Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:30 om energihushållningen m. m. jämte motioner

Näringsutskottets betänkande nr 30

NU 1975:30

Nr 30

Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:30 om energihushållningen m. m. jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1975:30 om energihushållningen m. m., utom bilagorna 2 och 3, vilka har hänvisats till civilutskottet respektive försvarsutskottet,

dels - helt eller delvis - tio motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels - helt eller delvis - tjugosju under den allmänna motionstiden väckta motioner rörande energipolitiken i allmänhet, utbyggnaden av kärnkraftverk, fortsatt vattenkraftsutbyggnad, alternativa energikällor av olika slag, förbättrad energihushållning, hushållning med naturresurser.

Propositionen (huvudsakligt innehåll samt hemställan) redovisas här nedan och motionsyrkandena på s. 6 f. Över vissa motioner har civilutskottet avgivit yttrande, vilket återges som bilaga I. En översikt över var i betänkandet de olika motionsyrkandena behandlas lämnas i bilaga 2.

En förteckning över specialföredragningar etc. i samband med ärendets beredning inom utskottet lämnas på s. 16.

Betänkandets disposition framgår av innehållsförteckning.

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

Propositionen innehåller förslag till riktlinjer för energihushållningen. Det framhålls att den energipolitiska planeringen måste förbättras och utvidgas till att i princip omfatta hela energiområdet. Energiplaneringen, som bör samordnas med annan samhällsplanering, måste ta sikte på att skapa en bred handlingsram inför framtida beslut. Den bör inriktas på olika tidsperspektiv. År 1985 har valts som riktpunkt för planeringen på medellång sikt.

1 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

2 Det uttalas i propositionen att energipolitiken, liksom andra delar av politiken, även i fortsättningen måste medverka till välfärd och trygghet för människorna. Energipolitiken skall utformas så att den bäst medverkar till att de sociala mål kan uppnås som vi vill sätta upp för samhället. Den skall under ett ständigt hänsynstagande till natur och miljö bidra till en hög sysselsättning, fortsatt ekonomisk utveckling samt social och ekonomisk utjämning. Den skall underlätta strävan att vidmakthålla vårt nationella oberoende. Den skall främja en internationellt rättvis fördelning av energiråvaror och internationellt planmässig hushållning.

I fråga om energikonsumtionen framhålls att energipolitiken framför allt måste inriktas på att hålla tillbaka förbrukningen. Möjligheterna att komma ned från de senaste femton årens ökningstakt om ca 4,5 % per år till i genomsnitt 2 % per år t. o. m. år 1985 bör allvarligt prövas liksom också möjligheterna att från 1990-talets början hålla energikonsumtionen på en oförändrad nivå. Det framhålls emellertid att energipolitiken måste fullföljas på ett sådant sätt att sysselsättningen och andra viktiga välfärdsmål inte äventyras.

Ett flertal såväl kortsiktigt som långsiktigt verkande åtgärder för att begränsa energikonsumtionen föreslås. Förslagen i de delar av propositionen som har hänvisats till andra utskott förbigås här.

Förslag om en höjd energibeskattning aviseras. Flera olika utredningar förutskickas. En översyn av energibeskattningens utformning skall göras. Förslag till lagstiftning om kommunal energiplanering förbereds. Energistatistiken skall vidareutvecklas. Industrins energianvändning och möjligheter att ta till vara spillvärme kommer att undersökas.

Fortsatt stöd till energibesparande åtgärder i näringslivets byggnader föreslås. Dessutom föreslås att stödmöjligheter införs för energibesparande åtgärder i anslutning till industriella processer samt för prototyper och demonstrationsanläggningar för effektivare energianvändning inom näringslivet och i samband med viss energiproduktion.

Insatser för information, utbildning och rådgivning föreslås med syfte att främja sparsamhet i energianvändningen och underlätta introduktionen av energisnål teknik.

På produktionssidan skall politiken inriktas på att skapa garantier för en säker och tillräcklig energitillförsel till lägsta möjliga kostnad.

Strävandena att hålla tillbaka beroendet av olja liksom strävandena att trygga försörjningen för det oljebehov som ändå kvarstår framhålls vara viktiga inslag i energipolitiken. Mot bakgrund härav föreslås vissa åtgärder på oljeområdet.

Som ett komplement till de statliga insatserna för prospektering efter olja inom ramen för Oljeprospektering AB och Petroswede AB föreslås att en statlig garanti intill 2 000 milj. kr. införs. Garantin skall användas för lån till finansiering av investeringar i utvinning m. m. av olja, naturgas och kol med syfte främst att uppnå långsiktiga leveransavtal.

Vidare föreslås medel till Statsföretag AB för projektering av ett raffinaderi

NU 1975:30

vid Brofjorden. I samband härmed anmäls även att Statsföretag AB förbereder bildandet av ett bolag med uppgift att driva handel med råolja och oljeprodukter.

För att behovet av elektrisk energi fram till år 1985 skall kunna tillgodoses behöver kraftproduktionssystemet kompletteras med nya anläggningar. För att långsiktiga bindningar skall undvikas föreslås att elenergibehovet skall tillgodoses genom en kombination av vattenkraft, oljebaserad mottryckskraft och kärnkraft.

Beträffande vattenkraft föreslås en utbyggnad i redan påverkade älvar samt i några smärre vattendrag.

Det bedöms även bli nödvändigt att bygga ut oljebaserade produktionsanläggningar. Dessa utbyggnader skall i första hand avse s. k. mottrycksanläggningar för kombinerad el- och värmeproduktion.

Kärnkraftsprogrammet föreslås t. o. m. år 1985 bli begränsat till befintliga kärnkraftlägen. Det innebär att sammanlagt tretton aggregat byggs, dvs. ytterligare två aggregat utöver de elva som redan har beslutats.

Beträffande kärnkraftens säkerhetsfrågor lämnas i propositionen en redovisning av de utredningar och rapporter som behandlar olika aspekter av frågan. Det föreslås att statens kärnkraftinspektion den 1 juli 1975 skall överta programansvaret för forskning och utveckling på kärnsäkerhetsområdet.

På kärnbränsleförsörjningens område föreslås medel till Luossavaara-Kirunavaara AB för projektering av ett uranverk i Ranstad.

Det anförs att en bred satsning på forskning och utveckling inom energiområdet är en nödvändig del av en energipolitik som syftar till att på sikt förändra det nuvarande energiförsörjningssystemet i riktning mot återhållen energikonsumtion och mot en tryggare energiförsörjning. Forskning och utveckling har betydelse även på kortare sikt som ett medel att öka energianvändningens och energiproduktionens effektivitet. Mot denna bakgrund föreslås att ett energiforskningsprogram genomförs under en treårsperiod inom en total ram av 360 milj. kr.

Den fortsatta energipolitiska planeringen förutsätts bli inriktad så att förslag till huvuddragen i energihushållningen under senare delen av 1980-talet kan framläggas år 1978. Härvid kan beaktas uppnådda resultat av bl. a. besparingsåtgärder och FoU-insatser. Vidare kommer ytterligare beslutsunderlag beträffande vattenkraft och kärnkraft, bl. a. kärnkraftens säkerhetsfrågor, att föreligga.

Hemställan

1 propositionens huvuddel föreslår regeringen (s. 26) att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för energihushållningen m. m. som statsministern där har förordat.

NU 1975:30

1 bilaga 1 (industridepartementet) föreslås (s. 466) - efter föredragning av chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson - att riksdagen godkänner

1. de riktlinjer för energihushållning m. m. som föredraganden har förordat,

2. de riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet som föredraganden har förordat,

3. de riktlinjer för organisationen av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom energiområdet som föredraganden har förordat.

I bilaga 1 framläggs vidare förslag om vissa anslag för budgetåret 1975/76 m. m. Sålunda föreslås under angivna punkter:

D2. Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. (s. 467 f.)

att riksdagen

1. godkänner de av föredraganden förordade grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76 i enlighet med vad föredraganden har anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till framtagandet av prototyper och demonstrationsanläggningar för industriell energianvändning och för energiproduktion, vilken inberäknat löpande beslut innebär åtagande om högst 10 000 000 kr. under budgetåret 1976/77 och högst 5 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

3. till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 80 000 000 kr.

D3. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte (s.468f.)

att riksdagen

1. godkänner de av föredraganden förordade riktlinjerna för vissa utbildnings- och rådgivningsåtgärder i energibesparande syfte,

2. till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 750 000 kr.

D4. Främjande av landsbygdens elektrifiering (s. 469 f.)

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1975/76 bidrag för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden beviljas intill ett belopp av sammanlagt 7 000 000 kr.,

2. medger att under budgetåret 1975/76 statlig garanti för lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som berör landsbygdens elnät beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr.,

NU 1975:30

3. till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

D5. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltnings kostnader

(s. 470-472) att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D6. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhet s forskning

(s. 472-474) att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om föreskrifter rörande avgifter vid statens kärnkraftinspektion i enlighet med vad föredraganden har förordat samt medger att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser om sådana avgifter,

2. till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

D7. Kostnader för vissa nämnder (s. 474) att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 43 000 kr.

D8. Garanti för oljeutvinning m. m. (s. 474 f.)

att riksdagen bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet med vad föredraganden förordat ikläda staten garanti med sammanlagt högst 2 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m. m. av olja, naturgas och kol.

El 3. Energiforskning (s. 475 f.) att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76, i enlighet med vad föredraganden har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär åtaganden om 75 000 000 kr. för budgetåret 1976/77 och 50 000 000 kr. för budgetåret 1977/78,

2. till Energiforskning förbudgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 102 800 000 kr.

E 14. Grundläggande forskning för energiområdet (s. 476)

att riksdagen till Grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

E15. Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk

kärnkraftindustri (s. 487)

NU 1975:30

att riksdagen till Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 24 100 000 kr.

E16. Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet (s. 487 f.)

att riksdagen till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 13 100 000 kr.

E20. Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom (s. 488-490)

att riksdagen till Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Fl. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. (s. 491-526) att riksdagen

1. medger att statens vattenfallsverk får disponera en från 400 000 000 kr. till 420000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,

2. till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett investeringsanslag av 1 747 500 000 kr.

V:12. Lån till projektering av raffinaderi (s. 527) att riksdagen till Lån till projektering av raffinaderi för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett investeringsanslag av 36 000 000 kr.

V:13. Lån till projektering av R a n s t a d s v e r ke t (s. 527) att riksdagen till Lån till projektering av Ranstadsverket för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.

Motionsyrkandena

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1975:30 och behandlas i detta betänkande är följande:

1975:1883 av herr Adamsson m. fl. (s, m, fp), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att en av de två i kärnkraftprogrammet tillkommande reaktorerna planeras att förläggas till Barsebäck,

1975:1905 av herr Jadestig m. fl. (s, c, m, fp, vpk), vari hemställs

1. att riksdagen i samband med behandlingen av energihushållningsfrågorna som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av hästar som dragkraft inom skogsbruket, m. m.

2. att medel ställs till förfogande för utprovning av lämpliga redskap

NU 1975:30

och transportmedel för en ökning av den levande dragkraftens användning inom skogsbruket,

1975:2004 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen uttalar vad i motionen anförts angående möjligheter för branschorganisationerna att omfattas av den planerade energirådgivningsverksamheten,

1975:2009 av herr Hörberg (fp), såvitt gäller hemställan

I. att riksdagen gör ett uttalande om energipolitiken på lång sikt med det principiella innehåll som anförts i kapitel 3 i motionen,

att riksdagen fattar principbeslut om

II.7. att spillvärme från industriell produktion skall tillvaratas för återuppvärmningsändamål eller kraftproduktion senast från år 1985,

II.9. att flerårsplan skall upprättas för särskilda kallortsbidrag till medborgare och juridiska personer i vissa kallare delar av landet,

II. 10. att utredning skall göras om behovet av en ny kanal mellan Vänern och Vättern samt mellan Mälaren och Hjälmaren,

11.11. att kust- och kanalsjöfart skall ekonomiskt stödjas och stimuleras,

11.14. att försök med mera skärpta hastighetsbestämmelser skall genomföras,

11.15. att flerårsplan skall upprättas för relativ sänkning av biljettpriset för persontransport med järnväg och landsvägsbuss fram till år 1980,

11.16. att flerårsplan skall upprättas för särskilda avståndsbidrag till medborgare och juridiska personer i sådana delar av landet som kräver långa regionala transporter, vilka ej kan ske kollektivt,

11.17. att statsförvaltning och statlig företagsamhet skall för kontorsändamål använda oblekt papper från år 1980,

11.19. att ökad satsning på forskning och produktutveckling skall ske under åren 1976-1985 för att tillvarata vindenergi,

11.20. att försök skall göras under åren 1976-1985 med tillvaratagande av solvärme såsom komplement vid lokaluppvärmning,

11.21. att restriktivitet bör iakttas vid större energikrävande investeringar för främjande av landsvägstrafik, såsom större brobyggen,

III. att riksdagen beslutar

1. att för ytterligare forsknings- och utvecklingsinsatser inom vindenergiområdet anslå ytterligare 10 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och att för särskild forskning när det gäller lagring av vindenergi anslå 5 milj. kr. för budgetåret 1975/76,

2. att för försök med utnyttjandet av solvärme för lokaluppvärmning anslå ytterligare 5 milj. kr. för budgetåret 1975/76,

3. att inställa byggandet av fissionskraftverket Oskarshamn 3 och att avbryta byggandet av fissionskraftverken Ringhals 4 och Forsmark 2,

4. att för forskning beträffande fusionsenergi anslå ytterligare 5 milj. kr. för budgetåret 1975/76,

NU 1975:30

1975:2029 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller hemställan

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för energipolitiken som angivits i motionen,

2. att riksdagen uttalar att målet bör vara att söka begränsa energikonsumtionens årliga tillväxt till 2 %, men att samtidigt en hög beredskap skall upprätthållas så att - om det angivna målet i enlighet med vad i motionen anförts ej kan uppnås - beslut snabbt kan fattas om en ytterligare utbyggnad av den inhemska energiproduktionen,

3. att riksdagen uttalar att ytterligare två kärnkraftsaggregat utöver de elva redan beslutade skall uppföras samt att projekteringar av ett av de tillkommande aggregaten skall inriktas på ett kärnkraftsvärmeverk i Barsebäck,

4. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning rörande förutsättningarna för bergrumsförläggning i samband med en eventuell fortsatt utbyggnad av kärnkraften,

8. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om användningen av miljö- och energiavgifter,

9. att riksdagen i vad avser bidrag till energibesparande investeringar hos regeringen hemställer om en redovisning till 1976 års riksmöte av resultatet av denna verksamhet,

10. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär förslag om inrättandet av en energisparkommission att ersätta nuvarande energisparkommittén i enlighet med vad som i motionen anförts,

11. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande energistatistik och energiprognoser,

12. att riksdagen till grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret 1975/76 anvisar ett med 3 milj. kr. förhöjt anslag i förhållande till regeringens förslag, att användas för forskning rörande framtida reaktortyper,

13. att riksdagen till energiforskning för budgetåret 1975/76 anvisar ett med 1 milj. kr. förhöjt anslag i förhållande till regeringens förslag, att användas för forskning rörande biosystem,

14. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om ett lån på 36 milj. kr. för projektering av ett raffinaderi till Brofjorden,

15. att riksdagen med avslag på regeringens förslag att ikläda staten en garanti med sammanlagt högst 2 000 milj. kr. i samband med åtaganden för utvinning m. m. av olja, naturgas och kol beslutar att projekt i ifrågavarande hänseende skall underställas riksdagen för prövning,

1975:2030 av herr Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller hemställan

att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975:30 ang. energihushållning m. m. beslutar

1. att som sin mening uttala vad som i motionen anförts beträffande den framtida energipolitikens inriktning,

2. att uttala att så länge en samfälld forskar- och expertkår inte kunnat garantera att de allvarliga riskerna vid kärnkraftsproduktionen kan bemästras på ett betryggande sätt ytterligare investeringar i kärnkraftsutbyggnad inte

NU 1975:30

kan göras,

3. att uttala

a) att om inte säkerhets- och avfallsriskerna bemästras måste de fem kärnkraftsaggregat som nu är i drift ersättas med andra energikällor och bespari ngsåtgärder,

b) att en beredskapsplan för deras gradvisa avveckling göres upp snarast möjligt,

c) att de sex ytterligare kärnkraftsaggregat som riksdagsmajoriteten beslutat om omdisponeras för annan användning,

4. att antaga förslag till Lag om viss inskränkning i rätten att meddela tillstånd enligt atomenergi lagen (1956:306) i enlighet med vad som i motionen anförts,

6. att som sin mening uttala vad som i motionen anförts om inriktningen av de energibesparande åtgärderna inom sektorn näringsliv och att till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 420 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 500 000 000 kr.,

7. att beträffande villkor för frisläppande av medel ur investeringsfonder för konjunkturutjämning uttala sig i enlighet med vad som i motionen anförts,

10. att som sin mening uttala att vid det internationella energisamarbetet huvudparten av resurserna läggs på åtgärder som utvecklar alternativa, förnyelsebara energikällor,

11. att som sin mening uttala vad som i motionen anförts om inriktningen av den framtida politiken för energiforskning och att till Energiforskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 6 800 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 109 600 000 kr.,

12. att som sin mening uttala att energiforskning för energiproduktion skall inriktas på de alternativa, förnyelsebara energikällorna i enlighet med vad som i motionen anförts,

13. att under nytt anslag till försöks- och demonstrationsanläggningar för energiproduktion för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 000 kr. i enlighet med vad som i motionen anförts,

14. att godkänna de riktlinjer för energiproduktionens inriktning som i motionen anförts,

15. a) att till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 4 750 000 kr.,

b) att hos regeringen anhålla om tillsättande av ett fristående sekretariat för energiinformation,

16. att till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 855 300 000 kr. (avser kärnkraftverk) sänkt investeringsanslag av 892 200 000 kr. i enlighet med vad som i motionen anförts,

17. att till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budgetåret

NU 1975:30

1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 900 000 kr. sänkt reservationsanslag av 11 200 000 kr. i enlighet med vad som i motionen

anförts,

18. att avslå förslaget om nytt anslag Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftsindustri,

19. att avslå förslaget om nytt anslag Lån till projektering av Ranstadsverket,

1975:2031 av herr Helén m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan

A. att riksdagen godkänner de riktlinjer för

1. energihushållning m. m. som förordas i motionen,

2. inriktningen av forsknings-och utvecklingsverksamheten på energiområdet som förordas i motionen,

3. organisationen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet som förordas i motionen,

4. inriktningen av den svenska oljepolitiken som förordas i motionen;

B. att riksdagen hos regeringen begär

1. att en utredning tillsätts med uppgift att framlägga förslag till en energisparlag i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att energisparkommittén får i uppdrag att snarast utarbeta en energisparkatalog med förslag och information om energihushållning,

3. att initiativ tas i syfte att få till stånd ett system för energideklaration av hushållsmaskiner,

5. att ytterligare studier genomförs beträffande möjligheterna att skapa bättre energihushållning inom transportsektorn,

6. att ytterligare studier görs beträffande möjligheterna att genom återvinning främja bättre energihushållning,

7. att en fyllig redogörelse för energiläget årligen föreläggs riksdagen,

8. att energisparkommitténs uppgifter utvidgas i enlighet med vad som anförs i motionen,

9. att ett sekretariat för energiinformation och i anslutning till denna en teknisk-vetenskaplig referensgrupp inrättas,

10. att en beredskapsplan utarbetas för eventuell nödvändig längre lagring av använt kärnbränsle,

11. att en redovisning lämnas beträffande lagring inom landet av medelaktivt avfall,

12. att förslag föreläggs 1976 års riksdag i syfte att öka användningen av kol som bränsle,

13. att förslag om ytterligare satsningar på utnyttjande av vindkraft och solenergi för uppvärmning föreläggs riksdagen,

14. att en utredning tillsätts med uppgift att lägga fram förslag, som syftar till att ge riksdagen ökad kontroll över och insyn i den statliga företagspolitiken,

15. att en redogörelse lämnas riksdagen beträffande målen för den statliga industriella verksamhten inom energisektorn,

16. att ett program för nedskärning av svavelutsläpp i samband med för -

NU 1975:30

bränning av fossila bränslen snarast fastställs och genomförs,

17. att åtgärder vidtas i syfte att skapa goda förutsättningar för näringslivets försörjning med kapital för investeringar som leder till bättre energihushållning, i enlighet med vad som anförs i motionen,

18. att den föreslagna delegationen för energiforskning ges parlamentariskt inslag,

19. att ytterligare åtgärder vidtas för att främja användningen av teknik för utnyttjande av organiska bränslen;

C. att riksdagen uttalar

1. att bidrag för energisparande åtgärder inom näringslivet skall anvisas under en femårsperiod,

2. att anslaget Stöd till svensk kärnkraftindustri ej må utgå sedan nu gällande konsortialavtal löpt ut,

3. att ansvaret för säkerhetsforskning rörande kärnkraften tills vidare kvarstår hos Kärnsäkforsk;

D. att riksdagen avslår regeringens förslag om utbyggnad av ytterligare två kärnkraftsaggregat utöver de elva beslutade aggregaten;

E. att riksdagen med uttalande att ansvaret för hithörande uppgifter bör läggas på STU avslår regeringens förslag om inrättandet av en särskild nämnd för energiproduktionsforskning knuten till industriverket;

F. att riksdagen

1. till Kraftstationer m. m. förbudgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 17 300 000 kr. minskat investeringsanslag av 1 730 200 000 kr.,

2. avslår regeringens hemställan i vad avser Lån till projektering av raffinaderi,

3. till Energiforskning (E 13) för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 14 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 116 800 000 kr., varvid dessa extra medel fördelas på forskning rörande energihushållning på lokalkomfortområdet (10 000 000 kr.), vindkraft (2 000 000 kr.) och torv (2 000 000 kr.),

4. till Grundläggande forskning för energiområdet (E 14) för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

5. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet med vad som anförts i motionen ikläda staten garanti med sammanlagt högst 500 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m. m. av olja, naturgas och kol;

G. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna att utredningen rörande energibeskattningen måtte få i uppdrag att behandla frågor rörande utformningen av el-taxorna,

1975:2034 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt gäller hemställan

att riksdagen beslutar

1. att med avslag på propositionen i motsvarande del inga nya kärn -

NU 1975:30

reaktorer skall tas i drift,

2. att uttala att Sverige i framtiden helt bör frigöras från beroende av kärnkraft i dess nuvarande form (fissionskraft) och i stället bygga sin energiförsörjning på andra kraftkällor,

3. att uppdra åt regeringen att utarbeta ett alternativt program för tiden fram till 1985, avsett att täcka kärnkraftens bortfall enligt de principer som nämns i motionen,

4. att med avslag på propositionen i motsvarande del ett energiforskningsprogram genomföres i enlighet med vad som utvecklats i motionen,

1975:2039 av fru Sundberg m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utökning av statens kärnkraftinspektion med representanter för de politiska partierna,

1975:2040 av herr Wijkman (m), vari hemställs att riksdagen till forskning rörande biologiska energihushållningssystem anvisar ett anslag om 2 milj. kr. för budgetåret 1975/76.

De under den allmänna motionstiden väckta motioner som behandlas i detta betänkande är följande:

1975:60 av herr Knut Johansson i Stockholm m. fl. (s) såvitt gäller hemställand) att riksdagen hemställer att regeringen utarbetar en plan för fortsatt vattenkraftsutbyggnad,

1975:176 av herr Häll m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen begär att regeringen uppdrager åt statens vattenfallsverk

1. att bygga ut Vietas kraftstation så att en med övriga Luleälvens kraftstationer likvärdig vattenföring ernås,

2. att anlägga en kraftstation i Jaurekaska i Lule älv,

1975:289 av herr Helén m. fl. (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen som ett led i ett omfattande program för en god hushållning med energitillgångarna, hos regeringen begär

1. att en riksomfattande inventering i syfte att kartlägga möjligheterna till utnyttjande av spillvärme från industrin snarast igångsätts,

2. att åtgärder snarast vidtas i syfte att tillämpa energisnål systemlösning vid Stålverk 80,

3. att åtgärder snarast vidtas i syfte att främja utbyggnad av industriell mottryckskraft,

1975:389 av herr Börjesson i Falköping (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att öka torvens användning såsom energikälla i landets bränsleförsörjning,

1975:391 av fru Ingvar-Svensson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att en energiplanering kommer till stånd regionalt och lokalt genom länsstyrelsernas och kommunernas försorg enligt de i motionen angivna riktlinjerna.

NU 1975:30

1975:396 av herrar Svanström (c) och Pettersson i Örebro (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag till statlig premiering av från miljö- och energibesparingssynpunkt angelägen ökad användning av ved för bostadsuppvärmning,

1975:621 av herrar Hjorth (s) och Wictorsson (s), vari hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen begär förslag om en fortsatt utbyggnad av kärnkraftverket i Forsmark,

1975:622 av herrar Hörberg (fp) och Jonsson i Alingsås (fp), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade åtgärder för stimulans av forskning och konstruktion för utnyttjandet av de oändligt flödande energikällorna bl. a. inom vindkraftsområdet,

1975:632 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen begär

1. att regeringen tar initiativ till omedelbara överläggningar med de berörda kraftproducenterna i Indalsälven för att få till stånd en snar utbyggnad och modernisering av berörda kraftverk i syfte att bättre tillvarata älvens energitillgångar,

2. att förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk i älvens nedre del görs till föremål för undersökning så snart ske kan,

1975:905 av herr Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande den grundläggande inriktningen av ett långsiktigt handlingsprogram på energiförsörjningens område,

2. att hos regeringen anhålla om förslag till ett långsiktigt forskningsprogram som ger förutsättningar för ett samhälle huvudsakligen baserat på kontinuerliga energikällor,

3. att hos regeringen anhålla om förslag till en intensiv forsknings- och försöksverksamhet kring alternativa energikällor och nya energisystem av den omfattning och med den inriktning som anförts i motionen,

4. att hos regeringen anhålla om ett stimulansprogram för energibesparande åtgärder inom industrin med den inriktning och av den omfattning som anförts i motionen,

7. att som sin mening uttala vad som anförts i motionen beträffande utbyggnaden av vattenkraften,

8. att hos regeringen anhålla om utredning angående förutsättningarna att i ökad utsträckning använda kol för energiförsörjningen,

9. att hos regeringen anhålla om förslag till program för att initiera särskilda energianalyser i enlighet med motionens riktlinjer,

13. att hos regeringen anhålla om förslag till ett omfattande program för stöd till prototyp- och demonstrationsanläggningar på energiområdet med särskild inriktning på alternativa energikällor och besparingsåtgärder.

NU 1975:30

1975:910 av herrar Hörberg (fp) och Remgård i Falkenberg (fp), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att i en målmedveten flerårig energisparplan skall ingå moment av den typ som skisserats i motionen,

1975:1598 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c), vari hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för att en bättre hushållning med knappa naturresurser kommer till stånd i vårt land,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utarbeta ett system för hushållning med landets naturresurser,

3. att riksdagen hemställer att regeringen tar initiativ hos Förenta nationerna till en bättre hushållning med jordens begränsade resurser, samt

4. att riksdagen hemställer om att regeringen initierar en tvärvetenskaplig forskning, avseende ett system för hushållning med landets och världens resurser,

1975:1601 av fru André (c) och herr Leuchovius (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en inventering av den befintliga kapaciteten för elkraftproduktion där mindre kraftverk kan utnyttjas i södra Svealand och Götaland samt förslag hur denna produktionskapacitet skall utnyttjas,

1975:1606 av fröken Eliasson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen begär ett program för resursförnyelseforskning i enlighet med vad som anförs i motionen,

1975:1612 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift att utarbeta en hushållningsplan för naturresurser i enlighet med de riktlinjer som dragits upp i motionen,

1975:1617 av herr Gernandt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om

1. fortsatt inventering och sammanställning av uppgifter om svenska vattenkraftresurser - utbyggda respektive inte utbyggda - som med hänsyn till föreliggande energisituation kan utnyttjas med smärre turbinaggregat i lämpligt standardutförande och i enkelt eller sammankopplat montage,

2. teknisk och ekonomisk utredning rörande möjligheterna att framställa enkla och i möjligaste mån självreglerande rörturbinaggregat av standardtyp avsedda för mindre vattenföring,

3. utredning och bedömning av sysselsättningseffekterna vid såväl tillverknings- som anläggningsarbeten i samband med utnyttjande av mindre vattenföringar för kraftproduktion,

1975:1620 av herr Gustafsson i Stenkyrka (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att Gotland utses som särskilt försöksområde vid utvecklingen av alternativa energikällor,

1975:1621 av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. (c, s, m, fp), vari hemställs

NU 1975:30

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära skyndsamma åtgärder avsedda att uppnå dels varaktiga tekniska och ekonomiska lösningar på Gotlands energiförsörjningsproblem, dels elpriser motsvarande dem som gäller inom merparten av de mellansvenska områdena,

1975:1624 av fru Hambraeus (c), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att utfärda en lag om förbud att driva och tillverka kärnkraftverk samt komponenter till kärnkraftverk,

2. att hos regeringen anhålla om förslag till ett program för en successiv nedtrappning av oljekonsumtionen,

3. att för budgetåret 1975/76 anslå medel till energibesparande system och energiproduktion som utnyttjar ”kretsloppsresurserna” samt forskning och utveckling av dessa energikällor i samma storleksordning som förra budgetåret anslagits till kärnkraften,

1975:1625 av fru Hambraeus m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om utredning och förslag till organisation av eldistributionen och energiproduktionen, anpassad för energihushållning och ett flertal energikällor, som utnyttjar ”kretsloppsresurserna”,

1975:1630 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att frågan om fortsatt utbyggnad av de svenska kärnkraftverken underställs folkomröstning,

1975:1658 av herrar Olsson i Järvsö (c) och Eriksson i Ulfsbyn (c), vari hemställs att riksdagen beslutar utreda möjligheterna att framställa metanol ur avfall och andra inhemska råvaror samt att använda detta som tillsats i bilbränsle och för uppvärmning m. m.,

1975:1660 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om riktlinjer för och förslag till stöd i form av lån och bidrag till iståndsättning och modernisering av s. k. bygdekraftverk,

1975:1670 av herr Jansson m. fl. (s), vari - med motivering i motionen 1975:623 (vilken numera har avskrivits) - hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening uttala att en samordning bör ske mellan departementens insatser på energiområdet,

1975:1672 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen uppdrar åt regeringen att utöka SGU:s arbetsuppgifter att även omfatta undersökningar och provborrningar för att fastställa möjligheterna att utnyttja geotermisk energi inom landet,

1975:1675 av herr Stjernström m. fl. (c, m), vari hemställs

A. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till omedelbara överläggningar med de berörda kraftproducenterna i Indalsälven för att få till stånd en snar utbyggnad och modernisering av de i motionen avsedda kraftverken, i syfte att bättre tillvarata älvens kraftproduktionskapacitet,

NU 1975:30

16 B. att förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk i älvens nedre del skyndsamt utreds,

C. att åtgärder vidtas för att öka industrialiseringen i inre stödområdet i syfte att öka sysselsättningen och minska överföringsförlusterna,

1975:1677 av herr Svanström (c), vari hemställs att riksdagen uppdrar åt regeringen att skyndsamt inventera tillgången på nu outnyttjad vattenkraft i mindre åar och bäckar samt utreda formerna för dessa kraftkällors förnyade utnyttjande och formerna för statligt stöd till denna verksamhet.

Ärendets beredning

Utskottet har före och i samband med behandlingen av propositionen och motionerna - med början i november 1974 - genom föredragningar och hearings fått del av redogörelser och synpunkter rörande olika frågor inom ämnesområdet från följande myndigheter, utredningar, institutioner och organisationer: statens råd för byggnadsforskning, statens vattenfallsverk, styrelsen för teknisk utveckling (STU), länsstyrelsen i Gotlands län och Gotlands kommun, närförläggningsutredningen, energiprognosutredningen, utredningen om radioaktivt avfall (Aka-utredningen), energiprogramkommittén, Stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (S1PR1), Vetenskapsakademien, International Federation of Institutes for Advanced Study (IFIAS), Svenska värmeverksföreningen, Sydvärmegruppen, Fältbiologerna, Jordens vänner, Miljöcentrum och Miljögruppernas riksförbund, Svenska naturskyddsföreningen samt Älvräddarnas samorganisation.

Ingenjörsvetenskapsakademien har ingivit en skrivelse med anledning av propositionen.

Uppgifter i anslutning till motion om Gotlands försörjning med elenergi

I motionen 1975:1621 samt material som har överlämnats till utskottet av Gotlands kommun lämnas bl. a. följande uppgifter om Gotlands försörjning med elenergi.

Elenergiförsörjningen är i nuläget baserad på produktion av oljebaserad kondenskraft vid anläggningar på Gotland med tillskott av elkraft som överförs från fastlandet via en likströmskabel från Västervik.

Elenergisituationen på Gotland kontrolleras i stor utsträckning av AB Skandinaviska Elverk genom dess dotterbolag Voxnans Kraft AB och Gotlands Kraftverk AB. Det förra handhar huvuddelen av råkraftproduktionen för Gotland, bl. a. genom att det har ett transiteringsavtal med statens vattenfallsverk beträffande likströmsöverföringen till Gotlands Kraftverk AB, som i sin tur levererar till det kommunägda Visby Elverk för distribution i Visbyområdet. Utanför detta område sker distributionen direkt till abon -

NU 1975:30

nentema av Gotlands Kraftverk. Råkraftproduktionen i övrigt sker främst vid oljeeldade anläggningar i Slite.

Likströmsöverföringen togs i bruk år 1956 och bekostades helt med statsmedel. Beslutet härom grundades på ett avtal som utgick år 1965 och vars huvudsakliga innebörd var att Gotlands Kraftverk skulle tillämpa elpriser motsvarande vattenfallsverkets normaltaxor. Dock skulle ett pristillägg utgå, avsett att täcka kraftverkets merkostnader för att hålla kraftstationen i Slite i reserv för kabelförbindelsen. Detta s. k. Gotlandstillägg kunde dock slopas vid starten för den reguljära driften. År 1970 byggdes likströmsöverföringens kapacitet ut från 20 till 30 MW. Denna utbyggnad bekostades helt av Voxnans Kraft AB, som också senare har byggt ut och moderniserat Sliteverket och kompletterat Gotlands produktionsresurser med fyra gasturbiner. Den senaste utbyggnaden på Gotland är en dieselanläggning för 24 MW i Slite. Under ett antal år har konsumenterna på Gotland kunnat erhålla ett med jämförbara mellansvenska områden i stort sett likställt elpris. Till följd av ökad förbrukning i samband med näringslivets utbyggnad på Gotland svarar i dagsläget likströmsöverföringen för endast en mindre del av effektbehovet, vilket uppgår till ca 70 MW. Produktionsanläggningarna på Gotland kan därigenom inte längre utnyttjas optimalt för samköming med produktionssystemen på fastlandet. För att täcka merkostnader för befintliga och nytillkomna anläggningar på Gotland debiteras nu ett speciellt s. k. Gotlandstillägg.

Gotlands geografiska läge gör att reservkapacitet måste finnas lokalt på ön för att säkerställa produktionen även vid bortfall av fastlandsförbindelsen. Elenergibehovet på ön täcks, på grund av likströmsöverföringens bristande kapacitet, nu med oljekraft i betydligt högre grad än på fastlandet, där andelen vattenkraft är stor.

De angivna förhållandena samt oljeprisstegringarna har lett till att priset på elenergi höjts kraftigt på Gotland. Jämförda med de elpriser som tillämpas av vattenfallsverket inom övriga mellansvenska områden bedöms de priser som flertalet gotländska el konsumenter får betala ligga 40-70 % högre. Totalt har merkostnaderna för Gotland beräknats till 19 å 20 milj. kr. under år 1975.

Gotlands kommun har hos regeringen gjort framställning om ytterligare en likströmsförbindelse med fastlandet. Förslag har framlagts om anläggande av en ny likströmsförbindelse från Simpevarp (Oskarshamnsverket) för 100 MW.

På grund av att Skandinaviska Elverk inte anser sig kunna utjämna produktionskostnaderna på Gotland med kostnaderna vid sina övriga produktionsanläggningar pågår förhandlingar mellan staten, representerad av elutredningen (landshövding Mats Lemne) och Skandinaviska Elverk om ett statligt övertagande av produktionen på Gotland.

2 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

18 Uppgifter i anslutning till motioner om hushållning med naturresurser

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

Vid 1972 års riksdag förekom en motion med förslag om en skyndsam parlamentarisk utredning med uppdrag att genomföra en analys av landets totala naturresurser och dra upp riktlinjerna för den framtida resursanvändningen. Näringsutskottet (NU 1972:50) lämnade med anledning därav en ingående redogörelse för verkställda och pågående projekt på området.

