Med anledning av dels propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag till studiesociala åtgärder m. m., dels propositionen 1975:23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd för vuxna m. m. såvitt propositionen hänvisats till utskottet, dels i dessa ämnen väckta motioner

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 14

SfU 1975:14

Nr 14

Socialförsäkringsutskottets betänkande med anledning av dels propositionen 1975: 1 såvitt gäller anslag till studiesociala åtgärder m. m., dels propositionen 1975: 23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd för vuxna m. m. såvitt propositionen hänvisats till utskottet, dels i dessa ämnen väckta motioner

I betänkandet behandlas propositionen 1975: 1 såvitt gäller anslag till studiesociala åtgärder m. m. Vidare behandlas propositionen 1975: 23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd för vuxna m. m. utom i de delar som hänvisats till utbildningsutskottet (UbU 1975: 16).

Socialförsäkringsutskottet behandlar i betänkandet följande motioner, nämligen dels de vid riksmötets början väckta motionerna 1975: 123, 1975: 1201, 1975: 1214 och 1975: 1217, dels de med anledning av propositionen 1975: 23 väckta motionerna 1975: 1937—1940 och 1944 —1947, såvitt motionerna hänvisats till socialförsäkringsutskottet. Motionsyrkandena redovisas på s. 32—36.

Beträffande det huvudsakliga innehållet i propositionen 1975: 23 hänvisar utskottet till vad utskottet anför på s. 37.

Utskottet har i de avseenden som redovisas på s. 36 inhämtat yttrande från utbildningsutskottet.

Propositionerna

Regeringen har i propositionen 1975: 1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under litt. H (s. 451—457) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1975/76

1. till Centrala studiestödsnämnden m. m. anvisa ett förslagsanslag av 13 454 000 kr.,

2. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.,

3. till Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr med studiesocialt stöd anvisa ett förslagsanslag av 2 077 000 kr.,

4. till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m. anvisa ett förslagsanslag av 505 000 kr.,

5. till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000 kr.,

1 Riksdagen 1975.11 sami. Nr 14

SfU 1975:14

6. till Ersättning till vissa lärarkandidater anvisa ett förslagsanslag av 21 600 000 kr.

Regeringen har vidare i propositionen 1975: 23 föreslagit riksdagen

dels att antaga vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

2. lag om vuxenutbildningsavgift,

3. lag om extra studiemedel för andra halvåret 1975,

dels att

4. godkänna de riktlinjer för uppsökande verksamhet för vuxenutbildning m. m. som angetts i propositionen,

5. godkänna inrättande av särskilda vuxenutbildningsnämnder med de uppgifter som angetts i propositionen,

6. godkänna vad som föreslagits i propositionen i fråga om fördelning av vuxenutbildningsavgiftema på olika ändamål för vuxenutbildning,

7. godkänna vad som föreslagits i propositionen i fråga om finansiering av vissa reformer under andra halvåret 1975,

dels att under punkterna G 6, G 7, G 15, H 2, H 8 och IV: 5 (s. 231—240)

8. godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till studiecirkelverksamhet som angetts i propositionen,

9. till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 302 000 000 kr.,

10. godkänna de riktlinjer som förordats i propositionen beträffande fördelningen av den del av bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet som avser pedagogisk verksamhet i glesbygd,

11. till Bidrag för studieförbund för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 16 300 000 kr.,

12. till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 1 000 kr.,

13. till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 557 000 000 kr.,

14. till Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 1 000 kr.,

15. till Studiemedelsfonden för budgetåret 1975/76 på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av 510 000 000 kr.

Av förslagen i propositionen 1975: 23 behandlas punkterna 1—3, 5—7 samt 13—15 av socialförsäkringsutskottet och punkterna 4 samt 8—12 av utbildningsutskottet i betänkandet UbU 1975:16.

De vid propositionen 1975: 23 fogade lagförslagen har följande lydelse.

SfU 1975:14

1 Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrives i fråga om studiestödslagen (1973: 349)1 dels att 4 kap. 12, 15, 18, 20 och 26 §§ och punkterna 7—9 övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla, dels att rubriken före 4 kap. 26 § skall utgå,

dels att nuvarande 5 och 6 kap. skall betecknas 8 och 9 kap. samt nuvarande 1 kap. 4 och 5 §§ skall betecknas 1 kap. 6 och 7 §§, dels att 1 kap. 1 §, nya 6 § och nya 7 §, 3 kap. 5, 7, 13—15 och 17 §§, 4 kap. 3—5, 8—11, 13, 14, 16, 17, 19, 21—25, 28—30, 33, 42 och 43 §§, nya 8 kap. 77 och 78 §§, nya 9 kap. 2 §, samt rubriken före 4 kap. 12 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas tre nya kapitel, 5—7 kap., samt två nya paragrafer, 1 kap. 4 och 5 §§, allt av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Staten lämnar studiestöd enligt Statens lämnar studiestöd enligt denna lag i form av förlängt barn- denna lag i form av förlängt barnbidrag, studiehjälp och studieme- bidrag, studiehjälp, studiemedel,

del. timstudiestöd, dagstudiestöd och

särskilt vuxenstudiestöd.

4 §

Dagstudiestöd består av inkomstbidrag och internatbidrag.

5 §

Särskilt vuxenstudiestöd består av vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel samt resekostnadsersättning.

6 §2

Studiestödet handhas av statli- Studiestödet handhas av statliga myndigheter, däribland centrala ga myndigheter, däribland centra studiestödsnämnden,

samt av skol- la studiestödsnämnden och studie styrelserna,

landstingskommuner- medelsnämnderna, samt av skolnäs utbildningsnämnder och läro- styrelserna, landstingskommuner anstalterna.

nas utbildningsnämnder och läro anstalterna.

1 Lagen omtryckt 1974: 483. Senaste lydelse av 4 kap. 26 § 1974: 978.

* Med nuvarande lydelse avses i prop. 1975: 8 föreslagen lydelse.

SfU 1975:14

4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kommun kan föreskriva att fråga om studiestöd som ankommer på skolstyrelsen skall handläggas av annan kommunal nämnd. Motsvarande rätt tillkommer landstingskommun.

Allmän försäkringskassa skall beräkna storleken av timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd samt betala ut sådana stöd.

7 I denna lag förstås med basbelopp: basbeloppet enligt

lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

termin: första eller andra hälften av ett kalenderår, i den mån ej annat följer av bestämmelse som regeringen meddelar.

§3

I denna lag förstås med basbelopp basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

3 kap.

5 §*

Studiehjälp utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier.

Studiehjälp i form av återbetalningspliktiga studiemedel utgår även för tid under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i 13— 19 §§.

Närmare bestämmelser om läsårs längd och om dess fördelning på terminer meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

Vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses omfatta det antal dagar som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Detta antal dagar skall därvid anses infalla under det eller de kalenderhalvår som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

7 Inackorderingstillägg utgår med 150 kronor i månaden till studerande som behöver inackordering.

§

Inackorderingstillägg utgår till studerande som behöver inackordering. Tillägget utgör 170 kronor i månaden. För studerande vars färdväg mellan hemorten och inackorderingsorten uppgår till

3 Senaste lydelse 1974:978.

4 Senaste lydelse 1974:978.

SfU1975:14

5 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

minst 40 kilometer omfattar tilllägget dessutom rätt till fria hemresor enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

13 §

I 14—19 §§ ges bestämmelser om återbetalningspliktiga studiemedel för tid under vilken studerande som avses i 12 § på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.

I nämnda paragrafer förstås med sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom oavbrutet varit oförmögen att bedriva sina studier,

studietid: den del av en termin under vilken den studerande bedriver studier och den del av terminen under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

studietid: den del av ett kalenderhalvår under vilken den studerande bedriver studier och den del av kalenderhalvåret under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

14 §

Återbetalningspliktiga studiemedel utgår för sjukperiod som infaller under den del av en termin som utgör den studerandes studietid, förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under

terminen,

2. den studerande under någon del av terminen bedriver sina studier.

Återbetalningspliktiga studiemedel utgår för sjukperiod som infaller under den del av ett kalenderhalvår som utgör den studerandes studietid, förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under kalenderhalvåret,

2. den studerande under någon del av kalenderhalvåret bedriver sina studier.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår återbetalningspliktiga studiemedel dock endast om den studerande ingett ansökan om sådana medel dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger, kan studerande beviljas återbetalningspliktiga studiemedel även för sådan sjukperiod.

För den första termin under vilken en studerande bedriver studier som berättigar till återbetalningspliktiga studiemedel enligt detta kapitel utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studierna under minst en månad.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som berättigar till återbetalningspliktiga studiemedel enligt detta kapitel utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studierna under minst en månad.

SfU 1975:14

6 Nuvarande lydelse

15 Studerande har rätt till återbetalningspliktiga studiemedel för större del av två på varandra följande terminer än sex månader endast om särskilda skäl föreligger.

17 Blir studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier, skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats återbetalningspliktiga studiemedel för terminen eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelas av riksförsäkringsverket.

Föreslagen lydelse §

Studerande har rätt till återbetalningspliktiga studiemedel för större del av två på varandra följande kalenderhalvår än sex månader endast om särskilda skäl föreligger.

§

Blir studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier, skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats återbetalningspliktiga studiemedel för kalenderhalvåret eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelas av riksförsäkringsverket.

4 kap.

3 §

Studiemedel utgår till svensk studerande samt till sådan annan studerande som är bosatt i riket.

Studerande som ej är svensk medborgare har dock rätt till studiemedel endast om han bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än att här vinna utbildning.

4 §

Studerande som avses i 1 § har rätt till studiemedel såväl vid heltidsstudier som deltidsstudier. Till deltidsstuderande utgår dock studiemedel endast om han bedriver studierna på minst halvtid och på grund av förvärvsarbete, vård av egna barn eller andra särskilda skäl

Studiemedel får ej beviljas för tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. redan har beviljats.

Beviljas studerande särskilt vuxenstudiestöd för sådan tid för vilken den studerande redan har beviljats studiemedel, får den studerande ej uppbära studiemedlen för denna tid. Har den studerande redan uppburit studiemedel för sådan tid gäller 7 kap. 20 §.

Studiemedel får ej heller beviljas eller uppbäras för tid för vilken utbildningsbidrag utgår, om ej annat följer av bestämmelse som regeringen meddelar.

Studiemedel utgår till svensk studerande samt till sådan annan studerande som är bosatt i riket.

SfU1975:14

7 Nuvarande lydelse

ej kan bedriva studierna på heltid.

Studiemedel till studerande som avses i 1 § utgår i form av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.

5 Studerande som avses i 2 § har rätt till studiemedel såväl vid heltidsstudier som deltidsstudier.

Studiemedel till studerande som avses i 2 § utgår i form av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Studiebidrag utgår dock endast vid heltidsundervisning som omfattar minst åtta veckor, om ej annat följer av bestämmelse som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

Till studerande som avses i 2 § och som bedriver studier vid skolenhet med statlig vuxenutbildning utgår dessutom resekostnadsersättning.

8 Studiemedel för studier vid läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 § får ej utan särskilda skäl utgå för mer än sammanlagt 16 terminer.

9 Studiemedel får ej utan särskilda skäl utgå för termin som infaller efter det den studerande fyllt 45 år.

Föreslagen lydelse

Studerande som ej är svensk medborgare har dock rätt till studiemedel endast om han bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än att här vinna utbildning.

§5

Studerande har rätt till studiemedel såväl vid heltidsstudier som deltidsstudier. Till deltidsstuderande utgår dock studiemedel endast om han bedriver studierna på minst halvtid.

§

Har studerande för studier vid läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 § uppburit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. för sammanlagt minst åtta år, utgår studiemedel för ytterligare studier vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje endast om särskilda skäl föreligger.

§

Studiemedel får utgå för kalenderhalvår som infaller senast under det år då den studerande fyller 45 år. Studiemedel får även utgå för senare kalenderhalvår, om särskilda skäl föreligger.

5 Senaste lydelse 1974:978.

SfU 1975:14

8 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §6

Studiemedel utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier.

Studiemedel utgår även för tid under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i 28—36 §§.

Vid tillämpning av första stycket och bestämmelse som avses i andra stycket beaktas endast hela, sammanhängande tidsperioder under ett kalenderhalvår, om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande.

Vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses omfatta det antal dagar som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Detta antal dagar skall därvid anses infalla under det eller de kalenderhalvår som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Närmare bestämmelser om läsårs längd och dess fördelning på terminer meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

11 §

Studiemedel beviljas efter ansökan.

Ansökan om studiemedel inges inom den tid och i den ordning som centrala studiestödsnämnden bestämmer. Om särskilda skäl föreligger, får ansökan prövas även om den inkommit för sent.

Studiemedel beviljas för högst två terminer i sänder.

Studiemedel beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.

Studiemedel till studerande som Beräkning av studiemedel har rätt till både studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel

13 Studiemedel utgår till studerande som har rätt till studiemedel under ett helt niomånaders läsår, om han är heltidsstuderande, med 140 procent av basbeloppet och, om han är deltidsstuderande, med 70 procent av basbeloppet.

8 Senaste lydelse 1974:978.

§

Studiemedel utgår med 7,78 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod för vilken den studerande har rätt till studiemedel. Tidsperioden skall omfatta för heltidsstuderande 15 och för deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14, 16, 17, 19, 22 eller 25 §.

SfU 1975:14

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har studerande rätt till studiemedel under ett helt läsår sorn överskjuter eller ej uppgår till nio månader, utgår studiemedel med så stor del av det enligt första stycket angivna beloppet som svarar mot förhållandet mellan läsårets längd och nio månader.

Vid ökning eller minskning enligt andra stycket beaktas endast sådan tidsperiod som omfattar minst 15 dagar. Sådan period skall anses motsvara en halv månad.

Andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning, om heltids- eller deltidsstuderande har rätt till studiemedel under endast en del av läsåret.

14 §

Har heltids- eller deltidsstuderande vårdnaden om barn som ej fyllt 16 år eller är han skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge underhållsbidrag till barn som ej fyllt 16 år, förhöjes det belopp som den studerande har rätt till enligt 13 § med barntillägg. Tillägget utgår för varje barn med 25 procent av basbeloppet för ett läsår om nio månader. Vid bestämmande av barntillägget äger 13 § andra, tredje och fjärde styckena motsvarande tillämpning.

Har den studerande vårdnaden om barn som ej fyllt 16 år eller är han skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge underhållsbidrag till barn som ej fyllt 16 år, förhöjes det belopp som den studerande har rätt till enligt 13 § första stycket med barntillägg. Tillägget utgår för varje barn med 1,39 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och med 2,78 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar för deltidsstuderande.

Även om båda föräldrarna enligt första stycket har rätt till barntilllägg, utgår endast ett barntillägg. Detta utges till fadern, eller, om föräldrarna är ense därom, till modern. Är en av föräldrarna skyldig att utge underhållsbidrag som avses i första stycket, utges dock tillägget alltid till denne. Om synnerliga skäl föreligger, får barntillägg utgå till envar av föräldrarna.

Har studerande, som enligt första och andra styckena har rätt till barntillägg på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag till ett barn, tidigare på samma grund erhållit barntillägg för samma barn, utgår dock det nya barntillägget endast om han uppfyller något av följande två villkor, nämligen

SfU 1975:14

10 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. att i fråga om det senast beviljade bamtillägget ha fullgjort den skyldighet som avses i 40 §,

2. att ha medgett att det nya barntillägget får betalas ut till den som har vårdnaden om barnet.

16 §

För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår för en termin enligt 13—15 §§ med två tredjedelar av den del av den studerandes inkomst under terminen som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela perioder om en halv månad för vilka studiemedel skall utgå under terminen

högst 4

6 7

lägst 8

Del av basbeloppet

60 procent 55 procent 50 procent 45 procent 40 procent

För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med två tjugosjundedelar av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 15 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret

högst 4

6 7

lägst 8

Del av basbeloppet

60 procent 55 procent 50 procent 45 procent 40 procent

17 §?

Utöver vad som följer av 16 § minskas beloppet enligt 13—15 §§ för heltidsstuderande som har rätt till studiemedel under en termin för nio hela perioder om en halv månad med

1. en femtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet, eller

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, en femtedel av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om den studerande är gift och lever tillsammans med maken,

Utöver vad som följer av 16 § minskas det belopp som enligt 13 § första stycket och 14 § utgår till heltidsstuderande för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med

1. en fyrtiofemtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet, eller

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, en fyrtiofemtedel av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om den studerande är gift och lever tillsammans med maken,

t Senaste lydelse 1974:978.

SfU 1975:14

11 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

minskas beloppet enligt 13—15 §§ dessutom med 40 procent av den del av makens inkomst under terminen som överstiger två gånger basbeloppet.

minskas det belopp som enligt 13 § första stycket och 14 § utgår för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar dessutom med två fyrtiofemtedelar av den del av makens inkomst under kalenderhalvåret som överstiger två och ett halvt basbelopp.

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i den mån detta följer av bestämmelser som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

19 §8

För deltidsstuderande som har rätt till studiemedel under en termin för nio hela perioder om en halv månad minskas det belopp som utgår för terminen enligt 13— 15 §§ med dels två tredjedelar av den del av den studerandes inkomst under terminen som överstiger 125 procent av basbeloppet, dels

1. en femtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet, eller

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, en femtedel av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och lever tillsammans med maken, minskas beloppet enligt 13—15 §§ dessutom med 40 procent av den del av makens inkomst under terminen som överstiger 290 procent av basbeloppet.

För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med fyra tjugosjundedelar av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger 125 procent av basbeloppet.

Utöver vad som följer av första stycket minskas det belopp som enligt 13 § första stycket och 14 § utgår till deltidsstuderande för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med

1. två fyrtiofemtedelar av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet, eller

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, två fyrtiofemtedelar av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och lever tillsammans med maken, minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med fyra fyrtiofemtedelar av den del av makens inkomst under kalenderhalvåret som överstiger 330 procent av basbeloppet.

8 Senaste lydelse 1974:978.

SfU 1975:14

12 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i den mån detta följer av bestämmelse som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

21 §9

Som den studerandes inkomst för terminen enligt 16, 19 och 20 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under terminen eller, om studiemedel vid ett och samma tillfälle skall beviljas för mer än en termin, den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under terminerna, delad med antalet terminer. Värdet av naturaförmåner fastställes av regeringen. Studiestöd enligt denna lag, doktorandstipendium, statskommunalt bostadstillägg och allmänt barnbidrag räknas icke som inkomst.

Bestämmelserna i första stycket äger motsvarande tillämpning vid beräkning av makes inkomst i fall som anges i 17—20 §§.

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under kalenderhalvåret eller, om studiemedel vid ett och samma tillfälle skall beviljas för två kalenderhalvår, hälften av den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under kalenderhalvåren. Värdet av naturaförmåner fastställes av regeringen. Doktorandstipendium, statskommunalt bostadstillägg, allmänt barnbidrag och annat studiestöd enligt denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag räknas icke som inkomst.

Bestämmelserna i första stycket äger motsvarande tillämpning vid beräkning av makes inkomst i fall som anges i 17 och 19 §§.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Belopp varmed den studerande uppburit återbetalningspliktiga studiemedel får dock ej avräknas såsom skuld.

22 §10

Regeringen kan förordna att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utsträckning än som följer av 16, 19 och 20 §§.

Regeringen kan förordna att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utsträckning än som följer av 16 och 19 §§.

Bekostas studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del av staten eller kommun kan de studiemedel som tillkommer honom enligt detta kapitel minskas enligt grunder som regeringen fastställer.

9 Senaste lydelse 1974:978.

i* Senaste lydelse 1974:978.

SfU 1975:14

15 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §

Vid beräkning enligt 13—20 §§ Vid beräkning enligt 13, 14, 16,

av studiemedel tillämpas det bas- 17 och 19 §§ av studiemedel tillbelopp som gäller för andra måna- lämpas det basbelopp som gäller

den före ingången av den termin för andra månaden före ingången

för vilken studiemedlen är avsed- av det kalenderhalvår för vilket

da eller, om medlen vid ett och studiemedlen är avsedda eller, om

samma tillfälle skall beviljas för medlen vid ett och samma tillfälle

flera terminer, det basbelopp som skall beviljas för två

gäller för andra månaden före in- år, det basbelopp som gäller för

gången av den första av dessa. andra månaden före ingången av

det första av dessa.

24 8

I studiemedel till vilka den studerande har rätt enligt 10 och 12 —23 §§ ingår studiebidrag med följande belopp, nämligen

1. för heltidsstuderande, om han är berättigad till studiemedel för en hel period om en halv månad med minst en adertondel av 140 procent av basbeloppet, lil kronor eller,om han är berättigad till studiemedel med lägre belopp, så stor del av lil kronor som svarar mot förhållandet mellan det belopp vartill han är berättigad och en adertondel av 140 procent av basbeloppet,

2. för deltidsstuderande, om han är berättigad till studiemedel för en hel period om en halv månad med minst en adertondel av 70 procent av basbeloppet, 56 kronor eller, om han är berättigad till studiemedel med lägre belopp, så stor del av 56 kronor som svarar mot förhållandet mellan det belopp vartill han är berättigad och en adertondel av 70 procent av basbeloppet.

I studiemedel ingår studiebidrag.

För varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och om 30 dagar för deltidsstuderande utgör studiebidraget lil kronor. Om studiemedlen för denna tidsperiod enligt 10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21— 23 §§ utgår med lägre belopp än 7,78 procent av basbeloppet utgör

SfU1975:14

14 Nuvarande lydelse

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag.

Föreslagen lydelse

studiebidraget dock endast så stor del av lil kronor som svarar mot förhållandet mellan det belopp som utgår och 7,78 procent av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör återbetalningspliktiga studiemedel.

25 §

Studerande, som till följd av bestämmelserna i 16—21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 § ej är berättigad till studiemedel, kan dock få sådana om synnerliga skäl föreligger.

Om synnerliga skäl föreligger, får studiemedel utgå med högre belopp än som följer av 10 och 12—21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 §.

Studerande, som till följd av bestämmelserna i 16, 17, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 § ej är berättigad till studiemedel, kan dock få återbetalningspliktiga studiemedel om synnerliga skäl föreligger.

Om synnerliga skäl föreligger, får studiemedel utgå med högre belopp än som följer av 10,13,14, 16, 17, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 §. Det överskjutande beloppet utgår i form av återbetalningspliktiga studiemedel.

28 §

I 29—35 §§ ges bestämmelser om studiemedel för tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.

I nämnda paragrafer förstås med sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom oavbrutet varit oförmögen att bedriva sina studier,

studietid: den del av en termin under vilken den studerande bedriver studier och den del av terminen under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

studietid: den del av ett kalenderhalvår under vilken den studerande bedriver studier och den del av kalenderhalvåret under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

29 §

Studiemedel enligt 12—26 §§ utgår för sjukperiod som infaller under den del av en termin som utgör den studerandes studietid, förutsatt att

Studiemedel enligt 13, 14, 16, 17, 19 och 21—25 §§ utgår för sjukperiod som infaller under den del av ett kalenderhalvår som utgör den studerandes studietid, förutsatt att

SfU 1975:14

15 Nuvarande lydelse

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under terminen,

2. den studerande under någon del av terminen bedriver sina studier.

För den första termin under vilken en studerande bedriver studier som berättigar till studiemedel enligt detta kapitel utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studierna under minst en månad.

Med stöd av första stycket har studerande rätt till studiemedel för större del av två på varandra följande terminer än sex månader endast om särskilda skäl föreligger.

30 Studiemedel enligt 12—26 §§ utgår även för sådan sjukperiod som omfattar hela den studerandes studietid under en termin. Detta gäller dock endast om terminen infaller närmast efter sådan termin under vilken den studerande bedrivit studier vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje som avses i 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 §. Villkoret i 29 § andra stycket skall även vara uppfyllt under föregående termin eller annan tidigare termin.

33 Blir studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats studiemedel för terminen eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelas av riksförsäkringsverket.

11 Senaste lydelse 1974:978.

Föreslagen lydelse

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under kalenderhalvåret,

2. den studerande under någon del av kalenderhalvåret bedriver sina studier.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som berättigar till studiemedel enligt detta kapitel utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studierna under minst en månad.

Med stöd av första stycket har studerande rätt till studiemedel för större del av två på varandra följande kalenderhalvår än sex månader endast om särskilda skäl föreligger.

§n

Studiemedel enligt 13, 14, 16, 17, 19 och 21—25 §§ utgår även för sådan sjukperiod som omfattar hela den studerandes studietid under ett kalenderhalvår. Detta gäller dock endast om kalenderhalvåret infaller närmast efter sådant kalenderhalvår under vilket den studerande bedrivit studier vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje som avses i 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 §. Villkoret i 29 § andra stycket skall även vara uppfyllt under föregående kalenderhalvår eller annat tidigare kalenderhalvår.

§

Blir studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats studiemedel för kalenderhalvåret eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelas av riksförsäkringsverket.

SfU 1975: 14

16 Nuvarande lydelse

42 För den som under en termin ej är berättigad till mer än fem procent av basbeloppet i studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel bortfaller rätten till sådant studiestöd.

43 Rätt till studiemedel är förverkad, om medlen icke lyfts före utgången av den termin för vilken de beviljats eller om den studerande avlider innan han lyft medlen.

Om särskilda skäl föreligger, får studiemedel lyftas efter utgången av den termin för vilken de beviljats.

Föreslagen lydelse §

För den som under ett kalenderhalvår ej är berättigad till mer än fem procent av basbeloppet i studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel bortfaller rätten till sådant studiestöd.

§

Rätt till studiemedel är förverkad, om medlen icke lyfts före utgången av det kalenderhalvår för vilket de beviljats eller om den studerande avlider innan han lyft medlen.

Om särskilda skäl föreligger, får studiemedel lyftas efter utgången av det kalenderhalvår för vilket de beviljats.

