Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:55 om reglering av priserna på jordbruksprodukter m. m., jämte motioner
Jordbruksutskottets betänkande nr 11
JoU 1975:11
Nr 11
Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975: 55 om reglering av priserna på jordbruksprodukter m. m., jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1975: 55 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen att 1. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som behövs för att genomföra regleringen av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret 1975/76, 2. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om användningen av införselavgiftsmedel, som inflyter eller har influtit under regleringsåret 1975/76 eller tidigare regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel, 3. medge att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel även får användas för samma ändamål under regleringsåret 1975/76, 4. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om importen av får- och lammkött samt ponnyhästar från EFTA-länderna, 5. godkänna de i propositionen förordade grunderna för ett avbytarsystem inom jordbruket, 6. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1975/76 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 000 kr.
Motionerna m. m.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de vid riksmötets början väckta motionerna
1975: 889 av fru Wiklund m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att man vid utformningen av den planerade avbytarverksamhet^! även beaktar och åtgärdar de sociala konsekvenserna, lämpligen genom en anknytning till försäkringskassesystemet,
1975: 1594 av herr Ängström m. fl. (fp) vari hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 4), att riksdagen beslutar att kommande budgetår 5 milj. kr. av prisreglerade medel på jordbruksprodukter avsätts för en socialt anpassad försöksverksamhet med avbytare inom lantbruket i Norrland,
1 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr 11
JoU 1975: 11
dels de i anledning av propositionen 1975: 55 väckta motionerna
1975: 1989 av herr Kronmark m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen måtte begära hos regeringen att frågan om en komplettering på angivet sätt av det tilltänkta avbytarsystemet snarast möjligt utreds,
1975: 1990 av herr Åkerfeldt (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att målsättningen för avbytarverksamheten skall vara att alla familjejordbrukare med djurhållning skall erbjudas avbytare i sådan utsträckning som krävs för ledighet i samma omfattning som lagstiftningen ger arbetstagare, 2. att lantbrukare, vars inkomstförhållanden inte medger betalning av ersättare enligt förslaget i propositionen 1975: 55, ges möjlighet till samma ledighet genom samhällets medverkan i ett inkomstgraderat bidragssystem, 3. att ge regeringen i uppdrag att utreda och för riksdagen framlägga förslag till ett sådant bidragssystem.
Till utskottet har i anledning av propositionen 1975: 55 inkommit en skrift från Västra Sveriges svinkontrollstation, Brämhult.
Utskottet
1 föreliggande proposition hemställer regeringen om riksdagens bemyndigande att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra regleringen av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter m. m. under regleringsåret 1975/76 i enlighet med de grunder som beslöts av riksdagen år 1974 (prop. 1974: 122, JoU 1974: 29, rskr 1974: 275). Vidare hemställs om riksdagens godkännande av i propositionen framlagda förslag i fråga om användningen av införselavgiftsmedel och andra avgiftsmedel som inflyter eller influtit i samband med jordbruksregleringen. L propositionen begärs därjämte fortsatt medgivande att få använda viss rörlig kredit för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel. Förslag om viss ökad import av får- och lammkött samt av ponnyhästar från EFTA-länderna framläggs också.
Regeringens förslag i nu berörda hänseenden föranleder inte någon erinran eller något särskilt uttalande från utskottets sida.
I propositionen redovisas också avbytarutredningens förslag till avbytarsystem inom jordbruket. Det erinras om att det under senare år har blivit allt svårare att skaffa ersättare vid ledighet för personer som sköter djur inom jordbruket. Detta gäller särskilt för familjejordbruk med mjölkproduktion. Som utredningen och remissinstanserna framhåller är behovet av avbytare inom jordbruket stort. Departementschefen finner det därför från sociala och andra synpunkter angeläget att avbytarfrågan löses. Inte minst anses detta vara av stor betydelse för att på sikt stimulera nyrekryteringen till mjölkproduktionen.
Enligt departementschefens mening är ett avbytarsystem i jordbruket i första hand en angelägenhet för näringens utövare och deras or -
.FoU 1975: 11
ganisationer. Samhället anses emellertid böra genom olika åtgärder, t. ex. arbetsmarknadspolitiska, underlätta en avbytarverksamhet i näringens regi. En viss kontroll av verksamheten från samhällets sida bör finnas. Avbytarutredningens förslag ligger i linje med dessa principiella ståndpunkter. I likhet med remissinstanserna tillstyrker departementschefen därför utredningens förslag till avbytarsystcm inom jordbruket.
