Bet. 1975:JoU16

Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:85 angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 i vad avser anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1975-05-06
Källa: data.riksdagen.se

Jordbruksutskottets betänkande nr 16

JoU 1975:16

Nr 16

DRIFTBUDGETEN Utbildning och forskning

1. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionen 1975:85 bilaga 8 (jordbruksdepartementet) under punkten G 14 (s. 25-28) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. inom i inrednings-och utrustningsplanerna uppförda kostnadsramar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten I 2 (s. 28-29) och hemställer

att riksdagen till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

3. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 16 (s. 29-31) och hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. inom i investeringsplanen uppförda kostnadsramar i enlighet med vad sorn förordats i propositionen.

4. Lån till trädgårdsnäringen. Regeringen har under punkten 5 a (s. 31-38) föreslagit riksdagen att 1. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna

1 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr 16

JoU 1975:16

för lån till trädgårdsnäringen, 2. till Lån till trädgårdsnäringen på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels den vid riksmötets början väckta motionen 1975:1552 av herr Josefson (c) vari hemställs att riksdagen på tilläggsstat II för budgetåret 1974/75 anvisar 20 milj. kr. till prisreduktion för den eldningsolja som från och med den 1 juli 1974 levererats till de växthusföretag och champinjonodlingar som är berättigade till nedsättning av energiskatt,

dels de i anledning av propositionen 1975:85 väckta motionerna

1975:2095 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar 1. att komplettera lånestödet till trädgårdsnäringen med bidrag på 2 kr./m! uppvärmd odlingsyta vid växthus- och champinjonodling, varvid bidragsbeloppet dock ej får överstiga 40 000 kr., 2. att för detta bidrag anvisa ett belopp om 5 milj. kr., 3. att de föreslagna lånebestämmelsema i enlighet med vad som anförts i motionen utformas så, att de flesta växthusodlarna kan ha möjlighet att fl lånestöd,

1975:2096 av herr Takman m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen måtte besluta att anvisa 5 000 000 kr. av fonderade clearingsavgiftsmedel för ett arealbidrag på 2 kr. per kvadratmeter odlingsyta till växthus- och champinjonodlingar,

1975:2097 av herrar Wachtmeister i Johannishus och Andersson i Ljung (båda m) vari hemställs att riksdagen beslutar om stöd till trädgårdsnäringen i enlighet med vad i motionen anförts.

Till utskottet har med anledning av propositionen inkommit en skrivelse från Östgöta Trädgårdshall ek. för., Norrköpings handelsträdgårdsmästareförening och Östergötlandsdistriktet av SMTF.

Utskottet

Som anförs under förevarande punkt har trädgårdsnäringen, som tidigare haft en relativt gynnsam kostnadsutveckling, under senare tid i likhet med andra näringar fått vidkännas kostnadsökningar på grund av bl. a. höjda bränslekostnader.

Med utgångspunkt i en räntabilitets- och likviditetsundersökning, enligt vilken trädgårdsföretagen hade en otillfredsställande likviditet i början av år 1974, har 1974 års trädgårdsnäringsutredning analyserat hur näringens kostnader och intäkter utvecklats under senare tid. Enligt utredningens beräkningar har växthusodlingens oljekostnadsökningar överstigit intäktsök -

JoU 1975:16

ningarna med ca 30 milj. kr. Någon större förändring av produktionen i syfte att anpassa denna till den uppkomna situationen har under denna tid inte varit möjlig att genomfora. Enligt utredningens mening befinner sig vissa växthusföretag därför nu i en besvärlig situation. Utredningen föreslår temporära statliga stödåtgärder dels i form av lån, dels i form av bidrag. Remissinstanserna är positiva till utredningens förslag vad avser inrättandet av en statlig lånefond. I fråga om utredningens förslag om bidrag har dock remissinstanserna delade meningar.

Föredraganden delar utredningens uppfattning att trädgårdsnäringen befinner sig i en situation där vissa temporära åtgärder behöver vidtas i avvaktan på de förslag till långsiktiga åtgärder som utredningen kan komma att föreslå.

Liksom remissinstanserna finner föredraganden utredningens förslag om statliga lån vara väl motiverade. Föredraganden förordar att ett anslag av 20 milj. kr. anvisas under fonden för låneunderstöd för lån till trädgårdsnäringen. Lån bör kunna beviljas intill utgången avår 1976 i form av driftslån till växthusföretag och företag med champinjonodling, vilka har uppvärmning. Lantbruksstyrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande, lantbruksnämnderna bör svara för låneverksamheten. Lantbruksnämnderna bör bli låneförvaltande organ. Lånen bör redovisas på lantbruksstyrelsens delfond under fonden för låneunderstöd. Med stöd av tidigare bemyndigande av riksdagen (prop. 1940:281, JU 1940:210, rskr 1940:237) bör lantbruksstyrelsen bemyndigas att besluta om eftergift av statens rätt i samband med eventuella förluster i låneverksamheten.

