Näringsutskottets betänkande med anledning av motion om produktion av billigare menstruationsskydd

Näringsutskottets betänkande nr 6

NU 1975:6

Nr 6

Näringsutskottets betänkande med anledning av motion om produktion av billigare menstruationsskydd

Ärendet

I motionen 1975:294 av fru Lantz m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen uttalar sig för att en skyndsam prövning företas i syfte att åstadkomma en prisbilligare produktion och distribution av menstruationsskydd, varvid även frågan om samhälleliga stödinsatser på detta område undersöks.

Motionen

En kvinnas utgifter för menstruationsskydd utgör vid nuvarande prisläge genomsnittligt ca 75 kr. per år och totalt under åren ca 3 000 kr., framhåller motionärerna. Kvinnorna - som genomsnittligt har lägre lön än männen - tvingas för dessa oundgängliga sjuk vårdsartiklar betala det pris som fabrikanterna och handeln sätter, anförs det vidare. Motionärerna lämnar vissa uppgifter om produktionen av menstruationsskydd och om prisutvecklingen för dessa produkter. Utöver en skärpt priskontroll behövs, menar de, samhälleliga initiativ innefattande bl. a. ändamålsenlig information från statens och landstingskommunernas sida. Staten borde intressera sig för produktutveckling på området. Med ekonomiska medel skulle samhället kunna tänkas stimulera apotek, sjukhus, läkarstationer och sociala inrättningar att göra insatser på distributionssidan.

Uppgifter i anslutning till motionen

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) har nyligen granskat menstruationsskyddsmarknaden med anledning av en anmälan av enskild person om

stora prishöjningar på dambindor och tamponger. Vid denna granskning

har bl. a. följande framkommit.

I Sverige säljs totalt ca 320 miljoner stycken bindor och tamponger per år, varav under senare år ca 45 % utgjorts av tamponger. I konsumentpriser uppgick försäljningen under 1974 till ca 145 milj. kr. Enligt statens prisoch kartellnämnd (SPK) låg i oktober 1974 konsumentpriset för tamponger i huvudsak mellan 45 och 55 öre per styck och konsumentpriset för dambindor mellan 35 och 55 öre per styck.

Mölnlycke AB hade år 1974 ca 67 % av den totala svenska menstrua tionsskyddsmarknaden.

Företagets marknadsdominans är särskilt uttalad på delmarknaden tamponger, där marknadsandelen detta år var ca 90 %.

I Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 6

NU 1975:6

2 Från ett västtyskt företag har Mölnlycke licens för försäljning av tamponger av vissa märken i Sverige och en del andra länder. Företagets egen tillverkning av tamponger sker vid dotterbolag i Norge och Holland.

Mölnlyckes enda konkurrent på tampongmarknaden i Sverige var fram till november 1974 Tampax Scandinavia AB, som importerar sina produkter från England.

Efter ett år av oförändrade listpriser höjde Mölnlycke fr. o. m. september

1973 vid fyra tillfällen t.o. m. april 1974 sina priser på tamponger med sammanlagt ca 45 96. Tampax höjde den 1 juli 1974 sina priser på tamponger med drygt 13 96. Detta var Tampax första prishöjning sedan den 1 april 1972. Tampax priser till partihandeln är betydligt lägre än Mölnlyckes, vilket har resulterat i betydande skillnader i konsumentpriserna.

Konsumentpriserna på tamponger och även bindor har ökat med ett högre belopp än fabrikantprishöjningen i öre. Anledningen härtill är ett system med procentuella påslag, s. k. omräkningstal, inom handeln, vilka medför en automatisk marginalförbättring i kronor räknat för handeln när priserna höjs inom tidigare led. Härtill kommer att omräkningstalet för menstruationsskydd höjts per den 1 mars 1974.1 ett särskilt ärende har NO i november

1974 tagit upp till konkurrensrättslig granskning effekterna på konsumentpriserna för menstruationsskydd av systemet med centrala prisrekommendationer i form av omräkningstal. Sveriges livsmedelshandlareförbund (SSLF) har i ett yttrande i december 1974 meddelat NO att man för livsmedelshandelns del är beredd att rekommendera en prissänkning genom tillämpning av lägre omräkningstal samt att förberedelser vidtagits för justering av priset och tillhandahållande av produkter till ett lägre pris än det vanligen förekommande.

Konsumentpriserna på tamponger ligger i Sverige högre än i flera andra västeuropeiska länder. Bl. a. kan noteras att konsumentpriset - exklusive mervärdeskatt - för tamponger av vissa märken i England ligger vid eller under hälften av priset i Sverige.

1 början av november 1974 introducerade det KF-ägda Textil AB Sanetta en tampong av egen tillverkning. Rikstäckning i försäljningen beräknas uppnås under februari eller mars 1975. Konsumentpriset på KF:s tampong (ekonomiförpackning) har sedan introduktionen legat ca 25 96 under priset på motsvarande tampong i Mölnlyckes sortiment. Enligt KF täcker det lägre priset produktionskostnaderna och ger en normal lönsamhet.