I fråga om den föreslagna resurspolitiska utredningen fann utskottet sammanfattningsvis att de områden som den skulle inriktas på vart och ett för sig var föremål för utredningsarbete i statlig regi, delvis med parlamentarisk medverkan, samt att de problem som mötte på de skilda områdena var principiellt sett olikartade och till väsentlig del sådana att de i första hand måste tas upp på det internationella planet. Genom tillsättandet av en sådan utredning som föreslagits skulle utredningsarbetet i stor utsträckning dubbleras, och utredningens arbetsfält skulle bli gigantiskt. Utskottet avstyrkte därför motionärernas förslag om utredning. Centerpartiets och folkpartiets företrädare i utskottet reserverade sig till förmån för yrkandet om en resurspolitisk utredning. Riksdagen avslog detta yrkande.

Vid 1973 och 1974 års riksdagar väcktes motioner med förslag om tillsättande av en arbetsgrupp med uppgift att förbereda arbetet i en parlamentariskt sammansatt utredning med uppgift att utarbeta en hushållningsplan för naturresurser. År 1974 förekom dessutom två andra motioner rörande bl. a. inventering av ”råvarubehovet på alla de områden som är vitala för svensk sysselsättning, produktion och export” samt kartläggning av bristen på råvaror och dess effekter. Motionerna avstyrktes av näringsutskottet (NU 1973:49, 1974:26) och avslogs av riksdagen. Till förmån för motionen 1973 reserverade sig centerpartiets, folkpartiets och vänsterpartiet kommunisternas företrädare i utskottet. De båda förstnämnda partiernas samt moderata samlingspartiets representanter reserverade sig till förmån för motsvarande motion 1974. Utskottet hänvisade 1973 till sitt ställningstagande föregående år. År 1974 underströk utskottet särskilt att råvaruproblemen är av global natur och erinrade om pågående utredningar i Sverige och inom internationella organisationer. Utskottet ansåg att önskemålet om utredningsarbete på råvaruområdet redan i betydande mån var tillgodosett, underströk vikten av fortsatt och utvidgad sådan verksamhet och utgick från att regeringen skulle ägna önskvärd uppmärksamhet åt råvarufrågorna. Vidare åberopade utskottet sina tidigare betänkligheter mot tanken på en parlamentarisk utredning rörande naturresursfrågor i allmänhet.

Studier på råvaruområdet i andra länder

I flera industriländer har gjorts försök att upprätta s. k. hushållningsplaner för naturresurser och råvaror. Dessa planer syftar bl. a. till att klargöra vilka

NU 1975:30

krav den ekonomiska tillväxten ställer på tillgången av råvaror och hur tillförseln av råmaterial för industriproduktionen skall kunna säkras. I USA har en särskild kommission arbetat med dessa problem. Liknande projekt pågår bl. a. i Frankrike. I Norge har en offentlig utredning inventerat Norges resurssituation i globalt sammanhang. Även internationella organ har under de senaste åren ägnat råvaru- och naturresursfrågorna stor uppmärksamhet. En rad exempel härpå lämnades i näringsutskottets betänkande 1974:26 (s. 10 f.).

Aktuella utredningar

Ett stort antal utredningar är för närvarande sysselsatta med eller har nyligen behandlat frågor som rör utnyttjandet av naturresurser och Sveriges råvaruförsörjning. Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02; ordförande: landshövding Karl Frithiofson) har i uppdrag att utarbeta en långsiktig prognos över Sveriges försörjning med mineralråvaror dels för den närmaste tioårsperioden, dels för tiden fram till år 2000. Prognosen skall omfatta mineralråvaror av större betydelse för Sveriges ekonomi, dock inte mineraliska energiråvaror eller sand och grus. Vidare skall utredningen överväga om en ändrad inriktning eller utformning av mineralpolitiken är motiverad med hänsyn till samhällets långsiktiga behov.

Statens industriverk har våren 1974 fått i uppdrag att utreda vissa frågor rörande utvinning av sand och grus, särskilt från havsområden. En allmän översikt över landets grusförsörjning skall därvid göras.

1973 års skogsutredning (Jo 1973:06; ordförande: landshövding Bengt Lyberg) har till uppgift att utarbeta ett system för en rullande virkesbalansutredning. Systemet bör enligt direktiven för utredningen möjliggöra beräkningar som kan ligga till grund för ställningstaganden på såväl kort som lång sikt till utbyggnader på industrisidan och till olika åtgärder i skogsbruket.

I sitt nyligen framlagda delbetänkande (Ds Jo 1975:1) Virkesbehov och virkestillgång redovisar utredningen vissa beräkningar beträffande den framtida tillgången på råvaror för skogsindustrin. Utredningen skall också bedöma vilka styrmedel som behövs inom skogspolitiken för att tillgodose önskemål om en hög intensitet i det svenska skogsbruket och om vidmakthållande av en långsiktig hög produktion i skogsindustrin.

Det till statsrådsberedningen knutna sekretariatet för framtidsstudier (Ju 1973:05) har genom beslut av 1974 års riksdag fått medel till sitt förfogande för studier av utvecklingen på lång sikt inom tre eller fyra olika områden. Till sekretariatet har knutits en parlamentarisk referensgrupp. Ett av sekretariatets projekt behandlar råvaror och naturresurser. En interdepartemental referensgrupp följer fortlöpande arbetet med projektet.

Regeringarna i de nordiska länderna har beslutat utreda den nordiska råvaru- och resurssituationen och undersöka möjligheterna till ett närmare samarbete i syfte att dra största möjliga nytta av tillgängliga resurser.

NU 1975:30

20 Utöver de utredningsprojekt som nu har nämnts pågår inom ramen för det offentliga utredningsarbetet och som ett led i arbetet vid olika myndigheter ett stort antal studier och utredningar med anknytning till råvaruoch naturresursfrågorna.

Arbetsgrupp för råvaror

Chefen för industridepartementet har i maj 1975 beslutat tillsätta en arbetsgrupp för råvarufrågor med representanter för industrin och de anställdas organisationer. Arbetsgruppen knyts till näringspolitiska rådet, som är ett organ för samråd i näringspolitiska frågor mellan regeringen, näringslivet och de anställdas organisationer. Arbetsgruppen skall fungera som ett forum för diskussion och ömsesidigt informationsutbyte. Inom arbetsgruppen skall man väga samman olika bedömningar av utvecklingen på råvaruområdet och komma fram till en helhetssyn på den näringspolitiska innebörden av denna utveckling. Ordförande i arbetsgruppen blir ekon. lic. John Ekström, industridepartementet.

Beslutet om arbetsgruppen har, enligt ett uttalande av industriministern, fattats mot bakgrund av de stora variationer i priser och tillgång som kännetecknar råvarumarknaden och som framkallar en osäkerhet som har förstärkts under senare år. Gemensamma aktioner av råvaruproducerande länder och bilaterala avtal mellan konsumenter och producentländer kan, framhålls det, få konsekvenser för den svenska industrins försörjning med råvaror. Utgångspunkten för regeringens näringspolitik på råvaruområdet måste, säger industriministern, vara industrins behov av en jämn och tryggad försörjning med råvaror.

Utskottet

Allmänna riktlinjer

Genom propositionen 1975:30 framläggs för första gången ett samlat program för den svenska energipolitiken. Det innefattar bl. a. en bedömning av energikonsumtionens utveckling under i första hand en tioårsperiod, energibalanser som illustrerar hur energi anskaffas och nyttiggörs etc., en genomgång av produktionsstrukturen med ställningstaganden i fråga om olika energikällor samt ett omfattande och mångsidigt forskningsprogram. Principiell betydelse har inte minst inriktningen på energibesparing. På ett mera medvetet och konsekvent sätt än tidigare avses styrande åtgärder sättas in på både produktions- och konsumtionssidan för att utvecklingen på energiområdet skall komma i samklang med allmänna samhälleliga strävanden.

På några få år har energifrågorna blivit ett av de mest uppmärksammade ämnena i den politiska debatten. Detta gör sig i hög grad märkbart i riks -

NU 1975:30

dagsarbetet. År 1971, då riksdagen fick sin nuvarande utskottsorganisation, var den energipolitiska debatten i huvudsak koncentrerad kring ett speciellt utbyggnadsprojekt på vattenkraftsområdet. År 1972 förelåg vid sidan av de löpande anslagsfrågorna endast några få motioner rörande forskning, planering och information inom energisektorn. År 1973 dominerades energidebatten av frågan om fortsatt utbyggnad av kärnkraftsproduktionen, ett ämne som sedan dess har stått i centrum. 1 anslutning därtill aktualiserades bl. a. förslag rörande alternativa energikällor och vissa besparingsåtgärder. Genom inrättandet av statens industriverk erhölls ett permanent organ för prognos- och utredningsarbete på energiområdet. År 1974 väcktes - mot bakgrund av den internationella oljekris som inträffat - ett stort antal motioner som tillsammans tog upp en mångfald viktiga aspekter på energihushållningen - åtgärder avseende oljeförsörjningen, omprövning av programmet för kärnkraftsutbyggnad, utnyttjande av nya energikällor, energibesparing, planering och organisatoriska reformer. Utskottet kunde under dessa år hänvisa till ett alltmera omfattande utredningsarbete rörande energiförbrukning och energiproduktion. Särskilt många utredningsinitiativ togs år 1972. Då tillsattes en utredning för energiprognoser, en utredning rörande vattenkraftsutbyggnader, en delegation för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor och en utredning om radioaktivt avfall. Dessa och andra utredningar-speciellt bör nämnas energiprogramkommittén, vars arbete väsentligen genomfördes under år 1974 - har bidragit med material som ligger till grund för den proposition som nu behandlas.

Det aktuella läget i energidebatten präglas av en rad viktiga utvecklingstendenser. Miljöfrågorna har på senare år uppmärksammats alltmer, i vårt land och internationellt. En ökad insikt har spritt sig om knappheten på olika slags energiråvaror, en knapphet som accentueras genom växande efterfrågan från de folkrika u-ländernas sida. Medvetandet om de krav som den internationella solidariteten ställer kommer återhållsamhet i energikonsumtionen att framstå som än mer nödvändig för industriländernas del. Oljekrisen vintern 1973-1974 gav en kraftig påminnelse om det nuvarande energiförsörjningssystemets sårbarhet. Energi utnyttjandets centrala betydelse för välståndsutvecklingen i industrisamhället - och även i ett agrart samhälle - poängteras av den ekonomiska forskningen. Vetskapen om det oåterkalleliga i många åtgärder för ökad energitillförsel - förbrukning av fossila bränslen som inte förnyas, ianspråktagande av förut orörda vattenfall, säkerhets- och avfallsproblem i samband med kärnkraftsproduktion - leder till att alternativ som medger ett stort mått av bibehållen handlingsfrihet måste tillmätas stort värde.

Propositionen inleds med en översiktlig framställning av statsministern. Konkreta förslag framläggs av vederbörande departementschefer i tre bilagor. Av dessa behandlar näringsutskottet den mest omfattande, som avser industridepartementets verksamhetsområde.

Statsministern betonar i sitt anförande bl. a. energifrågornas globala aspek -

NU 1975:30

ter och det förhållandet att all energiproduktion är förenad med miljöproblem. Han diskuterar sambandet mellan energiförsörjning och samhällsutveckling och anger syftet med och villkoren för den energipolitiska planering som är det genomgående temat i propositionen. Fyra moment i energiplaneringen betecknas som hörnpelarna i svensk energipolitik. Det gäller för vårt land att dämpa ökningen av energikonsumtionen, att driva en aktiv oljepolitik, att trygga behovet av elkraft och att delta i en internationell samverkan för energihushållning.

I fråga om energikonsumtionens utveckling föreslås att strävan skail vara att ökningstakten, som under de senaste femton åren varit ca 4,5 % per år, minskas till ca 2 % per år under perioden 1973-1985. Från 1990-talets början skall strävan vara att hålla energikonsumtionen på en oförändrad nivå. En rad åtgärder i besparingssyfte nämns, såsom ekonomiska stimulansåtgärder, höjd energibeskattning, forskning och utvecklingsarbete, föreskrifter om tillståndsprövning för energikrävande industrianläggningar, fortsatt sparkampanj. En del av de förslag till åtgärder av detta slag som läggs fram i propositionen prövas av civilutskottet.

Nära tre fjärdedelar av den totala energiförbrukningen är för närvarande baserad på förbränning av olja. En rad skäl - den miljöförstöring och de hälsorisker som oljeförbränningen medför, betydelsen av att spara olja för mera angelägna behov, ekonomiska och utrikespolitiska nackdelar till följd av oljeberoendet - anförs för vad som betecknas som en integrerad oljepolitik under samhällelig ledning. I denna skall bl. a. ingå statlig garanti för att underlätta investeringar i utvinrting av fossila bränslen, bilaterala avtal med oljeexporterande stater, samarbete med andra oljekonsumerande länder, bildande av ett statligt oljebolag och statligt deltagande i raffmaderinäringen. Ett i propositionen framlagt förslag om ökad oljelagring prövas av försvarsutskottet.

För att tillgången till elkraft skall säkras föreslås utbyggnad av elproduktion i olika former. Av den ekonomiskt utbyggbara vattenkraften tas ca 61 TWh per år till vara genom kraftstationer som finns eller håller på att anläggas. Ett tillskott av ca 5 TWh beräknas kunna utvinnas under tiden fram till 1985, främst genom kompletteringar i redan utbyggda älvar och utbyggnad av en del smärre vattendrag. Miljöhänsyn motiverar att resultaten av pågående utredningsarbete avvaktas innan frågor om större vattenkraftsprojekt aktualiseras. Utnyttjandet av fossila bränslen skall förbättras genom ökad framställning av s. k. mottryckskraft, varvid samtidigt produceras varmvatten för husuppvärmning. Ett energitillskott av samma storleksordning som det nyssnämnda - 4 å 6 TWh - kan enligt kraftvärmeintressenternas planer erhållas i kommunerna under tiden fram till 1985. Ytterligare 10 TWh anses emellertid erforderliga. För att detta behov skall täckas föreslås att befintliga kärnkraftstationer - i drift eller under uppbyggnad, med sammanlagt elva aggregat - kompletteras med två reaktorer. Någon ny kärnkraftstation skall alltså inte tillkomma. Statsministern erinrar om den kritiska

NU 1975:30

inställning till kärnkraften som kommer till uttryck på många håll och anger det som rimligt att Sverige för en försiktigare politik när det gäller utbyggnad av kärnkraft än flertalet andra länder.

I avsnittet om internationell samverkan berör statsministern bl. a. det internationella energiorganet IEA (International Energy Agency). Förslag om godkännande av Sveriges anslutning till det avtal om ett internationellt energiprogram, IEP, som upprättats inom IEA, har framlagts i propositionen 1975:42. Denna har utskottet behandlat i sitt betänkande 1975:29. Medverkan i lösningar av internationella kriser på energiområdet och i en internationell solidaritets- och jämlikhetspolitik när det gäller hushållning med naturresurser framhålls vara uppgifter som vårt land bör ta på sig. I detta sammanhang erinras om att i den internationella diskussionen under senare år lagts dramatiskt ökad tonvikt vid de globala resursfrågorna: jorden som ekologiskt system, de gränsöverskridande miljöproblemen, de yttre gränserna för mänsklig aktivitet. Faran av en kraftigt ökad koldioxidhalt i atmosfären till följd av förbränningen av fossila bränslen betonas. Förbrukningen av dessa bränslen leder till en uttömning av vissa energiresurser. Det är emellertid troligt, påpekas det, att klimatskäl kommer att sätta en tidigare gräns för förbränningen än de globala reservernas storlek. Här antydda och andra problem på energiområdet behandlas inom FN och andra internationella organ. Det nordiska samarbetets betydelse poängteras också.

En viktig princip för de förslag som läggs fram i propositionen anges vara att långsiktiga bindningar skall undvikas och handlingsfriheten för framtiden bevaras. Med hänsyn till de långa planeringstider som gäller på energiområdet bedöms det vara nödvändigt att statsmakterna år 1978 tar ställning till frågor om energiförsörjningen efter år 1985.

Propositionen har föranlett åtskilliga motioner. Bland dessa märks särskilt de fyra oppositionspartiernas partimotioner - 1975:2030 (c), 1975:2029 (m), 1975:2031 (fp) och 1975:2034 (vpk) - som i växlande grad innehåller kritik av konkreta inslag i propositionens riktlinjer för energihushållningen och av den grundsyn som dessa riktlinjer utgår från. Dessutom finns ett stort antal motioner från den allmänna motionstiden vilka tar upp energifrågor av större eller mindre räckvidd. En av dem - motionen 1975:905 (c) - är en partimotion rörande energipolitiken i allmänhet. Till en del har dessa motioner besvarats genom propositionen.

De grundläggande resonemang och de sammanfattande översikter av propositionens förslag som statsministerns anförande innehåller är - som framgår av motionerna - delvis av kontroversiell natur. Regeringen har i anslutning till detta anförande föreslagit riksdagen att godkänna de allmänna riktlinjer för energihushållning m. m. som statsministern har förordat. Då de kontroversiella frågorna återkommer senare i propositionen, där konkreta förslag presenteras mera utförligt, finner utskottet det inte rationellt att diskutera dessa frågor i betänkandets inledande avsnitt. Utskottet tar alltså inte redan här upp sådana frågor som målsättningen beträffande energi -

NU 1975:30

konsumtionens utveckling eller den fortsatta politiken när det gäller produktion av kärnkraft utan låter sitt inledande ställningstagande bli av allmän natur.

Med den reservation som här angivits kan utskottet instämma i huvudmomenten i vad statsministern anfört. Energikonsumtionens ökning måste dämpas. Det bör eftersträvas att den efter en övergångstid bringas att upphöra. Detta kräver energiska åtgärder i besparingssyfte. Det är angeläget att vårt lands oljeberoende minskas. Detta motiverar oljepolitiska insatser av olika slag. Elkraftsproduktionen bör inriktas på att energikällorna skall tillvaratas så rationellt som möjligt. Fossila bränslen bör följaktligen i möjligaste mån användas för framställning av mottryckskraft. Natur- och miljövärden måste väga tungt vid ställningstagande till de oåterkalleliga ingrepp som vattenkraftsutbyggnad medför. I fråga om utbyggnad av kärnkraftverk bör Sverige inta en avvaktande hållning. Säkerhets- och avfallshanteringsproblemen i samband med kärnkraftsproduktion måste ägnas stor uppmärksamhet. Internationell solidaritet är en självklar utgångspunkt för vårt lands energipolitik. Denna måste alltså i väsentlig mån bestämmas av ekologiska aspekter, av kravet på globala hänsyn när det gäller resursutnyttjande och miljöpåverkan. Över hela linjen bör eftersträvas att handlingsfriheten så långt möjligt bevaras för framtiden. Samtidigt som forskningsrön, praktiska erfarenheter och planer successivt redovisas bör siktet vara inställt på att frågan om energiförsörjningen på nytt i hela sin vidd skall prövas av statsmakterna år 1978.

Energikonsumtionens utveckling

I fråga om energikonsumtionens utveckling förordas i propositionen, som ovan sagts, att ett av energipolitikens mål skall vara att ökningen av energiförbrukningen i Sverige begränsas till 2 % per år i genomsnitt t. o. m. år 1985. För tiden därefter skall en ytterligare nedpressning av tillväxten eftersträvas, så att landets totala energikonsumtion om möjligt kan stabiliseras på en konstant nivå omkring år 1990. Chefen för industridepartementet utvecklar detta tema mera utförligt mot bakgrund av en redogörelse för faktorer som påverkar energikonsumtionen, för vissa internationella tendenser på energiområdet och förde prognoser som energiprognosutredningen (EPU) har lagt fram. Det bör observeras att av EPU:s två konsumtionsalternativ även det lägre innebär en större årlig ökning av energiförbrukningen än enligt propositionen.

En huvudlinje i industriministerns resonemang om energiförbrukningens utveckling är följande. Inom industrin har förbrukningen stigit såväl totalt som räknat per sysselsatt. Energibehovet per producerad enhet har emellertid allmänt sett gått ned. Den specifika energiförbrukningen har med andra ord minskat. För att förädlingsgraden skall kunna höjas och ambitionerna i fråga om förbättrad arbetsmiljö, kortare arbetstid etc. förverkligas är emel -

NU 1975:30

lertid en ökning av energitillförseln till industrin nödvändig. En fortsatt industriell expansion är en förutsättning för att väsentliga otillfredsställda behov i samhället, bl. a. av en utbyggd offentlig service, skall kunna tillgodoses. Om energikonsumtionen får utvecklas spontant kan den årliga ökningen fram till år 1985 antas bli ca 3 96, och även därefter - fram till sekelskiftet - blir det sannolikt en ökning, om än i lägre takt. Det är denna tendens som enligt det framlagda energihushållningsprogrammet skall ersättas med en lägre, så småningom upphörande tillväxt i energiförbrukningen. Energipolitiken skall planmässigt inriktas på målet att söka åstadkomma en oförändrad förbrukning omkring år 1990. Industriministern uttalar emellertid att han inte anser det försvarligt att till varje pris hålla tillbaka energiförbrukningen. Energipolitiken får, menar han, inte förhindra att vi uppnår våra grundläggande mål beträffande sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, bättre regional balans, trygghet, jämlikhet och god miljö. Konsumtionsbegränsningen är, framhålls det också, lättast att åstadkomma inom uppvärmningssektorn, medan det inom industrin krävs relativt lång tid för att genomföra energibesparingar utan men för sysselsättningen. Industrins förbrukning förutsätts därför få öka mer än genomsnittligt, med ca 3 % per år t. o. m. år 1985.

I motionerna kommer olika uppfattningar i detta ämne till uttryck. Efter en diskussion av svenska och internationella prognoser rörande energiförbrukningen konstateras i motionen 1975:2029 (m) att ”en helhjärtad satsning på åtgärder för att stimulera fram en väsentligt effektivare energihushållning än i dag” är en förutsättning för att energikonsumtionens ökning skall kunna nedbringas till blott 2 96 per år. Motionärerna instämmer i att detta bör vara målet. De gör emellertid en reservation, som nära ansluter till industriministerns nyss refererade uttalande. Sverige kan, hävdar de, på det energipolitiska området inte nämnvärt skilja ut sig från den närmaste omvärlden. Om exempelvis OECD-länderna har som riktmärke en treprocentig tillväxt av energiförbrukningen, har Sverige små möjligheter att med bibehållen internationell konkurrenskraft begränsa tillväxten till 2 96. Samtidigt som tvåprocentsmålet eftersträvas bör därför enligt denna motion upprätthållas en hög beredskap så att - om målet inte kan uppnås - beslut snabbt kan fattas om en ytterligare utbyggnad av den inhemska energiproduktionen. Motionärerna är inte beredda att ge tvåprocentsmålet prioritet, om det visar sig att man härigenom äventyrar möjligheterna att upprätthålla den fulla sysselsättningen eller den ekonomiska utveckling som det råder enighet om.

I motionen 1975:2034 (vpk) uttalas om energikonsumtionen i första hand att en stabilisering av energiintaget måste uppnås inom högst femton år. Beträffande förbrukningen under denna period säger sig motionärerna så långt acceptera regeringens syn som att en viss tillväxt i det samlade energiintaget kan vara nödvändig under en övergångstid. Mot regeringen riktar de i detta sammanhang den kritiken att den beräknade tillväxten inte har

NU 1975:30

fått en sådan inriktning - på investeringar som skall omvandla teknik och produktion - att det blir sannolikt att energiförbrukningen kommer att sluta öka. En totalplanerad ekonomi med mycket omfattande styrmekanismer är enligt motionärerna nödvändig för att det uppsatta målet skall nås.

En ytterligare begränsning av energiförbrukningens ökningstakt anges i motionen 1975:2031 (fp) som möjlig. Under tiden fram till senare delen av 1980-talet, då motionärerna räknar med att tillväxten skall kunna upphöra, skulle den årliga ökningen inte behöva uppgå till mer än ca 1,5 96 per år. Denna uppfattning baseras på en mera optimistisk kalkyl i fråga om möjligheterna till energibesparing, i huvudsak inom lokaluppvärmningssektorn, än den som ligger till grund för propositionens beräkning av konsumtionsutvecklingen.

Motionen 1975:2030 (c) tar sikte på en ännu större återhållsamhet i energianvändningen. Den årliga konsumtionsökningen under perioden 1973-1985 bedöms här kunna reduceras till ca 1 96 per år. För industrins del ligger motionärernas alternativ inte lika långt från regeringens förslag; de har här siffran 2,3 96. Som förutsättning för sina beräkningar har motionärerna ett mera omfattande program för stimulans av energibesparande investeringar än det som läggs fram i propositionen.

Propositionens och de här berörda motionernas målsättning när det gäller energiförbrukningens utveckling baseras primärt på konsumtionsprognoser. Dessas resultat har med utgångspunkt i värderingar som talar för minskad energiförbrukning omformats till program för energikonsumtionen, varvid bedömningen av möjligheterna till energibesparing fått avgörande betydelse för vilket procenttal som valts vid målangivelsen. I vad som sagts om värderingsunderlaget ligger att hänsyn har tagits till de krav som en viss avsedd konsumtionsnivå ställer på produktionssystemet. Skillnaderna i program för energiförbrukningen återspeglar skillnader i uppfattning om godtagbar produktionsstruktur på energiområdet. Till hithörande frågor återkommer utskottet i det följande.

Utskottet anser det riktigt och nödvändigt att energipolitiken i vårt land inriktas på att bryta den utveckling mot allt högre energikonsumtion som pågår sedan länge. Vikten av att hushålla med oersättliga tillgångar av fossilt material, miljöskäl i övrigt, samhällsekonomiska skäl och omsorg om vårt lands internationella oberoende motiverar detta. Självklara förutsättningar för att det skall vara rimligt att uppställa preciserade kvantitativa mål i fråga om energikonsumtionens utveckling är att statsmakterna sätter in planerade åtgärder i konsumtionsbegränsande syfte, fortlöpande följer dessas verkningar och är beredda att successivt anpassa åtgärdernas inriktning och omfattning med hänsyn härtill.

Det är samtidigt angeläget att de etappmål och långsiktiga mål för begränsning av energiförbrukningen som ställs upp är realistiska. Det måste undvikas att energipolitiken kommer i konflikt med samhällspolitiken i stort, vars centrala mål i fråga om sysselsättning, ekonomisk tillväxt osv.

NU 1975:30

inte får äventyras. Det program för avtagande och - vid 1980-talets slut - upphörande ökning av energikonsumtionen som framläggs i propositionen betecknar enligt utskottets mening en i dagens läge välmotiverad viljeinriktning och tillstyrks därför. Förslagen i motionerna 1975:2030 (c) och 1975:2031 (fp) om lägre procenttal för den godtagbara ökningstakten fram till år 1985 avstyrker utskottet sålunda.

Mot det resonemang som utskottet här har fört om avvägning mellan energipolitik och allmän samhällspolitik kan möjligen invändas att - såsom understryks i propositionen och flera motioner - hänsyn till ekologiska förhållanden medför vissa absoluta restriktioner för energianvändningen. Detta innebär att energipolitiska mål måste fä prioritet i vissa lägen. Utskottet räknar emellertid med ett betydande handlingsutrymme inom de absoluta restriktionernas ram. En mera rationellt utformad energiproduktion än den nuvarande kan möjliggöra ökad energikonsumtion utan att påverkningarna på miljön blir större än vad som kan accepteras.

Planering på energiområdet, m. m.

En förbättrad planering på energiområdet är ett viktigt inslag i det program för energihushållning som framläggs i propositionen. Industriministern framhåller att denna planering måste samordnas med annan övergripande samhällsplanering och att den kräver ett fylligt underlag av kunskaper om energiförbrukningens sammansättning och utveckling. EPU:s sekretariat har, såsom var avsett, sedan utredningen slutfört sitt uppdrag förts över till statens industriverks energibyrå. I propositionen nämns att man där är sysselsatt med att utveckla en energiprognosmodell som är avsedd att utgöra ett instrument för bedömning av energins roll i den svenska samhällsekonomin och som har utformats i nära anslutning till det modellsystem för hela ekonomin som långtidsutredningarna arbetar med. Även annan pågående verksamhet redovisas. Med hänvisning till synpunkter som kommit fram vid remissbehandlingen av betänkanden på energiområdet meddelar industriministern att han avser att föreslå regeringen att statistiska centralbyrån får i uppdrag att i samråd med olika myndigheter m. fl. utarbeta förslag till åtgärder för att vidareutveckla energistatistiken.

I motionen 1975:2029 (m) framförs ett yrkande ”att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande energistatistik och energiprognoser”. I den passus i motionen som torde åsyftas säger motionärerna att de vill starkt understryka behovet av förbättring, utvidgning och snabbare framtagning och rapportering av energistatistiken. Pågående arbete med att utveckla en energiprognosmodell tillmäter de stor betydelse. Motionsyrkandet synes alltså inte innebära annat än ett instämmande i de riktlinjer för arbetet med energistatistik och energiprognoser som anges i propositionen. Samma ställningstagande gör utskottet.

I motionen 1975:2031 (fp) föreslås att riksdagen skall begära att regeringen

NU 1975:30

årligen förelägger riksdagen en fyllig redogörelse för energiläget. I den bilaga till budgetpropositionen som avser industridepartementets verksamhetsområde lämnas enligt praxis en översiktlig redogörelse för energifrågor. Med hänsyn till det ökande intresse som energisektorn tilldrar sig synes det naturligt att denna redovisning för riksdagen på lämpligt sätt kompletteras, så att rikdagen hålls å jour med utvecklingen på energiområdet och får dra nytta av det förbättrade informationsunderlag som erhålls bl. a. genom den utbyggda energistatistiken. Någon särskild framställning i detta ämne till regeringen finner utskottet inte erforderlig.

En framställning till regeringen om förslag till program för att initiera särskilda energianalyser begärs i motionen 1975:905 (c), som väcktes under den allmänna motionstiden. Sådana energianalyser skulle innebära att energiåtgången för olika produkter beräknas för hela tillverkningsprocessen alltifrån råvarustadiet och också för produkternas utnyttjande. Med hjälp av systematiska energianalyser skulle, menar motionärerna, energiförbrukningen inom industrin på kort sikt kunna begränsas genom relativt enkla åtgärder.

I propositionen uttalas att kunskapsunderlaget för bedömning av industrins framtida energibehov behöver förbättras. Energiåtgången inom industrin bestäms, framhålls det, bl. a. av den specifika energiförbrukningen, dvs. hur mycket energi som går åt för att producera en viss vara. Vissa undersökningar på detta område har redan genomförts i EPU:s regi. Industriministern anmäler att industriverket avses få i uppdrag att i samarbete med berörda näringslivsorganisationer studera bl. a. energianvändningen inom de två mest energikrävande industribranscherna, nämligen järn- och stålindustrin och skogsindustrin, och att på grundval av dessa och andra studier lägga fram förslag till åtgärder för att nedbringa energianvändningen. Uppdraget skall ses som en inledning till en kontinuerlig undersökningsverksamhet, omfattande all industriell energianvändning.

Den verksamhet som sålunda aviseras synes ligga helt i linje med motionärernas intentioner. Utskottet räknar med att den metodik som det här är fråga om successivt får ökad spridning. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning till att dess syfte får anses redan vara tillgodosett.

Det nyss nämnda uppdraget till industriverket skall också omfatta ett studium av möjligheterna att tillvarata spillvärme från industriella processer för värmedistribution och elproduktion. Frågan om spiUvärmeutnyttjande har tagits upp i två motioner. I motionen 1975:289, som väcktes under den allmänna motionstiden, framförs önskemål om att en riksomfattande inventering i syfte att kartlägga möjligheterna till utnyttjande av spillvärme från industrin skall sättas i gång snarast. Detta önskemål tillgodoses genom uppdraget till industriverket. Någon framställning till regeringen i enlighet med detta motionsyrkande finns det därför inte skäl för. I motionen 1975:2009 föreslås att riksdagen skall fatta principbeslut om att spillvärme från industriell produktion skall tillvaratas för återuppvärmningsändamål eller kraftproduktion senast från år 1985. Statsmakternas intresse för till -

NU 1975:30

varatagande av spillvärme kommer till uttryck genom regeringens uppdrag till industriverket. Någon anledning att komplettera de konkreta insatserna på området, vilka utskottet fäster stor vikt vid, med ett principbeslut av angivet slag finns enligt utskottets mening inte.

I motionen 1975:289 föreslås också att riksdagen skall begära hos regeringen att åtgärder snarast vidtas i syfte att tillämpa energisnål systemlösning vid Stålverk 80 i Luleå.

1 planerna för Stålverk 80 ingår att överskottsvärme från stålverket skall utnyttjas för uppvärmningsändamål inom Luleå kommun. Utskottet har erfarit att även andra, avancerade möjligheter att använda överskottsvärme övervägs. Det är över huvud taget en viktig uppgift vid projekteringen av anläggningen att söka åstadkomma en rationell energianvändning och därigenom begränsa energiåtgången, något som givetvis kan ha stor ekonomisk betydelse för företaget.

Mot bakgrund av vad här sagts finner utskottet det inte erforderligt med någon framställning till regeringen för att det syfte som motionärerna anger skall beaktas utan avstyrker motionsyrkandet.

En rad möjligheter till energibesparing berörs i motionen 1975:910. Motionärerna rekommenderar förbättrad isolering av byggnader, helt genomförd individuell debitering av hushållens energikonsumtion, avgift på engångsförpackningar och energiskatt i stället för ”löneskatt”. Alla de föreslagna åtgärderna har, hävdar de, fördelen att vara sysselsättningsstimulerande. Enligt motionsyrkandet bör riksdagen begära en målmedveten flerårig energisparplan, innefattande moment av här angivet slag.

Av civilutskottets yttrande över motionen (se bilaga) framgår att motionärernas önskemål om åtgärder i fråga om värmeisolering kan anses i väsentliga delar tillgodosedda och att frågan om former för energidebitering är föremål för uppmärksamhet. På grundval av propositionen 1975:92 har riksdagen beslutat om vissa ändringar i energibeskattningen som träder i kraft den 1 juli 1975. I den proposition som behandlas i detta betänkande aviseras en utredning som skall behandla frågan om det mera långsiktiga utnyttjandet av energibeskattningen i energipolitiskt syfte. Användningen av engångsglasharminskat sedan bestämmelser om avgift på vissa dryckesförpackningar infördes år 1973. En nyligen beslutad ändring av avgiften har beräknats ge ökat utrymme för höjning av pantvärdet på returglas, vilket kan komma att innebära att engångsförpackningar på dryckesområdet förlorar terräng ytterligare. Inom handeln förekommer åtgärder för att minska förbrukningen av bärkassar.

Sammanfattningsvis finner utskottet att de uppslag som motionärerna för fram är föremål för uppmärksamhet i sådan utsträckning att en framställning till regeringen om en energisparplan av angivet innehåll inte är motiverad. Utskottet hänvisar vidare till den informationsverksamhet rörande energisparande som propositionen innehåller riktlinjer för. Motionen väcktes innan propositionen förelåg.

NU 1975:30

30 Ytterligare ett principbeslut som förordas i motionen 1975:2009 skulle gå ut på att statsförvaltningen och statliga företag från år 1980 skall använda oblekt papper för kontorsändamål. Motionären påpekar att tillverkningen av blekt massa medför väsentligt högre energiåtgång, samtidigt som vedutbytet blir lägre och utsläppet av föroreningar i vattendrag betydligt mera omfattande.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är önskvärt att för kontorsändamål i största möjliga utsträckning används oblekt papper. Det kan också vara önskvärt att staten går i spetsen för en utveckling i denna riktning. Utskottet är emellertid inte berett att förorda ett principbeslut av angivet slag. Vad beträffar möjligheterna att åstadkomma energibesparande ändringar i konsumtionsmönstret vill utskottet också erinra om de planer i fråga om specialiserad energiinformation, inriktad på konsumenterna, som redovisas i propositionen. Med vad här sagts avstyrker utskottet det motionsyrkande som här är i fråga.

Kraven på energihushållning har, sägs det i motionen 1975:2031 (fp), sådan tyngd att de bör stadgas i en ramlag - en ”energisparlag" - inledd med ett generellt krav på användning av den bästa energihushållande teknik som finns att tillgå till rimlig kostnad. Lagen skulle av myndigheterna kunna användas som bas för förhandlingar med näringslivet, och med utgångspunkt i den skulle exempelvis byggnormer kunna preciseras. Motionärerna önskar utredning om en sådan lag.

