Skatteutskottets betänkande med anledning av motioner om resultatutjämning vid beskattningen
Skatteutskottets betänkande nr 15
SkU 1975:15
Nr 15
Skatteutskottets betänkande med anledning av motioner om resultatutjämning vid beskattningen
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1975:231 av herr Helén m. fl. (fp) vari under punkten 4 hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skattereform för mindre och medelstora företag omfattande rätt för mindre företag att avsätta medel till trygghetsfonder;
1975:685 av herrar Andersson i Örebro (fp) och Sjönell (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) angående införande av ett generellt investeringskontosystem med konjunktur- och regionalpolitisk! syfte och möjlighet till resultatutjämning för företag utan diskriminering i enlighet med vad som anförts i motionen;
1975:694 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av frågan om inkomstutjämning för konstnärer;
1975:704 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp) vari - med hänvisning till vad som anförts i motionen 1975:914 - under punkten 1 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att företagsskatteberedningen får i uppdrag att utreda frågan om nyanskaffningsfond för de rederier som driver kustsjöfart; 1975:705
av herr Magnusson i Borås m. fl. (m, c, fp) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar om ändringar i förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst i enlighet med vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar om rätt till utjämning i vissa fall av statlig inkomstskatt i samband med inkomststegring eller inkomstminskning i enlighet med vad som i motionen anförts,
3. att riksdagen hos regeringen begär att skyndsam utredning om möjligheterna till en fullständig resultatutjämning görs, varvid i första hand frågan om resultatutjämning genom den s. k. kontometoden prövas samt att förslag i detta syfte snarast föreläggs riksdagen;
1975:707 av herrar Persson i Heden (c) och Håkansson i Rönneberga (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om tilläggsdirektiv till
1 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 15
SkU 1975:15
den pågående utredningen om företagsbeskattningen beträffande införande av rätt till öppen resultatutjämning vid beskattningen genom kontometod i enlighet med vad som anförts i motionen;
1975:1039 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts i motionen 1975:1020 - under punkterna F3 och F5 hemställs att riksdagen
F. hos regeringen anhåller om utredning och förslag, syftande till
3. regler för skattefri avsättning till forsknings- och utvecklingsfonder inom företag,
5. förbättrade finansieringsmöjligheter för de mindre och medelstora företagen, innebärande bl. a. förslag till självfinaniseringsfonder;
1975:1041 av herr Börjesson i Glömminge (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning beträffande ett system med investeringsfonder eller motsvarande inom jordbruket i enlighet med vad som anförts i motionen;
1975:1067 av herr Nilsson i Trobro m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning i syfte att genomföra en fullständig resultatutjämning inom jordbruket, varvid i första hand bör prövas frågan om resultatutjämning genom den s. k. kontometoden samt att förslag i detta syfte snarast föreläggs riksdagen;
1975:1076 av herr Nordgren m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts i motionen 1975:1657 - under punkterna 3 och 4 hemställs att riksdagen hos regeringen begär
3. skyndsamt förslag om rätt för mindre företag att avsätta medel till trygghetsfond,
4. skyndsamt förslag om rätt för enskild firma och handelsbolag att avsätta medel till investeringsfond;
1975:1077 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad som anförts i motionen 1975:1661 - under punkten 1 hemställs att riksdagen lämnar regeringen i uppdrag att utreda och lägga fram förslag för de mindre och medelstora företagens utveckling varvid bör beaktas inrättande av ett fondsystem, t. ex. enligt kontometoden, för förbättring av finansierings- och investeringsmöjligheterna samt för tryggande av åtaganden i samband med trygghetslagstiftningen m. m.
Yrkandena under punkterna 1-3 och 5 i motionen 1975:231, yrkandet under punkten 2 i motionen 1975:704, yrkandena under punkterna 1, 2 och 5 i motionen 1975:1076 och yrkandena under punkterna 2-4 i motionen 1975:1077 behandlar utskottet i senare sammanhang.
Yrkandet under punkten J i motionen 1975:1039 har utskottet behandlat i betänkandet SkU 1975:1. Yrkandena under punkterna A-E, Fl, F2, F4 och F6, G-I och K-M i samma motion behandlar utskottet i senare sammanhang.
SkU 1975:15
3 Gällande bestämmelser
Enligt gällande bestämmelser anses ett beskattningsår i princip som en sluten enhet, och inkomstberäkningen påverkas inte av resultatet under andra år. Den skattskyldige har emellertid inom ramen för bestämmelserna vissa möjligheter till såväl förtäckt som öppen resultatutjämning.
