Bet. 1975:SkU32

Skatteutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:57 om ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings-och beskattningsområdet jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1975-05-20
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande nr 32 SkU 1975:32

Nr 32

Propositionen

1 propositionen 1975:57 har regeringen - efter föredragning av statsrådet Sträng - föreslagit riksdagen att godkänna den inriktning av det fortsatta utvecklingsarbetet med ADB-system för folkbokföringen och beskattningen som framlagts i propositionen.

I propositionen dras riktlinjer upp för ett fortsatt utredningsarbete på ett nytt ADB-system med sikte främst på de krav som folkbokföringen och beskattningen uppställer. Det framhålls att övergång till ett modernt ADBsystem bör kunna leda till effektivitetsvinster inom främst taxerings- och uppbördsfunktionerna.

Den föreslagna systemstrukturen innebär en blandad regional och central registerföring. För länsstyrelsernas del ger förslaget samma registertillgång som f. n. samt härutöver terminalåtkomst till ett för hela landet gemensamt skatteregister. I det fortsatta utredningsarbetet skall särskilt belysas möjligheterna att variera de regionala anläggningarnas kapacitet och antal.

Utvecklingsarbetet skall enligt förslaget bedrivas med sikte på ett successivt genomförande av ett nytt ADB-system fr. o. m. år 1978.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen

1975:2051 av fru Anér (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar, att det fortsatta utredningsarbetet angående nytt ADB-system för beskattningen inriktas på ett regionalt system;

1975:2078 av herr Oskarson m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att registerföringen på beskattningsområdet skall vara regionaliserad samt uttalar att länsdatorerna skall tillföras arbetsuppgifter även utanför folkbokförings-och beskattningsområdet så att tillräckligt underlag uppnås för en tekniskt modern regional dataverksamhet;

1975:2079 av herr Turesson (m) vari hemställs

1. att riksdagen utreder dels frågan om insyn, dels frågan om begränsningar i den parlamentariska handlingsfriheten i samband med de stora centrala datasystemen,

1 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 32

SkU 1975:32

2. att riksdagen som sin mening uttalar att ett eventuellt skattedataobjekt leds av en parlamentarisk nämnd och att åtligen reviderade kostnads/- intäktskalkyler framläggs,

3. att riksdagen i princip beslutar att huvudmannaskapet för folkbokföring överföres till länsstyrelserna och länsstyrelsernas organisationsnämnd,

4. att frågan om central eller regional systemlösning får anstå tills länsberedningsförslaget behandlats;

1975:2080 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att avslå propositionen 1975:57,

2. att uppdra åt regeringen att tillsätta en arbetsgrupp som framlägger förslag om system för ADB-behandling inom folkbokförings- och skatteområdet och vars utgångspunkt bör vara att systemet skall vila på regional registerföring och anpassas till samhälleliga databehov, samt vars ledamöter bör utses mot nämnda bakgrund och innehålla representanter även för folkrörelsehåll, företrädesvis fackföreningsrörelsen;

1975:2081 av herr Wijkman (m) vari hemställs

1. att riksdagen avslår propositionen 1975:57 i vad avser förslaget om centraliserad ADB-verksamhet inom beskattningsområdet,

2. att riksdagen uttalar att ADB-verksamheten på folkbokförings- och beskattningsområdet som hittills skall organiseras enligt ett regionaliserat system;

1975:2082 av herrar Åsling (c) och Boo (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att avslå propositionen 1975:57 i vad avser förslag till centraliserad ADB-verksamhet inom beskattningsväsendet,

2. att ADB-verksamheten inom beskattningsområdet skall vara decentraliserad till regional nivå.

1 detta sammanhang behandlas också den vid riksmötets början väckta motionen 1975:706 av herr Oskarson m. fl. (m,c,fp) vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att riksskatteverket i sitt utvecklingsarbete på ett nytt datasystem i avvaktan på statsmakternas beslut inriktar utvecklingsarbetet enbart mot systemneutrala åtgärder.