5 kap. Timstudiestöd

1 § Timstudiestöd kan utgå till studerande som deltager i utbildning av det slag som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

2 § Timstudiestöd kan utgå till studerande som är arbetstagare.

3 § Timstudiestöd utgår för studietimme under vilken den studerande är närvarande och på grund därav förlorar arbetsinkomst för en arbetstimme. Den studerande skall ha minst tio sådana studietimmar under en tidsperiod som omfattar två på varandra följande kalenderkvartal. Timstudiestöd till samma studerande får ej avse mer än 35 studietimmar under nämnda tidsperiod.

Tidsperiod som avses i första stycket skall i sin helhet infalla efter utgången av tidsperiod för vilken den studerande tidigare erhållit timstudiestöd.

Studietimme omfattar det antal minuter som bestämmes av rege -

SfU 1975:14

17 Föreslagen lydelse

ringen eller myndighet som regeringen utser.

4 § Timstudiestöd utgör 18 kronor för studietimme.

5 § Timstudiestöd för deltagande i utbildning som avses i 1 § utgår ej till studerande som uppbär annat studiestöd enligt denna lag för den tidsperiod som utbildningen pågår. Att den studerande uppbär dagstudiestöd enligt 6 kap. utgör dock ej hinder för timstudiestöd.

6 § Timstudiestöd får inom ett län under samma budgetår utgå med sammanlagt högst det belopp som följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Det belopp som står till förfogande för timstudiestöd inom ett län utgår till

1. arbetstagare som utför sitt arbete på en huvudsaklig arbetsplats inom länet,

2. arbetstagare som på grund av resor i sin anställning eller annan omständighet ej utför sitt arbete på en huvudsaklig arbetsplats men som med hänsyn till sina arbetsförhållanden under den tid utbildningen pågår kan anses tillhöra länet.

Regeringen eller myndighet som regeringen utser får bestämma att viss del av det belopp som står till förfogande för timstudiestöd inom ett län skall förbehållas

1. sådana arbetstagare för vilka facklig organisation med stöd av 8 § andra stycket ansöker om timstudiestöd eller

2. någon på annat sätt bestämd grupp av arbetstagare.

7 § Vid beviljande av timstudiestöd ges företräde åt studerande med särskilt svåra arbetsförhållanden. Därefter ges företräde åt studerande med kort tidigare utbild -

2 Riksdagen 1975.11 sami. Nr 14

SfU 1975:14

18 Föreslagen lydelse

ning framför studerande med längre utbildning.

8 § Timstudiestöd beviljas efter ansökan.

Ansökan göres av arbetstagaren eller av facklig organisation för fördelning mellan arbetstagare som kan komma i fråga till timstudiestöd.

Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Om särskilda skäl föreligger, får ansökan prövas även om den kommit in för sent.

6 kap. Dagstudiestöd

1 § Dagstudiestöd kan utgå till studerande som vid folkhögskola deltager i ämneskurs av det slag som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

2 § Dagstudiestöd kan utgå till studerande som är arbetstagare. Stödet utgår i form av inkomstbidrag och internatbidrag.

3 § Dagstudiestöd kan också utgå till studerande som ej är arbetstagare, om den studerande bor i glesbygd, arbetar i hemmet eller är handikappad. Bestämmelser om vad som skall anses vara glesbygd och om vad som skall anses utgöra handikapp meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Stöd enligt första stycket utgår i form av internatbidrag.

4 § Inkomstbidrag utgår för varje dygn under vilket den studerande deltager i ämneskurs och på grund därav förlorar arbetsinkomst.

Den studerande skall ha minst två sådana dygn under en tidsperiod som omfattar två på varand -

SfU 1975:14

19 Föreslagen lydelse

ra följande kalenderkvartal. Inkomstbidrag till samma studerande får ej avse mer än fem dygn under nämnda tidsperiod.

Tidsperiod som avses i första stycket skall i sin helhet infalla efter utgången av tidsperiod för vilken den studerande tidigare erhållit inkomstbidrag.

5 § Internatbidrag utgår för varje dygn under vilket den studerande deltager i ämneskurs, om den studerande har sådana särskilda kostnader för resa, kost eller logi i samband med kursen som är av betydelse. Den studerande skall ha minst två sådana dygn under en tidsperiod som omfattar två på varandra följande kalenderkvartal. Internatbidrag till samma studerande får ej avse mer än fem dygn under nämnda tidsperiod.

Bestämmelsen i 4 § tredje stycket äger motsvarande tillämpning.

6 § Inkomstbidrag utgör 90 kronor för varje dygn.

Internatbidrag utgör 70 kronor för varje dygn.

7 § Dagstudiestöd för deltagande i ämneskurs som avses i 1 § utgår ej till studerande som uppbär annat studiestöd enligt denna lag för den tidsperiod som infaller från kursens början till dess slut. Att den studerande uppbär timstudiestöd enligt 5 kap. utgör dock ej hinder för dagstudiestöd.

Dagstudiestöd för deltagande i ämneskurs som avses i 1 § utgår ej heller till studerande som uppbär utbildningsbidrag för den tidsperiod som infaller från kursens början till dess slut.

Bekostas den studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del av staten eller kommun utgår ej dagstudiestöd till honom, om ej annat följer av bestämmelse som regeringen meddelar.

SfU 1975:14

20 Föreslagen lydelse

8 § Dagstudiestöd får inom ett län under samma budgetår utgå med sammanlagt högst det belopp som följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Det belopp som står till förfogande för dagstudiestöd inom ett län utgår till

1. arbetstagare som utför sitt arbete på en huvudsaklig arbetsplats inom länet,

2. arbetstagare som på grund av resor i sin anställning eller annan omständighet ej utför sitt arbete på en huvudsaklig arbetsplats men som med hänsyn till sina arbetsförhållanden kan anses tillhöra länet,

3. studerande som avses i 3 § och som är bosatt i länet, när han ger in ansökan om dagstudiestöd.

Regeringen eller myndighet som regeringen utser får bestämma att viss del av det belopp som står till förfogande för dagstudiestöd inom ett län skall förbehållas

1. sådana arbetstagare för vilka facklig organisation med stöd av 10 § andra stycket ansöker om dagstudiestöd,

2. någon på annat sätt bestämd grupp av studerande.

9 § Vid beviljande av dagstudiestöd till arbetstagare ges företräde åt studerande med särskilt svåra arbetsförhållanden. Därefter ges företräde åt studerande med kort tidigare utbildning framför studerande med längre utbildning.

Vid beviljande av internatbidrag till studerande som avses i 3 § ges företräde åt studerande som har särskilt svåra studiehinder på grund av att han bor i glesbygd, arbetar i hemmet eller är handikappad. Därefter ges företräde åt studerande med kort tidigare utbildning framför studerande med längre utbildning.

SfU1975:14

21 Föreslagen lydelse

10 § Dagstudiestöd beviljas efter ansökan.

Ansökan göres av den studerande eller av facklig organisation för fördelning mellan arbetstagare som kan komma i fråga till dagstudiestöd.

Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestämmes av regeringen eller myndighet regeringen utser. Om särskilda skäl föreligger, får ansökan prövas även om den kommit in för sent.

7 kap. Särskilt vuxenstudiestöd Allmänna bestämmelser

1 § Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå till studerande vid de läroanstalter och utbildningslinjer som regeringen bestämmer.

Om verkan av att studerande har uppburit studiemedel för den tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd utgår finns bestämmelser i 20 §.

Särskilt vuxenstudiestöd får ej beviljas eller uppbäras för tid, för vilken utbildningsbidrag utgår, om ej annat följer av bestämmelse som regeringen meddelar.

2 § Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå till studerande som är bosatt i riket.

Studerande som ej är svensk medborgare kan dock få särskilt vuxenstudiestöd endast om han har bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än att här vinna utbildning.

3 § Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå till studerande som har tillgodoräknats eller kan antagas komma att tillgodoräknas pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring för minst fyra kalenderår före det kalenderår för vilket vuxenstudiestödet skall utgå. Har stu -

SfU 1975:14

22 Föreslagen lydelse

derande på grund av handikapp eller sjukdom varit förhindrad att arbeta, kan särskilt vuxenstudiestöd utgå även om pensionspoäng ej har tillgodoräknats den studerande för minst fyra kalenderår.

Med kalenderår för vilket pensionspoäng tillgodoräknats den studerande jämställes kalenderår efter 1959 för vilket sådan poäng ej har tillgodoräknats den studerande, om den studerande under året har

1. vårdat eget barn som ej fyllt tio år, vårdat person, som på grund av sjukdom, ålder eller handikapp varit i behov av särskild omvårdnad, eller haft inkomst av förvärvsarbete, i samtliga tre fall under förutsättning att verksamheten har haft minst sådan omfattning att den kan anses ha motsvarat vad som hade krävts för att pensionspoäng för året skulle ha tillgodoräknats,

2. utfört arbete på jordbruksfastighet som äges eller brukas av den studerandes make eller i rörelse som bedrives av den studerandes make, om arbetet har haft minst sådan omfattning att det kan anses ha motsvarat vad som hade krävts för att pensionspoäng för året skulle ha tillgodoräknats,

3. under minst sex månader fullgjort värnpliktstjänstgöring enligt värnpliktslagen (1941:967) eller vapenfri tjänst enligt lagen (1966: 413) om vapenfri tjänst.

Vid tillämpning av andra stycket på studerande som ej är svensk medborgare beaktas endast verksamhet här i riket, om ej annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning på verksamhet före 1960.

4 § Särskilt vuxenstudiestöd utgår i form av vuxenstudiebidrag,

SfU 1975:14

23 Föreslagen lydelse

återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning.

5 § Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå såväl vid heltidsstudier sorn vid deltidsstudier. Till deltidsstuderande kan dock särskilt vuxenstudiestöd utgå endast om han bedriver studierna på minst halvtid.

I fråga om särskilt vuxenstudiestöd äger 4 kap. 6—10 §§ motsvarande tillämpning.

6 § Särskilt vuxenstudiestöd beviljas efter ansökan. Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Om särskilda skäl föreligger, får ansökan prövas även om den kommit in för sent.

Särskilt vuxenstudiestöd får beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.

Vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel

7 § För varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar under vilken heltidsstuderande bedriver studier utgår

1. vuxenstudiebidrag med 65 procent av det belopp som den studerande skulle ha fått i utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning och stimulansbidrag, för heltidsstudier under samma tidsperiod, om han kunnat få sådant bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar skillnaden mellan följande två tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som avses under 1 efter avdrag för preliminär A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag för preliminär Askatt.

SfU 1975:14

24 Föreslagen lydelse

8 § För varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar under vilken deltidsstuderande bedriver studier utgår

1. vuxenstudiebidrag med 65 procent av det belopp som den studerande skulle ha fått i utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning och stimulansbidrag, för heltidsstudier under 15 dagar, om han kunnat få sådant bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar skillnaden mellan följande två tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som avses under 1 efter avdrag för preliminär A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag för preliminär Askatt.

9 § För skatteavdrag enligt 7 och 8 §§ gäller särskilda beräkningsgrunder som regeringen bestämmer enligt 3 § 2 mom. under 1 tredje stycket uppbördslagen (1953: 272) jämfört med punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928: 370).

10 § Särskilt vuxenstudiestöd för studier på grundskolenivå får inom ett län under samma budgetår utgå med sammanlagt högst det belopp som följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Särskilt vuxenstudiestöd för studier på grundskolenivå får inom ett län utgå till studerande som är bosatt inom länet när han ger in ansökan om stödet.

11 § Vid beviljande av särskilt vuxenstudiestöd för studier på grundskolenivå ges företräde åt sökande som har störst behov av utbildning och stöd.

Vid prövning enligt första stycket tages särskild hänsyn till sö -

SfU 1975:14

25 Föreslagen lydelse

kande som har kort tidigare utbildning och sökande som under lång tid bedrivit verksamhet av det slag som avses i 3 §. Särskild hänsyn skall också tagas till om sökande på grund av handikapp eller annan omständighet har särskilt svårt att bedriva studierna på fritid eller om sökande har en betungande försörjningsbörda.

Mer än tio års verksamhet som avses i 3 § får ej beaktas. Verksamhet på deltid jämställes med verksamhet på heltid.

Den som tidigare har uppburit särskilt vuxenstudiestöd för viss utbildning på grundskolenivå och som fullföljer denna utbildning, har alltid företräde till fortsatt stöd om ej annat följer av 5 § andra stycket jämfört med 4 kap. 7 §. Företrädet avser särskilt vuxenstudiestöd för den tid som kräves för att slutföra utbildningen i normal takt.

12 § I fråga om särskilt vuxenstudiestöd för studier på gymnasieskolenivå äger 10 och 11 §§ motsvarande tillämpning.

13 § Särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå får inom verksamhetsområdet för en studiemedelsnämnd under samma budgetår utgå med sammanlagt högst det belopp som följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå får inom verksamhetsområdet för en studiemedelsnämnd utgå till studerande vid läroanstalt eller utbildningslinje som tillhör nämndens verksamhetsområde.

14 § Vid beviljande av särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå ges företräde åt sökande som har störst behov av utbildning och stöd.

SfU 1975:14

26 Föreslagen lydelse

Vid prövning enligt första stycket tages särskild hänsyn till sökande som avser att komplettera sin tidigare utbildning, om han därigenom kan få kunskaper och färdigheter som är av betydelse för den verksamhet som han bedriver eller avser att bedriva. Särskild hänsyn skall också tagas till om sökande på grund av handikapp eller annan omständighet har särskilt svårt att bedriva studierna på fritid eller om sökande har en betungande försörjningsbörda.

Den som tidigare har uppburit särskilt vuxenstudiestöd för viss utbildning på högskolenivå har alltid företräde till fortsatt stöd, om ej annat följer av 5 § andra stycket jämfört med 4 kap. 6 §. Företrädet avser särskilt vuxenstudiestöd för den tid som kräves för att slutföra utbildningen i normal takt.

15 § Närmare bestämmelser om vilken utbildning som vid tillämpning av 10—14 §§ skall anses ligga på grundskole-, gymnasieskoleeller högskolenivå meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Rcsekostnadsersättning

16 § I fråga om resekostnadsersättning äger 4 kap. 27 § motsvarande tillämpning.

Vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel under sjukdom

17 § I fråga om rätt till vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel för tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier äger 4 kap. 28—35 §§ motsvarande tillämpning.

SIV 1975:14

27 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskilda bestämmelser

18 § Bestämmelserna i 4 kap. 37—39, 41 och 43 §§ skall äga motsvarande tillämpning på särskilt vuxenstudiestöd.

19 § Bekostas studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del av staten eller kommun kan det särskilda vuxenstudiestöd som tillkommer honom minskas enligt grunder som regeringen fastställer.

20 § Beviljas studerande särskilt vuxenstudiestöd för sådan tid för vilken den studerande redan har uppburit studiemedel enligt 4 kap. gäller bestämmelserna i andra— fjärde styckena.

Det belopp som den studerande uppburit i studiemedel avräknas från de belopp som den studerande beviljas för nämnda tid. Av räkningen sker från de belopp som beviljats i vuxenstudiebidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning i nu nämnd ordning.

Avräknat belopp skall jämställas med vuxenstudiebidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning i den omfattning som avräkningen avser motsvarande studiestödsform.

Belopp som ej kan avräknas skall återkrävas. Därvid äger 9 kap. 2 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

8 kap.

77 §

I 78—80 §§ ges särskilda bestämmelser om återbetalningsskyldigheten för den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. 13— 19 §§ eller 4 kap. 28—35 §§.

I 78—80 §§ ges särskilda bestämmelser om återbetalningsskyldigheten för den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. 13 —19 §§, 4 kap. 28—35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där.

SfU 1975:14

28 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

78 §

Återbetalningspliktiga studiemedel som löper på sådan del av en sjukperiod som infaller efter en karenstid om 14 dagar medräknas ej vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivillig återbetalning, om ej annat följer av 79 §.

Som karenstid enligt första stycket räknas endast sådan tid som infaller under sådan studietid som avses i 3 kap. 13 § eller 4 kap. 28 §. Vid beräkning av karenstid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20 dagar efter föregående periods slut.

Som karenstid enligt första stycket räknas endast sådan tid som infaller under sådan studietid som avses i 3 kap. 13 §, 4 kap. 28 § eller 7 kap. 17 § i vad avses hänvisning till 4 kap. 28 §. Vid beräkning av karenstid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20 dagar efter föregående periods slut.

9 kap.

2 §

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier, äger första stycket motsvarande tillämpning beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 13 — 19 §§ eller 4 kap. 28—35 §§ ej återkrävas.

På studiemedel enligt 4 kap. som återkräves enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procent överstiger normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Om särskilda skäl föreligger, kan återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från skyldighet att erlägga räntan.

Avbryter någon sina studier, äger första stycket motsvarande tillämpning beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 13 —19 §§, 4 kap. 28—35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej återkrävas.

På studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkräves enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procent överstiger normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Om särskilda skäl föreligger, kan återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från skyldighet att erlägga räntan.

SfU 1975:14

29 Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser rätt till särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. för studerande vid yrkesteknisk högskola och såvitt avser 3 kap. 7 § den 1 juli 1975 samt i övrigt den 1 januari 1976.

2. Beslut om studiemedel för studietid efter utgången av 1975, som har fattats med stöd av äldre bestämmelser, skall alltjämt gälla.

3. Studerande, som före den 1 juli 1975 med stöd av 4 kap. 26 § har beviljats återbetalningspliktiga studiemedel för studietid efter utgången av 1975, har rätt till särskilt studiebidrag för denna studietid, om han bedriver studierna på minst halvtid.

Närmare bestämmelser om sådant särskilt studiebidrag meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

4. Under tiden den 1 juli—den 31 december 1975 gäller att om den studerande är gift och lever tillsammans med maken det i 4 kap. 13— 15 §§ upptagna beloppet skall minskas med 40 % av den del av makens inkomst under terminen som överstiger — såvitt gäller studerande som avses i 4 kap. 17 § — 250 procent av basbeloppet och — såvitt gäller studerande som avses i 4 kap. 19 § — 330 procent av basbeloppet.

Första stycket äger tillämpning även på gift studerande som ej lever tillsammans med maken, i den mån detta följer av bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

5. Beslut om studiemedel för andra halvåret 1975 som fattats före den 1 juli 1975 gäller utan hinder av punkt 4.

6. Vid tillämpning av 4 kap. 8 § och 7 kap. 5 § andra stycket i vad avser hänvisningen till 4 kap. 8 § skall med halvt år, för vilket den studerande uppburit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. jämställas termin, för vilken han fått studiemedel enligt studiemedelsförordningen (1964:401) eller stipendium eller lån enligt reglementet (1939:290) för utdelning av räntefria lån för universitetsstudier, kungörelsen (1946:676) angående statlig kreditgaranti för lån åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen (1948:210) angående statlig kreditgaranti för lån åt den som genomgått polisskola, kungörelsen (1950:469) angående studielån med statlig kreditgaranti eller reglementet (1953:366) för utdelning av statsstipendier vid universiteten m.fl. läroanstalter.

7. Är studerande skyldig att erlägga ränta för lån, som har utlämnats enligt någon av de vid 6 nämnda författningarna, får när studiemedel beviljas honom det belopp, vartill han är berättigad enligt 4 kap. 10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21—23 §§ denna lag, överskridas med så mycket som svarar mot den ränta, som förfaller till betalning under tid för vilken studiemedlen är avsedda. Motsvarande gäller när sådan studerande beviljas särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. i form av återbetalningspliktiga studiemedel.

SfU1975:14

8. Under år för vilket studiestöd i annan form än timstudiestöd och dagstudiestöd utgår till den studerande med stöd av de nya bestämmelserna är den studerande ej skyldig att erlägga ränta eller amortering på studielån som han fått enligt studiehjälpsreglementet (1964:402). Ränta på studielån, som belöper på sådant år, erlägges med lika stora annuiteter under den i amorteringsplanen för lånet fastställda amorteringstiden.

9. Särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå utgår under första halvåret 1976 endast för studier vid yrkesteknisk högskola.

10. Bestämmelserna i 7 kap. 17 § gäller i vad de hänvisar till 4 kap. 30 § för första halvåret 1976 under förutsättning att den studerande under andra kalenderhalvåret 1975 bedrivit studier vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje som avses i 3 kap. 1 § eller 4 kap. 1 §. Villkoret i 4 kap. 29 § andra stycket skall även vara uppfyllt under andra kalenderhalvåret 1975 eller tidigare kalenderhalvår.

11. Ytterligare föreskrifter för ikraftträdandet av denna lag meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

2 Förslag till

Lag om vuxenutbildningsavgift

Härigenom föreskrives följande.

1 § Arbetsgivaravgift som bidrag till vuxenutbildning erlägges till staten enligt denna lag (vuxenutbildningsavgift).

2 § Arbetsgivare erlägger årligen vuxenutbildningsavgift med belopp som motsvarar 0,15 procent av summan av vad arbetsgivaren under året har utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner

1 form av kost eller bostad eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962: 381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till den del av arbetstagares lön eller ersättning som för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Hänsyn tages ej heller till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid beräkningen från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap.

2 § andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring föreligger. Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet

för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om

SfU 1975:14

allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare har utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

3 § Med arbetsgivare avses i denna lag den som enligt 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall erlägga avgift till sjukförsäkring.

4 § Vuxenutbildningsavgiften skall användas till täckande av kostnader för timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) och för vuxenutbildning enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

5 § I fråga om debitering och uppbörd av vuxenutbildningsavgift äger lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m. motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

3 Förslag till

Lag om extra studiemedel för andra halvåret 1975

Härigenom föreskrives följande.

1 § Extra studiemedel enligt denna lag utgår till studerande, om

1. den studerande för andra halvåret 1975 eller del därav uppburit studiemedel i form av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen (1973:349) och

2. de studiemedel som den studerande sålunda uppburit utgått på grund av beslut som avser både första och andra halvåret 1975.

2 § Extra studiemedel utgår med belopp som motsvarar, för heltidsstuderande 70 procent av skillnaden mellan basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för maj 1975 och basbeloppet enligt samma lag för november 1974, och för deltidsstuderande 35 procent av skillnaden mellan samma basbelopp.

3 § Studerande som vill erhålla extra studiemedel skall anmäla detta till centrala studiestödsnämnden inom den tid som nämnden bestämmer.

Centrala studiestödsnämnden prövar frågan om extra studiemedel skall utgå.

4 § Bestämmelserna i 4 kap. 43 § och 9 kap. 1—3 §§ studiestödslagen (1973:349) äger motsvarande tillämpning på extra studiemedel.

SfU 1975:14

5 § Extra studiemedel skall återbetalas. Därvid skall de anses utgöra del av den studerandes återbetalningspliktiga studiemedel enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:349).

6 § Talan mot sådant beslut av centrala studiestödsnämnden som nämnden fattar i fråga om återbetalning av extra studiemedel fores hos kammarrätten genom besvär.

I övrigt får klagan över centrala studiestödsnämndens beslut enligt denna lag ej föras i annat fall än som anges i lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

Motionerna

Vid riksmötets början väckta motioner:

I motionen 1975: 123 (jfr 1975: 85) av herr Norrby m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att centrala studiestödsnämnden ges i uppdrag att i samarbete med idrottsrörelsen utarbeta förslag till nödvändiga jämkningar i de studiesociala förmånerna för att dessa bättre skall vara anpassade efter elitidrottsmännens studiemässiga villkor.

I motionen 1975:1201 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag

1. rörande införande av studielön, varvid särskilt beaktas studielönens betydelse för att bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning,

2. att höja studiemedlen till 150 % av gällande basbelopp,

3. att bidragsdelen av studiemedlen höjs till 25 % av studiemedlen,

4. att bidragsdelen av studiemedlen skall vara knuten till basbeloppet,

5. att en plan utarbetas om en ytterligare höjning av bidragsdelens andel av studiemedlen,

6. att bamtillägget görs icke återbetalningspliktigt,

7. att bidragsdelen utgår till samtliga studerande inom studiemedelssystemet oavsett studieform.

I motionen 1975:1214 av herrar Molin (fp) och Nyquist (fp) hemställs att riksdagen

A. beslutar att

1. 25 % av studiemedelsbeloppet skall utgå som bidrag,

2. tidigare studiemedelstagare som inte erhållit studiebidrag motsvarande 25 % av studiemedelsbeloppet beviljas en avskrivning på studieskulden, så att uppburet bidrag jämte avskrivet belopp utgår med 25 % av uppburna studiemedel,

SfU 1975:14

3. totala studiemedelsbeloppet höjs till 75 % av basbeloppet per termin,

4. 10 % av basbeloppet per termin skall utgå som studiemedel oavsett makes inkomst och förmögenhet,

5. fribeloppet vid makeprövningen höjs till 230 % av basbeloppet per termin,

6. makeprövningen vid återbetalning av studiemedel utformas i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. fribeloppet för egen inkomst för heltidsstuderande höjs till 55 % av basbeloppet per termin.

B. uttalar att den kommande utredningen om studiemedelssystemet skall ges i uppdrag att lägga fram förslag om ett totalt slopande av makeprövningen i studiemedelssystemet.

I motionen 1975: 1217 av herr Nyhage (m) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande bidrag till hälso- och sjukvård för studerande.