Endast företag som fyller de allmänna förutsättningarna för statligt stöd enligt kungörelsen (1968:377) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering bör vara låneberättigade. Som villkor för lån bör vidare gälla att om tillfredsställande säkerhet inte kan lämnas, lån ändå får beviljas om det med hänsyn till låntagarens personliga förhållanden bedöms kunna ske utan oskälig risk. Lånebeloppen bör fastställas efter utredning av behovet. De bör ej få vara större än att företagen bedöms på sikt kunna förränta och amortera dem. De bör dock ej heller vara mindre än 5 000 kr. Föredraganden delar lantbruksstyrelsens uppfattning att den lånebeviljande myndigheten bör ha möjlighet att efter preliminär prövning av låneansökan besluta om förskottsutbetalning av viss del av lånet.

Föredraganden har ingen erinran mot utredningens förslag att lånen blir ränte- och amorteringsfria under de två första åren. Amortering bör därefter ske under tio år. Vidare bör ränta utgå efter bottenlåneräntan för bunden fastighetskredit.

Föredraganden framhåller att trädgårdsnäringen utöver det stöd som näringen för genom de nu nämnda lånemöjligheterna erhåller en betydande stimulans genom den föreslagna räntefriheten under två år. Enligt propositionen kan värdet av denna räntebefrielse uppskattas till ca 3,6 milj. kr. Enligt föredragandens mening är de förordade åtgärderna tillräckliga för

1 * Riksdagen 1975. 16 sami. Nr 16

JoU 1975:16

att lösa de omedelbara ekonomiska problemen i näringen. Av bl. a. den anledningen kan föredraganden inte biträda utredningens förslag i fråga om bidrag.

Det bidragssystem med vilket lånestödet enligt utredningens förslag borde kombineras kan beskrivas på följande sätt. Bidrag föreslås kunna utgå med högst 20 000 kr. Det bör dock inte i något fall fl överstiga 2 kr./m‘ uppvärmd växthusyta eller 2 kr./m2 odlingsyta vid champinjonodling. Lägsta bidragsbeloppet föreslås vara 500 kr. Då inget växthusföretag bör få bidrag om det inte alls eller i mycket liten utsträckning används i produktionen under eldningssäsongen bör bidrag endast utgå om företaget i fråga under år 1974 köpt in minst 15 m’ eldningsolja. Denna kvantitet skall utgöras av sådan olja som uppfyller bestämmelserna för energiskattenedsättning för växthusuppvärmning. Genom denna minimibestämmelse beräknas antalet bidragsberättigade växthusföretag minska från 2 800 till ca 2 100.

Bidragssystemet är avsett att ge viss kompensation för ökade och okompenserade kostnader under föregående år. Bidrag bör endast utgå till företag, som är verksamma under år 1975. Kostnaderna, som beräknas till 5 milj. kr., finnér utredningen kunna finansieras helt eller delvis av fonderade clearingavgiftsmedel. Mot utredningens förslag vad avser bidrag till vissa växthusföretag har två ledamöter reserverat sig. Reservanterna har funnit att stödet till trädgårdsnäringen bör utgå endast i form av lån med ränteeftergift under två år. Det material som utredningen har att basera sitt beslut på ger enligt reservanterna inte underlag för att nu föreslå kontanta bidrag efter en generell grund. Skulle det däremot visa sig att företagens situation i framtiden blir sådan att behov av kontantbidrag uppstår för utredningen enligt reservanternas mening på nytt ta upp frågan till prövning.

I de tre motioner som väckts i anslutning till propositionen 1975:85 i förevarande del riktas ingen principiell invändning mot de i propositionen förordade riktlinjerna för lån till trädgårdsnäringen. Det framhålls dock att det föreslagna lånestödet inte torde vara tillräckligt för att klara de påfrestningar som det nu uppkomna kostnadsläget för olja innebär för trädgårdsnäringen. I motionen 2097 påpekas att trädgårdsnäringen, som även framhållits av utredningen, beroende på dels hög oljeförbrukning, dels den koncentrerade tid, som förbrukningen är särskilt hög, i jämförese med andra förbrukningskategorier erlagt en oproportionerligt stor andel av clearingavgiftsmedel. Motsvarande synpunkter anförs i motionerna 2095 och 2096. Det framhålls också att ett lånestöd lider av administrativ tröghet, som kan få allvarliga konsekvenser. Enligt sistnämnda motioner blir den föreslagna stödformen en alltför arbets- och tidskrävande apparat för att tjäna syftet att genom snabba åtgärder rädda nedläggningshotade växthusodlingar ur den akuta krissituationen, om den inte kompletteras med bidragsstöd. De båda motionerna utmynnar i yrkanden som innebär att det i propositionen förordade lånestödet bör kompletteras med ett bidragssystem i huvudsaklig överensstämmelse med 1974 års trädgårdsnäringsutrednings förslag.

