Jordbruksutskottets betänkande med anledning av motioner angående jordbrukspolitiken

Jordbruksutskottets betänkande nr 5

JoU 1975

Nr 5

Jordbruksutskottets betänkande med anledning av motioner angående jordbrukspolitiken

Motionerna

I motionen 1975:174 av fru Anér (fp) och herr Granstedt (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om stödåtgärder i syfte att främja alternativa jordbruksmetoder i Sverige.

1 motionen 1975:278 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i fråga, (yrkandena 1 och 3) 1. att riksdagen beslutar överlämna motionen till 1972 års jordbruksutredning, 3. att riksdagen hos regeringen anhåller om att jordbruks- och skatteutredningens arbete samordnas i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1975:598 av herr Fälldin m. fl. (c) föreslås, såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 a, 2d, 3 b och 3e, sistnämnda punkt i vad avser 1972 års jordbruksutredning) att riksdagen 2. uttalar a. att jordbrukspolitiken bör ges en sådan inriktning att våra naturliga produktionsresurser kan utnyttjas maximalt, d. att kostnadsansvaret vad avser export av jordbruksprodukter i princip bör övertas av staten, 3. hos regeringen hemställer b. att 1972 års jordbruksutredning får i uppdrag att pröva frågan om stimulansåtgärder för uppodling av brukningsvärd mark, e. att motionen överlämnas till 1972 års jordbruksutredning och jordförvärvsutredningen.

I motionen 1975:1537 av herr Granstedt m. fl. (c) föreslås att riksdagen beslutar att i skrivelse till regeringen hemställa om åtgärder för att minska den svenska proteinimporten i enlighet med vad i motionen anföres.

I motionen 1975:1538 av herr Granstedt m. fl. (c) föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till etableringskontroll för stora produktionsenheter för husdjursuppfödning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1 motionen 1975:1581 av herr Persson i Heden m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen uttalar sig för en ökad lagerkapacitet för spannmål.

I motionen 1975:1587 av herrar Sundman och Sjönell (båda c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära prövning genom pågående jordbruksutredning - eller på annat sätt - av frågan om den svenska livsmedelsproduktionens långsiktiga utformning med hänsyn till det globala livsmedelsbehovet.

1 Riksdagen 1975. 16 sami. Nr 5

JoU 1975:5

2 I motionen 1975:1596 av herrar Åsling och Stjernström (båda c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet B 1) B. att riksdagen uttalar 1. att målsättningen för jordbrukspolitiken bör innefatta en kraftig satsning på jordbruket i det inre Norrland, som ett led i en regionalpolitiskt motiverad förstärkning av försörjningsunderlaget i denna del av landet, samt att stöd därvid skall kunna utgå till bl. a. dikning av åkrar som kan återtas i bruk samt stenröjning och nyodling i arronderingsförbättrande syfte.

Utskottet

I föreliggande motioner framförs förslag och synpunkter i fråga om jordbrukspolitikens mål och medel av såväl generell som mera speciell natur. Motionsyrkandena innefattar dels förslag till ändringar av riktlinjer och bestämmelser i olika avseenden, dels önskemål om utredningar i syfte att åstadkomma sådana ändringar. Sistnämnda yrkanden har i flera fall formen av krav på utvidgning eller precisering av 1972 års jordbruksutrednings uppdrag i olika hänseenden. Utskottet får i anslutning härtill anföra följande.

De riktlinjer som nu gäller för jordbrukspolitiken fastställdes av 1967 års riksdag. Enligt de mål för politiken som därvid uppställdes skall jordbruket åstadkomma en produktion av önskad storlek till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad samtidigt som det skall vara möjligt för dem som är sysselsatta inom jordbruket att få del av den allmänna standardstegringen. Från konsumentsynpunkt innebär riktlinjerna att kostnaderna för den jordbruksproduktion, som främst av hänsyn till försörjningsberedskapen måste upprätthållas inom landet, blir så låga som möjligt och att goda valmöjligheter finns mellan livsmedel av olika slag.