Inhämtade yttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över propositionen och motionerna från konstitutionsutskottet och civilutskottet. Yttrandena (KU 1975:3 y och CU 1975:3 y) har fogats som bilagor till betänkandet.

SkU 1975:32

3 Utskottet

På grundval av ett principförslag, som lagts fram våren 1974 av riksskatteverket (RSV) i samråd med statskontoret, dras i propositionen upp riktlinjer för ett fortsatt utvecklingsarbete med ett nytt ADB-system för folkbokföring och beskattning.

Nuvarande system bygger på ett principbeslut av riksdagen år 1963 om övergång till ADB inom folkbokförings- och beskattningsområdet. Det utvecklades i sina huvuddrag åren före 1963 och var i huvudsak genomfört vid årsskiftet 1967-1968. Systemet är byggt på magnetbandsteknik och regionala länsregister med delsystem bl. a. för folkbokföring, direkt skatt, mervärdeskatt och fastighetstaxering. För vissa ändamål upprättas även riksomfattande register, t. ex. i form av ett centralt förfrågningsregister beträffande preliminärskatteavdrag m. m.

Bakgrunden till RSV:s förslag är bl. a. att det nuvarande ADB-systemet på grund av förslitning och den tekniska utvecklingen behöver ersättas inom en snar framtid och samtidigt anpassas till de ökade krav på automatisk databehandling som uppkommit genom den allmänna utvecklingen på det administrativa området och förestående reformer av skatteadministrationen i första instans. Avsikten är att det nya systemet skall genomföras etappvis med en omläggning av taxerings- och debiteringsfunktionerna i en första etapp 1978 (jfr SkU 1975:31).

RSV framhåller bl. a. att ett tidsenligt system bör göras flexibelt, så att det fortlöpande kan anpassas till förändringar i lagstiftning och administration, och utformas så, att det tillgodoser nuvarande krav på snabb åtkomst av information. Med hänsyn härtill föreslår verket att informationen i framtiden skall kunna lagras i s. k. direktminnen på sådant sätt att samma data blir lätt åtkomliga för olika tillämpningar via terminaler hos lokal skattemyndighet, länsstyrelse och RSV.

Ett nytt ADB-system bör enligt verkets uppfattning liksom hittills i första hand inriktas på att tillgodose de krav som folkbokföringen och beskattningen uppställer. Samordningsinsatserna i förhållande till andra verksamhetsområden bör i huvudsak begränsas till att möjliggöra utbyte av information mellan olika datasystem, medan den regionala samhällsplaneringens behov av databehandling tills vidare bör kunna tillgodoses på samma sätt som hittills genom överskottskapacitet på länsanläggningarna.

Från dessa utgångspunkter skisserar RSV tre alternativa principlösningar.

I alternativ I sker registerföring och utskrifter på 14 regionala anläggningar med möjlighet rill riksåtkomst genom ett referensregister (regionalt system). Enligt alternativ 2 sker registerföringen på en för länsstyrelserna gemensam anläggning, medan kontroll av indata samt utskrifter från magnetband görs på 14 regionala anläggningar. I detta alternativ blir utskriftsbanden kvar inom regionerna och bildar där grundregister som kan bearbetas maskinellt (central/regionalt system). Även i alternativ 3 sker registerföringen på en

1 * Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 32

SkU 1975:32

för länsstyrelserna gemensam anläggning, medan däremot utskrifter från magnetband görs på 14 regionala s. k. off-line-radskrivare (centralt system). En avvägning mellan för- och nackdelar med de olika alternativen visar enligt RSV att det central/regionala alternativet sammantaget bör ges företräde framför det regionala och att det central/regionala alternativet är klart överlägset det centrala. RSV förordar således den central/regionala utformningen men framhåller samtidigt att det vid detaljutformningen av detta alternativ sannolikt kommer att visa sig att viss ytterligare bearbetning eller registerföring - t. ex. register över fastigheter - bör ske regionalt.