I motionen 2097 anför motionärerna att ett omedelbart verkande stöd

JoU 1975:16

kan ske i form av antingen restitution av clearingavgiftsmedel eller i form av generellt arealbidrag per mJ uppvärmd odlingsyta i växthus. Emellertid bör ett arealbidrag tidsbestämmas och endast tillämpas övergångsvis i avvaktan på att ett kostnadsrelaterat stöd till trädgårdsnäringen införes. Formerna för ett kostnadsrelaterat stöd bör enligt motionärerna utredas.

Utskottet vill för egen del framhålla att utskottet delar uppfattningen att statligt stöd behövs för att trädgårdsföretag inte skall tvingas upphöra eller skära ned sin verksamhet. Som anförs i propositionen är det emellertid av största vikt att produktionen inom näringen snabbt anpassas till rådande förhållanden i fråga om energikostnader och produktpriser. Utskottet anser därför i likhet med föredraganden att statligt stöd snabbt bör kunna utgå till de växthusföretag med uppvärmning som har likviditetssvårigheter. Emellertid hyser utskottet principiella betänkligheter mot att stöd till företag i syfte att avhjälpa akuta svårigheter i nyssberörda avseende bör utgå i form av bidrag till driftskostnaderna. Utskottet finnér vidare att det kan starkt ifrågasättas om det är rimligt att det statliga stödet till trädgårdsnäringen skall utgå utan närmare prövning i det enskilda fallet. I utredningens förslag till bidragssystem undantas visserligen vissa mindre växthusföretag, som är komplement till blomsterhandel, grossisthandel m. m., men systemet bygger i övrigt på att bidrag skall kunna utgå efter en generell grund. Som också framgår av det föregående har utredningen haft delade meningar på nu behandlad punkt. Emellertid anser utskottet hinder inte böra föreligga att låta statsbidrag utgå till investeringar i energibesparande syfte. Utskottet vill erinra om att riksdagen förra året på utskottets tillstyrkan beslöt att statsbidrag enligt vissa regler skulle kunna utgå till sådana investeringar inom trädgårdsnäringen som har bränslebesparande effekt (prop. 1974:69, JoU 1974:19, rskr 1974:196). Förslag om fortsatt bidragsgivning i angivna syfte har framlagts i propositionen 1975:30 om energihushållningen m. m. som i förevarande del bereds av näringsutskottet. För nästa budgetår har sålunda beräknats ett belopp av 2 milj. kr. för ändamålet.

Vad gäller finansieringen av ett ifrågasatt system för driftsbidrag till trädgårdsnäringen har såväl av utredningen som motionsvis framförts tangen på att fonderade clearingavgiftsmedel skulle kunna användas för ändamålet. Med anledning härav vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen godkänt de grunder som skall gälla för dispositionen av clearingfonden för olja (prop. 1975:1, bil. 12, p. Fl; FöU 1975:8; rskr 1975:68). Enligt dessa grunder bör behållningen på clearingfonden utnyttjas för ändamål som är av betydelse för att stärka försörjningsberedskapen inom energiområdet, t. ex. inköp och lagring av fasta och flytande bränslen. Det ankommer på regeringen att - efter förslag av överstyrelsen för ekonomiskt försvar - besluta om användningen av fondmedlen.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte tillräckliga skäl för att biträda förslaget om ett bidragssystem. Däremot anser utskottet i likhet med föredraganden utredningens förslag om statliga lån vara väl motiverade.

JoU 1975:16

6 Vad i propositionen härutinnan förordats kan utskottet i allt väsentligt biträda. Som förut redovisats är avsikten bl. a. att endast sådana företag som uppfyller de allmänna förutsättningarna för statligt stöd enligt kungörelsen (1968:377) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering skall vara låneberättigade. Utskottet har för sin del inte något att erinra mot den föreslagna begränsningsregeln. Även i övrigt finner utskottet förordade villkor för erhållande av ifrågavarande lån lämpligt avvägda. Enligt utskottets uppfattning bör de förordade driftslånen bl. a. kunna utnyttjas i konsol ideringssyfte för att exempelvis avlasta företagen mera svårbemästrade ränte- och amorteringsåtaganden. Det förslag till ändrad utformning av lånebestämmelserna som framläggs i motionen 2095 anser sig utskottet således ej böra biträda.