En mångsidig uppsättning av styrmedel - information, rådgivning och utbildning, stödåtgärder och direkta föreskrifter - torde fl användas för att de uppställda målen i fråga om energibesparing skall kunna nås. Utskottet anser inte att en allmänt hållen energisparlag av den art som skisseras i motionen skulle medföra några väsentliga fördelar som inte kan uppnås den förutan och avstyrker därför motionsyrkandet.

Frågan om en regional och lokal energiplanering, samordnad med annan översiktlig samhällsplanering, tas upp i motionen 1975:391, som väcktes under den allmänna motionstiden. Den energipolitiska planeringen bör, anser motionärerna, i första hand förankras i kommunerna. Som komplement till denna lokala planering förordas en regional energipolitisk planering, bedriven i länsstyrelsens regi och samordnad med annan regional planering.

Denna fråga behandlas i propositionen. Industriministern understryker där betydelsen av en kommunal energiplanering. Han erinrar om det förslag till lag om allmänna värmesystem som nyligen har framlagts av värmeanläggningsutredningen och uttalar att en särskild lagstiftning om kommunal energiplanering bör införas. Denna skulle avse produktion och distribution av i princip alla energislag för alla konsumtionsändamål oavsett ägarförhållanden. Regional samverkan över kommungränserna på frivillighetens grund bör eftersträvas, säger föredraganden vidare, och man bör också söka finna en ordning som medför nödvändig koordinering av de kommunala planerna sett i ett större sammanhang. Industriministern med -

NU 1975:30

delar att han avser att inom kort begära regeringens bemyndigande att tillkalla en särskild utredning med uppgift att utarbeta förslag om en kommunal energiplanering m. m. En utredning av detta slag måste betraktas som en förutsättning för att intentionerna i motionen 1975:391 skall kunna förverkligas. Då motionärernas grundläggande syfte alltså blir tillgodosett avstyrker utskottet deras yrkande om en framställning till regeringen i ämnet.

Finansiella åtgärder, m. m.

I anslutning till synpunkter på energibeskattningen framförs i motionen 1975:2009 förslag att riksdagen skall fatta principbeslut om att en plan skall utarbetas för särskilda kallortsbidrag. Dessa skulle utgå inom en eller flera temperaturzoner efter någon form av allmänna regler och ha till syfte att öka jämlikheten mellan medborgare - och även juridiska personer - i olika delar av landet. Utskottet - som vill erinra om att vissa kallortstillägg finns som avlöningsförmåner - anser att ett system med generella kallortsbidrag skulle vara olämpligt och avstyrker motionsyrkandet.

I samma motion begärs också principbeslut om att en flerårsplan skall upprättas för särskilda avslåndsbidrag till medborgare och juridiska personer i sådana delar av landet där det krävs långa regionala transporter vilka inte kan ske kollektivt. Syftet skulle tydligen vara att kompensera den belastning som en höjning av drivmedelsbeskattningen medför för denna kategori.

I detta sammanhang kan erinras om den planerade avvecklingen av det system med orts- och zontillägg som nu tillämpas vid försäljningen av petroleumprodukter och som medför extra kostnader för dem som är bosatta på orter belägna långt från de stora importhamnarna (se NU 1975:10 och prop. 1975:92 s. 118). Utskottet avstyrker förslaget om avståndsbidrag.

En ökad användning av ved för bostadsuppvärmning är angelägen från energibesparings- och miljösynpunkt och borde därför premieras av staten, hävdas det i motionen 1975:396. Motionärerna vill ha en utredning härom och för fram tanken att det skulle anförtros åt länsstyrelsernas naturvårdsenheter att i samråd med kommunernas fritidsnämnder eller motsvarande organ leda röjning i skogar och hagmarker och fördela premier bland deltagarna.

Frågan om stimulansåtgärder i syfte att åstadkomma ökad användning av ved - något som angivits vara av betydelse för skogsvården och miljövården - har under en följd av år tagits upp i motioner om slopande av beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet. Dessa motioner har genomgående avslagits av riksdagen (se senast SkU 1975:7).

Utskottet delar uppfattningen att fritidshuggning av brännved kan ha betydelse från miljövårdssynpunkt. Ett premiesystem av det slag som motionärerna skisserar är utskottet dock inte berett att förorda. Det bränsle som utvinns genom den verksamhet som skulle premieras representerar ett ekonomiskt värde. Vid höga oljepriser kan även utan premier finnas ett ekonomiskt incitament för sådan användning av ved som enligt motionen

NU 1975:30

bör stimuleras.

Energipolitiken bör i forsta hand förlita sig på generella styrmedel för att påverka konsumtionen i önskad riktning, anförs i motionen 1975:2029 (m). Motionärerna säger sig mot denna bakgrund vara i princip positivt inställda till användningen av miljö- och energiavgifter som styrinstrument. De energikällor som det är mest angeläget att minska beroendet av bör då belastas tyngst, andra - såsom solenergi - inte alls. Generellt torde gälla att en högre energiprisnivå medverkar till en bättre energihushållning, menar motionärerna. Vi vet dock inte mycket om hur priskänslig efterfrågan är på detta område och sålunda om hur effektiva energiavgifterna kan väntas bli, tillägger de och förordar att dessa frågor görs till föremål för ytterligare studier.

Frågan om miljöavgifter behandlas av utredningen (Jo 1971:08) om kostnaderna för miljövården. Utskottet finnér inte skäl att göra något uttalande om miljöavgifter i detta sammanhang. Vad beträffar energiavgifter erinrar utskottet om att det, som berörts ovan, i propositionen aviseras att en utredning skall tillkallas för att pröva frågan om hur energibeskattningen på längre sikt kan utnyttjas i energipolitiskt syfte. Det ämne som motionärerna tar upp blir alltså föremål för uppmärksamhet. Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att nu göra något uttalande i detta ämne.

Den tillämnade utredningen rörande energibeskattningen föreslås i motionen 1975:2031 (fp) få i uppdrag att behandla också frågor rörande utformningen av eltaxorna. Taxornas utformning och avgifternas storlek har hittills främst varit en fråga för kraftproducenterna med statens vattenfallsverk som taxeledare, framhåller motionärerna. Taxorna, ofta mycket omsorgsfullt uppbyggda, har utformats för att tillgodose kraftbolagens anspråk i vissa avseenden. Distributionsföretagens taxor är varierande. När en ny energipolitik arbetas fram är det, menar motionärerna, inte längre självklart att taxesystemet bör ha denna uppbyggnad. Det bör i stället utformas så att hushållningsmålen kan nås. Man kan med taxesättningen bl. a. främja ett bättre utnyttjande av kraftsystemet under lågbelastningstid.

Frågor om eldistributionens och elproduktionens organisation utreds sedan några år av elutredningen (1 1971:01; utredningsman: landshövding Mats Lemne). I dess direktiv anförs att det från energipolitisk synpunkt är angeläget att det finns möjlighet att påverka utformningen av distributionsföretagens taxor så att elförbrukningen kan ges en i förhållande till annan energiförbrukning optimal inriktning och omfattning. I utredningsuppdraget ingår bl. a. att från samhälls- och företagsekonomiska synpunkter söka närmare analysera taxefrågor som aktualiseras genom strukturförändringarna inom eldistributionen. Till en del är frågan om eltaxorna alltså redan under utredning. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en översyn av eltaxornas utformning är naturlig, om samhället avser att föra en mera aktiv energipolitik. Det är självfallet viktigt att fortsatt utredningsarbete ägnas åt denna fråga. Utskottet anser inte att riksdagen nu bör ta

NU 1975:30

ställning till i vilken form detta bör ske. Utskottet finner det emellertid önskvärt att det vid utformningen av direktiven för den kommande utredningen om energibeskattningen noga övervägs i vad mån även taxefrågor bör beaktas av denna utredning.

Stöd till energibesparande åtgärder

Energibesparande åtgärder är, som framhölls inledningsvis, ett viktigt inslag i det energipolitiska programmet. Det är här till stor del fråga om att fortsätta insatser som redan har påbörjats.

Genom beslut av riksdagen år 1974 har för tiden t. o. m. utgången av år 1975 anslagits nära 370 milj. kr. till energibesparande åtgärder vid byggnader. Större delen av detta belopp gäller bostäder samt statliga och kommunala byggnader; frågor om sådant stöd prövas av civilutskottet. För näringslivets byggnader är bidragsramen för den nu angivna perioden 35 milj. kr. Bidrag utgår - med högst 50 000 kr. per projekt - till åtgärder som syftar till bättre hushållning med energi, företrädesvis förbättring av värmeisoleringen.

Bl. a. genom en sparundersökning, genomförd i samband med remissbehandlingen av energiprognosutredningens betänkande, har det framgått att det finns stora möjligheter att spara energi inom näringslivet. Med hänvisning härtill föreslås i propositionen att besparingsåtgärder inom näringslivet skall stimuleras genom särskilda bidrag. Utom till energibesparande åtgärder som har samband med byggnadsuppvärmning - vilka omfattas av de nuvarande stödåtgärderna - skall statsbidrag enligt förslaget kunna utgå för effektiviserat energiutnyttjande genom förbättring i befintliga tillverkningsprocesser, för övergång från olja till fast bränsle och för utnyttjande av kombinerade system. Bidragsgivningen på näringslivets område skall liksom nu vara begränsad till mindre och medelstora företag, men bidragsbeloppet skall höjas från 50 000 kr. till 75 000 kr. En viss ytterligare stimulans till energibesparande investeringar har skapats genom det system med avsättning av vinstmedel till särskild investeringsfond som har införts genom beslut 1974. Medel som har satts in på investeringskonto skall i första hand användas för investeringar i byggnader och maskiner, och därvid skall investeringar som innebär energibesparingar ges prioritet. I propositionen uttalas att företag som har möjlighet att disponera medel ur särskild investeringsfond endast i undantagsfall bör komma i åtnjutande av energibesparingsbidrag. Ytterligare ett ändamål som föreslås få statligt stöd är framtagandet av prototyper och demonstrationsanläggningar med inriktning på effektivare energianvändning inom industrin, transporter och samfärdsel, återvinning av energikrävande varor och återvinning av energi ur avfall. Anläggningar för energiproduktion vilka innebär tillämpning av en teknik som för närvarande inte kan anses lönsam skall också kunna komma i fråga för stöd. Bidrag till prototyper och demonstrationsanläggningar föreslås

3 Riksdagen 1975. 17 sami Nr 30

NU 1975:30

utgå med högst 50 % av kostnaderna utan någon bestämd högsta gräns för bidragsbeloppets storlek.

Industriministern beräknar att medel för stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivets byggnader och industriella processer m. m. samt till prototyper och demonstrationsanläggningarav det slag som nämnts kommer att behövas under flera år. För budgetåret 1975/76 föreslås ett belopp av sammanlagt 80 milj. kr., varav 2 milj. kr. är avsedda för energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader. Återstående 78 milj. kr. avser åtgärder inom industrijordbruk, handel och vissa servicenäringar. En uppdelning på olika ändamål visar att 18 milj. kr. har beräknats för stöd till åtgärder i näringslivets byggnader, 40 milj. kr. för åtgärder inom industriella processer och 20 milj. kr. för prototyper och demonstrationsanläggningar. Förutom medelsanvisning föreslås också ett bemyndigande för regeringen att under det kommande budgetåret besluta om mera långsiktiga åtaganden i fråga om stödåtgärder för prototyper och demonstrationsanläggningar. Gränsen för detta bemyndigande har satts till 10 milj. kr. med avseende på budgetåret 1976/77 och 5 milj. kr. med avseende på det därpå följande budgetåret.

1 motionen 1975:905 (c), som väcktes under den allmänna motionstiden, föreslås att riksdagen skall anhålla hos regeringen dels om ett stimulansprogram för energibesparande åtgärder inom industrin enligt riktlinjer som anges i motionen, dels om förslag till ett omfattande program för stöd till prototyper och demonstrationsanläggningar på energiområdet med särskild inriktning på alternativa energikällor eller besparingsåtgärder. Motionärernas önskemål får i det väsentliga anses ha blivit tillgodosedda genom propositionen.

En kraftig utbyggnad av stödprogrammet föreslås i motionen 1975:2030 (c). Förslaget får ses mot bakgrund av att motionärerna avvisar fortsatt kärnkraftsutbyggnad. Det är, menar de, fråga om en omfördelning av resurser från energiproduktion - i en form som de inte finnér godtagbar - till åtgärder som resulterar i minskad efterfrågan på energi. För stöd till åtgärder i näringslivets byggnader föreslås ett belopp av 180 milj. kr. mot 20 milj. kr. enligt propositionen. För investeringar i industriella processer föreslås ett belopp av sammanlagt 300 milj. kr. Härav skall 90 milj. kr. - 50 milj. kr. mer än enligt regeringens förslag - fördelas i form av bidrag, medan återstoden skall användas förlån. Inberäknat 20 milj. kr. för prototyper och demonstrationsanläggningar - samma belopp som enligt propositionen - uppnås ett totalbelopp av 500 milj. kr.

För det utvidgade stödprogrammet föreslår motionärerna regler som delvis avviker från dem som regeringen förordat. Programmet skall omfatta alla företagsstorlekar, fastän det med hänsyn till större företags möjligheter att utnyttja investeringsfondsmedel särskilt bör inriktas på de mindre företagen. Den övre gränsen för bidrag skall höjas till 150 000 kr.

Med åberopande av vad energiprogramkommittén föreslagit i sin i pro -

NU 1975:30

positionen redovisade promemoria (Ds I 1975:1) om behov av prototyper och demonstrationsanläggningar yrkar motionärerna därutöver att ett särskilt reservationsanslag av 35 milj. kr. anvisas för bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar för energiproduktion.

Utskottet anser att det av regeringen angivna stödprogrammet är väl avvägt och tillstyrker såväl de förordade riktlinjerna för bidragsgivningen som förslaget till medelsanvisning för ändamålet.

Något nytt anslag för bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar för energiproduktion är utskottet inte berett att förorda. 1 en utsträckning som utskottet finner lämplig tillgodoses detta ändamål enligt regeringens förslag genom att bidrag kan utgå från anslaget till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.

Om tidsramen för de föreslagna stödåtgärderna uttalar industriministern, som ovan sagts, att medel för ändamålet kommer att behövas under flera år. 1 motionen 1975:2031 (fp), understryks betydelsen av anslaget till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. och yrkas att riksdagen skall begära att stöd av detta slag skall utgå under en femårsperiod. Därigenom skulle, anför motionärerna, investeringarna kunna ske snabbt och bättre förutsättningar för industrins egen planering skapas.

Utskottet finner dock inte att riksdagen har skäl att nu precisera hur många år den av industriministern antydda perioden för bidragsgivning skall omfatta.

Riksdagen bör begära att regeringen så snart tillräckliga erfarenheter har vunnits lämnar en redovisning av stödåtgärdernas resultat, anförs det i motionen 1975:2029 (m). En första sådan redovisning bör kunna ges till ”1976 års riksmöte”, menar motionärerna och ställer ett yrkande som syftar till att så skall ske.

Den myndighet som närmast skall svara för det statliga stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet är statens industriverk. Utskottet utgår från att industriverket fortlöpande söker bilda sig en uppfattning om effekterna av stödet och i lämpliga former sprider kännedom om sina erfarenheter. Utskottet finner det också naturligt att regeringen - i detta fall som eljest - i budgetpropositionen lämnar underlag för bedömning av i vad mån fortsatt anslagsgivning är motiverad. Utskottet finner inte någon framställning till regeringen om särskild redovisning erforderlig.

För att industrin skall få ökade möjligheter att göra investeringar för energihushållning föreslås i motionen 1975:2030 (c) att bestämmelserna om investeringsfonder för konjunkturutjämning - vilka återfinns i en förordning (1955:256) - skall ändras så att frisläppning av investeringsföndsmedel kan påkallas för det angivna ändamålet.

Utskottet vill understryka att syftet med investeringsfonderna är konjunkturpolitiskt och att det bör vara konjunkturpolitiska skäl som avgör när fondmedlen skall få utnyttjas. Att ett företag har för avsikt att göra en energibesparande investering bör därför inte utgöra något självständigt skäl för att investeringsföndsmedel skall få tas i anspråk. Bland investe -

NU 1975:30

ringsobjekt som ifrågakommer under en lågkonjunktur bör givetvis sådana som medför energibesparing betraktas som angelägna. Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till vad här sagts.

Ett likartat syfte harett yrkande i motionen 1975:2031 (fp). Det går ut påatt åtgärder skall vidtas för ätt skapa goda förutsättningar för näringslivets försörjning med kapital för investeringar som leder till bättre energihushållning. I motiveringen för yrkandet anförs huvudsakligen att företag som har gjort avsättning till s. k. övervinstfond omedelbart bör få möjlighet att utnyttja dessa medel för investeringar av angivet slag. Motionärerna åsyftar fond varom stadgas i lagen (1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond. Medel i sådan fond skall - vilket industriministern erinrar om i propositionen - i första hand tas i anspråk för investeringar i byggnader och maskiner, och det har vid lagens tillkomst uttalats att energibesparande investeringar bör prioriteras. Något uttalande härutöver eller några åtgärder i övrigt med anledning av motionsyrkandet finner utskottet inte motiverade.

Information och utbildning i energifrågor

Industriministern redogör i propositionen för den omfattande informationsverksamhet rörande energifrågor som har förekommit under det senaste året. En tillkallad sakkunnig har tillsammans med en referensgrupp stått till förfogande för vissa uppgifter på informationsområdet. Denne har i en slutrapport med åtföljande promemoria föreslagit att ett fristående sekretariat för energiinformation med mångsidiga uppgifter skall inrättas för en försöksperiod om tre år. Huvudsyftet skulle vara att presentera de komplicerade förhållandena på energiområdet för allmänheten på ett lättfattligt sätt. Industriministern uttalar att han inte anser ifrågavarande informationsproblem vara specifika för energiområdet. Han vill därför inte medverka till en särlösning för detta område. Han meddelar att vissa förslag rörande informationsåtgärder- från tillsynsmyndigheterna på kärnkraftsområdet - bereds inom berörda departement.

Förslaget om inrättande av ett sekretariat för energiinformation har tagits upp i motionerna 1975:2030 (c) och 1975:2031 (fp). Till sekretariatets förfogande bör enligt den senare motionen - som även därvidlag bygger på den nyssnämnde sakkunniges förslag - finnas en allsidigt sammansatt teknisk-vetenskaplig referensgrupp.

Industriministerns skäl för att avvisa förslaget om inrättande av ett energisekretariat är enligt utskottets mening bärande. Utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandena.

Vid sidan av den allmänt inriktade energiinformationen finns det, säger industriministern, behov av specialiserad information bl. a. för främjande av rationell energianvändning och sparsamhet med energi. Olika myndigheter och andra organ medverkar på detta område. Industriministern säger sig ha bedömt att specialiserad information och rådgivning till energian -

NU 1975:30

vändare i första hand bör åligga de organ som på respektive område har de reguljära kontakterna med energianvändarna. Därutöver anser han att det finns behov av en samordnad informationsverksamhet. Energisparkommittén (I 1974:05), som har till uppgift att handha den energisparkampanj som bedrivs för närvarande, bedöms utgöra ett lämpligt organ för den samordnade och mera övergripande informationsverksamheten. Industriministern anmäler att han tänker föreslå att kommitténs uppdrag utvidgas och förlängs.

Omvandling av energisparkommittén till ett permanent organ förordas i motionen 1975:2031 (fp). Kommittén borde då, menar motionärerna, ha tillgång till egen expertis, och dess uppgift borde vara att i olika sammanhang företräda hushållningsintresset. Liknande synpunkter anförs i motionen 1975:2029 (m). Motionärerna anser att det bör övervägas om inte energisparkommittén börombildas till en energisparkommission med en mera självständig ställning och med ökade myndighetsbefogenheter, efter samma modell som tidigare högertrafikkommissionen.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om en fortsatt provisorisk organisation. En sådan bör kunna ge erfarenhetsunderlag för framtida förnyad prövning av frågan om lämplig organisationsform. Utskottet avstyrker sålunda de båda motionsyrkandena.

Ett par konkreta informationsåtgärder rekommenderas i motionen 1975:2031 (fp). Det föreslås att energisparkommittén skall få i uppdrag av regeringen att utarbeta en energisparkatalog med praktiska förslag och information om vart man kan vända sig för att få råd och bidrag. Vidare förordas att riksdagen skall begära att regeringen tar initiativ för att få till stånd ett system för energideklaration av hushållsmaskiner.

Som framgår av redogörelsen ovan planeras fortsatt specialiserad information och rådgivning till energianvändare med energisparkommittén som organ för den mer övergripande informationsverksamheten. Projekt av den typ som förslaget om en energisparkatalog representerar kan väntas bli aktualiserade och prövade inom informationsverksamhetens ram utan initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet om uppdrag åt energisparkommittén.

I propositionen nämns att statens råd för byggnadsforskning har pekat på behovet av information till hushållen som underlag för köp av hushållsutrustning och för det löpande hushållsarbetet. Utskottet finner det inte minst mot bakgrund härav naturligt att frågan om energideklaration av hushållsmaskiner aktualiseras inom ramen för det fortsatta informationsarbetet. Någon anledning att nu påkalla ett initiativ av regeringen finns enligt utskottets mening inte.

I propositionen anges riktlinjer för en intensifierad kursverksamhet som skall gå ut på att ge olika energianvändare lärdomar som kan resultera i bättre hushållning med energi. Kursverksamheten skall kompletteras med rådgivning som avses vara av uppsökande natur och som i första hand

NU 1975:30

skall inriktas på mindre och medelstora industriföretag. Det föreslås att denna energirådgivning skall kanaliseras genom företagareföreningarna. I motionen 1975:2004 erinras om att kursverksamhet med sikte på de mindre och medelstora företagen också bedrivs av branschorganisationerna. Även dessa borde, hävdar motionärerna, få möjlighet att medverka i den planerade energirådgivningsverksamheten.

Utskottet har erfarit att rådgivning på energiområdet förbereds av ett par av branschorganisationerna på riksplanet. Det föreligger enligt utskottets mening inte några hinder för statens industriverk och företagareföreningarna att, om detta anses lämpligt, etablera samarbete med branschorganisationer i fråga om energirådgivning. Utskottet anser därför inte att det finns behov av någon framställning i ämnet till regeringen.

En av de anslagsfrågor som tas upp i propositionen gäller anslag till vissa utbildningsåtgärder i energibesparande syfte. I anslutning därtill begärs riksdagens godkännande av de riktlinjer för sådana åtgärder som industriministern har förordat. Dessa riktlinjer har utskottet delvis berört i det föregående. 1 övrigt föranleder de inte några kommentarer från utskottets sida.

Det nämnda anslaget föreslås utgöra 2 750 000 kr. I motionen 1970:2030 (c) begärs en höjning med 2 milj. kr., vilket belopp avses för det fristående sekretariat för energifrågor som - enligt vad förut redovisats - förordas av motionärerna.

Utskottet, som har avstyrkt motionsyrkandena om inrättande av ett fristående sekretariat för energifrågor, tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Energibesparing i övrigt

En rad trafikpolitiska åtgärder, avsedda att medföra minskad energiförbrukning, föreslås i motionen 1975:2009. Motionären vill att riksdagen skall fatta principbeslut om att en utredning skall göras om behovet av nya kanaler mellan Vänern och Vättern samt mellan Mälaren och Hjälmaren, om att kust- och kanalsjöfart skall ekonomiskt stödjas och stimuleras, om att försök med mera skärpta hastighetsbestämmelser skall genomföras, om att en flerårsplan skall upprättas för relativ sänkning av biljettpriset för persontransport med järnväg och landsvägsbuss fram till år 1980 samt om att restriktivitet bör iakttas vid större energi krävande investeringar för främjande av landsvägstrafik, såsom större brobyggen.

Transportsystemets och trafikpolitikens utformning har givetvis stor betydelse från energihushållningssynpunkt. I det huvudprogram för energiforskning som föreslås i propositionen ingår följdriktigt ett program med beteckningen Energianvändning för transporter och samfärdsel. Vid trafikpolitiska avgöranden kan energipolitiska hänsyn få stor betydelse. Uppenbarligen kan det dock inte komma i fråga att riksdagen i samband med

NU 1975:30

behandlingen av den föreliggande propositionen träffar principbeslut med här angiven inriktning och räckvidd. Utskottet avstyrker därför motionen 1975:2009 i nu berörda delar.

Allmänt om energiproduktionens inriktning

Den totala energiförsörjningens struktur - under de båda senaste åren och år 1985, dvs. vid slutet av den planeringsperiod som propositionen avser

- åskådliggörs i propositionen genom energibalanser. Energiförbrukningen år 1973 - inte fullt 430 TWh - tillgodosågs till ca 73 96 med oljebaserad produktion. År 1974, som präglades av den internationella oljekrisen, gick denna andel ned till ca 70 96 av en minskad total energiförbrukning av ca 405 TWh. Båda åren var andelen vattenkraft ca 14 96 och andelen kärnkraft 0,5 96. En inte obetydlig uppgång både i absoluta och i relativa tal

- till inemot 10 96 - noteras för lutar och ved. Av den totala energiförbrukningen uppgick elförbrukningen, inklusive överförings- och distributionsförluster, båda åren till i runt tal 77 TWh.

Vid den årliga ökning av energikonsumtionen med ca 2 96 som förutsätts i propositionen blir den totala energiförbrukningen år 1985 ca 540 TWh. Elkonsumtionen beräknas härav svara för ca 160 TWh. Denna siffra, som kan synas hög vid en jämförelse med nuläget, innebär i själva verket att elkonsumtionens ökningstakt har reducerats sedan 1960-talet. Till följd därav beräknas det bli möjligt att minska utbyggnaden av elproduktionen jämfört med vad som tidigare bedömts bli erforderligt.

I den totala energibalans för 1985 som framläggs i propositionen har oljeprodukternas andel satts till 60 96. Absolut sett innebär detta något större oljeförbrukning år 1985 än år 1973. Vattenkraftens andel har gått ned till 12 96, samma procenttal som anges för kärnkraft. Vattenkraftstillförseln förutsätts då ligga 5 TWh över den nivå - 61 TWh vid normal vattentillrinning - som kan erhållas i nu befintliga kraftstationer och i utbyggnader för vilka det redan finns tillstånd. (Vattenkraftsproduktionen vid nu befintliga eller tillåtna kraftstationer resp. vid mitten av 1980-talet efter utbyggnader anges i propositionen antingen som per år drygt 60 TWh resp. drygt 65 TWh [bil. 1 s. 373] eller - vanligare - som 61 TWh resp. 66 TWh [s. 16; bil. 1 s. 405; bil. 2 s. 46].) Lutar och ved, med en andel av 7 96, ger år 1985 absolut sett något mindre energitillförsel än år 1974. På kol och koks baseras en energitillförsel motsvarande 50 TWh - mot knappt 20 TWh åren 1973 och 1974 - vilket innebär en andel av 7 96.

En alternativ energibalans finns i en av motionerna, 1975:2030 (c). Energiproduktionen på basis av oljeprodukter, kol och koks samt i form av vattenkraft har här beräknats få samma omfattning som enligt propositionen. Lutar, ved och avfall beräknas ge ett större energitillskott. Kärnkraft finns inte med i denna energibalans. Resultatet blir i jämförelse med propositionen en väsentligt lägre total energitillförsel, 484 TWh. Detta innebär en årlig

NU 1975:30

ökning med 1 96, dvs. den procentsiffra som i denna motion satts upp som mål i fråga om energikonsumtionens ökningstakt. Därtill räknar motionärerna emellertid med kärnkraft från de fem kärnkraftsaggregat som nu är i drift, i den mån de kommer att vara tillgängliga, samt tillskott från olika alternativa energislag, såsom vindkraft, torv, geotermisk energi och solenergi. Elproduktionens ökning begränsas enligt motionen till 3 96 per år, vilket innebär en tillförsel år 1985 av 110 TWh. 1 motionen räknas med en betydligt större ökning av kraftvärmeproduktionen än i propositionen, och även industriell mottryckskraft och övrig värmekraft beräknas ge större tillskott.

En partiell energibalans presenteras i motionen 1975:2034 (vpk) i form av en kalkyl över hur den enligt propositionen avsedda tillförseln av kärnkraft

- ett energislag som motionärerna inte vill räkna med - skulle kunna ersättas fram till år 1985. Kalkylen anger dels ökat utnyttjande av andra energislag

- för det största tillskottet svarar oljebaserade kraftvärmeverk dels vissa besparingsåtgärder och blir därför inte direkt jämförlig med beräkningarna i motionen 1975:2030 (c).

Motionen 1975:2031 (fp) innehåller inte heller någon fullständig energibalans. Motionärerna förordar ett mera omfattande hushållningsprogram än som föreslås i propositionen och hävdar att besparingsinsatserna kan utformas så, att en så kraftig ökning av elförbrukningen som regeringen förutsätter inte behöver ske. Mot bakgrund härav räknar de med en total energitillförsel som ligger drygt 10 TWh under regeringens program. Produktionen av vattenkraft upptas till 65 TWh, dvs. något mindre än enligt propositionen. Motionärerna uttrycker tvivel om att de redan beslutade kärnkraftverken kommer att ge så stor produktion som beräknas. En omfattande utbyggnad av anläggningar för industriellt mottryck och kraftvärme ingår i kalkylen.

I en relativt utförlig diskussion av energibalanser i motionen 1975:2029 (m) görs vissa preciseringar och reservationer, bl. a. i fråga om vattenkraftsutbyggnad. Framställningen utmynnar inte i slutsatser som avviker från propositionens.

Den energibalans för år 1985 som redovisas i propositionen anger summariskt det program för satsning på olika energislag som framläggs i propositionens följande avsnitt om energiproduktion. På motsvarande sätt återspeglar de alternativa energibalanserna i motionerna de uppfattningar om hur produktionen bör utformas som motionärerna gör sig till talesmän för. Utskottet övergår i det följande till att behandla föreslagna riktlinjer för energiproduktionen. De ställningstaganden som utskottet då gör utgör samtidigt ställningstaganden till energibalanserna, vilka utskottet därför inte behandlar ytterligare i detta sammanhang.

Innan utskottet i det följande kommer in på olika energiformer - i första hand kärnkraft - tar utskottet upp några motionsyrkanden som berör allmänna frågor på energiproduktionens område.

NU 1975:30

41 Ett uttalande av riksdagen om energipolitiken pä lång sikt förelås i motionen 1975:2009. Detta uttalande bör enligt motionären innehålla i huvudsak följande synpunkter. Atomklyvning samt förbränning av olja och kol bör få tillämpas endast under en kort utvecklingsfas i mänsklighetens historia. Energiförsörjningen måste på lång sikt inriktas på att utnyttja oändligt flödande energikällor. Sverige bör bli vägledande i en sådan global strävan.

Motionären ger uttryck tören vida spridd uppfattning om energipolitiken. Om det gäller att ange riktlinjer för världens energiförsörjning på mycket lång sikt kan uppfattningen t. o. m. sägas vara allmänt omfattad. Det är ett ofta påpekat faktum att den nuvarande snabba förbrukningen av fossila bränslen, som inte förnyas, inte kan pågå mer än under en begränsad tidrymd. Även kärnkraftsproduktionen baseras på ändliga resurser. En omfattande forskning är inriktad på att finna energikällor som kan tillgodose mänsklighetens energibehov på längre sikt. Sverige tar del i denna forskning och i annat internationellt samarbete med anknytning till energifrågorna. Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att enligt motionärens förslag göra ett allmänt hållet uttalande med inriktning i huvudsak på en tid som ligger bortom den nu aktuella planeringsperioden.

Motionen 1975:1625, som väcktes under den allmänna motionstiden och således inte direkt anknyter till propositionen, tar upp frågor om valet av energisystem. Ett markant inslag i motionen är kritik av kärnkraften. Utskottet behandlar detta ämne i följande avsnitt och går därför inte in på det här. Huvudsyftet med motionen är att plädera för att energiförsörjningen i framtidens samhälle skall präglas av resursbevarande och över huvud taget av ekologiskt ansvar och sålunda baseras på vad motionärerna kallar ”kretsloppsresurser” - solenergi, vatten- och vindkraft samt den i biomassan lagrade fotokemiska energin. Sådan energiutvinning passar enligt motionärerna bäst i ett decentraliserat samhälle som använder småskalig teknik. Elutredningen (I 1971:01) - som utreder frågor rörande eldistributionens och elproduktionens organisation - har, säger motionärerna, enligt sina direktiv att komma med förslag till en anpassning av organisationen till en elförsörjning baserad huvudsakligen på kärnkraft, Detta är ett exempel på att vi låser oss vid ett storskaligt, centraliserat energisystem, menar motionärerna, som vill att riksdagen hos regeringen skall begära en kompletterande utredning om en organisation av eldistributionen och energiproduktionen som är anpassad för energihushållning och ett flertal energikällor, som utnyttjar ”kretsloppsresurser”.

Det program för energitillförseln fram till år 1985 som läggs fram i propositionen innefattar inte energitillskott från nya energikällor av de slag som motionärerna berör. Som industriministern understryker knyts emellertid förhoppningar till sådana energikällor som en långsiktig lösning på våra energiförsörjningsproblem. I propositionen föreslås ett forskningsprogram för utvecklande av sådana energiformer. Ett annat forskningsprogram ägnas åt allmänna energisystemstudier. Till den forskning som avser ener -

NU 1975:30

giförsörjningssystemet i dess helhet hör, framhålls det, bl. a. samhällsplanerings- och lokaliseringsfrågor analyserade från energisynpunkt. Det finns alltså uppenbarligen förutsättningar för att de aspekter som motionärerna fäster vikt vid blir uppmärksammade. Utskottet - som senare återkommer till frågor om forskning och utveckling på energiområdet - finner inte skäl att föreslå en särskild utredning enligt motionärernas förslag utan avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till det ovan sagda.

Att energipolitiken bör inriktas på utnyttjande enbart av förnyelsebara energikällor är också en av huvudsynpunkterna i motionen 1975:2030 (c). Utskottet har tidigare i detta avsnitt berört detta i samband med presentationen av motionärernas alternativa energibalans. Vad utskottet anfört med avseende på motionen 1975:1625 är tillämpligt också på motionen 1975:2030 (c) i den mån den avser vad motionärerna kallar alternativ energiproduktion.

Kärnkraft

Av det föregående avsnittet om energibalanser framgår att det är en allmänt omfattad mening att en fortsatt ökning av energiproduktionen under tiden fram till år 1985 är ofrånkomlig. Enighet råder också om att det framför allt är konsumtionen av elenergi som kommer att öka. Däremot finns i båda fallen skilda uppfattningar om ökningens volym. Kvar står slutsatsen att behovet av elkraft inte kan tillgodoses utan en ytterligare utbyggnad av produktionsapparaten.

Den centrala frågan i detta sammanhang är i vilken mån kärnkraft skall tas i anspråk för att täcka energibehovet. Detta är också en huvudfråga i hela den energipolitiska debatten.

Det kunde i och för sig te sig naturligt om Sverige liksom många andra länder nu långsiktigt satsade på en forcerad utbyggnad av kärnkraften, säger statsministern i propositionens inledande avsnitt. Han hänvisar till att vårt land å ena sidan i stort sett saknar egna tillgångar på fossila bränslen, har svårigheter att importera naturgas och saknar stora outnyttjade reserver av vattenkraft, å andra sidan har en internationellt sett betydande tillgång på uran. Det finns emellertid, fortsätter statsministern, skäl som manar till försiktighet och som talar mot att man nu binder sig för ett omfattande och långsiktigt program för utbyggnad av kärnkraft. Han pekar på riskerna för reaktorhaverier och problemen med omhändertagande av utbränt bränsle. Beräkningarna av de förstnämnda riskerna är trots allt kalkyler, är det omdöme som fälls. Viktiga erfarenheter för kontroll av kalkylerna framkommer när antalet driftår för reaktorer på olika håll i världen mångdubblas. Avfallsfrågorna - till vilka hör uppkomsten av plutonium vid reaktordriften - bedöms vara möjliga att lösa, och det framhålls att långsiktig förvaring i Sverige av radioaktivt avfall inte behöver bli aktuell förrän i slutet av 1980-talet. Statsministern konstaterar också att vi ännu inte har full klarhet

NU 1975:30

om kärnkraftens ekonomi. Kostnaderna för produktion av kärnkraft beräknas trots kostnadsstegringar och driftstörningar vara betydligt lägre än kostnaderna för kraftproduktion som baseras på fossila bränslen. Ytterligare ett starkt skäl för att vi inte nu skall binda oss för en omfattande utbyggnad av kärnkraft är, menar statsministern, den kritiska inställning till kärnkraften - med olika grader från fullständigt avståndstagande till osäkerhet och tveksamhet - som på senare år har kommit till uttryck i vida kretsar.

I propositionen lämnas redogörelser för olika utredningar etc. rörande kärnkraftens särskilda säkerhetsfrågor. Industriministern återkommer till dessa i sitt anförande. Hans framställning i detta ämne kan sammanfattas på följande sätt.