Sedermera har MoDo Konsumentprodukter AB introducerat en tampong. Den tillverkas på licens från ett företag i USA och säljs över hela landet från början av februari 1975.

1 skrivelse till Mölnlycke i november 1974 anförde NO att de förhållanden som konstaterats - främst de stora prishöjningarna på Mölnlyckes tamponger och den internationellt sett höga prisnivån i Sverige - syntes ge anledning att ifrågasätta om Mölnlycke i kraft av sin dominerande ställning på marknaden för tamponger tillämpade en prissättning som medförde sådan från

NU 1975:6

allmän synpunkt skadlig verkan som avses i konkurrensbegränsningslagen. NO erinrade om innehållet i 21 § 3 stycket konkurrensbegränsningslagen. Enligt detta lagrum kan regeringen på hemställan av marknadsdomstolen förordna om visst högsta pris. En sådan hemställan kan göras om domstolen finner att den skadliga verkan innebär att visst pris med hänsyn till kostnaderna och övriga omständigheter är uppenbart för högt samt att saken är av allmän betydelse.

Mölnlycke har i ärendet bl. a. hänvisat till att det förekommer en enligt företaget intensiv konkurrens på den svenska marknaden för menstruationsskydd mellan fyra stora tillverkare, främst de båda tidigare etablerade. Konkurrensen sker, säger företaget, dels i form av priskonkurrens, dels i form av konkurrens med produkter och reklam som till stor del är inriktad på direkta jämförelser mellan olika produkter och olika typer av menstruationsskydd. Härtill skulle komma potentiell konkurrens från utländska företag. Det faktum att en stor del av de på den svenska marknaden försålda produkterna är av Mölnlyckes tillverkning medför, hävdar Mölnlycke, inte att företaget kan fastställa sina priser oberoende av konkurrensen och kan därför inte anses medföra sådan marknadsdominerande ställning som medför skadliga verkningar på konkurrensen. Mölnlycke har också förnekat att bolagets prissättning kan anses medföra sådan skadlig verkan av konkurrensbegränsning som avses i konkurrensbegränsningslagen.

Som motiv för prishöjningarna på bl. a. tamponger har Mölnlycke i första hand åberopat råvaruprishöjningar och uppgett att bolagets kostnader kommer att öka ytterligare under 1975. På NO:s hemställan har Mölnlycke inkommit med kalkylmaterial som strukturerats med hänsyn till NO:s behov. Av kalkylmaterialet framgår enligt NO:s bedömning att råvaruprishöjningarna endast motiverar en mindre del av redovisad prishöjning samt att lönsamheten för tampongsektorn, trots avsättningar av relativt betydande belopp för forsknings- och utvecklingsändamål, är betydligt högre än för koncernen i sin helhet.

NO har haft överläggningar med Mölnlycke vid olika tillfällen under ärendets handläggning. Därvid har närmare diskuterats bl. a. bakgrunden till de stora prishöjningarna och till de rådande prisrelationerna för tamponger i Sverige och i andra länder samt den relativt sett höga lönsamheten för Mölnlyckes tampongsektor, av bolaget förväntade kostnadsökningar under 1975 och möjligheterna till prissänkningar.

Överläggningarna mellan NO och Mölnlycke slutfördes den 24 januari 1975. Sedan Mölnlycke därvid förklarat att företaget beräknade att - med början de närmaste veckorna och med beaktande av konkurrenssituationen - under 1975 sänka priserna på tamponger med minst 10 96, fann NO sig för närvarande inte ha anledning till ytterligare åtgärder enligt konkurrensbegränsningslagen. Ärendet avskrevs därför från vidare handläggning.

Det särskilda ärendet angående omräkningstalets effekter på konsument -

NU 1975:6

priserna för menstruationsskydd kommer att prövas då resultatet av avsedd sänkning av omräkningstalet föreligger.

SPK tog mot bakgrund av de kraftigt stegrade priserna på menstruationsskydd upp överläggningar med Mölnlycke i juni 1974. Överläggningarna ledde till att Mölnlycke förband sig att inte genomföra några prishöjningar under hela år 1975. Vid fortsatta överläggningar i slutet av år 1974 aktualiserade SPK - mot bakgrund av ytterligare material som erhållits från företaget - en sänkning av priserna på menstruationsskydd. Den 27 januari 1975 meddelades att Mölnlycke som ett första resultat av dessa överläggningar beslutat genomföra riktprissänkningar - på 11 respektive 22 96 — i fråga om en del av sitt sortiment, motsvarande mer än hälften av företagets totala försäljning av tamponger. SPK:s överläggningar med Mölnlycke fortsätter i syfte att riktprissänkningar skall uppnås även för sortimentet i övrigt.