Utskottet kan ansluta sig till departementschefens ståndpunkt och förordar i enlighet härmed att Lantbrukarnas riksförbund blir huvudman för verksamheten och att lantbruksstyrelsen skall vara tillsynsmyndighet. Ett särskilt samarbetsorgan för avbytarfrågor bör tillskapas genom huvudmannens och tillsynsmyndighetens försorg. Huvudmannen bör inom givna ekonomiska ramar ha ansvaret för verksamheten samt svara för alla verkställande funktioner. På tillsynsmyndigheten bör ankomma att godkänna planer och redogörelser för verksamheten samt tillse att den bedrivs enligt fastställda riktlinjer och på ett effektivt sätt. Tillsynsmyndigheten bör vidare efter samråd med huvudmannen fastställa regler för taxesättning, avgiftsreducering och prioritering vid brist på avbytare, m. m. Jordbrukare som binder sig för att utnyttja avbytarsystemets tjänster regelbundet bör som utredningen föreslår ges vissa förmåner framför andra.
Utredningen har som redovisas i propositionen (s. 14—15) ansett det angeläget att den nya avbytarorganisationen kan tillämpa avgifter, som underlättar för ett större antal mjölkproducenter att utnyttja avbytare. Förslag till avgiftsnormer har därför utarbetats. Principen att deltagande jordbrukare endast skall behöva betala för den tid som man utnyttjar avbytaren effektivt har därvid varit vägledande. Stor vikt har också fästs vid att de föreslagna reglerna skall vara lätta att tillämpa. Det samband mellan arbetsåtgång och besättningsstorlek som finns inom mjölkproduktionen har tagits till utgångspunkt vid utarbetandet av följande förslag till reducering av dagavgiften för mjölkproducenter.
Besättningsstorlek antal mjölkkor
Avgift i % av full dagavgift
4— 9
10—15
16—24
25—
100 Som framgår av tablån har utredningen inte ansett det motiverat att avgiftsreducering skall utgå för besättningar med högst tre kor. Även om besättningsstorleken inte är den enda avgörande faktorn för arbetsåtgången i en mjölkbesättning finner utredningen att avgiftsredu -
JoU 1975:11
ceringen bör grundas på denna då systemet annars blir mycket svårt att praktiskt tillämpa. Den föreslagna taxedifferentieringen är enligt utredningens bedömning enkel att tillämpa och bör kunna fungera väi enligt sitt syfte. Utredningen anser dock att det i enstaka fall kan vara motiverat att frångå de föreslagna normerna.
Utskottet har i likhet med departementschefen inget att erinra mot de av utredningen angivna riktlinjerna för taxesättning, avgiftsreducering och prioritering. Det torde som sägs i propositionen vara nödvändigt att låta avgiftsreduceringen i ett inledningsskede bli schablonartad och förbehållen mjölkproducenterna. Utskottet delar dock departementschefens åsikt att även jordbrukare med besättningar med mindre än fyra kor skall kunna få tillgång till avbytare mot reducerad avgift.
Enligt utredningen avses huvudregeln i fråga om avgiftsreduceringen för mjölkproducenter endast gälla vid normalt antal rekryteringsdjur. Förekommer andra djur än mjölkkor eller uppgår antalet rekryteringsdjur till fler än normalt bör detta beaktas. Utredningen anför att detta enklast kan ske genom en schablonmässig beräkning av det antal kor dessa tillkommande djur från arbetssynpunkt kan anses motsvara.
Utskottet har ingen erinran mot att reglerna i frågan om avgiftsreduceringen i princip tillämpas på sätt utredningen sålunda angivit. Härvidlag bör uppmärksammas de problem som kan uppstå vid tillämpningen bl. a. därigenom att företag med mycket liten mjölkproduktion i kombination med annan djurproduktion av större eller mindre omfattning kan medges avgiftsreduktion medan företag av i stort sett liknande karaktär men utan några mjölkkor ej skulle bli berättigade till dylik förmån. Det bör enligt utskottets mening ankomma på det i det föregående förordade sam arbetsorganet att utvärdera effekterna av det tilllämpade taxesystemet och med ledning därav föreslå ändringar. Utskottet förutsätter att bl. a. gränsdragningsproblem av nyss antytt slag kommer att beaktas i nämnda sammanhang.
Utredningen bedömer att ett belopp av storleksordningen 5—10 milj. kr. behöver ställas till förfogande för verksamheten under budgetåret 1975/76. En fullt utbyggd verksamhet beräknas kosta 20—30 milj. kr. utöver inflytande avgifter mätt i dagens penningvärde och kostnadsnivå. I propositionen föreslås att precisering av medelsbehovet bör göras i samband med överläggningar om jordbruksprisrcgleringen. Utskottet har för sin del inte något att invända mot vad i propositionen i nu förevarande avseende anförts.
Under hänvisning till det föregående tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner de i propositionen förordade grunderna för ett avbytarsystem inom jordbruket. Ett genomförande av systemet bör bl. a. i väsentlig grad tillgodose syftet med det yrkande i ämnet som lagts fram i den vid riksmötets början väckta motionen 1594 (yrkande 4). Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av sagda motionsyrkande synes därför inte erforderlig.