Risker föreligger för olyckor vid drift av kärnkraftverk och hantering av radioaktivt material. Omfattande anordningar finns som skall förhindra utsläpp av radioaktivitet vid både normaldrift och driftstörningar. Enligt internationella erfarenheter har inte i något känt fall personskador till följd av strålning uppstått innanför eller utanför kärnkraftverk. Den noggranna kontroll som säkerhetsmyndigheterna utövar spelar härvidlag en viktig roll. De fel - ibland resulterande i driftavbrott - som uppstår i kärnkraftverken analyseras noga, och information härom utväxlas mellan säkerhetsmyndigheterna i olika länder.

Risken för större haverier bedöms i de utredningar som industriministern stöder sig på såsom utomordentligt liten. Även en mycket svår - och alltså synnerligen osannolik - olycka medför endast i kraftverkets omedelbara närhet större skador på människor och djur. Konsekvenserna av ett haveri liksom riskerna för sabotage och krigshandlingar skulle kunna reduceras genom att kärnkraftverk förläggs i berg, men härvidlag fordras först omfattande undersökningar. Sammanfattningsvis bedöms de principer för förläggning av kärnkraftverk som hittills har tillämpats i Sverige - innefattande bl. a. bebyggelserestriktioner - innebära en betryggande säkerhet för omgivningen.

De stora spillvärmemängder som avges vid produktion av kärnkraft orsakar miljöproblem. En fördel jämfört med kraftproduktion på basis av fossila bränslen är att luftföroreningar av annat slag inte förekommer. Utsläppen av radioaktivt material vid normaldrift är obetydliga i jämförelse med den i naturen förekommande strålningen.

Vad beträffar avfallsproblemen hänvisas bl. a. till att Aka-utredningen - som innehåller riksdagsmän från alla partier - enhälligt har uttalat att den inte har funnit några skäl som talar emot att avfallsproblemen tekniskt och säkerhetsmässigt är möjliga att lösa. Plutoniumfrågan har internationell räckvidd och måste, oberoende av om vi bygger ut kärnkraften i Sverige eiler icke, behandlas i ett internationellt sammanhang, uttalar industriministern. Sverige bör fortsätta att verka för kärnvapennedrustning och ökad internationell kontroll av kärnkraftens fredliga användning.

Det svenska kärnkraftprogrammet omfattar f. n. elva aggregat vid fyra

NU 1975:30

kärnkraftstationer, nämligen tre aggregat i Oskarshamn, fyra i Ringhals, två i Barsebäck och två i Forsmark. Två aggregat i Oskarshamn och två i Ringhals är i drift. Försöksdrift pågår vid aggregat nr 1 i Barsebäck, för vilket nyligen givits tillstånd att ladda med bränsle. Övriga aggregat beräknas tas i drift vid skilda tidpunkter under perioden 1977-1981.

Med utgångspunkt i den allmänna bedömning som refererats i det föregående har regeringen beslutat förorda ”en fortsatt försiktig utbyggnad av kärnkraften”. Det föreslås i propositionen att åtgärder vidtas för att förbereda en utbyggnad med två kärnkraftaggregat. Avsikten är emellertid att inga nya lokaliseringsplatser skall öppnas utöver de redan etablerade. Det första nya aggregatet beräknas kunna tas i drift budgetåret 1982/83 och det andra något eller några år senare. Med anledning av vad statens vattenfallsverk anfört i sin anslagsframställning uttalar industriministern att han inte har något att erinra mot att planeringen för de nya aggregaten i första hand inriktas på en utbyggnad i Forsmark. Slutlig ställning till utbyggnadsfrågorna kan emellertid tas först senare, i samband med koncessionsprövning etc.

I olika motioner redovisas vitt skiftande inställningar i fråga om kärnkraftsutbyggnad.

En helt avvisande hållning kommer till uttryck i motionen 1975:1624. Kärnkraftens miljö- och säkerhetsproblem kan aldrig lösas tillfredsställande, hävdas det här. Med kärnkraften sprids kärnvapen till fler länder. En olycka som gör stora delar av landet obeboeliga för århundraden kan inträffa när som helst. Ett stopp för kärnkraften skulle emellertid inte medföra några stora nackdelar, anser motionären. Hon menar att satsningen på kärnkraft är tvivelaktig även från ekonomisk synpunkt - kärnkraftens energinetto har börjat ifrågasättas. Som alternativ till kärnkraften nämns förbättrad hushållning med energi, införande av energibesparande system för uppvärmning och industriella processer samt utnyttjande av ”kretsloppsresurser”, dvs. energiflöden som ständigt förnyas. En sådan omstrukturering skulle enligt motionärens bedömning skapa fler arbetstillfällen inom energisektorn än som nu finns där. Ett yrkande i motionen är att riksdagen genom lag skall förbjuda inte bara drift av kärnkraftverk utan också tillverkning av kärnkraftverk och komponenter till sådana.

En starkt kritisk syn på kärnkraften uttrycks också genom motionen 1975:2034 (vpk). Kritiken sammanfattas i tio punkter. Kärnkraftsutbyggnaden minskar inte landets oberoende - oljeimporten ökar tvärtom, då kärnkraftsutbyggnaden i sig själv är energikrävande och dessutom kopplade till en resurskrävande tillväxtekonomi. Sveriges beroende av andra länder, främst USA, skärps - genom bundenhet i fråga om råvaruleveranser och anrikningstjänster. Den nu vanliga reaktortypens dåliga råvaruekonomi framtvingar övergång till bridreaktorer som medför starkt ökade olyeks- och föroreningsrisker. Frågan om det lågaktiva avfallets förvaring är olöst. Detta avfall medför också svårbemästrade politiska följdproblem - krav på be -

NU 1975:30

vakning, risk för missbruk och ökad risk för kärnvapenspridning. Kämkraftsanvändningen medför fortlöpande radioaktivt utsläpp, som vid sekelskiftet år 2000 kan ha nått kritisk omfattning. Riskerna för olyckor och läckage är illa utredda - bl. a. underskattas konsekvenserna av reaktormaterialets förslitning. Strålningsproblemet är illa utrett - totalnivån till följd av adderade effekter diskuteras t. ex. inte. Kommersiella intressen bundna till kärnkraften medverkar till att utvecklingen blir ensidig och att alternativa framtida energislag förs åt sidan. Kärnkraftsutvecklingen leder till imperialism - med ökat tryck mot den s. k. tredje världen och inriktning på en ekonomi som präglas av ensidig kvantitativ tillväxt. Motionärernas alternativ till kärnkraftsutbyggnad - antytt genom den energibalans som summariskt presenterats i det föregående - innefattar förbättrad oljeekonomi, ökad produktion av industriell mottryckskraft, ökat utnyttjande av industriell spillvärme, energitillskott från ved, torv, avfall - inte minst bark

- och solenergi samt slutligen en begränsad styrning av trafikarbetet genom bl. a. vissa restriktioner på privatbilismen. I motionen yrkas i fråga om kärnkraften att inga nya reaktorer skall få vara i drift. Riksdagen föreslås vidare uttala att Sverige i framtiden helt bör frigöras från beroende av fissionskraften och uppdra åt regeringen att utarbeta ett alternativt program för energiförsörjningen fram till år 1985.

En liknande kritik mot kärnkraften framförs i motionerna 1975:905 (c) och 1975:2030 (c). I den förra pekas på en rad problem med kärnkraften

- katastrofrisker, krav på lagring och långsiktig bevakning av radioaktivt avfall, risker för olyckor och sabotage vid transport av kärnbränsle och radioaktivt avfall, säkerhetspolitiska konsekvenser av plutoniumspridningen, risker för plutoniumspridning genom stöld, påverkan på miljön genom varmvattenutsläpp, låg tillgänglighet i praktiken med negativa ekonomiska konsekvenser, risker med ovanjordsanläggningar vid krigsfall och sabotage. Kärnkraftens ekonomi diskuteras särskilt i denna motion. Motionärerna framhåller bl. a. att energiutbytet av de elva beslutade reaktorerna vid ett 50-procentigt kapacitetsutnyttjande - vilket de betraktar som realistiskt - blir blott ca 35 TWh per år i stället för beräknade 53 TWh. Kan säkerhetsoch miljöproblemen inte lösas till fyllest, måste kärnkraften ersättas med andra energikällor, säger motionärerna och begär att riksdagen skall i ett uttalande ansluta sig till deras mening om kärnkraften.

Kritiken fullföljs i motionen 1975:2030 (c). Kärnkraftens ekonomi belyses genom en del beräkningar. Regeringens kärnkraftspolitik avvisas i denna motion. Riksdagen föreslås uttala att inga ytterligare investeringar i kärnkraft får göras, så länge inte en samfälld forskar- och expertkår har kunnat garantera att de allvarliga riskerna vid kärnkraftsproduktionen kan bemästras på ett betryggande sätt. Riksdagen skall vidare uttala att de kärnkraftsaggregat - motionärerna räknar med fem - som är i drift skall ersättas med andra energikällor och besparingsåtgärder, om inte säkerhets- och avfallsriskerna bemästras, att en beredskapsplan för avveckling gradvis av de kärn -

NU 1975:30

kraftsaggregat som nu är i drift skall göras upp snarast möjligt och att de sex övriga beslutade kärnkraftsaggregaten skall omdisponeras för annan användning. Därvid får dock inte övergång till oljekondensverk komma i fråga. Sin mening bör riksdagen enligt motionärerna kodifiera genom en lag som förbjuder att det lämnas tillstånd att uppföra eller driva atomreaktor eller anläggning för bearbetning av atombränsle. Vad motionärerna tänker sig som ersättning för kärnkraften framgår i stora drag av det referat som lämnats ovan i avsnittet om energibalanser. Målet skall sammanfattningsvis vara att enbart förnyelsebara energikällor utnyttjas.

En avvisande inställning till kärnkraften kommer också till uttryck i motionen 1975:2009. Motionären nämner som olägenheter med fissionskraften otillfredsställande driftsäkerhet, tvivelaktig ekonomisk lönsamhet, risker för giftspridning och olösta avfallsproblem. Konklusionen är att det bör vara nog med ”nuvarande åtta reaktoranläggningar” - de ger erforderligt underlag för fortsatt forskning. De åtta reaktorerna är de fem som - åtminstone försöksvis - är i drift och dessutom Ringhals 3, Barsebäck 2 och Forsmark 1, där byggnadsarbetet har fortskridit långt.

Också motionen 1975:2031 (fp) innehåller en ingående diskussion av kärnkraften. Här berörs riskerna med denna, avfallsproblemen, ekonomin - härvidlag är regeringen enligt motionärernas uppfattning alltför optimistisk - och de sociala aspekterna. Människors upplevelse av risker i samband med kärnkraften är, betonas det, en realitet som man måste ta hänsyn till. Jämfört med år 1973 har osäkerheten om kärnkraftens fördelar ökat, anser motionärerna. De pekar i detta sammanhang också på osäkerheten om de politiska förutsättningarna för internationellt samarbete om och internationell kontroll av kärnkraftcykeln. Propositionen återspeglar, menar motionärerna, en ökad osäkerhet i kärnkraftsfrågan även hos regeringen. Det rimliga i detta läge, där man vill bevara handlingsfriheten, vore att hålla fast vid 1973 års beslut om elva reaktorer och söka få fram ett förbättrat kunskapsunderlag till nästa ävstämning av energipolitiken, år 1978. Detta förutsätter satsning på energihushållning och alternativa energikällor. Mot bakgrund av detta resonemang yrkas avslag på regeringens förslag om utbyggnad av ytterligare två kärnkraftsaggregat.

En i allt väsentligt positiv bedömning av kärnkraften möter i motionen 1975:2029 (m). En utbyggnad av kärnkraften är enligt motionärerna möjlig utan att medborgarnas krav på säkerhet skall behöva eftersättas. De risker som är förenade med kärnkraften bedöms som små jämfört med annan industriell verksamhet. I fråga om hanteringen av det radioaktiva avfallet anser motionärerna att redan befintlig teknik erbjuder fullt betryggande lösningar. Från här angivna utgångspunkter accepterar motionärerna förslaget i propositionen om byggande av två nya kärnkraftsaggregat. Ett av dessa bör emellertid, anser motionärerna, förläggas till Barsebäck. Det skulle då kunna utformas som ett värmekraftverk med leverans av fjärrvärme till Malmö/Lund-regionen. Härigenom skulle en påtaglig minskning av olje -

NU 1975:30

importen bli möjlig. I vad gäller det andra nya aggregatet godtas en fortsatt projektering rörande förläggning i Forsmark. Motionärerna vill emellertid ha en skyndsam utredning rörande förutsättningarna för bergrumsförläggning i samband med en eventuell fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

Förslag om att en av de föreslagna ytterligare kärnkraftsreaktorerna skall förläggas till Barsebäck framförs också i motionen 1975:1883. Motionärerna betonar att samtidig produktion av värme och elektricitet innebär ett väsentligt bättre utnyttjande av råvaran än den framställning av elenergi som är förenad med stora utsläpp av spillvärme. De understryker också fjärrvärmesystemets betydelse från luftvårdssynpunkt. I motionen lämnas i övrigt detaljerade uppgifter om förutsättningarna för fjärrvärme i Malmö-Lund och Landskrona-Helsingborg, bl. a. med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna. Motionärerna åberopar en delrapport av den s. k. Sydvärmegruppen och aviserar dess slutrapport, vilken sedermera har framlagts och presenterats för utskottet.

Frågan om utbyggnad av kärnkraftverken är alltså i hög grad kontroversiell. Med åberopande av ungefär samma argument mot kärnkraften som senare utvecklats i motionen 1975:2034 (vpk) hävdas i motionen 1975:1630 (vpk) att frågan är så komplicerad och djupt ingripande - med ekonomiska, militärpolitiska, miljömässiga aspekter och solidaritetsaspekter, att den måste direkt underställas svenska folket i en folkomröstning. Motionen utmynnar i ett yrkande om att så skall ske.

Utskottet är ense med motionärerna om att kärnkraftsfrågan är en fråga som i hög grad engagerar och bör engagera folkopinionen. Den har också spelat en huvudroll vid det omfattande studiearbete rörande energipolitiken som har genomförts inom de politiska partierna och andra organisationer under det gångna året. Inte minst frågans komplicerade karaktär, som motionärerna pekar på, talar emellertid mot en folkomröstning i denna fråga. Utskottet finnér det osannolikt att en folkomröstning i kärnkraftsfrågan skulle kunna utformas så att frågans många väsentliga aspekter skulle kunna beaktas samtidigt. Sålunda avstyrker utskottet förslaget om folkomröstning.

Utskottet övergår till att ange sitt ställningstagande till de olika riktlinjer i fråga om utnyttjande av kärnkraft och vidare utbyggnad av kärnkraftverk som föreslagits i propositionen och de motioner som har refererats i det föregående.

Ett yrkande om att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om en fortsatt utbyggnad av kärnkraftverket i Forsmark framställs i motionen 1975:621, som väcktes under den allmänna motionstiden. Yrkandet har tillgodosetts genom propositionen. Till sakfrågan huruvida en sådan utbyggnad bör planeras återkommer utskottet i det följande.

Vad gäller motionen 1975:1624 - som utskottet i övrigt behandlar i andra sammanhang - avstyrker utskottet yrkandet om förbud att tillverka och driva kärnkraftverk. Även med utgångspunkt i en kritisk inställning till kärnkraftsutbyggnad framstår en lagstiftning med den innebörd som mo -

NU 1975:30

tionären föreslår som en alltför genomgripande åtgärd.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de slutsatser beträffande kärnkraftens utnyttjande och de riktlinjer för en fortsatt, begränsad utbyggnad av kärnkraftverken som redovisas i propositionen och får instämmande i motionen 1975:2029 (m). En av energipolitikens huvuduppgifter är att trygga behovet av elkraft - ett behov som trots besparingsåtgärder och styrande ingrepp kommer att växa snabbare än energibehovet i övrigt under den tid då enligt allmän uppfattning en viss fortsatt tillväxt av energikonsumtionen är ofrånkomlig. På kort sikt står härvid valet mellan olika former av redan tillämpad teknik. Vilken väg som än väljs uppstår icke önskvärda konsekvenser. Vattenkraften kan inte ens teoretiskt tillgodose mer än en del av det energibehov som tillkommer - och är det fråga om mer än en begränsad utbyggnad sker denna till priset av stora och oåterkalleliga ingrepp i landskapet vilka ingen meningsriktning nu tycks vara beredd att acceptera. Ett ökat utnyttjande av fossila bränslen - i praktiken främst olja - medför ett starkare internationellt beroende än hittills. Det innebär vidare svåra påfrestningar på miljön i form av framförallt utsläpp i luften av svaveldioxid, koldioxid och andra ämnen. Svaveldioxiden inverkar på människornas hälsa, förorsakar korrosion och resulterar i förorening av jordar och vatten. Genom utsläppen av koldioxid uppstår risker för klimatförändringar som kan få allvarliga följder. För den som med hänvisning till ekologiska förhållanden vill avvisa kärnkraften måste vad här erinrats om vara ett allvarligt memento.

Det sagda innebär inte att utskottet bortser från de risker och nackdelar i övrigt som kärnkraften medför. Riskerna har enligt utskottets uppfattning på sina håll överdrivits i debatten - detta gäller inte minst strålningseffekterna vid normal drift - men är otvivelaktigt sådana att de påkallar allvarlig eftertanke. Utskottet vill understryka att kärnkraftsproduktionen är omgärdad av rigorösa säkerhetsbestämmelser och föremål för noggrann kontroll. Det kan också konstateras att det svenska kärnkraftsprogrammet enligt de riktlinjer som föreslås i propositionen kommer att präglas av en betydande återhållsamhet. Väsentligt är framför allt att inga nya platser tas i anspråk för kärnkraftverk. Vad gäller de internationella aspekterna av den svenska kärnkraftsframställningen menar utskottet att ett deltagande från svensk sida i samverkan mellan länderna på detta område - med hävdande av de säkerhetskrav som för vår del är självklara - kan ha en positiv effekt när det gäller att hålla den fortsatta utvecklingen under kontroll.

Utskottet tillstyrker sålunda i huvudsak de i propositionen angivna riktlinjerna för utbyggnad av kärnkraftsproduktion. På en punkt anser utskottet emellertid att dessa bör modifieras. Såsom framhålls i motionerna 1975:1883 och 1975:2029 (m) skulle stora fördelar vinnas om ett nytillkommande kärnkraftsaggregat kan användas för framställning av värmekraft. Det projekt som syftar till att Malmö och Lund samt eventuellt också Helsingborg och Landskrona skall förses med fjärrvärme från kärnkraftverket i Barsebäck

NU 1975:30

är av stort intresse. Utskottet anser att parallellt med projekteringen för en fortsatt utbyggnad av kärnkraftverket i Forsmark enligt propositionens förslag bör undersökas om det tekniskt, ekonomiskt och med hänsyn till säkerhet etc. finns förutsättningar för utbyggnad av kärnkraftverket i Barsebäck med ytterligare ett aggregat, avsett för framställning av värmekraft. Utskottet vill understryka att vad utskottet föreslår uteslutande är en åtgärd av utredningskaraktär. Det skall givetvis ankomma på riksdagen att ta ställning till om en ytterligare utbyggnad i Barsebäck i en framtid skall infogas i kärnkraftsprogrammet.

I motionen 1975:2029 (m) begärs, som ovan sagts, en skyndsam utredning av förutsättningarna för förläggning av kärnkraftverk i bergrum i samband med en eventuell fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

Propositionens förslag beträffande kärnkraftsproduktionen innebär - liksom givetvis förslagen i de motioner som förespråkar större restriktivitet i detta hänseende - att ingen ny plats tas i anspråk för förläggning av kärnkraftverk. I propositionen redovisas att Centrala driftledningen (CDL) har studerat frågan om bergförläggning av kärnkraftverk och att dess undersökningar rörande konsekvenserna från reaktorsäkerhetssynpunkt av en sådan förläggning inte är avslutade. Industriministern anför att förutsättningarna för och konsekvenserna av förläggning av kärnkraftverk i berg eller under jord bör klarläggas innan behovet av nya lägen för kärnkraftsanläggningar tas upp till prövning och att han avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen beträffande de former under vilka det fortsatta utredningsarbetet på detta område lämpligen bör bedrivas. Med hänvisning till här nämnda förhållanden avstyrker utskottet det berörda motionsyrkandet.

Industriministern lämnar i propositionen en redogörelse för kärnbränslemarknaden och föreslår i anslutning därtill vissa åtgärder för att trygga kärnbränslejörsörjningen på lång sikt. Kärnbränslemarknaden präglas, framhålls det, av starka politiska restriktioner som syftar till att förhindra att nukleärt material används för icke-fredliga ändamål. Praktiskt taget all handel med anrikat uran och plutonium sker därför inom ramen för bilaterala avtal. Sverige är för alla led i kärnbränslecykeln utom tillverkningen av bränsleelement hänvisat till utländska leverantörer. Svensk kärnbränsleförsörjning AB, som har till uppgift att planera och samordna kraftföretagens kärnbränsleanskaffning, har fått sin verksamhet vidgad till att omfatta långsiktig upphandling och i viss utsträckning även finansiering av kärnbränsle för delägarnas räkning. En statlig säkerhet - numera på 800 milj. kr. - har ställts för bolagets åtaganden. F. n. får den tas i anspråk endast för åtaganden inom bränslecykeln som följer av bolagets redan gjorda upphandlingar, avseende elva aggregat. Med hänvisning till att i propositionen förordas en komplettering av det löpande utbyggnadsprogrammet med ytterligare två uttalar industriministern att denna begränsning inte längre bör gälla.

Utskottet instämmer häri.

4 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

50 De svenska kraftföretagens hela behov av naturligt uran till år 1980 har säkrats genom långtidskontrakt med utländska leverantörer, meddelas det i propositionen, och huvuddelen av behoven är täckta för tiden till år 1985. Även Sverige kan emellertid producera naturligt uran, på basis av uranskiffertillgångarna i Billingen. AB Atomenergi har där sedan slutet av 1950- talet bedrivit utvecklingsarbete och försöksverksamhet i Ranstad. De svenska kraftföretagen har nu förklarat sig i princip beredda att sluta avtal som på lång sikt garanterar avsättningen av uranproduktionen i Ranstad, och Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har som företrädare för producentintressena åtagit sig att föra projektet vidare under förutsättning av bl. a. visst finansieringsstöd från staten. Industriministern uttalar att han mot bakgrund av allmänna försörjningspolitiska överväganden anser att projektering av ett utbyggt Ranstadsverk bör fortsätta. Med hänvisning till de förutsättningar som sålunda föreligger föreslås i propositionen att LKAB under nästa budgetår skall få ett belopp av 15 milj. kr. som lån till projektering, ett lån som skall skrivas av helt om projektet inte skulle komma till stånd. I motionen 1975:2030 (c) yrkas avslag på detta förslag. Motionärerna hänvisar till sin uppfattning att kärnkraftsutbyggnaden bör avbrytas och framhåller dessutom att Ranstadsprojektet gäller enbart utvinning och inte anrikning av uran - i fråga om den senare kvarstår alltså utlandsberoendet.

Utskottet anser liksom regeringen att staten bör medverka till projekteringen av ett utbyggt Ranstadsverk och tillstyrker förslaget om ett anslag av 15 milj. kr. för ett lån för detta ändamål.

Industriministern meddelar i propositionen att Svensk kärnbränsleförsörjning AB har träffat en principöverenskommelse med United Reprocessors - ett företag som samordnar försäljningen av upparbetningstjänster för de brittiska och franska statsägda anläggningarna och en planerad västtysk anläggning - om att detta företag skall ta hand om allt utbränt bränsle från de nu beslutade svenska kärnkraftsenheterna till mitten av 1980-talet. Detta åtagande innefattar transporter, lagring och upparbetning, och United Reprocessors är berett att senare diskutera en förlängning och utvidgning av sitt åtagande.

Vi kan inte utgå från att dessa erbjudanden skall kunna infrias helt efter planerna i ett läge då EG-länderna själva har betydande problem, anförs det i motionen 1975:2031 (fp). Motionärerna anser att regeringen snarast bör redovisa beredskapsplaner för hur i så fall en lagring i Sverige skall kunna åstadkommas under den tid som det kan ta innan bränslet går till upparbetning.

Utskottet utgår från att de ansvariga instanserna fortlöpande beaktar behovet av beredskap för den - förhoppningsvis osannolika - situation som motionärerna avser. Någon framställning till regeringen i detta ämne finner utskottet inte erforderlig.

I propositionens avsnitt om kärnsäkerhet, som utskottet har berört i det föregående, erinras om att Aka-utredningen inte bara skall behandla frågan

NU 1975:30

om kärnkraftens högaktiva avfall utan också skall lämna förslag rörande hanteringen av avfall med lägre aktivitet, både sådant avfall som uppstår vid kärnkraftverk och sådant som uppstår vid annan verksamhet med radioaktiva ämnen. I motionen 1975:2031 (fp) anförs att det medelaktiva avfallet skapar övervaknings- och lagringsproblem som inte har lösts tillfredsställande och att regeringen bör lämna en fylligare redovisning för hur detta avfall skall behandlas och förvaras.

Utskottet utgår från att förhållandena på detta område kommer att belysas av Aka-utredningen och finner inte att riksdagen har anledning att rikta någon begäran till regeringen enligt motionärernas förslag.

De anslagsfrågor som har att göra med statens vattenfallsverks kärnkraftverk tar utskottet upp längre fram. I detta avsnitt av betänkandet behandlar utskottet ytterligare de anslagsfrågor som gäller AB Atomenergi och AB Asea-Atom.

AB Atomenergi, som helt ägs av staten, har till huvudsaklig uppgift att handha det målbundna forsknings- och utvecklingsarbetet på kärnenergiområdet. Dess verksamhet finansieras i betydande omfattning med statsmedel. I propositionen anförs nu att den energipolitiska forsknings- och utvecklingsverksamheten vid Atomenergi inte längre bör finansieras med statsanslag direkt till bolaget utan utgöra en del av det energiforskningsprogram som föreslås i propositionen och till vilket utskottet återkommer. Utskottet finner denna ordning välmotiverad.

Till följd av denna omläggning av anslagsgivningen föreslås i propositionen att fr. o. m. nästa budgetår på statsbudgeten tas upp två nya anslag till Atomenergi, det ena avseende stöd till svensk kärnkraftsindustri, det andra avseende övrig verksamhet.

Anslaget för stöd till svensk kärnkraftsindustri avser kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för samarbetsavtal med det halvstatliga AB Asea-Atom, vilket företags verksamhet i sin tur baseras på ett konsortialavtal mellan staten och ASEA. Sistnämnda avtal löper till utgången av år 1979. De avsedda arbetena inom samarbetsavtalet - vilka till sin huvuddel utförs vid Atomenergi - är enligt industriministern av väsentlig betydelse för svensk kärnkraftsindustri.

1 motionen 1975:2030 (c) uttalas att det när kärnkraftsutbyggnaden avbryts - vilket ju motionärerna yrkar på - inte finns någon anledning att bifalla förslaget om anslag för stöd till svensk kärnkraftsindustri. Starka skäl talar mot att statsmedel används för forskning och utveckling som rör svensk industris kommersiella verksamhet på kärnenergiområdet, anförs det i motionen 1975:2031 (fp). Riksdagen föreslås uttala att sådant statsstöd inte bör utgå när nu gällande avtal har löpt ut.

Utskottet finner motiveringen för det föreslagna anslaget bärande och tillstyrker propositionen i denna del.

Anslaget till Atomenergi för övrig verksamhet skall täcka kostnader för underskott på tillverkningen av radioaktiva isotoper, för vissa forsknings -

NU 1975:30

tjänster och utveckling av innovationer samt för visst långsiktigt kärntekniskt forskningsarbete. För sistnämnda ändamål avses 1,9 milj. kr. Att medel anvisas för kärntekniskt forskningsarbete avstyrks i motionen 1975:2030 (c).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag och avstyrker alltså motionsyrkandet.

AB Asea-Atom anses behöva ett medelstillskott av 40 milj. kr. under år 1975. Av detta skall staten och Asea svara för hälften vardera. 1 enlighet härmed föreslås i propositionen ett reservationsanslag för ändamålet av 20 milj. kr., vilket utskottet tillstyrker.

Fossila bränslen

Oljan svarar i dag för över 70 96 av vår energiförsörjning. Både statsministern och industriministern understryker i propositionen att strävanden att begränsa vårt beroende av olja måste utgöra ett viktigt inslag i den svenska energipolitiken. Det energipolitiska program som framläggs i propositionen präglas också starkt av detta syfte. I motionen 1975:1624, som väcktes under den allmänna motionstiden, finns bl. a. yrkandet att riksdagen av regeringen skall begära förslag till ett program för en nedtrappning av oljekonsumtionen. Propositionen får sägas innehålla ett sådant program. Motionsyrkandet är därmed tillgodosett.

Utskottet har redan i det inledande avsnittet angivit huvuddragen i den integrerade oljepolitik under samhällets ledning som föreslås i propositionen. Olika inslag i oljepolitiken behandlar utskottet här något närmare.

Strävan att skapa en säkrare bas för vårt lands råoljeförsörjning motiverar det statliga engagemanget i Petroswede AB, som bedriver prospekteringsverksamhet utomlands. Som komplement till insatserna i Petroswede föreslås i propositionen införande av ett särskilt statligt garantisystem, som främst skall tjäna till att underlätta finansieringen av sådana investeringar i utvinning, transport och lagring av olja som bedöms värdefulla från svensk försörjningssynpunkt. Bakgrunden till förslaget är att vissa företag med intressen i påvisade oljefält erbjuder avtal avseende viss del av produktionen mot att köparen tillhandahåller garanti för lån till investeringar i exploateringen. Garanti skall enligt förslaget kunna ställas - intill ett belopp av totalt 2 000 milj. kr. - för såväl svenska som utländska företags lån för finansiering av investeringar i utvinning m. m. av råolja. Den skall också kunna användas som säkerhet för svenska företags ekonomiska åtaganden i samband med prospekterings- eller utvinningsverksamhet utomlands. Garantin skall få utnyttjas även för andra fossila bränslen, dvs. kol och naturgas.

En begränsning av garantiramen till 500 milj. kr. påyrkas i motionen 1975:2031 (fp). Förutsättningarna redovisas mycket summariskt i propositionen, säger motionärerna. Regeringen bör senare återkomma till riksdagen med preciserade redovisningar och önskemål. 1 motionen 1975:2029

NU 1975:30

(m) yrkas att riksdagen avslår förslaget om garanti. Regeringen bör i stället låta riksdagen ta ställning till de enskilda projekten, menar motionärerna.

Utskottet tillstyrker att ett garantisystem införs enligt angivna riktlinjer. Utskottet godtar också att garantiramen fastställs till 2 000 milj. kr. Att riksdagen regelmässigt skulle delta i prövningen av individuella garantiärenden, av vilka somliga kan kräva brådskande behandling och somliga sekretess under tiden intill dess beslut har fattats, förefaller utskottet praktiskt svårgenomförbart och mindre väl överensstämmande med den gängse kompetensfördelningen mellan statsmakterna.

Frågan om ökade insatser för att trygga råvaruförsörjningen har ett nära samband med frågor om kapacitet och struktur inom senare led av oljehanteringen, framhåller industriministern vidare. Raffinaderikapaciteten inom landet kommer i år att öka från ca 40 % till ca 60 % av förbrukningen. En ytterligare ökning anges som önskvärd. I detta sammanhang fasts uppmärksamheten på Statsföretag AB:s planer på att anlägga ett nytt raffinaderi vid Brojjorden. Detta projekt har, säger industriministern, stora försörjningspolitiska fördelar och synes kunna genomföras förhållandevis snabbt. Det väntas emellertid ge relativt låg lönsamhet, varför Statsföretag har förutsatt att staten skall ta på sig huvudansvaret för projektets fortsatta, finansiering. Regeringen föreslår att Statsföretag får ett lån om 36 milj. kr. till att täcka kostnaderna för fortsatt projektering fram till det stadium då bolaget skall kunna fatta ett investeringsbeslut. Om projektet inte kommer till stånd, skall lånet få skrivas av helt.

Sistnämnda villkor är uttryck för en egendomlig princip, anförs det i motionen 1975:2031 (fp). Motionärerna anser att Statsföretag självt borde stå för risktagandet. Tänkbara alternativ till projektet berörs endast flyktigt, säger de vidare, och någon övertygande motivering för lokaliseringen till Brofjorden har inte lämnats. I motionen yrkas att förslaget om lån till Statsföretag för projektering av raffinaderi skall avslås. Samma yrkande återfinns i motionen 1975:2029 (m). Som argument mot projektet anförs här framför allt att utvecklingen för närvarande pekar mot en ökande överkapacitet på raffinaderisidan i världen. Även miljöhänsyn åberopas.

Utskottet finner övervägande skäl tala för att anläggning av ytterligare ett raffinaderi - denna gång med statlig huvudman - är motiverad. Härvid fäster utskottet vikt även vid miljöfrågan. Möjligheten att långsiktigt trygga tillgången på lågsvavlig eldningsolja måste tillmätas stort värde. Utskottet tillstyrker att Statsföretag får det föreslagna lånet på de villkor som anges i propositionen.

Om den statliga oljepolitiken i övrigt uttalas i propositionen bl. a. att det är angeläget att en viss del av oljetillförseln till den svenska marknaden sker genom direkta överenskommelser med producentländerna. Beträffande förutsättningarna för oljetillförsel från Nordsjöområdet sägs att endast en begränsad del av det svenska oljebehovet torde kunna täckas på det sättet, detta beroende på Nordsjöoljans sammansättning och höga pris. På bl. a.

NU 1975:30

dessa punkter framförs i motionen 1975:2031 (fp) kritik mot propositionen. Det betecknas där som tvivelaktigt om svårigheterna till följd av beroende av de oljeproducerande länderna minskar genom direkta leveransavtal med länderna i Mellersta Östern. Den naturligaste kontakten på producentsidan är enligt motionärerna Norge. De högre kostnaderna för Nordsjöoljan är ett pris som får betalas för att det skall skapas ökad försörjningstrygghet, säger motionärerna. De yrkar att riksdagen skall godkänna de riktlinjer för inriktningen av den svenska oljepolitiken som förordas i motionen. Dessa riktlinjer avser delvis detaljfrågor som utskottet redan har berört eller berör i det följande.

Utskottet finner inte att vad som anförs i den nu aktuella delen av motionen 1975:2031 (fp) ger anledning till en ändrad bedömning i fråga om huvudlinjerna i den svenska oljepolitiken. Utskottet ansluter sig alltså i detta hänseende till vad som anförs i propositionen.

Ett av yrkandena i motionen 1975:2031 (fp) avser fossila bränslen i allmänhet. Riksdagen bör enligt motionärerna begära hos regeringen att ett program för minskning av svavelutsläpp i samband med fossila bränslen snarast fastställs och genomförs. De hänvisar till att statens naturvårdsverks program för begränsning av svavelutsläppen har försenats gång på gång. Det är nu hög tid, menar de, att genomföra ett mera målmedvetet program för begränsning av dessa utsläpp.

Motionärerna berör här en uppmärksammad miljövårdsfråga. 1 korthet förhåller det sig på följande sätt. Enligt uppdrag av regeringen år 1970 lämnar naturvårdsverket varje år förslag beträffande kommuner inom vilka fr. o. m. den 1 oktober följande år skall gälla förbud att förbränna eldningsolja med mer än 1,0 viktprocent svavel. Verket har framlagt ett program för nedtrappning av den tillåtna svavelhalten utmynnande bl. a. i att förbud av angivet slag skall gälla i hela landet fr. o. m. den 1 oktober 1979. Kungörelser har utfärdats varigenom enprocentsregeln har blivit gällande för vissa delar av landet. Under oljekrisen 1973-1974 lämnade länsstyrelserna efter rekommendation från naturvårdsverket dispens för användning av olja med upp till 2,8 % svavel på orter där normalt bara lågsvavlig olja får användas. Tillsammans med styrelsen för teknisk utveckling (STU) har naturvårdsverket år 1974 publicerat en rapport om metoder för avsvavling av rökgaser.

Utskottet anser liksom motionärerna att begränsning av svavelutsläppen är ett betydelsefullt mål. Som framgår av vad här sagts pågår en utveckling mot detta mål. Att närmare pröva om denna utveckling fortskrider på ett tillfredsställande sätt är en uppgift som hör hemma- i ett större miljöpolitiskt sammanhang och alltså knappast kan fullgöras inom ramen för det ärende som här föreligger. Utskottet vill erinra om frågans vikt men anser sig inte ha underlag för att föreslå riksdagen att göra en framställning till regeringen i enlighet med motionsyrkandet, vilket utskottet sålunda avstyrker.

