Skatteutskottets betänkande med anledning av motioner om företagsbeskattningen m. m.
Skatteutskottets betänkande nr 16
SkU 1975:16
Nr 16
Skatteutskottets betänkande med anledning av motioner om företagsbeskattningen m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1975:231 av herr Helén m. fl. (fp) vari under punkterna 2 och 3 hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattereform för mindre och medelstora företag omfattande
2. lindrad beskattning av förmögenheter som utgör ett arbetande kapital i mindre och medelstora familjeföretag,
3. ändrade värderingsregler för aktier i familjeföretag;
1975:1039 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motiveringen i motionen 1975:1020 - under punkterna F 4, H och I hemställs att riksdagen
F 4. hos regeringen anhåller om utredning och förslag, syftande till skattelättnader för nystartade företag,
H. hos regeringen anhåller om tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen, innebärande att utredningen även skall undersöka vilka konsekvenser den snabbare penningvärdeförsämringen har på företagens skattekraft och överväga huruvida avskrivningar skall ske på återanskaffningsvärden
i stället för på de historiska anskaffningsvärdena,
I. hos regeringen hemställer om tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen, innebärande att utredningen med förtur skall lösa familjeföretagens kapitalskatteproblem;
1975:1051 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen att med förtur behandla frågan om att göra bolagsbeskattningen progressiv och om en skärpning av avskrivningsreglerna så att en större del av bolagsvinsterna tas fram för beskattning,
2. att riksdagen beslutar anta följande författningsförslag innebärande en höjning av bolagsskatten med 10 procent:
Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas att 10 § 2 mom. förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
1 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 16
SkU 1975:16
2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:
a) för svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, ekonomiska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligt 1 mom:
femtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke skall beräknas enligt c) här nedan;
b) för andra beskattningsbara inkomsten.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller vid 1975 års taxering och vid eftertaxering för år 1975 eller tidigare år.
1975:1054 av herr Hovhammar m. fl. (m,c, fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsam utredning
a) med uppgift att förbereda en övergång från nuvarande kapitalskatteregler för familjeföretagare till ett regelsystem där den i familjeföretag placerade förmögenheten endast betraktas som ett latent förmögenhetsinnehav att beskattas först vid uttag,
b) att motsvarande regler får gälla vid arv;
1975:1071 av herr Nordgren m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om
1. att reglerna för arvs- och förmögenhetsbeskattningen ändras i enlighet med vad i motionen anförts, samt
2. att regler föreslås för en lägre beskattning av det i företaget arbetande kapitalet;
1975:1074 av herr Nordgren m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att frågan om avdragsgillhet för egen företagares utbildningskostnader prövas av utredningen om bolagsformer;
1975:1076 av herr Nordgren m. fl. (m) vari - med hänvisning till motiveringen i motionen 1975:1657 - under punkten 5 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att, ”i den händelse, tredje, fjärde och femte yrkandet ej godtages”, direktiven till företagsskatteberedningen ändras så, att den enskilda firmans problem beaktas i enlighet med vad som anförts i motionen 1975:1657.
Yrkanden under punkterna 1 och 5 i motionen 1975:231, punkterna A-E, Fl, F2 och F6, G, och K-M i motionen 1975:1039 samt punkterna 1 och 2 i motionen 1975:1076 behandlar utskottet i senare sammanhang.
1 betänkandet SkU 1975:15 har utskottet behandlat punkten 4 i motionen 1975:231, punkterna F 3 och F 5 i motionen 1975:1039 samt punkterna 3 och 4 i motionen 1975:1076. Yrkandet underpunkten J i motionen 1975:1039 har utskottet behandlat i betänkandet SkU 1975:1.
SkU 1975:16
3 Frågans tidigare behandling
Kapitalbeskattningen för familjeföretag
1 samband med 1970 års omläggning av kapitalbeskattningen infördes provisoriska regler i syfte att undvika skatteskärpningar för förmögenhet som investerats i små eller medelstora familjeföretag och som kunde sägas representera ett arbetande kapital i företaget. Samtidigt fick kapitalskatteberedningen i uppdrag att utreda frågan om särregler för familjeföretagen. Remissutfallet beträffande beredningens förslag i detta hänseende blev splittrat. Från näringslivshåll krävdes lättnader för familjeföretagen utöver vad beredningen föreslagit, medan andra remissorgan kritiserade förslaget bl. a. från den synpunkten att kapitalbeskattningen borde inordnas i ett större skattemässigt sammanhang vari företagsbeskattningen i sin helhet borde prövas.
Vid 1974 års riksdag genomfördes emellertid nya regler för familjeföretagen (prop. 1974:98, SkU 38). Dessa regler innebär sammanfattningsvis att inventarier och lager i jordbruk och rörelse skall få värderas till det värde som kunnat användas vid den skattemässiga inkomstredovisningen.