I de ursprungliga direktiven till 1972 års jordbruksutredning har förutsatts att de i det föregående angivna målen för vår jordbrukspolitik bör gälla även i fortsättningen. Utredningen skall därför inte behandla de övergripande målen för jordbrukspolitiken utan endast vissa i direktiven närmare angivna frågor samt spörsmål som sammanhänger med dessa. De huvudfrågor som utredningen enligt direktiven skall ägna sig åt att undersöka är sålunda produktionens lämpliga storlek och inriktning, metoder för att undvika permanent överskottsproduktion, valet av prislinje liksom även en analys av effekterna av de olika jordbrukspolitiska åtgärder som har vidtagits eller föreslås med avseende på inkomst- och standardutveckling för dem som är sysselsatta inom jordbruket. Vid utformningen av det fortsatta jordbruksstödet bör även frågan om en utbyggnad av investeringsstöd i form av investeringsbidrag eller andra investeringssubventioner övervägas. Utredningen, som är parlamentarisk, är oförhindrad att under arbetets gång ta upp ytterligare frågor som hänger samman med utredningsuppdraget. I sammanhanget bör erinras om att riksdagen hösten 1972 i samband med behandlingen av propositionen 1972:111 angående regional utveckling och hushållning med mark och vatten i anledning av några motioner uttalade sig

JoU 1975:5

för att jordbruksutredningen prövade behovet av ett regionalpolitisk! jordbruksstöd.

Som närmare berörs i utskottets betänkande (1975:6) med anledning av motioner angående jordbrukets rationalisering erhöll 1972 års jordbruksutredning i enlighet med riksdagens önskemål (JoU 1974:6, rskr 1974:97) tilläggsdirektiv att även göra en allsidig och förutsättningslös utredning rörandejordbrukets rationalisering. I samband härmed skall utredningen också pröva grunderna för utformningen av det framtida stödet till jordbruket i norra Sverige.

Yrkanden om ändring eller modifiering av jordbrukspolitiken med hänsyn till en internationell livsmedelssituation karakteriserad av global brist och stigande världsmarknadspriser på livsmedel framförs i flera av motionerna. I motionen 598, yrkande 2 a, begärs sålunda att riksdagen uttalar sig för att jordbrukspolitiken ges en sådan inriktning att våra naturliga produktionsresurser kan utnyttjas maximalt. Enligt motionen 1537 måste det med hänsyn till de växande problemen för världens livsmedelsförsörjning vara en svensk målsättning att upphöra med all nettoimport av protein. Motionärerna hemställer att riksdagen av regeringen begär åtgärder i angiven riktning. I motionen 1581 erinras om att hungersnöden i stora delar av världen är oerhörd och att akuta situationer uppstår på grund av katastrofer av skilda slag, såsom jordbävningar, missväxt etc. I dylika situationer fordras snabba ingripanden för att rädda människoliv. Det skulle då vara av stor betydelse om lagerkapaciteten av främst spannmål vore av den storleksordningen att bidragsgivande länder kunde bygga upp spannmålslager som direkt, vid dylika akuta situationer, kunde tagas fram och omedelbart sändas till katastrofområdena. Enligt motionärernas mening bör riksdagen på grund härav hos regeringen uttala sig för en ökad lagerkapacitet i fråga om spannmål. Enligt motionen 1587 bör riksdagen hos regeringen begära prövning genom pågående jordbruksutredning - eller på annat sätt - av frågan om den svenska livsmedelsproduktionens långsiktiga utformning med hänsyn till det globala livsmedelsbehovet. Synpunkter på den inhemska jordbruksproduktionens omfattning med särskild hänsyn till förhållandena på världsmarknaden framförs även i motionen 278, dock utan något preciserat yrkande i motionens hemställan. Med produktionsmålsättningen sammanhängande spörsmål berörs likaså i den förenämnda motionen 598, såvitt avser yrkande 3 b, enligt vilket 1972 års jordbruksutredning bör fö i uppdrag att pröva frågan om stimulansåtgärder för uppodling av brukningsvärd mark.