Ökat utnyttjande av kol som bränsle förespråkas i två motioner. I motionen 1975:905 (c) föreslås en utredning om förutsättningarna för att i ökad ut -

NU 1975:30

sträckning använda kol för energiförsörjningen. Efter det att propositionen avlämnades har ett motsvarande yrkande framställts i motionen 1975:2031 (fp). Där uttalas att ”regeringens svala intresse för en ökad kolimport är anmärkningsvärt”. Ett förslag i ämnet begärs till ”1976 års riksdag”.

Regeringens ställningstagande sammanfattas i propositionen i uttalandet att det inte nu föreligger tillräckliga skäl för att söka omforma vår energiförsörjning i riktning mot en kraftigt ökad kolanvändning. En sådan skulle kräva nya förbränningsanläggningar m. m. hos förbrukarna och även investeringar i transport- och distributionsleden, sägs det i propositionen. Trots prishöjningen på olja ger oljan inom de flesta användningsområden bättre ekonomi än kolet. Koleldning i större omfattning skulle medföra hälsooch miljöproblem.

Utskottet finner inte anledning till en annan bedömning av frågan om ökad användning av kol som bränsle än den som redovisas i propositionen. Följaktligen avstyrker utskottet de båda motionsyrkandena.

I motionen 1975:389, som väcktes under den allmänna motionstiden, begärs åtgärder i syfte att öka användningen av torv som energikälla i landets bränsleförsörjning. Det anges i propositionen vara befogat att pröva möjligheterna att utnyttja torv för att förbättra försörjningsberedskapen. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har nyligen lagt fram en utredning avseende de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för torvproduktion och torveldning i värmeverk på några platser i landet. Torvtäkt i stor skala medför olägenheter från naturskyddssynpunkt, påpekas det i propositionen. Övriga åtgärder i fråga om torv som för närvarande kan anses motiverade är närmast av utvecklingskaraktär, är industriministerns slutsats. Utskottet instämmer i denna och avstyrker motionen 1975:389.

Vattenkraft

Vattenkraften svarar, såsom framgår av det föregående avsnittet om energibalanser, för en ganska ringa och dessutom relativt sett minskande del av Sveriges totala energitillförsel. Elproduktionen är emellertid ännu till ca tre fjärdedelar baserad på vattenkraft. De möjligheter som finns att i viss utsträckning reglera vattenkraftsproduktionen med hänsyn till variationer i elkonsumtionen ökar värdet av vattenkraftstillgångarna.

I vilken utsträckning ytterligare vattenkraft kan utvinnas i Sverige är avhängigt dels av topografiska, hydrologiska och tekniska förhållanden, dels av hänsyn till de verkningar på miljön som en utbyggnad för med sig. När det gäller ifrågasatta kraftverksbyggen i hittills orörda vattendrag uppstår konflikter med andra intressen. Bevarandeintressen såsom vetenskaplig naturvård, kulturminnesvård, rekreations- och friluftsliv, rennäring etc. har, framhåller industriministern i propositionen, vuxit sig allt starkare efter hand som tillgången på älvar, älvsträckor och vattensystem som är opåverkade av vattenkraftsutbyggnader har minskat.

NU 1975:30

56 Genom den fysiska riksplaneringen har berörda parter erhållit riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av vattenkraft. Huvudinnebörden av riksdagens beslut 1972 om hushållning med mark och vatten var att dittills outbyggda huvudälvar och källflöden i norra Sverige skulle bevaras opåverkade. En utredning har därefter prövat utbyggnadsprojekt i de redan ianspråktagna huvudvattendragen i södra Norrland och norra Svealand. Förra året har vidare tillsatts en utredning (B 1974:01; utredningsman: redaktör Sören Ekström) rörande vattenkraftutbyggnader i norra Norrland. Den förra utredningen har avlämnat sitt slutbetänkande, den senare en lägesrapport. Remissbehandlingen visar att uppfattningarna i fråga om ytterligare utbyggnad av vattenkraft går starkt isär. Regeringens ståndpunkt är att en viss fortsatt utbyggnad är nödvändig. Som gräns tills vidare för den totala vattenkraftutbyggnaden i vårt land anges en utbyggnadsnivå motsvarande 66 TWh (jämför s. 39 ovan), vilket innebär att ett tillskott av ca 5 TWh skall erhållas fram till år 1985. Detta bedöms vara möjligt genom utbyggnader som ger förhållandevis små skadeverkningar, i första hand om-, till- och vissa nybyggnader i de redan hårt exploaterade älvarna. Vissa regleringsåtgärder är också av intresse.

Som framgår av referaten i avsnittet om energibalanser har propositionens beräkning av det möjliga tillskottet av vattenkraft under perioden fram till 1985 i stort sett godtagits i partimotionerna. En något mera restriktiv bedömning markeras dock i motionen 1975:2031 (fp), där totalproduktionen satts till maximalt 65 TWh medan propositionen har siffran 66 TWh.

Från den fysiska riksplaneringens utgångspunkter behandlas frågan om fortsatt vattenkraftutbyggnad i bilaga 2 till propositionen av chefen för bostadsdepartementet. Bostadsministern uttalar att beslut och riktlinjer för vårt samlade utnyttjande av vattendragen bör anstå till dess det pågående utredningsarbetet har fullföljts och remissbehandling har skett också av slutbetänkandet från utredningen rörande vattenkraftutbyggnad i norra Norrland. 1 enlighet med vad som annorstädes i propositionen anförts av statsministern och industriministern skall dock vissa beslut om utbyggnad kunna fattas dessförinnan. Efter en genomgång av ett antal föreslagna utbyggnadsprojekt, av vilka somliga tills vidare undantas från beslut medan andra betecknas som öppna för prövning i vanlig ordning, samt ett sammanfattande omdöme om förhållandena i det norra utredningsområdet gör bostadsministern följande konklusion. Han bedömer att det, även med de begränsningar som han har förordat, finns goda möjligheter att genomföra en ytterligare vattenkraftutbyggnad med ca 5 TWh till nivån 66 TWh per år. Beslut i konkreta fall skall kunna fattas under de närmaste åren i sådan utsträckning att den angivna nivån kan nås år 1985. De utbyggnader som blir aktuella beräknas kunna lä en geografiskt sett relativt god spridning, vilket bedöms kunna vara fördelaktigt med hänsyn till sysselsättningen.

I den del som senast har refererats behandlas propositionen av civilutskottet i dess betänkande 1975:28. Civilutskottet säger sig där förutsätta

NU 1975:30

att regeringen, sedan det tillkommande utredningsmaterialet har remissbehandlats, förelägger riksdagen redovisning därför jämte därav föranledda förslag till kompletterande riktlinjer för vattenkraftutbyggnaden fram till år 1985. Detta innebär att riksdagens ställningstagande i saken inte skall anstå till den bedömning av energifrågorna som har aviserats till år 1978 och som primärt skall avse senare hälften av 1980-talet. Bostadsministerns uttalande om i vilken utsträckning aktuella projekt skall tills vidare kunna stå öppna för direkt t i I låtl ighetspröv n i ng modifieras av civilutskottet i inskränkande riktning. Frågan om eventuella ytterligare utbyggnader i ett längre tidsperspektiv får, framhåller civilutskottet, tas upp 1978 i samband med den aviserade förnyade prövningen av energipolitiken.

I vilken utsträckning det är möjligt att i energibalanserna räkna med ytterligare tillskott av vattenkraft bestäms väsentligen genom den fysiska riksplaneringen. I avvaktan på riksdagens samlade ställningstagande till de båda utredningarna rörande vattenkraftutbyggnader i Norrland och norra Svealand råder viss osäkerhet om möjligheterna att, såsom beräknas i propositionen, fram till år 1985 öka produktionen av vattenkraft med 5 TWh. Med hänvisning till ovan redovisade förutsättningar godtar näringsutskottet emellertid det mål för vattenkraftproduktionens utveckling fram till år 1985 som anges i propositionen. Utskottet vill understryka att - i enlighet med vad civilutskottet uttalat - en förnyad bedömning från riksdagens sida bör bli möjlig redan före år 1978.

Två förut inte berörda motionsyrkanden påkallar uppmärksamhet i detta sammanhang.

I motionen 1975:905 (c) begärs att riksdagen skall som sin mening uttala vad som anförts i motionen om utbyggnaden av vattenkraft. Vad motionärerna anför är av allmän karaktär. De vänder sig mot tanken på en utbyggnad av all vattenkraft som kan bedömas utbyggnadsvärd från ekonomisk synpunkt. Tidigare fattade beslut att reservera vissa från natursynpunkt värdefulla älvar och älvdalar för framtiden bör, menar de, inte frångås. Däremot bör eftersträvas att öka kapaciteten i redan befintliga kraftverk och utnyttja möjligheten till lokal försörjning med elkraft genom utnyttjande av smärre aggregat. Det sagda tycks i allt väsentligt överensstämma med den ståndpunkt som utskottet ovan har givit uttryck för. Något särskilt uttalande av riksdagen med anledning av motionen synes det därför inte finnas anledning till.

Utarbetande av en plan för fortsatt vattenkraftutbyggnad föreslås i motionen 1975:60. Denna innehåller också ett par yrkanden som direkt berör bedömningen av olika vattendrag i samband med utbyggnadsplaneringen och avvägningen mellan motstående intressen i fråga om vattenkraftutbyggnad. Såvitt gäller dessa senare yrkanden har motionen hänvisats till civilutskottet.

Motionärernas sammanfattande omdöme är att den samhällsekonomiskt lönsamma vattenkraften bör byggas ut, möjligen med undantag - av naturvårdsskäl - för någon eller några älvar. Som framhållits ovan träffas av -

NU 1975:30

göranden i detta hänseende inom ramen för den fysiska riksplaneringen. Vad gäller vattendrag och fallsträckor som står öppna för exploatering förutsätter utskottet att en långsiktig planering sker i kraftproducenternas - främst statens vattenfallsverks - regi och centralt sammanfattas i en plan för resursinsatser och energitillskott på detta område. Av propositionen kan anses framgå att motionen i så måtto blir tillgodosedd. Något uttalande härutöver från riksdagens sida anser utskottet inte att det finns anledning till.

Några motioner gäller speciella vattenkraftanläggningar. I motionerna 1975:632 och 1975:1675 fästs uppmärksamheten på vissa äldre kraftverk i Indalsälven, vilka uppges ha låg verkningsgrad. Regeringen bör, hävdar motionärerna, ta initiativ till omedelbara överläggningar med de berörda kraftproducenterna i syfte att få till stånd en snar utbyggnad och modernisering av kraftverken så att älvens produktionskapacitet tillvaratas bättre. Även förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk i älvens nedre del bör undersökas, menar motionärerna. 1 den sistnämnda motionen påyrkas också åtgärder för att öka industrialiseringen i området. Näringsutskottet ansluter sig till vad civilutskottet i sitt yttrande (CU 1975:2 y) anför om dessa motioner och anser sålunda att kompletterande beslutsunderlag bör utarbetas så att det skapas tillräcklig grund för bedömningar av behovet av statliga initiativ.

Frågor om ytterligare utbyggnader i Lule älv tas upp i motionen 1975:176. Vad som avses är en utbyggnad av Vietas kraftstation och anläggning av en kraftstation i Jaurekaska. Även härvidlag har civilutskottet yttrat sig (CU 1975:2 y). Civilutskottet ställer sig från sina utgångspunkter i princip positivt till motionärernas förslag och föreslår ytterligare undersökning så att underlag finns för en samlad bedömning av om det är lämpligt att utbyggnadsuppdrag ges. Näringsutskottet instämmer häri.

Fyra motioner innehåller yrkanden som gäller utnyttjande av vattenkraft i mindre vattendrag. Motionen 1975:1601 tar sikte på vattendrag i södra Svealand och i Götaland som skulle kunna utnyttjas för nya, mindre kraftverk eller där befintliga kraftverk skulle kunna moderniseras. 1 motionen 1975:1677 utsträcks ambitionerna till att avse även den vattenkraft som finns i ”mindre åar och bäckar”. I motionen 1975:1617 läggs tonvikten på tekniska frågor avseende turbinaggregat som skulle kunna utnyttjas för det angivna ändamålet. Statligt ekonomiskt stöd till iståndsättande och modernisering av s. k. bygdekraftverk förespråkas i motionen 1975:1660.

Utskottet behandlade likartade motionsyrkanden förra året (NU 1975:26 s. 57 f.), varvid utskottet bl. a. anslöt sig till uppfattningen att ett förbättrat utnyttjande av energitillgångarna i de vattensystem som redan har tagits i anspråk för kraftproduktion är ett viktigt inslag i energipolitiken. I propositionen uttalar nu industriministern att en insats för utveckling av små standardiserade kraftverk för utnyttjande av vattenkrafttillgångarna i små vattendrag är av intresse. Detta gäller bl. a. platser där det tidigare har funnits

NU 1975:30

kraftverk, sågverk, kvarnar etc. Det energitillskott som kan utvinnas i en sådan kraftstation är inte stort men kan ha viss betydelse lokalt, framhålls det. Produktionskostnaden för energin bedöms dock kunna bli alltför hög för att småkraftverken skall bli ekonomiskt intressanta. Industriministern förklarar sig ämna i annat sammanhang återkomma till frågan om behov av stödåtgärder. Utskottet har vidare inhämtat att en inventering av små vattendrag pågår i Svenska kraftverksföreningens regi. Den berör ca 300 objekt.

Av vad här redovisats drar utskottet slutsatsen att någon framställning från riksdagen till regeringen inte erfordras för att huvudsyftet med motionerna - vilka väcktes under den allmänna motionstiden - skall bli tillgodosett.

Elenergi i allmänhet

Utskottet har i det föregående särskilt behandlat dels kärnkraft, dels vattenkraft som bas för elproduktion. Det behov av baskraft som inte kan tillgodoses med vattenkraft och kärnkraft bör enligt propositionen i första hand täckas med kraftvärmeverk och industriella mottrycksanläggningar.

Ett yrkande i motionen 1975:289 (fp), som väcktes under den allmänna motionstiden, är att riksdagen skall hos regeringen begära att åtgärder snarast vidtas i syfte att främja utbyggnad av industriell mottryckskraft. I propositionen ägnas stort intresse åt denna form av kraftproduktion. I statsministerns anförande framhålls att mottryckskraft baserad på olja ställer sig gynnsammare än kondenskraft. Av energiinnehållet i olja utnyttjas ungefär dubbelt så mycket i mottrycksanläggningar som i kondenskraftverk, eftersom det uppvärmda kylvattnet då tillvaratas för husuppvärmning. Kraftkostnaden i stora mottrycksanläggningar blir lägre. Det anges att kraftvärmeintressenterna har räknat med att under tiden fram till 1985 kunna bygga ut oljebaserad mottryckskraft i kommunerna motsvarande 4 å 6 TWh. En positiv syn på mottrycksanläggningar redovisas också på flera ställen i propositionen av industriministern.

Att en utbyggnad av produktionen av mottryckskraft skall främjas är sålunda ett markerat inslag i regeringens energipolitiska program. Syftet med det nyssnämnda motionsyrkandet får anses ha blivit tillgodosett.

Utskottet tar i detta sammanhang vidare upp regeringens förslag beträffande anslag m. m. till statens vattenfallsverk under rubriken Kraftstationer m. m. Förutom en viss ökning av verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret - en ökning som utskottet tillstyrker - föreslås ett investeringsanslag av 1 747,5 milj. kr. för det kommande budgetåret. I sin presentation av utbyggnadsprogrammet uttalar industriministern att den relativt stora del av elproduktionen som behöver ske i fossileldade anläggningar i möjligaste mån bör koncentreras till anläggningar som medger ett högt utnyttjande av bränslets energiinnehåll, dvs. industriella mottrycksanläggningar och

NU 1975:30

kraftvärmeverk. Utskottet vill, med erinran om vad ovan sagts i ämnet, instämma i detta uttalande. I vad gäller kärnkraftsproduktion behandlas bl. a. frågan om en ytterligare utbyggnad i Forsmark, vilken fråga utskottet har tagit upp i det föregående.

I konsekvens med det förslag om avbrytande av kärnkraftsprogrammet som framställs i motionen 1975:2030 (c) påyrkas i denna att anslagssumman skall reduceras med de belopp som är avsedda för kraftverken i Ringhals och Forsmark samt för anskaffning av kärnbränsle till det tredje aggregatet i Ringhals. Detta innebär att anslagssumman ungefär halveras; kvar står ett belopp av 892,2 milj. kr. Motionen 1975:2031 (fp), där en fortsatt utbyggnad av kärnkraftverken utöver elva aggregat inte godtas, innehåller följdriktigt också ett förslag om lägre anslagsbelopp. Minskningen är här 17,3 milj. kr. och den kvarstående anslagssumman 1 730,2 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande anslag till vattenfallsverket.

I fråga om främjande av landsbygdens elektrifiering framlägger regeringen förslag dels om ramen för bidrag och lånegarantier avseende upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden, dels om anslag för ändamålet. Utskottet tillstyrker dessa förslag.

Energiförsörjningen på Gotland behandlas i motionen 1975:1621. Behovet av elenergi tillgodoses till en mindre del genom likströmsöverföring från fastlandet. Till större delen får det täckas genom oljebaserad produktion på Gotland. Till följd därav har oljeprisstegringarna kraftigt slagit igenom på elpriserna. En ytterligare belastning är kostnaderna för den reservkapacitet för elproduktion som mäste upprätthållas på Gotland för den händelse tillförseln från fastlandet skulle brytas. En komplicerande faktor är ägarstrukturen på elproduktions- och eldistributionsområdet. Utskottet har i det föregående (s. 16 f.) lämnat en mera utförlig redogörelse för förhållandena. Läget är nu det att el konsumenterna på Gotland belastas med en betydande merkostnad för elenergi jämfört med flertalet konsumenter i Mellansverige. Enligt en beräkning som har åberopats kan denna merkostnad bli av storleksordningen 20 milj. kr. för år 1975. En avgörande omständighet är att det företag som svarar för Gotlands eltillförsel inte anser sig kunna göra en utjämning av produktionskostnaderna mellan sina olika anläggningar på Gotland och på fastlandet.

Olika lösningar på detta elförsörjningsproblem har diskuterats. Ett projekt syftar till ytterligare en kabelförbindelse med fastlandet, närmare bestämt kärnkraftverket vid Oskarshamn. Med hänsyn till behovet av reservkapacitet på Gotland är det osäkert om en ökad överföring av elkraft från fastlandet är en ekonomiskt sett rationell lösning. Förhandlingar som berör ägarförhållandena pågår i elutredningens regi. Företrädare för Gotlands kommun och länsstyrelsen i Gotlands län har för utskottet redovisat de problem som

NU 1975:30

möter.

I den nämnda motionen yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära skyndsamma åtgärder avsedda att leda till varaktiga tekniska och ekonomiska lösningar på Gotlands energiförsörjningsproblem, inklusive elpriser motsvarande dem som gäller inom merparten av de mellansvenska områdena. Utskottet är medvetet om de svårigheter som möter vid försöken att komma till rätta med de angivna problemen. Det måste emellertid förhindras att den extra kostnadsbelastning som de gotländska elkonsumenterna nu får vidkännas blir bestående. Det är enligt utskottets mening angeläget att regeringen överväger åtgärder i detta syfte. Utskottet föreslår därför att riksdagen gör ett uttalande till regeringen av denna innebörd.

Draghästar i skogsbruket

En energiform som inte berörs i propositionen tas upp i motionen 1975:1905. Det är ”den levande dragkraften”, närmare bestämt draghästar för tjänst inom skogsbruket. Om man vill hålla tillbaka förbrukningen av olja är det angeläget, menar motionärerna, att undvika att bli helt beroende av mekaniska hjälpmedel. Även om hästarnas betydelse i skogsbruket är marginell bör den dock inte underskattas, hävdar motionärerna och pekar särskilt på att det från beredskapssynpunkt är värdefullt att ha tillgång till ett bestånd av draghästar. För att hästar skall kunna utnyttjas i skogsbruket krävs lämpliga redskap och transportmedel. Motionärerna understryker behovet av ekonomiska resurser för utprovning av sådan utrustning. De berör slutligen frågan hur nuvarande hästcentra, på vilka hästaveln är baserad, skall kunna bestå.

Utskottet kan givetvis inte i detta sammanhang ingå på någon närmare behandling av spörsmål om hästaveln eller om arbetsmetoder inom skogsbruket. Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning att frågan om tillgången på draghästar och på rationell utrustning för deras utnyttjande i skogsbruket förtjänar att beaktas. Parallellt med att stöd ges åt besparingssträvanden som syftar till att minska energiåtgången i mekaniserat skogsarbete bör vissa insatser för att vidmakthålla och utveckla utnyttjandet av draghästar för uppgifter inom skogsbruket kunna komma i fråga.

Utskottet förutsätter att draghästarnas betydelse inom skogsbruket uppmärksammas av berörda myndigheter och andra organ och finner inte skäl att föreslå riksdagen någon särskild åtgärd med anledning av motionen.

Vissa organisations- och anslagsfrågor

Närmast med anledning av propositionen 1975:2, vari föreslogs inrättande av ett statligt aktiebolag för förmedling av köp av råolja och oljeprodukter m. m. och som sedermera har återkallats, väcktes under den allmänna motionstiden motionen 1975:1670, där det föreslås att riksdagen skall uttala

NU 1975:30

som sin mening att en samordning av departementens insatser på energiområdet bör ske. I motiveringen för yrkandet - vilken återfinns i motionen 1975:623, som i övrigt har förfallit - åberopar motionärerna ett uttalande av LO om olika departements medansvar för frågan om energihushållning. Utskottet delar motionärernas uppfattning men finnér det samtidigt självklart att regeringen eftersträvar att finna arbetsformer som tillgodoser samordningsbehovet. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen finner utskottet inte motiverad.

Industriministern anmäler i propositionen att Statsföretag AB planerar att - genom LKAB - bilda ett särskilt aktiebolag med uppgift att svara för hanteringen av statens kommersiella intressen på oljeområdet samt att överläggningar om framtida delägarskap från statens vattenfallsverks sida pågår. Något ställningstagande av riksdagen behövs inte för bildandet av det nya oljehandelsbolaget, påpekas det.

I motionerna har inte rests någon invändning mot avsikten att bilda ett sådant bolag. En viss kritik kommer dock fram i motionen 1975:2031 (fp). Enligt motionärernas mening ger propositionen ingen klar bild av Statsföretags ambitioner inom oljebranschen. De föreslår därför att riksdagen skall hos regeringen begära en redovisning av mål och planer för statlig verksamhet inom denna sektor.

Riksdagen får årligen tillfälle att - efter beredning av näringsutskottet - ta ställning till Statsföretag AB:s årsredovisning för föregående år. Vid sin behandling av årsredovisningen och även eljest har näringsutskottet möjlighet att begära kompletterande information från Statsföretags sida - en möjlighet som också utnyttjas. De ledamöter av riksdagen som utsetts att deltaga i Statsföretags bolagsstämma tjänar också som förmedlingslänk mellan riksdagen och bolaget. Utskottet anser att i första hand dessa fortlöpande kontakter bör utnyttjas för att tillföra riksdagen upplysningar om Statsföretags verksamhet, mål och planer. Utskottet avstyrker sålunda förslaget att riksdagen skall begära en särskild redovisning rörande den statliga industriella verksamheten inom energisektorn.

I sammanhanget uttalar motionärerna också önskemål om en ökad allmän insyn i oljepolitiken och ökade möjligheter för riksdagen att styra denna. Problemet har emellertid, anför de, en större räckvidd. Resonemanget utmynnar i yrkande om en utredning som skall ha till uppgift att lägga fram förslag om hur riksdagen skall få ökad kontroll över och insyn i den statliga företagspolitiken.

Detta förslag i motionen 1975:2031 (fp) går, som motionärerna själva antyder, långt utanför den ram som bildas av det aktuella ärendet om energipolitiken. Riksdagen har nyligen (NU 1975:18, 19) behandlat en rad olika frågor - aktualiserade genom motioner - om de statliga företagen. Utskottet vill också erinra om vad nyss sagts om riksdagens kontakter med Statsföretags verksamhet. Det är enligt utskottets mening inte lämpligt att den generella frågan om riksdagens insyn i den statliga företagspolitiken behand -

NU 1975:30

las inom ramen Tor riksdagens prövning av hur energipolitiken skall utformas. Utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

I anslutning till de frågor av organisatorisk natur som berörts här tar utskottet upp vissa anslagsfrågor, som anmäls i propositionen. Det gäller dels anslag till statens kärnkraftinspektion för förvaltningskostnader och för kärnsäkerhetsforskning - i båda fallen formella belopp dels anslag till kostnader förvissa nämnder. Utskottet tillstyrker propositionen i dessa delar.

I fråga om kärnkraftinspektionen gäller tillstyrkandet också begärt bemyndigande för regeringen att besluta om föreskrifter rörande vissa avgifter m. m.

Forskning och utveckling inom energiområdet

Som en väsentlig beståndsdel i det förslag som läggs fram genom propositionen ingår ett program för en omfattande satsning på forskning och utveckling. Det långsiktiga syftet härmed anges vara att förändra det nuvarande energiförsörjningssystemet i riktning mot återhållen energikonsumtion och tryggare energiförsörjning. På kort sikt kan forskning och utveckling få betydelse som ett medel att öka effektiviteten i det befintliga systemet, anförs det vidare. Som ett betydelsefullt motiv för att staten genom finansiering och organisatoriska åtgärder skall söka styra forsknings- och utvecklingsinsatserna framhålls den bristande balans som råder mellan producenter och konsumenter inom energiförsörjningssystemet. Ett fåtal resursstarka parter dominerar produktionssidan, något som medverkar till att forskningsarbetet binds till redan utnyttjade energikällor och baseras på en fortlöpande konsumtionsökning. Konsumenterna, många och till stor del resurssvaga, kan inte själva i önskvärd utsträckning åstadkomma de insatser

som behövs bl. a. för att utveckla nya energikällor. •

Det huvudprogram Energiforskning som presenteras i propositionen bygger på energiprogramkommitténs förslag (SOU 1974:72). Det avser en treårsperiod, budgetåren 1975/76-1977/78. Den ekonomiska ramen för dessa tre år beräknas till 360 milj. kr., varav 114,2 milj. kr. under det första året.

Huvudprogrammet har indelats i sex program, av vilka några i sin tur är uppdelade på delprogram. För programmen och delprogrammen anges medelsbehov dels för det kommande budgetåret, dels för hela treårsperioden.

Industriministern understryker i propositionen att de angivna beloppen för hela perioden får ses som preliminära beräkningar och att justeringar och omfördelningar kan komma att aktualiseras under programperioden mot bakgrund av de erfarenheter som erhålls.

Av den beräknade totala medelsramen för budgetåret 1975/76 föreslås 102,8 milj. kr. tas upp i statsbudgeten under ett nytt anslag. Energiforskning.

Återstående medel inom ramen utgår under trettonde huvudtitelns kommittéanslag, under anslaget till AB Atomenergi för ”övrig verksamhet” och från fonden för byggnadsforskning. De programansvariga organen fö -

NU 1975:30

reslås få rätt att i viss utsträckning göra fleråriga åtaganden. Att besluta om den närmare fördelningen på program och delprogram av anslaget för nästa budgetår förutsätts få ankomma på regeringen.

Vid presentationen av de olika programmen och delprogrammen gör industriministern ganska detaljrika uttalanden om inriktningen av forskningen och utvecklingsarbetet. Utskottet avstår från att referera och sammanfatta dessa uttalanden och hänvisar därför med instämmande i dem, i den mån inte annat framgår av det följande - till propositionen. Vad gäller såväl den totala medelsramen som omfattningen och inriktningen av särskilda program föreligger ett stort antal motionsyrkanden som föranleder utskottet att närmare ta ställning till olika inslag i forskningsprogrammen. I två av de här avsedda motionerna begärs att väsentligt större resurser skall avsättas för energiforskning än vad regeringen har föreslagit. Motionen 1975:2030 (c) har för huvudprogrammet en summa av 397,5 milj. kr. för treårsperioden mot 343 milj. kr. enligt propositionen. Motionen 1975:2034 (vpk) har för forskningen total beräknad ram av 450 milj. kr. mot 360enligt propositionen.

I en inledande översikt berör industriministern det internationella samarbete som äger rum på energiområdet. Särskilt ägnas uppmärksamhet åt verksamheten inom det nybildade organet International Energy Agency (IEA). I detta sammanhang vill utskottet ta upp ett yrkande i motionen 1975:2030 (c), enligt vilket riksdagen bör som sin mening uttala att vid det internationella energisamarbetet huvudparten av resurserna bör läggas på åtgärder som utvecklar alternativa, förnyelsebara energikällor. Utskottet har nyligen i sitt betänkande 1975:29 med anledning av propositionen 1975:42 om anslutning till avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) kommit in på denna fråga. Därvid erinrade utskottet om att enligt avtalet det långsiktiga samarbetet skall omfatta forskning och utveckling på energiområdet • med gemensamma program för bl. a. solenergi, hushållning med energi och undersökning av energisystemet som helhet. Utskottet sade sig räkna med att regeringen skulle inom ramen för IEP-avtalet söka främja forskningsprojekt av nu nämnt slag. Vad utskottet anförde är viktigt att beakta även i andra internationella sammanhang. Ett sådant särskilt uttalande som motionärerna förespråkar finner utskottet inte vara motiverat.

Under den allmänna motionstiden framställdes i motionen 1975:905 (c) ett par yrkanden som syftade till att ett riksdagsbeslut om forskning rörande alternativa energikällor skulle kunna komma till stånd vid innevarande riksmöte. Enligt motionärerna borde riksdagen hos regeringen begära förslag till dels ett långsiktigt forskningsprogram som skulle ge förutsättningar för ett samhälle huvudsakligen baserat på kontinuerliga energikällor, dels en intensiv forsknings- och försöksverksamhet kring alternativa energikällor och nya energisystem. Motionen har i här angivna delar tillgodosetts i så måtto att regeringen lagt fram förslag till omfattande program för energiforskning bl. a. av den typ som motionärerna åsyftar. 1 vad mån förslaget

NU 1975:30

svarar mot motionärernas intentioner torde få framgå vid genomgången av dess olika delar.

Någon anledning för riksdagen att nu göra framställning till regeringen i enlighet med motionsyrkandena finns i vart fall inte.

Under den allmänna motionstiden väcktes likaså motionen 1975:1624, vari bl. a. begärdes att riksdagen för 1975/76 skulle anslå medel till energibesparande system och till energiproduktion som utnyttjar ”kretsloppsresurserna” samt forskning om och utveckling av dessa energikällor i samma storleksordning som ”förra budgetåret” anslagits till kärnkraften. Yrkanden av allmän karaktär rörande utformningen av ett energiforskningsprogram återfinns också i flera av de motioner som har föranletts av propositionen. I motionen 1975:2030 (c) föreslås sålunda att riksdagen skall uttala som sin mening att energiforskning för energiproduktion skall inriktas på de alternativa, förnyelsebara energikällorna i enlighet med vad som anförs i motionen, där bl. a. lämnas ett från propositionen avvikande förslag till medelsram för energiforskning under den aktuella treårsperioden. Utskottet tar i det följande upp de olika punkterna i detta förslag i samband med behandlingen av de olika programmen och delprogrammen. 1 motionen 1975:2034 (vpk) hemställs att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del skall besluta om genomförande av ett energiforskningsprogram i enlighet med vad som utvecklats i motionen. Även här presenteras ett alternativ i fråga om medelsramen och dess disposition; utskottet förfar härmed på samma sätt som i det förra fallet. I motionen 1975:2031 (fp) begärs att riksdagen skall godkänna de riktlinjer för forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet som förordas i motionen. Det är här fråga om olika modifikationer i regeringens förslag av mindre räckvidd än de ändringar som påkallas i de båda förut nämnda motionerna; motionärernas intentioner kommer i motionen 1975:2031 (fp) till uttryck också i en rad detaljpunkter i hemställan.

Utskottet vill allmänt understryka att den forskning och det utvecklingsarbete vars finansiering propositionen behandlar i inte ringa grad skall inriktas på de förnyelsebara energikällorna. I övrigt hänvisar utskottet i vad gäller de tre senast nämnda motionsyrkandena till sin behandling i det följande av de olika forskningsprogrammen.

Det första programmet inom huvudprogrammet Energiforskning gäller industrianvändning i industriella processer m. m. I propositionen anges för detta ändamål ett medelsbehov - här som eljest preliminärt beräknat - av 36 milj. kr. för treårsperioden. För budgetåret 1975/76 beräknas medelsbehovet till 10milj. kr. 1 motionerna 1975:2030(c)och 1975:2034(vpk)förordas en vidgning av medelsra-men, i den förra till 13 milj. kr. för det första budgetåret och 50 milj. kr. för alla tre åren, i den senare till 46 milj. kr. för treårsperioden.

Utskottet finner den medelsram som föreslås i propositionen väl avvägd och tillstyrker alltså propositionen i denna del.

5 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

66 För det andra programmet, som gäller energianvändning för transporter och samfärdsel, är de i propositionen föreslagna beloppen 8 milj. kr. resp. 28 milj. kr. Programmet indelas i två delprogram - transportsystemets utveckling samt energianvändning i industrin. De nyssnämnda beloppen föreslås fördelade med 2 milj. kr. resp. 8 milj. kr. på det förra delprogrammet och 6 milj. kr. resp. 22 milj. kr. på det senare. En väsentlig utvidning av den totala medelsramen - till 42 milj. kr. - förordas i motionen 1975:2034 (vpk), där bl. a. insatser beträffande den spårbundna trafiken rekommenderas. Belopp på 9,5 milj. kr. för det första året och 32 milj. kr. (utskottet bortser här från avvikande sifferuppgift i sammanställningen på s. 26 i motionen) för treårsperioden föreslås i motionen 1975:2030 (c). Av dessa 32 milj. kr. skulle 10 milj. kr. resp. 22 milj. kr. falla på de båda delprogrammen. Särskilt viktigt är det, sägs i denna motion, att klarlägga betydelsen av ändrade lokaliseringsmönster.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp ett yrkande i motionen 1975:2031 (fp)att riksdagen skall hos regeringen begära att ytterligare studier genomförs beträffande möjligheterna att skapa bättre energihushållning inom transportsektorn. Motionärernas syfte torde delvis tillgodoses genom den forskning som kan komma till stånd inom det nu behandlade programmets ram. Deras förslag avser emellertid inte bara forskning och utvecklingsarbete utan också insatser av annat slag, t. ex. en översyn av fordonsbeskattningen. Utskottet, som erinrar om sitt uttalande tidigare i detta betänkande om energihushållning inom trafiksektorn, förutsätter som något självklart att regeringen och myndigheterna på trafikområdet vid sina trafikpolitiska överväganden ägnar stor uppmärksamhet åt energihushållningssynpunkterna. Någon särskild framställning till regeringen vill utskottet inte förorda.

Utskottet anser sig inte böra föreslå någon ändring i den medelsram som i propositionen föreslås för forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel.

Energianvändning för lokalkomfort heter det tredje programmet, indelat i fyra delprogram. För budgetåret 1975/76 beräknas i propositionen 16 milj. kr. för detta program. Tre skilda förslag om höjning av beloppet föreligger: enligt motionen 1975:2031 (fp) till 26 milj. kr., enligt motionen 1975:2030 (c) till 25 milj. kr. och enligt motionen 1975:2009 till 21 milj. kr. Sistnämnda summa erhålls genom att enligt motionärens förslag anslås ytterligare 5 milj. kr. för det första budgetåret avsedda att användas för försök med utnyttjande av solvärme för lokaluppvärmning. Motionerna 1975:2030 (c) och 1975:2031 (fp) anger som totalsumma för de tre åren 82,5 resp. 83 milj. kr.

Utskottet finner inte skäl att föreslå att medelsramen för forskning rörande energianvändning för lokalkomfort skall omfatta större belopp än som förordas i propositionen.

NU 1975:30

67 I motionen 1975:2009 begärs också att riksdagen skall fatta ett principbeslut om att försök skall göras under åren 1976-1985 med tillvaratagande av solvärme såsom komplement vid lokaluppvärmning. Utskottet räknar med att sådana försök kommer att göras. Ett principbeslut av angiven innebörd - vilket knappast skulle kunna ha någon väsentlig styrande effekt - finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för.

För det fjärde programmet, återvinning av energi i varor m. m., bör enligt propositionen beräknas 3 milj. kr. per år, dvs. 9 milj. kr. för hela perioden.

I motionen 1975:2030 (c) föreslås dessa belopp höjda till 4 resp. 12 milj. kr. För hela perioden sätts i motionen 1975:2034 (vpk) medelsramen till 18 milj. kr.