I syfte att utjämna de skillnader, som kan uppkomma beroende på hur tillgångarna fördelar sig i företaget, skall enligt en spärregel företagets förmögenhetsvärde i vart fall tas upp till lägst 60 % av värdet enligt vanliga värderingsregler. Med anledning av denna lagstiftning har riksskatteverket meddelat nya anvisningar angående värdering av icke börsnoterade aktier (RSV Dt 1974:27).
Vid sin behandling av frågan anförde skatteutskottet bl. a. följande:
Propositionen innebär inte endast att frågan om den latenta skatteskulden får en enligt utskottets mening tillfredsställande lösning och att 1970 års provisoriska regler upphör att gälla. Som framhålls i propositionen innefattar förslaget också att familjeföretagens speciella förhållanden beaktas genom generella värderingsregler beträffande företagsförmögenheter i form av lager, inventarier m. m. Med hänsyn till att de nya principerna skall tillämpas även beträffande substansvärderingen av aktier i fåmansbolag, får beskattningen en större likformighet än tidigare. De lättnader som uppkommer kan motiveras av samma skäl som föranlett konsolideringsregler vid inkomstbeskattningen. Reglerna medför också förenklingar såväl för de skattskyldiga som för de tillämpande ipyndigheterna.
Även om förslaget i propositionen - i likhet med vad som gäller vid inkomstbeskattningen - kan medföra inte obetydliga skattelättnader, är dessa lättnader enligt utskottets uppfattning inte större än att de från allmänna och företagsekonomiska synpunkter kan försvaras. Utskottet är medvetet om att förslaget i propositionen endast delvis tillgodoser de önskemål om skattelättnader för familjeföretagen, som framförts i olika sammanhang. Även om det bör framhållas att alltför långtgående skattelättnader för dessa företag givetvis inte kan genomföras utan att åsidosätta andra gruppers intressen, instämmer utskottet i att - som framförs i de aktuella motionerna - frågan om kapitalbeskattningens utformning med hänsyn till familjeföretagen inte kan anses ha fått sin slutgiltiga lösning genom de i propositionen
SkU 1975:16
nu föreslagna reglerna. Så är t. ex. företagsbeskattningen under en allmän översyn, och företagsskatteberedningen kommer vid sitt arbete med dessa frågor givetvis att beakta även familjeföretagens skatteförhållanden. De likviditetsproblem förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen innebär för dessa företag torde emellertid endast delvis ligga inom ramen för utredningsuppdraget. Enligt utskottets uppfattning bör beredningen ta upp dessa frågor till allsidig bedömning i sitt större sammanhang. Därvid bör beredningen givetvis även ta ställning till frågan vilka åtgärder som erfordras för att underlätta problemen vid generationsväxlingar i mindre och medelstora företag.
Med hänvisning till det anförda förordade utskottet enhälligt att beredningen skulle få tilläggsdirektiv att i sitt utredningsarbete behandla angivna och därvid sammanhängande frågor. I ett särskilt yttrande anförde två ledamöter (m) bl. a., att det var nödvändigt att de nya reglerna följdes noga för att undvika eventuella försämringar för de skattskyldiga, och att beredningens arbete utfördes skyndsamt så att en nödvändig reform inte blev fördröjd.
Riksdagen godkände utskottets förslag, och beredningens utredningsuppdrag har utvidgats i enlighet med vad utskottet anfört.
Företagsbeskattningen
Vid sin behandling av frågor rörande företagsbeskattningen år 1974 anförde skatteutskottet (SkU 1974:48) bl. a. följande:
Skatteutskottet har vid sin årligen återkommande behandling av motionsyrkanden rörande lindring i dubbelbeskattningen av aktiebolag, gynnsammare avskrivningsregler för företagens tillgångar och andra skattelättnader för företagen konstaterat att företagsskatteberedningens utredningsuppdrag avser även de frågor som nu åter berörs i motionerna. Även familjeföretagarnas speciella situation har varit föremål för särskild uppmärksamhet, senast i våras i samband med vissa ändringar i kapitalbeskattningen. Samtidigt som vissa lättnader då genomfördes i denna beskattning, inte minst för företagen, begärde skatteutskottet att företagsskatteberedningens uppdrag skulle få omfatta även en allsidig bedömning av de likviditetsproblem som förmögenhets- och arvsbeskattningen innebär för familjeföretagen. Denna och därmed sammanhängande frågor ingår numera i utredningsuppdraget. Även ämnet för motionen 1974:1219 kommer att tas upp av beredningen, något som också framgår av den s. k. Haga-överenskommelsen mellan företrädare för socialdemokraterna och folkpartiet. Enligt överenskommelsen borde möjligheterna att förskjuta beskattningen från löneandelen i företagens kostnader till deras förbrukning av energi och eventuellt även andra knappa råvaror prövas av företagsskatteberedningen, och i det sammanhanget borde även miljöavgifternas utformning prövas.