Förtäckt resultatutjämning möjliggörs bl. a. genom reglerna för värdering av varulager, avskrivning av inventarier m. m. Anledning saknas att i detta sammanhang gå in närmare på denna fråga.
Även öppen resultatutjämning medges i viss utsträckning, nämligen enligt förordningen (1951:763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, enligt förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst samt enligt särskilda bestämmelser om vissa kontoavsättningar m. m.
Reglerna om beräkning av skatt för ackumulerad inkomst avser att lindra den progressiva statliga beskattningen för fysisk person, oskift dödsbo och familjestiftelse, om den skattskyldige åtnjutit inkomst som hänför sig till flera år. Reglerna innebär att skatten på den ackumulerade inkomsten beräknas som om inkomsten fördelats på det antal år vartill den hänför sig.
Rätt till förlustutjämning infördes år 1960 för skattskyldig vars verksamhet ett år lämnat underskott som inte kan skattemässigt avräknas mot överskott av annan förvärvskälla samma år. Underskottet får då utnyttjas såsom förlustavdrag när som helst vid taxering för de följande sex åren. Som förlust räknas inte endast underskott i egentlig mening utan även andra allmänna avdrag, som skattemässigt inte kunnat utnyttjas. För att förlustavdrag skall kunna medges krävs att förlusten uppkommit under ett år, då den skattskyldige varit skyldig deklarera, samt att deklarationsskyldigheten också fullgjorts. Uppgår förlusten under förluståret inte till 1 000 kr., får densamma inte utnyttjas som förlustavdrag.
Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening övergår i andra händer genom att aktierna i bolaget eller andelarna i föreningen byter ägare, medför detta att aktiebolagets eller den ekonomiska föreningens rätt till utjämning av förlust upphör. Reglerna avser att förhindra missbruk och tar sikte på fåmansbolag. Avsikten är att företag utan andra ”värden" än en skattemässig rätt till förlustavdrag inte skall kunna gå i handeln. Förlustavdrag får därför medges endast om aktierna eller andelarna helt eller så gott som helt ägs av samma personer vid taxeringsårets utgång som vid förlustårets ingång. Äganderättsövergång genom arv, testamente eller bodelning saknar betydelse i detta sammanhang. Liknande regler gäller vid fusion.
Lagstiftningen om förlustutjämning grundade sig på förslag av 1957 års skatteutredning (SOU 1958:35). Utredningen avvisade tanken på en allmän öppen resultatutjämning genom en kontometod under hänvisning främst till de stats- och kommunfinansiella verkningarna av en sådan anordning. Däremot föreslogs rätt till utjämning av statlig inkomstskatt på merinkomst i vissa fall, men detta förslag ledde inte till lagstiftning.
1* Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 15
SkU 1975:15
4 Reglerna om skogskonto innebär att skattskyldig, som haft intäkt av skogsbruk, enligt förordningen (1954:142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, kan få uppskov med taxeringen för den del av intäkten som satts in på sådant konto. Uppskov medges för ett och samma beskattningsår med högst 60 % av köpeskillingen för rotsåld skog samt 40 % av köpeskillingen för leveransvirke. För skogsägare som drabbats av stormskador har dessa procenttal för vissa år höjts till 80 resp. 50.
Av övriga bestämmelser på detta område förtjänar särskilt att nämnas lagstiftningen om investeringsfonder för koiyunkturutjämning. Enligt förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning har aktiebolag, ekonomisk förening och sparbank rätt att göra avsättning till investeringsfond. Avdrag för avsättning till investeringsfond för rörelse får medges med högst 40 % av årsvinsten före skatt. Beträffande investeringsfond för skogsbruk får avdrag medges med högst 10 % av bruttointäkten av skogsbruk. 46 % - eller i visst fall 40 % - av avsättningen skall insättas på särskilt konto i riksbanken. Investeringsfondernas primära uppgift är att utgöra ett verksamt medel i den konjunkturutjämnande politiken. Fonden får i princip disponeras endast efter beslut av Kungl. Maj:t eller arbetsmarknadsstyrelsen.
Frågornas tidigare behandling
Motionsyrkanden angående ändringar i förordningen om rätt till förlustutjämning och genomförande av rätt till progressionsutjämning och allmän öppen resultatutjämning har behandlats av riksdagen årligen alltsedan förlustutjämningsförordningen antogs år 1960. Bevillningsutskottet harvid sin prövning av motsvarande yrkanden ansett att bestämmelserna om förlustutjämning av främst kontrolltekniska skäl bör bibehållas i sin nuvarande utformning. Utskottet har inte heller ansett skäl föreligga att genomföra en rätt till progressionsutjämning med hänvisning till att redan gällande bestämmelser kan anses undanröja de mest iögonenfallande verkningarna i ifrågavarande hänseende av progressionen vid den statliga inkomstbeskattningen.