Ett yrkande i motionen 1975:2031 (fp) bör tas upp i detta sammanhang. Det går ut på att riksdagen skall begära hos regeringen att ytterligare studier görs beträffande möjligheterna att genom återvinning främja bättre energihushållning. Sådana studier avses ingå i det forskningsprogram som behandlas här. Utskottet finner inte skäl för en särskild framställning till regeringen i detta ämne.

Utskottet anser den medelsram för forskning rörande återvinning av energi i varor m. m. som föreslås i propositionen vara till fyllest.

Mer än hälften av den totala medelsramen för huvudprogrammet disponeras enligt propositionen för det femte programmet, energiproduktion, vilket indelas i fem delprogram. I motionen 1975:2030 (c) föreslås när det gäller totalbeloppet bara en marginell ändring - från 66,8 till 66 milj. kr. för det första budgetåret och från 205 till 207 milj. kr. för treårsperioden. Inom denna ram görs dock betydande ändringar. 1 motionen 1975:2034 (vpk) föreslås totalsumman för treårsperioden bli drygt 50 milj. kr. högre än enligt propositionen.

Utskottet tar först upp delprogrammet ftssionsenergi. Det omfattar enligt förslaget forskning om bl. a. säkerhet, reaktortyper, uranutvinning och urananrikning. 1 konsekvens med den uppfattning om kärnkraftsutnyttjande som kommertill uttryck i motionen 1975:2030 (c) föreslås hären reduktion av medelsramen för fissionsforskning från 81 till 43 milj. kr. under tre år. Forskningen kring säkerhets- och avfallsfrågorna bör fortskrida enligt planerna, menar motionärerna. På andra områden bör den internationella utvecklingen bevakas. I motionen 1975:2034 (vpk) godtas vad beträffar detta delprogram inga utgifter för andra ändamål än forskning rörande säkerhet etc. Ett yrkande i motionen 1975:2029 (m) får tas upp i detta sammanhang. Anslaget till grundläggande forskning förenergiområdet-till vilket utskottet återkommer längre fram i betänkandet - föreslås där höjas med 3 milj. kr. att användas för forskning rörande framtida reaktortyper, varmed avses högtemperaturreaktorer och snabba bridreaktorer.

Den medelsram för forskning rörande fissionsenergi som föreslås i propositionen innebären betydande minskning av insatserna jämfört med energiprogramkommitténs förslag. Utskottet anser en sådan minskning befogad

NU 1975:30

men är helt naturligt inte berett att förorda en så drastisk nedskärning av forskningsresurserna på området som förslagen i motionerna 1975:2030 (c) och 1975:2034 (vpk) innebär. Vad beträffar studier av sådana nya reaktortyper som åsyftas i motionen 1975:2029 (m) bör verksamheten i enlighet med industriministerns uttalande i propositionen primärt begränsas till att den internationella utvecklingen följs från svensk sida. Såvitt gäller medelsram för fissionsforskning tillstyrker utskottet alltså propositionen.

Energiprogramkommittén föreslog vissa insatser beträffande utvinning av energi ur biosystem. Dess förslag härvidlag har mottagits med skepsis vid remissbehandlingen, säger industriministern. Han upptar därför inte några medel för projekt på området under det delprogram - Organiska bränslen som ersättning för olja - där det i förekommande fall skulle ske. Frågan om stöd till sådana forskningsprojekt bör, uttalar han, närmast prövas av naturvetenskapliga forskningsrådet inom ramen för dess normala verksamhet. En mera positiv inställning till ifrågavarande forskning möter i motionerna 1975:2029 (m) och 1975:2040. I den förra föreslås att medelsramen fördelprogrammet Organiska bränslen etc. höjs med 1 milj. kr. förbudgetåret 1975/76, vilket belopp skall användas för forskning rörande biosystem. I den senare motionen, som helt är ägnad denna fråga, föreslås en motsvararande höjning med 2 milj. kr. Forskning angående energi ur biosystem förespråkas också i motionen 1975:2030 (c).

Utskottet ansluter sig till industriministerns uppfattning i saken och avstyrker följaktligen motionsyrkandena.

Medelsramen för det delprogram som avser organiska bränslen som ersättning för olja blir enligt propositionens förslag 9 milj. kr. förbudgetåret 1975/76 och 30 milj. kr. för treårsperioden. En höjning av det senare beloppet till 36 milj. kr. föreslås både i motionen 1975:2030 (c)och i motionen 1975:2031 (fp). I den förstnämnda nämns särskilt forskning angående torv, avfall, metanol och energi ur biosystem samt energiodlingar som angelägen. I den senare - där medelsramen för budgetåret 1975/76 på s. 28 föreslås bli 12 milj. kr. medan den enligt motionens hemställan, sammanställd med propositionen, blir 11 milj. kr. - uttalas att de ökade resurserna bör utnyttjas för torvforskningen.

Motionen 1975:1658 bör behandlas i detta sammanhang. Där föreslås en utredning av möjligheterna att framställa metanol ur avfall och andra inhemska råvaror och att använda detta som tillsats till bilbränsle och för uppvärmning m. m. I propositionen anförs att det finns möjlighet att framställa metanol genom ett flertal olika processer och att metanol kan bli ett mångsidigt användbart flytande bränsle. Vidare nämns att det nu planeras insatser för att skapa förutsättningar för metanolanvändning, tills vidare främst inom transportsektorn. Yrkandet i motionen - som väcktes under den allmänna motionstiden - kan anses tillgodosett.

I motionen 1975:2031 (fp) föreslås också att riksdagen skall begära hos regeringen att ytterligare åtgärder vidtas för att främja användningen av

NU 1975:30

teknik för utnyttjande av organiska bränslen. Motionärerna finnér det oklart om industriministern har beräknat tillräckligt statligt stöd för metodutveckling på detta område. De betonar vikten av att regeringen ser till att verksamheten med prototyp- och demonstrationsanläggningar kommer i gång. Industriministern anför när han behandlar utveckling av förbrännings- och förgasningsteknik att medel för prototyp- och demonstrationsanläggningar behövs i relativt stor omfattning och bör anvisas inom ramen för anslaget Stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet. Utskottet, som finner insatser på detta område angelägna, utgår från att ansvariga instanser tar erforderliga initiativ om det skulle visa sig att, som motionärerna befarar, de resurser som står till buds är otillräckliga. Någon framställning till regeringen finner utskottet inte motiverad i nuläget.

Vad beträffar medelsramen för det här behandlade delprogrammet godtar utskottet det förslag som framläggs i propositionen.

För forskning inom ett delprogram avseende nya bränslesystem föreslås i propositionen en medelsram av 4 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och 14 milj. kr. totalt. Det sistnämnda beloppet har i motionen 1975:2030 (c) höjts till 18 milj. kr.

Utskottet tillstyrker propositionen på denna punkt.

Det sista delprogrammet inom programmet energiproduktion är fördelat på fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer. I fråga om fusionsenergi föreslås i motionen 1975:2009 att för budgetåret 1975/76 ytterligare 5 milj. kr. skall anslås för forskning på detta område. Som industriministern framhåller har förhandlingar inletts om Sveriges anslutning till Euratoms fusionsforskningsprogram. Utskottet har fått närmare information om förhandlingarna och ett förslag till samarbetsavtal som dessa har resulterat i. Om planerna på svensk anslutning till Euratomprogrammet fullföljs kan proposition i ämnet komma att föreläggas riksdagen hösten 1975.

I motionen 1975:1672, som väcktes under den allmänna motionstiden, yrkas att riksdagen skall anmoda regeringen att utöka arbetsuppgifterna för Sveriges geologiska undersökning (SGU) till att även omfatta undersökningar och provborrningar för att fastställa möjligheterna att utnyttja geotermisk energi inom landet. 1 propositionen räknas under det nu behandlade delprogrammet med insatser på detta område. Motionens syfte kan alltså anses tillgodosett.

Vindenergin berörs i flera motioner. Motionen 1975:622, även den väckt under den allmänna motionstiden, går ut på att riksdagen bör hos regeringen begära förslag om ökade åtgärder för stimulans av forskning och konstruktion för utnyttjandet av de oändligt flödande energikällorna, bl. a. inom vindkraftsområdet. Yrkandet får anses tillgodosett genom det förslag som regeringen lagt fram i propositionen.

Ett principbeslut om att ökad satsning på forskning och produktutveckling för att tillvarata vindenergi skall ske under åren 1976-1985 föreslås i mo -

NU 1975:30

tionen 1975:2009. Det aktuella forskningsprogrammet innefattar en sådan satsning under en treårsperiod. Frågan om ytterligare insatser får övervägas framgent. Utskottet avstyrker förslaget om ett principbeslut av det slag som nämnts.

Medelsramen för forskning beträffande de olika energiformer som hör hemma under det nu behandlade delprogrammet har i propositionen satts till 16,8 milj. kr. för det första budgetåret och 50 milj. kr. totalt. Här föreligger flera yrkanden om högre belopp. I motionen 1975:2031 (fp) föreslås för det första budgetåret ytterligare 2 milj. kr., avsedda för forskning om vindkraft. Likaså för det första året föreslås i motionen 1975:2009 ett tillskott av 10 milj. kr. för forsknings- och utvecklingsinsatser inom vindenergiområdet och dessutom 5 milj. kr. för forskning om lagring av vindenergi. Motionen 1975:2030 (c) upptar för treårsperioden ett totalbelopp av 80 milj. kr. för detta delprogram. Enligt den specifikation som ges avses för fusionsenergi 30 milj. kr., för vindenergi 21 milj. kr., för geotermisk energi 15 milj. kr. och för övriga energiformer 14 milj. kr. En mycket kraftig utvidgning av medelsramen förordas i motionen 1975:2034 (vpk). Delprogrammet föreslås där få 133 milj. kr. under treårsperioden.

Motionen 1975:2031 (fp) innehåller också ett yrkande att riksdagen hos regeringen skall begära att förslag om ytterligare satsningar på utnyttjande av vindkraft och solenergi för uppvärmning föreläggs riksdagen. Enligt utskottets mening bör riksdagen avvakta resultat av den utökade forskning på dessa områden som nu kan sättas i gång samt regeringens initiativ till följd av dessa. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Vad beträffar fusionsforskning hänvisar utskottet till vad ovan sagts om Sveriges eventuella anslutning till Euratoms fusionsforskningsprogram. Utskottet anser inte att en ytterligare utvidgning av Sveriges eget forskningsprogram på området bör övervägas i nuvarande läge. Enligt utskottets mening är den medelsram som föreslås i propositionen väl avvägd. Utskottet avstyrker alltså förslagen om att medelsramen skall utvidgas.

En ny post utöver de föreslagna bör införas i energiforskningsprogrammet, hävdas det i motionen 1975:2034 (vpk). Ett belopp av 20 milj. kr. bör för treårsperioden avsättas för forskning kring de problem som vållas av utsläpp vid användning av olja och andra fossila bränslen. Motionärerna betecknar det som anmärkningsvärt att regeringen har kritiserat användningen av fossila bränslen med hänvisning till olägenheterna från miljösynpunkt - i avsikt, menar de, att få argument för kärnkraft - och samtidigt helt underlåtit att föreslå medel för forskning kring problemet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att forskning kring de nämnda problemen i samband med användningen av fossila bränslen är angelägen. Medelsbehovet för sådan forskning torde emellertid få tillgodoses i annan ordning. Utskottet avstyrker alltså motionärernas krav på anslag för ändamålet inom ramen för huvudprogram Energiforskning.

1 anslutning till behandlingen av det föreslagna forskningsprogrammet

NU 1975:30

tar utskottet upp motionen 1975:1606, där det yrkas att riksdagen skall begära ett program för resurs/ornyelseforskning. Motionärerna ger exempel på hur människorna kan störa jordens ömtåliga reglersystem med påföljd att förmågan till resursförnyelse inom systemet minskar. De påpekar risken för att energiomsättningar till följd av alltför specialiserade kunskaper bedöms ensidigt. Resursförnyelseteknologin är, betonar de, inte bara en miljöpolitisk utan också en industripolitisk och energipolitisk fråga.

Utskottet anser att dessa tankegångar är väsentliga. Forskning rörande de aspekter som motionärerna fäster uppmärksamheten på bör kunna komma till stånd inom ramen för huvudprogrammet Energiforskning, bl. a. inom programmet Allmänna energisystemstudier m. m. Utskottet anser inte att riksdagen har skäl att göra en särskild framställning till regeringen rörande resursförnyelseforskning.

1 den mån utskottet inte i det föregående har kommenterat de i propositionen föreslagna riktlinjerna för forsknings- och utvecklingsverksamheten lämnas dessa utan erinran från utskottets sida.

De medel som erfordras för huvudprogrammet Energiforskning tas, som ovan nämnts, i sin huvuddel upp under ett nytt anslag i statsbudgeten, Energiforskning. Det anslagsbelopp som föreslås i propositionen är 102,8 milj. kr. 1 motionen 1975:2030 (c) föreslås i stället ett belopp av 109,6 milj. kr. och i motionen 1975:2031 (fp) ett belopp av 116,8 milj. kr. I hemställan i motionen 1975:2034 (vpk) förekommer ingen precisering av anslagsbeloppet.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslaget med det av regeringen begärda beloppet. I den mån riksdagens bifall till motionsyrkanden som behandlats i det föregående medför krav på ytterligare medel under budgetåret 1975/76 torde det få ankomma på regeringen att föreslå att dessa anvisas på tilläggsbudget. Utskottet tillstyrker förslaget om bemyndigande som ger möjlighet till långsiktiga ekonomiska åtaganden från statens sida till stöd för forskning och utveckling.

Regeringen föreslår utöver det nya anslaget till energiforskning.också ett annat nytt anslag med rubriken Grundläggande forskning på energiområdet. Satsningarna på ett forsknings- och utvecklingsprogram för energiområdet måste, säger industriministern, kompletteras med satsningar på allmänt kunskapsvidgande grundforskning. För detta ändamål skall nu för budgetåret 1975/76 anvisas 5 milj. kr.

Ett yrkande i motionen 1975:2029 (m), vilket formellt hänför sig till anslaget för grundläggande forskning, har utskottet behandlat i det föregående i samband med delprogrammet Fissionsenergi. Härutöver föreligger ett yrkande i motionen 1975:2031 (fp) att anslaget skall utgå med dubbla beloppet, 10 milj. kr.

Utskottet tillstyrker att grundforskning i anslutning till energifrågorna ytterligare stimuleras genom det föreslagna nya anslaget. Det av regeringen förordade beloppet synes lämpligt.

NU 1975:30

72 Organisation av forskning och utveckling inom energiområdet

För att samhällets stora ekonomiska insatser till stöd för forskning och utvecklingsarbete på energiområdet skall bli effektiva och resultaten i överensstämmelse med energipolitiken i stort krävs en målmedveten planering och styrning och även en systematisk uppföljning av genomförd verksamhet, säger industriministern i propositionen. För den genomgripande analysen av forsknings- och utvecklingsinsatser på energiområdet och uppföljning av dem avses en delegation för energiforskning bli inrättad. Den organiseras som en kommitté, knuten till industridepartementet. Ansvaret för det föreslagna huvudprogrammet Energiforskning avses så långt möjligt bli uppdelat på befintliga organ. Industriministern redogör närmare för hur denna uppdelning avses ske.

Ansvaret för genomförandet av programmet Energiproduktion har i den departementspromemoria som behandlar forsknings- och utvecklingsarbetets organisation föreslagits bli lagt på en särskild nämnd, knuten till statens industriverk. Remissopinionen har härvidlag varit delad. En del remissinstanser har föreslagit att uppgiften skall läggas på styrelsen för teknisk utveckling (STU). Bl. a. STU själv företräder denna uppfattning.

Den omständigheten att utredning (1 1974:06) pågår om STU:s organisation och verksamhetsformer talar enligt industriministern mot att STU påläggs ytterligare uppgifter utöver sitt nuvarande kompetensområde. Därför föreslås i propositionen att en nämnd för energiproduktionsforskning inrättas den 1 juli 1975 och får ansvaret för programmet Energiforskning med undantag för forskning rörande kärnkraftens säkerhetsfrågor. Administrativt skall denna nämnd knytas till statens industriverk.

Inrättandet av en sådan nämnd innebären onödig byråkratisering av forsknings- och utvecklingsarbetet, hävdas det i motionen 1975:2031 (fp). Motionärerna yrkar avslag på förslaget och föreslår att de uppgifter som skulle ankomma på nämnden läggs på STU.

Utskottet delar industriministerns uppfattning i organisationsfrågan och tillstyrker således förslaget om inrättande av en nämnd för energiproduktionsforskning.

För forskning på kärnsäkerhetsområdet svarar nu i viss utsträckning det organ som har beteckningen Kärnsäkforsk. Forskning och utvecklingsarbete rörande kärnkraftens säkerhet har emellertid, uttalas det i propositionen, ett nära samband med statens kärnkraftinspektions verksamhet. Det föreslås därför att Kärnsäkforsk avvecklas vid årsskiftet och att dess uppgifter då övertas av kärnkraftinspektionen. Forskningen rörande kärnkraftens inverkan på miljön såvitt avser radioaktiva utsläpp skall dock enligt förslaget inte överföras till kärnkraftinspektionen; härvidlag övervägs en annan lösning.

Förslaget om avveckling av Kärnsäkforsk kritiseras i motionen 1975:2031 (fp). Motionärerna anför principiella betänkligheter mot att ett kontrollerande organ får det direkta ansvaret för forskningen. I avvaktan på förnyad utredning av frågan bör, menar motionärerna, ansvaret för kärnsäkerhets -

NU 1975:30

forskningen ligga kvar hos Kärnsäkforsk.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande ansvaret för kärnsäkerhetsforskningen och avstyrker alltså motionen 1975:2034 (vpk) såvitt den går ut på bibehållande av Kärnsäkforsk.

I två motioner föreslås att organ som behandlats i det föregående skall få ett parlamentariskt inslag. Enligt motionen 1975:2031 (fp) bör delegationen för energiforskning få parlamentarisk sammansättning, så att det skapas största möjliga insyn i dess verksamhet. Opinionsläget i kärnkraftsfrågan och säkerhetsfrågornas betydelse för hela vårt folk åberopas i motionen 1975:2039 som motiv för ett lekmannainflytande, vilket enligt motionärerna bör utövas av "representanter från riksdagen".

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte ställa krav på ett parlamentariskt inslag i delegationen för energiforskning. Motionsyrkandet därom avstyrks följaktligen av utskottet.

I vad gäller kärnkraftinspektionen noterar utskottet att parlamentariker redan ingår i en till inspektionen knuten nämnd. Utskottet förutsätter att regeringen överväger om det är lämpligt att parlamentariker även i övrigt får tillfälle att ta del i nämndens verksamhet. Någon framställning i saken till regeringen anser sig utskottet inte böra föreslå.

Slutligen tar utskottet i detta sammanhang upp motionen 1975:1620. Där föreslås ett beslut av riksdagen om att Gotland skall utses som särskilt försöksområde vid utvecklingen av alternativa energikällor. Motionären menar att Gotland erbjuder särskilda förutsättningar i fråga om försöksverksamhet med utnyttjande av solenergi, vindkraft och jordvärme samt med energiutvinning ur havet.

Utskottet anser att det i första hand får ankomma på Gotlands egna företrädare och på intresserade forskningsorgan att ta initiativ till försöksverksamhet med alternativa energikällor på Gotland. För ett beslut av riksdagen av angivet slag finns enligt utskottets mening inte underlag. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Hushållning med naturresurser

Liksom vid tidigare tillfällen behandlar utskottet i samband med frågor rörande energipolitiken också motioner som gäller hushållning med naturresurser i allmänhet.

1 motionen 1975:1598 föreslås först ett princpiuttalande av riksdagen om att en bättre hushållning med knappa naturresurser bör komma till stånd i vårt land. Vidare begärs framställningar till regeringen om att den skall ta initiativ hos Förenta nationerna till en bättre hushållning med jordens begränsade resurser och att den skall initiera en tvärvetenskaplig forskning som avser ett system för hushållning med landets och världens resurser. Motionärerna föreslår också att en parlamentarisk utredning skall tillsättas med uppgift att utarbeta ett system för hushållning med landets naturresurser. Detta system skall innebära att avgifter tas ut för alla uttag av

NU 1975:30

sådana naturresurser som det är begränsad tillgång på. Strävan skall vara att få detta system genomfört internationellt. I Sverige skulle det i första hand bli fråga om avgifter på malmer av olika slag samt pågrus och liknande.

Likartat med det sistnämnda yrkandet är det som framförs i motionen 1975:1612 (c). Det går ut på att en parlamentarisk utredning skall tillsättas med uppgift att utarbeta en hushållningsplan för naturresurser i enlighet med riktlinjer som anges i motiveringen, vilken återfinns i motionen 1975:1535. Den avsedda hushållningsplanen skulle innefatta forskning om resurshushållning och om alternativ för hushållningen med mark och vatten, forsknings-och försöksverksamhet rörande återvinning av material och övergång till förnyelsebara råvaror, stöd till anläggningar för de angivna syftena, informationsverksamhet samt förslag om stödåtgärder, restriktioner och avgifter.

Utskottet har i det föregående (s. 18) redovisat vilken ställning utskottet och riksdagen tidigare år tagit till motionsyrkanden med i huvudsak samma innebörd som det sistnämnda. Genomgående har understrukits att råvarufrågorna är av global natur. Uppgifter har lämnats om utredningsverksamhet på naturresursområdet i Sverige och inom internationella organisationer.

Inom regeringskansliet har nu inletts nya aktiviteter. Sekretariatet för framtidsstudier, som är knutet till statsrådsberedningen och som kan repliera på en parlamentarisk referensgrupp, har satt i gång ett projekt rörande råvaror och naturreserser. Detta arbete följs av en interdepartemental referensgrupp. Vidare har chefen för industridepartementet beslutat tillsätta en arbetsgrupp för råvarufrågor. Riktlinjerna för denna grupp, som knyts till näringspolitiska rådet, framgår av den redogörelse som har lämnats i det föregående (s. 20).

Utskottet konstaterar sålunda på nytt att det pågår ett omfattande utredningsarbete på naturresursområdet. Genom de instatsersom görs av sekretariatet för framtidsstudier och av den nya arbetsgruppen för råvarufrågor ges ökad tonvikt åt sammanfattande bedömningar rörande resursfrågor i stort. Därtill kommer specialinriktade utredningar, av vilka särskilt bör nämnas mineralpolitiska utredningen.

Mot bakgrund av den verksamhet som pågår finner utskottet det inte välbetänkt att starta en ny stor utredning på naturresursområdet. Därtill kommer att utskottet är skeptiskt mot de riktlinjer för utredningsarbetet som anges i motionerna. Detta gäller inte minst det skisserade avgiftssystemet, som skulle betyda långtgående ingripanden i det ekonomiska livet. Resultaten av utredningen (Jo 1971:08) om kostnaderna för miljövården och av den nya utredningen om energibeskattningen, där besläktade frågor skall diskuteras, bör i varje fall först avvaktas.

Vad gäller de tre övriga yrkandena i motionen 1975:1598 finner utskottet att de syftar till meningsyttringar av ganska allmän karaktär. Att riksdagen "uttalar sig för" att en bättre hushållning med knappa naturresurser kommer till stånd synes föga meningsfullt. Denna intention bör i stället komma

NU 1975:30

till uttryck i konkreta beslut. Sverige deltar redan aktivt i samarbete inom Förenta nationerna med sikte på bättre hushållning med jordens resurser. Det forskningsprogram som riksdagen beslutar om på grundval av propositionen 1975:30 är ett exempel på försök från samhällets sida att fl till stånd bl. a. forskning av den typ som åsyftas i motionen 1975:1598. Med hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet de båda motionerna.

Utskottets hemställan Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer för energihushållning m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30, såvitt gäller av statsministern förordade riktlinjer, samt motionen 1975:905 punkten 1, motionen 1975:2029 punkten 1, motionen 1975:2030 punkten 1 i ifrågavarande del och motionen 1975:2031 punkten A 1 i ifrågavarande del godkänner de allmänna riktlinjer för energihushållning m. m. som utskottet angivit,

2. beträffande mål för energikonsumtionens utveckling

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del samt motionen 1975:2029 punkten 2, motionen 1975:2030 punkten 1 i ifrågavarande del och motionen 1975:2031 punkten A 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande energistatistik och energiprognoser

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del och motionen 1975:2029 punkten 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande ärlig redogörelse till riksdagen för energiläget att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 7,

5. beträffande energianalyser

att riksdagen avslår motionen 1975:905 punkten 9,

6. beträffande utnyttjande av spillvärme från industrin att riksdagen avslår

a) motionen 1975:289 punkten 1,

b) motionen 1975:2009 punkten II.7,

7. beträffande energianvändning vid Stålverk 80

att riksdagen avslår motionen 1975:289 punkten 2,

8. beträffande energisparplan

att riksdagen avslår motionen 1975:910,

9. beträffande principbeslut om användning av oblekt papper att riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkten 11.17,

10. beträffande energisparlag

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 1,

11. beträffande regional och lokal energiplanering att riksdagen avslår motionen 1975:391,

NU 1975:30

12. beträffande kallortsbidrag

att riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkten 11.9,

13. beträffande avståndsbidrag

att riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkten 11.16,

14. beträffande premiering av användning av ved för bostadsuppvärmning att

riksdagen avslår motionen 1975:396,

15. beträffande miljö- och energiavgifter

att riksdagen avslår motionen 1975:2029 punkten 8,

16. beträffande utredning om eltaxorna

att riksdagen med anledning av motionen 1975:2031 punkten G som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet att riksdagen

a) med avslag på motionen 1975:2030 punkten 6 i ifrågavarande del godkänner i propositionen 1975:30 punkten D2 moment

1 angivna grunder för bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

b) med bifall till propositionen 1975:30 punkten D2 moment

2 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76 i enlighet med vad chefen för industridepartementet anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till framtagandet av prototyper och demonstrationsanläggningar för industriell energianvändning och för energiproduktion, vilken inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 10 000 000 kr. under budgetåret 1976/77 och högst 5 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

c) med bifall till propositionen 1975:30 punkten D2 moment

3 och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 6 i ifrågavarande del till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 80 000 000 kr.,

d) finner motionen 1975:905 punkterna 4 och 13 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

18. beträffande bidrag tillförsöks- och demonstrationsanläggningar för energiproduktion

att riksdagen avslår motionen 1975:2030 punkten 13,

19. beträffande tidsram för bidragsgivning till energibesparande åtgärder inom näringslivet

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten C 1,

20. beträffande redovisning till riksdagen i fråga om energibesparande åtgärder inom näringslivet

att riksdagen avslår motionen 1975:2029 punkten 9,

NU 1975:30

21. beträffande ianspräktagande av investeringsfondsmedel för investeringar i energibesparande syfte

att riksdagen avslår motionen 1975:2030 punkten 7,

22. beträffande näringslivets försörjning med kapital för investeringar i energibesparande syfte

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 17,

23. beträffande inrättande av ett sekretariat för energiinformation att riksdagen avslår

a) motionen 1975:2030 punkten 15 b,

b) motionen 1975:2031 punkten B 9,

24. beträffande ombildning av energisparkommittén till permanent organ att

riksdagen avslår

a) motionen 1975:2029 punkten 10,

b) motionen 1975:2031 punkten B 8,

25. beträffande energisparkatalog

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 2,

26. beträffande energideklaration av hushållsmaskiner

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 3,

27. beträffande rådgivning i energibesparande syfte genom branschorganisationer att

riksdagen avslår motionen 1975:2004,

28. beträffande riktlinjer för utbildnings- och rådgivningsåtgärder i energibesparande syfte

att riksdagen godkänner i propositionen 1975:30 punkten D 3 moment 1 angivna riktlinjer för vissa utbildnings- och rådgivningsåtgärder i energibesparande syfte, såvitt de inte omfattas av utskottets hemställan i övrigt,

29. beträffande anslag till vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 punkten D 3 moment 2 och avslag på motionen 1975:2030 punkten 15 a till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisare» reservationsanslag av 2 750 000 kr.,

30. beträffande principbeslut om vissa trafikpolitiska åtgärder

att riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkterna 11.10,11.11,

11.14, 11.15 och 11.21,

31. beträffande principuttalande om energipolitiken

att riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkten I,

32. beträffande utredning om organisationen för elproduktion och eldistribution att

riksdagen avslår motionen 1975:1625,

NU 1975:30

33. beträffand e folkomröstning i fråga om utbyggnad av kärnkraftverk att riksdagen avslår motionen 1975:1630,

34. beträffande framställning om förslag rörande utbyggnad av kärnkraftverket i Forsmark

att riksdagen finnér motionen 1975:621 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

35. beträffande utnyttjande av kärnkraft

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, motionen 1975:1883 och motionen 1975:2029 punkten 3 samt med avslag på motionen 1975:1624 punkten 1, motionen 1975:2009 punkten lil.3, motionen 1975:2030 punkterna 2-4, motionen 1975:2031 punkten Doch motionen 1975:2034 punkterna 1-3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. beträffande utredning om bergrumsförläggning av kärnkraftverk att riksdagen avslår motionen 1975:2029 punkten 4,

37. beträffande statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

38. beträffande län till projektering av Ranstadsverket

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten V:13 och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 19 till Lån till projektering av Ranstadsverket för budgetåret 1975/76 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.,

39. beträffande lagring av använt kärnbränsle

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 10,

40. beträffande lagring av medelaktivt avfall

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten Bil,

41. beträffande anslag till AB A tomenergi för stöd till svensk kärnkraftindustri att

riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 15 och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 18 till Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 24 100 000 kr.,

b) avslår motionen 1975:2031 punkten C 2,

42. beträffande anslag till AB Atomenergi för övrig verksamhet

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 16 och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 17 till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 13 100 000 kr.,

NU 1975:30

43. beträffande medelstillskott till AB Asea-Atom

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 20 till Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

44. beträffande förslag till nedtrappning av oljekonsumtionen

att riksdagen finner motionen 1975:1624 punkten 2 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

45. beträffande garanti för oljeutvinning m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten D8 samt med avslag på motionen 1975:2029 punkten 15 och motionen 1975:2031 punkten F 5 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet med vad chefen för industridepartementet förordat ikläda staten garanti med sammanlagt högst 2 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning av olja, naturgas och kol,

46. beträffande lån till projektering av raffinaderi

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten V:12 samt med avslag på motionen 1975:2029 punkten Hoch motionen 1975:2031 punkten F 2 till Lån till projektering av raffinaderi för budgetåret 1975/76 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 36 000 000 kr.,

47. beträffande riktlinjer för oljepolitiken

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten A 4, såvitt den inte omfattas av utskottets hemställan i övrigt,

48. beträffande program för minskning av svavelutsläpp

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 16,

49. beträffande ökad användning av kol som bränsle att riksdagen avslår

a) motionen 1975:905 punkten 8,

b) motionen 1975:2031 punkten B 12,

50. beträffande ökad användning av torv som bränsle att riksdagen avslår motionen 1975:389,

51. beträffande vattenkraftutbyggnad att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, motionen 1975:2030 punkten 1 i ifrågavarande del och motionen 1975:2031 punkten A 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:905 punkten 7 såvitt den inte tillgodosetts enligt utskottets hemställan under a),

c) avslår motionen 1975:60 punkten 1,

52. beträffande kraftproduktion i Indalsälven

att riksdagen med anledning av motionerna 1975:632 och

NU 1975:30

1975:1675 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

53. beträffande vissa kraftstationer i Lute älv

att riksdagen med anledning av motionen 1975:176 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

54. beträffande kraftproduktion i mindre vattendrag att riksdagen avslår

a) motionen 1975:1601,

b) motionen 1975:1617,

c) motionen 1975:1660,

d) motionen 1975:1677,

55. beträffande utbyggnad av industriell mottryckskraft

att riksdagen linner motionen 1975:289 punkten 3 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

56. beträffande anslag till kraftstationer m. m. att riksdagen

almed bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten I:F.l moment 1 medger att statens vattenfallsverk får disponera en från 400 000 000 kr. till 420 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,

b) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten l:F.l moment 2 samt med avslag på motionen 1975:2030 punkten 16och motionen 1975:2031 punkten F 1 till Kraftstationerm. m. för budgetåret 1975/76 under statens affärsverksfonder anvisar ett investeringsanslag av 1 747 500 000 kr.,

57. beträffande främjande av landsbygdens elektrifiering

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten D4

a) medger att under budgetåret 1975/76 bidrag för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden beviljas intill ett belopp av sammanlagt 7 000 000 kr.,

b) medger att under budgetåret 1975/76 statlig garanti för lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som berör landsbygdens elnät beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr.,

c) till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.,

58. beträffande Gotlands energiförsörjning

att riksdagen med anledning av motionen 1975:1621 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

59. beträffande utnyttjande av draghästar inom skogsbruket att riksdagen avslår motionen 1975:1905,

60. beträffande samordning av departementens insatser på energiområdet att

riksdagen avslår motionen 1975:1670,

NU 1975:30

61. beträffande redogörelse ifråga om statlig industriell verksamhet på energiområdet

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 15,

62. beträffande riksdagens kontroll över de statliga företagen att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 14,

63. beträffande anslag till statens kärnkraftinspektion

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkterna D 5 och D 6

a) till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

b) bemyndigar regeringen att besluta om föreskrifter rörande avgifter vid statens kärnkraftinspektion i enlighet med vad chefen för industridepartementet förordat samt medger att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser om sådana avgifter,

c) till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

64. beträffande anslag till kostnader för vissa nämnder

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten D 7 till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 43 000 kr.,

65. beträffande internationellt samarbete på energiområdet att riksdagen avslår motionen 1975:2030 punkten 10,

66. beträffande vissa uttalanden om program för energiforskning att riksdagen avslår motionen 1975:905 punkterna 2 och 3,

67. beträffande./orsåw/tg rörande energianvändning i industriella processer m. m.

att riksdagen med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet i vad avser energianvändning för industriella processer m. m.,

68. beträffande forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel

att riksdagen

a) med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet i vad avser energianvändning för transporter och samfärdsel,

6 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

b) avslår motionen 1975:2031 punkten B 5,

69. beträffande forskning, rörande energianvändning för lokalkomfört att riksdagen med avslag på motionen 1975:2009 punkten lil.2, motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2031 punkten F3 i ifrågavarande del godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet i vad avser energianvändning för lokalkomfort,

70. beträffande principbeslut om försök med tillvaratagande av solvärme att

riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkten 11.20,

71. beträffande forskning rörande återvinning av energi i varor m. m. att riksdagen

a)med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet i vad avser återvinning av energi i varor m. m.,

b) avslår motionen 1975:2031 punkten B 6,

72. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fissionsenergi att

riksdagen med avslag på motionen 1975:2029 punkten 12, motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet i vad avser energiproduktion, delprogrammet fissionsenergi,

73. beträffande/ors/cn/ng rörande energiproduktion, såvitt gäller energi ur biosystem

att riksdagen avslår

a) motionen 1975:2029 punkten 13,

b) motionen 1975:2040,

74. beträffande/orsÅwV/g rörande energiproduktion, såvitt gäller organiska bränslen i övrigt som ersättning för olja

att riksdagen

a) med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2031 punkten F 3 i ifrågavarande del godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet i vad avser energiproduktion, delprogrammet organiska bränslen som ersättning för olja,

b) finner motionen 1975:1658 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

NU 1975:30

c) avslår motionen 1975:2031 punkten B 19,

75. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller nya bränslesystem

att riksdagen med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet i vad avser energiproduktion, delprogrammet nya bränslesystem,

76. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fusionse ne rgi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer att riksdagen

a) med avslag på motionen 1975:2009 punkterna III. 1 och III.4, motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del, motionen 1975:2031 punkten F3 i ifrågavarande del och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet i vad avser energiproduktion, delprogrammet fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer,

b) avslår motionen 1975:2009 punkten 11.19 och motionen 1975:2031 punkten B 13,

c) finner motionerna 1975:622 och 1975:1672 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

77. beträffande/ö/s/cwwg rörande koldioxidproblem, rökgasrening etc. att riksdagen avslår motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del,

78. beträffande program för resursförnyelseforskning att riksdagen avslår motionen 1975:1606,

79. beträffande energiforskning i övrigt

att riksdagen godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet, såvitt de inte omfattas av utskottets hemställan i det föregående,

80. beträffande anslag till energiforskning, m. m. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 13 moment 1 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76, i enlighet med vad chefen för industridepartementet anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär åtaganden om 75 000 000 kr. för budgetåret 1976/77 och 50 000 000 kr. för budgetåret 1977/78,

b) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 13 moment 2 till Energiforskning för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av

NU 1975:30

102 800 000 kr.,

c) med anledning av motionen 1975:2030 punkten 11 och motionen 1975:2031 punkten F 3, båda i vad avser anvisande av anslag, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

d) avslår motionen 1975:1624 punkten 3,

81. beträffande anslag till grundläggande forskning för energiområdet att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 14 och med avslag på motionen 1975:2031 punkten F4 till Grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

82. beträffande inrättande av en nämnd för energiproduktionsförskning att

riksdagen med avslag på motionen 1975:2031 punkten E som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

83. beträffande bibehållande av Kärnsäkforsk

att riksdagen med avslag på motionen 1975:2031 punkten C 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

84. beträffande parlamentariskt inslag i delegationen för energiforskning att

riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 18,

85. beträffande parlamentariskt inslag i statens kärnkraftinspektion att riksdagen avslår motionen 1975:2039,

86. beträffande organisationen i övrigt av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom energiområdet

att riksdagen godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för organisationen av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom energiområdet, i den mån de inte omfattas av utskottets hemställan i det föregående,

87. beträffande Gotland sorn försöksområde vid utvecklingen av alternativa energikällor

att riksdagen avslår motionen 1975:1620,

88. beträffande vissa övriga frågor rörande energipolitiken att riksdagen

a) godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för energihushållning m. m., i den mån de inte omfattas av utskottets hemställan i det föregående,

b) avslår motionen 1975:2030 punkterna 1,12 och 14, såvitt motionen inte i dessa delar tillgodosetts enligt utskottets hemställan i det föregående,

c) avslår motionen 1975:2031 punkterna A 1-3, såvitt motionen inte i dessa delar tillgodosetts enligt utskottets hemställan i det föregående,

NU 1975:30

89. beträffande utredning om hushållning med naturresurser, m. m. att riksdagen avslår

a) motionen 1975:1598,

b) motionen 1975:1612.