En betydande remissopinion, främst företrädd av länsstyrelserna, har förespråkat en regional registerföring. Departementschefen har tagit intryck härav men ansluter sig i övrigt till RSV:s bedömningar. Det förslag som läggs fram i propositionen syftar till att såvitt möjligt tillgodose länsstyrelsernas önskemål utan att förlora väsentliga rationaliseringsvinster. Således bör fastighetsredovisningen ske regionalt i det nya systemet. När det gäller personredovisningen bör några mer genomgripande förändringar av ADB-systemet inte vidtas i avvaktan bl. a. på ställningstagandet till folkbokföringens framtida utformning och organisatoriska anknytning. Motsvarigheter till det nuvarande personbandet bör även i fortsättningen föras regionalt. Beträffande ett diskuterat organisalionsregisler för alla juridiska och fysiska personer som driver rörelse m. fl. konstaterar departementschefen att ett sådant register jämsides med det organisationsnummerregister som RSV skall föra enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer kan medföra att behovet av det nuvarande registret över juridiska personer kan bortfalla men att länsstyrelserna vid behov kan föra ett aktuellt regionalt register över organisationer till relativt låg kostnad. Beträffande skatteregistret föreslås att ett centralt arbetsregister byggs upp från person-och organisationsregistren och kompletteras med uppgift om erlagda skatter m. m. för att i slutskedet tillföras uppgifter om taxeringsnämndernas beslut om åsatt taxering, debiterade avgifter m. m.

Med anledning av propositionen har väckts sex motioner i vilka motionärerna av olika skäl uttalar sig för ett renodlat regionalt system. Yrkanden om att ett sådant ADB-system bör genomföras i stället för vad sorn'föreslås i propositionen framställs i motionen 2051 av fru Anér (fp), 2078 av herr Oskarson m. fl. (m, c, fp), 2080 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk), 2081 av herr Wijkman (m) och 2082 av herrar Åsling (c) och Boo (c), medan ett av yrkandena i motionen 2079 av herr Turesson (m) går ut på att frågan om central eller regional systemlösning bör anstå i avvaktan på kommande ställningstaganden till länsberedningens förslag att bryta ut skatteenheterna från länsstyrelserna. I den sistnämnda motionen yrkas vidare att frågorna om insyn och begränsningar i den parlamentariska handlingsfriheten i samband med stora centrala datasystem utreds, att eventuella skattedataobjekt skall ledas av en parlamentarisk nämnd, att årligen reviderade kostnads/in -

SkU 1975:32

täktskalkyler läggs fram och att huvudmannaskapet för folkbokföringen överförs till länsstyrelserna.

I detta sammanhang behandlar utskottet också den vid riksdagens början väckta motionen 706 av herr Oskarson m. fl. (m, c, fp) vari motionärerna yrkar att RSV:s utvecklingsarbete bör vara system-neutralt i avvaktan på statsmakternas beslut i frågan. Beträffande denna motion kan utskottet endast konstatera att yrkandet inte längre är aktuellt, varför utskottet avstyrker motionen.

Innan utskottet går in på en närmare behandling av de olika frågorna vill utskottet som sin mening framhålla, att motsättningarna mellan förslagen i propositionen å ena sidan och motionerna å andra sidan enligt vad som framgår av de skäl som ligger till grund för de olika ställningstagandena i realiteten inte är större än att de borde kunna överbryggas. Jämsides med detta ärende har utskottet under stor enighet tillstyrkt de riktlinjer för ändrad skatteadministration och taxering i första instans som enligt förslag i prop. 1975:87 skall genomföras fr. o. m. 1978 års taxering. Detta förslag innebär att skatteadministrationen byggs ut och effektiviseras bl. a. genom införande av ett väl utbyggt ADB-stöd som underlag för granskningen och taxeringen i syfte särskilt att öka skattekontrollen vid rörelsetaxeringen och vid granskningen av andra komplicerade deklarationer. Vad som anförs i motionerna motsäger inte heller att den nuvarande förslitna ADB-utrustningen inom folkbokförings- och beskattningsområdet snarast bör ersättas med mer tidsenliga maskiner och att samtidigt de möjligheter till rationalisering och effektiviseringsom den tekniska utvecklingen medfört tas till vara i såväl skatteadministrationens som allmänhetens intresse.

