hög hygienisk standard. Utskottet anser att den vikt och den omfattning, som frågorna om detaljhandeln i bl. a. glesbygderna har i livsmedelsverkets arbete, motiverar att den enskilda detaljhandeln i enlighet med vad som anges i motionen 279 bereds representation i verkets styrelse. För att möjliggöra detta bör antalet ledamöter i livsmedelsverkets styrelse utökas.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. i anledning av motionen 1975:279 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om livsmedelsverkets styrelse,

6. av herrar Larsson i Borrby (c). Jonasson (c), fru Anér (fp), fru Olsson i Helsingborg (c) och herr Johansson i Holmgården (c) som anser att

dels det stycke på s. 34 som börjar med ”Motionärernas förslag" och slutar med ”för toxikolog” bort ha följande lydelse:

Livsmedelsverket har i sin anslagsframställning begärt en förstärkning av resurserna vid verkets toxikologiska laboratorium motsvarande ett beräknat anslag av 518 000 kr. Den nämnda tjänsten tor toxikolog liksom den i motionen 380 begärda förstärkningen motsvarar del av sagda äskande. Genom inflyttning i nya lokaler i Uppsala kommer det att finnas möjligheter att utvidga det toxikologiska laboratoriets verksamhet. Det är enligt utskottets mening i detta läge angeläget att utöka personalen så att en effektivare kontroll kan genomföras av livsmedel med avseende på t. ex. tillsatser, gifter och tungmetaller. Bl. a. bör det bli möjligt att till grund för

JoU 1975:1

administrativa beslut rörande livsmedelskontrollen utvärdera tillgängliga rapporter om ämnen som befaras vara hälsovådliga. Utskottet tillstyrker därför såväl den i propositionen som den i motionen 380, yrkande B 2, föreslagna anslagsuppräkningen. Anslaget kommer vid bifall härtill att uppgå till 29 979 000 kr.

dels det stycke på s. 35 som börjar med ”Utskottet som” och slutar med "punkten hemställer” bort ha följande lydelse:

Utskottet som i övrigt inte har något att erinra mot regeringens förslag under punkten hemställer dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:380, yrkande B 2, till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 29 979 000 kr.

7. vid punkten 37 (Bidrag till djursjukvård i vissa fall) av herrar Larsson i Borrby (c). Jonasson (c), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister i Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c) och Andersson i Ljung (m) som anser att

dels det stycke på s. 39 som börjar med ”Utskottet vill” och som slutar med ”av besättningsstorleken” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att syftet med de bidrag som utgår från anslaget alltjämt bör vara att mindre bemedlade lantbrukare, vilkas djurbesättningar särskilt drabbas av husdjurssjukdomar, inte av kostnadsskäl skall behöva avstå från att anlita veterinär. Den föreslagna höjningen av inkomstgränsen anser utskottet med hänsyn till bl. a. inträffad förändring av penningvärdet sedan år 1958, då nu gällande gräns fastställdes, vara väl motiverad. Det synes emellertid utskottet ej finnas anledning att komplettera den sålunda höjda inkomstgränsen med en ny begränsningsregel avseende antalet djurenheter. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag till nya bidragsregler med den ändringen att begränsningsregeln om 15 djurenheter utgår.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

I. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:591 godkänner de grunder för statsbidrag till mindre bemedlade för djursjukvård m. m. som förordats i det föregående,

8. vid punkten 41 (Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten) av herrar Larsson i Borrby (c). Jonasson (c), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister i Johannishus (m). Johansson i Holmgården (c), Enlund (fp) och Andersson i Ljung (m) som anser att

dels det stycke av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ”Några ytterligare” och som slutar med ”trädgårdsnäringens område” bort ha följande lydelse:

JoU 1975:1

78 Utskottet finnér mot bakgrund av riksdagens uttalande senast föregående år att den ytterligare förstärkning av den ledande personalen vid Norrlands lantbruksförsöksanstalt som föreslås i motionen 875 nu bör komma till stånd. Sålunda talar enligt utskottets mening skäl för att en fast tjänst som statskonsulent i norrländsk växtodling inrättas. Denna tjänst har för övrigt givits hög angelägenhetsgrad i lantbrukshögskolans petita.