Med anledning av propositionen 1975: 23 väckta motioner:

I motionen 1975: 1937 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar att

1. avslå propositionen i vad avser förslaget om särskilt studiestöd för vuxna för längre studier,

2. avslå det till propositionen fogade förslaget till lag om vuxenutbildningsavgift,

3. i avvaktan på den aviserade översynen av det studiesociala systemet hos regeringen begära förslag till höstens riksmöte om ändring i gällande studiemedelssystem fr. o. m. 1976, innebärande

a. att bidragsdelen räknas upp till 25 % av totalbeloppet och bibehålls vid denna nivå,

b. att fribeloppet vid prövningen mot egen inkomst höjs till 55 %,

c. att reduktionsfaktom vid samma prövning sänks från 2/3 till 1/2,

d. att uppburna studiemedel vid denna prövning betraktas som skuld,

e. att vid bedömningen av rätten till studiemedel hänsyn icke tas till makes inkomst och förmögenhet,

f. att vid fastställande av avgiftsunderlaget för återbetalning av studiemedel hänsyn icke tas till makes inkomst och förmögenhet,

g. att förälder som under viss tid avstått från förvärvsverksamhet för vård av barn som fyllt högst tio år eller av åldrig, sjuk eller handikappad anhörig får rätt till förlängning av återbetalningstiden med samma tid, dock längst till 60 års ålder,

4. hos regeringen hemställa att förevarande motion beaktas vid utfärdande av direktiven till den aviserade utredningen med uppgift att göra en översyn av det studiesociala systemet.

3 Riksdagen 1975.11 sami. Nr 14

SfU 1975:14

34 I motionen 1975: 1938 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt motionen hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen beslutar

I. att landstingen utser vuxenutbildningsnämnd med uppgift att fördela medel för uppsökande verksamhet och för utbildning av studieorganisatörer samt bevilja dels sådana särskilda vuxenstudiestöd som inte avser högskoleutbildning, dels timstudie- och dagstudiestöd, på sätt som angivits i motionen,

3. att till resp. anslag för vuxenutbildning anvisa medel för täckande av beräknade kostnader på sätt som angivits i motionen,

7. att hos regeringen begära att den studiemedelsutredning som skall tillsättas under våren ges i uppdrag att framlägga förslag om ett enkelt och enhetligt studiestödssystem, avpassat för såväl ungdoms- som vuxenstuderande, samt att utredningen med förtur skall presentera förslag om avskaffande av make/maka-prövningen inom studiemedelssystemet,

8. att anta de förändringar i studiemedelssystemet i vad avser beräkning av fribeloppet och sänkning av åldern för rätt till studiemedel till 18 år som förordas i motionen,

9. att, med avslag på propositionens förslag i denna del, anta de riktlinjer för vuxenstudiestödets utformning som angivits i motionen,

10. att timstudiestöd och dagstudiestöd indexregleras och utgår även till andra grupper av korttidsutbildade än arbetstagare,

II. att inackorderingstillägget höjs till 195 kr. per månad,

12. att inackorderad elev inom egen gymnasieregion ges rätt till en fri hemresa per vecka,

13. att inackorderad elev, som studerar utanför den egna gymnasieregionen, ges rätt till två fria hemresor per månad eller högst 18 hemresor för ett läsår om nio månader,

14. att hos regeringen begära att en plan för utbyggnad av vuxenutbildningsstödet, timstudiestödet och dagstudiestödet redovisas i budgetpropositionen för budgetåret 1976/77.

Punkterna 2 och 4—6 i motionen behandlas av utbildningsutskottet.

I motionen 1975: 1939 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt motionen hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen

1. beslutar att

a) antalet timstudiestöd skall uppgå till 20 000,

b) antalet dagstudiestöd skall uppgå till 7 500,

c) antalet särskilda vuxenstudiestöd skall uppgå till 14 000, varav

1 000 skall utgå till högskolestuderande, under budgetåret 1975/76,

2. beslutar att tim- och dagstudiestöden skall vara indexreglerade genom att knytas till basbeloppet,

3. beslutar att tim- och dagstudiestöd samt det särskilda vuxenstudiestödet skall kunna utgå också till hemarbetande samt lantbrukare, fiskare och småföretagare,

SfU 1975:14

4. begär att regeringen för nästa riksmöte lägger fram en plan för fortsatt utbyggnad av vuxenstudiestöden,

5. begär att den kommande utredningen om översyn av studiemedelssystemet ges i uppdrag att lägga fram förslag om

a) ett studiestödssystem som tillgodoser behoven hos både ungdomsoch vuxenstuderande,

b) förenklade beräkningsregler för det särskilda vuxenstudiestödet,

6. beslutar att prövningen mot makes/makas inkomst och förmögenhet inom studiemedelssystemet slopas,

8. beslutar att vuxenutbildningsnämnderna skall utses av landstingen enligt riktlinjerna i motionen,

12. beslutar att vuxenutbildningsavgiften enbart skall användas för att finansiera vuxenstudiestöden enligt riktlinjerna i motionen.

Punkterna 7 och 9—11 i motionen behandlas av utbildningsutskottet.

I motionen 1975:1940 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt motionen hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen beslutar

I. att hos regeringen begära tillsättande av en utredning om införande av studielön,

6. att tim- och dagstudiestöd anslås i den omfattning och enligt de principer som framgår av motionen,

7. att kvotering av kollektivt och enskilt sökande av tim- och dagstudiestöd ej genomförs,

8. att en kraftig höjning görs av såväl antalet bidrag som storleken på den icke återbetalningspliktiga delen i fråga om särskilt utbildningsbidrag för vuxenstuderande,

9. att i enlighet med SVUX förslag åldersgränsen för erhållande av särskilt studiestöd för vuxna höjs till sextio år,

10. att i enlighet med vad som framhållits i motionen make/makaprövningen i studiemedelssystemet avskaffas,

II. att i enlighet med vad som sägs i motionen barntillägg och extra studiemedel förorsakade av dubbel bosättning i fortsättningen ej skall vara återbetalningspliktiga,

12. att inackorderingstillägget, det behovsprövade tillägget och det inkomstprövade tillägget i studiehjälpssystemet uppjusteras i enlighet med det förslag som framförts i motionen samt att föräldrarnas inkomstgräns höjs till 35 000 kr.,

13. att åldersgränsen för erhållande av inkomstprövat tillägg sänks till sexton år,

14. att ungdomsstuderande med resväg över åttio mil beviljas tio fria hemresor per läsår och att dessa får företagas med flyg, samt

15. att finansieringen för täckande av anslag enligt förslag i denna motion skall ske genom höjning av arbetsgivaravgiften.

SfU 1975:14

36 Punkterna 2—5 i motionen behandlas av utbildningsutskottet.

I motionen 1975: 1944 av fröken Rogestam (c) och herr Andersson i Edsbro (c) hemställs att riksdagen beslutar

1. att rätten till studiemedel maximeras till en sammanlagd återbetalningsskyldighet av 10 basbelopp,

2. att det statliga bostadstillägget till barnfamiljer ej räknas som inkomst vid beslut om tilldelning av studiemedel,

3. att förmögenhet definieras som skattepliktig förmögenhet enligt förordningen om statlig förmögenhetsskatt,

4. att hos regeringen anhålla om förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser att vid prövning för inkomstprövat tillägg inom studiehjälpssystemet till den fastställda beskattningsbara inkomsten endast skall läggas 10 % av den behållna förmögenheten som överstiger 50 000 kr.

I motionen 1975: 1945 av fröken Sandell m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. att resetillägg utbetalas även för tid där skolåret är längre än nio månader, samt

2. att där studiehjälp utgår till gymnasial utbildning hänsyn tages till den faktiska längden av skolåret.

I motionen 1975: 1946 av fru Sundberg (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om bestämmelser avseende utökning av antalet utbetalningstillfällen för studiemedel.

I motionen 1975: 1947 av fru Thunvall (s) och fröken Sandell (s) hemställs att riksdagen för beaktande beslutar överlämna motionen till den aviserade utredningen om det studiesociala systemet.

Yttrande från utbildningsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har inhämtat yttrande från utbildningsutskottet över dels punkterna 5 och 6 i propositionen 1975: 23 (s. 2 ovan), dels yrkandet under punkten 2 i motionen 1975: 1937 (s. 33 ovan), punkterna 1 och 3 i motionen 1975: 1938 (s. 34 ovan), punkterna 8 och 12 i motionen 1975:1939 (s. 35 ovan) och punkten 15 i motionen 1975: 1940 (s. 35 ovan). Utbildningsutskottets yttrande fogas som bil. 1 och 2 till detta betänkande.

SfU 1975:14

37 Utskottet

I yttrandet redovisar utskottet inledningsvis det huvudsakliga innehållet i propositionen 1975: 23 samt behandlar därefter frågan om behovet av ett särskilt vuxenstudiestödssystem, förslagen i propositionen om särskilda studiestöd för vuxna och om förändringar i nuvarande studiestödssystem. I de därpå följande avsnitten behandlas frågor om administration och finansiering av de nya studiestödsformerna för vuxna. Slutligen behandlar utskottet framställningarna i prop. 1975: 1 och prop. 1975: 23 om anslag för studiesociala åtgärder.

Av förslagen i propositionen 1975: 23 behandlar utbildningsutskottet frågor om riktlinjer för uppsökande verksamhet för vuxenutbildning m. m. samt anslag dels till nämnda verksamhet, dels till bidrag till studiecirkelverksamhet och studieförbund (UbU 1975: 16). Nämnda utskott har på socialförsäkringsutskottets begäran avgett yttrande över frågan om inrättande av och uppgifter för särskilda vuxenutbildningsnämnder och om fördelningen av vuxenutbildningsavgifterna.

Det särskilda vuxenstudiestöd som föreslås vid längre studier har väsentlig anknytning till det förslag om ett nytt system för utbildningsbidrag som framlagts i propositionen 1975:45 om riktlinjer för arbetsmarknadsutbildning. Propositionen behandlas av inrikesutskottet i betänkandet InU 1975: 14.

Slutligen bör här nämnas att regeringen i propositionen 1975: 98 föreslagit att särskilda regler införs rörande bl. a. beskattningen av studiebidrag i samband med vuxenutbildning. Propositionen behandlas av skatteutskottet i dess betänkande SkU 1975: 27.

Huvudsakligt innehåll i propositionen 1975:23

I propositionen föreslås på grundval av bl. a. betänkanden från kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) och kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) åtgärder inom vuxenutbildningens område. Den fortsatta reformeringen av vuxenutbildningen skall vara ett led i utveckling av återkommande utbildning. För att främja en sådan utveckling föreslås väsentligt förbättrat studiestöd för vuxna.

Särskilda insatser föreslås för att nå dem som har kort och bristfällig utbildning. Folkbildningsarbetet ges väsentligt ökade resurser genom att bidragen till studiecirkelverksamheten och till studieförbunden föreslås ökade. I samband härmed föreslås särskilda stödåtgärder för vissa grupper. Vidare föreslås att statliga bidrag skall utgå till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. Dessa bidrag avses täcka kostnaderna för utbildning av studieorganisatörer, ersättning till studieorganisatörer, administration m. m. Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall enligt förslaget kunna tilldelas endast facklig organisation. Vidare föreslås fortsatta och utvidgade försök med uppsökande verksamhet rik -

SfU 1975:14

tade till korttidsutbildade grupper som inte kan nås på arbetsplatserna, t. ex. hemarbetande, handikappande och vissa invandrare. I den uppsökande verksamheten i bostadsområden skall studieförbunden medverka.

För längre studier på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå föreslås ett särskilt vuxenstudiestöd som i huvudsak skall vara en ersättning för inkomstbortfall. Det särskilda vuxenstudiestödet består av ett beskattat bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Bidraget utgör 65 % av det belopp som den sökande skulle ha beviljats i utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen enligt de nya regler som föreslås i prop. 1975: 45. Efter skatt skall det särskilda vuxenstudiestödet och utbildningsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen vara lika stora. För första halvåret 1976 föreslås vuxenstudiestöd av omfattningen 7 000 halvårsplatser, varav huvuddelen bör avse grundskole- och gymnasieskolestudier. För högskoleutbildning är avsikten att alla som påbörjar yrkesteknisk högskoleutbildning hösten 1975 skall kunna få det särskilda vuxenstudiestödet. För att nå nya grupper av vuxna föreslås vid kortare studier dels ett timstudiestöd på f. n. 18 kr. per studietimme som ersättning för inkomstbortfall när den studerande behöver ta ledigt från arbetet för att kunna delta i en studiecirkel, dels ett dagstudiestöd bestående av ett inkomstbidrag och ett internatbidrag avsett för deltagare i kortare ämneskurser vid folkhögskola. Inkomstbidraget föreslås till 90 kr. per kursdag. Internatbidraget, som skall ersätta deltagarnas utgifter för internatvistelse eller resor i samband med kursen, föreslås till 70 kr. per kursdag. Timstudiestödet och inkomstbidraget skall utgöra skattepliktig intäkt.

En särskild vuxenutbildningsnämnd med uppgift bl. a. att besluta i ärenden om särskilt vuxenstudiestöd för utbildning på grundskolans och gymnasieskolans nivåer samt om timstudie- och dagstudiestöd skall enligt förslaget inrättas i varje län.

Reformerna inom vuxenutbildningen skall finansieras genom en ny särskild arbetsgivaravgift, kallad vuxenutbildningsavgift, om 0,15 % som skall utgå från den 1 januari 1976.

För studiemedelssystemet föreslås, förutom vissa tekniska ändringar, att studiebidrag skall kunna utgå även till deltidsstuderande. Dessa är

f. n. uteslutna från rätten till sådant bidrag. Vidare föreslås att reglerna om hänsynstagande till makes inkomst ändras så att fribeloppet för makes inkomst höjs från 200 % till 250 % av basbeloppet per termin.

Inom studiehjälpssystemet föreslås höjning av resetillägget. Inkomstprövningsgränsema för de behovsprövade formerna av studiehjälp föreslås höjda från 26 000 kr. till 28 000 kr. För inackorderade elever i gymnasial utbildning föreslås en särskild hemreseersättning.

Förslagen om ändringar inom studiemedels- och studiehjälpssystemen, om särskilt vuxenstudiestöd till studerande i yrkesteknisk högskoleutbildning och om inrättande av vuxenutbildningsnämnder samt om admi -

SfU1975:14

nistration av reformerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1975. Förslagen om särskilt studiestöd för vuxna i övrigt och om timstudie- och dagstudiestöd skall genomföras med början den 1 januari 1976.

Behov av ett särskilt vuxenstudiestödssystern

Det nuvarande studiesociala stödet är främst avsett som ett ungdomsstudiestöd, som i förening med den successiva utbyggnad av utbildningsväsendet som skett de senare decennierna skall ge så många som möjligt tillfälle att få den utbildning de har intresse av och fallenhet för utan sociala, ekonomiska eller geografiska hinder. Studiestödet för högskolestuderande och — efter reformer 1973 — gymnasiestuderande över 20 år utgår huvudsakligen som en studiekredit i form av återbetalningspliktiga studiemedel. Endast en mindre del utgår som studiebidrag. Studiemedlen utgår vidare efter en inkomst- och förmögenhetsprövning. Studiemedlens storlek har avvägts utifrån följande faktorer, nämligen att studiemedlen skall vara tillräckliga för finansiering av studierna och att återbetalningsskyldigheten inte skall vara mer betungande än som kan anses skäligt. Förmånerna är förbundna med vissa krav på studielämplighet.

Utformningen av det särskilda studiestödet för vuxna som föreslås av regeringen har skett från delvis andra utgångspunkter än dem som ligger till grund för nuvarande studiestöd. Avsikten med vuxenutbildningsreformen är i första hand att försöka utjämna skillnaderna i utbildning såväl mellan de vuxna inbördes som mellan vuxengenerationen och ungdomsgenerationen. Framför allt skall genom reformen de äldre kortutbildade medborgarna ges möjlighet och stimulans att förbättra sin ungdomsutbildning. Avsikten är därvid i första hand att prioritera resurserna till studerande som genomgår utbildning på grundskole- och gymnasienivå, med stor frihet för dem såväl vid studieval som när det gäller möjligheten att varva studier med arbete.

Genom att reformen i första hand är inriktad på de kortutbildade, som i många fall — just till följd av bristfällig utbildning — återfinns i låglöneyrken med små möjligheter att förändra sin sociala situation utan ekonomisk hjälp, är en av de bärande principerna för reformen att studiestödet i betydande utsträckning skall ersätta inkomstbortfallet vid studier. Med den angivna utgångspunkten är stödet utformat i anslutning till den ekonomiska ram som föreslås i propositionen 1975: 45 för dem som genomgår arbetsmarknadsutbildning. Med hänsyn till bl. a. den större frihet i studieval och uppläggning av studierna som skall finnas inom vuxenutbildningen har det ansetts rimligt att en del av studiestödet skall återbetalas. För att stödet skall stimulera till studier föreslås att större delen av stödet utgår som bidrag och en mindre del som återbetalningspliktiga studiemedel.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de allmänna övervägan -

SfU 1975:14

den som ligger till grund för propositionens förslag om särskilt vuxenstudiestöd. Enligt utskottets mening är det viktigt att stödet ges en annorlunda utformning än nuvarande studiestöd med hänsyn dels till att det i första hand är avsett för kortutbildade vuxna som skall stimuleras till studier, dels till de skillnader i de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva studier som finns mellan framför allt denna vuxengrupp och ungdomar. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionen 1937 av herr Bohman m. fl. såvitt däri yrkas avslag på propositionen i vad denna innefattar förslag om särskilt studiestöd för vuxna vid längre studier.

I det följande behandlar utskottet mera ingående huvudsakligen de delar av propositionen som har samband med motionsyrkanden.

Särskilt studiestöd för vuxna vid längre studier

För att komma i åtnjutande av det särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier föreslås i propositionen, att sökanden skall ha förvärvsarbetat 4 år i sådan omfattning som krävs för rätt till ATP-poäng. Med förvärvsarbete skall jämställas bl. a. vård av eget barn som fyllt högst tio år och vård av t. ex. person som på grund av handikapp, ålder eller sjukdom varit i behov av omvårdnad.

Studiestödet skall utgå i form av en beskattad bidragsdel och återbetalningspliktiga studiemedel. Efter skatt skall stödet motsvara vad som skulle ha utgått i utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning likaledes efter skatt. Bidragsdelen föreslås utgå med 65 % av utbildningsbidraget. Vuxenstudiestödet skall utges oberoende av egen och makes inkomst och förmögenhet.

Samma övre åldersgräns, 45 år, som gäller för rätt till nuvarande studiemedel om inte särskilda skäl föranleder annat, föreslås för rätt till vuxenstudiestöd.

I motionen 1938 av herr Fälldin m. fl. yrkas att vuxenstudiebidraget skall för varje studieperiod om 15 dagar utgå med 5 % av basbeloppet till den som förvärvsarbetat i minst 4 år och med 7 % av basbeloppet till den som förvärvsarbetat i minst 7 år. Bidraget bör vara skattepliktigt. Utöver bidraget bör enligt motionärerna återbetalningspliktiga studiemedel utgå enligt nuvarande regler. Herr Hermansson m. fl. yrkar i motionen 1940 att vuxenstudiestödet i sin helhet bör utgå i form av beskattat bidrag med 2 920 kr. per månad.

Förslaget i motionen 1938 innebär att vuxenstudiebidraget skulle utgå med vid nuvarande basbelopp 900 kr. eller 1 260 kr. per månad. Enligt det system med anknytning till utbildningsbidraget som förslaget i propositionen innebär kommer bidraget att utgå med belopp mellan 1 287 kr. och 1 859 kr. per månad. Enligt utskottets mening är det angeläget, inte minst från den utgångspunkten att studiebidraget skall utgöra en stimulans till studier framför allt för personer med bristfällig

SfU 1975:14

utbildning, att man undviker alltför hög skuldsättning. Samtidigt kan utskottet inte förorda att stödet på samma sätt som vid arbetsmarknadsutbildning i sin helhet skall utgå som bidrag med hänsyn till de olika syften som de båda utbildningsstöden har. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna 1938 och 1940, såvitt här är i fråga, och tillstyrker propositionens förslag i motsvarande del.

Motionärerna i motionen 1939, av herr Helén m. fl., vill att det särskilda vuxenstudiestödet skall kunna utgå också till hemarbetande, lantbrukare, fiskare och småföretagare.

Enligt propositionens förslag skall, som delvis redovisats ovan, de som arbetat i hemmet med vård av barn eller av annan person eller som biträtt i makes förvärvsverksamhet i en omfattning som motsvarar vad som krävs för ATP-poäng, liksom också egenföretagare, vara behöriga att få det särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier. Motionens yrkande i denna del blir därmed tillgodosett och bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Den i propositionen föreslagna övre åldersgränsen för att erhålla vuxenstudiestöd, 45 år, kritiseras av motionärerna i motionen 1940. De anser att nämnda gräns bör vara 60 år.

Motionsförslaget överensstämmer med vad SVUX föreslagit i fråga om övre åldersgräns för studiestöd. Departementschefen framhåller i propositionen att frågan om åldersgränsen, liksom åldersgränsen inom studiemedelssystemet, bör behandlas av den aviserade studiesociala utredningen. I avvaktan härpå förordar han i fråga om undantag från åldersregeln en liberalare praxis än som hittills tillämpats inom studiemedelssystemet vid prövningen huruvida särskilda skäl förelegat.

Med beaktande av att det särskilt i inledningsskedet sannolikt kommer att finnas en betydande konkurrens om det särskilda vuxenstudiestödet och då den i propositionen föreslagna bestämmelsen ger utrymme för att relativt generöst göra undantag från regeln om övre åldersgräns delar utskottet departementschefens uppfattning att frågan om en generell höjning av åldersgränsen bör anstå tills vidare. Utskottet avstyrker motionen i motsvarande del.

Särskilt studiestöd för vuxna vid kortare studier

För att bereda framför allt personer som på grund av pressande arbetsförhållanden har svårt att bedriva studier på fritiden ekonomisk möjlighet att utnyttja sin lagstadgade rätt till ledighet för utbildning föreslås två nya studiestödsformer, timstudiestöd och dagstudiestöd. Timstudiestödet är främst avsett för deltagare i studiecirklar och föreslås skola utgå med 18 kr. per studietimme under lägst 10 och högst 35 timmar under två på varandra följande kvartal. Bidraget skall vara beskattat och skall endast utgå till arbetstagare. Dagstudiestödet, som främst är avsett för kortare ämneskurser vid folkhögskola, skall enligt

SfU 1975:14

förslaget utgå i form av dels ett beskattat inkomstbidrag om 90 kr. per kursdag, dels ett icke skattepliktigt internatbidrag, avsett att täcka omkostnader för resor och inackordering m. m. om 70 kr. per kursdag. Inkomstbidraget skall kunna utgå endast till arbetstagare, medan internatbidraget skall kunna utgå även till personer utan anställning, som bor i glesbygd, arbetar i hemmet eller är handikappade. Omkring en tredjedel av intematbidragen avses skola utgå till sådana personer utan anställning. Antalet bidragsberättigade dagar föreslås bli lägst 2 och högst 5 för en person under två på varandra följande kvartal. Det organ som skall svara för bl. a. fördelningen av timstudiestöd och dagstudiestöd — en för varje län särskilt inrättad vuxenutbildningsnämnd — bör enligt propositionen göra en kvotering mellan det antal stöd som bör sökas kollektivt av de fackliga organen och det antal som bör sökas enskilt. Andelen för kollektivt sökta studiestöd skall därvid kunna variera mellan 60 och 85 % av de studiestöd som tilldelats ett län.

I motionen 1938 av herr Fälldin m. fl. och 1939 av herr Helén m. fl. yrkas att timstudiestöden och dagstudiestöden skall indexregleras och kunna utgå till andra än arbetstagare, såsom hemarbetande, lantbrukare, fiskare och småföretagare. Herr Hermansson m. fl. yrkar i motionen 1940 att stödets storlek skall följa industriarbetarlöneindex och att internatbidraget och resekostnadsersättningen bör ge full kostnadstäckning. I motionen yrkas även att kvotering av kollektivt och enskilt sökande av studiestöden ej skall ske.

De föreslagna beloppen för tim- och dagstudiestöd är enligt utskottets mening avvägda så, att de ger en skälig kompensation för inkomstbortfall och omkostnader i samband med studierna. Inte minst administrativa skäl talar för att intematbidraget bör utgå med ett generellt belopp lika för alla. Utskottet anser sig kunna förutsätta att stödbeloppen fortlöpande blir föremål för omprövning. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionskraven om en indexreglering av bidragen. Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag och avstyrker motionerna 1938, 1939 och 1940 i berörda delar.

I enlighet med vad som föreslagits av FÖVUX och som förordats i propositionen bör vid beviljande av korttidsstudiestöden företräde ges åt studerande med särskilt svåra arbetsförhållanden. Med hänsyn härtill och med beaktande av att i inledningsskedet efterfrågan på studiestödet torde komma att väsentligt överstiga det antal sådana stöd som kan erbjudas, kan utskottet inte förorda en utvidgning av kretsen bidragsberättigade. Utskottet beaktar härvidlag också att i enlighet med vad som föreslagits i propositionen internatbidrag skall utgå till vissa grupper som ej är arbetstagare men som bedöms ha särskilda svårigheter att eljest erhålla utbildning. Motionerna 1938 och 1939 avstyrks alltså i motsvarande delar.

Då det gäller kvoteringsfrågan vill utskottet framhålla att en förut -

SfU 1975:14

sättning för att den uppsökande verksamheten skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt är att de fackliga organisationerna har möjlighet att erbjuda studiestöd. Vidare vill utskottet framhålla att en kvotering i praktiken innebär en garanti för att även andra grupper än dem, som de fackliga organisationerna vänder sig till, får del av stödet. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1940 i här aktuell del.

SVUX föreslog i en plan för utbyggnad av studiestödsförmånerna för vuxna att studiestödet vid längre studier skulle få en sådan omfattning att helårsstudiestöd för första året skulle utgå med ett antal av 7 500 på grundskolenivå, 5 000 på gymnasienivå och 2 500 på högskolenivå.

Studiestöden vid kortare studier föreslogs av FÖVUX i en motsvarande utbyggnadsplan utgå för första året med ett antal av 29 000 hela timstudiestöd om 35 timmar, 6 500 sammankopplade inkomst- och internatbidrag om 5 dagar, 3 000 inkomstbidrag för extematstudier och 3 000 intematbidrag för personer utan anställning.

