Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 i vad avser anslag till främjande av hemslöjden jämte motioner

Näringsutskottets betänkande nr 32

NU 1975:32

Nr 32

Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 i vad avser anslag till främjande av hemslöjden jämte motioner -

I detta betänkande behandlas propositionen 1975:1 bilaga 15 (industridepartementet) såvitt gäller punkten B 10 om främjande av hemslöjden samt tre motioner som berör det statliga stödet till hemslöjden. Utskottet har från skolöverstyrelsen (SÖ) och från Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR) inhämtat yttranden som avser motionen 1975:1607 punkten 3 och motionen 1975:1681.

INDUSTRI M. M.

Främjande av hemslöjden. Regeringen har under punkten B 10 (s. 87 f.)

föreslagit riksdagen att till Främjande av hemslöjden förbudgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 293 000 kr.

De motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang är följande:

1975:627av fru Olsson i Helsingborg (c)och herr Carlsson i Vikmanshyttan (c), vari hemställs att riksdagen till främjande av sameslöjden för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 50 000 kr.,

1975:1607 av fröken Eliasson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1500 000 kr.,

2. begär en plan för en förstärkning av den nuvarande länshemslöjdskonsulentverksamheten och hemslöjdens resurser för rådgivning och utvecklingsarbete i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. som sin mening ger regeringen till känna att staten måste ta erforderliga initiativ för att skapa garantier för en fortsatt verksamhet vid hemslöjdens kursgård Sätergläntan,

1975:1681 av herr Turesson (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om driftsanslag till verksamheten vid Sätergläntan, sedan utredning om erforderligt bidrags storlek verkställts.

I Riksdagen IV75. 17 sami. Nr 32

NU 1975:32

2 Motionerna

I motionen 1975:1607 erinras om hemslöjdens roll i svenskt kulturliv. Hemslöjden har även ekonomiskt och socialt betydelse för många människor och då speciellt i glesbygdsområden, anför motionärerna, som också påpekar att det kunnande och de erfarenhetersom finns inom hemslöjden används av landstingen tor att utveckla en terapiverksamhet som ger både fysisk rehabilitering och psykisk stimulans. Hemslöjden har hittills kunnat trygga en existens på allt hårdare kommersiella villkor. Detta har dock inte kunnat ske utan att de kulturella och sociala arbetsuppgifterna i viss utsträckning måst inskränkas samt även möjligheterna att upprätthålla en kvalitativt högtstående produktion. Motionärerna framhåller att den allmänna kostnadsutvecklingen medför stora svårigheter för hemslöjdsorganisationen. Inte minst gäller detta slöjdarna och deras möjligheter att få en arbetsinkomst som är rimlig i förhållande till arbetsinsatsen.

Motionärerna anser att samhällets stöd till hemslöjden inte är tillräckligt för att trygga hemslöjdens existens och utvecklingsmöjligheter i framtiden. De föreslår att det statliga stödet till hemslöjden skall höjas dels för en förstärkning av länshemslöjdskonsulenternas verksamhet och av resurserna för rådgivnings- och utvecklingsarbete, dels för en ökning av stödet till inventering av gammal slöjd och till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund. De tar vidare upp frågan om verksamheten vid hemslöjdens kursgård Sätergläntan och påpekar att skolan för de längre kurserna får bidrag endast till 78 % av lärarlönerna. För att skolans framtid skall säkras måste, anser de, åtminstone lärarlönerna helt täckas med statliga bidrag.

Att Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbunds kursgård Sätergläntan befinner sig i en svår ekonomisk situation framhålls även i motionen 1975:1681. Motionären anser att det är en viktig angelägenhet för hela landet att hemslöjdstraditionen bevaras och förs vidare och att det därför är motiverat med ett statligt driftsbidrag till Sätergläntan.

I motionen 1975:627 erinras om de förslag för att stärka sameslöjdens ställning som lagts fram av en på uppdrag av kommerskollegium utförd utredning. Denna utredning föreslog i betänkandet Sameslöjdens ekonomiska roll i Sverige bl. a. att en företagsverksamhet skulle organiseras, ägd och driven av samerna själva. Motionärerna påpekar att Svenska samernas riksförbund och Same-Ätnam har beslutat att ingå som huvudmän för den ekonomiska föreningen Sameslöjd och Material. Motionärerna anser nu att sameorganisationernas egna företagsverksamheter för sameslöjden bör - enligt utredningsförslaget - få nödvändigt ekonomiskt stöd.