De speciella förutsättningarna förden norrländska trädgårdsodlingen samt det långa avståndet mellan högskolans trädgårdsförsöksavdelningar, som är förlagda till Alnarp, och de norrländska odlingarna motiverar enligt utskottet att en starkare organisation för trädgårdsförsöken byggs upp i Norrland.

Utskottet delar den i motionen 875 uttryckta uppfattningen att det fr. o. m. den 1 juli 1975 bör inrättas en försöksavdelning för norrländsk trädgårdsodling vid Norrlands lantbruksförsöksanstalt. Vidare delar utskottet motionärernas mening att den befintliga tjänsten som distriktsförsöksledare i norra trädgårdsförsöksdistriktet bör ändras till en tjänst som statshortonom, som skulle leda verksamheten vid såväl trädgårdsförsöksdistriktet som den nya försöksavdelningen. En ny tjänst som försöksledare bör vidare inrättas vid avdelningen. Utskottet utgår från att erforderliga medel under högskolans anslag skall kunna tillföras en sålunda nyinrättad verksamhet. Utöver av regeringen föreslaget anslag till försöksverksamhet bör anvisas 140 000 kr. såsom förstärkning av de medel som disponeras för att täcka kostnader för planering, resultatbearbetning, publicering m. m. i samband med den förordade försöksverksamheten i fråga om norrländsk trädgårdsodling.

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 44 börjar med ”Utskottet, som” samt utskottets hemställan under punkterna 1 och 4 bort ha följande lydelse:

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen

1. med anledning av motionen 1975:875, yrkandena 1-5, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i det föregående anfört om ökade insatser för försöksverksamheten i fråga om norrländsk jordbruks- och trädgårdsodling,

4. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:875, yrkande 6, samt med avslag på motionen 1975:878, yrkande 2, till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 30 041 000 kr.

9. vid punkten 43 (Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader) av herrar Hedström, Magnusson i Tanum,fru Theorin, fru Lundblad, herrar Lindberg, Strömberg i Vretstorp och fru Ohlin (samtliga s) som anser att

JoU 1975:1

dels forsta stycket av utskottets yttrande som på s. 45 slutar med ”1 000 assistenttimmar’' bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag (lika med utskottet) 1 000 assistenttimmar.

Utskottet tillstyrker de sålunda föreslagna ändringarna beträffande anslaget. Likaså biträder utskottet vad som i övrigt föreslagits och anförts under denna punkt i budgetpropositionen.

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Båda de” och som slutar med ”och hemställer” bort ha följande lydelse:

Båda de (lika som utskottet) organisatoriska vinster. Den ifrågasatta organisationsändringen bör därför lämpligen prövas av den för jordbrukets högskolor gemensamma styrelsen, som bl. a. har att beakta möjligheterna att samordna insatserna från institutionerna vid veterinärhögskolan och vid lantbrukshögskolan. Utskottet är i avvaktan på en dylik prövning inte berett att nu förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna.

Åberopande av vad utskottet i det föregående anfört hemställer utskottet

dels utskottets hemställan under 2 och 4 bort ha följande lydelse:

2. lämnar motionen 1975:872, yrkande 1, utan åtgärd,

4. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:872, yrkande 2, till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 21 952 000 kr.

10. vid punkten 45 (Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet) av herrar Hedström, Magnusson i Tanum, fru Theorin, fru Lundblad, herrar Lindberg, Strömberg i Vretstorp och fru Ohlin (samtliga s) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag under punkten tillstyrks. Med hänsyn härtill och under hänvisning jämväl till vad som anförts i motiveringen till reservationen

9 vid punkten 43 hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:872, yrkande 3, till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet för budgetåret 1975/76anvisare» reservationsanslag av 472 000 kr.