Som framgår av den föregående redogörelsen för direktiven för företagsskatteberedningen är det ett synnerligen omfattande utredningsuppdrag, som denna utredning fött sig förelagt. Hittills har utredningen jämsides med mer långsiktiga och tidskrävande utredningar främst inriktat sig på att undersöka och utarbeta förslag till åtgärder för att förhindra olika former av
SkU 1975:16
skatteflykt. Såvitt utskottet kan finna kommer samtliga de ovan berörda frågorna att bli föremål för överväganden under det fortsatta utredningsarbetet.
Med hänsyn till det anförda avstyrkte utskottet motionsvis framställda utredningsyrkanden i dessa frågor, och riksdagen godkände betänkandet.
Utskottet
Utskottet har i sitt betänkande SkU 1975:15 behandlat ett flertal motionsyrkanden angående ökade möjligheter till resultatutjämning vid beskattningen som utskottet avstyrkt med hänvisning bl. a. till att frågorna ingår i företagsskatteberedningens (Fi 1970:77) utredningsuppdrag. Även de motioner som utskottet behandlar i detta betänkande berör företagsskatteberedningens uppdrag. Sålunda yrkas i motionen 1039 att skattelättnader införs för nystartade företag och att avskrivning av företagens tillgångar får ske på återanskaffningsvärden (punkterna F 4 och H). I motionen 1074 yrkas att frågan om avdragsrätt för egenföretagares utbildningskostnader prövas av utredningen om bolagsformer och i motionen 1076 att - som ett alternativ till andra yrkanden i motionen - företagsskatteberedningen får tilläggsdirektiv att beakta den enskilda firmans problem så att den inte missgynnas i förhållande till andra företagsformer (p. 5). I motionen 1051 yrkas progressiv bolagsbeskattning, skärpta avskrivningsregler och en omedelbar höjning av bolagsskatten.
Som skatteutskottet anförde vid sin behandling av motsvarande yrkanden förra året har utskottet vid sin årliga behandling av liknande frågor konstaterat att dessa ingår i företagsskatteberedningens utredningsuppdrag. Eftersom samtliga dessa frågor såvitt utskottet kunnat finna kommer att bli föremål för överväganden inom beredningen har utskottet avstyrkt de motionsyrkanden som framställts i dessa hänseenden. I de nu aktuella motionerna har inte anförts något nytt, som bör föranleda till annat bedömande. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1039 punkterna F4 och H, 1074, 1076 punkten 5 och 1051.
Vidare framställs i motionerna 231 (punkterna 2 och 3), 1039 (punkten I), 1054 och 1071 utredningsyrkanden på kapitalbeskattningens område i syfte att lindra beskattningen av kapital i mindre och medelstora familjeföretag och att skapa förmånligare värderingsregler för aktier i familjeföretag samt yrkanden om en förtursbehandling av dessa frågor inom företagsskatteberedningen.
Samtidigt som vissa lättnader i beskattningen av förmögenhet i företag genomfördes förra året uppnåddes - som framgår av den tidigare redogörelsen -enighet inom utskottet om att de likviditetsproblem förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen innebär för familjeföretagen borde tas upp inom företagsskatteberedningen till allsidig bedömning i sitt större sammanhang och att beredningen givetvis borde ta ställning även till frågan
SkU 1975:16
vilka åtgärder som erfordras för att underlätta problemen vid generationsväxlingar i mindre och medelstora företag. Beredningen har också fått tillläggsdirektiv av detta innehåll. Samtliga de frågor som berörs i motionerna kommer således att behandlas av företagsskatteberedningen i samband med utformningen av företagsbeskattningen i övrigt. I enlighet med sitt ställningstagande till likartade motionsyrkanden förra året avstyrker utskottet således motionerna 231 punkterna 2 och 3, 1039 punkten I, 1054 och 1071.
Utskottet hemställer
1. beträffande företagsbeskattningen att riksdagen avslår
1. motionen 1975:1039 punkterna F4 och H,
2. motionen 1975:1051,
3. motionen 1975:1074,
4. motionen 1975:1076 punkten 5;
2. beträffande kapitalbeskattningen att riksdagen avslår
1. motionen 1975:231 punkterna 2 och 3,
2. motionen 1975:1039 punkten I,
3. motionen 1975:1054,
4. motionen 1975:1071.
Stockholm den 1 april 1975
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Wikner (s), Sundkvist* (c), Stadling (s). Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö* (c), fru Normark (s), herrar Hallenius (c), Boström (s), Hörberg (fp) och fru Troedsson (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
I
■
I
I
GOTAB 75 9185 S Stockholm 1975