I propositionen föreslås medel för ett lägre antal studiestöd. För första halvåret 1976 föreslås sålunda medel vilka beräknas motsvara 7 000 studiestöd vid längre studier, varvid stöden till högskolestuderande bör förbehållas studerande vid yrkesteknisk linje. Vidare föreslås för samma tid medel till 10 000 timstudiestöd samt 3 750 inkomstbidrag och lika många intematbidrag.

Motionärerna i motionerna 1938 av herr Fälldin m. fl., 1939 av herr Helén m. fl. och 1940 av herr Hermansson m. fl. begär en ökning av antalet studiestöd. Motionärerna i motionen 1938 vill att tim- och dagstudiestöd skall utgå enligt FÖVUX förslag och att antalet vuxenstudiestöd skall ökas väsentligt. De begär en plan i budgetpropositionen 1976/77 för utbyggnad av de olika studiestöden. I motionen 1939 begär motionärerna studiestöd för budgetåret 1975/76 till ett antal av 20 000 timstudiestöd, 7 500 dagstudiestöd och 14 000 särskilda vuxenstudiestöd samtidigt som de begär en plan till nästa riksmöte för fortsatt utbyggnad av vuxenstudiestödet. Enligt motionen 1940 bör studiestöd utgå i den av SVUX och FÖVUX föreslagna omfattningen.

Vid en jämförelse mellan förslagen från regeringen och från SVUX och FÖVUX rörande det antal stöd som bör utgå inom de olika vuxenstudiestödsformema i inledningsskedet är det enligt utskottets mening väsentligt att man beaktar att den andel av vuxenstudiestödet vid längre studier som skall utgå i form av bidrag beräknats avsevärt generösare i propositionen än i SVUX förslag. Varje bidrag enligt propositionens förslag blir därmed också mer kostnadskrävande. Utskottet har tidigare anslutit sig till detta förslag då det gäller stödens utformning (s. 41). Mot bakgrund av det sagda anser sig utskottet böra godtaga regeringens förslag även i fråga om det antal stöd som under reformens första år skall kunna utgå inom de olika stödformerna.

SfU 1975:14

44 Med hänsyn till syftet med vuxenutbildningsreformen är det enligt utskottets mening motiverat att den satsning på särskilda stödformer för de vuxenstuderande som nu inleds, successivt byggs ut. Det kan dock inte nu bedömas hur stor efterfrågan kommer att bli på de nya studiestöden och vilka grupper som främst kommer att vilja utnyttja dessa. Ställning bör därför inte nu tas till vilken ytterligare ekonomisk satsning som bör göras på området under kommande budgetår. Denna fråga är också beroende av vilket ekonomiskt utrymme som kommer att finnas för att finansiera en utbyggnad. Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motionerna 1938, 1939 och 1940 i vad dessa innehåller yrkanden om det antal vuxenstudiestöd av olika slag som bör utgå ävensom till yrkandena i de båda förstnämnda motionerna om planer för utbyggnad av stöden.

Studiemedel

Propositionen innehåller även vissa förslag som avser de nuvarande studiestödsformema, nämligen studiemedel som utgår till elever som studerar på högskolenivå och till elever på gymnasienivå som fyllt 20 år samt studiehjälp som utgår till yngre elever på gymnasienivå.

Innan utskottet går närmare in på propositionens förslag och motionerna i anslutning till dessa, vill utskottet erinra om att riksdagen föregående år, på förslag från utskottet, hos regeringen begärde en allsidig och förutsättningslös utredning av hela det studiesociala systemet. Utredningen kommer enligt vad utskottet erfarit att tillsättas inom kort. De relativt begränsade förändringar i gällande bestämmelser för studiestöd som föreslås i propositionen anser utskottet böra ses mot den angivna bakgrunden.

Studiemedel utgår för läsår om nio månader till heltidsstuderande med högst 140 % av basbeloppet och till deltidsstuderande med 70 % av basbeloppet. Deltidsstudiemedel utgår endast efter prövning av anledningen till att studierna inte bedrivs på heltid. Dessutom kan barntillägg och i vissa fall extra studiemedel utgå. I studiemedlen ingår ett icke indexreglerat studiebidrag som beräknas för halvmånadersperioder. För läsår uppgår studiebidraget till 1 998 kr. för heltidsstuderande och till 999 kr. för deltidsstuderande. Studiestödet i övrigt är återbetalningspliktigt. För studiemedelsberättigade gymnasieelever utgår i princip studiebidrag endast om studierna omfattar heltidsundervisning under minst 8 veckor. Studiemedel utgår under högst 16 terminer och längst tills den studerande fyllt 45 år om inte särskilda skäl föreligger. Studiemedel behovsprövas i förhållande till egen och makes ekonomi.

Enligt förslag i propositionen skall studietiden i fortsättningen beräknas per kalenderhalvår och studiemedel beviljas heltidsstuderande för 15-dagarsperioder och deltidsstuderande för 30-dagarsperioder. Studiemedlen föreslås skola utgå med 7,78 % av basbeloppet för varje period.

!

SfU 1975:14

45 Det högsta belopp som skall kunna utgå för ett läsår om nio månader föreslås således bli oförändrat 140 % av basbeloppet. Deltidsstudiemedel skall kunna beviljas utan prövning av varför studierna inte bedrivs på heltid.

I motionerna 1201 av herr Hermansson m. fl. och 1214 av herrar Molin och Nyquist framställs yrkanden om höjning av studiemedelsbeloppet, så att detta under ett läsår kan utgå med 150 % av basbeloppet.

Motionsyrkanden om uppräkning av studiemedlens maximibelopp avslogs av riksdagen senast förra året (SfU 1974: 19) under hänvisning till de övriga förbättringar som då skedde — detta gällde särskilt studiemedelssystemets återbetalningsregler — och till att en uppräkning av maximibeloppet kunde beräknas medföra betydande utgiftsökningar. Utskottet kan inte heller i år tillstyrka en uppräkning av studiemedlens maximibelopp. Vid denna bedömning beaktar utskottet att en prövning av frågan om en sådan uppräkning bör ske i samband med överväganden rörande vilka förbättringar inom studiestödsystemet i dess helhet som bör prioriteras. Dessa överväganden bör ankomma på den utredning som riksdagen begärt föregående år för en översyn av det studiesociala systemet. Utskottet avstyrker på grund av det anförda bifall till motionerna 1201 och 1214 i berörda delar.

Propositionens förslag om slopande av prövningen av rätt till deltidsstudiemcdel biträds.

Några sakliga ändringar föreslås inte i propositionen i fråga om studiebidraget. Detta kommer att utgå med högst lil kr. per period om 15 dagar eller — för deltidsstuderande — 30 dagar, motsvarande för en studietid om 9 månader 1 998 kr. för heltidsstuderande och hälften därav för deltidsstuderande. De nuvarande begränsningarna för äldre gymnasieelever att erhålla studiebidrag föreslås bli slopade.

Motionerna 1201 av herr Hermansson m. fl., 1214 av herrar Molin och Nyquist och 1937 av herr Bohman m. fl. syftar till en höjning av studiebidraget så att detta — i likhet med vad som gällde när bidraget infördes år 1964 — kommer att uppgå till 25 % av det totala studiemedelsbeloppet. Vidare krävs i motionerna 1201 och 1937 att studiebidraget skall värdesäkras på denna nivå och i motionen 1214 att studerande, som inte erhållit studiebidrag motsvarande den nämnda nivån skall kompenseras därför. Motionärerna i motionen 1201 anser också att riksdagen hos regeringen bör begära en plan för ytterligare höjning av den andel av studiemedelsbeloppet som utgör studiebidrag. Samma motionärer anser att studiebidrag bör utgå till alla oavsett studieform.

Studiebidraget räknades så sent som föregående år (SfU 1974:19) upp från 1 755 kr. till nuvarande belopp 1 998 kr. för ett nio månaders läsår. I samband därmed behandlade utskottet motioner om ytterligare höjning och värdesäkring av studiebidraget i enlighet med vad som nu föreslagits i motionsyrkandena. Utskottet framhöll i sammanhanget att

SfU1975:14

fastställandet av studiebidragets storlek var en statsfinansiell fråga som rörde konkurrensen om tillgängliga resurser mellan olika angelägna utgiftsändamål och att en uppräkning av studiebidragen till 25 % av studiemedelsbeloppen kunde beräknas medföra en utgiftsökning för staten på ca 100 milj. kr. I ett läge då riksdagen uttalat sig för en prioritering av vuxenutbildningen ansåg sig utskottet inte kunna tillstyrka en sådan uppräkning. I fråga om värdesäkring av bidragsdelen ansåg utskottet att riksdagen borde vidhålla den uppfattning riksdagen flera gånger tidigare gett uttryck för, nämligen att höjningen av bl. a. studiebidraget inom studiemedelssystemet bör vara beroende av särskilda riksdagsbeslut. Samtidigt underströk utskottet angelägenheten av att bidragsdelen inom studiemedelssystemet i fortsättningen blir föremål för mer regelbundna omprövningar och anpassas till förändringar i penningvärdet.

Med hänsyn bl. a. till att studiebidraget räknades upp så sent som föregående år och till att kostnaderna för den i motionerna förordade höjningen av bidraget kan antas motsvara i det närmaste vad hela den av utskottet i det föregående biträdda vuxenutbildningsreformen beräknas kosta för budgetåret 1975/76 anser utskottet sig inte kunna biträda förslag om en höjning av studiebidraget. Utskottet finner inte heller anledning frångå sin tidigare intagna ståndpunkt i frågan om bidragens värdebeständighet. Utskottet avstyrker alltså motionerna 1201, 1214 och 1937 i samtliga här aktuella delar.

Vad sålunda anförts innebär också att utskottet inte kan förorda en plan för fortsatt höjning av studiebidragsdelen av studiemedlen. Motionen 1201 avstyrks sålunda även i denna del.

Utskottet tillstyrker att studiebidraget i fortsättningen skall utgå under deltidsstudier på gymnasial nivå. Härigenom tillgodoses yrkandet i motionen 1201 i motsvarande del.

Om den studerande har vårdnaden om barn kan barntillägg till studiemedlen utgå med 25 % av basbeloppet. Vidare kan extra studiemedel beviljas om synnerliga skäl föreligger. Enligt CSN:s praxis anses dubbel bosättning utgöra sådant synnerligt skäl. Herr Hermansson m. fl. yrkar i motionerna 1201 och 1940 att bamtillägget skall utgå i form av bidrag och i motionen 1940 att extra studiemedel vid dubbel bosättning likaledes skall utgå i form av bidrag.

Riksdagen har tidigare (SfU 1973: 17) avvisat motionskrav om att barntillägget skulle göras icke återbetalningspliktigt, under hänvisning till att de studerande härigenom skulle gynnas i förhållande till andra grupper i samhället på ett sätt som inte skulle vara motiverat. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla denna uppfattning och avstyrker bifall till motionerna 1201 och 1940 i motsvarande delar. Utskottet anser inte heller att det är motiverat att extra studiemedel, som utgår vid dubbel bosättning, skall göras icke återbetalningspliktiga, eftersom den

SfU 1975:14

studerande genom studiemedlen delvis får sina levnadskostnader täckta och ett bifall till det aktuella yrkandet i motionen 1940 därför av andra studerande skulle kunna upplevas som en favorisering av en viss studerandegrupp.

Som tidigare nämnts får studiemedlen uppbäras terminsvis. Fru Sundberg anhåller i motionen 1946 om en ökning av antalet utbetalningstillfällen.

1968 års studiemedelsutredning föreslog i sitt betänkande Teknisk översyn av studiemedelssystemet (SOU 1973: 17) att studiemedlen i princip skulle utbetalas kvartalsvis, detta med hänsyn bl. a. till att studiemedlen då kunde bestämmas i förhållande till ett i tiden mer näraliggande basbelopp. Förslaget byggde på automatiserade beviljningsoch utbetalningsrutiner. Frågan har av utbildningsdepartementet överlämnats till CSN för fortsatt utredning och övervägs där bl. a. inom det s. k. STIS-projektet, som syftar till att ADB-teknik inom studiestödssystemet skall införas fr. o. m. den 1 juli 1977.

Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet i frågan anser utskottet någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1946 inte påkallad. Utskottet avstyrker således bifall till denna motion.

Genom riksdagsbeslut 1973 (SfU 1973: 17) överfördes studerande på gymnasiestadiet som fyllt 20 år från studiehjälpssystemet till studiemedelssystemet.

I motionen 1938 av herr Fälldin m. fl. yrkar motionärerna att även elever på gymnasiestadiet i åldern mellan 18 och 20 år skall kunna få studiemedel. Eleverna skulle därigenom erhålla studiestöd utan behovsprövning mot föräldrarnas ekonomi.

Myndighetsåldern sänktes genom riksdagsbeslut 1974 till 18 år. I samband härmed uttalade riksdagen (LU 1974: 12) att vissa skäl talade för en sänkning av 20-årsgränsen inom studiestödssystemet men att frågan om en sådan sänkning inte kunde förordas utan närmare utredning. När socialförsäkringsutskottet i slutet av året behandlade en motion i ämnet hänvisade utskottet (SfU 1974: 39) till att frågan borde behandlas inom ramen för den av riksdagen begärda utredningen om det studiesociala systemet.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker bifall till motionen 1938 såvitt nu är i fråga.

Enligt propositionens förslag skall studiemedel — eller särskilt vuxenstudiestöd — kunna utgå under längre tid än åtta år endast om särskilda skäl föreligger. Denna bestämmelse medför i princip ingen ändring i sak.

Fröken Rogestam och herr Andersson i Edsbro föreslår i motionen 1944 att den redovisade regeln skall ersättas med en bestämmelse av innehåll att studiemedel inte skall beviljas med högre belopp än att den sammanlagda återbetalningsskyldigheten blir högst 10 basbelopp. Bak -

SfU 1975:14

grunden till motionsyrkandet är att den tidsmässiga begränsningen innebär problem för de deltidsstuderande genom att dessa anses ha uppburit studiemedel för ett halvt år även om de studerat endast en del av en termin eller endast på deltid. Motionärernas yrkande överensstämmer i huvudsak med vad SVUX föreslagit. Förutsättningen för genomförande av SVUX förslag ansågs vara att man har tillgång till ADBteknik. Departementschefen har i propositionen inte ansett sig nu kunna biträda SVUX förslag i denna del och har i sammanhanget hänvisat till att en av uppgifterna för utredningen för översyn av det studiesociala systemet bör vara att lämna förslag om förenklingar av studiemedelssystemet.

På grund av bl. a. att vid remissbehandlingen uttalats tveksamhet rörande en utvidgning av rätten till studiemedel med hänsyn till de avsevärda belopp som kommer i fråga för återbetalning kan utskottet inte tillstyrka motionsyrkandet. Det bör ankomma på den nya utredningen att överväga frågan om vilken begränsning som bör gälla beträffande det sammanlagda stödet under studietiden. Därvid aktualiseras också frågan om lämpligheten av en regel av det slag som förordas i motionen.

Rätten till studiemedel skall prövas mot egen och, om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, dennes ekonomi. Studiemedel vid heltidsstudier som pågår hel termin utgår med oreducerat belopp under förutsättning att den studerandes inkomst för terminen inte överstiger 40 procent av basbeloppet, makes inkomst inte 2 basbelopp och egen förmögenhet inte 6 basbelopp eller — om den studerande är gift — makarnas sammanlagda förmögenhet inte överstiger 9 basbelopp. Om nämnda beloppsgränser överskrids reduceras studiemedlen med 2/3 av egen och 40 procent av makens överskjutande inkomst och 1/5 av egen eller gemensam överskjutande förmögenhet. I propositionen föreslås sådana formella ändringar av reglerna för behovsprövning mot egen och makes ekonomi som följer av att studiemedlen i fortsättningen skall beviljas för 15-dagarsperioder. Vidare föreslås den lättnaden i reglernas materiella innebörd att fribeloppet per halvår vid prövningen mot makes inkomst bestäms till 2,5 basbelopp.

När det gäller behovsprövningen mot egen inkomst yrkas i motionen 1214 av herrar Molin och Nyquist och i motionen 1937 av herr Bohman m. fl. att fribeloppsgränsen skall höjas till 55 procent av basbeloppet. I den senare motionen yrkas vidare att reduceringsfaktom sänks från 2/3 till 1/2. I motionen 1938 av herr Fälldin m. fl. yrkas — i enlighet med vad som föreslagits av SVUX — en ny konstruktion för behovsprövningen, innebärande att summan av studiemedlen och hälften av den egna inkomsten under ett kalenderår inte får överstiga visst belopp, enligt motionen 125 procent av basbeloppet. I fråga om prövningen mot makes inkomst och mot egen och gemensam förmögenhet yrkas följande. Enligt motionen 1214 bör vid prövningen mot makes inkomst fribelop -

SfU1975:14

pet höjas till 230 procent av basbeloppet. Vidare skall alltid 10 procent av basbeloppet utgå i studiemedel oavsett makes inkomst och förekomsten av förmögenhet. Ett flertal motionärer anser att prövningen mot makes inkomst och förmögenhet helt skall slopas. I motionen 1937 yrkas sålunda att riksdagen begär förslag av denna innebörd från regeringen till nästa riksmöte, medan herr Helén m. fl. i motionen 1939 och herr Hermansson m. fl. i motionen 1940 yrkar att reglerna i fråga slopas omedelbart. Motionerna 1214 och 1938 innehåller yrkande om att den nya studiesociala utredningen skall få i uppgift att framlägga förslag om avskaffande av prövningen mot makes inkomst och förmögenhet. I motionen 1938 yrkas att detta utredningsarbete skall bedrivas med förtur. Motionen 1947 av fru Thunvall och fröken Sandell innehåller yrkande om att motionen skall överlämnas till utredningen för beaktande av vad i motionen sägs om att slopa hänsynstagandet till makes inkomst.

Utskottet har tidigare anslutit sig till den principiella grundsyn som kommer till uttryck i motionerna om slopande av makeprövningen, nämligen att makarna skall betraktas som ekonomiskt självständiga rättssubjekt. Med hänsyn till de betydande kostnader som ett omedelbart slopande av denna prövning skulle medföra är utskottet dock inte berett att biträda berörda yrkanden. Det bör emellertid bli en angelägen uppgift för den nya studiesociala utredningen att överväga den angivna målsättningen att vid studiemedelstilldelningen på sikt helt slopa sambandet mellan makars ekonomi på samma sätt som skett inom skattelagstiftningen.

Även konstruktionen av reglerna för prövningen mot den egna inkomsten bör övervägas ytterligare. Detta bör likaledes ske inom nämnda utredning. Utskottet vill härvidlag framhålla att det framstår som motiverat att övervägandena sker med utgångspunkt i de förslag som framlagts av SVUX och som vunnit ett positivt bemötande under remissbehandlingen. Det bör ankomma på utredningen att avgöra vilka frågor som skall prioriteras under utredningsarbetet.

Utskottet vill betona att ett genomförande av propositionens förslag innebär ytterligare ett betydande steg i riktning mot ökad likställighet mellan makar, nämligen genom att höjningen av fribeloppet för makeinkomsten, vilken höjning utskottet tillstyrker, i praktiken kommer att medföra att makeprövningen slopas för en stor grupp av familjer i vanliga inkomstlägen när en av makarna studerar. Genom bifall till förslaget tillgodoses fullt ut yrkandet i motionen 1214 om höjning av fribeloppet vid prövningen mot makes inkomst.

Förslaget i motionen 1214 om att 10 % av basbeloppet alltid skall utgå i studiemedel skulle främst gynna högre inkomsttagare. Utskottet vill i anslutning härtill påpeka att den i propositionen föreslagna och av utskottet tillstyrkta lättnaden vid prövningen av makes inkomst kommer denna grupp till godo. Med hänsyn till det anförda och till vad ovan

4 Riksdagen 1975.11 sami. Nr 14

SfU 1975:14

sagts i fråga om en översyn av behovsprövningsreglerna kan utskottet inte biträda motionsyrkandet.

I enlighet med det anförda anser utskottet yrkandena i motionerna 1214, 1937, 1938, 1939 och 1940, samtliga motioner i motsvarande delar samt yrkandet i motionen 1947 inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I den inkomst som skall beaktas vid behovsprövningen av studiemedel skall enligt gällande bestämmelser inte inräknas bl. a. statskommunalt bostadstillägg. Yrkande om att motsvarande undantag skall göras för statligt bostadstillägg framförs i motionen 1944 av fröken Rogestam och herr Andersson i Edsbro. I samma motion och i motionen 1937 av herr Bohman m. fl. framförs även yrkande om en ändring av vad som nu gäller om att återbetalningspliktiga studiemedel inte får avräknas som skuld vid beräkningen av den förmögenhet som påverkar studiemedelstilldelningen.

Statligt bostadstillägg utgår till barnfamiljer med begränsade inkomster oberoende av bostadens storlek och utrustning eller av hyresnivån. Tillägget utgör således ett särskilt konsumtionsstöd utöver de allmänna barnbidragen. Det statskommunala bostadstillägget är däremot på visst sätt knutet — förutom till inkomsten — till hyreskostnaden. Detta tillägg är avsett att, inom vissa intervaller som är beroende av antalet barn i familjen, ersätta större delen av hyreskostnaden.

Utskottet anser att det är rimligt att vid den här aktuella behovsprövningen även sådant inkomstprövat samhällsstöd beaktas, som i de individuella fallen innebär en inkomstförstärkning och inte är avsett för ett speciellt ändamål. Utskottet vidhåller därför sin föregående år uttalade uppfattning att man vid beräkningen av inkomstunderlaget gör en skillnad mellan de båda formerna av bostadstillägg och avstyrker bifall till motionen 1944 i berörd del.

Utskottet som föregående år uttalade att några berättigade invändningar knappast kunde riktas mot att man vid förmögenhetsberäkningen inte avräknar återbetalningspliktiga studiemedel — vilka återbetalas genom avgifter — vidhåller denna uppfattning och avstyrker bifall till motionerna 1937 och 1944 även i dessa delar.

Återbetalning av studiemedlen sker genom en fördelning av återbetalningsskyldigheten på åren fr. o. m. det tredje året efter det under vilket studiemedel senast lyfts och till det år den studerande fyller 50 år. Om denna tid understiger 15 år, fördelas återbetalningen på detta antal år. Fördelning får dock inte ske på år efter det den återbetalningspliktige fyllt 65 år. Vidare gäller att fördelning inte får ske på större antal år än att återbetalningspliktigt belopp första året blir minst 1/10 av basbeloppet. Efter ansökan kan befrielse från den årliga återbetalningen beviljas om den återbetalningspliktiges betalningsförmåga understiger en viss avgiftsgräns. Vid sådan avgiftsbefrielse förlängs återbetalningstiden i motsvarande utsträckning.

SfL 1975:14

51 I det avgiftsunderlag som ligger till grund för bedömningen av återbetalningsförmågan ingår utom den egna inkomsten även makes inkomst och egen eller gemensam förmögenhet i viss utsträckning. Makes inkomst under 20 000 kr. beaktas med 40 % och över detta belopp med ytterligare en procent för varje 1 000-tal kronor upp till 65 %. Vid inkomst över 45 000 kr. beaktas inkomsten med 65 %. Egen förmögenhet över sex basbelopp och hälften av makes förmögenhet över detta belopp beaktas. Gränsen för återbetalningsskyldighet ligger vid ett avgiftsunderlag på 3,5 basbelopp (f. n. 31 500 kr.). Efter ansökan finns möjlighet att få en nedsättning av avgiften till 20 % av skillnaden mellan avgiftsunderlaget och avgiftsgränsen.

I motionen 1214 av herrar Molin och Nyquist kritiseras det förhållandet, att när det gäller makar samma inkomst eller del av inkomst kan ingå i båda makarnas avgiftsunderlag. Motionärerna yrkar därför att endast den del av makes avgiftsunderlag som överstiger det belopp som påverkat hans eller hennes egen studiemedelsavgift eller — om han eller hon saknar studiemedelsavgift — det belopp som överstiger avgiftsgränsen skall med 65 procent ingå i den andre makens avgiftsunderlag. Ett yrkande av innebörd att man helt skall bortse från makes inkomst och förmögenhet vid fastställande av avgiftsunderlaget framställs i motionen 1937 av herr Bohman m. fl. I samma motion yrkar motionärerna även att make som under viss tid avstått från förvärvsverksamhet för vård av barn som fyllt högst 10 år eller av åldrig, sjuk eller handikappad anhörig bör få rätt till förlängning av återbetalningstiden med motsvarande tid, dock längst till 60 års ålder.

Väsentliga lättnader i återbetalningsreglema infördes föregående år. Reglerna innebär att — om make saknar egen inkomst — andre makens inkomst inte medför avgiftsskyldighet förrän inkomsten överstiger 48 600 kr. Har makarna barn påverkas avgiftsunderlaget först vid en inkomst av 57 600 kr. I de närmaste inkomstlägena däröver finns möjlighet till nedsättning av avgiften. Även om båda makarna har studiemedelsavgift påverkas deras avgiftsunderlag först vid förhållandevis goda inkomster. Den som ägnar sig åt hemarbete och saknar egen inkomst kan således så länge makens inkomst håller sig under eller strax över de angivna beloppen få uppskov med återbetalningen helt eller delvis. Mot denna bakgrund finner utskottet att ett tillmötesgående av yrkandena i motionerna 1214 och 1937 skulle innebära lättnader enbart för personer i goda inkomstlägen. En sådan lättnad är enligt utskottets mening inte påkallad. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna i nu aktuella delar.

Studieh jcilpssystemet

Studiestödet till yngre elever i gymnasieskolor m. m. utgår som studiehjälp i form av dels studiebidrag om f. n. 125 kr. i månaden, dels olika tillägg och dels återbetalningspliktiga studiemedel. Tilläggen kan utgå i

SfU 1975:14

form av inkomstprövat tillägg, behovsprövat tillägg, resetillägg och inackorderingstillägg.