Beträffande frågan om en allmän öppen resultatutjämning har bevillningsutskottet uttalat bl. a. att denna fråga är så central för det svenska skattesystemet i dess helhet att den inte kan avgöras utan en noggrann omprövning av gällande regler för inventarieavskrivning och varulagervärdering och de möjligheter i övrigt till skattemässig konsolidering och resultatutjämning som skattereglerna nu erbjuder. Vidare har såväl bevillningsutskottet som skatteutskottet ansett att införandet av rätt till resultatutjämning inom vissa verksamhetsområden eller för vissa yrkeskategorier skulle strida mot grundläggande principer vid beskattningen (BeU 1970:20 och SkU 1971:55).
Vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden vid 1974 års riksdag
SkU 1975:15
anförde skatteutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1974:42 bl. a. att riksdagen tidigare framhållit att nuvarande beskattningsregler erbjöd tillräckliga möjligheter att genom vinstreglerande dispositioner av skilda slag åstadkomma en faktisk utjämning mellan olika år av skattemässiga vinster och förluster. En ytterligare utvidgning av möjligheterna att skapa obeskattade reserver inom företagen var enligt utskottets mening varken försvarbar från rättvisesynpunkt eller lämplig av samhällsekonomiska skäl. Frågan kunde emellertid komma i ett annat läge efter en omprövning av företagsbeskattningen i dess helhet. En sådan omprövning skedde f. n. inom företagsskatteberedningen (Fi 1970:77).
I företagsskatteberedningens uppdrag ingår bl. a. att pröva om den nuvarande avvägningen är den riktiga mellan å ena sidan möjligheten till vinstreglerande dispositioner genom bl. a. förmånliga av-och nedskrivningsregler och å andra sidan storleken av den vinstbeskattning som träffar företagen. En av beredningens huvuduppgifter är att från olika synpunkter pröva nuvarande möjligheter att bilda dolda reserver. Beredningen bör enligt direktiven kunna överväga att i utjämnande syfte åstadkomma temporära insättningar av vinstmedel på spärrkonto. Systemet med konjunkturinvesteringsfonder, som har en väsentlig roll i stabiliseringspolitiken, bör om möjligt byggas ut så att t. ex. lagerinvesteringar mer effektivt än för närvarande kan inordnas i systemet och att även andra ändamål än för närvarande, såsom att främja forskning, kan hänföras hit. Beredningen bör enligt direktiven även pröva, om skilda regelkomplex för olika slag av fondinstitut bör samordnas och sammanföras.
Utskottet
De motioner, som utskottet behandlar i detta betänkande, innehåller yrkanden om vidgad rätt till resultatutjämning mellan olika beskattningsår och om åtgärder för att mildra verkningarna av progressionen vid den statliga inkomstbeskattningen.
Förlustutjämning
Enligt förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst fordras för att förlustavdrag skall kunna medges, att deklarationsskyldighet förelegat för förluståret och att denna skyldighet också fullgjorts.
I motionen 705 anser motionärerna att som villkor för rätt till förlustavdrag bör gälla att deklarationsskyldighet förelegat antingen för förluståret eller för något av de två närmast föregående beskattningsåren.
Rätten till förlustutjämning har ansetts motiverad endast om den skattskyldige drivit verklig förvärvsverksamhet eller haft en bestående inkomstkälla av någon omfattning. Detta ställningstagande har föranlett den
SkU 1975:15
ifrågavarande avgränsningen, som således sker efter tämligen schablonartade grunder men som samtidigt ger möjligheter till en effektiv kontroll. Som framhållits upprepade gånger vid frågans tidigare behandling kan det i praktiken knappast förkomma att skattskyldig, som drivit verklig förvärvsverksamhet under förluståret, går miste om förlustavdrag genom att rätten härtill anknutits till deklarationsskyldighet för förluståret. Eftersom utskottet inte är berett medverka till att rätten till förlustavdrag utsträcks till att omfatta även skattskyldiga, som inte haft någon förvärvsverksamhet under beskattningsåret, avstyrker utskottet bifall till berörda yrkande i motionen 705.
Fåmansbolag har rätt till förlustutjämning endast om ägarförhållandena i företaget är i det väsentliga desamma vid förlusttillfället som då förlustavdraget skall utnyttjas. Detta krav anses uppfyllt, om aktierna vid dessa tillfällen helt eller så gott som helt ägs av samma personer eller av någon eller några, som på grund av arv, testamente eller bodelning trätt i dessa personers ställe.