Parallellt med överläggningarna med Mölnlycke har diskussioner förts med den enskilda detaljhandeln, företrädd av SSLF,angående detaljhandelns marginaler på menstruationsskydd. Vid dessa överläggningar har från SSLF:s sida framhållits att handeln kommer att sänka sina marginaler, varför prissänkningen för konsumenternas del blir större än den som beslutats av Mölnlycke. Beträffande storleken av detaljhandelns marginalsänkning pågår överläggningar mellan SPK och SSLF.

Chefen för handelsdepartementet statsrådet Feldt gjorde den 13 november 1974 ett uttalande rörande menstruationsskyddsmarknaden. Det skedde i samband med överläggningar med Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, som reagerat mot de kraftiga prisökningarna på menstruationsskyddsprodukter. Förbundet hade begärt att SPK skulle utreda prisernas skälighet, uppmanat KF att ta upp en prisledande konkurrens och aktualiserat frågan om inte storförpackningar av bindor och tamponger kan säljas via apoteken.

De internationellt sett höga priserna på menstruationsskydd i Sverige, förhållandet att marknaden domineras av ett företag och produkternas karaktär av en nödvändighetsvara som verkar vara relativt prisokänslig motiverar en skärpt uppmärksamhet från samhällets sida, sade statsrådet. Han nämnde att Apoteksbolaget hade för avsikt att saluföra dambindor i storförpackningar till fördelaktigt pris. Han sade sig avvakta resultatet av SPK:s överläggningar med berörda företag och därefter komma att ta ställning till i vilken mån särskilda åtgärder är påkallade.

Utskottet

På menstruationsskyddsmarknaden i Sverige har ett företag länge haft en dominerande ställning i produktionsledet. Detta företag har under åren 1973 och 1974 på ett markant sätt höjt priserna på sina produkter. Internationellt sett förefaller prisnivån på området att ligga högt i Sverige. Den

NU 1975:6

konkurrens som förekommit har uppenbarligen inte haft tillräcklig återhållande verkan på prisutvecklingen.

Menstruationsskydd har stor hygienisk betydelse och hör för konsumenterna till kategorin nödvändighetsvaror. En avsevärd del av konsumenterna har små ekonomiska resurser. Självfallet är det angeläget att menstruationsskydd av god kvalitet finns lätt tillgängliga i handeln till rimliga priser. Den kraftiga prisuppgången under de senaste åren är otillfredsställande.

Den uppfattning som här anförts kommer till uttryck i motionen 1975:294. Motionärerna önskar åtgärder från statens sida för att åstadkomma produktion och distribution av menstruationsskydd till lägre priser. I samband härmed bör, anser de, frågan om samhälleliga stödinsatser på området övervägas. Hemställan i motionen får tolkas som en begäran att riksdagen skall göra en framställning till regeringen om åtgärder från dess sida.

Förhållandena på menstruationsskyddsmarknaden har på sistone utvecklats på ett för konsumenterna positivt sätt. Statens pris- och kartellnämnd (SPK) och näringsfrihetsombudsmannen har tagit upp överläggningar med det marknadsdominerande företaget. Dessa har resulterat i prissänkningar som berör en stor del av företagets sortiment. Från SPK:s sida fortsätter överläggningarna med sikte på att ytterligare prissänkningar skall åstadkommas.

Nya initiativ har tagits både i produktions-och i distributionsledet. Sålunda har Kooperativa förbundet satt i gång tillverkning av menstruationsskydd som säljs till väsentligt lägre priser än de som är gängse för motsvarande produkter. Ytterligare ett svenskt företag har likaledes börjat tillverka menstruationsskydd. På distributionssidan gör det statliga Apoteksbolaget en insats.

Chefen för handelsdepartementet har nyligen uttalat att förhållandena på det område som här behandlas motiverar skärpt uppmärksamhet från samhällets sida. Han har också deklarerat att han när resultat av SPK:s överläggningar med berörda företag föreligger kommer att ta ställning till i vilken mån särskilda åtgärder är påkallade.

Utskottet tar fasta på detta uttalande och anser mot bakgrund av vad som redovisats att det inte finns anledning för riksdagen att göra någon framställning i ämnet till regeringen.

Utskottet hemställer således

att riksdagen avslår motionen 1975:294.

Stockholm den 13 februari 1975

På näringsutskottets vägnar C.G. REGNÉLL

NU 1975:6

6 Närvarande: herrar Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona (s). Andersson i Örebro (fp), Rask (s). Blomkvist (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herr Petersson i Ronneby (c), fru Radesjö (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s), Siegbahn (m), fru Jordan (s) och fru Oskarsson (c).

Reservation

av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

På menstruationsskyddsmarknaden (= utskottet) åtgärder är

påkallade.

Med hänsyn till de i sammanhanget betydelsefulla medicinska, hygieniska och sociala aspekterna är det motiverat att ett aktivt ingripande görs omedelbart. Utskottet vill därför understryka vikten av att praktiska initiativ tas och att frågan om dessa initiativs konkreta form nu blir föremål för överväganden inom regeringskansliet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionen 1975:294 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 75 8928 S Stockholm 1975