För inkomstprövat tillägg gäller att tillägget är beroende av den studerandes och föräldrarnas eller, om han är gift, hans makes ekonomi. Prövningen sker på grundval av ett ekonomiskt underlag, vari ingår den studerandes och hans föräldrars eller makes statligt taxerade inkomster med tillägg för sådant underskottsavdrag vid taxeringen som överstiger 4 000 kr. samt 1/5 av den del av den studerandes och föräldrarnas eller makens sammanlagda förmögenhet som överstiger 50 000 kr. Om det ekonomiska underlaget inte överstiger 26 000 kr. utgår inkomstprövat tillägg fr. o. m. kvartalet efter det varunder den studerande fyllt 17 år med oreducerat belopp, 75 kr. i månaden. Den nämnda inkomstgränsen gäller även för behovsprövat tillägg, som kan utgå med högst 110 kr. i månaden om den studerande har ett synnerligen stort behov av studiehjälp utöver vad han erhållit i studiebidrag och annat tilllägg. Samma inkomstgräns gäller i fråga om rätten till återbetalningspliktiga studiemedel, som f. n. utgår med högst 3 800 kr. per läsår.

Återbetalningspliktiga studiemedel bör enligt propositionen i fortsättningen kunna utgå med högst 4 000 kr. per läsår. Inkomstgränsen för de behovsprövade stödformerna föreslås höjd till 28 000 kr.

Ytterligare förbättringar i fråga om inkomstprövat och behovsprövat tillägg krävs i vissa motioner. Sålunda yrkar herr Hermansson m. fl. i motionen 1940 att tilläggsbeloppen skall fördubblas och inkomstgränsen höjas till 35 000 kr. Motionärerna yrkar också att åldersgränsen för det inkomstprövade tillägget skall sänkas till 16 år. Fröken Rogestam och herr Andersson i Edsbro yrkar i motionen 1944 att endast 1/10 av förmögenhet över 50 000 kr. skall påverka det ekonomiska underlaget. De hänvisar härvidlag till att kapitalet för många rörelseidkare är bundet i förvärvskällan och utgör grunden för inkomsterna.

Förslaget i propositionen om höjning av inkomstgränsema vid de olika slagen av behovsprövade stödformer inom studiehjälpen skall ses mot bakgrund av att dessa gränser är samordnade med den inkomstgräns som gäller vid beviljande av statliga bostadstillägg och som nyligen (CU 1975:7) enligt beslut av riksdagen höjts till 28 000 kr. att gälla fr. o. m. den 1 juli 1975. Statligt bostadstillägg kan utgå så länge det i en familj finns barn under 17 år med högst 900 kr. per barn och år (75 kr. per barn och månad). Det inkomstprövade tillägget, för vilket åldersgränsen 1972 (SfU 1972: 20) höjdes från 16 till 17 år till följd av att en justering dessförinnan skett av motsvarande åldersgräns för bostadstillägg, är avsett som en fortsättning härav under den tid barnet studerar. Utskottet, som anser att sambandet mellan bostadstillägget och det inkomstprövade tillägget bör bibehållas, kan på grund av det anförda inte biträda att åldersgränsen för beviljande av inkomstprövat tillägg sänks eller att tilläggets belopp höjs. Inte heller bör enligt utskottets mening

SfU 1975:14

inkomstgränsen för det behovsprövade tillägget höjas i vidare mån än som föreslagits i propositionen. Även i övrigt avstyrker utskottet motionen 1940 såvitt nu är i fråga.

I anslutning till riksdagens beslut innevarande år om höjning av inkomstgränsen för det statliga bostadstillägget beslöt riksdagen överlämna motioner med yrkanden om revidering av de inkomst- och förmögenhetsslag, som skall beaktas när det gäller att bevilja statliga bostadstillägg, till boende- och bostadsfinansieringsutredningarna, vilka i likhet med 1972 års skatteutredning behandlar frågor av betydelse för det framtida bostadsstödet. Med hänsyn till vad ovan sagts om sambandet mellan statligt bostadstillägg och inkomstprövat tillägg och till pågående utredningsarbete avstyrker utskottet även bifall till motionen 1944 i nämnda del.

Studiehjälp utgår för den del av läsåret under vilken eleven bedriver studier. Ett läsår om 40 veckor skall därvid anses omfatta nio månader, varav höstterminen fyra och vårterminen fem månader. När studietiden är kortare eller längre än 40 veckor utgår studiehjälp för tid som CSN bestämmer. Den studiehjälpsberättigade tiden skall så långt möjligt avrundas till hela perioder om en halv månad. I praktiken tillämpas reglerna så att när studietiden är minst 15 dagar längre eller kortare än 40 veckor studiehjälpen höjs eller sänks i motsvarande mån.

I studiehjälpen ingår resetillägg då färdvägen är minst 6 km. Tillläggen som f. n. utgör mellan 75 och 165 kr. i månaden, beroende på resväg, föreslås i propositionen bli höjda till mellan 85 och 195 kr. i månaden. Utskottet ansluter sig till propositionens förslag i denna del.

I motionen 1945 av fröken Sandell m. fl. framhålls att den faktiska studietiden för gymnasieeleverna uppgår till mer än nio månader och att hänsyn därför bör tas till den faktiska längden av skolåret vid utgivande av studiehjälpen och att i vart fall resetillägg bör utgå när skolåret är längre än nio månader.

I normalfallet pågår läsåret för gymnasieeleverna under något kortare tid än nio månader. När studietiden för viss utbildning enligt studieplan eller motsvarande överstiger nio och en halv månad är, som framgår av vad utskottet tidigare sagt, studiehjälpen anpassad efter denna tid. Med hänsyn härtill kan enligt utskottets mening i fråga om bestämmandet av flertalet studiehjälpsförmåner några berättigade erinringar inte riktas mot den utgångspunkt för beräkningen av studiestödet som fastslagits i gällande författning. Då det gäller resetillägget delar emellertid utskottet motionärernas uppfattning att gällande ordning inte är helt tillfredsställande.

I detta hänseende vill utskottet anföra följande. Med anledning av motioner till 1972 års riksdag, i vilka uppmärksammats att resekostnaderna under augusti och juli månader i vissa fall inte täcks av resetilllägget, begärde riksdagen en översyn av reglerna för tillägget. CSN

SfU 1975:14

som erhöll uppdrag att företa översynen har nyligen lagt fram förslag i frågan till regeringen. Nämnden har därvid skisserat ett förslag till ett nytt generellt regelsystem, men samtidigt påpekat att detta skulle komma att bli så komplicerat att en sådan lösning inte kan förordas. CSN kan inte heller förorda en individuell prövning av resetilläggen med hänsyn till att detta skulle strida mot schabloniseringsprinciperna inom studiestödssystemct och förorsaka ett oproportionerligt administrativt merarbete. CSN har vid kontakter med olika trafikföretag fått bekräftat att problemet är marginellt, eftersom det endast är elever som måste utnyttja vissa mindre trafikföretag som får kostnader, vilka inte täcks av resetilläggen. I övriga fall har eleverna terminskort eller möjlighet att resa på månadskorten för september och maj även under de överskjutande dagarna i augusti och juni. Enligt CSN bör därför den olikhet som råder mellan olika elever i fråga om resekostnader kunna undanröjas genom att kommunerna — såsom ansvariga för den lokala trafikförsörjningen — förhandlar med de åsyftade mindre trafikföretagen om en motsvarande lösning. Enligt vad utskottet inhämtat avser utbildningsdepartementet att i samråd med kommunförbundet närmare undersöka en sådan lösning. Utskottet, som vill understryka vikten av att den här aktuella frågan löses skyndsamt, anser med hänsyn till det anförda att motionen 1945 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Till inackorderade elever utgår utan inkomstprövning inackorderingstillägg med f. n. 150 kr. i månaden. Enligt propositionen skall tillägget höjas till 170 kr. i månaden. Vidare får inackorderade elever, som har minst 40 km mellan skolort och hemort, rätt till fri hemresa två gånger per månad eller högst 18 hemresor för ett läsår om nio månader. För dem som har minst 80 mil mellan skolort och hemort begränsas rätten till fri hemresa till högst fem resor under ett läsår. Ersättning bör endast utgå för resor i Sverige. Hemreseförmånen omfattar inte flygresa.

Motionerna 1938 av herr Fälldin m. fl. och 1940 av herr Hermansson m. fl. tar upp frågor om ökat stöd till inackorderade elever. Sålunda yrkas i motionen 1938 att inackorderingstillägget höjs till 195 kr. per månad och att eleverna ges rätt till en hemresa per vecka inom egen gymnasieregion samt två hemresor per månad utom egen gymnasieregion eller högst 18 resor för ett läsår om nio månader. I motionen 1940 yrkas att inackorderingstillägget skall höjas till minst 250 kr. per månad och att vid resväg över åttio mil eleverna skall ha rätt till tio fria hemresor per läsår och att dessa resor skall få företas med flyg.

Med anledning av liknande motionsyrkanden uttalade sig riksdagen redan år 1969 för att frågan om resebidrag till inackorderade elever borde lösas. Vid 1973 års riksdag framhöll utskottet att riksdagen, så snart resurserna medgav det, borde föreläggas förslag som gav inackorderade elever möjligheter att i större utsträckning än som skedde besöka sina hem under terminerna. Utskottet hemställde att riksdagen skulle ge

SfU 1975:14

55 Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört. Riksdagen biföll emellertid en vid utskottets betänkande fogad reservation av center- och folkpartiledamötema i utskottet, enligt vilken riksdagen snarast borde föreläggas förslag till fri hemresa en gång i veckan för inackorderade elever i de fall de gick i den egna g-regionens skola. I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 lade CSN fram förslag om hemreseersättning för yngre studerande i gymnasieskolan m. fl. skolformer, att gälla fr. o. m. budgetåret 1975/76. Departementschefen anförde i statsverkspropositionen 1974 att han ansåg att hemreseersättning borde utgå till inackorderade elever men att kompletterande utredningsarbete borde göras av CSN för att belysa olika alternativa utformningar inom den av riksdagen angivna kostnadsramen.

Vid frågans behandling föregående år anförde utskottet att utskottet fann det beklagligt att riksdagens beslut från 1973 inte kunnat effektueras snabbare. Med hänsyn till vad som anförts i statsverkspropositionen ansåg sig utskottet emellertid böra godta att hemreseersättning skulle utgå först fr. o. m. budgetåret 1975/76.

Utskottet konstaterar att frågan om hemresor för inackorderade elever nu är på väg mot en tillfredsställande lösning. Förslaget i propositionen innebär i förhållande till riksdagens beslut 1973 den utvidgningen att rätt till hemresor tillförsäkras alla inackorderade elever i stället för endast dem som går i den egna g-regionens skola. Utskottet anser sig böra godtaga det förslag till fria hemresor som förordas av regeringen och som är avsett att tillämpas på försök. Medel bör därför beräknas för ändamålet i enlighet med vad som föreslås i propositionen. Utskottet förordar emellertid att vid nästa riksmöte förslag framläggs sorn ger ökade möjligheter till besök i föräldrahemmet. Utskottet förordar även — i enlighet med yrkandet i motionen 1940 — att elever som har en resväg överstigande 80 mil ges rätt till 10 hemresor per läsår och att dessa får företas med flyg. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 1938 och 1940 bör ges regeringen till känna.

Utskottet delar uppfattningen att det finns anledning höja inackorderingstillägget. Med beaktande av de förbättringar av stödet till inackorderade elever som blir följden av att ersättning för hemresor i fortsättningen kommer att utgå, bör höjningen begränsas till det i propositionen föreslagna beloppet 170 kr. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna 1938 och 1940 i nämnda delar.

Yrkanden avseende fortsatt utredningsarbete

Utskottet har tidigare i sitt yttrande vid behandlingen av propositionens förslag om ändringar i gällande studiestödssystem och motioner i ämnet berört den nya utredning, som riksdagen i fjol begärde skulle till -

SfU 1975:14

sättas för att göra en allsidig och förutsättningslös utredning av det studiesociala systemet. Med hänsyn till att SVUX förslag då ännu inte förelåg och detta kunde komma att i hög grad påverka utformningen av studiemedelssystemet i stort ansåg utskottet det vara för tidigt att ta definitiv ställning till det kommande utredningsuppdraget. Utskottet uttalade dock att man särskilt borde undersöka om och i vad mån förenklingar i nuvarande system var möjliga att åstadkomma. Till de frågor som enligt utskottets mening kunde bli aktuella att behandla hörde frågor gällande studiemedlens maximibelopp och behovsprövningen mot egen och makes inkomst och förmögenhet vid studiemedelstilldelningen.

Den av riksdagen sålunda begärda utredningen rörande det studiesociala systemet kommer enligt vad utbildningsministern upplyst att tillsättas inom kort.

I partimotioner från centerpartiet, moderata samlingspartiet och folkpartiet framställs olika önskemål i anslutning till utredningens arbete. Sålunda begär herr Fälldin m. fl. i motionen 1938 att utredningen skall få i uppdrag att utarbeta ett enkelt studiestödssystem som är avpassat så att det ger ett ekonomiskt tillfredsställande utfall för såväl ungdomssom vuxenstuderande. Motionärerna framhåller i sammanhanget att skillnaden mellan de ungdomsstuderande, som fullföljer sina studier i en följd och de vuxenstuderande som efter några års arbete återupptar sina studier i många fall inte är särskilt stor. Utredningen måste enligt motionärerna beakta att det i båda kategorierna finns såväl många ensamstående som många som har försörjningsplikt gentemot en familj.

I motionen 1939 av herr Helén m. fl. framhålls att flertalet vuxna i fortsättningen kommer att vara hänvisade till att finansiera sina studier med studiemedel enligt gällande studiestödssystem och att detta inte är särskilt väl anpassat till de vuxenstuderandes behov. Motionärerna begär därför att utredningen skall få i uppdrag att lägga fram förslag om ett studiestödssystem som tillgodoser behoven hos både ungdomsoch vuxenstuderande. Samtidigt framställs i motionen krav på att utredningen skall lägga fram förenklade beräkningsregler för det särskilda vuxenstudiestödet; motionärerna anser nämligen att det blir svårt för den enskilde att beräkna hur stort det faktiska vuxenstudiestödet blir vid längre studier och hur det fördelar sig mellan bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Herr Bohman m. fl. begär i motionen 1937 att vad i motionen anförts skall beaktas vid utfärdande av direktiven för utredningen. Motionärerna — som yrkat avslag på propositionens förslag om särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier (se ovan s. 40) — anför i motionen att studiemedelssystemet bör reformeras så att det omfattar alla kategorier i vuxen ålder. Utredningen bör bl. a. pröva huruvida indexlåneprincipen för återbetalningen inom studiemedelssystemet helt kan avskaffas och ersättas med ett statsgaranterat annuitetslånesystem med en räntesats på 6—7 % med samma långa amorteringstid som inom

SfU 1975:14

studiemedelssystemet. Bidragsdelen bör beskattas och bli pensions- och sjukpenninggrundande inkomst samt räknas upp.

I anslutning till de nämnda yrkandena om olika uppgifter för den nya utredningen vill utskottet erinra om att yrkanden i motionerna 1214, 1938 och 1947 om uppdrag för utredningen i frågor om behovsprövningen mot makes ekonomi inom studiemedelssystemet behandlats av utskottet på s. 48 ff.

I sammanhanget behandlar utskottet yrkanden i motionerna 1201 och 1940, båda av herr Hermansson m. fl., om att en utredning skall tillsättas med uppdrag att utreda frågan om införande av studielön.

I samband med att utskottet föregående år uttalade sig för en översyn av det studiesociala systemet betonade utskottet angelägenheten av att reglerna inom studiestödssystemet avsevärt förenklades. Framför allt de senaste årens reformarbeten på det studiesociala området har gjort reglerna så komplicerade, att de studerande i många fall torde ha avsevärda svårigheter att överblicka systemets ekonomiska konsekvenser i de enskilda fallen. Missuppfattningar bland de studerande i fråga om de fördelar studiestödssystemet i olika hänseenden inrymmer, torde därigenom ha uppstått trots den information om reglerna som stått till buds. Utskottet måste tyvärr konstatera att de ändringar och tillägg i bestämmelserna som blir följden av de nu föreslagna reformerna ytterligare kommer att bidra till att göra innehållet i regelsystemet än mer svårtillgängligt för den enskilde. En översyn av reglerna i syfte att förenkla dessa blir i enlighet härmed en av huvuduppgifterna för den nya utredningen. Utskottet vill härvidlag framhålla att detta syfte inte torde kunna nås utan en betydande schablonisering av reglerna, något som med nödvändighet står i viss motsättning till önskemålen om att för skilda studerandegrupper åstadkomma så stor materiell rättvisa som möjligt.

Den studiesociala reformen har nu varit i kraft i tio år. Mot bakgrund härav är det önsvärt att en utvärdering av reformens effekter kommer till stånd, liksom en diskussion i vad mån syftet med reformen uppnåtts. Översynen bör ske med utgångspunkt i en sådan utvärdering och diskussion. Utredningens förslag bör utformas med beaktande av de förändringar som skett på utbildningsområdet och samhället i övrigt under det senaste decenniet.

Utskottet har med anledning av motionsyrkanden såväl tidigare år som i andra avsnitt av detta yttrande uttalat sig för en översyn av olika regelkomplex. Utredningen bör självfallet ägna dessa frågor särskild uppmärksamhet.

Det bör vara en självklar uppgift för utredningen att göra en allsidig och förutsättningslös översyn av hela det studiesociala systemet och att vid utformningen av sina förslag pröva de skilda behov som finns hos olika studerandegrupper. Med hänsyn härtill och till vad ovan sagts om förenklingar av systemet påkallar de aktuella yrkandena i motionerna

SfU 1975:14

1937, 1938 och 1939 — yrkandena är allmänt hållna — inte någon riksdagens åtgärd. Vad särskilt angår den i motionen 1937 aktualiserade frågan om vilket system som skall gälla för återbetalning av studiestöd, som inte utgår som bidrag, vill utskottet hänvisa till riksdagens tidigare ställningstagande i frågan (se bl. a. SfU 1974: 19). Detta hindrar inte att utredningen bör vara oförhindrad att ta upp även återbetalningssystemet till förnyat övervägande. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1937 i aktuell del.

Motionsyrkanden om särskild utredning av frågan om studielön har tidigare avslagits av riksdagen, som föregående år (SfU 1975: 19) ansåg, att bl. a. denna fråga kunde prövas inom ramen för den nya utredningen. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla denna uppfattning och avstyrker därför bifall till motionerna 1201 och 1940 i berörda delar.

Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp till behandling ett yrkande i motionen 123 av herr Norrby m. fl. av innebörd att CSN skall få i uppdrag att i samarbete med idrottsrörelsen utarbeta förslag till nödvändiga jämkningar i de studiesociala förmånerna så att dessa bättre skall vara anpassade efter elitidrottsmännens studiemässiga villkor.

Beträffande den begärda utredningen anförs i motionsskälen, såvitt avser studiehjälpssidan, att studieförmånerna bör anpassas till den situation en inackordering långt från hemorten innebär. Utskottet vill i anledning härav framhålla att för elitidrottsmän såväl som för andra studerande på gymnasiestadiet, vilka frivilligt eller på grund av att utbildningsmöjligheter saknas på hemorten, studerar vid skola som ligger långt från föräldrahemmet, de bestämmelser om hemreseersättning som föreslås i propositionen och som utskottet tillstyrkt kommer att bli av stort värde. Vidare anförs i motionsskälen att studiemedel bör utgå med hänsyn tagen till den studietakt som är rimlig vid en kombination av studier och elitidrott. I överensstämmelse med vad CSN uttalade i yttrande över idrottsutredningens betänkande SOU 1969: 29 ”Idrott åt alla” har utövare av elitidrott hittills haft möjlighet att åberopa idrottsutövandet som skäl för att studierna bedrivs på halvtid. Härigenom har den studerande kunnat få deltidsstudiemedel. Genom det av utskottet tillstyrkta förslaget, att deltidsstuderande i fortsättningen inte skall behöva ange skälen för att studierna inte bedrivs på heltid, bereds ökade möjligheter för den idrottsutövare som ännu inte nått elitskiktet att samtidigt ägna sig åt idrott och studier, något som dock förutsätter att han får hjälp till sina levnadskostnader från annat håll. På grund av det anförda avstyrker utskottet motionen 123.

Administrativa frågor m. m.

Frågor rörande fördelning av det särskilda studiestödet för vuxna för studier på grundskolans och gymnasieskolans nivå samt timstudie- och dagstudiestöden skall enligt propositionen handläggas av en för varje

SfU 1975:14

län inrättad särskild vuxenutbildningsnämnd. Nämnden skall även behandla frågor rörande fördelning av medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna. Administrativt skall nämnderna vara knutna till CSN. I nämnderna föreslås ingå nio ledamöter, varav fyra politiskt valda förtroendemän, som bör vara förtrogna med utbildningsväsendet inom länet och fem företrädare för fackliga organisationer. Av de senare skall tre företräda fackliga organisationer med LO som huvudorganisation och två organisationer med TCO som huvudorganisation. Landstingen skall utse de politiskt valda förtroendemännen och regeringen de fackligt valda representanterna, sedan de senare nominerats av berörda FCOdistrikt och regionala TCO-kommittéer.

Frågor rörande särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå föreslås ankomma på studiemedelsnämnd inom vars verksamhetsområde studierna skall bedrivas. Uppgiften att utanordna medel för särskilt vuxenstudiestöd samt timstudie- och dagstudiestöd skall enligt propositionen ankomma på försäkringskassorna.

I såväl motionen 1938 av herr Fälldin m. fl. som motionen 1939 av herr Helén m. fl. yrkas att landstingen skall utse vuxenutbildningsnämnderna i deras helhet. Nämnderna skulle härigenom ges en sammansättning som speglade regionens befolkningssammansättning och utbildningsbehov. Administrativt skulle enligt motionärerna härigenom den fördelen vinnas att landstingen kunde lägga de uppgifter som ankommer på vuxenutbildningsnämnd på en redan existerande landstingskommunal nämnd. I motionen 1938 yrkas vidare att nämnderna skall fördela medel för all uppsökande verksamhet.

Bakgrunden till propositionens förslag om en facklig representation i vuxenutbildningsnämnderna är att det skall ankomma på de fackliga organisationerna att bedriva den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna. Såsom utbildningsutskottet anfört i yttrande till socialförsäkringsutskottet är det naturligt att de fackliga organisationerna får stort inflytande på handläggningen av ärenden som rör fördelning av medel för uppsökande verksamhet, eftersom de fackliga organisationerna i betydande utsträckning representerar de grupper för vilka den föreslagna förbättrade vuxenutbildningen främst är avsedd.

Det synes också från organisationernas synpunkt vara väsentligt att de ges möjligheter att samordna den uppsökande verksamheten med fördelningen av studiestöden och att de därför ges inflytande även vid denna fördelning. I sammanhanget vill socialförsäkringsutskottet erinra om den avgörande roll de fackliga organisationerna tilldelats när det gäller arbetstagarnas rätt till ledighet för studier. Från nämndernas synpunkt torde det vara värdefullt att nämnderna kan tillgodogöra sig den kännedom som den fackliga rörelsen har om arbetssituation och utbildningsbehov för dem som skall komma i fråga för vuxenstudiestöden. Genom nämndernas sammansättning har enligt utskottets mening skapats garantier för

SfU1975:14

att alla befolkningsgrupper inom regionen kan få sina önskemål beaktade. Med det anförda och då utskottet även i övrigt delar den uppfattning som kommer till uttryck i utbildningsutskottets yttrande biträder utskottet propositionens förslag i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande delar.

Finansieringen

Kostnaderna för reformerna inom vuxenutbildningen har beräknats till ca 112 milj. för budgetåret 1975/76. För att få medel härför föreslås i propositionen att en särskild arbetsgivaravgift, kallad vuxenutbildningsavgift, skall utgå fr. o. m. den 1 januari 1976 med 0,15 % av samma avgiftsunderlag som används för beräkningen av avgiften till sjukförsäkringen. Såväl kostnaderna för vuxenstudiestödet som för den uppsökande verksamheten, viss del av stödet till studiecirkelverksamhet och studieförbund och för administration föreslås bli finansierade genom avgiften. De kostnader som inte täcks av vuxenutbildningsavgiften beräknas bli täckta av skattemedel, ca 12 milj. kr., från de beskattade vuxenstudiestöden.

Förslaget att finansiera reformerna genom en arbetsgivaravgift kritiseras i motionen 1937 av herr Bohman m. fl. I motionen yrkas avslag på förslaget om vuxenutbildningsavgift. Motionärerna menar att för de förslag i propositionen, som de biträder i motionen, finansiellt utrymme bör skapas på annat sätt.

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande att utskottet finner det väl motiverat att de i propositionen föreslagna reformerna i vad gäller vidgad vuxenundervisning finansieras genom en vuxenutbildningsavgift. Mot bakgrund av att reformerna främst är avsedda för personer som tillhör löntagarkollektivet har inte heller socialförsäkringsutskottet något att erinra mot propositionens förslag. Utskottet avstyrker på grund av det anförda bifall till motionen 1937 i motsvarande del.

Utskottet har tidigare (s. 44) avstyrkt bifall till yrkanden i motionerna 1938 och 1939 om en höjning av det antal vuxenstudiestöd för längre eller kortare studier som föreslås i propositionen. Som en följd härav kan utskottet inte heller biträda yrkanden i samma motioner om att vuxenutbildningsavgiften bör användas enbart för att finansiera vuxenstudiestöden och att härigenom utrymme skulle skapas för den i motionerna föreslagna ökningen av antalet stöd. Utskottet, som i likhet med utbildningsutskottet inte har någon erinran mot den föreslagna fördelningen av de i propositionen beräknade inkomsterna, biträder sålunda propositionens förslag om att vuxenutbildningsavgiften skall användas även för andra ändamål inom vuxenutbildningen än för studiestöd.