Yrkandena i motionerna grundar sig i första hand på uppfattningen att ett mer utpräglat regionalt system än som föreslås i propositionen är ägnat att bättre tillgodose den enskildes krav på integritet samt på regionalpolitiska hänsyn av olika slag och strävanden att tillgodose informationsbehov även utanför beskattningsområdet. Som framgår av vad utskottet anför nedan föreligger inte heller skilda uppfattningar i fråga om angelägenheten av att tillfredsställa de krav som ligger till grund för dessa yrkanden eller i andra väsentliga hänseenden. Frågan hur ADB-systemet bör utformas är således i första hand en teknisk fråga som bör lösas efter en avvägning mellan de faktorer som påverkar ifrågavarande gemensamma intressen.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande begränsat sig till integritetsfrågorna och anfört att integritetsskydds- och säkerhetsfrågorna regelmässigt måste tillmätas stor betydelse vid planeringen av ADB-system men att uppfattningen om betydelsen generellt från integritetssynpunkt av en regionalisering av de statliga ADB-systemen går i sär. Konstitutionsutskottet har för sin del framhållit att frågan om ett skydd mot otillbörligt integritetsintrång inte kan lösas enbart genom en regionalisering av de statliga datasystemen. Enligt konstitutionsutskottets mening är det väsentligt att

SkU 1975:32

det fortsatta utvecklingsarbetet beträffande det nya ADB-systemet för beskattning och folkbokföring - såsom också anförs i propositionen - sker i nära samarbete med datainspektionen och med hänsynstagande till bl. a. det utredningsarbete som bedrivs inom statskontoret. Det kan förutsättas att integritetsfrågorna då kommer att beaktas oavsett valet av systemstruktur. Skatteutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets uppfattning att

- om en ytterligare regionalisering därvid framstår som önskvärd från integritetssynpunkt - detta självfallet måste beaktas av statsmakterna.

I avvikande meningar, som fogats till konstitutionsutskottets yttrande, har anförts att möjligheterna att undvika otillbörligt integritetsintrång bör vara större i ett helt regionalt system. Även i ett särskilt yttrande som fogats till civilutskottets yttrande åberopas liknande uppfattningar, och här anförs att integritetsfrågorna måste tillmätas avgörande vikt vid valet mellan olika ADB-system. Med anledning härav vill skatteutskottet framhålla att denna fråga givetvis måste bedömas med utgångspunkt i hur den decentraliserade organisationen byggs upp. Sett från den enskildes synpunkt torde det enligt utskottets uppfattning vara tämligen likgiltigt om vissa speciella uppgifter om honom lagras i en regional eller i en central anläggning, om uppgifterna är desamma och säkerheten i de båda systemen är likvärdig från integritetsskyddssynpunkt. I den mån syftet med motionsyrkandena om en decentraliserad organisation är att den regionala datorn skall tillföras även andra uppgifter än som avses i propositionen för att tillgodose informationsbehov inom andra samhällssektorer än folkbokföringen och beskattningen, torde emellertid avgörande invändningar kunna riktas häremot från integritetssynpunkt.

I integritetsfrågan vill utskottet i likhet med motionärerna framhålla att ett betryggande skydd måste skapas mot obehörigt utlämnande av uppgifter om individer. Sådant integritetsskydd kan skapas lika väl i ett blandat regionalt och centralt registersystem som i ett helt regionalt. Förslaget i propositionen bygger i stor utsträckning på regionala register, och det centrala register, som föreslås, är avsett enbart som ett internt arbetsregister för beskattningen. Även om valet mellan det i propositionen föreslagna systemet och ett utpräglat regionalt system enbart för folkbokföringens och beskattningens behov därför knappast påverkar integriteten, vill utskottet i likhet med konstitutionsutskottet understryka att integritetsskyddet i det fortsatta utvecklingsarbetet bör tillmätas stor betydelse. Skatteutskottet har för sin del inte något att erinra mot att - som föreslagits från (c)- och (vpk)-håll