Uppgifter om verksamheten vid kursgården Sätergläntan

Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR)övertog 1964 från Föreningen Handarbetets vänner Föreningen Vävkolonien Sätergläntan - numera Sätergläntan, Hemslöjdens gård - bestående av vävskola, hemslöjds -

NU 1975:32

butik och gästhem. Rörelsen, som startades av systrarna Långbers, hade då bedrivits sedan 1922.

Vid skolan pågår sedan ett 20-tal år kontinuerligt undervisning i vävning vid kurser enligt generella läroplaner som fastställts av skolöverstyrelsen (SÖ), tidigare av överstyrelsen för yrkesutbildning. Elever rekryteras från hela landet.

Temporärt anordnas även kurser i andra slöjdämnen enligt av SÖ fastställda särskilda läroplaner. Förutom dessa kurser härtill skolan under mellansäsonger förlagts kurser för fortbildning av lärare, kurser i föreningsregi m. fl.

Kungl. Maj:t medgav år 1970 att den vid Föreningen Vävkolonien Sätergläntans vävskola lokalt bedrivna kursverksamheten fick försöksvis tills vidare fr. o. m. budgetåret 1970/71 utökas till riksomfattande kursverksamhet i slöjdämnen.

Dessa kurser kan således förläggas till valfri plats i landet på sätt som riksförbundet bestämmer. Den lokala administrationen sköts härvid av riksförbundets länsföreningar, som även svarar för anskaffning av lärare och lokaler, för elevanmälningar etc. På grund av de särskilda lokalresurser som Sätergläntan förfogar över för vissa slöjdämnen förläggs regelbundet några kurser årligen även från den riksomfattande kursverksamheten till denna institution.

Försöksverksamheten, som förbudgetåret 1970/71 tilldelades statsbidrag för 2 400 lektioner, har för budgetåret 1974/75 4 800 lektioner omfattande ett 20-tal för hemslöjdsverksamheten vitala slöjdämnen. Den kursverksamhet som läsåret 1974/75 var förlagd till Sätergläntan omfattade ca 2 000 lektioner.

Utbildning i textilkunskap och vävning ges i gymnasieskolan, inom vuxenutbildning och folkbildningsarbete samt vid vissa enskilda yrkesskolor.

På gymnasieskolans konsumtionslinje, gren Tx, ges grundutbildning i ämnena textilkunskap - sömnad och vävning - samt formgivning med inriktning mot bl. a. hemslöjdsarbete. En ettårig yrkeskurs i vävning för personal till institutioner och företag ingår bland gymnasieskolans specialkurser. Kursen är förlagd till ett begränsat antal skolkommuner.

Terminskurser i textilkunskap, sömnad och i textilkunskap, vävning, närmast avsedda som förutbildning för blivande textillärare, återfinns inom en skolkommun i varje län. Den nuvarande kursen i textilkunskap, vävning och motsvarande tidigare utbildning har alltsedan Sätergläntan beviljades statsbidrag ingått i skolans lokala kursverksamhet.

Inom vuxenutbildningen bedrivs såsom särskild yrkesinriktad utbildning kurser av delvis motsvarande art som den av SHR för dess speciella behov inrättade riksomfattande kursverksamheten.

Inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet anordnas studiecirklar i konst, slöjd och konsthantverk.

Vissa enskilda yrkesskolor, till vilken kategori även Sätergläntan, Hem -

1* Riksdagen 1975. 17 sand. Nr 32

NU 1975:32

slöjdens gård räknas, bedriver kurser och utbildning inom hemslöjdsområdet. Sålunda kan nämnas Föreningen Handarbetets vänners vävskola som bl. a. i sin tvååriga högre kurs i slöjd och inredning utbildar ledarpersonal och konsulenter till hemslöjds-, inrednings- och textilföretag. Vid Carl Malmstens Capellagården på Öland ges utbildning inom snickeri, keramik och textil.

Statsbidrag till den av SHR bedrivna kursverksamheten vid Sätergläntan, Hemslöjdens gård och den av förbundet bedrivna riksomfattande kursverksamheten utgår enligt bestämmelser i kungörelsen (1971:342) om enskilda yrkesskolor (ändrad 1972:94 och 1972:283). I statsbidragshänseende hänförs denna skola till kategorin B-skola, som ej är företagsskola.