Motionen 1940 av herr Hermansson m. fl. innehåller också ett yrkande om att kostnaderna för de förslag som läggs fram i motionen skall täc -

SfU1975:14

kas genom en höjd arbetsgivaravgift. Då utskottet i det föregående avstyrkt motionens förslag, såvitt motionen behandlas av utskottet, och inte heller utbildningsutskottets ställningstaganden till motionen i övrigt föranleder att avgiften behöver höjas, bör nu förevarande yrkande inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet tillstyrker sålunda propositionens förslag om att vuxenutbildningsavgiften skall utgå med 0,15 % av avgiftsunderlaget.

I propositionen 1975: 92 om sänkning av den statliga inkomstskatten m. m. har föreslagits bl. a. att den nuvarande begränsningen av avgiftsunderlaget för socialförsäkringsavgifterna till folkpensioneringen och till sjukförsäkringen om 7,5 gånger basbeloppet skall slopas fr. o. m. den 1 januari 1976. Detta förslag, som utskottet i princip biträder, kommer att behandlas i utskottets betänkande SfU 1975: 17.

Chefen för socialdepartementet har i nämnda proposition framhållit att bestämmelserna för beräkning av avgiftsunderlag för den vuxenutbildningsavgift som föreslås i propositionen 1975: 23 bör överensstämma med de regler som gäder i fråga om bl. a. socialförsäkringsavgifterna till folkpensioneringen och sjukförsäkringen.

Utskottet delar denna uppfattning. Den i propositionen föreslagna begränsningen av avgiftsunderlaget för vuxenutbildningsavgiften bör alltså utgå. Detta föranleder ändring av 2 § i förslaget till lag om vuxenutbildningsavgift.

Anslagsfrågor

Utskottet har inte något att erinra mot den av regeringen i budgetpropositionen föreslagna medelsanvisningen under anslagen H 1. Centrala studiestödsnämnden m. m., H 4. Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr med studiesocialt stöd, H 5. Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskola m. m. och H 7. Ersättning till vissa lärarkandidater.

Såvitt avser förslaget till medelsanvisning i nämnda proposition under anslaget H 6. Bidrag till Hälso- och sjukvård för studerande finns skäl att anföra följande.

Statsbidraget till de studerandes hälso- och sjukvård utgår till vederbörande kårortsnämnd och är avsett främst för kostnader för vissa arbetsledande och administrativa funktioner, kostnader för kuratorer och sjuksköterskor samt vissa sjukvårdsomkostnader i samband med verksamheten. Bidraget utgår f. n. med 15 kr. per studerande och år intill ett antal av 10 000 studerande och med 10 kr. för varje ytterligare studerande.

I propositionen föreslås att bidrag skall utgå med 16 kr. resp. oförändrat 10 kr. Förslaget beräknas medföra en ökning av det totala medelsbehovet med 190 000 kr.

I motionen 1975: 1217 av herr Nyhage framställs ett yrkande av inne -

SfU 1975:14

håll att, i enlighet med socialstyrelsens förslag, även bidraget per studerande vid ett antal överstigande 10 000 skall räknas upp, nämligen med 1 kr. till 11 kr. per studerande.

Utskottet som i sammanhanget erinrar om det förslag som nyligen framlagts rörande den framtida studerandehälsovården (SOU 1975: 7) ansluter sig till den bedömning som innefattas i propositionens förslag. Detta innebär att utskottet avstyrker motionen. Regeringens förslag om medelsanvisning tillstyrks.

Utskottets ställningstagande i föregående avsnitt innebär att medel skall tillföras vissa anslag genom en särskild vuxenutbildningsavgift och genom skattemedel som inflyter genom att vuxenstudiestöden beskattas. Av dessa anslag behandlar socialförsäkringsutskottet dem under H 2. Studiebidrag m. m., H 8. Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. samt IV 5. Studiemedelsfonden. Med hänvisning till vad utskottet anfört i nämnda avsnitt och då utskottet inte heller i övrigt har något att erinra mot förslagen till medelsanvisning tillstyrker utskottet de förslag som regeringen i dessa avseenden lagt fram i propositionen 1975: 23.

Utöver vad utskottet i det föregående anfört har förslagen i propositionen inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottets hemställan Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande behovet av särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier avslår motionen 1975: 1937 i motsvarande del;

2. beträffande storleken av bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier avslår motionerna 1975: 1938 och 1975: 1940, båda i motsvarande del;

3. beträffande behörighet för vissa grupper att erhålla särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier avslår motionen 1975: 1939 i motsvarande del;

4. beträffande åldersgränsen för behörighet till särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier avslår motionen 1975: 1940 i motsvarande del;

5. beträffande storlek och värdesäkring av timstudie- och dagstudiestöd avslår motionerna 1975: 1938, 1975: 1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande del;

6. beträffande behörighet för vissa grupper att erhålla timstudieoch dagstudiestöd avslår motionerna 1975: 1938 och 1975: 1939, båda i motsvarande del;

7. beträffande kvotering av sökandena till timstudie- och dagstudiestöd avslår motionen 1975: 1940 i motsvarande del;

8. beträffande studiemedlens storlek avslår motionerna 1975: 1201 och 1975: 1214, båda i motsvarande del;

SfU 1975:14

9. beträffande uppräkning och värdesäkring m. m. av studiebidraget inom studiemedelssystemet avslår motionerna 1975: 1201, 1975: 1214 och 1975: 1937, samtliga i motsvarande del;

10. beträffande en plan för höjning av studiebidraget inom studiemedelssystemet avslår motionen 1975: 1201 i motsvarande del;

11. beträffande återbetalningsskyldighet i fråga om barntillägg och extra studiemedel avslår motionerna 1975: 1201 och 1975: 1940, båda i motsvarande del;

12. beträffande utbetalning av studiemedel avslår motionen 1975: 1946;

13. beträffande nedre åldersgräns för rätt till studiemedel avslår motionen 1975: 1938 i motsvarande del;

14. beträffande sättet för begränsning av det totala studiemedelsbeloppet avslår motionen 1975: 1944 i motsvarande del;

15. beträffande behovsprövning mot egen inkomst vid studiemedelstilldelningen avslår motionerna 1975: 1214, 1975: 1937 och 1975: 1938, samtliga i motsvarande del;

16. beträffande behovsprövningen mot makes inkomst och förmögenhet vid studiemedelstilldelningen avslår motionerna 1975: 1214, 1975: 1937, 1975: 1938, 1975: 1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande del, samt motionen 1975: 1947;

17. beträffande inkomstbegreppet vid studiemedelstilldelningen avslår motionen 1975: 1944 i motsvarande del;

18. beträffande förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldeh ningen avslår motionerna 1975: 1937 och 1975: 1944, båda i motsvarande del;

19. beträffande avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel avslår motionerna 1975: 1214 och 1975: 1937, båda i motsvarande del;

20. beträffande förlängning av tiden för återbetalning av studiemedel avslår motionen 1975: 1937 i motsvarande del;

21. beträffande storleken av inkomstprövat tillägg och av behovsprövat tillägg, inkomstgränsen vid sådana tillägg och åldersgränsen för inkomstprövat tillägg avslår motionen 1975: 1940 i motsvarande del;

22. beträffande förmögenheten i det ekonomiska underlaget för inkomstprövat tillägg avslår motionen 1975: 1944 i motsvarande del;

23. beträffande tiden för studiehjälp avslår motionen 1975: 1945;

24. beträffande inackorderingstilläggets storlek avslår motionerna 1975: 1938 och 1975: 1940, båda i motsvarande del;

25. beträffande hemreseersättning till inackorderade elever med anledning av motionerna 1975: 1938 och 1975: 1940, båda i motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört; -

SfU 1975:14

26. med bifall till propositionen 1975: 23 och med avslag på motionerna 1975: 1938 och 1975: 1940, båda i motsvarande del, antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 3 kap. 7 § lagen om ändring i studiestödslagen (1973: 349);

27. beträffande förslaget till lag om ändring i studiestödslagen med bifall till propositionen 1975: 23 och motionen 1975: 1201, såvitt avser rätt till studiebidrag inom studiemedelssystemet vid studier på gymnasial nivå, samt med anledning av motionen 1975: 1214, såvitt avser fribeloppet vid behovsprövning mot makes inkomst vid studiemedelstilldelningen, antar vid propositionen 1975: 23 fogat förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349), i den del det inte behandlats under punkten 26 ovan;

28. antar vid propositionen 1975:23 fogat förslag till lag om extra studiemedel för andra halvåret 1975;

29. beträffande direktiv till den nya studiesociala utredningen avslår motionerna 1975: 1937, 1975: 1938 och 1975: 1939, samtliga i motsvarande del;

30. beträffande utredning om studielön avslår motionerna 1975: 1201 och 1975: 1940, båda i motsvarande del;

31. beträffande utredning om studiesociala förmåner till elitidrottsmän avslår motionen 1975: 123;

32. beträffande särskilda vuxenutbildningsnämnder

a. med avslag på motionerna 1975: 1938 och 1975: 1939, båda i motsvarande del, godkänner vad i propositionen 1975: 23 anförts om inrättande av särskilda vuxenutbildningsnämnder,

b. med avslag på motionen 1975: 1938 i motsvarande del godkänner vad i propositionen anförts om nämndernas uppgifter;

33. beträffande lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning av avgifterna på olika ändamål med anledning av regeringens förslag i propositionen 1975: 23 och med avslag på motionerna 1975:1937, 1975:1938, 1975:1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande del,

dels antar vid propositionen 1975: 23 fogat förslag till lag om vuxenutbildningsavgift med den ändringen att 2 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse

Regeringens förslag 2 §

Arbetsgivare erlägger

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till den del av arbetstagares lön eller ersättning sorn för år räknat överstiger sju och en

Utskottets förslag 2 §

utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses

SfU 1975:14

65 Regeringens förslag halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Hänsyn tages ej heller till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid beräkningen från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:

243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring föreligger.

Avgift erlägges vid inkomsttaxeringen.

dels godkänner vad som föreslagits i propositionen 1975: 23 i fråga om fördelning av vuxenutbildningsavgifterna på olika ändamål för vuxenutbildning;

34. beträffande plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet avslår motionerna 1975: 1938 och 1975: 1939 i motsvarande delar;

35. godkänner vad som föreslagits i propositionen 1975: 23 i fråga om finansiering av vissa reformer under andra halvåret 1975;

36. till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 13 454 000 kr.;

37. till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 557 000 000 kr.;

38. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 300 000 kr.;

39. till Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr med studiesocialt stöd för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 2 077 000 kr.;

40. till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 505 000 kr.;

41. med bifall till propositionen 1975: 1 och med avslag på motionen 1975: 1217 till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 750 000 kr.;

42. till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 21 600 000 kr.;

43. till Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 1 000 kr.;

5 Riksdagen 1975.11 sami. Nr 14

Utskottets förslag vid beräkningen från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring föreligger.

Kartong: S. 65, råd 31 Står: postbanken Rättat till: postverket

SfU 1975:14

44. till Studiemedelsfonden för budgetåret 1975/76 på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder anvisar ett investeringsanslag av 510 000 000 kr.

Stockholm den 24 april 1975

På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herr Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Nilsson i Norrköping (s), fröken Rogestam (c), herrar Jonsson i Mora (fp) och Hagberg i Borlänge (vpk).

Reservationer

beträffande behovet av särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier

1. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet kan” och slutar på s. 40 med ”längre studier.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att stödet till längre studier inte ges en utformning som i hög grad avviker från vad som gäller inom studiemedelssystemet. Såsom framhålls i motionen 1937 av herr Bohman m. fl. är gränsdragningen mellan ungdomsstuderande och vuxenstuderande konstlad. Införandet av ett stöd som jämfört med studiemedel visserligen är kvalitativt överlägset men kvantitativt starkt begränsat skulle te sig mycket stötande för alla dem som inte kommer i åtnjutande därav utan måste hålla sig till de betydligt oförmånligare studiemedlen. Det i propositionen föreslagna studiestödet för vuxna för längre studier motsvarar nämligen mellan fem och tio gånger mer än man kan få i studiemedel. Under första halvåret 1976 beräknas i propositionen det nya vuxenstudiestödet för längre studier ge utrymme för ca 7 000 ”halvårsplatser” till en bidragskostnad av ca 46 milj. kr. Samtidigt måste de ca 16 gånger så många studerande som uppbär studiebidrag inom studiemedelssystemet dela på högst ca 110 milj. kr. under samma halvår. Det sannolikt relativt godtyckliga urvalsförfarande som kan befaras med hänsyn till de snäva ekonomiska ramarna och till

SfU 1975:14

vuxenutbildningsnämndernas sammansättning accentuerar ytterligare hur orättvisa skillnaderna i vuxenstudiestöd och studiemedel skulle te sig för dem som är hänvisade till de senare.

Förra året hemställde riksdagen om en allsidig och förutsättningslös utredning av det studiesociala systemet. Departementschefen har i propositionen 23 uttalat att han nu avser föreslå regeringen att tillkalla denna utredning. Mot den bakgrunden och med stöd av det ovan anförda delar utskottet den i motionen 1937 framförda meningen att det är olämpligt att — vid sidan av nu existerande stödformer studiemedel och utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning — införa ett nytt studiesystem för vuxna som bedriver längre studier. Enligt utskottets mening bör de vuxenstuderande tills vidare uppbära studiemedel i avvaktan på den nämnda utredningen. Utskottet förordar i det följande åtskilliga interimistiska förbättringar av studiemedelssystemet redan från och med nästa år. Enligt utskottets mening bör regeringen förelägga höstens riksmöte ett nytt förslag där studiestödet för vuxna för längre studier inordnas i studiemedelssystemet fr. o. m. 1976. I vad gäller stödet för hösten 1975 till studerande vid YTH bör emellertid i avvaktan på ett sådant förslag propositionen kunna tillämpas.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen beträffande behovet av särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier med anledning av motionen 1975: 1937 i motsvarande del hos regeringen begär nytt förslag till höstens riksmöte om särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier, inordnat i studiemedelssystemet.

beträffande storleken av bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier

2. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med ”Förslaget i” och slutar på s. 41 med ”motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motionen 1938 baserar sig på SVUX förslag till särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier och innebär en närmare anknytning till det vanliga studiemedelssystemet än propositionens förslag. Det särskilda vuxenstudiestödet kommer enligt motionsförslaget sålunda att bli 50 procent större än de nuvarande studiemedlen med höjningen helt lagd på bidragsdelen.

Utskottet ansluter sig till den i motionen uttalade uppfattningen att det i nuläget är riktigare att utgå från det grundligt utarbetade och remissbehandlade förslag som SVUX framlagt än den oprövade kon -

SfU1975:14

struktion sorn föreslås i propositionen. De invändningar sorn rests mot SVUX förslag under remissbehandlingen har huvudsakligen gällt att kvalifikationstiden varit för lång och att vård av eget barn eller annan inte tillräckligt beaktats. Önskemål om ändringar i dessa hänseenden tillgodoses genom motionsförslaget.

Utskottet ansluter sig på grund av det anförda i princip till motionärernas förslag. Detta innebär samtidigt att utskottet inte kan förorda att stödet i sin helhet skall utgå som bidrag. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 1975: 1940 i motsvarande del. Utskottet förutsätter att förslag till författningsändringar föreläggs riksdagen under innevarande år.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen beträffande storleken av bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier med anledning av motionen 1975: 1938 och med avslag på motionen 1975: 1940, båda i motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med ”Förslaget i” och slutar på s. 41 med ”motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en generell studielön, framför allt för de grupper som åsyftas med reformen, borde ha genomförts redan nu. Den betydelse det föreslagna studiestödet kommer att få är betydligt övervärderat. På grund av den stora återbetalningspliktiga delen kommer stödet inte att få de förutsatta effekterna. Stödet är visserligen bättre än det som ges inom det nuvarande studiemedelssystemet, men skillnaden är ändock inte så stor att den kommer att upplevas som särskilt förmånlig för personer som hunnit skaffa sig stora fasta utgifter. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att vuxenstudiestödet i sin helhet utgår som bidrag och, med utgångspunkt i en årslön av 35 000 kr., uppgår till 2 920 kr. per månad. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1940 i berörd del och avstyrker motionen 1938 i motsvarande del. Utskottet förutsätter att förslag till författningsändringar föreläggs riksdagen under innevarande år.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen beträffande storleken av bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier med anledning av motionen 1975: 1940 och med avslag på motionen 1975: 1938, båda i motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1975:14

beträffande åldersgränsen för behörighet till särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier

4. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Med beaktande” och slutar med ”motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

Behovet av vidareutbildning torde för dem som fyllt 45 år vara särskilt framträdande eftersom den obligatoriska skola, som fanns när de var barn, endast omfattade 6 årsklasser. Med hänsyn till den betydande konkurrens som kommer att finnas om stödet och till att arbetslivserfarenhet för längre tid än 10 år inte kommer att innebära någon särskild merit vid tilldelningen torde de undantagsbestämmelser som förordas i propositionen för personer över 45 år komma att få ringa betydelse i praktiken. Utskottet förordar därför att åldersgränsen för rätt till särskilt vuxenstudiestöd höjs till 60 år. Förslag till författningsändring bör föreläggas riksdagen under innevarande år.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen beträffande åldersgränsen för rätt till särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier med anledning av motionen 1975: 1940 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande storlek och värdesäkring av timstudie- och dagstudiestöd

5. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp), vilka beträffande värdesäkring av stöden anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”De föreslagna” och slutar med ”berörda delar.” bort ha följande lydelse: De

föreslagna beloppen för tim- och dagstudiestöd är enligt utskottets mening avvägda så att de ger en skälig kompensation för inkomstbortfall och omkostnader i samband med studierna. Inte minst administrativa skäl talar för att intematbidraget bör utgå med ett generellt belopp lika för alla. Utskottet anser emellertid att stödbeloppen på samma sätt som är förhållandet med studiemedlen inom studiestödssystemet bör fortlöpande vara anpassade efter penningvärdeförsämringen och anknytas till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Utskottet biträder på grund av det anförda motionerna 1938 och 1939 i berörda delar. Härigenom tillgodoses i huvudsaklig del även kravet på en indexreglering i motionen 1940. I övrigt avstyrks denna motion i nu aktuella delar.

SfU 1975:14

70 Författningsförslag av den innebörd utskottet förordat bör föreläggas riksdagen under innevarande år.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

a. att riksdagen beträffande storleken av timstudie- och dagstudiestöd avslår motionen 1975: 1940 i motsvarande del,

b. att riksdagen beträffande värdesäkring av timstudie- och dagstudiestöd med anledning av motionerna 1975: 1938, 1975: 1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”De föreslagna” och slutar med ”berörda delar.” bort ha följande lydelse: Om

timstudie- och dagstudiestöden skall kunna ge ekonomisk lättnad och kunna ge studiestimulans till ekonomiskt svaga och i studiehänseende eftersatta grupper måste stödens storlek och utformning väsentligt förbättras.

Utskottet finner det principiellt riktigt ätt stödens storlek, som ett minimum, följer industriarbetarlöneindex. Genom att bidragen görs värdebeständiga skapas en viss ekonomisk garanti för de studerande samtidigt som ständiga omprövningar av stödens storlek inte behöver ske.

Beträffande storleken på internat- och resebidragen anser utskottet att dessa bör utformas så att full kostnadstäckning kan åstadkommas.

Utskottet biträder med det anförda motionen 1940 i motsvarande delar. Härigenom tillgodoses även yrkandena om värdesäkring i motionerna 1938 och 1939 till viss del. Förslag till författningsändring bör föreläggas riksdagen under innevarande år.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen beträffande storlek och värdesäkring av timstudieoch dagstudiestöd med anledning av motionerna 1975: 1938, 1975: 1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande behörighet för vissa grupper att erhålla timstudie- och dagstudiestöd 7.

av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”1 enlighet” och slutar med ”motsvarande delar.” bort ha följande lydelse:

SfU 1975:14

71 Förslaget i propositionen om att timstudie- och dagstudiestöden, utom såvitt avser internatbidragen, endast skall utgå till arbetstagare innebär att t. ex. hemarbetande, småföretagare, lantbrukare och fiskare kommer att vara uteslutna från rätten till dessa stödformer. En sådan begränsning är svår att förstå, då det finns många korttidsutbildade även inom dessa grupper, som bör ges ökade möjligheter att ta del av samhällets utbildningssatsningar. Även i de fall ett direkt inkomstbortfall ej föreligger är ett ekonomiskt bidrag nödvändigt för att dessa grupper skall kunna delta i studieverksamhet utan att åsamkas stora kostnader för barntillsyn, vikarie eller dylikt. Utskottet biträder därför yrkandena i aktuell del i motionerna 1938 och 1939. Förslag till författningsändringar bör föreläggas riksdagen under innevarande år.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen beträffande behörighet för vissa grupper att erhålla timstudie- och dagstudiestöd med anledning av motionerna 1975: 1938 och 1975: 1939, båda i motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande kvotering av sökandena till timstudie- och dagstudiestöden

8. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 42 med ”Då det” och slutar på s. 43 med ”aktuell del.” bort ha följande lydelse: Att kvotera timstudie- och dagstudiestöden i kollektivt och enskilt sökande anser utskottet vara olyckligt, eftersom en sådan kvotering lätt kan leda till att vissa grupper blir diskriminerade. Utskottet avstyrker således kvoteringen av kollektivt och enskilt sökande av studiestöd och bifaller motionen 1940 i motsvarande del. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

att riksdagen beträffande kvotering av sökandena till timstudieoch dagstudiestöden med bifall till motionen 1975: 1940 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande studiemedlens storlek

9. av herrar Jonsson i Mora (fp) och Hagberg i Borlänge (vpk), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Motionsyrkanden om” och slutar med ”berörda delar.” bort ha följande lydelse:

Maximibeloppet för studiemedel har utgjort samma andel av bas -

SfU 1975:14

beloppet alltsedan den studiesociala reformen år 1964. Det torde inte kunna bestridas att de studerande, trots indexregleringen, fått vidkännas en betydande standardförsämring framför allt under senare år. Priserna på de tunga posterna i de studerandes konsumtion, mat och bostad, torde ha ökat inte oväsentligt snabbare än studiemedlen. Enligt utskottets mening är det otillfredsställande att de studerande skall vara hänvisade uteslutande till sådana förbättringar av sina ekonomiska förhållanden som följer av förändringar i den allmänna prisnivån. Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandena i motionerna 1201 och 1214 om en höjning av studiemedlen till 150 % av basbeloppet per läsår om 9 månader. Utskottet förutsätter att förslag av denna innebörd föreläggs riksdagen senare i år.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

att riksdagen beträffande studiemedlens storlek med anledning av motionerna 1975: 1201 och 1975: 1214, båda i motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande uppräkning och värdesäkring in. m. av studiebidraget inom studiemedelssystemet

10. av herrar Ringaby (m), Fridolfsson (m), Jonsson i Mora (fp) och Hagberg i Borlänge (vpk), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”aktuella delar.” bort ha följande lydelse:

När studiebidraget infördes motsvarade det 25 % av då utgående studiemedel. Genom de snabba basbeloppsförändringarna framför allt under senare år har studiebidragsdelen av studiemedlen blivit allt mindre med en därav följande ökad skuldsättning för de studerande. I samband med den studiesociala reformen år 1964 framhöll vederbörande departementschef att bl. a. intresset av en socialt rättvis rekrytering talade för att det fanns ett inslag av bidrag eller stipendium i studiemedelssystemet. Mot bakgrund av detta uttalande förefaller det utskottet anmärkningsvärt att man under hela den tid studiemedelsreformen varit i kraft inte försökt att ens tillnärmelsevis bibehålla den ursprungliga relationen mellan bidrag och lån i systemet. Studiebidragsdelen motsvarar f. n. knappt 16 % av studiemedelsbeloppet, vilket enligt utskottets mening är ett alltför lågt belopp för att hålla de studerandes skuldsättning på en rimlig nivå. Utskottet vill särskilt erinra om att vid remissbehandlingen av SVUX och även tidigare studiemedelsutredningens förslag flera remissinstanser gett uttryck åt den uppfattningen att studiebidragsdelen borde uppräknas och värdesäkras. Med det anförda anser utskottet sig böra biträda yrkandena om en uppräkning av studiebidragsdelen till 25 % av studiemedlen och om en värdesäkring av bidraget på denna nivå. I samband med en sådan uppräk -

SfU 1975:14

ning bör tidigare studiemedelstagare, sorn inte erhållit studiebidrag motsvarande 25 % av studiemedelsbeloppet, erhålla kompensation genom en avskrivning på studieskulden. Denna avskrivning bör vara av sådan omfattning att den i förening med uppburet bidrag motsvarar 25 % av uppburna studiemedel. Utskottet förutsätter att författningsändringar av nu angiven innebörd kommer att föreläggas riksdagen senare i år.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

att riksdagen beträffande uppräkning och värdesäkring m. m. av studiebidraget inom studiemedelssystemet med anledning av motionerna 1975: 1201, 1975: 1214 och 1975: 1937, samtliga i motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande en plan för höjning av studiebidraget inom studiemedelssystemet 11.

av herr Hagberg i Borlänge (vpk), som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”Vad sålunda” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

1 reservationen 10 har förordats en uppräkning av studiebidragsdelen till 25 % av studiemedlens totalbelopp. Denna uppräkning bör endast vara det första steget på väg mot studielön. I enlighet med vad som föreslås i motionen 1201 bör en plan utarbetas för en etappvis ytterligare höjning av bidragsdelen. Planen bör tillämpas i avvaktan på resultatet av den i reservationen 29 förordade utredningen om studielön. Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

att riksdagen beträffande en plan för höjning av studiebidraget inom studiemedelssystemet med anledning av motionen 1975: 1201 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande återbetalningsskyldighet i fråga om barntillägg och extra studiemedel

12. av herr Hagberg i Borlänge (vpk), som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 46 med ”Riksdagen har” och slutar på s. 47 med ”viss studerandegrupp” bort ha följande lydelse:

Ett stort studiehinder för den vuxne, som hunnit bilda familj och fått underhållsskyldighet mot barn, är försörjningen. Studieskulderna stiger mycket kraftigt för denna grupp, vilket försvårar fortsatt utbildning. Ur studiesocial synpunkt och även ur jämlikhetssynpunkt anser utskottet det därför befogat att återbetalningsskyldigheten slopas för barntilläggen

SfU 1975:14

och de extra studiemedlen vid dubbel bosättning. Riksdagen bör föreläggas förslag till erforderlig författningsändring redan i höst.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

att riksdagen beträffande återbetalningsskyldighet i fråga om barntillägg och extra studiemedel med anledning av motionerna 1975: 1201 och 1975: 1940, båda i motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande utbetalning av studiemedel

13. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”denna motion.” bort ha följande lydelse: Enligt

utskottets mening skulle en uppdelning av studiemedlen på flera utbetalningstillfällen skapa bättre förutsättningar för en god ekonomisk planering. Väsentligt är också att ett mindre belopp än det nuvarande utbetalningsbeloppet, i regel 6 652 kr. per kalenderhalvår, skulle minska frestelsen till det missbruk av studiemedlen som i flera fall förekommer på grund av lättheten att få studiemedel vid första ansökningstillfället. Utskottet biträder därför yrkandet i motionen 1946 och förutsätter att förslag om en ökning av antalet utbetalningstillfällen för studiemedel föreläggs riksdagen redan innevarande år.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

att riksdagen beträffande utbetalning av studiemedel med bifall till motionen 1975: 1946 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande sättet för begränsning av det totala studiemedelsbeloppet

14. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c), vilka anser

dels att det avsnitt av Utskottets yttrande på s. 48 som börjar med ”På grund” och slutar med ”i motionen.” bort ha följande lydelse:

Begränsningen av den tid under vilken en studerande äger rätt att uppbära studiemedel innebär för många deltidsstuderande minskade möjligheter att utnyttja studiemedlen under lika lång studietid som heltidsstuderande. En begränsning av det slag som föreslagits av SVUX, innebärande en maximering till en sammanlagd återbetalningsskyldighet av 10 basbelopp oavsett tidsperiod, är därför enligt utskottets mening att föredra. Riksdagen bör föreläggas förslag till en sådan författningsändring redan i höst.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

att riksdagen beträffande sättet för begränsning av det totala

SfU 1975:14

studiemedelsbeloppet med anledning av motionen 1975:1944 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande behovsprövningen mot egen inkomst vid studiemedelstilldelningen 15.

av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herr Fridolfsson (m), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med ”Även konstruktionen” och slutar med ”under utredningsarbetet” bort ha följande lydelse:

Reglerna om behovsprövning mot egen inkomst har inte genomgått några mer betydelsefulla ändringar sedan 1964 då nu gällande studiemedelssystem infördes. Studiemedelsutredningen föreslog i sitt betänkande Teknisk översyn av studiemedelssystemet (SOU 1973: 17) att fribeloppsgränsen vid behovsprövning mot egen inkomst skulle höjas till 55 % av basbeloppet per kalenderhalvår och att reduceringsfaktorn skulle utgöra hälften av den inkomstdel som översteg fribeloppet. Vid remissbehandlingen av detta förslag framförde åtskilliga remissinstanser, däribland CSN och skolöverstyrelsen, önskemål om en höjning av fribeloppsgränsen till 60 % av basbeloppet per termin.