- frågan om en medborgarkontroll övervägs i form av särskilda ansvarsnämnder eller inom en arbetsgrupp med särskild sammansättning men anser att en sådan kontroll i så fall bör införas även för andra datasystem. Utskottet utgår också från att RSV och statskontoret bedriver det fortsatta utvecklingsarbetet i nära samarbete med datainspektionen och att ett parlamentariskt inflytande över utvecklingen därmed tillgodoses. Med det anförda anser utskottet att syftena med samtliga motioner i vad de avser integri -

SkU 1975:32

tetsskyddet inom ADB-systemet i huvudsak är tillgodosedda.

Vid remissbehandlingen har inte minst från länsstyrelsehåll fästs vikt vid hur olika samordningsproblem bör lösas i förhållande till andra ADBsystem och till informationsbehov inom andra samhällssektorer utan tillgång till egna datamaskiner, främst den regionala samhällsplaneringen. Dessa frågor ingår i civilutskottets beredningsområde, och detta utskott har i sitt yttrande enhälligt konstaterat att utvecklingsarbetet beträffande folkbokföringens och beskattningens databehov - så som föreslås i propositionen

- bör bedrivas fristående från andra datasystem men med inriktning på informationsutbyte mellan systemen, och att samhällsplaneringens behov av databehandling tills vidare bör kunna tillgodoses genom utnyttjande av överskottskapacitet inom länsanläggningarna. Skatteutskottet instämmer i denna bedömning och har för sin del inte heller något att erinra mot att utredningsarbetet om samhällsplaneringens databehov som civilutskottet anfört bör fullföljas i sådan takt att resultatet därav kan beaktas vid kommande ställningstaganden till folkbokföringens framtida utformning och till ett system för fastighetsregistreringen m. m. Det bör framhållas, att länsstyrelsernas berättigade krav på datakapacitet för samhällsplanering m. m. därmed bör kunna tillgodoses i enlighet med syftet i motionerna 2078,2079 och 2081. Utskottet vill särskilt framhålla, att överskottskapacitet givetvis bör kunna utnyttjas även för andra ändamål i samhällets och den enskildes tjänst, i den mån detta inte strider mot kravet på tillbörligt skydd för den enskildes integritet, exempelvis av folkrörelserna och för andra syften som anges i motionen 2080. Som också civilutskottet noterat innebär riktlinjerna i propositionen att det föreslagna datasystemet kan byggas ut i den mån detta visar sig önskvärt.

Utskottet är därmed inne pä vissa regionalpolitiska frågeställningar som tas upp i motionerna.

I vissa av motionerna har uttryckts farhågor från den synpunkten att en hentral registerföring kan medföra en centralisering också av beslutsfunktionerna. Utskottet förutsätter att utvecklingsarbetet kommer att bedrivas med utgångspunkt i att beslutanderätt och inflytande kommer att bevaras hos de regionala myndigheterna, eftersom avsikten är att länsstyrelserna i allt väsentligt skall ha registeransvaret i datalagens mening och ansvara inte endast för den information som tillförs ADB-systemet utan också för möjligheterna att utnyttja detta för andra ändamål än beskattningen.

I detta sammanhang vill utskottet understryka betydelsen av att systemet uppläggs och anläggningarna dimensioneras på sådant sätt att de regionala myndigheterna inte hindras i sitt arbete utan smidigt kan komma åt sina egna data.

Det förslag, som läggs fram i propositionen, kan anses medföra även andra fördelar från regional synpunkt än som berörts ovan. Utskottet vill framhålla, att den ökade ADB-användningen givetvis också medför ökade