Som förut nämnts har i några av motionerna uttryckts farhågor för att lånesystemet blir administrativt tungrott med risk för att företagen kommer att få vänta länge på lånestödet med ökade ekonomiska svårigheter för företagen som följd. Utskottet vill i anslutning härtill starkt understryka vikten av att låneverksamheten organiseras så att önskemålet om ett snabbt stöd till berörda företag verkligen kommer att bli tillgodosett. Som redovisats

i det föregående bör lantbruksstyrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande, lantbruksnämnderna svara för låneverksamheten, varvid nämnderna bör bli låneförvaltande organ. Utskottet förutsätter att nämnda myndigheter vidtar de förberedelser i form av omdisposition av personal, uppgörande av ändamålsenliga och praktiska blankettrutiner m. m. som erfordras för att långivningen skall kunna genomföras effektivt och utan onödig tidsutdräkt. Enligt vad utskottet erfarit är lantbruksstyrelsen också inriktad på att på allt sätt bidra till en snabb handläggning av förevarande ärenden. Som sägs i propositionen bör den lånebeviljande myndigheten ha möjlighet att efter preliminär prövning av låneansökan besluta om förskottsbetalning av viss del av lånet.

Föredraganden har som framgår av det föregående anslutit sig till ett av utredningen framlagt förslag att lånen skall vara ränte- och amorteringsfria under de två första åren ^varefter amortering bör ske under tio år. Räntan anses böra utgå efter bottenlåneräntan för bunden fastighetskredit.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot att trädgårdsnäringen utöver det likviditetsstöd som näringen får genom de förut nämnda lånemöjligheterna erhåller den stimulans som räntefrihet under de första åren av lånetiden innebär. Värdet av det i propositionen framlagda förslaget i nu förevarande avseende har uppskattats till ca 3,6 milj. kr. Utskottet är inte helt övertygat om att de förordade åtgärderna är tillräckliga för att lösa de omedelbara ekonomiska problemen inom näringen. Även om utskottet inte ansett sig böra förorda bifall till de motionsvis framförda yrkandena om ett temporärt bidragssystem som komplement till den förordade låneformen finner utskottet att de i motionerna uttryckta farhågorna för att lånestödet skall visa sig otillräckligt måste tillmätas beaktande. Enligt utskottets mening bör motionsyrkandena så till vida kunna tillmötesgås

JoU 1975:16

att tiden för lånens ränte- och amorteringsfrihet utsträcks från två till tre år. Värdet av en sålunda utvidgad räntebefrielse kan uppskattas till omkring

2 milj. kr.

Skulle det föreslagna investeringsanslaget av 20 milj. kr. visa sig otillräckligt torde frågan om anvisande av ytterligare medel för ändamålet senare få underställas riksdagen.

Utskottet förutsätter att 1974 års trädgårdsnäringsutredning i sitt fortsatta arbete med uppmärksamhet följer utvecklingen av den nu förordade stödgivningen till trädgårdsnäringen och framlägger de förslag vartill erfarenheterna kan föranleda. Utredningen bör härvid bl. a. vara oförhindrad att pröva möjligheten att - därest så befinns motiverat - i förekommande fall slopa återbetalningsskyldigheten för nu förevarande lån. Vad utskottet föreslagit i fråga om lånens ränte- öch amorteringsfrihet börge tillfredsställande rådrum för utredningens överväganden härvidlag.

Vid riksdagens bifall till vad utskottet i det föregående förordat synes bl. a. syftet med den vid riksmötets början väckta motionen 1552 i väsentlig grad tillgodoses. Någon särskild åtgärd med anledning av motionen torde därför inte vara erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:2095, yrkande 3, godkänner de av utskottet förordade riktlinjerna för lån till trädgårdsnäringen,

2. till Lån lill trädgårdsnäringen på tilläggsstat lil till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.,

3. anser motionen 1975:1552 besvarad med vad utskottet anfört,

4. lämnar motionerna 1975:2095, yrkandena 1 och 2, 1975:2096 och 1975:2097 utan åtgärd till den del de ej besvarats i det föregående.