11. vid punkten 47(Skogshögskolan: Förvaltningskostnader) av herrar Larsson i Borrby (c). Jonasson (c), Wachtmeister i Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c). Enlund (fp). Andersson i Ljung (m) och fru Andersson i Hjärtum (c) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 48 börjar med "Enligt uppgifter” samt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

JoU 1975:1

80 Enligt utskottets mening är situationen i fråga om virkest i Ilgång nu så allvarlig att ytterligare dröjsmål inte kan accepteras vad gäller åtgärder för att öka skogsproduktionen. Vad som erfordras i detta läge är dels stöd till skogsägarna för att öka intensiteten i skogsskötsel, dels ökade kunskaper om hur skogarnas virkesproduktion kan förbättras.

Oavsett vilka åtgärder som sålunda kan komma att aktualiseras, t. ex. av 1973 års skogsutredning, behövs en intensifierad forskning som syftar, förutom till en uthållig hög produktion, till att söka undvika den under 1980-talet väntade svackan i virkesproduktionen. I detta sammanhang bör beaktas att satsningar med sikte på ökad virkesavkastning inte får göras så att väsentliga miljö- och naturvärden åsidosätts. Den skogliga forskningens betydelse i det läge som nu uppstått har understrukits i anslagsframställningarna från såväl skogshögskolan som statens råd för skogs- och jordbruksforskning. Frågan har även berörts i motionerna 1582 och 1589, vilka utskottet behandlar under anslaget till skoglig forskning (p. 54). Enligt sistnämnda motion bör riksdagen föreläggas en plan för de kommande årens skogliga forskning.

Utskottet anser det angeläget att ökad forskning i nyss angivna syfte snabbt kan komma i gång. Det förut nämnda åtgärdsprogram som utarbetats inom skogshögskolan bör tills vidare kunna ligga till grund för angivna forskning. De av regeringen föreslagna anslagshöjningarna till skogshögskolan torde, bortsett från en ny forskningstjänst och en viss uppräkning av medlen till riksskogstaxeringen, endast täcka automatiska löne-och kostnadsstegringar. Utskottet tillstyrker med hänsyn till det anförda de i motionen 1975:1551 föreslagna medelsanvisningarna under anslagen till skogshögskolan. Detta innebär en uppräkning av förevarande anslag med 785 000 kr. utöver regeringens förslag.

Med den ändring som följer av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag under punkten och hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:1551, yrkande 1, till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader Tor budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 20 107 000 kr.

12. vid punkten 48 (Skogshögskolan: Driftkostnader) av herrar Larsson i Borrby (c), Jonasson (c), Wachtmeister i Johannishus (m), Johansson i Holmgården (c), Enlund (fp), Andersson i Ljung (m) och fru Andersson i Hjärtum (c) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts i motiveringen till reservationen

11 vid punkten 47 förordar utskottet att anslaget räknas upp med 4 260 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit. Härav avser 2 milj. kr. medel som under nästa budgetår erfordras för genomförande av det vid skogshögskolan utarbetade skogliga åtgärdsprogrammet. Utskottet hemställer alltså

JoU 1975:1

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:1551, yrkande 2, till Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 19 980 000 kr.

13. vid punkten 57 (S\.a\ens naturvårdsverk) av fru Anér (fp) och herr Takman (vpk) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 57 börjar med "Utskottet vill” och som på s. 58 slutar med ”förevarande anslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill (lika med utskottet) miljöfarliga ämnen. Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning anfört bl. a. att undersökningslaboratoriet på grund av långvarig stagnation i resursutvecklingen inte på långt när har den kapacitet som verkets arbetsuppgifter numera kräver. När det gäller den omgivningshygieniska avdelningen framhåller verket att en förstärkning måste ske även här.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla att naturvårdsverket fött allt fler och allt mer krävande arbetsuppgifter. Enligt utskottets mening torde den i budgetpropositionen föreslagna uppräkningen av anslaget inte vara tillräcklig för att i rimlig grad tillgodose de krav på resurser som bör stå till förfogande för undersökningar m. m. rörande hälso- och miljöfarliga ämnen i arbetslivet och den yttre miljön, om denna verksamhet skall kunna ge tillfredsställande resultat. Utskottet anser att ett belopp på 1 milj. kr. utöver det i budgetpropositionen föreslagna anslagsbeloppet bör ställas till naturvårdsverkets förfogande för förstärkt verksamhet inom undersökningslaboratoriet och omgivningshygieniska avdelningen.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:380, yrkande B 1, samt med avslag på motionen 1975:1522 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 33 319 000 kr.