Enligt 50 a !; utgår för heltidskurs vid B-skola, vilken ej anordnas som företagsskola, statsbidrag till avlöning åt lärare med belopp som sammanlagt för viss enskild yrkesskola får uppgå till högst 78 % av de löner som för helt redovisningsår utbetalats till lärare för sådan undervisning vid heltidskurser som grundar rätt till bidraget.

I 50 b ii föreskrivs att för deltidskurs vid B-skola, vilken ej anordnas som företagsskola, utgår statsbidrag med högst 14 kr. för lektion. Om särskilda skäl föreligger, får statsbidrag utgå med högre belopp, dock högst 20:50 kr. för lektion.

Härutöver kan enligt 50 d § om synnerliga skäl föreligger statsbidrag utgå till B-skola som ej är företagsskola. De sammanlagda statsbidragen till sådan skola får dock ej överstiga 100 % av de kostnader för skolan vilka ej täcks av kommunalt bidrag, elevavgifter, inkomster av produktion eller inkomster av annat slag.

Leksands kommun har lämnat ett årligt bidrag om 25 000 kr. till skolan. Kopparbergs läns landsting har för innevarande budgetår förutom ett ordinarie anslag om 50 000 kr. lämnat ett engångsanslag på samma belopp. SHR beräknar att underskottet på verksamheten vid Sätergläntan år 1974 uppgick till ca 167 000 kr.

Enligt bestämmelserna i kungörelsen (1963:463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (omtryckt 1974:455) utgår statsbidrag för studiecirklar i allmänhet med högst 75 % av de bidragsgrundande kostnaderna. Bidragets storlek bestäms av följande regler.

För allmänna studiecirklar kan bidraget till kostnaderna för ledare och studiemateriel för varje studietimme utgöra högst 32 kr:, varav högst 26 kr. för ledararvode. Statsbidrag kan i allmänhet inte utgå för mer än tre timmar per sammankomst. För cirklar på ort inom det allmänna stödområdet som inte är g-ort (dvs. ort med reguljär treårig eller fyraårig linje av gymnasieskola) utgår bidrag till kostnader för ledarens resor och traktamente.

I propositionen 1975:23 har föreslagits att statsbidraget till allmänna cirklar skall höjas med 4 kr. per studietimme. Riksdagen har på förslag av utbildningsutskottet (UbU 1975:16) beslutat om en ytterligare höjning med två kronor till totalt 38 kr. per studietimme.

NU 1975:32

5 Remissyttranden

SÖ anför att såväl den av SHR bedrivna kursverksamheten vid Sätergläntan, Hemslöjdens gård, som den av förbundet bedrivna riksomfattande kursverksamheten står på en hög nivå vad beträffar innehåll och utbildningens kvalitet och fyller ett påtagligt behov inom hemslöjdens område. Med hänsyn härtill och på grund av redovisade ekonomiska svårigheter förordar SÖ att statsbidrag får utgå till den av SHR bedrivna kursverksamheten vid Sätergläntan, Hemslöjdens gård, till de kostnader för skolan vilka ej täcks av kommunalt bidrag, avgifter, inkomster av produktion eller inkomster av annat slag. SÖ redovisar att medel utgår ur reservationsanslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning. Den grund för statsbidragsgivningen som hittills tillämpats beträffande den lokalt bedrivna kursverksamheten utgörs av en kostnadstäckning motsvarande 78 % av utbetalda lärarlöner och beträffande den riksomfattande kursverksamheten 20:50 kr. i statsbidrag per lektion.

Med hänsyn till förevarande akuta likviditetsproblem för skolan har dock SÖ för innevarande budgetår vid beräkningen av statsbidraget till den lokalt bedrivna kursverksamheten utgått från 100 procentig täckning av beräknade lärarlönekostnader. Detta innebär att SÖ medgett statsbidrag med högst 135 000 kr. samt i skrivelse till regeringen tillstyrkt ytterligare statsbidrag med högst 20 227 kr. för budgetåret 1974/75. Dessutom har SÖ genom eget beslut medgett ytterligare statsbidrag med högst 30 000 kr. för budgetåret 1973/74 och tillstyrkt ytterligare statsbidrag med högst 16 400 kr. för samma budgetår för täckande av underskott i skolverksamheten (SÖ:s beslut den 28 maj 1974 och den 7 april 1975 samt SÖ:s yttrande den 8 april 1975). För budgetåret 1973/74 innebär detta att SÖ vid statsbidragsberäkningen utgått från full bidragstäckning för skolans kostnader.