I propositionen 1974: 14 tog departementschefen inte ställning till frågan om ändrade fribeloppsgränser och reduceringsfaktorer utan hänvisade till att ett ställningstagande borde anstå till dess att SVUX lagt fram sitt förslag. Även detta förslag innebär lättnader i beloppsprövningsreglerna. Mot bakgrund härav finner utskottet det anmärkningsvärt att departementschefen inte lagt fram något förslag om ändring av reglerna för behovsprövning mot egen inkomst.

Utskottet anser att det av SVUX framlagda förslaget har många förtjänster. Det är enkelt och lättfattligt för den enskilde. Det har också vunnit ett positivt bemötande under remissbehandlingen. Att i nuläget på just denna punkt anta SVUX förslag skulle dock medföra att systemet kompliceras ytterligare.

Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandena i motionerna 1214 och 1937 om att fribeloppsgränsen vid prövningen mot egen inkomst bör höjas till 55 % av basbeloppet per kalenderhalvår ävensom yrkandet i motionen 1937 om att inkomster över detta belopp endast skall reducera studiemedlen med hälften i stället för vad som nu gäller två tredjedelar. Utskottet förutsätter att förslag till författningsändring föreläggs riksdagen innevarande år.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

att riksdagen beträffande behovsprövningen mot egen inkomst vid studiemedelstilldelningen med bifall till motionen 1975:

SfU 1975:14

1937 i motsvarande del och med anledning av motionerna 1975: 1214 och 1975: 1938, båda i motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande behovsprövningen mot makes inkomst och förmögenhet vid studiemedelstilldelningen

16. av herrar Ringaby (m), Fridolfsson (m) och Jonsson i Mora (fp), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”inom skattelagstiftningen.” och det avsnitt på samma sida som börjar med ”Förslaget i” och slutar på s. 50 med ”biträda motionsyrkandet.” bort ha följande lydelse:

Under senare år har i den studiesociala debatten behovsprövningsreglerna mot makes ekonomi allt häftigare kritiserats. Tanken att rätten till studiemedel skall vara oberoende av makes inkomst- och förmögenhetsförhållanden grundas på principen att alla, oavsett kön, samlevnadsform och ekonomisk standard, skall betraktas som ekonomiskt självständiga individer så långt det kan anses rimligt med hänsyn till samhällsutvecklingen i övrigt. Den i propositionen förordade höjningen av den gräns där makes inkomst påverkar studiemedelstilldelningen ligger i linje härmed. Utskottet anser emellertid att denna höjning inte är tillräcklig och att makeprövningen i enlighet med yrkandena i motionerna 1937 och 1939 helt bör slopas. Riksdagen bör föreläggas författningsförslag av denna innebörd senare innevarande år. Med det anförda tillgodoses även yrkandena i motsvarande del i motionerna 1214, 1938, 1940 och 1947.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

att riksdagen beträffande behovsprövningen mot makes inkomst och förmögenhet med anledning av motionerna 1975: 1214, 1975: 1937, 1975: 1938, 1975: 1939, 1975: 1940, samtliga i motsvarande del, och motionen 1975: 1947 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som beträffande behovsprövningen mot makes inkomst anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 49 med ”Utskottet har” och slutar med ”inom skattelagstiftningen.” och det avsnitt på samma sida som börjar med ”Förslaget i” och slutar på s. 50 med ”biträda motionsyrkandet.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att prövningen mot makes inkomst bör slopas vid tilldelningen av studiemedel. Bedömningen av möjligheten att erhålla studiemedel måste utgå från den enskilde individens önskan och möjlighet att bedriva studier och bör vara helt oberoende

SfU 1975:14

av makes eller makas benägenhet att ekonomiskt medverka härtill. Utskottet biträder därför yrkandet i motionen 1940 såvitt här är i fråga. Förslag till författningsändring bör föreläggas riksdagen innevarande år.

Det anförda innebär att yrkandena i motionerna 1214, 1937, 1938, 1939 i aktuella delar och yrkandet i motionen 1947 i huvudsak tillgodoses. I övrigt avstyrker utskottet bifall till motionerna såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

a. att riksdagen beträffande behovsprövningen mot makes inkomst med anledning av motionerna 1975: 1214, 1975: 1937, 1975: 1938, 1975: 1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande del, och motionen 1975: 1947 ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

b. att riksdagen beträffande behovsprövningen mot makes förmögenhet avslår motionerna 1975: 1214, 1975: 1937, 1975: 1938, 1975: 1939, samtliga i motsvarande del.

beträffande inkomstbegreppet vid studiemedelstilldelningen

18. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”berörd del.” bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening saknas anledning att vid bestämmande av det inkomstunderlag som skall gälla vid studiemedelstilldelning göra en skillnad mellan det statskommunala och det statliga bostadstillägget. Det förhållandet att det statliga bostadstillägget räknas som inkomst vid behovsprövningen medför att åtskilliga barnfamiljer f. n. erhåller reducerade studiemedel. Detta kan enligt utskottets mening inte anses tillfredsställande. Någon större skillnad mellan de båda formerna av tilllägg föreligger inte och man bör därför bortse från båda när man bedömer om rätt till studiemedel skall anses föreligga eller ej. Utskottet förutsätter att riksdagen senare i år föreläggs förslag till författningsändring av innebörd att statligt bostadstillägg inte betraktas som inkomst vid studiemedelstilldelningen.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

att riksdagen beträffande inkomstbegreppet vid studiemedelstilldelningen med anledning av motionen 1975: 1944 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelningen

19. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herr Fridolfsson (m), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka anser:

SfU 1975:14

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Utskottet som” och slutar med ”dessa delar.” bort ha följande lydelse:

Vid behovsprövning mot egen och makes förmögenhet görs en skillnad mellan förmögenhet vid studiemedelstilldelning och förmögenhet vid återbetalning av studiemedel. I förra fallet får nämligen återbetalningspliktiga studiemedel inte avräknas som skuld från förmögenheten. Med skattepliktig förmögenhet förstås enligt 2 § förmögenhetsskatteförordningen kapitalvärdet av den skattskyldiges tillgångar i den mån samma värde överstiger kapitalvärdet av hans skulder. Enligt utskottets mening skiljer sig studiemedlen inte så väsentligt från andra förpliktelser som frånräknas förmögenheten som skuld att anledning till särbehandling finns vid studiemedelstilldelningen. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna 1937 och 1944, båda i motsvarande del. Förslag till erforderlig författningsändring bör föreläggas riksdagen senare i år.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

att riksdagen beträffande förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelningen med anledning av motionerna 1975: 1937 och 1975: 1944, båda i motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande avgiftsunderlagét vid återbetalning av studiemedel och förlängning av tiden härför

20. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”Väsentliga lättnader” och slutar med ”aktuella delar.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (res. nr 16) tillstyrkt bifall till i motionerna 1937 och 1939 framförda yrkanden av innebörd att man vid behovsprövning i samband med studiemedelstilldelning skall bortse från makes ekonomi. Enligt utskottets mening bör i förevarande hänseende samma regler gälla vid tilldelning som vid återbetalning av studiemedel. Avgiftsunderlaget bör alltså i enlighet med vad som yrkas i motionen 1937 fastställas oberoende av makes inkomst och förmögenhet. Härigenom tillgodoses yrkandet i motionen 1214 i motsvarande del.

Som skäl mot att frikoppla återbetalningsskyldigheten från makes ekonomi har ibland anförts att marginaleffekterna för en make som tidigare varit hemma och vårdat barn skulle bli alltför stora vid dennes inträde på arbetsmarknaden. Utvecklingen visar emellertid att förvärvsbenägenheten hos högutbildade är i ständigt stigande. Samtidigt har fribcloppet höjts. Detta innebär i praktiken att återbetalningen vid inkomster av begränsad omfattning blir relativt låg. Detta får i sin tur naturligtvis till följd att studieskulden inte avtar i beräknad takt. Make

SfU 1975:14

som varit hemmavarande för vård av barn som fyllt högst tio år — eller för vård av anhörig som på grund av handikapp, ålder eller sjukdom varit i behov av omvårdnad — bör därför ges rätt att förlänga återbetalningstiden med motsvarande tid, dock längst till 60 års ålder. En sådan garantiregel skulle syfta till att hålla den årliga avgiften på rimlig nivå. Utskottet biträder därför motionen 1937 i motsvarande del.

Förslag till författningsändringar bör föreläggas riksdagen under innevarande år.

dels att utskottet bort hemställa

under 19

att riksdagen beträffande avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel med anledning av motionerna 1975:1214 och 1975: 1937 båda i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

under 20

att riksdagen beträffande förlängning av tiden för återbetalning av studiemedel med anledning av motionen 1975:1937 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande storleken av inkomst prövat tillägg och av behovsprövat tilllägg, inkomstgränsen vid sådana tillägg och åldersgränsen för inkomstprövat tillägg

21. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 52 med ”Förslaget i” och slutar pä s. 53 med ”i fråga.” bort ha följande lydelse: En

av de viktigaste åtgärderna för att komma från den nuvarande sociala snedrekryteringen till högre studier är att samhällets stöd till studerande på gymnasial nivå är av sådan omfattning att förmånerna är rekryteringsbefrämjande. Såväl inkomstprövat tillägg som behovsprövat tillägg bör därför räknas upp väsentligt samtidigt med att inkomstgränsema höjs. I enlighet med vad som yrkats i motionen 1940 bör inkomstprövat tillägg höjas till 150 kr. i månaden, behovsprövat tillägg till 220 kr. i månaden och inkomstgränserna till 35 000 kr. Åldersgränsen för inkomstprövat tillägg bör sänkas till 16 år. Förslag härom bör föreläggas riksdagen senare i år.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

att riksdagen beträffande storleken av inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg, inkomstgränsen vid sådana tillägg samt åldersgränsen för inkomstprövat tillägg med anledning av motionen 1975:1940 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1975:14

beträffande förmögenheten i det ekonomiska underlaget för inkomstprövat tillägg

22. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”1 anslutning” och slutar med ”nämnda del.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund inte minst av den fortlöpande penningvärdeförsämringen skäl som talar för en uppräkning av den förmögenhetsgräns som bör lämnas obeaktad vid bedömningen av rätten till inkomstprövat tillägg. I vart fall bör enligt utskottets mening denna rätt bli mindre beroende än nu av förekomsten av förmögenhet. Förmögenheten kan nämligen ofta bestå av svårrealiserbara tillgångar som lämnar ringa eller ingen avkastning. Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandet i motionen 1944 att man i det ekonomiska underlag som ligger till grund för bedömningen av rätten till inkomstprövat tillägg skall räkna in endast 10 % — i stället för som nu 20 % — av egen, makes eller föräldrars förmögenhet över 50 000 kr. Förslag härom bör föreläggas riksdagen innevarande år.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

att riksdagen beträffande förmögenheten i det ekonomiska underlaget för inkomstprövat tillägg med anledning av motionen 1975: 1944 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande inackorderingstilläggets storlek

23. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”nämnda delar” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar uppfattningen att det finns anledning höja inackorderingstillägget. Den i propositionen förordade höjningen är emellertid inte tillräcklig. Inackorderingstillägget bör enligt utskottets mening höjas till samma belopp som det, varmed högsta resetillägget i fortsättningen kommer att utgå, nämligen 195 kr. per månad. Utskottet tillstyrker således motionen 1938 i motsvarande del. Det anförda innebär att motionen 1940 i motsvarande del delvis tillgodoses.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

att riksdagen beträffande inackorderingstilläggets storlek med bifall till motionen 1975: 1938 i motsvarande del samt med

SfU 1975:14

anledning av motionen 1975: 1940 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört.

24. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”nämnda delar.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att det finns anledning höja inackorderingstillägget. Den i propositionen förordade höjningen är emellertid inte tillräcklig. Inackorderingstillägget bör enligt utskottets mening höjas till 250 kr. per månad. Genom denna höjning blir det möjligt för inackorderade elever att få täckning för merkostnaderna vid inackordering i betydligt större utsträckning än för närvarande. Utskottet tillstyrker således motionen 1940 i berörd del. Det anförda innebär att motionen 1938 i motsvarande del tillgodoses fullt ut.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

att riksdagen beträffande inackorderingstilläggets storlek med bifall till motionen 1975: 1940 i motsvarande del och med anledning av motionen 1975: 1938 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört.

beträffande hemreseersättning till inackorderade elever

25. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), Fridolfsson (m), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Utskottet konstaterar” och slutar med ”till känna.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör de nya regler, som skall börja tilllämpas budgetåret 1975/76, om rätt till hemresor för inackorderade elever utformas i enlighet med riksdagens tidigare beslut, så att de för elever inom egen gymnasieregion innefattar rätt till en fri hemresa per vecka. Inackorderade elever, som studerar utanför den egna gymnasieregionen, bör få fria hemresor två gånger per månad eller högst 18 hemresor för ett läsår om nio månader. Utskottet tillstyrker således bifall till motionen 1938 i motsvarande del. Det anförda innebär även att det nu aktuella yrkandet i motionen 1940 delvis tillgodoses.

dels att utskottet under 25 bort hemställa

att riksdagen beträffande hemreseersättning till inackorderade elever med bifall till motionen 1975: 1938 och med anledning av motionen 1975: 1940, båda i motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6 Riksdagen 1975.11 sami. Nr 14

SfU 1975:14

26. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka — under förutsättning av bifall till reservationerna 23 och 25 — anser att utskottet under 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1938 i motsvarande del och med anledning av propositionen 1975: 23 och motionen 1975: 1940 i motsvarande del antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 3 kap. 7 § lagen om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Regeringens förslag Reservanternas förslag

3 kap.

7 §

Inackorderingstillägg utgår till Inackorderingstillägg utgår med studerande som behöver inackor- 195 kronor i månaden till stude dering.

Tillägget utgör 170 kronor rande som behöver inackordering.

i månaden. För studerande vars Tillägget omfattar dessutom rätt

färdväg mellan hemorten och in- till fria hemresor enligt de närma ackorderingsorten

uppgår till minst re bestämmelser som meddelas av

40 kilometer omfattar tillägget regeringen eller myndighet som re dessutom

rätt till fria hemresor en- geringen utser,

ligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

27. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som — under förutsättning av bifall till reservationen 24 — anser att utskottet under 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1940 i motsvarande del och med anledning av propositionen 1975: 23 och motionen 1975: 1938 i motsvarande del antar följande såsom Reservantens förslag betecknade lydelse av 3 kap. 7 § lagen om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Regeringens förslag Reservantens förslag

3 kap.

7 Inackorderingstillägg utgår till studerande som behöver inackordering. Tillägget utgör 170 kronor i månaden. För studerande vars färdväg mellan hemorten och inackorderingsorten uppgår till minst 40 kilometer omfattar tillägget dessutom rätt till fria hemresor enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

§

Inackorderingstillägg utgår till studerande som behöver inackordering. Tillägget utgör 250 kronor i månaden. För studerande vars färdväg mellan hemorten och inackorderingsorten uppgår till minst 40 kilometer omfattar tillägget dessutom rätt till fria hemresor enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

SfU 1975:14

28. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka — under förutsättning av bifall till reservationen 25 — anser att utskottet under 26 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1975: 23 och motionerna 1975: 1938 och 1975: 1940, båda i motsvarande del, antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 3 kap. 7 § lagen om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Regeringens förslag Reservanternas förslag

3 kap.

7 §

Inackorderingstillägg utgår till Inackorderingstillägg utgår med studerande som behöver inackor- 170 kronor i månaden till stude dering.

Tillägget utgör 170 kronor rande som behöver inackordering.

i månaden. För studerande vars Tillägget omfattar dessutom rätt

färdväg mellan hemorten och in- till fria hemresor enligt de närma ackorderingsorten

uppgår till re bestämmelser som meddelas av

minst 40 kilometer omfattar till- regeringen eller myndighet som re lägget

dessutom rätt till fria hem- geringen utser,

resor enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

beträffande utredning om studielön

29. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med ”Motionsyrkanden om” och slutar med ”berörda delar.” bort ha följande lydelse:

Studiemedelssystemet tillgodoser i sin nuvarande utformning inte rimliga rättvisekrav. De senast kända undersökningarna utvisar att endast en av tio ungdomar från socialgrupp 3 går till högskoleutbildning mot åtta av tio från socialgrupp 1. Trots att utbildningssektorn på senare år expanderat starkt förefaller utbildning utöver grundskola och gymnasium inte vara tillgänglig för ekonomiskt och i studiehänseende eftersatta grupper. Det väsentligaste syftet med 1964 års studiesociala reform, nämligen att bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning, har alltså ännu inte kunnat tillgodoses. Ett verksamt medel att nå det angivna syftet skulle enligt utskottets mening kunna vara att införa studielön. Frågan om och i vad mån en sådan studiefinansieringsform skulle kunna positivt påverka ekonomiskt eftersatta gruppers vilja att studera eller vilken effekt en studielön skulle kunna få på vuxenutbildningen i ett system med återkommande utbildning som inslag har ännu aldrig utretts. Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandena i motionerna 1201 och 1940.

6f Riksdagen 1975. 11 sami. Nrl4

SfU 1975:14

dels att utskottet under 30 bort hemställa

att riksdagen beträffande utredning om studielön med bifall till motionerna 1975: 1201 och 1975: 1940 båda i motsvarande del hos regeringen begär utredning och förslag rörande införande av studielön, varvid särskilt bör beaktas studielönens betydelse för att bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.

beträffande särskilda vuxenutbildningsnämnder

30. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herr Fridolfsson (m), fröken Rogesiam (c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 59 med ”Bakgrunden till” och slutar på s. 60 med ”motsvarande delar.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med reservanterna i utbildningsutskottet att studieförbunden bör vara huvudmän för den uppsökande verksamheten. Dessa har genom sin breda förankring i olika folkrörelser goda förutsättningar för intensifierade insatser med uppsökande verksamhet. Dessutom har förbunden många års erfarenhet av uppsökande verksamhet inom folkrörelser, på arbetsplatser och i bostadsområden. Enligt utskottets uppfattning bör således den uppsökande verksamheten byggas ut genom studieförbunden och i samverkan med deras medlemsorganisationer.

Mot bakgrund av detta är det naturligt att såsom motionärerna anför, vuxenutbildningsnämnderna i sin helhet utses av landstinget. På detta sätt speglar de bäst regionens befolkningsstruktur och utbildningsbehov. Enligt utskottets mening finns det anledning utgå ifrån att nämnden därigenom får en sammansättning som väl tillgodoser de skiftande intressen som finns inom fackliga organisationer, folkrörelser, näringsliv m. m. Det bör stå de landsting som så önskar fritt att lägga de uppgifter som ankommer på den särskilda vuxenutbildningsnämnden på någon av de redan befintliga nämnderna inom landstinget, t. ex. utbildnings- eller kulturnämnderna. Därigenom vinner man fördelen av att utnyttja en redan befintlig administration och undviker att bygga upp ett nytt administrativt organ.

Vid fördelning av bidragen tili uppsökande verksamhet bör samråd äga rum med t. ex. studieförbunden via länsbildningsförbundet eller med andra berörda organisationer. Detta kan ske exempelvis genom att länsbildningsförbundet väljer ett antal representanter som utgör det organ med vilket vuxenutbildningsnämnden skall samråda vid behandling av anslagen till uppsökande verksamhet. Därigenom har studieförbunden och deras medlemsorganisationer möjlighet att påverka prioriteringen mellan olika typer av projekt, geografisk förläggning m. m.

SfU 1975:14

85 Utskottet ansluter sig även till den i motionen 1975: 1938 framförda åsikten att till vuxenutbildningsnämndens uppgifter skall höra att till studieförbunden fördela medel till uppsökande verksamhet bland korttidsutbildade, inte bara på arbetsplatser utan också i bostadsområden, och medel för utbildning av studieorganisatörer samt bevilja dels sådana särskilda vuxenstudiestöd som inte avser högskoleutbildning, dels timstudie- och dagstudiestöd. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 32 bort hemställa

a. att riksdagen beträffande inrättande av särskilda vuxenutbildningsnämnder med bifall till motionerna 1975: 1938 och 1975: 1939 båda i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

b. att riksdagen beträffande dessa nämnders uppgifter med bifall till motionen 1975: 1938 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning av avgifterna för olika ändamål

31. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka — under förutsättning av bifall till reservationen 1 — anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”Utbildningsutskottet anför” och slutar med ”för studiestöd.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motionen 1937 framförda åsikten om finansieringen. Rimligen bör här skattefinansiering i vedertagen bemärkelse tillämpas såsom sker inom studiemedelssystemet. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen 1937 i berört hänseende. Utskottets ställningstagande innebär att frågan om fördelning av avgifterna inte påkallar något riksdagens uttalande.

Utskottets ställningstagande innebär vidare att ytterligare budgetmedel måste tillföras dels anslaget Studiebidrag m. m. med 9 milj. kr. för finansiering av timstudie- och dagstudiestöd, dels anslaget Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. med 4,8 milj. kr.

dels att utskottet bort hemställa under 33

att riksdagen beträffande lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning av avgifterna på olika ändamål med bifall till motionen 1975: 1937 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1975: 1938, 1975: 1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande del,

SfU 1975:14

dels avslår vid propositionen 1975: 23 fogat förslag till lag om vuxenutbildningsavgift,

dels förklarar att vad som föreslagits i propositionen i fråga om fördelningen av vuxenutbildningsavgifterna inte påkallar något riksdagens yttrande.

under 37

att riksdagen till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag om 566 000 000 kr.

under 43

att riksdagen till Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 4 800 000 kr.

32. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med ”Vid en” och slutar med ”olika stödformerna” bort ha följande lydelse:

Förslaget om särskilt vuxenstudiestöd har enligt utskottets mening fått en alltför ringa omfattning. De som kan få del av de särskilda vuxenstudiestöden vid längre studier utgör endast en ringa andel av dem som nu deltar i vuxenutbildning. Även beträffande timstudie- och dagstudiestöd föreligger ett större behov av antal stöd än vad som täcks genom regeringens medelsförslag. Utskottet anser därför att en väsentlig utökning av antalet stöd bör ske. Fördelningen av ett ökat antal särskilda vuxenstudiestöd vid längre studier bör därvid göras så att stöden utgår även till andra högskolestuderande än till dem som genomgår YTH-utbildning. Totalt 1 000 stöd bör kunna disponeras för högskolestuderande,

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”för studiestöd” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte ansluta sig till propositionens förslag om att vuxenutbildningsavgiften skall användas även för annat ändamål än bidrag inom de olika vuxenstudiestödsformerna. Övriga kostnader för reformen samt medel som skall lånas ut till studiemedelsfonden bör därför finansieras över statsbudgeten och inte genom en specialdestinerad avgift. Härigenom ges även utrymme för en ökning av omfattningen av vuxenstudiestöden i enlighet med vad utskottet tidigare förordat.