I motionen 705 yrkas att rätten till förlustavdrag skall kvarstå om den som övertagit aktierna genom arv, testamente eller bodelning överlåter dessa till tidigare ägare av aktier i företaget.
De speciella bestämmelserna om förlustavdrag för flmansbolag har tillkommit för att förhindra handel med förlustbolag utan andra ”tillgångar” än rätt till förlustavdrag. Utskottet är medvetet om att bestämmelserna i enstaka fall kan förefalla stränga. Såvitt utskottet kunnat finna har bestämmelserna om rätt till förlustavdrag för flmansbolag inte medfört sådana olägenheter att utskottet med hänsyn till riskerna för missbruk anser sig kunna tillstyrka en uppmjukning av ifrågavarande regler. Utskottet kan därför inte heller biträda detta yrkande i motionen 705.
Progressionsutjämning
1 motionen 705 yrkas att riksdagen med vissa ändringar antar det förslag till progressionsutjämning, som framlades i 1957 års skatteutrednings betänkande (SOU 1958:35) Förlust- och resultatutjämning och i motionen 694 begärs utredning om införande av rätt till inkomstutjämning för konstnärer.
Vid remissbehandlingen av skatteutredningens betänkande riktades åtskilliga invändningar av principiell natur mot förslaget till progressionsutjämning. Många av de fall, i vilka enligt skatteutredningens förslag progressionsutjämning skulle kunna erhållas, är sådana, att en inkomstutjämning med hänsyn till skatteförmågeprincipen inte kan anses sakligt motiverad. Över huvud taget torde det vara förenat med stora svårigheter att genom en generellt verkande lagstiftning möjliggöra en utjämning av beskattningen för skattskyldiga, som har från år till år mycket växlande inkomster, utan att fl från skatteförmåge- och rättvisesynpunkt icke önskvärda biverkningar av lagstiftningen. På grund härav och då de mest iögonenfallande verkningarna av progressionen vid den statliga inkomstbeskatt -
SkU 1975:15
ningen får anses undanröjda genom lagstiftningen om ackumulerad inkomst, som bl. a. är tillämplig på inkomst av konstnärlig verksamhet, samt om förlustutjämning och skogskonto avstyrker utskottet berörda lagstiftningsyrkande i motionen 705 och utredningsyrkandet i motionen 694.
Allmän öppen resultatutjämning
Motionerna 705, 707 och 1067 innehåller yrkanden om allmän öppen resultatutjämning för rörelseidkare, jordbrukare och fastighetsägare. I de båda förstnämnda motionerna begärs utredning angående möjligheterna till en sådan utjämning genom en kontometod. Utredningsyrkandet i den sistnämnda motionen är mer begränsat och avser endast jordbrukare.
Såväl bevillningsutskottet som skatteutskottet har upprepade gånger uttalat, att frågan om att införa ett system med skattefria kontoavsättningar är så central för det svenska skattesystemet i dess helhet att den inte kan avgöras utan en noggrann omprövning av gällande regler för avskrivning och varulagervärdering samt de möjligheter i övrigt till skattemässig konsolidering och resultatutjämning som skattereglerna f. n. erbjuder. En sådan omprövning sker inom företagsskatteberedningen (Fi 1970:77), som enligt sina direktiv bl. a. skall utreda frågan om resultatutjämning och reservbildning genom skattefria avsättningar till olika slag av fonder.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet berörda utredningsyrkanden i motionerna 705, 707 och 1067.
Diverse fondavsättningar
I ett flertal motioner begärs utredning eller förslag från regeringen om rätt till avdrag vid taxering för andra typer av fondavsättningar. Sålunda begärs i motionen 685 införande av ett generellt investeringskontosystem i konjunktur- och regionalpolitisk! syfte och i motionen 1041 ett system med investeringsfonder eller motsvarande inom jordbruket. I motionen 1076 yrkas rätt för enskild firma och handelsbolag att skattefritt avsätta medel till investeringsfond. Sistnämnda motion liksom motionen 231 innehåller vidare yrkande om rätt för mindre foretag att göra avsättning till trygghetsfonder. Motionärerna i motionen 1077 begär ett fondsystem för förbättring av finansierings- och investeringsmöjligheterna samt för tryggande av åtgärder enligt trygghetslagstiftningen m. m. för mindre och medelstora företag. Motionen 1039 innehåller yrkanden om införande av självfinansieringsfonder för mindre och medelstora företag och skattefri avsättning till forsknings- och utvecklingsfonder. Slutligen begärs i motionen 704 rätt för rederier, som driver kustsjöfart, att göra avsättning till nyanskaffningsfond.