Beträffande den försöksverksamhet med riksomfattande kursverksamhet som för närvarande bedrivs anser dock SÖ - med hänsyn till att den lokala administrationen sköts av riksförbundets länsföreningar - att statsbidrag tills vidare bör utgå enligt oförändrade grunder (20:50 kr. per lektion).

SHR anför beträffande verksamheten vid Sätergläntan, Hemslöjdens gård, att denna utgör en väsentlig del av SHR:s aktiviteter. Såsom den nu är utbyggd och bedriver sin verksamhet är den unik för Sverige. Liknande verksamhet förekommer inte på någon annan skola. Den har blivit internationellt känd för sin kvalitativt höga undervisning. Elever från samtliga världsdelar har deltagit i olika kurser.

SHR erinrar vidare om att vid sidan av grund- och yrkeskurserna i vävning vid skolan också anordnas en omfattande kursverksamhet i olika hemslöjdsämnen.

Enligt SÖ:s bestämmelser administreras från Sätergläntan dessutom en riksomfattande kursverksamhet i hemslöjdsämnen. Den har rönt stort in -

NU 1975:32

tresse, och elevantalet samt utbudet av kurser har ökat år från år. De föreningar över hela landet, som står som arrangörer av kurserna har, anför SHR, funnit att verksamheten fyller ett stort behov.

De individuella läroplanerna för den riksomfattande kursverksamheten tillgodoser enligt SHR såväl slöjdarnas som allmänhetens önskemål om kvalitativa kurser.

På Sätergläntan har med utmärkta resultat anordnats kurser för synskadade. Det är skolans förhoppning att kunna utöka verksamheten även för andra handikappade.

Sedan det sista linberedningsverket nedlagts, övertog Sätergläntan vissa maskiner. Genom uppförande av en linlada förmedlar Sätergläntan kännedomen om linberedning genom anordnandet av kurser. För den "hårda" slöjden har inretts lokaler som redan tagits i bruk för kurser i trä-, korgoch näverslöjd samt i renovering av gamla möbler m. m.

Sätergläntan fungerar även som konferensgård för hemslöjdschefer och hemslöjdskonsulenter. Konferenser har även anordnats av studieförbund och slöjdare m. fl. Ett stort antal organisationer förlägger studiebesök till Sätergläntan. Under 1974 var besökssiffrorna 103 grupper med sammanlagt 4 000 personer.

Beträffande Sätergläntans ekonomi anför SHR att Sätergläntan under de senare åren har bedrivit sin verksamhet i en, trots rationaliseringar och personalindragningar, allt svårare ekonomisk situation. Endast under förutsättning av ökade anslag från myndigheterna kan Sätergläntan fortsätta som kursgård. I annat fall anser sig styrelsen nödsakad att lägga ned verksamheten vid skolan.

Pågående utredningsarbete sorn berör sameslöjden

Sanieutredningen (U 1970:68; ordförande: f. d. landshövding Gösta Elfving) skall bl. a. undersöka vilka åtgärder som kan eller bör vidtas från samhällets sida till stöd för främst samernas språk och kultur.

I uppdraget bör, uttalas i direktiven, ingå att kartlägga de särskilda problem av olika slag som samerna möter i det svenska samhället. De sakkunniga bör också studera de fortgående demografiska förändringarna inom den samiska folkgruppen. Av stor betydelse för arten, omfattningen och inriktningen av de åtgärder som kan behöva vidtas från samhällets sida är samernas samhörighetskänsla och inställningen i språk- och kulturfrågor hos dem som lämnat rennäringen och brutit upp från samernas renskötselområden. För att samhälleliga stödåtgärder skall bli verksamma måste de ha förankring i önskemål och strävanden hos samerna själva. Samernas egna attityder hör därför också till det som de sakkunniga bör försöka kartlägga.

Under utredningsarbetet bör, anförs det vidare, också undersökas i vilka former och i vilken omfattning som samhällets kulturella service f. n. kom -

NU 1975:32

mer samerna till godo och vilka förbättringar som kan göras bl. a. genom samverkan mellan regionala kulturinstitutioner och institutioner med riksomfattande verksamhet.

En utredning om sameslöjdens ekonomiska roll i Sverige som utfördes på uppdrag av kommerskollegium år 1972 anger att den totala omsättningen av sameslöjden uppgick till ca 1,4 milj. kr. Av denna omsättning kan från produktionssynpunkt ungefär 950 000 kr. hänföras till Norrbottens län och 500 000 till Västerbotten, Jämtland och Härjedalen. Omsättningen fördelas på totalt ca 370 slöjdare.