Med det anförda biträder utskottet yrkandena i motionerna 1938 och 1939 om att den föreslagna vuxenutbildningsavgiften, för första halvåret 1976 ca 100 milj. kr., i sin helhet används för särskilda vuxenstudiebidrag vid längre studier och för timstudie- och dagstudiestöd, vilka därigenom bör kunna utgå i en dubbelt så stor omfattning mot vad som förordats i propositionen.

SfU1975:14

87 På grund av den förordade användningen av vuxenutbildningsavgiften måste ytterligare budgetmedel med 4,8 milj. kr. tillföras anslaget Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. och med 15 milj. kr. tillföras Studiemedelsfonden för utlåning.

dels att utskottet bort hemställa under 33

att riksdagen beträffande lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning av avgifterna på olika ändamål med anledning av regeringens förslag i propositionen 1975: 23 och motionerna 1975: 1938, 1975: 1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande del, samt med avslag på motionen 1975: 1937 i motsvarande del

dels antar vid propositionen fogat förslag till lag om vuxenutbildningsavgift med den ändringen att 2 och 4 §§ erhåller följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse

Regeringens förslag 2 §

Arbetsgivare erlägger

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till den del av arbetstagares lön eller ersättning sorn för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Hänsyn tages ej heller till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid beräkningen från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring föreligger.

Avgift erlägges

4§

Vuxenutbildningsavgiften skall användas till täckande av kostnader för timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973: 349) och för vuxenutbildning enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Reservanternas förslag 2 §

utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid beräkningen från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring föreligger.

vid inkomsttaxeringen.

4 §

Vuxenutbildningsavgiften skall användas till täckande av kostnader för timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973: 349) enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

SfU 1975:14

dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om fördelning av vuxenutbildningsavgifterna för olika ändamål, under 43 .

att riksdagen till Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 4 800 000 kr.

under 44

att riksdagen till Studiemedelsfonden för budgetåret 1975/76 på kapitalbudgeten under statens utlå.ningsfonder anvisar ett investeringsansiag av 525 000 000 kr.

33. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 43 sorn börjar med ”Vid en” och slutar med ”olika stödformerna.” bort ha följande lydelse:

Det antal studiestöd, vartill beräknats medel i propositionen, kommer enligt utskottets mening att ge ytterst marginella effekter. Redan SVUX och FÖVUX förslag i vad gäller antalet studiestöd anser utskottet ligga alltför lågt, och förslagen från dessa kommittéer får anses innebära ett absolut minimikrav på det antal stöd som bör utgå. Utskottet biträder därför yrkandet i motionen 1940 om att medel bör beräknas för samma antal stöd som SVUX och FÖVUX föreslagit.

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 61 som börjar i första stycket med ”Då utskottet” och slutar med ”av avgiftsunderlaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en utvidgning av det antal studiestöd som skall utgå vid vuxenutbildning. Finansieringen härav bör ske genom en höjning av vuxenutbildningsavgiften, Utskottet biträder

1 nuläget förslaget till lag om vuxenutbildningsavgift med den ändring av avgiftsunderlaget som förordas i det följande och förutsätter att förslag om höjning av procentsatsen för avgiften för att täcka den förordade utvidgningen av antalet vuxenstudiestöd och den i reservationen

2 till utbildningsutskottets betänkande 1975:16 förordade kraftigare satsningen på uppsökande verksamhet föreläggs riksdagen senare under innevarande år.

dels att utskottet under 33 bort hemställa

att riksdagen beträffande lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning av avgifterna på olika ändamål med anledning av regeringens förslag i, propositionen 1975:23 och motionerna 1975:1938, 1975:1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande del, samt med avslag på motionen 1975: 1937 i motsvarande del

SfU 1975:14

dels antar vid propositionen 1975: 23 fogat förslag till lag om vuxenutbildningsavgift med den ändringen att 2 § erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 § 2 §

Arbetsgivare erlägger Arbetsgivare erlägger

vid inkomsttaxeringen. vid inkomsttaxeringen.

dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om fördelningen av vuxenutbildningsavgifterna för olika ändamål, dels hos regeringen begär förslag under innevarande år om en höjning av vuxenutbildningsavgiften i enlighet med vad utskottet anfört.

beträffande plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet

34. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”av stöden.” bort ha följande lydelse: Även med den fördubbling av antalet stöd för vuxna vid såväl kortare som längre studier i inledningsskedet av reformen som utskottet förordat i det föregående kommer tillgången till studiestöd att vara starkt begränsad. Härtill kommer att den som en gång beviljats särskilt vuxenstudiestöd för viss utbildning och som fullföljer utbildningen alltid kommer att få företräde till fortsatt stöd. Eftersom antalet terminskurser är relativt få, innebär detta att de föreslagna vuxenstudiestöden för längre studier kommer att vara intecknade för ett antal terminer. Andra studerande kan således erbjudas det särskilda vuxenstudiestödet endast om nya stöd inrättas. Utskottet anser på grund av det anförda att det är nödvändigt att en snabb utbyggnad sker under de närmaste åren för att allt fler vuxna skall få del av stöden. Regeringen bör därför i nästa års budgetproposition lägga fram förslag om fortsatt utbyggnad av dels det särskilda vuxenstudiestödet, dels timstudie- och dagstudiestöden.

dels att utskottet under 34 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1975: 1938 och 1975: 1939, båda motionerna i motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande bidrag till hälso- och sjukvård för studerande

35. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

Sfi) 1975:14

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med ”Utskottet som” och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks.” bort ha följande lydelse:

De statliga anslagen till studerandehälsovården har aldrig kommit upp i den storlek som från början förutsatts. Man har därför på flera kårorter inte kunnat uppnå den avsedda ambitionsnivån. Förslaget i propositionen innebär att anslaget per studerande i fast penningvärde minskar för alla kårorter och att inte någon kårort kommer att få rimlig kompensation för kostnadsökningarna. Främst drabbas de kårorter som har ett studerandeantal över 10 000. Detta måste enligt utskottets mening anses otillfredsställande mot bakgrund av det dokumenterat stora behovet av sjuk- och hälsovård bland studerande. I avvaktan på behandlingen av det förslag som lagts fram av studerandehälsovårdsutredningen finner utskottet det angeläget att studerandehälsovården ges tillräckliga ekonomiska resurser. Statsbidraget bör därför räknas upp till 16 respektive 11 kr. per studerande i enlighet med socialstyrelsens förslag.

dels att utskottet under 41 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1217 och med anledning av propositionen 1975: 1 till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 750 000 kr.

Särskilt yttrande

av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka anför:

Den utredning som riksdagen begärde förra året för att göra en allsidig och förutsättningslös översyn av hela det studiesociala systemet bör samordna de studiesociala villkoren för ungdoms- och vuxenstuderande i ett system som ger ett ekonomiskt tillfredsställande utfall för båda studerandegrupperna. En sådan konstruktion skulle också ge ökade möjligheter för den enskilde att välja mellan en direkt utbildningsgång i ungdomsåren och en varvad utbildningsgång. I sammanhanget bör beaktas att skillnaden mellan de ungdomsstuderande som fullföljer sina studier i en följd och de vuxenstuderande som efter några års arbete återupptar sina studier ofta inte är särskilt stor. Vid utredningsarbetet bör hänsyn tas till att det i båda kategorierna finns såväl ensamstående studerande som studerande vilka har bildat familj och har försörjningsplikt mot denna.

I sammanhanget bör utredningen även beakta de problem sorn finns för många myndiga ungdomar under 20 år på grund av sambandet med

SfU 1975:14

föräldrarnas ekonomi när det gäller att erhålla behovsprövad studiehjälp för gymnasiestudier. Det måste anses direkt otillfredsställande att samtidigt som dessa ungdomar i många fall inte bor hemma och inte heller erhåller underhåll från föräldrarna deras möjligheter att erhålla studiestöd är beroende av vilka inkomster och förmögenhetstillgångar föräldrarna har. Åldersgränsen för rätt till studiemedel bör därför sänkas till 18 år.

SfU 1975:14

92 Bilaga 1

Nr 2y

Utbildningsutskottets yttrande över vissa delar av propositionen 1975:23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m. jämte motioner

T ill socialförsäkringsutskottet

Genom beslut den 8 april 1975 har socialförsäkringsutskottet hemställt att utbildningsutskottet avger yttrande över propositionen 1975: 23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m. m. såvitt gäller de till socialförsäkringsutskottet remitterade punkterna 5 och 6 i propositionens hemställan (prop. s. 230), i vilka regeringen föreslagit riksdagen

1. att godkänna inrättande av särskilda vuxenutbildningsnämnder med de uppgifter som angetts i propositionen (punkten 5),

2. att godkänna vad som i propositionen föreslagits i fråga om fördelning av vuxenutbildningsavgifterna på olika ändamål för vuxenutbildning (punkten 6).

Vidare har socialförsäkringsutskottet hemställt att utbildningsutskottet avger yttrande över följande med anledning av propositionen framförda motionsyrkanden.

1975: 1937 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att avslå det till propositionen 1975: 23 fogade förslaget till Lag om vuxenutbildningsavgift (yrkandet 2),

1975: 1938 av herr Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar

1. att landstingen utser vuxenutbildningsnämnd, med uppgift att fördela medel för uppsökande verksamhet och för utbildning av studieorganisatörer, samt bevilja dels sådana särskilda vuxenstudiestöd som inte avser högskoleutbildning, dels timstudie- och dagstudiestöd, på sätt som angivits i motionen (yrkandet 1),

2. att till respektive anslag för vuxenutbildning anvisa medel för täckande av beräknade kostnader på sätt som angivits i motionen (yrkandet 3),

1975: 1939 av herr Helén m. fl. (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen -

SfU 1975:14

1. beslutar att vuxenutbildningsnämnderna skall utses av landstingen enligt riktlinjerna i motionen (yrkandet 8),

2. beslutar att vuxenutbildningsavgiften enbart skall användas för att finansiera vuxenstudiestöden enligt riktlinjerna i motionen (yrkandet 12),

1975: 1940 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt gäller hemställan att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975: 23 beslutar att finansieringen för täckandet av anslag enligt motionen skall ske genom en höjning av arbetsgivaravgiften (yrkandet 15).

I propositionen 1975:23 föreslå på grundval av bl. a. förslag från kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) åtgärder inom vuxenutbildningens område. Särskilda insatser föreslås för att nå dem som har kort eller bristfällig utbildning. Förslag läggs också fram om ökade bidrag till studiecirkelverksamhet och studieförbund samt om bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden. Reformerna föreslås finansierade genom en ny särskild arbetsgivaravgift, kallad vuxenutbildningsavgift, om 0,15 %.

I propositionen föreslås att en särskild vuxenutbildningsnämnd skall inrättas i varje län. Vuxenutbildningsnämnden skall besluta om fördelning av medel till projekt för uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt bevilja dels sådana särskilda vuxenstudiestöd som inte avser högskoleutbildning, dels timstudie- och dagstudiestöd. Nämnderna skall bestå av nio ledamöter varav tre skall företräda fackliga organisationer med Landsorganisationen i Sverige (LO) som huvudorganisation och två skall företräda facklig organisation med Tjänstemännens centralorganisation (TCO) som huvudorganisation. Fyra ledamöter bör enligt förslaget vara väl förtrogna med utbildningsväsendet inom länet. De senare bör vara politiskt valda förtroendemän inom primärkommun eller landstingskommun.

Företrädarna för de fackliga organisationerna bör enligt propositionens förslag nomineras av berörda FCO-distrikt och regionala TCOkommittéer i den ordning huvudorganisationerna bestämmer och därefter förordnas av regeringen. De fyra övriga ledamöterna skall väljas av landstingskommun.

I motionerna 1975: 1938 och 1975: 1939 framhålls det som väsentligt att vuxenutbildningsnämndens sammansättning speglar regionens befolkningsstruktur och utbildningsbehov. Detta kan enligt motionärerna enklast ske genom att vederbörande landsting utser vuxenutbildningsnämnden i dess helhet. Det skall stå landstingen fritt att besluta att t. ex. ■den landstingskommunala utbildnings- eller kulturnämnden skall fungera som vuxenutbildningsnämnd. I motionen 1975: 1938 tas även upp frågan om vuxenutbildningsnämndens uppgifter. Enligt motionärernas upp -

SfU 1975:14

fattning skall inte bara medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatser inklusive utbildning av studieorganisatörer, utan även medel till uppsökande verksamhet i bostadsområden kanaliseras via vuxenutbildningsnämnderna.

Utbildningsutskottet anser i likhet med departementschefen att berörda fackliga organisationer bör ha ett stort inflytande på handläggningen av ärenden som rör fördelning av medel för uppsökande verksamhet. Det är naturligt då de fackliga organisationerna i betydande utsträckning representerar de grupper för vilka den föreslagna förbättrade vuxenutbildningen främst är avsedd. Utskottet ansluter sig således till propositionens förslag om hur vuxenutbildningsnämnderna skall utses och har för sin del inte något att erinra mot vad som i propositionen anförts i fråga om nämndernas uppgifter. Som en följd av detta ställningstagande anser utskottet att socialförsäkringsutskottet bör föreslå riksdagen att avslå motionerna 1975: 1938 yrkandet 1 och 1975: 1939 yrkandet 8.

Den i propositionen föreslagna vuxenutbildningsavgi/ten beräknas under budgetåret 1975/76 (dvs. första halvåret 1976) ge en inkomst av ca 100 milj. kr. Återstående kostnader för reformerna, dvs. 12 milj. kr., skall täckas med skattemedel. Riksdagen föreslås bl. a. godkänna att av influtna avgiftsmedel 27,6 milj. kr. tas i anspråk för olika ändamål under förslagsanslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet, 4,8 milj. kr. för olika ändamål under anslaget Bidrag till studieförbund och 5,0 milj. kr. för anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.

Avslag på den i propositionen föreslagna lagen om vuxenutbildningsavgift yrkas i motionen 1975: 1937. Enligt motionärernas mening bör finansiellt utrymme för i motionen godtagna reformförslag skapas på annat sätt, dvs. genom att ytterligare medel anvisas på riksstaten till bl. a. anslagen Bidrag till studiecirkelverksamhet, Bidrag till studieförbund och Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.

I motionerna 1975: 1938 och 1975: 1939 hävdas att bl. a. reformerna i vad gäller studiecirkelverksamhet, studieförbundens verksamhet och uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. inte bör finansieras genom vuxenutbildningsavgift. I stället måste medel anvisas över riksstaten.

En höjning av vuxenutbildningsavgiften föreslås i motionen 1975: 1940 för att finansiera vissa i motionen framförda förslag.

Utbildningsutskottet finner det väl motiverat att de propositionen föreslagna reformerna i vad gäller vidgad vuxenutbildning finansieras genom en vuxenutbildningsavgift och har för sin del inte något att erinra mot den föreslagna fördelningen av de i propositionen beräknade inkomsterna. Utskottet föreslår alltså att socialförsäkringsutskottet avstyrker motionerna 1975: 1937 yrkandet 2, 1975: 1939 yrkandet 3 och 1975: 1939 yrkandet 12. Sedan utskottet slutbehandlat motionen 1975:

SfU 1975:14

1940 återkommer utskottet eventuellt till frågan om en höjning av vuxenutbildningsavgiften och om fördelningen av den genom höjningen inflytande ytterligare avgiftsinkomsten.

Beträffande de delar av propositionen 1975: 23 jämte motionsyrkanden som remitterats till utbildningsutskottet hänvisas till utbildningsutskottets betänkande 1975: 16.

Stockholm den 17 april 1975

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fröken Rogestam (c), herr Jonsson i Alingsås (fp), fru Ekelund (c) och fru Nordlander (vpk).

Avvikande meningar

1. beträffande vuxenutbildningsnämnder av herrar Nordstrandh (m). Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred (c), fröken Rogestam (c), herr Jonsson i Alingsås (fp) och fru Ekelund (c) som anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utbildningsutskottet anser” och på s. 3 slutar ”yrkandet 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att vuxenutbildningsnämnden bäst speglar regionens befolkningsstruktur och utbildningsbehov om den i sin helhet utses av landstingen. Enligt utskottets mening finns det anledning utgå från att nämnden därigenom får en sammansättning som väl tillgodoser de skiftande intressen som finns inom fackliga organisationer, folkrörelser, näringsliv m. m. Det bör stå landstingen fritt att låta vuxenutbildningsnämndens uppgifter åvila annan, redan existerande landstingskommunal nämnd, t. ex. utbildnings- eller kulturnämnd. Utskottet ansluter sig även till den i motionen 1975: 1938 framförda åsikten att till vuxenutbildningsnämndens uppgifter skall höra att fördela medel bl. a. till uppsökande verksamhet bland korttidsutbildade både på arbetsplatser och i bostadsområden. Enligt utbildningsutskottets mening bör socialförsäkringsutskottet föreslå riksdagen att med anledning av propositionen och med bifall till motionerna 1975: 1938 yrkandet 1 och 1975: 1939 yrkandet 8 godkänna inrättande av särskilda vuxenutbildningsnämnder med de uppgifter som angetts i motionen 1975: 1938.

SfU 1975:14

2. beträffande finansiering av vissa vuxenutbildningsutgifter av herrar Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred (c), fröken Rogestam (c), herr Jonsson i Alingsås (fp) och fru Ekelund (c) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Utbildningsutskottet finner” och slutar ”ytterligare avgiftsinkomsten” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte acceptera att allmänna utbildningskostnader finansieras genom specialdestinerade avgifter. Sådana bör liksom hittills solidariskt täckas med skattemedel. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att nya skatteintäkter kommer att bli följden av de föreslagna nya beskattade studiesociala förmånerna.

Erforderliga medel för studiecirkelverksamhet, studieförbundens verksamhet och uppsökande verksamhet bör alltså anvisas över riksstaten. Utskottet kommer att lägga fram förslag härom. Utbildningsutskottet föreslår med tillstyrkan av ifrågavarande motionsyrkanden såvitt gäller de till utbildningsutskottet remitterade anslagsändamålen att socialförsäkringsutskottet föreslår riksdagen att avslå regeringens förslag i vad gäller avgiftsfinansiering.

SfU 1975:14

97 Bilaga 2

Nr 3y

Utbildningsutskottets yttrande över vissa delar av propositionen 1975:23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m. jämte motioner

Till socialförsäkringsutskottet

Genom beslut den 8 april 1975 har socialförsäkringsutskottet hemställt att utbildningsutskottet avger yttrande över propositionen 1975: 23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m. m. såvitt gäller de till socialförsäkringsutskottet remitterade punkterna 5 och 6 i propositionens hemställan (prop. s. 230), i vilka regeringen föreslagit riksdagen

1. att godkänna inrättande av särskilda vuxenutbildningsnämnder med de uppgifter som angetts i propositionen (punkten 5),

2. att godkänna vad som i propositionen föreslagits i fråga om fördelning av vuxenutbildningsavgiftema på olika ändamål för vuxenutbildning (punkten 6).

Vidare har socialförsäkringsutskottet hemställt att utbildningsutskottet avger yttrande över följande med anledning av propositionen framförda motionsyrkanden.

1975:1937 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att avslå det till propositionen 1975: 23 fogade förslaget till Lag om vuxenutbildningsavgift (yrkandet 2),

1975: 1938 av herr Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar

1. att landstingen utser vuxenutbildningsnämnd, med uppgift att fördela medel för uppsökande verksamhet och för utbildning av studieorganisatörer, samt bevilja dels sådana särskilda vuxenstudiestöd som inte avser högskoleutbildning, dels timstudie- och dagstudiestöd, på sätt som angivits i motionen (yrkandet 1),

2. att till respektive anslag för vuxenutbildning anvisa medel för täckande av beräknade kostnader på sätt som angivits i motionen (yrkandet 3),

1975: 1939 av herr Helén m. fl. (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen 1.

beslutar att vuxenutbildningsnämnderna skall utses av landstingen enligt riktlinjerna i motionen (yrkandet 8),

SfU 1975: 14

2. beslutar att vuxenutbildningsavgiften enbart skall användas för att finansiera vuxenstudiestöden enligt riktlinjerna i motionen (yrkandet

12),

1975: 1940 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt gäller hemställan att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975: 23 beslutar att finansieringen för täckandet av anslag enligt motionen skall ske genom en höjning av arbetsgivaravgiften (yrkandet 15).

Utbildningsutskottet har till socialförsäkringsutskottet den 17 april 1975 avgivit yttrande (UbU 1975: 2 y) över vissa delar av propositionen 1975: 23 samt motionerna 1975: 1937, 1975: 1938 och 1975: 1939. Utskottet har därvid anmält att utskottet eventuellt avsåg att återkomma till frågan om en höjning av vuxenutbildningsavgiften sedan utskottet slutbehandlat motionen 1975: 1940.

Utskottet får nu anmäla att det för sin del slutbehandlat motionen 1975: 1940. Utskottets ställningstagande föranleder ingen ändring i eller tillägg till det tidigare yttrandet i ärendet eller till detta fogade avvikande meningar.

Stockholm den 22 april 1975

På utbildningsutskottets vägnar THORSTEN LARSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Larsson i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (c), Nordstrandh (m), Wiklund (c), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fröken Rogestam (c), herrar Hagberg i Örebro (s), Jonsson i Alingsås (fp), Bladh (s) och fru Nordlander (vpk).

Avvikande mening

av fru Nordlander (vpk) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar ”Utskottet får” och slutar ”avvikande meningar” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975: 1940 har yrkats en kraftigare satsning på den uppsökande verksamheten i enlighet med förslag från kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX), vilket yrkande utskottet för sin del kommer att tillstyrka. I förhållande till propositionens förslag innebär detta ett med 6 milj. kr. förhöjt medelsbehov budgetåret 1975/76. Även denna reform bör, som föreslagits i yrkandet 15 i motionen, finansieras genom vuxenutbildningsavgift, varför avgiften måste bli högre än som förutsatts i propositionen.

SfU1975:14

99 Bilaga 3

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionen 1975:1, bilaga 10 1

Propositionen 1975: 23 2

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen 3

Förslag till lag om vuxenutbildningsavgift 30

Förslag till lag om extra studiemedel för andra halvåret 1975 31

Motionerna 32

Vid riksmötets början väckta motioner 32

Med anledning av propositionen 1975: 23 väckta motioner .... 33

Yttrande från utbildningsutskottet 36

Utskottet

Inledning 37

Huvudsakligt innehåll i propositionen 1975: 23 37

Behov av ett särskilt vuxenstudiestödssystem 39

Särskilt studiestöd för vuxna vid längre studier 40

Särskilt studiestöd för vuxna vid kortare studier 41

Studiemedel 44

Studiehjälpssystemet 51

Yrkanden avseende fortsatt utredningsarbete 55

Administrativa frågor m. m 58

Finansieringen 60

Anslagsfrågor (prop. 1975: 1 och 1975: 23) 61

Utskottets hemställan 62

Reservationer

Behovet av ett särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier (m) 66

Storleken av bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier

(c) 67

(vpk) 68

Åldersgränsen för behörighet till särskilt vuxenstudiestöd vid

längre studier (vpk) 69

Storlek och värdesäkring av timstudie- och dagstudiestöd (c, fp) 69

(vpk) 70

Behörighet för vissa grupper att erhålla timstudie- och dagstudiestöd (c, fp) 70

Kvotering av sökandena till timstudie- och dagstudiestöd (vpk) 71

Studiemedlens storlek (fp, vpk) 71

Uppräkning och värdesäkring m. m. av studiebidraget inom studiemedelssystemet (m, fp, vpk) 72

Plan för fortsatt höjning av studiebidraget inom studiemedelssystemet (vpk) 73

Återbetalningsskyldighet i fråga om barntillägg och extra studiemedel (vpk) 73

Utbetalning av studiemedel (m) 74

Sättet för begränsning av det totala studiemedelsbeloppet (c) 74

Behovsprövningen mot egen inkomst (c, m, fp) 75

SfU 1975:14

100 Sid.

Behovsprövningen mot makes inkomst och förmögenhet vid studiemedelstilldelningen (m,

fp) 76

(vpk) 76

Inkomstbegreppet vid studiemedelstilldelningen (c) 77

Förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelningen

(c, m, fp) 77

Avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel och förlängning av tiden härför (m) . 78

Storleken av inkomstprövat tillägg och av behovsprövat tillägg, inkomstgränsen vid sådana tillägg och åldersgränsen för inkomstprövat tillägg (vpk) 79

Förmögenheten i det ekonomiska underlaget för inkomstprövat

tillägg (c, fp) 80

Inackorderingstilläggets storlek

(c, fp) 80

(vpk) 81

Hemreseersättning till inackorderade elever (c, m, fp) 81

Författningsförslag avseende inackorderingstillägg och hemreseersättning (c,

fp) 82

(vpk) 82

(m) 83

Utredning om studielön (vpk) 83

Särskilda vuxenutbildningsnämnder (c, m, fp) 84

Lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning av avgifterna för olika ändamål

(m) 85

(c, fp) 86

(vpk) 88

Plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet (c, fp) 89

Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande (m) 89

Särskilt yttrande (c, fp) 90

Utbildningsutskottets yttrande 1975: 2 y bil. 1

Utbildningsutskottets yttrande 92

Avvikande meningar (c, m, fp) 95

Utbildningsutskottets yttrande 1975: 3 y bil. 2

Utbildningsutskottets yttrande 97

Avvikande mennig (vpk) 98

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1975 750051