14. vid punkten 59 (Miljövårdsinformation) av fru Anér (fp) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 60 börjar med ”Riksdagen har” och slutar med "av anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att många ideella organisationer gjort och kan väntas även i fortsättningen göra förtjänstfulla insatser i fråga om miljövårdsinformation på skilda områden. De ideella organisationerna har särskilda förutsättningar att i sina strävanden på miljövårdsområdet nå snabb och effektiv kontakt med och gensvar från allmänheten. Många av de åtgärder som vidtagits under senare år, exempelvis inrättandet av statens naturvårdsverk, miljölagstiftning och sammankallandet av FN-konferensen om den mänskliga miljön torde inte ha kommit till stånd utan det ambitiösa.

JoU 1975:1

grundläggande arbete som de ideella organisationerna presterat. Enligt utskottets mening förtjänar de här berörda strävandena ett starkt stöd från statens sida, och lämnade bidrag bör fritt få disponeras av vederbörande organisationer. De medel som nu står till förfogande är alltför knappa och anslaget bör höjas kraftigt. Utskottet anser sig böra tillstyrka yrkandena 1 och 2 i motionen 1541 om bidrag till vissa ideella organisationer och om uppräkning av anslaget.

Yrkande A i motionen 383 kan utskottet inte biträda.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:383, yrkande B, samt med bifall till motionen 1975:1541, yrkande

2, till Miljövärdsinformation för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 3 800 000 kr. varav, utöver vad statens naturvårdsverk äskar för dessa ändamål, 800 000 kr. bör avse bidrag till ideella organisationer,

2. med anledning av motionen 1975:1541, yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande bidrag till ideella organisationer,

15. vid punkten 61 (Vård av naturreservat m. m.) av fru Anér (fp) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 61 börjar med ”Utskottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning anfört att under innevarande och nästkommande budgetår ett stort antal naturreservat kommer att avsättas och att kostnaderna för vård av dessa blir omfattande. Genomförandet av riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen medför vidare att betydande områden skall säkerställas för bl. a. forsknings- och rekreationsändamål. Från anslaget skall vidare vissa medel för landskapsvårdande åtgärder i odlingslandskapet utgå även i fortsättningen. Hittillsvarande medelstilldelning har inte räckt för att i behövlig omfattning rusta upp naturvårdsobjekten, för tillsyn av dem och för information i hithörande frågor.

Utskottet finnér i likhet med motionärerna att de åtgärder som är avsedda att bekostas från anslaget utgör en viktig del av insatserna för den sociala naturvården. Det bör också, som anförs i motionen, beaktas att en höjning av anslaget bör få positiva effekter vad gäller sysselsättningen. Utskottet anser sig böra biträda motionsförslaget och hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:1518 till Vård av naturreservat m. m. förbudgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 14 100 000 kr.

16. vid punkten 62 (Miljövårdsforskning) av herrar Larsson i Borrby (c), Jonasson (c). Johansson i Holmgården (c). Takman (vpk), Enlund (fp) och

JoU 1975:1

fru Andersson i Hjärtum (c) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 62 som börjar med "Utskottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

I motionerna understryks behovet av en omfattande och effektiv forskning inom olika sektorer på miljövårdsområdet. Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning hemställt om en höjning av anslaget från innevarande budgetår med 8 455 000 kr., medan regeringen föreslagit en höjning med 3 075 000 kr., dvs. 5 380 000 kr. mindre än verkets äskande. Utskottet anser

i likhet med motionärerna att den i budgetpropositionen yrkade höjningen är för liten med hänsyn tili forskningens uppgift att skapa kunskapsunderlag för beslut i miljövårdsfrågor och för att över huvud taget viktiga pågående undersökningsprojekt skall kunna fullföljas och planerade undersökningar påbörjas. Det kan med hänsyn till det statsfinansiella läget synas tveksamt om naturvårdsverkets förslag bör tillgodoses i full utsträckning, men enligt utskottets mening bör en viss ytterligare uppräkning av anslaget ske, och utskottet har vid sina överväganden i frågan ansett sig böra föreslå en höjning av anslagsbeloppet med 3 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975:873, yrkande 2, 1975:1520 och 1975:1535, yrkande

1, samt med bifall till motionen 1975:1519 till Miljövårds forskning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 29 720 000 kr.