Enligt utredningen sker huvuddelen av försäljningen direkt till kunden utan någon form av distributionsmellanled. Utredningen konstaterade att det ekonomiska tillskottet för slöjdarna i genomsnitt är relativt lågt. Inkomsterna från sameslöjden, som oftäst är skattefria, utgör dock i kombination med en viss andel naturahushållning i renägar/renskötarfamiljer en mycket väsentlig del av den kontantlön som är nödvändig.

Utredningen fann att råvaruproblemen motiverar att åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra att sameslöjden minskar i betydelsesom inkomstkälla för samerna. Utredningen ansåg vidare att en organisation för sameslöjden måste i någon form ägas och drivas av samerna själva så att den därmed får en djup och bred förankring bland de slöjdande samerna. En dylik organisation bör, anförde utredningen, ha en välplanerad verksamhet, till en början i liten skala, samt tillföras finansiella resurser endast mot bakgrund av dokumenterade behov och önskemål.

Utskottet

Den i propositionen föreslagna uppräkningen av anslaget med 75 000 kr. är främst avsedd för visst ökat bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet och till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund. En ytterligare höjning av anslaget föreslås i två av de motioner som utskottet behandlar i detta betänkande. I motionen 1975:1607 hemställs att riksdagen skall anvisa I 500 000 kr. till främjande av hemslöjden. Motionärerna hänvisar till att industriverket i sin anslagsframställning föreslagit att anslaget skall räknas upp med 162 000 kr. Större delen av denna höjning avser länshemslöjdskonsulenternas verksamhet. Motionärerna anser att det är angeläget att härutöver öka stödet till expertrådgivning, konstnärligt utvecklingsarbete och inventering av gammal slöjd.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en ökning av det statliga stödet är väl motiverad. Utskottet föreslår därför att anslaget höjs med det belopp som industriverket föreslagit till totalt 1 380 000 kr.

Bland de ändamål till vilka bidrag utgår frän detta anslag höräven sameslöjden. Same-Ätnams slöjdutskott fick budgetåret 1973/74 65 000 kr. 1 motionen 1975:627 föreslås att - utöver det anslag till hemslöjden som föreslås i budgetpropositionen - skall till främjande av sameslöjden anvisas ett anslag om 50 000 kr.

NU 1975:32

8 Motionärerna påpekar att sameslöjden är en viktig del av den samiska kulturen och av det svenska samhällets kulturtradition. Härom kan inte råda delade meningar. Riksdagen har i annat sammanhang (KrU 1975:12) uttalat att förstärkta insatser för att främja den samiska kulturen är angelägna. Kulturutskottet har hänvisat till att frågan om samhällets stödåtgärder till den samiska kulturen f. n. utreds av sameutredningen (U 1970:68), vars betänkande väntas föreligga inom en snar framtid. Enligt vad näringsutskottet inhämtat har utredningen även övervägt frågan om stöd till sameslöjden. Sameslöjden är - som visas i kommerskollegiets betänkande - otvivelaktigt av ekonomisk betydelse. Frågan hur en samisk företagsverksamhet för sameslöjden skall finansieras utreds f. n. i en interimsstyrelse tillsatt av Svenska samernas riksförbund och Same-Ätnam. Utskottet anser att resultatet av pågående utredningsarbete bör avvaktas och avstyrker med hänsyn härtill motionen.

I motionen 1975:1607 påpekas vidare att något särskilt stöd till rådgivningsverksamhet och utvecklingsarbete på hemslöjdens område inte finns. Särskilt bör enligt motionärerna behoven inom den hårda slöjden beaktas. De hemställer att riksdagen skall begära en plan för förstärkning av den nuvarande länshemslöjdskonsulentverksamheten och av hemslöjdens resurser för rådgivnings- och utvecklingsarbete i enlighet med vad som anförs i motionen.

En kartläggning av länshemslöjdskonsulenternas arbetssituation pågår f. n. inom industriverket. Denna undersökning skall utgöra grund för förslag om den framtida konsulentverksamheten. Utskottet finner med hänsyn härtill inte anledning att föreslå riksdagen att göra en särskild framställning till regeringen i denna fråga.