När liknande motionsyrkanden behandlades av riksdagen förra året anförde utskottet (SkU 1974:42) att flera av de fondavsättningar, som ak -
SkU 1975:15
tualiserats i motionerna, kommer att uppmärksammas under företagsskatteberedningens fortsatta arbete. Enligt utredningsdirektiven har beredningen nämligen till uppgift att bl. a. undersöka möjligheterna att inom investeringsfondsystemets ram åstadkomma avsättningar för investerings- och utvecklingsändamål i syfte att dels stabilisera lönemarknaden dels skapa resurser för företagens fortsatta tillväxt. Därtill kommer att vissa av de åtgärder motionärerna avser att främja genom skattefria avsättningar till olika slag av fonder redan är tillgodosedda genom bestämmelserna i förordningen om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt samt genom den tillfälliga lagstiftningen om avsättning till särskild investeringsfond och insättning på investeringskonto för skog.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till samtliga de yrkanden om skattefria fondavsättningar av skilda slag som framställs i motionerna 231, 685, 704, 1039, 1041, 1076 och 1077.
Utskottet hemställer
1. beträffande förlustutjämning
att riksdagen avslår motionen 1975:705 punkten 1;
2. beträffande progressionsutjämning
att riksdagen avslår
a. motionen 1975:694,
b. motionen 1975:705 punkten 2;
3. beträffande allmän öppen resultatutjämning
att riksdagen avslår
a. motionen 1975:705 punkten 3,
b. motionen 1975:707,
c. motionen 1975:1067;
4. beträffande diverse fondavsättningar
att riksdagen avslår
a. motionen 1975:231 punkten 4,
b. motionen 1975:685,
c. motionen 1975:704 punkten 1,
d. motionen 1975:1039 punkten F 3,
e. motionen 1975:1039 punkten F 5,
f. motionen 1975:1041,
g. motionen 1975:1076 punkten 3,
h. motionen 1975:1076 punkten 4,
i. motionen 1975:1077 punkten 1.
Stockholm den 1 april 1975
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
SkU 1975:15
9 Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Wikner (s), Sundkvist* (c), Stadling (s), Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö* (c), fru Normark (s), herrar Hallenius (c), Boström (s), Hörberg (fp) och fru Troedsson (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), vilka - under åberopande av innehållet i motionen 1975:705-ansett att utskottet under punkterna 1 och 2 b bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionen 1975:705 punkterna 1
och 2 hos regeringen begär skyndsam utredning och förslag
till riksmötet 1975/76 om dels ändringar i förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst och dels införande av rätt till progressionsutjämning vid inkomststegring och inkomstminskning i enlighet med vad som anförts i motionen 1975:705.
Särskilda yttranden
1. av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson (c), Sundkvist (c), Olsson
i Järvsö (c). Hallenius (c), Hörberg (fp) och fru Troedsson (m):
Som framgår av utskottets yttrande pågår inom företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) en översyn av gällande regler för företagens avskrivningar och varulagervärdering samt de möjligheter i övrigt till konsolidering och skatteutjämning som skattereglerna f. n. erbjuder. Beredningen skall enligt sina direktiv också utreda frågan om resultatutjämning och reservbildning genom skattefria avsättningar till olika slag av fonder. Enligt uppgift kan utredningens förslag på detta område väntas bli framlagda under 1976.
Med hänsyn härtill och då det enligt utskottets yttrande nu sker en prövning av just de frågor som berörs i motionerna angående resultatutjämning och fondavsättningar vill vi avvakta utredningsresultatet, vilket vi förutsätter kommer att läggas fram under år 1976.
2. av herr Hörberg (fp):
Avsättning till trygghetsfond, om vilket yrkande finns i motionen 1975:231 av herr Helén m. fl. (fp), haren väsentligare uppgift än att utgöra en allmän reservbildning inom företagen.
Att de anställda och företagsägarna vid varje mindre och medelstort företag bereds tillfälle att via trygghetsfonder gemensamt planera för anställningstrygghet och lönetrygghet vid konjunktursvackor och andra tillfälligt sysselsättningshotande lägen är av primärt intresse. Därmed vinnes både
SkU 1975:15
en decentralisering av ansvar och beslutanderätt till de direkt berörda och en ökad soliditet för företaget i fråga. Skatteförmåner av olika slag vid avsättning till trygghetsfonder kan därvid vara av avgörande betydelse.
Jag förutsätter att företagsskatteberedningen vid sin utredning om fondavsättningar speciellt prövar de fördelar som trygghetsfonder kan ge för att öka sysselsättnings- och lönetryggheten inom mindre och medelstora företag.