JoU1975:11
5 I motionen 1989 framhålls att den avbytarverksamhet som f. n. håller på att byggas upp i Sverige visserligen inte är direkt inriktad på att tillgodose djurhållares behov av hjälp vid sjukdom men att starka sociala skäl talar för att avbytarsystemet kompletteras med möjligheter till sjukhjälp till nedsatt pris, gärna knutet till vederbörandes sjukförsäkringsersättning, i likhet med vad som exempelvis sker i våra grannländer Finland och Norge. Enligt motionen bör frågan om en komplettering på angivet sätt av det tilltänkta avbytarsystemet snarast möjligt utredas. Behovet av en utbyggnad av systemet i nämnda riktning betonas också i den fristående motionen 889, vari framhålls att många småbrukare inte kommer att finna sig ha råd att anlita avbytare vid t. ex. sjukdom, även om de enligt förslaget endast har att betala halv dagsavgift.
Utredningen har beträffande utvecklingen av avbytarsystemet betonat att utredningen sett som sin uppgift att på grundval av de erfarenheter som vunnits i bl. a. LRF:s försöksverksamhet lägga grunden för en riksomfattande avbytarverksamhet inom de ekonomiska ramar som fastställs av statsmakterna efter sedvanliga överläggningar och överenskommelser mellan staten och jordbruket.
Tyngdpunkten i avbytarverksamheten kommer åtminstone till en början att ligga på djurhållares abonnemang på någon eller några dagars avbytartjänst i månaden. Endast i begränsad omfattning kan tills vidare deltagande jordbrukare räkna med att erhålla sådana tjänster vid sjukdom och ännu mer sällan för en längre tids ledighet. Möjligheterna att erhålla dylika tjänster blir dock enligt utredningen i hög grad beroende av i vilken omfattning lantbrukare tecknar abonnemang och givetvis också av att antalet anställda avbytare motsvarar den faktiska efterfrågan på avbytartjänster. Utredningen framhåller att det i vårt land i motsats till i Finland och Norge hittills inte har anvisats medel för utbetalning av semesterersättning till jordbrukare som kan ordna med avbytare i och för semester. Det har inte varit utredningens uppgift att behandla jordbrukarnas semesterfrågor. Om framdeles frågan rörande semesterersättning tas upp anser utredningen att det måste vara av stort värde, att det, i motsats till vad som varit fallet i grannländerna, existerar ett avbytarsystem av det slag som nu är under uppbyggnad. I dylikt fall får förutsättas, att avbytarkåren väsentligt byggs ut, vilket också ger större möjligheter att garantera anslutna jordbrukare avbytarhjälp vid sjukdom.
Utskottet vill för sin del understryka angelägenheten av att avbytarsystemet snabbt får en bred och stabil grund för sin verksamhet. Det nu framlagda förslaget förefaller utskottet väl ägnat att tjäna sagda syfte. Möjligheterna att utvidga avbytarservicen till att omfatta jämväl tjänster av det slag som avses i motionerna 889 och 1989 blir i hög grad beroende av hur systemet kommer att kunna vidareutvecklas och effek -
loU 1975:11
tiviseras i praktiken. Det föreslagna samordningsorganet bör ha en central betydelse i detta sammanhang. I likhet med utredningen anser utskottet att det bör ankomma på ifrågavarande organ att initiera och planera olika insatser för att förbättra avbytarservicen och utveckla systemet. Utskottet förutsätter att den i nyssnämnda motioner berörda frågeställningen i samband härmed kommer att ägnas ingående uppmärksamhet. På grund härav finner utskottet inte anledning påkalla någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionerna. Av bl. a. motsvarande skäl finner utskottet inte heller yrkandena i motionen 1990 till förmån för en ytterligare utbyggnad av avbytarsystemet böra i förevarande sammanhang föranleda något särskilt initiativ från riksdagens sida.
Mot förslaget att till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag av 2 600 milj. kr., bl. a. innefattande medel för täckande av tidigare omnämnda kostnader för avbytarverksamheten, har utskottet inte något att erinra. Regeringens förslag på ifrågavarande punkt tillstyrks därför av utskottet.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. medger att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som behövs för att genomföra regleringen av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret 1975/76,
2. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om användningen av införselavgiftsmedel, som inflyter eller har influtit under regleringsåret 1975/76 eller tidigare regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,
3. medger att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel även får användas för samma ändamål under regleringsåret 1975/76,
4. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om importen av får- och lammkött samt ponnyhästar från EFTA-länderna,
5. godkänner de i propositionen förordade grunderna för ett avbytarsystem inom jordbruket,
6. anser motionen 1975: 1594, yrkande 4, besvarad med vad utskottet anfört,
7. lämnar utan åtgärd motionerna
a. 1975: 889,
b. 1975: 1989 och
c. 1975:1990,
JoU 1975:11
8. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1975/76 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 2 600 000 000 kr.
Stockholm den 29 april 1975
På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Magnusson i Tanum (s), fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Lundblad (s)*, herr Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Pettersson i Lund (s), Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s), Johansson i Holmgården (c), Takman (vpk), Enlund (fp) och Andersson i Ljung (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1975 750056