Utskottet vill för sin del framhålla att jordbruksutredningens direktiv i vad de gäller frågan om den svenska jordbruksproduktionens lämpliga omfattning innefattar ett uppdrag till utredningen att överväga om det med hänsyn till de förändringar som skett under senare år av produktionsinriktning eller produktionsteknik eller av andra skäl finns anledning att ompröva produktionsmålsättningen. Det ingår sålunda i utredningens uppdrag att pröva de frågor som tagits upp i nyss redovisade motionsyrkanden. Ut -

JoU 1975:5

skottet vill erinra om att riksdagen förra året gav uttryck för samma uppfattning (JoU 1974:6). I sammanhanget överlämnades ett större antal motioner med yrkanden motsvarande de nu föreliggande till utredningen för beaktande.

De berörda motionsyrkandena berör frågor av stor betydelse för ställningstagandena till vår fortsatta jordbrukspolitik. Bl. a. förtjänar de synpunkter beaktande som i motionen 1581 anförts om behovet att bygga upp den svenska lagerkapaciteten för spannmål i syfte bl. a. att öka våra möjligheter att vid akuta bristsituationer vidta snabba biståndsaktioner. Med hänsyn till vad i det föregående anförts finner utskottet emellertid inte erforderligt med någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena i fråga.

Med produktionsmålsättningen sammanhängande spörsmål berörs också i motionen 1538, vari hemställs om förslag till etableringskontroll för stora produktionsenheter för husdjursuppfödning. Motionärerna riktar sig framför allt mot att en växande del av uppfödningen sker i storanläggningar av industriell karaktär, något som enligt motionären är särskilt märkbart när det gäller svin- och broileruppfödningen. Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet erinra om att riksdagen tidigare behandlat motioner som berört de med strukturförändringarna i animalieproduktionen och uppkomsten av s. k. animaliefabriker förenade problemen. Frågorna har därvid ansetts hänga samman med dem som 1972 års jordbruksutredning har att behandla i samband med övervägandena rörande överskottsproduktionen inom vissa delar av jordbruket, och riksdagen hemställde på utskottets förslag att motionerna i fråga överlämnades till utredningen (JoU 1973:14, rskr 1973:133). Utskottet finnér sig i avvaktan på jordbruksutredningens ställningstagande till hithörande spörsmål inte böra föreslå något särskilt riksdagens initiativ till följd av motionen 1538.

Den kraftigt ökade subventioneringen av livsmedelsutgifterna under senare år gör det enligt motionen 278 angeläget att prissystemets utformning blir föremål för behandling i riksdagen så snart som möjligt. I motionen erinras om att uppdraget att pröva olika prissystem ligger hos 1972 års jordbruksutredning medan 1972 års skatteutredning har i uppdrag att pröva den indirekta beskattningens utformning. För att möjliggöra en prövning av alternativet att samtidigt sänka livsmedelssubventionerna och mervärdeskatten krävs, anför motionärerna, en samordning av de båda utredningarnas arbete. Förslag beträffande prispolitiken på livsmedelsområdet bör enligt motionä>ernas mening om möjligt föreligga till 1976 års riksmöte. Motionärerna hemställer, yrkande 3, att riksdagen hos regeringen anhåller att de förenämnda utredningarnas arbete samordnas i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet anser att det finns anledning förutsätta att såväl jordbruksutredningen som skatteutredningen har den i motionen 278 berörda frågan under uppmärksamhet och att de båda utredningarna utan något särskilt

JoU 1975:5

uttalande från riksdagens sida samråder i ämnet i den utsträckning som erfordras för att de i nu förevarande avseende skall kunna lösa sig förelagda uppdrag på tillfredsställande sätt. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet finner utskottet alltså inte påkallad.

Detsamma gäller yrkandet 2 d i motionen 598, att riksdagen bör uttala sig för att kostnadsansvaret vad avser export av jordbruksprodukter i princip bör övertas av staten. Ett motsvarande yrkande rörande avsättningen av jordbruksprodukter fanns med i en av de motioner som förra året överlämnades till jordbruksutredningen för övervägande.