Vid punkten 64 (Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.)

17. av herr Takman (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Enligt utskottets” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i anledning av yrkande 3 i motionen 873 understryka att undersökningsverksamheten på miljövårdsområdet är av grundläggande betydelse när det gäller att skaffa fram det kunskapsunderlag som är oundgängligt om besluten i miljövårdsfrågor framdeles skall kunna bli mer objektiva och bättre underbyggda än som tidigare ibland varit fallet. Enligt utskottets mening är naturvårdsverkets beräkning av medelsbehovet för dessa ändamål, dvs. 3,5 milj. kr. utöver regeringens förslag, realistiskt. Utskottet anser att en ökad satsning på undersökningsverksamheten är angelägen och biträder motionsyrkandet.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. i anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:873, yrkande 3, till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. anvisare» reservationsanslag av 8 500 000 kr..

JoU 1975:1

18. av herrar Larsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Andersson i Hjärtum (samtliga c) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Förslaget i” och slutar med "kunna tillstyrka” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av yrkande 2 i motionen 1535 anföra att föroreningssituationen för våra vattendrag måste bedömas vara så allvarlig att de hittills gjorda insatserna från statens sida inte kan anses tillräckliga. För att komma till rätta med hithörande problem krävs förutom en intensiv och på bred front bedriven undersökningsverksamhet även att praktiska åtgärder för sjörestaurering på allvar kommer i gång. Staten bör lämna strävandena på detta område ett effektivt ekonomiskt stöd. Man bör även beakta att härigenom skulle skapas sysselsättningsmöjligheter av värde i dagens situation på arbetsmarknaden. Enligt utskottets mening skulle det föreslagna nya anslaget komma att fylla en viktig funktion. Utskottet finner det föreslagna anslagsbeloppet väl motiverat och tillstyrker därför motionsyrkandet.

dels utskottets hemställan under 2 d bort ha föjande lydelse:

2 d. med bifall till motionen 1975:1535, yrkande 2, under ett nytt anslag till Sjörestaureringar anvisar ett reservationsanslag av

10 000 000 kr.

19. vid punkten 69 (Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.) av fru Anér (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med ”Såvitt utskottet” och slutar med ”av skadorna” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér det inte tillfredsställande att skador genom översvämningar och liknande händelser inte ersätts till sitt fulla värde. Som motionären framhållit regleras frostskador, skador genom torka eller andra skördeskador på det sättet att man beräknar de genom skadorna inträffade avvikelserna från normalt skördeutfall. Enligt utskottets mening talar skäl för att en översyn sker av principerna för beräkningen av bidrag från förevarande anslag i syfte att åstadkomma att de skadelidandes intressen skall bli bättre tillgodosedda än vad gällande ordning medger.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975:609.

JoU 1975:1

85 Särskilda yttranden

1. vid punkten 21 (Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m.) av herr Jonasson (c):

De skogliga förhållandena i de till det inre stödområdet gränsande kommunerna i Värmland, Dalarna och Gästrikland skiljer sig inte nämnvärt från de förhållanden som råder i närgränsande delar av det område där stöd kan utgå till intensifierade skogsvårdsåtgärder enligt förra årets riksdagbeslut. Det finns alltså inte något sakligt skäl för att undanta förstnämnda områden från en bidragsgivning av nu förevarande slag. Som framgår av motionen 885 skulle smidig tillämpning av bidragsbestämmelserna i riksdagsbeslutets anda få en gynnsam effekt på sysselsättningen i berörda skogslän. Indirekt skulle man också få förbättrade sysselsättningsmöjligheter inom sågverks- och massaindustrin.