Stockholm den 22 maj 1975

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m) (p. 1-35, 44-89), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s) (p. 6-89), Haglund (s) (p. 1-57, 65-76), Andersson i Storfors (s) (p. 1-9, 31-89), Andersson i Örebro (fp) (p. 58-64, 77-89), Rask (s), Sjönell (c) (p. 1-14, 16-30, 44-89), Blomkvist (s) (p. 6-57, 65-76), Hovhammar (m) (p. 1-5, 31-43), Wååg (s) (p. 1-57, 65-76), fru Hambraeus (c), (p. 6-45, 47—89), herr Svensson i Malmö (vpk) (p. 1-9, 31-57, 65-79), fru Hansson (s) (p. 10-30), herr Petersson i Ronneby (c), fru Radesjö (s) (p. 1-5, 58-64, 77-89), herrar Pettersson i Helsingborg (s) (p. 1-5, 58-64, 77-89), Siegbahn (m) (p. 6-30, 36-89), fru Jordan (s) (p. 58-64, 77-89), fru Oskarsson (c) (p. 1-5, 15, 31-43, 46) och herr Wirtén (fp) (p. 1-57, 65-76).

NU 1975:30

86 Reservationer

1. beträffande allmänna riktlinjer för energihushållning m. m. (utskottets hemställan under 1) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att på s. 24 i utskottets yttrande bort före avsnittet ”Energikonsumtionens utveckling” intagas ett stycke av följande lydelse:

De riktlinjer för energihushållningen som här angivits i anslutning till propositionen måste kompletteras i ett väsentligt hänseende. När man vill uppställa som mål att ökningen i energikonsumtionen skall bringas att upphöra kan man inte gå förbi frågan om detta är möjligt i en kapitalistisk ekonomi. Som närmare utvecklas i motionen 1975:2034 kan både teoretiskt och praktiskt konstateras att kapitalism kräver en ständigt ökad tillväxt av den mängd resurser som förs in i produktionssystemet. Det angelägna energipolitiska målet kan följaktligen inte nås med bibehållen kapitalistisk ekonomi. För att bli realistiska måste de energipolitiska riktlinjerna innefatta övergång till en socialistisk planekonomi. I en sådan bestäms produktionen inte av profiten utan av den sociala nyttan, vilken bedöms i ett långsiktigt perspektiv och med hänsyn till den totala effekten nationellt och internationellt. Såsom det också framhålls i den nyssnämnda motionen finns det inget allmänt samband mellan tillväxt i energiförbrukningen och tillväxt i produktionens sociala nytta. Genom omfördelning av resursutnyttjandet mellan olika ändamål och olika befolkningsskikt kan den samlade sociala nyttan mycket väl ökas vid stabil eller minskad energiförbrukning.

2. beträffande mål för energikonsumtionens utveckling (utskottets hemställan under 2) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), Petersson i Ronneby (c) och fru Oskarsson (c) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 26 med ”Det är samtidigt” och slutar på s. 27 med ”sorn kan accepteras” bort ha följande lydelse:

Med dessa utgångspunkter finner utskottet att energikonsumtionens ökning under tiden fram till år 1985 bör kunna hållas tillbaka mer än som beräknas i propositionen. Som mål för denna period bör enligt utskottets mening ställas upp att energiförbrukningen inte får öka med mer än i genomsnitt 1 % per år. Detta förordas i motionen 1975:2030 (c), som innehåller förslag till ett väsentligt mera omfattande stimulansprogram för att begränsa ökningstakten än det som skall komma till stånd enligt propositionen. Utskottet ansluter sig helt till vad motionärerna anför och återkommer i det följande till de frågor rörande stimulansprogrammet som näringsutskottet har att bereda.

Utskottet vill i detta sammanhang påtala den motsättning som ligger i att - såsom görs i propositionen och i motionen 1975:2029 (m) - å ena sidan framhålla de allvarliga faror för vår miljö som följer av en ökande energiförbrukning, å andra sidan hävda att de energipolitiska målen i sista hand skall underordnas vissa allmänna samhällspolitiska mål. Insikten om

NU 1975:30

att en energipolitik av traditionellt slag är ett hot mot mänsklighetens nuvarande levnadsvillkor måste rimligen i stället leda till slutsatsen att samhällspolitiken i sin helhet måste utformas med hänsyn till de absoluta restriktioner för energianvändningen som betingas av ekologiska omständigheter. Uppgiften blir då att söka eliminera negativa verkningar av ett minskat energiutnyttjande och ta till vara de positiva effekter som övergången till ett samhälle med lägre energitillförsel otvivelaktigt kan medföra.

3. beträffande mål för energikonsumtionens utveckling (utskottets hemställan under 2) av herr Wirtén (fp) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 26 med ”Det är samtidigt” och slutar på s. 27 med ”sorn kan accepteras” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen 1975:2031 (fp) måste hushållning med energi bli en huvuduppgift för energipolitiken. Fortsatt stegrad energiomvandling ger på lång sikt oacceptabla ekologiska konsekvenser. Miljökraven måste därför vara en restriktion för energiomvandlingen. Som understryks i motionen är möjligheterna att hushålla med energi mycket stora. Mot den bakgrunden är de insatser för begränsning av energikonsumtionens ökning under tiden fram till år 1985 som propositionen anger inte tillräckligt långtgående. Genom att på sätt som föreslås i denna motion satsa hårdare på hushållning med energi bör statsmakterna enligt utskottets uppfattning kunna uppnå att tillväxttakten blir lägre än vad som förutsätts i propositionen. Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att ökningen fram till år 1985 bör kunna begränsas till i genomsnitt 1,5 % per år. Denna högre ambitionsnivå vad gäller hushållning skulle ge ökad handlingsfrihet och betydande fördelar från bl. a. miljösynpunkt.

4. beträffande mål för energikonsumtionens utveckling (utskottets hemställan under 2) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 26 med ”Det är samtidigt” och slutar på s. 27 med ”sorn kan accepteras” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det realistiskt att den svenska ekonomin efter en period av viss tillväxt i energiförbrukningen byggs upp på ett stabiliserat energiintag efter 1985. Utskottet ansluter sig på denna punkt till den ram som anges i propositionen. Utskottet betraktar det däremot inte som realistiskt när i propositionen förutsätts att detta kan ske med bibehållande av nuvarande produktionsordning. Som framhålls i motionen 1975:2034 nödvändiggör den nya inriktningen en helt ny organisation av ekonomin, ändrad teknologi och upphävande av profiten som ledande faktor i ekonomisk verksamhet. Den tillväxt som förutses ske fram till år 1985 måste därför inriktas på att lägga grunden för den planekonomi som blir nödvändig. I än högre grad gäller det nu anförda ifall man skulle acceptera de vida restriktivare mål som föreslås i motionerna 1975:2030 och 1975:2031.

NU 1975:30

88 Beroende på om man har en profitekonomi eller en form av socialistisk ekonomi påverkas också i hög grad sambandet mellan energiförbrukning, levnadsnivå och sysselsättning. I planekonomin blir nämligen förhållandet mellan energiintag och nyttiggjord energi ett annat än i profitekonomin. Därmed blir också relationen mellan sysselsättning och bruttoenergiförbrukning en annan. I planekonomin kan sysselsättningens utveckling till viss grad göras oberoende av energiintaget. I profitekonomin blir tillväxttendensen i energiintaget närmast tvångsmässig, och den långsiktiga, genomsnittliga arbetslöshetsnivån stiger trots - eller rent av i direkt anslutning till - detta. Motsvarande skillnader mellan profitekonomin och planekonomin föreligger givetvis då det gäller t. ex. förhållandet mellan energiintag och levnadsnivå eller förhållandet mellan energiintag och förmågan till konkurrens utåt. Dessa sammanhang hade enligt utskottets mening bort klargöras i propositionen, då ju effekterna av både en viss tillväxt och en viss nivå av energikonsumtion växlar beroende på produktionssystemets politiska grund. Därmed påverkas i hög grad också de ekologiska bedömningarna i energipolitiken och gränsen för de absoluta restriktioner som denna måste underkastas.

5. beträffande energianvändning vid Stålverk SO (utskottets hemställan under 7) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c), Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke på s. 29 i utskottets yttrande som börjar med ”Mot bakgrund” och slutar med "avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att riksdagen i en framställning till regeringen understryker vikten av sådana åtgärder som motionärerna förespråkar. Till följd av sin omfattning kommer Stålverk 80 under alla omständigheter att förbruka mycket stora energimängder. Både med hänsyn till den besparing som kan göras vid stålverket och med hänsyn till den exempelbildande roll som denna anläggning kan spela är det angeläget att projekteringen från början inriktas på en energisnål systemlösning.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1975:289 punkten 2 hos regeringen begär åtgärder för en energisnål systemlösning vid Stålverk 80,

6. beträffande energisparlag (utskottets hemställan under 10) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”En mångsidig” och slutar med ”därför motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: -

NU 1975:30

89 En mångsidig uppsättning av styrmedel - information, rådgivning och utbildning, stödåtgärder och direkta föreskrifter - torde få användas för att de uppställda målen i fråga om energibesparing skall kunna nås. Genom att stifta en energisparlag av det slag som skisseras i motionen skulle riksdagen enligt utskottets mening skapa ett effektivt nytt instrument för åstadkommande av energibesparande åtgärder över hela linjen. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet om en utredning rörande en sådan lag.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 1 hos regeringen begär förslag till en energisparlag i enlighet med vad utskottet anfört,

7. beträffande premiering av användning av ved för bostadsuppvärmning (utskottets hemställan under 14) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 31 med ”Utskottet delar” och slutar på s. 32 med "bör stimuleras” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att fritidshuggning av brännved är betydelsefull från miljövårdssynpunkt. Ett premiesystem av det slag som anges i motionen skulle på ett värdefullt sätt kunna stimulera till ökade miljö vårdsinsatser och skulle dessutom, vilket i detta sammanhang är avgörande, medverka till att vår energiförsörjning får ett inte oväsentligt tillskott av inhemska bränslen till ersättning för olja. Mot bakgrund av den enighet som råder om att vårt lands oljeberoende bör minskas finner utskottet det följdriktigt att riksdagen bifaller motionen 1975:396.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. att riksdagen med bifall till motionen 1975:396 hos regeringen begär utredning om premiering av användning av ved för bostadsuppvärmning,

8. beträffande miljö- och energiavgifter (utskottets hemställan under 15) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Frågan om" och slutar med "detta ämne” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågan om energiavgifter som styrmedel i syfte att åstadkomma en förbättrad energihushållning bör studeras. Regeringen bör föranstalta om att så sker.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

15. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2029 punkten 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1975:30

9. beträffande slöd lill energibesparande åtgärder inom näringslivet (utskottets hemställan under 17) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "Utskottet anser” och slutar med "för ändamålet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning beträffande önskvärda regler för stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet och önskvärd anslagsvolym för ändamålet som kommer till uttryck i motionen 1975:2030. De medel som är avsedda för långivning bör dock anvisas i form av investeringsanslag. Det får ankomma på regeringen att utforma närmare regler för långivningen.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 punkten D2 moment 1 och med bifall till motionen 1975:2030 punkten 6 i ifrågavarande del godkänner av utskottet angivna grunder för bidrag och lån till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

b) med bifall till propositionen 1975:30 punkten D2 moment 2 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76 i enlighet med vad chefen för industridepartementet anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till framtagandet av prototyper och demonstrationsanläggningar för industriell energianvändning och för energiproduktion, vilken inberäknat löpande beslut innebär åtagande om högst 10 000 000 kr. under budgetåret 1976/77 och högst 5 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

c) med anledning av propositionen 1975:30 punkten D 2 moment 3 och motionen 1975:2030 punkten 6 i ifrågavarande del till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 290 000 000 kr.,

d)med anledning av motionen 1975:2030 punkten 6 i ifrågavarande del till Lån till eneigibesparande åtgärder inom näringslivet för budgetåret 1975/76 under statens utlåningsfonder anvisar ett investeringsanslag av 210 000 000 kr.,

e) linner motionen 1975:905 punkterna 4 och 13 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

10. beträffande bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar för energiproduktion (utskottets hemställan under 18)av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "Något nytt” och slutar med "inom näringslivet m. m.” bort ha följande lydelse:

NU 1975:30

91 Utskottet anser liksom motionärerna att ett särskilt reservationsanslag av 35 milj. kr. bör anvisas för bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar för energiproduktion.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2030 punkten 13 till Försöks- och demonstrationsanläggningarför energiproduktion för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

11. beträffande tidsram för bidragsgivning till energibesparande åtgärder inom näringslivet (utskottets hemställan under 19) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "Utskottet finner” och slutar med ”skall omfatta” bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning. Regeringen bör vid sin planering av fortsatt stöd på detta område räkna med att bidragsgivningen skall fortgå under en femårsperiod.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten C 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande redovisning till riksdagen i fråga om energibesparande åtgärder inom näringslivet (utskottets hemställan under 20) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Den myndighet” och slutar med "redovisning erforderlig" bort ha följande lydelse: Utskottet

delar motionärernas uppfattning och föreslår att riksdagen begär en första redovisning till riksmötet 1976/77.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2029 punkten 9 hos regeringen begären redovisning till riksmötet 1976/77 av de resultat som uppnåtts genom verksamheten med bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

13. beträffande ianspråktagande av investeringsfondsmedel för investeringar i energibesparande syfte (utskottets hemställan under 21) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 35 med ”Utskottet vill” och slutar på s. 36 med ”här sagts” bort ha följande lydelse: Utskottet finnér motionärernas förslag välmotiverat. En ändring av an -

NU 1975:30

given innebörd i förordningen om investeringsfonder för konjunkturutjämning bör enligt utskottets mening vidtagas. Det bör ankomma på regeringen att ta upp saken i proposition till riksdagen.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. att riksdagen med anledning av motionen 1975:2030 punkten 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande inrättande av ett sekretariat för energiinformation (utskottets hemställan under 23) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Industriministerns skäl” och slutar med ”följaktligen motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett sekretariat för energiinformation enligt motionärernas förslag skulle fylla en betydelsefull funktion. Industriministerns skäl för att avvisa tanken på ett sådant sekretariat synes inte bärande. Det bör ankomma på regeringen att vidta åtgärder som leder till att planerna på ett energisekretariat blir förverkligade snarast möjligt. Till energisekretariatet bör, som föreslås i motionen 1975:2031 (fp), knytas en teknisk-vetenskaplig referensgrupp.

dels att utskottet under 23 bort hemställa

23. att riksdagen med bifall till motionerna 1975:2030 punkten 15 b och 1975:2031 punkten B 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande ombildning av energisparkommittén till permanent organ (utskottets hemställan under 24) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med ”båda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Den principiella uppfattning som kommer till uttryck i motionerna är enligt utskottets mening välmotiverad. Det är önskvärt att regeringen snarast prövar frågan om en ny organisation för de betydelsefulla funktioner som det här är fråga om.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

24. att riksdagen med anledning av motionen 1975:2029 punkten 10 och motionen 1975:2031 punkten B 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande energisparkatalog (utskottets hemställan under 25) av herr Wirtén (fp) som anser

NU 1975:30

dets att det stycke i utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Sorn framgår” och slutar med ”åt energisparkommittén” bort ha följande lydelse: Utskottet finner uppslaget att en energisparkatalog skall utarbetas värdefullt och tillstyrker motionsyrkandet att energisparkommittén skall få åläggande att förverkliga projektet.

dets att utskottet under 25 bort hemställa

25. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 2 hos regeringen begär att energisparkommittén får i uppdrag att utarbeta en energisparkatalog i enlighet med vad utskottet anfört,

17. beträffande anslag till vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte (utskottets hemställan under 29) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Utskottet, som” och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse: Utskottet, som ovan har förordat inrättande av ett fristående sekretariat för energiinformation, räknar med ett medelsbehov för detta sekretariat av 2 milj. kr. och föreslår följaktligen att anslagssumman räknas upp till 4 750 000 kr.

dels att utskottet under 29 bort hemställa

29. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 punkten D 3 moment 2 och med bifall till motionen 1975:2030 punkten 15 a till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 4 750000 kr.,

18. beträffande utredning om organisationen för elproduktion och eldistribution (utskottets hemställan under 32) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Petersson i Ronneby (c) och fru Oskarsson (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 41 med ”Det program” och slutar på s. 42 med ”ovan sagda” bort ha följande lydelse: Det program för energitillförseln fram till år 1985 som läggs fram i propositionen innefattar inte energitillskott från nya energikällor av de slag som motionärerna berör. Utskottet är emellertid övertygat om att aktiva insatser i form av forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet kan göra det möjligt att redan före 1985 få ett väsentligt energitillskott från nya energikällor. En förutsättning för att en energiproduktion av ny typ skall kunna fungera är att systemet för produktion och distribution av elkraft organiseras så att nya energikällor, även sådana som innebär produktion

NU 1975:30

i liten skala, lätt kan infogas i det. Vid sidan av elutredningen behövs en kompletterande utredning som tar upp detta ämne.

dels att utskottet under 32 bort hemställa

32. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1625 hos regeringen begär en utredning rörande elproduktion och eldistribution i enlighet med vad utskottet anfört,

19. beträffande folkomröstning ifråga om utbyggnad av kärnkraftverk (utskottets hemställan under 33) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”om folkomröstning” bort ha följande lydelse:

Kärnkraftsfrågan har, som framhålls i motionen, vittgående både omedelbara och potentiella effekter av betydelse för hela folket. Ett accepterande av kärnkraftsproduktion och i samband därmed en fortlöpande ökning av energikonsumtionen innebär underkastelse under det kapitalistiska systemet och en ofrånkomlig anknytning till USA-imperialismen. Genom opinionsundersökningar har det klargjorts att det finns en växande opinion mot kärnkraftsutbyggnaden. Det är ett självklart krav att folket genom en folkomröstning skall fl säga sin mening i kärnkraftsfrågan.

dels att utskottet under 33 bort hemställa

33. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1630 hos regeringen begär förslag rörande folkomröstning i fråga om utbyggnad av kärnkraftverk,

20. beträffande utnyttjande av kärnkraft (utskottets hemställan under 35) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Petersson i Ronneby (c) och fru Oskarsson (c) som anser

dets att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 47 med ”Vad gäller” och slutar på s. 49 med ”i kärn kraftsprogrammet” bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar den uppfattning beträffande den framtida energipolitikens inriktning som anförts i motionerna 1975:905 (c) och 1975:2030 (c). Investeringskapital måste ställas till industrins, kommunernas och enskildas förfogande så att en från samhällsekonomisk synpunkt och med hänsyn till framtida energipriser lönsam energibesparing kan äga rum. Målet är att i framtiden enbart förnyelsebara energikällor utnyttjas. Energipolitiken bör omedelbart inriktas på att skapa förutsättningar för en utveckling efter dessa riktlinjer.

Utskottet avvisar det kärnkraftsprogram som presenteras i propositionen. Såsom närmare utvecklas i motionerna 1975:905(c)och 1975:2030 (c)är kärnkraften förknippad med en rad allvarliga och olösta problem. Det föreligger en konstant risk för katastrofer vid kärnkraftverk och anläggningar för upp -

NU 1975:30

arbetning av kärnbränsle. Varmvattenutsläppen kan medföra allvarliga miljömässiga konsekvenser. Uppgiften att under en från vår horisont sett oöverskådlig framtid lagra och bevaka ett förödande farligt radioaktivt avfall lämnas till kommande generationer utan att det ens kunnat visas hur den skall kunna fullgöras på ett betryggande sätt. Krigsfall och sabotage skärper katastrofriskerna över hela linjen - vid reaktordrift och vid bränsle- och avfallshantering. En ytterligare spridning av plutonium, som kan utnyttjas för framställning av kärnvapen, är nära nog ofrånkomlig och medför nya stora säkerhetsrisker. Det står följaktligen klart för utskottet att ytterligare investeringar i kärnkraftsutbyggnad inte kan komma i fråga utan att det i motionen 1975:2030 (c) angivna villkoret är uppfyllt - att en samfälld forskar- och expertkår kan garantera att de allvarliga riskerna vid kärnkraftsproduktionen kan bemästras på ett betryggande sätt. Om sålunda säkerhets- och avfallsriskerna inte kan bemästras, måste de fem kämkraftsaggregat som nu är i drift ersättas med andra energikällor och besparingsåtgärder. En beredskapsplan för deras gradvisa avveckling måste därför nu göras upp, liksom också den föreslagna omdispositionen av pågående utbyggnadsprojekt. Utskottet framlägger förslag till en lag som i enlighet med motionärernas intentioner inskränker rätten att meddela och utnyttja tillstånd enligt atomenergilagen (1956:306). Härigenom tillgodoses även delvis det första yrkandet i motionen 1975:1624 i vad avser lag om förbud att driva och tillverka kärnkraftverk. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka ett sådant mera vittomfattande förbud som föreslås i denna motion. Den av utskottet föreslagna lagen medger drift endast av de fem kärnkraftsaggregat - senast Barsebäck 1 - som fått medgivande att laddas med bränsle. Genom det ställningstagande som utskottet föreslår tillgodoses yrkanden rörande kärnkraften i motionen 1975:2034 (vpk), vilken liksom de förut åberopade motionerna präglas av en kritisk syn på kärnkraftsutbyggnaden. Även de yrkanden i motionerna 1975:2009 och 1975:2031 (fp) som är riktade mot fortsatt sådan utbyggnad tillgodoses. Vad beträffar förslaget i motionerna 1975:1883 och 1975:2029 (m) om ytterligare ett kärnkraftsaggregat i Barsebäck vill utskottet särskilt påtala det allvarliga i tanken på att tillföra det tättbefolkade område inom vilket Barsebäck är beläget en sådan ny riskkälla.

Utskottets alternativ till den plan för energiförsörjningen som innefattar en utbyggnad av kärnkraften framgår i sina huvuddrag av den redogörelse som i det föregående lämnats för avsnittet om energibalanser i motionen 1975:2030 (c). I detta sammanhang vill utskottet tillägga några sammanfattande, principiella kommentarer. Målet måste vara att vi i framtiden utnyttjar endast sådana energikällor som ständigt återskapas. Det samhällsstöd som nu kommer kärnkraften till del måste i stället inriktas på hushållning och de förnyelsebara energikällorna. Många tecken tyder på att dessa är ekonomiskt lönsamma redan på kort sikt. En realistisk kalkyl måste innefatta också ekologiska faktorer. Inberäknas dessa upphör varje tvivel på att de

NU 1975:30

förnyelsebara energikällorna är både överlägsna och dessutom helt oundgängliga. Till försvar för den nuvarande energipolitiken brukar åberopas sysselsättningsskäl. Det är självklart att ett sänkt energiutnyttjande inte skall drabba industrisysselsättningen. Såsom framförs i motionerna visar olika undersökningar att det inte finns något direkt samband mellan energianvändning över en viss nivå och antal arbetstillfällen. Den energipolitik som utskottet förordar kommer att innebära att resurser ställs till förfogande för rationella produktionsformer och en energisnål teknik. Att förändra näringslivet i denna riktning kommer att ge många arbetstillfällen, liksom den i förhållande till propositionens förslag avsevärt större satsningen på hushållning med energi i byggnader. Det är också självklart att den sysselsättning som kärnkraftsindustrin nu skapar kommer att i ett samhälle där energitillförseln baseras på förnyelsebara energikällor ersättas av motsvarande sysselsättning inom energisektorn. Självklart är slutligen också att ett sänkt energiutnyttjande inte får gå ut över miljön i industrin. I ett samhälle uppbyggt kring de alternativa energikällorna tillkommer många nya miljövärden.

dels att utskottet under 35 bort hemställa 35. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2009 punkten lil.3, motionen 1975:2030 punkterna 2 och 3 och motionen 1975:2031 punkten D samt med avslag på motionen 1975:1883 och motionen 1975:2029 punkten 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till motionen 1975:2030 punkten 4 och motionen 1975:1624 punkten 1 i motsvarande del antar följande

Förslag till

Lag om viss inskränkning i rätten att meddela och utnyttja tillstånd enligt atomenergilagen (1956:306)

Härigenom föreskrives, att sådant tillstånd att uppföra eller driva atomreaktor eller anläggning som avses i 2 § atomenergilagen (1956:306) icke får lämnas samt att tillstånd som har lämnats får utnyttjas endast av den som före lagens ikraftträdande har erhållit medgivande av statens kärnkraflinspektion att ladda med bränsle.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

c) avslår motionen 1975:2034 punkterna 1-3, i den mån den inte i angivna delar tillgodosetts enligt utskottets hemställan under a,

djavslår motionen 1975:1624 punkten 1, i den mån den inte omfattas av utskottets hemställan under b,

NU 1975:30

21. beträffande utnyttjande av kärnkraft (utskottets hemställan under 35) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 47 med ”Vad gäller” och slutar på s. 49 med ”i kärnkraftsprogrammet” bort ha följande lydelse:

Sedan riksdagen år 1973 uttalade sig för att inga beslut om ytterligare kärnkraftsutbyggnad borde fattas förrän ett nytt och allsidigt beslutsunderlag förelagts riksdagen har en intensiv och värdefull debatt förts - en debatt som även lett till att tidigare inte särskilt diskuterade problem belysts ytterligare. I debatten har vissa överdrifter förekommit såväl från kärnkraftsförespråkarnas som från motståndarnas sida. Enligt utskottets mening är det uppenbart, att ett stopp för ytterligare kärnkraftsutbyggnad - till skillnad från vad som anförts i debatten från visst håll - inte behöver innebära risker för den ekonomiska välfärden och för sysselsättningen. Utskottet kan inte heller ansluta sig till den uppfattning enligt vilken även ett mycket måttligt utnyttjande av kärnkraften skulle innebära förödande risker för vår egen och för kommande generationer. Sammanfattningsvis vill utskottet hävda, att den debatt som förts efter riksdagens beslut i frågan år 1973 och det sakmaterial som därvid redovisats har lett till att, såsom också framhålls i motionen 1975:2031 (fp), insikten om kärnkraftens problem har ökat. Utskottet kan inte ansluta sig till uppfattningen att det beslutsunderlag som genom statsmakternas försorg hittills tagits fram är tillräckligt för att medge en ytterligare utbyggnad. Särskilt bör påpekas att en så viktig utredning som Aka-utredningen ännu inte har avslutat sitt arbete.

Enligt utskottets mening har osäkerheten om kärnkraften sålunda ökat sedan riksdagens beslut 1973. 1 den nämnda motionen sammanfattas på ett klart sätt de många osäkerhetsmoment som måste ytterligare klarläggas och bedömas. De gäller bl. a. brist på erfarenhet av stora reaktoranläggningars drift och säkerhet, brist på experimentella erfarenheter i stor skala av framför allt nödkylningssystemens effektivitet, osäkerhet om de sociala förutsättningarna för att på lång sikt upprätthålla kvalitetskrav och detaljkontroll i ett mycket omfattande kärnkraftssystem, osäkerhet om vilken metod som skall väljas för slutlig hantering av avfallet, osäkerhet om kärnkraftens ekonomi i ett längre perspektiv och osäkerhet om de politiska förutsättningarna för internationellt samarbete och internationell kontroll av kärnbränslecykeln.

Ett visst mått av osäkerhet och risktagande på det tekniska området är givetvis ofrånkomligt i industrisamhället. De problem som är förknippade med kärnkraften är emellertid av speciella dimensioner. Åtskilliga steg närmare deras lösning måste ha tagits innan det är försvarbart att satsa på en mer omfattande utbyggnad. Utskottet noterar att propositionens energipolitiska riktlinjer innebär en väsentligt större återhållsamhet än som präglat tidigare uttalanden och utbyggnadsplaner. Detta måste, som påpekas

7 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

i motionen, ha sin grund i att även regeringen känner osäkerhet inför de obestridliga risker som kärnkraften medför. Trots detta föreslås i propositionen en fortsatt om än begränsad kärnkraftsutbyggnad. Mot den bakgrund som utskottet här redovisat bör det rimliga - såsom föreslås i motionen 1975:2031 (fp) - vara att hålla fast vid 1973 års kärnkraftsprogram. En ny bedömning av frågan bör kunna göras vid den aviserade avstämningen av energipolitiken år 1978. Åtskilligt nytt erfarenhets- och kunskapsmaterial bör då vara tillgängligt. Som motionärerna också anför bör den internationella utvecklingen på kärnkraftsområdet noga följas. Utskottet avvisar således propositionens förslag om ytterligare kärnkraftsutbyggnad utöver vad riksdagen tidigare beslutat.

Utskottet rekommenderar härigenom en realistisk handlingslinje. Från så dramatiska ingrepp i det redan beslutade kärnkraftsprogrammet som rekommenderas i motionerna 1975:2030 (c) och 1975:2034 (vpk) tar utskottet alltså avstånd. Beslut i enlighet med förslagen i dessa motioner skulle medföra avsevärda omställningsproblem för den svenska ekonomin.

Som utskottet tidigare anfört föreslås i motionen 1975:2031 (fp) en energipolitik, som innebär en kraftigare satsning på energihushållning än vad som föreslagits i propositionen. Utskottet förordar att det hushållningsprogram som redovisas i motionen genomförs. Detta innebär att utskottet ansluter sig till uppfattningen att det är möjligt att åstadkomma en bättre energihushållning med hjälp av en styrning som utnyttjar marknadsekonomins dynamik och initiativförmåga. Skatte- och taxesystemen på energiområdet bör utformas så att de främjar energihushållning. Staten bör också styra utvecklingen genom sitt val mellan olika produktionsformer på energiområdet. Övergångsvis kan krävas direkta subventioner av hushållningsinsatser, samtidigt som den nuvarande faktiska subventionen av energiproduktionen upphör. Människor bör genom service, information och utbildning ges ökade möjligheter att själva medverka till en bättre hushållning. Hela energihushållningssystemet måste vara öppet för demokratisk påverkan. Det är här särskilt angeläget att kraftföretagens planering för fortsatt utbyggnad av produktionen redovisas öppet och utformas så att det inte innebär låsningar för framtiden. Valfriheten måste i största möjliga utsträckning upprätthållas. Satsningar på alternativa energikällor måste göras i stor utsträckning. Sådana satsningar ger liksom insatser för hushållning med energi nya arbetstillfällen. Om de resurser som enligt regeringens linje anslås till nya kärnkraftverk i stället inriktas på de alternativa energikällorna bör det finnas goda möjligheter att redan före år 1985 få betydande energitillskott från dessa.

En energipolitik av detta slag ger möjligheter till en väsentlig begränsning av energikonsumtionens ökningstakt. Den leder också till ett minskat behov av nytillskott av elenergi. Genom en utformning av energipolitiken efter de riktlinjer som föreslås i motionen - och som utskottet sålunda ansluter sig till - bör enligt utskottets bedömning elförsörjningen under perioden

NU 1975:30

fram till år 1985 kunna tillgodoses utan den ytterligare kärnkraftsutbyggnad som föreslås i propositionen.

dels att utskottet under 35 bort hemställa

35.att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2031 punkten D samt med avslag på motionen 1975:1624 punkten I, motionen 1975:1883, motionen 1975:2009 punkten lil.3, motionen 1975:2029 punkten 3, motionen 1975:2030 punkterna 2-4 och motionen 1975:2034 punkterna 1-3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. beträffande utnyttjande av kärnkraft (utskottets hemställan under 35) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 47 med ”Vad gäller” och slutar på s. 49 med ”i kärnkraftsprogrammet” bort ha följande lydelse:

Utskottets syn på kärnkraftsfrågan överensstämmer med den som kommer till uttryck i motionen 1975:2074 (vpk). På ett övertygande sätt sammanfattas där de risker som är förenade med utnyttjandet av kärnkraft. Liknande synpunkter återfinns i andra motioner, t. ex. motionen 1975:2030 (c). Resonemanget i den förstnämnda motionen utgår emellertid från ett vidare och riktigare perspektiv. Kärnkraftsfrågan sätts här in i ett maktpolitiskt sammanhang, som inte får förbises. Satsningen på kärnkraft innebär att kommersiella intressen tillåts styra utvecklingen. Den låter sig inte förenas med en internationell solidaritet som tar hänsyn till tredje världens behov. Den medför risk för ökad kärnvapenspridning. Utskottet har ovan redogjort för det alternativ till kärnkraftsutbyggnad som presenteras i denna motion. Därav framgår att ett borttagande av kärnkraften ur energiförsörjningsprogrammet kan genomföras utan hårda restriktioner på energianvändningen. Utskottet ansluter sig sålunda till de här aktuella yrkandena i motionen 1975:2034 (vpk) innebärande bl. a. att inga nya kärnkraftsaggregat

tas i bruk. Inom ramen för de nämnda yrkandena faller formellt vissa yr kanden

i motionerna 1975:2009 och 1975:2031 (fp) om inskränkningar i kärnkraftsprogrammet. Övriga motionsyrkanden rörande kärnkraftsutbyggnaden avstyrks av utskottet.

dels att utskottet under 35 bort hemställa

35. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2009 punkten 111.3, motionen 1975:2031 punkten D och motionen

1975:2034 punkterna 1-3 samt med avslag på niodor i

1975:1624punkten I,motionen 1975:1883,motionen 1975:2029 punkten 3 och motionen 1975:2030 punkterna 2-A som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1975:30

23. beträffande utredning om bergrumsförläggning av kärnkraftverk (utskottets hemställan under 36) av herrar Hovhammar (ni) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 49 som börjar med ”Propositionens förslag” och slutar med ”berörda motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér en sådan utredning angelägen och tillstyrker följaktligen motionsyrkandet.

dels att utskottet under 36 bort hemställa

36. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2029 punkten 4 hos regeringen begär en skyndsam utredning om förutsättningarna för bergrumsförläggning vid en eventuell fortsatt utbyggnad av kärnkraftverk,

24. beträffande statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB (utskottets hemställan under 37) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk), Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 49 som lyder: ”Utskottet instämmer häri.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avvisat propositionens förslag om en sådan komplettering. I konsekvens härmed anser utskottet att det angivna villkoret för ianspråktagande av den statliga säkerheten bör fortsätta att gälla.

dels att utskottet under 37 bort hemställa

37. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. beträffande lån till projektering av Ranstadsverket (utskottets hemställan under 38) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk). Petersson i Ronneby (c) och fru Oskarsson (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”detta ändamål” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt en fortsatt utbyggnad av kärnkraften, avstyrker förslaget om statligt stöd till projektering av en utbyggd anläggning i Ranstad för utvinning av naturligt uran.

dels att utskottet under 38 bort hemställa

38. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2030 punkten 19 avslår propositionen 1975:30 bilaga 1 såvitt den gäller anslag till lån för projektering av Ranstadsverket (punkten V:13),

NU 1975:30

26. beträffande lagring av använt kärnbränsle (utskottets hemställan under 39) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk). Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Utskottet utgår” och slutar med ”inte erforderlig” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner motionärernas betänkligheter välgrundade och tillstyrker deras yrkande.

dels att utskottet under 39 bort hemställa

39. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 10 hos regeringen begär att en beredskapsplan för lagring av använt kärnbränsle utarbetas i enlighet med vad utskottet anfört,

27. beträffande lagring av medelaklivt avfall (utskottets hemställan under 40) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk), Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”Utskottet utgår” och slutar med ”motionärernas förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att en sådan redovisning är påkallad och tillstyrker motionsyrkandet om en framställning i saken till regeringen.

dels att utskottet under 40 bort hemställa

40.att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 11 hos regeringen begär en redovisning beträffande lagring i Sverige av medelaktivt avfall,

28. beträffande anslag till AB Atomenergi för stöd till svensk kärnkraftindustri (utskottets hemställan under 41) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk), Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke på s. 51 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att det i princip icke bör utgå statligt stöd till svensk industris kommersiella verksamhet på kärnenergiområdet. Det bör ankomma på regeringen att sörja för att detta stöd så snart som möjligt kan reduceras och att det kan upphöra när konsortialavtalet mellan staten och ASEA om AB Asea-Atom utlöper.

dels att utskottet under 41 bort hemställa

41. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 15 till Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri för

NU 1975:30

budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 24 100 000 kr.,

b) med anledning av motionen 1975:2030 punkten 18 och motionen 1975:2031 punkten C 2 som sin mening ger riksdagen till känna vad utskottet anfört,

29. beträffande anslag till AB Atomenergi för övrig verksamhet (utskottets hemställan under 42) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Petersson i Ronneby (c) och fru Oskarsson (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”alltså motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas yrkande på en reduktion av anslagsbeloppet med 1,9 milj. kr.

dels att utskottet under 42 bort hemställa

42. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 16 och med bifall till motionen 1975:2030 punkten 17 till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 11 200 000 kr.,

30. beträffande garantiför oljeutvinning m. m. (utskottets hemställan under 45) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”mellan statsmakterna” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som uttrycks i motionen 1975:2029 (m). Det synes rimligt att frågan om beslut som har så stor ekonomisk och handelspolitisk räckvidd som det här gäller underställs riksdagen i varje särskilt fall.

dels att utskottet under 45 bort hemställa

45. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2029 punkten 15 avslår propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten D8 och motionen 1975:2031 punkten F 5,

31. beträffande garantiför oljeutvinning m. m. (utskottets hemställan under

45) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”mellan statsmakterna” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker att ett garantisystem införs enligt angivna riktlinjer. På grundval av det material som föreligger är utskottet dock inte berett att tillstyrka större garantiram än 500 milj. kr. Regeringen bör senare återkomma till riksdagen med mera preciserade redovisningar och önskemål.