1 vad gäller sist behandlade båda motioner i övrigt synes i motionerna upptagna spörsmål antingen direkt beröras i direktiven till 1972 års jordbruksutredning eller avse frågor som behandlats i tidigare till utredningen överlämnade motioner. Att överlämna även nu ifrågavarande motioner till jordbruksutredningen, såsom föreslås i yrkande 1 i motionen 278 resp. i yrkande 3e i motionen 598, anser utskottet därför inte nödvändigt.

Som utskottet nämnde i det föregående erhöll 1972 års jordbruksutredning förra året tilläggsuppdrag att också pröva grunderna för utformningen av det framtida stödet till jordbruket i norra Sverige. I avvaktan på resultatet av utredningens överväganden bör riksdagen enligt utskottets uppfattning inte göra något sådant särskilt uttalande om jordbrukspolitiken avseende jordbruket i Norrland, som föreslås i motionen 1596, yrkande B 1. Motionen bör därför, såvitt nu är i fråga, inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad gäller den i motionen 174 väckta frågan om utredning rörande alternativa jordbruksmetoder erinrade jordbruksutskottet förra året med anledning av ett motionsyrkande i ämnet (1974:232, yrkande B) om att hithörande frågor från skilda utgångspunkter var föremål för uppmärksamhet i olika sammanhang. Bl. a. ville utskottet erinra om den resistensbiologiska forskning som bedrevs framför allt vid lantbrukshögskolan, statens växtskyddsanstalt, skogshögskolan och vissa universitetsinstitutioner samt vid Sveriges utsädesförening och Weibullsholms växtförädlingsanstalt. Statens råd för skogs- och jordbruksforskning lämnade också inom ramen för tillgängliga anslagsmedel inte oväsentliga bidrag till olika grenar inom miljövårdsforskningen. Medel hade sålunda anvisats för utvecklingsarbeten med syfte att minska användningen av pesticider. Dessa arbeten hade gällt såväl resistensförädling som biologisk bekämpning. Mot bakgrund av de olika initiativ som sålunda redovisats och med hänsyn jämväl till jordbruksutredningens prövning av hithörande frågor ansågs motionen inte böra föranleda någon särskild riksdagens åtgärd.

Utskottet vill för sin del framhålla angelägenheten av att de ekologiska synpunkterna tillmäts stor betydelse i samband med övervägandena rörande jordbrukets fortsatta utveckling. Försök som utförts på lantbrukshögskolan har visat att vissa alternativa jordbruksformer kan ge ett kvalitativt gott resultat. Av skäl som nyss redovisats anser utskottet emellertid inte heller i år erforderligt att påyrka någon särskild utredning i ämnet.

JoU 1975:5

6 Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen lämnar utan åtgärd motionerna

1. 1975:174,

2. 1975:278, yrkandena 1 och 3,

3. 1975:598, yrkandena 2 a, 2 d, 3 b och 3 e, sistnämnda yrkande såvitt avser 1972 års jordbruksutredning,

4. 1975:1537,

5. 1975:1538,

6. 1975:1581,

7. 1975:1587 och

8. 1975:1596, yrkande Bl.

Stockholm den 3 april 1975

På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Jonasson (c), fru Lundblad (s), herr Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Pettersson i Lund (s), Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s), Takman (vpk)*, Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s), herrar Leuchovius (m)* och Enlund (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Särskilt yttrande

av herrar Wachtmeister i Johannishus och Leuchovius (båda m):

Utskottet förutsätter att 1972 års skatteutredning och 1972 års jordbruksutredning utan något särskilt uttalande från riksdagens sida kommer att samråda i fråga om det i motionen 1975:278 aktualiserade kravet på analys av sambandet mellan livsmedelssubventioner och mervärdeskatt på livsmedel.

Genom detta uttalande från utskottet finner vi att motionens syfte i detta avseende blivit tillgodosett, oaktat yrkandet ej blivit formellt tillstyrkt.

Vi vill dock anföra att det är angeläget att resultatet av de två utredningarnas överväganden kommer till riksdagens kännedom så snart som möjligt för att ge möjlighet till beslut om principerna för det framtida prissystemet på jordbrukets område. Det är otillfredsställande att som nu ha ett prissystem som inte varit föremål för allsidig och principiell prövning.