Det har sagts att formella skäl hindrar att bidrag till intensifierade skogsvårdsåtgärder utgår till de i motionen 885 berörda gränsområdena i Värmland, Dalarna och Gästrikland. Det finns då all anledning att som i motionen anförs vidta åtgärder för att åstadkomma en utvidgning av stödmöjligheterna härvidlag. Eftersom 1973 års skogsutredning redan har sin uppmärksamhet riktad på den nu aktuella frågan har jag emellertid inte ansett det nödvändigt att nu yrka direkt bifall till motionen. Jag har dock givetvis förutsatt att förslag till förändringar av bidragssystemet snarast läggs fram i syfte att undanröja de i vissa fall helt orimliga konsekvenser som nuvarande bestämmelser visat sig medföra.

2. vid punkten 35 (Veterinärstaten) av herr Jonasson (c):

Såsom redovisas i de under denna punkt behandlade motionerna föreligger brister i fråga om den veterinära servicen på vissa håll i landet. Detta kan bl. a. bero på att veterinärorganisationen inte dimensionerats med tanke på den ökning av djurantalet som skett under senare år. Den år 1973 beslutade veterinärorganisationen har varit i kraft mindre än ett år. Med hänsyn till detta förhållande och att ytterligare någon tids erfarenheter av den nya organisationen kan behöva avvaktas har jag biträtt utskottets ställningstagande till motionerna.

Jag vill erinra om att vid 1973 års riksdagsbeslut i ämnet såväl departementschefen som jordbruksutskottet underströk den vikt man fäste vid att den veterinära servicen till lantbrukare och andra avnämare inte försämrades vid tillämpningen av den nya distriktsindelningen. Man pekade därvid särskilt på att de speciella problemen i glesbygdsområdena måste tillmätas stor betydelse och att en tillfredsställande veterinär servicenivå måste upprätthållas även där. Jag utgår från att lantbruksstyrelsen noga följer utvecklingen på området och att de brister som nu påtalats eller som uppdagas kommer att rättas till genom att fortfarande vakanta veterinärtjänster snarast tillsätts eller genom att initiativ tas till inrättande av flera tjänster.

JoU 1975:1

3. vid punkten 41 (Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten) av herrar Jonasson (c) och Wachtmeister i Johannishus (m):

Den i motionen 878 påtalade nödvändigheten av utökad försöksverksamhet inom växtodlingen i skogs- och mellanbygderna har utskottet ställt sig positivt till. Den erfordras om det skall bli möjligt att på bästa sätt utnyttja jordbrukets produktionsresurser i dessa områden. Om någon nämnvärd utökning av antalet växtodlingsförsök i skogs- och mellanbygderna skall komma till stånd torde en ökad anslagstilldelning vara nödvändig. Vi är likväl med hänsyn till rådande budgetsituation f. n. inte beredda ställa krav om en anslagsuppräkning för ändamålet.

Syftet med motionen 878 bör i viss mån kunna tillgodoses vid den årliga omprövning av försöksplanerna som sker inom lantbrukshögskolan, bl. a. i distriktsförsöksnämnderna. I detta sammanhang bör även de synpunkter på försöksverksamhetens utformning som anförs i motionen 1561 övervägas. Eventuellt bör en mera samlad omprövning av försöksverksamheten på växtodlingsområdet företas med syfte att åstadkomma en uppläggning som ger utrymme för bättre lokal anpassning av försöken.

JoU 1975:1

87 Bilaga

Yttranden över motionen 1975:1515 (p. 37)

Lantbruksstyrelsen (1975-02-19)

Kungl. Majit uppdrog 1974-06-14 åt lantbruksstyrelsen att se över veterinärtaxan och till Kungl. Majit inkomma med förslag i denna fråga.

Lantbruksstyrelsen har 1974-12-02 till jordbruksdepartementet överlämnat förslag om ändring av ersättning för förrättningsbesök hos avlägset boende djurägare och om bidrag till djursjukvård i vissa fall samt 1975-02-12 förslag till ny veterinärtaxa.