NU 1975:30

dels att utskottet under 45 bort hemställa

45. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten D8, med bifall till motionen 1975:2031 punkten F5 och med avslag på motionen 1975:2029 punkten 15 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet med vad utskottet anfört ikläda staten garanti med sammanlagt högst 500 000 000 kr. i samband med åtaganden För utvinning m. m. av olja, naturgas och kol,

32. beträffande län till projektering av raffinaderi (utskottets hemställan under

46) av herrar Regnéll (m). Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

De skäl för statlig långivning till Statsföretags Brofjordenprojekt som lämnas i propositionen är enligt utskottets uppfattning inte övertygande. I nuläget avvisar utskottet liksom motionärerna begäran om lån till projektet.

dels att utskottet under 46 bort hemställa

46. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2029 punkten 14 och motionen 1975:2031 punkten F2 avslår propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten V:12,

33. beträffande riktlinjer för oljepolitiken (utskottets hemställan under 47) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Vad som anförs om den svenska oljepolitiken i motionen 1975:2031 (fp) skiljer sig i ett par väsentliga hänseenden från motsvarande avsnitt i propositionen. Utskottet noterar framför allt att motionärerna betonar vikten av att man från svensk sida söker uppnå överenskommelser med Norge om tillförsel av olja från Nordsjöområdet. 1 motionen understryks vidare kraftigt behovet av ökad allmän insyn i oljepolitiken liksom att riksdagen måste ges ökade möjligheter att påverka denna. Utskottet instämmer allmänt i de riktlinjer för oljepolitiken som anges i motionen och föreslår att riksdagen uttryckligen ger dem sitt godkännande.

dels att utskottet under 47 bort hemställa

47. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten A 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. beträffande program för minskning av svavelutsläpp (utskottets hemställan under 48) av herr Wirtén (fp) som anser

NU 1975:30

dels att det stycke i utskottets hemställan på s. 54 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”sålunda avstyrker” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka att begränsning av svavelutsläppen är ett betydelsefullt mål. Hittills har utvecklingen på området inte varit tillfredsställande. Riksdagen har enligt utskottets mening starka skäl att göra den framställning till regeringen som motionärerna föreslår.

dels att utskottet under 48 bort hemställa

48. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 16 hos regeringen begär att ett program för nedskärning av svavelutsläpp i samband med förbränning av fossila bränslen snarast fastställs och genomförs,

35. beträffande ökad användning av kol som bränsle (utskottets hemställan under 49) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Utskottet finnér” och slutar med ”båda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Starka skäl - bl. a. behovet att sprida den svenska energiförsörjningen på flera energiråvaror i syfte att öka lorsörjningstryggheten - talar enligt utskottets mening för att den ofrånkomliga förbrukningen av fossila bränslen i ökad utsträckning inriktas på kol. Utskottet tillstyrker att riksdagen såsom påyrkas i motionerna begär åtgärder av regeringen i detta syfte. Förslag i ämnet bör föreläggas riksdagen vid nästa riksmöte.

dels att utskottet under 49 bort hemställa

49. att riksdagen med bifall till motionen 1975:905 punkten 8 och motionen 1975:2031 punkten B 12 hos regeringen begär förslag om ökad användning av kol som bränsle,

36. beträffande vattenkraftutbyggnad (utskottets hemställan under 51) av herr Wirtén (fp) som anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 57 som börjar med ”1 vilken” och slutar med ”före år 1978” bort ha följande lydelse:

1 vilken utsträckning det är möjligt att i energibalanserna räkna med ytterligare tillskott av vattenkraft bestäms väsentligen genom den fysiska riksplaneringen. 1 avvaktan på riksdagens samlade ställningstagande till de båda utredningarna rörande vattenkraftsutbyggnader i Norrland och norra Svealand råder osäkerhet om möjligheterna att, såsom beräknas i propositionen, fram till år 1975 öka produktionen av vattenkraft med 5 TWh per år. Utskottet anser sig inte böra räkna med en större vattenkraftsproduktion år 1985 än 65 TWh, vilket innebär ett tillskott fram till dess av 4 TWh.

NU 1975:30

37. beträffande anslag till kraftstationer m. m. (utskottets hemställan under 56) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande pås. 60 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "till vattenfallsverket" bort ha följande lydelse:

Under förutsättning att riksdagen bifaller framställda förslag att utbyggnaden av kärnkraftverken i Ringhals och Forsmark skall avbrytas tillstyrker utskottet att anslag till vattenfallsverket anvisas med det belopp som förordas i motionen 1975:2030 (c).

dels att utskottet under 56 bort hemställa 56. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten I:F. 1 moment 1 medger att statens vattenfallsverk får disponera en från 400 000 000 kr. till 420 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,

b) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten I:F. I moment 2 och motionen 1975:2031 punkten F I samt med bifall till motionen 1975:2030 punkten 16 till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1975/76 under statens affärsverksfonder anvisar ett investeringsanslag av 892 200 000 kr.,

38. beträffande anslag till kraftstationer m. m. (utskottets hemställan under 56) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 60 som börjar med "Utskottet tillstyrker” och slutar med "till vattenfallsverket” bort ha följande lydelse:

Under förutsättning att riksdagen bifaller framställt yrkande om avslag på regeringens förslag om fortsatt kärnkraftsutbyggnad tillstyrker utskottet att anslag till vattenfallsverket anvisas med det belopp som förordas i motionen 1975:2031 (fp),

dels att utskottet under 56 bort hemställa

56. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten I:F.l moment 1 medger att statens vattenfallsverk får disponera en från 400 000 000 kr. till 420 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,

b) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten PF.l moment 2, med bifall till motionen 1975:2031 punkten Fl och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 16 till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1975/76 under statens affärsverksfonder anvisar ett investeringsanslag av 1 730 200 000 kr.,

NU 1975:30

39. beträffande utnyttjande av draghästar inom skogsbruket (utskottets hemställan under 59) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 61 som börjar med ”Utskottet förutsätter” och slutar med ”av motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér det angeläget att draghästarnas betydelse inom skogsbruket uppmärksammas av berörda myndigheter och organ. Önskemålet härom bör enligt utskottets mening understrykas av riksdagen i en framställning till regeringen.

dels att utskottet under 59 bort hemställa

59. att riksdagen med anledning av motionen 1975:1905 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. beträffande redogörelse i fråga om statlig industriell verksamhet på energiområdet (utskottets hemställan under 61) av herr Andersson i Örebro (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 62 som börjar med ”Riksdagen får” och slutar med ”inom energisektorn” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att riksdagen har anledning att begära en redovisning av mål och planer för den växande verksamhet på energiområdet som bedrivs av statliga företag.

dels att utskottet under 61 bort hemställa

61. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 15 hos regeringen begär att en redogörelse lämnas riksdagen beträffande målen för den statliga industriella verksamheten på energiområdet,

41. beträffande riksdagens kontroll över de statliga företagen (utskottets hemställan under 62) av herr Andersson i Örebro (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 62 med ”Detta förslag” och slutar på s. 63 med ”följaktligen motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

De nu aktuella frågorna rörande statliga företag visar tydligt behovet av att riksdagen får ökad kontroll över och insyn i den statliga företagspolitiken. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en utredning bör tillsättas med uppgift att lägga fram förslag i detta syfte.

dels att utskottet under 62 bort hemställa

62. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 14 hos regeringen begär en utredning i enlighet med vad utskottet anfört,

NU 1975:30

42. beträffande forskning rörande energianvändning i industriella processer m. m. (utskottets hemställan under 67) av herrar Börjesson i Glömminge (c). Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 65 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den bedömning som redovisas i motionen 1975:2030 (c) och räknar alltså med en medelsram av 13 milj. kr. för det första budgetåret och 50 milj. kr. för treårsperioden.

dels att utskottet under 67 bort hemställa

67. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

43. beträffande forskning rörande energianvändning i industriella processer m. m. (utskottets hemställan under 67) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Utskottet finner” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den bedömning som redovisas i motionen 1975:2034 (vpk) och räknar alltså med en medelsram av 46 milj. kr. för treårsperioden.

dels att utskottet under 67 bort hemställa

67. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4 ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

44. beträffande forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel (utskottets hemställan under 68) av herrar Börjesson i Glömminge (c). Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”och samfärdsel” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér förslaget i motionen 1975:2030 (c) om en utvidgad medelsram för det här aktuella programmet välbefogat och tillstyrker alltså motionen i denna del.

NU 1975:30

dets att utskottet under 68 bort hemställa

68. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2031 punkten B 5,

45. beträffande forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel (utskottets hemställan under 68) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Utskottet anser" och slutar med ”och samfärdsel” bort ha följande lydelse: Utskottet finnér förslaget i motionen 1975:2034 (vpk) om en utvidgad medelsram för det här aktuella programmet välbefogat och tillstyrker alltså motionen i denna del.

dels att utskottet under 68 bort hemställa

68. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2031 punkten B 5,

46. beträffande forskning rörande energianvändning för lokalkom/ört (utskottets hemställan under 69) av herrar Börjesson i Glömminge (c). Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Utskottet finnér” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Över hälften av landets energianvändning avser vad som i propositionen kallas lokalkomfort. Stora energibesparingar finns otvivelaktigt att göra inom denna sektor. Det är därför motiverat att väsentligt större resurser än regeringen föreslår avsätts för forskning på detta område. En medelsram av den storleksordning som förordas i motionerna 1975:2030 (c) och 1975:2031 (fp) är enligt utskottets mening rimlig. Utskottet föreslår 25 milj. kr. för budgetåret och 82,5 milj. kr. för tre år. Därmed kan också det nyssnämnda yrkandet i motionen 1975:2009 tillgodoses. Det är, som framhålls i motionen 1975:2030 (c), särskilt viktigt att utveckla metoder och system för att utnyttja solens strålning för lokaluppvärmning och uppvärmning av vatten.

NU 1975:30

dels att utskottet under 69 bort hemställa

69. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del samt med anledning av motionen 1975:2009 punkten III.2 och motionen 1975:2031 punkten F 3 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

47. beträffande forskning rörande återvinning av energi i varor m. m. (utskottets hemställan under 71) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 67 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”till fyllest" bort ha följande lydelse: Medelsramen för forskning rörande återvinning av energi i varor m. m. bör enligt utskottets mening utökas i enlighet med vad som föreslås i motionen 1975:2030 (c), dvs. till 4 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och 12 milj. kr. för en treårsperiod.

dels att utskottet under 71 bort hemställa

71. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2031 punkten B 6,

48. beträffande forskning rörande återvinning av energi i varor m. m. (utskottets hemställan under 71) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 67 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”till fyllest” bort ha följande lydelse: Medelsramen för forskning rörande återvinning av energi i varor m. m. bör enligt utskottets mening utökas i enlighet med vad som föreslås i motionen 1975:2034 (vpk), dvs. till 18 milj. kr. för en treårsperiod.

dels att utskottet under 71 bort hemställa

71. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del och med anledning av motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2031 punkten B 6,

NU 1975:30

49. betril fia n d e forskning rörande energiproduktion, såvitt galler fission senergi, (utskottets hemställan under 72) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 67 med ”Den medelsram” och slutar på s. 68 med ”alltså propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning om lämplig medelsram för och inriktning av fissionsforskningen som framförs i motionen 1975:2030 (c). Utskottet föreslår sålunda att medelsramen för detta delprogram sätts till 43 milj. kr. för treårsperioden och att detta belopp enligt i motionen angivna riktlinjer till övervägande delen disponeras för forskning rörande säkerhet.

dels att utskottet under 72 bort hemställa

72. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten II i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1975:2029 punkten 12 och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

50. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt galler Jissionsenetgi, (utskottets hemställan under 72) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 67 med ”Den medelsram" och slutar på s. 68 med "alltså propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar i det väsentliga de riktlinjer i fråga om fissionsforskning som anges i propositionen. Den föreslagna medelsramen bör emellertid - vilket åsyftas i det här aktuella yrkandet i motionen 1975:2029 (m)- kompletteras med 3 milj. kr. avsedda för forskning rörande framtida reaktortyper.

dels att utskottet under 72 bort hemställa

72. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del och motionen 1975:2029 punkten 12 samt med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

51. beträffande, forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller Jissionsenergi, (utskottets hemställan under 72) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 67 med ”Den medelsram” och slutar på s. 68 med ”alltså propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning om medelsramen för och inriktningen

NU 1975:30

lil

av fissionsforskningen som framförs i motionen 1975:2034 (vpk). Utskottet föreslår sålunda att medelsramen för detta delprogram sätts till 35 milj. kr. för treårsperioden och att detta belopp helt disponeras för forskning rörande säkerhet.

dels att utskottet under 72 bort hemställa

72. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1975:2029 punkten 12 och motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

52. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt galler energi ur biosystem, (utskottets hemställan under 73) av herrar Regnéll (m). Börjesson

1 Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c), Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 68 som börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med "följaktligen motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att medel för forskning rörande energi ur biosystem bör finnas tillgängliga inom energiforskningsprogrammets ram. Hänvisningen till att bidrag till sådan forskning kan ges av naturvetenskapliga forskningsrådet innebär inte alls att det finns några garantier att bidrag till projekt på detta område är att påräkna. Utskottet föreslår att

2 milj. kr. - utöver medelsramen i övrigt för det aktuella delprogrammet - avsätts för i första hand forskning rörande biosystem.

dels att utskottet under 73 bort hemställa

73. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2040 och med anledning av motionen 1975:2029 punkten 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om beräkning av medel för forskning rörande energi ur biosystem,

53. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller organiska bränslen i övrigt som ersättning för olja, (utskottets hemställan under 74) av herrar Börjesson i Glömminge (c). Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Vad beträffar” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att medelsramen för det delprogram som det här är fråga om bör utvidgas såsom föreslås i motionerna 1975:2030 (c) och 1975:2031 (fp). Ytterligare 2 milj. kr. per år, dvs. 6 milj. kr. under treårsperioden, bör tillkomma för att användas främst för forskning rörande användning av torv.

NU 1975:30

dels att utskottet under 74 bort hemställa

74. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del samt med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2031 punkten F 3 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) finner motionen 1975:1658 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

c) avslår motionen 1975:2031 punkten B 19,

54. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller nya bränslesystem, (utskottets hemställan under 75) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse: Utskottet finner det motiverat att medelsramen utökas såsom föreslås i motionen 1975:2030 (c) och räknar alltså med ett belopp av 18 milj. kr. för här ifrågavarande forskning under de tre närmast följande budgetåren.

dels att utskottet under 75 bort hemställa

75. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

55. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer, (utskottets hemställan under 76) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 70 som börjar med ”Vad beträffar” och slutar med ”skall vidgas” bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig i huvudsak till den uppfattning beträffande medelsram och satsning på olika energiformer som uttrycks i motionen 1975:2030 (c). Härigenom tillgodoses också önskemål beträffande detta delprogram i motionerna 1975:2009 och 1975:2031 (fp). Vad beträffar fusionsforskning vill utskottet dock hänvisa till vad ovan sagts om Sveriges eventuella anslutning till Euratoms fusionsforskningsprogram. Frågan om en utvidgning av Sveriges eget fusionsforskningsprogram synes böra hållas öppen tills vidare. Det belopp för ändamålet som föreslås i motionen 1975:2009 bör inte utgå, och de medel som ryms inom medelsramen enligt motionen 1975:2030 (c) bör omdisponeras med hänsyn härtill.

NU 1975:30

dels att utskottet under 76 bort hemställa 76. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del, med anledning av motionen 1975:2009 punkten III. 1 och motionen 1975:2031 punkten F3 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1975:2009 punkten 111.4 och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2009 punkten 11.19 och motionen 1975:2031 punkten B 13,

c) finner motionerna 1975:622 och 1975:1672 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

56. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt galler fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer, (utskottets hemställan under 76) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 70 som börjar med ”Vad beträffar” och slutar med ”skall utvidgas” bort ha följande lydelse: Utskottet anser att den i propositionen föreslagna medelsramen för det här aktuella delprogrammet bör utvidgas, så att det ger utrymme för de ökade insatser i fråga om vindenergiforskning som förordas i motionen 1975:2031 (fp). Vad beträffar fusionsforskning hänvisar utskottet till vad ovan sagts om Sveriges eventuella anslutning till Euratoms fusionsforskningsprogram. Utskottet anser inte att en ytterligare utvidgning av Sveriges eget forskningsprogram på området bör övervägas i nuvarande läge. För budgetåret 1975/76 förordar utskottet alltså en medelsram av 18,8 milj. kr.

dels att utskottet under 76 bort hemställa

76. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2031 punkten F3 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1975:2009 punkterna III. 1 och 111.4, motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del samt motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2009 punkten 11.19 och motionen 1975:2031 punkten B 13,

c) finner motionerna 1975:622 och 1975:1672 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

8 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

57. beträffandq forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer, (utskottets hemställan under 76) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 70 som börjar med ”Vad beträffar” och slutar med ”skall utvidgas” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att medelsramen för det nu behandlade delprogrammet bör bestämmas till 133 milj. kr., såsom föreslås i motionen 1975:2034 (vpk). Vad gäller fusionskraft fäster utskottet stor vikt vid att Sverige har ett eget, tillräckligt brett forskningsprogram på detta område. Förslaget om en svensk anslutning till Euratoms fusionsforskningsprogram väcker starka betänkligheter.

dels att utskottet under 76 bort hemställa

76. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del samt med anledning av motionen 1975:2009 punkterna III. 1 och III.4, motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2031 punkten F 3 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2009 punkten 11.19 och motionen 1975:2031 punkten B 13,

c) finner motionerna 1975:622 och 1975:1672 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

58. beträffande forskning rörande koldioxidproblem, rökgasrening etc. (utskottets hemställan under 77) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 70 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”huvudprogram Energiforskning" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas förslag och beräknar för ett särskilt program. Koldioxidproblem, rökgasrening m. m. inom huvudprogram Energiforskning en medelsram av 20 milj. kr. för tre år.

dels att utskottet under 77 bort hemställa

77. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

59. beträffande anslag till grundläggande forskning för energiområdet (utskottets hemställan under 81) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

NU 1975:30

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 71 som börjar med ”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”synes lämpligt” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker att grundforskning i anslutning till energifrågorna ytterligare stimuleras genom ett nytt anslag. Anslagsbeloppet bör, såsom föreslås i motionen 1975:2031 (fp), bestämmas till 10 milj. kr.

dels att utskottet under 81 bort hemställa

81. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 14 och med bifall till motionen 1975:2031 punkten F 4 till Grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

60. beträffande inrättande av en nämnd för energiproduktionsforskning (utskottets hemställan under 82) av herr Andersson i Örebro (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 72 som börjar med ”Utskottet delar" och slutar med ”för energiproduktionsforskning” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den föreslagna nämnden för energiproduktionsforskning inte bör komma till stånd. Ansvaret för denna verksamhet bör i stället läggas på STU.

dels att utskottet under 82 bort hemställa

82. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten E som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

61. beträffande bibehållande av Kärnsäkforsk (utskottets hemställan under 83) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 73 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med ”av Kärnsäkforsk” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är lämpligt att Kärnsäkforsks uppgifter överförs på kärnkraftinspektionen. Kärnsäkforsk bör följaktligen bibehållas i avvaktan på ytterligare utredning av organisationsfrågan.

dels att utskottet under 83 bort hemställa

83. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten C 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

62. beträffande parlamentariskt inslag i delegationen för energiforskning (utskottets hemställan under 84) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge

NU 1975:30

(c). Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 73 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”av utskottet” bort ha (oljande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att delegationen för energiforskning får ett parlamentariskt inslag och tillstyrker följaktligen motionsyrkandet härom.

dels att utskottet under 84 bort hemställa

84. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

63. beträffande Gotland som försöksområde vid utvecklingen av alternativa energikällor (utskottets hemställan under 87) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 73 som börjar med ”Utskottet anser" och slutar med ”alltså motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att Gotland skulle vara ett lämpligt försöksområde vid utvecklingen av alternativa energikällor. Det är önskvärt att regeringen tar initiativ som möjliggör att detta uppslag förverkligas.

dels att utskottet under 87 bort hemställa

87. att riksdagen med anledning av motionen 1975:1620 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

64. beträffande utredning om hushållning med naturresurser, m. m. (utskottets hemställan under 89) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 74 med ”Mot bakgrund” och slutar på s. 75 med ”båda motionerna” bort ha följande lydelse:

Den verksamhet som alltså pågår är ett vittnesbörd om att det med tiden börjar växa fram en insikt om naturresursfrågornas avgörande betydelse för mänsklighetens framtid. Något som fattas är emellertid ett övergripande resurspolitiskt program av den art som föreslås i motionen 1975:1612. Att åstadkomma ett sådant bör bli uppgifter för en parlamentarisk utredning. I direktiven måste klart slås fast att det gäller att finna styrmedel som kan medverka till att den nuvarande hänsynslösa förbrukningen av olika slags naturresurser upphör. Ett sådant avgiftssystem som antyds i motionen 1975:1612 och skisseras något närmare i motionen 1975:1598 är härvidlag av stort intresse. Riksdagens begäran till regeringen om en utredning av här nämnt slag bör, såsom föreslås i motionen 1975:1598, kompletteras med

NU 1975:30

ett uttalande där riksdagen klart deklarerar sin vilja att en bättre hushållning med de knappa naturresurserna kommer till stånd, med ett kraftfullt initiativ i motsvarande syfte inom Förenta nationernas ram samt med åtgärder för att fä till stånd en energisk tvärvetenskaplig forskningsinsats på detta område.

dels att utskottet under 89 bort hemställa 89. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1975:1598 punkten 3 och motionen 1975:1612 hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om hushållning med naturresurser,

b) med anledning av motionen 1975:1598 punkterna 1, 2 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

beträffande anslag lill kraftstationer m. m. (utskottets hemställan under 56) av herr Svensson i Malmö (vpk):

Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i annat sammanhang att inga ytterligare kärnreaktorer skall tas i drift och att Sverige på sikt skall frigöra sig från kärnkraftsberoende. De alternativa utbyggnader av andra anläggningar, med vilka vpk vill ersätta byggandet av kärnkraftverk, kräver gemensamma ansträngningar av statens vattenfallsverk och kommunerna. Vpk finner sig därför i själva anslagsfrågan icke böra avvisa de begärda summorna.

NU 1975:30

118 Bilaga I

Nr 2 y

Civilutskottets yttrande över vissa motioner om energihushållning m. m.

Till näringsutskottet Motionerna

Näringsutskottet har berett civilutskottet tillfälle att avge yttrande över motionerna 1975:

176 av herr Häll m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen uppdrager åt Vattenfall

1. att bygga ut Vietas kraftstation så att en med övriga Luleälvens kraftstationer likvärdig vattenföring ernås,

2. att anlägga en kraftstation i Jaurekaska i Lule älv,

632 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen begär

1. att regeringen tar initiativ till omedelbara överläggningar med de berörda kraftproducenterna i Indalsälven för att få till stånd en snar utbyggnad och modernisering av berörda kraftverk i syfte att bättre tillvarata älvens energitillgångar,

2. att förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk i älvens nedre del görs till föremål för undersökning så snart ske kan,

910 av herrar Hörberg (fp) och Remgård i Falkenberg (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att i en målmedveten flerårig energisparplan skall ingå moment av den typ som skisserats i motionen,

1675 av herr Stjernström m. fl. (c, m) vari hemställs

A. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till omedelbara överläggningar med de berörda kraftproducenterna i Indalsälven för att få till stånd en snar utbyggnad och modernisering av de i motionen avsedda kraftverken, i syfte att bättre tillvarata älvens kraftproduktionskapacitet,

B. att förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk i älvens nedre del skyndsamt utreds,

C. att åtgärder vidtas för att öka industrialiseringen i inre stödområdet i syfte att öka sysselsättningen och minska överföringsförlusterna.

Utskottet

I anslutning till de i motionen 176 (s) upptagna frågorna om ytterligare utbyggnader i Lule älv har utskottet noterat följande. Vattenfallsverket har tillstånd att i samband med utökad reglering vid Porjus kraftstation öka

NU 1975:30

dämningen i Stora Lulevattnet(Lulejaures tredje reglering). Härigenom däms fallhöjden i Jaurekaska delvis in. 1 samband med målet om korttidsreglering i Vietas har bl. a. föreskrivits att en skadeförebyggande damm skall anläggas i Jaurekaskas övre del för att hålla uppe vattenståndet i Langas. Vattenfallsverket har vidare ansökt om att i samband med s. k. katastrofreglering vid Porjus kraftstation få tillstånd att under begränsad tid sänka vattennivån i Stora Lulevattnet. Ärendet prövas av regeringen. 1 yttrande har kammarkollegiet bl. a. anfört att frågan bör ses i samband med en eventuell effektutbyggnad i Vietas.

Från de synpunkter civilutskottet har att företräda finns såvitt nu kan bedömas inte något hinder mot de i motionen föreslagna åtgärderna. Snarare torde förslagen nära ansluta sig till det allmänt omfattade syftet att främja ett bättre effektutnyttjande i älvsträckor som redan är berörda av regleringar. Enligt utskottets mening bör dock motionsförslaget ytterligare undersökas så att underlag ges för en samlad bedömning av lämpligheten av ett föreslaget utbyggnadsuppdrag.

Förslagen i motionerna 632 (fp) och 1675 (c, m) har utskottet tagit upp i vad avser ytterligare utbyggnad och effektivisering av utbyggnaderna i Indalsälven nedströms Storsjön. Vad i motionerna anförts om lämpligheten även ur bevarande- och naturvårdssynpunkt av ytterligare utbyggnader kan väl förenas med riktlinjer som utskottet kan ansluta sig till. Önskvärdheten av effektutbyggnader m. m. i reglerade områden är obestridd. Även i denna del anser utskottet sålunda att underlaget bör kompletteras så att det kan skapas tillräcklig grund för bedömningar beträffande behovet av statliga initiativ.

Förslaget i motionen 910 (fp) gäller en begäran om att vissa synpunkter skall tas upp i en flerårig energisparplan. Utskottet har i detta sammanhang begränsat bedömningen till vad som anförts om skärpta isoleringskrav för nybyggnader, tilläggsisolering för äldre bebyggelse och energidebitering per hushåll. Utskottet har därvid funnit att motionärernas utgångspunkter i fråga om värmeisolering måste anses i väsentliga delar tillgodosedda genom redan beslutade och föreslagna åtgärder. Inom planverket bereds frågan om ändringar i Svensk byggnorm i anslutning till de i propositionen 1975:30 föreslagna ändringarna i byggnadsstadgan. I fråga om energidebiteringar får utskottet hänvisa till att installationer för varmvattenmätning i bostadslägenheter i propositionen 1975:30 föreslås få beaktas både inom den ordinära bostadslångivningens och inom energisparstödets ram. Vidare har överläggningar inletts mellan hyrestparknadens partsorganisationer om utformningen av nya bränsleklausuler i hyreskontrakt. Frågan om energimätning i övrigt är emellertid enligt utskottets mening inte så beredd att ett tidsbundet programbeslut av i motionen förordad typ nu kan diskuteras.

NU 1975:30

120 Utskottet kommer att i betänkandet CU 1975:28 ta ställning till andra motionsyrkanden om individuell energimätning.

Stockholm den 6 maj 1975

På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON

Nät-varande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson i Nybro (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Danell (m) och Andersson i Gamleby (s).

NU 1975:30

121 Bilaga 2

Översikt över motionernas behandling

Motions-

yrkande

Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets

utskottets

reservation

yttrande

hemställan

s.

P-

nr

60:1

289:1

30 II

905:1

1624:1

2009:1.

31 II.7

30 NU 1975:30

122 Motions-

yrkande

Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets

yttrande

s.

utskottets

hemställan

P

reservation

nr

30 ILIS

lill

lil.2

lil.3

21, 22

2029:1

23. 40

2030:1

23. 26, 40

1, 2, 51, 88

(2)

65 II

65-71

67-69, 71, 72

42, 44, 46, 47, 49,

74-76, 80

53, 54, 55

39, 45

40, 45

15 a)

15 b)

2031:A 1

23, 26, 40, 56

1, 2, 51, 88

(3)

33 B 1

71 NU 1975:30

123 Motions-

yrkande

Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets

yttrande

s.

utskottets

hemställan

P-

reservation

nr

74 C 1

61 D

20-22

E

60 F 1

66, 68, 70,

69, 74, 76. 80

53, 56

31 G

2034:1

23, 40

(1. 4,)22

64-68, 70, 71

67, 68, 71

43, 45, 48, 51

72, 76, 77

57, 58

52 NU 1975:30

124 Innehållsförteckning

Ärendet 1

Propositionen

Huvudsakligt innehåll 1

Hemställan 3

Motionsyrkandena 6

Å rendels beredning 16

Uppgifter i anslutning till motion om Gotlands försörjning med elenergi 16

Uppgifter i anslutning till motioner om hushållning med naturresurser Tidigare riksdagsbehandling av frågan 18

Studier på råvaruområdet i andra länder 18

Aktuella utredningar 19

Arbetsgrupp för råvaror 20

Utskottet

Allmänna riktlinjer 20

Energikonsumtionens utveckling 24

Planering på energiområdet, m. m. 27

Finansiella åtgärder, m. m. 31

Stöd till energibesparande åtgärder 33

Information och utbildning i energifrågor 36

Energibesparing i övrigt 38

Allmänt om energiproduktionens inriktning 39

Kärnkraft 42

Fossila bränslen 52

Vattenkraft 55

Elenergi i allmänhet 59

Draghästar i skogsbruket 61

Vissa organisations- och anslagsfrågor 61

Forskning och utveckling inom energiområdet 63

Organisation av forskning och utveckling inom energiområdet 72 Hushållning med naturresurser 73

Utskottets hemställan 75

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer för energihushållning m. m. (vpk) ... 86

2. Mål för energikonsumtionens utveckling (c) 86

3. Mål för energikonsumtionens utveckling (fp) 87

4. Mål för energikonsumtionens utveckling (vpk) 87

NU 1975:30 125

5. Energianvändning vid Stålverk 80 (c, m, fp) 88

6. Energisparlag (fp) 88

7. Premiering av användning av ved för bostadsuppvärmning

(c,fp) 89

8. Miljö- och energiavgifter (m) 89

9. Stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet (c) . 90

10. Bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar för energiproduktion (c) 90

11. Tidsram för bidragsgivning till energibesparande åtgärder inom näringslivet (fp) 91

12. Redovisning till riksdagen i fråga om energibesparande åtgärder inom näringslivet (m) 91

13. Ianspråkstagande av investeringsfondsmedel för investeringar

i energibesparande syfte (c) 91

14. Inrättande av ett sekretariat för energiinformation (c,fp) . 92

15. Ombildning av energisparkommittén till permanent organ

(c, m, fp) 92

16. Energisparkatalog (fp) 92

17. Anslag till vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande

syfte (c,fp) 93

18. Utredning om organisationen för elproduktion och eldistribution (c) 93

19. Folkomröstning i fråga om utbyggnad av kärnkraftverk (vpk) 94

20. Utnyttjande av kärnkraft (c) 94

21. Utnyttjande av kärnkraft (fp) 97

22. Utnyttjande av kärnkraft (vpk) 99

23. Utredning om bergsrumsförläggning av kärnkraftverk (m) 100

24. Statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB (c,fp,vpk) 100

25. Lån till projektering av Ranstadsverket (c,vpk) 100

26. Lagring av använt kärnbränsle (c,fp,vpk) 101

27. Lagring av medelaktivt avfall (c,fp,vpk) 101

28. Anslag till AB Atomenergi för stöd till svensk kärnkraftindustri (c,fp,vpk) 101

29. Anslag till AB Atomenergi för övrig verksamhet (c) .... 102

30. Garanti för oljeutvinning m. m. (m) 102

31. Garanti för oljeutvinning m. m. (fp) 102

32. Lån till projektering av raffinaderi (m,fp) 103

33. Riktlinjer för oljepolitiken (fp) 103

34. Program för minskning av svavelutsläpp (fp) 103

35. Ökad användning av kol som bränsle (c,fp) 104

36. Vattenkraftutbyggnad (fp) 104

37. Anslag till kraftstationer m. m. (c) 105

38. Anslag till kraftstationer m. m. (fp) 105

NU 1975:30 126

39. Utnyttjande av draghästar inom skogsbruket (c,m,fp) .... 106

40. Redogörelse i fråga om statlig industriell verksamhet på energiområdet (fp) 106

41. Riksdagens kontroll över de statliga företagen (fp) 106

42. Forskning rörande energianvändning i industriella processer

m. m. (c) 107

43. Forskning rörande energianvändning i industriella processer

(vpk) 107

44. Forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel (c) 107

45. Forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel (vpk) 108

46. Forskning rörande energianvändning för lokalkomfort (c, fp) 108

47. Forskning rörande återvinning av energi i varor m. m. (c) 109

48. Forskning rörande återvinning av energi i varor m. m. (vpk) 109

49. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fissionsener gi

(c) 110

50. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fissionsener gi

(m) 110

51. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fissionsener gi

(vpk) 110

52. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller energi ur biosystem (c, m, fp) lil

53. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller organiska bränslen i övrigt som ersättning för olja (c,fp) lil

54. Forskning rörande energiproduktion såvitt gäller nya bränslesystem (c) 112

55. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fusionsener gi,

geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer (c) 112

56. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fusionsener gi,

geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer (fp) 113

57. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer

(vpk) 114

58. Forskning rörande koldioxidproblem, rökgasrening etc. (vpk) 114

59. Anslag till grundläggande forskning för energiområdet (c,fp) 114

60. Inrättande av en nämnd för energiproduktionsforskning (fp) 115

61. Bibehållande av Kärnsäkforsk (c,m) 115

62. Parlamentariskt inslag i delegationen för energiforskning (c,m) 115

63. Gotland som försöksområde vid utvecklingen av alternativa energikällor (c,fp) 116

64. Utredning om hushållning med naturresurser, m. m. (c,fp) 116

NU 1975:30

127 Särskilt yttrande

Anslag till kraftstationer m. m. (vpk) 117

Bilagor

1. Civilutskottets yttrande över vissa motioner om energihushållning m. m. 118

2. Översikt över motionernas behandling 121

GOTAB 75 9539 S Stockholm 1975