Stockholm den 6 maj 1975

På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c)*, Hedström (s), fru Theorin (s)*, herrar Jonasson (c). Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Pettersson i Lund (s)*, Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s)*, Takman (vpk). Strömberg i Vretstorp (s), fru Ohlin (s), herrar Enlund (fp), Andersson i Ljung (m)* och fru Andersson i Hjärtum (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1975:16

8 Reservation

vid punkten 4 (Lån till trädgårdsnäringen) av herrar Larsson i Borrby (c), Jonasson (c), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister i Johannishus (m), Enlund (fp), Andersson i Ljung (m) och fru Andersson i Hjärtum (c) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med "för ändamålet” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill (lika med utskottet) har likviditetssvårigheter.

Det förslag om statliga lån som framläggs i propositionen får med hänsyn till föreliggande stödbehov anses ha en begränsad räckvidd, men utskottet anser dock förslaget kunna accepteras som en temporär åtgärd i avvaktan på de förslag till långsiktiga åtgärder som 1974 års trädgårdsnäringsutredning kommer att lägga fram. Utskottet förutsätter att de närmare bestämmelserna för lånestödet utformas på ett sätt som medger en smidig och snabb handläggning av ärendena. Emellertid vill utskottet starkt understryka att de förordade driftslånen bör kunna utnyttjas i konsolideringssyfte för att avlasta företagen mera svårbemästrade ränte- och amorteringsåtaganden.

Emellertid vill utskottet ifrågasätta om det förordade lånestödet är till fyllest för att hjälpa trädgårdsnäringens utövare i den svåra likviditetssituation som nu föreligger. Med den begränsade räckvidd som lånestödet får anser utskottet det nödvändigt att det kompletteras med ett bidragssystem. Det av regeringen föreslagna lånestödet kommer endast att kompensera ett mindre antal odlare för de förluster de lidit genom de kraftigt höjda oljekostnaderna. Många företagare torde också tveka inför utsikten att i ett ansträngt ekonomiskt läge få en redan tung skuldbörda ökad. Som framgår av trädgårdsnäringsutredningens nu föreliggande förslag har man i de flesta västereuropeiska länder sökt kompensera växthusodlarna genom generella bidrag endera per m’ levererad olja eller i form av arealbidrag. I Holland har stödet i stor utsträckning getts i form av avskrivningslån. För de svenska växthusföretagen har det onekligen varit mycket kännbart att de, i motsats till vad som skett i de flesta västeuropeiska länder, inte erhållit något stöd under föregående år utöver de garantilån som kunnat utgå. Om man i detta läge bygger på endast lånestöd, kommer man att ytterligare förlänga och öka företagens ekonomiska svårigheter.

Som framgår av propositionen har Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund (SHTF), Svenska lantarbetareförbundet och Sveriges grossistförbund tillstyrkt utredningens förslag vad avser både inrättandet av en lånefond och bidragssystemet. I motionen 2095 föreslås maximibeloppet för bidrag böra utgöra 40 000 kr. Motionärerna hänvisar till att förenämnda remissinstanser framlagt motsvarande förslag under åberopande av bidragens stora betydelse för sysselsättningen. Utskottet kan för sin del instämma i motionärernas yrkande på förevarande punkt. I övrigt bör bidragsvillkoren enligt utskottets mening utformas i överensstämmelse med utredningens förslag.

JoU 1975:16

9 Med anledning av bl. a. vad i ämnet anförts i motionen 2097 vill utskottet framhålla att utskottet ser införandet av det förordade bidragssystemet som en tillfällig åtgärd i ett synnerligen trängt läge för trädgårdsnäringens utövare. Systemet bör tillämpas övergångsvis i avvaktan på trädgårdsnäringsutredningens fortsatta överväganden rörande ett mera långsiktigt verkande stöd till näringen.

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet finnér” och på s. 6 slutar med ”böra biträda” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att det på tilläggsstat under nionde huvudtiteln förs upp ett särskilt reservationsanslag för ändamålet. Anslaget, som bör disponeras av lantbruksstyrelsen, torde i enlighet med trädgårdsnäringsutredningens uppskattningar böra beräknas till 5 milj. kr. Detta belopp kan ses som en återbetalning till växthusodlarna för att de fått erlägga en i jämförelse med andra förbrukarkategorier oproportionerligt stor andel clearingmedel.

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har” och på s. 7 slutar med ”2 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har (lika med utskottet) inom näringen. Även om

utskottet biträder de motionsvis framförda förslagen om ett temporärt bidragssystem som komplement till den förordade lånefonden finnér utskottet att farhågorna för att lånestödet ändå skall visa sig otillräckligt måste tillmätas beaktande. Enligt utskottet talar skäl för att tiden för lånens ränte- och amorteringsfrihet utsträcks från två till tre år.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975:2095, yrkandena 1 och 2, 1975:2096 och 1975:2097 till Särskilt bidrag till trädgårdsnäringen på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.