Verksamheten med Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbunds (SHR) kursgård, Sätergläntan, tas upp i motionerna 1975:1607 och 1975:1681. 1 båda motionerna påpekas att verksamheten vid Sätergläntan dras med stora ekonomiska svårigheter och att det finns risk för att verksamheten måste läggas ned. Hemställan i den förstnämnda motionen går ut på ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen om att staten måste ta erforderliga initiativ för att skapa garantier för en fortsatt verksamhet vid Sätergläntan. Yrkandet i motionen 1975:1681 syftar till att regeringen, sedan utredning om erforderligt bidrags storlek verkställts, skall lägga fram förslag om driftanslag till verksamheten vid Sätergläntan.

Som framgår av den redogörelse som lämnats i det föregående omfattar verksamheten vid Sätergläntan dels längre kurser i vävning och textilkunskap, dels kortare kurser i olika slöjdämnen. De senare kurserna är en del av den försöksverksamhet med riksomfattande kursverksamhet som sedan budgetåret 1970/71 bedrivs med visst statsbidrag. Undervisningen står under överinseende av skolöverstyrelsen (SÖ) och följer av SÖ fastställda generella läroplaner. För vävskolan - den lokalt bedrivna kursverksamheten - utgår statsbidrag med 78 % av lärarlönerna. För den riksomfattande kursverksamheten utgår statsbidrag med 20:50 kr. per lektion.

NU 1975:32

9 I sitt remissyttrande över motionerna framhåller SÖ att båda de nämnda typerna av kursverksamhet står på en hög nivå vad beträffar innehåll och utbildningens kvalitet och att de fyller ett påtagligt behov inom hemslöjdens område. SÖ förordar att statsbidrag får utgå till den av SHR bedrivna kursverksamheten vid Sätergläntan till de kostnader för skolan vilka ej täcks av kommunalt bidrag eller av avgifter, inkomster av produktion eller inkomster av annat slag. SÖ redovisar att med hänsyn till förevarande akuta likviditetsproblem för skolan SÖ för innevarande budgetår vid beräkningen av statsbidraget till den lokalt bedrivna kursverksamheten har utgått från 100-procentig täckning av beräknade lärarlönekostnader. Beträffande den riksomfattande kursverksamheten anser dock SÖ - med hänsyn till att den lokala administrationen sköts av riksförbundets länsföreningar - att statsbidrag tills vidare bör utgå enligt oförändrade grunder.

SHR anför i sitt remissyttrande att verksamheten vid Sätergläntan utgör en väsentlig del av SHR:s aktiviteter och att den är unik för Sverige. SHR påpekar att Sätergläntan trots rationaliseringar och personalindragningar under de senare åren bedrivit sin verksamhet i en allt svårare ekonomisk situation. SHR anser att Sätergläntan kan fortsätta som kursgård endast under förutsättning av ökade anslag från myndigheterna.

Det framgår av remissvaren att verksamheten vid Sätergläntan står på en hög nivå och fyller en viktig uppgift. Huvudsyftet med utbildningen är att vidmakthålla hemslöjdens grundläggande traditioner och kunnande. Detta mål är betydelsefullt bl. a. med hänsyn till att hemslöjden tjänar som inspirationskälla och betraktas som kvalitetsnorm för undervisningen inom exempelvis vuxenutbildningen och det fria folkbildningsarbetet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att verksamheten vid Sätergläntan kan fortsätta. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att SÖ för innevarande budgetår lämnat full kostnadstäckning för lärarlönerna vid den lokalt bedrivna kursverksamheten. Den riksomfattande kursverksamhet som SHR bedriver sedan budgetåret 1970/71 är av försökskaraktär. Utskottet anser att den snarast bör bli föremål för utvärdering. I detta sammanhang bör även verksamhetens omfattning och statsbidragets utformning övervägas. Med hänsyn till kursgårdens akuta ekonomiska svårigheter vill utskottet peka på de möjligheter som finns att - om så skulle visa sig nödvändigt - lämna bidrag enligt 50 d § i kungörelsen (SFS 1971:342) om enskilda yrkesskolor.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975:627 om anslag till främjande av sameslöjden,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:1607 punkten 1 till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 380 000 kr..

NU 1975:32

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1607 punkten 2, om en plan för förstärkning av länshemslöjdskonsulenternas verksamhet,

4. att riksdagen med anledning av motionen 1975:1607 punkten 3 och motionen 1975:1681 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om verksamheten vid hemslöjdens kursgård, Sätergläntan.

Stockholm den 27 maj 1975

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (ni). Börjesson i Glömminge (c). Bengtsson i Landskrona (s). Andersson i Storfors (s). Andersson i Örebro (fp), Rask (s). Sjönell (c). Blomkvist (s), Hovhanimar (ni). Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s) och fru Oskarsson (c).