Härvid har bl. a. prövats huruvida den längsta vägsträcka, för vilken djurägaren har att svara för kostnaderna, skulle kunna ytterligare sänkas. Styrelsen fann härvid att 30 km enkel resa var en lämplig avvägning. En ytterligare sänkning skulle bli administrativt mycket betungande.

Det nu föreslagna systemet bör därför enligt lantbruksstyrelsens mening prövas till sitt utfall, innan ytterligare åtgärder inom området vidtas.

En omläggning till enhetstaxa enligt motionärens förslag skulle föra med sig en väsentlig ändring av nuvarande ersättnings- och finansieringssystem på det distriktsveterinära området. De statsfinansiella konsekvenserna härav torde i så fall närmare få utredas.

En ”sjukronorsreform inom djursjukvården” torde vidare nödvändiggöra en annan form för distriktsveterinärernas anställning och skulle kräva ett ökat antal veterinärer. För närvarande råder viss brist på veterinärer.

Med stöd av det anförda får lantbruksstyrelsen avstyrka bifall till motion 1975:1515.

Sveriges veterinärförbund (1975-02-14)

Statens insatser för lantbrukets animalieproduktion har senast övervägts av Riksdagen i samband med omorganisation per den 1 juli 1974 av distriktsveterinärväsendet. I årets budgetproposition föreslås åtgärder dels för reducering av avlägset boende djurägares kostnader för veterinärernas förrätt ni ngsresor dels förökat stöd åt mindre bemedlade djurägare för kostnader för veterinärvård och dennes resor. Enligt förbundets mening har härmed lagts en god grund för en väl fungerande veterinär service åt landets animalieproducenter. Lantbruksstyrelsen utreder för närvarande frågan om en teknisk översyn av veterinärtaxan. Även om ytterligare en del detaljer enligt förbundets mening bör kunna förbättras (t. ex. genom några ytterligare tjänster som tillkommer, flerveterinärstationer med biträdestjänster m. m. inrättas i djurrika distrikt,distriktsveterinärerna kostnadsfritt anslutes till larmsystemet SOSAB) anser förbundet att effekterna av den beslutade och i huvudsak genomförda reformen bör avvaktas innan frågan om enhetstaxa blir föremål för närmare överväganden. Det bör i sammanhanget också beaktas att ofta starkt varierande medicinkostnader i samband med behandlingen utgör en stor del av djurägarnas utgifter för djursjukvård. Utan omprövning även av sådana kostnader torde den av motionären önskade enhetligheten ej uppnås.

Enligt förbundets bedömning föreligger med nuvarande organisation och direkt föreslagna åtgärder goda möjligheter att fördela totalkostnaderna för

Joll 1975:1

djursjukvård någorlunda jämnt och rättvist mellan olika djurägare. Förbundet ser därför inte något behov föreligga att utredning enligt motionärens förslag verkställes.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) (1975-02-14)

I sitt remissvar den 12 december 1974 över veterinärtaxekommitténs översyn av veterinärtaxan har LRF bl. a. framhållit att ”förslaget innebär att ett viktigt steg tas mot en utjämning av inställeisekostnaden beroende på avståndet från lantbrukaren till distriktsveterinären. LRF har tidigare i olika sammanhang hävdat att det av rättviseskäl borde ske en fullständig utjämning av dessa kostnader. Med hänsyn härtill hade det varit önskvärt att utjämningen hade kunnat gå ännu längre, men mot bakgrund av vad kommittén anfört är LRF berett acceptera nu föreliggande förslag.”

Eftersom veterinärtaxekommitténs förslag innebär ett första steg mot en fullständig utjämning av inställelsekostnaderna är det mycket angeläget att förslaget kan genomföras så snart som möjligt.

Motionären föreslår nu att frågan om en enhetstaxa för såväl inställelsesom behandlingskostnaden skall utredas. Eftersom detta är i linje med LRFs allmänna inställning i denna fråga vill LRF tillstyrka motionen.

GOTAB 75 9015 S Stockholm 1975