SkU 1975:32

krav på datakunnandet hos personalen på regionerna. Såvitt utskottet kan bedöma påverkas inte detta förhållande nämnvärt av valet mellan de system som föreslås i propositionen och motionerna. Såväl ett central/regionalt som ett rent regionalt alternativ förutsätter liksom i dag med nödvändighet centralt utarbetade program. Ett av skälen för att skatteregistret under den tid det fungerar som arbetsregister bör ha en central utformning är emellertid att detta blir avsevärt enklare och billigare än regionala register och att ett centralt arbetsregister ger goda möjligheter att till en rimlig kostnad variera de regionala anläggningarnas kapacitet och antal. Det bör framhållas att de tio länsstyrelser, som i dag saknar egna dataregister kommer att få direkt tillgång till dataregister genom terminaler. Med den omläggning av skatteadministrationen som samtidigt kommer att genomföras ökar antalet lokala arbetstillfällen. Med hänsyn till betydelsen för den regionala utvecklingen av tillgång till data och databehandlingskapacitet är departementschefen dessutom beredd att förorda att en viss merkostnad för en ytterligare utbyggnad och komplettering av de regionala datorerna godtas. Utskottet förutsätter att omständigheter av detta slag beaktas i utvecklingsarbetet av det nya systemet.

Med anledning av vad som i övrigt anförs i motionerna vill utskottet framhålla att målsättningarna med propositionen är att få fram ett nytt ADB-system för att kunna genomföra angelägna förbättringar av skatteadministrationen i första instans och att uppnå en förenklad administation, minskat uppgiftslämnande för allmänheten, arbetsgivare och andra myndigheter samt en förbättrad skattekontroll främst i fråga om företagare och andra med svårkontrollerade deklarationer. Samtidigt bör givetvis den kritik som i en del motioner riktats mot att ADB-systemen kunnat medföra låsningar till gällande regler och bestående administration tillgodoses genom att det nya systemet med utnyttjandet av modern teknik blir mer flexibelt än dagens och därigenom fortlöpande kan anpassas till önskemål om förändringar i beskattningsregler och administration och vara till hjälp vid olika reformer. Enligt utskottets uppfattning tillgodoser det i propositionen framlagda förslaget dessa önskemål på ett mer tillfredsställande sätt än ett utpräglat regionalt system. Med hänsyn till att det i propositionen framlagda förslaget enligt utskottets bedömning är mer flexibelt än ett rent regionalt system, kan det också lättare anpassas även till ett framtida ökat behov av tillgång till datakapacitet för information inom samhällsplaneringen och andra områden som avses i motionerna.

Beträffande valet mellan olika systemlösningar vill utskottet till sist framhålla vikten av att man på ett så invecklat och känsligt område som beskattningen i enlighet med RSV:s och departementschefens ställningstaganden tar tillbörlig hänsyn till de krav som bör ställas på säkerhet i systemet och förlitar sig till beprövad, tillförlitlig utrustning. Att med bibehållen målsättning i detta hänseende genomföra ett utpräglat regionalt system skulle

SkU 1975:32

såvitt utskottet kan bedöma medföra fördröjningar i tidsplanerna. Därmed skulle också genomförandet av den förbättrade skatteadministrationen och taxeringen i första instans förskjutas. Som framgår av vad utskottet anfört ovan instämmer utskottet i departementschefens bedömningar, och syftena som ligger bakom de ovan behandlade motionsyrkandena kan enligt utskottets uppfattning i allt väsentligt tillgodoses inom ramen för departementschefens förslag. Mot denna bakgrund finner utskottet att grund saknas för att acceptera de olägenheter som ett uppskov med dessa angelägna reformer skulle innebära.

Med det anförda tillstyrker utskottet den inriktning av det fortsatta utvecklingsarbetet med ADB-system för folkbokföringen och beskattningen som departementschefen angett i propositionen och avstyrker motionerna 2051, 2078, 2079 p. 1, 2 och 4, 2080, 2081 och 2082.

Vad beträffar yrkandet under p. 3 i motionen 2079 om huvudmannaskapet för folkbokföringen bör denna fråga enligt utskottets uppfattning behandlas i samband med kommande ställningstaganden till länsberedningens förslag. Utskottet avstyrker således motionen 2079 även i denna del.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med avslag på motionerna 2051, 2078, 2079 p. 1,2 och 4, 2080, 2081 och 2082 i den mån de icke är tillgodosedda genom vad utskottet anfört och med bifall till propositionen 1975:57 godkänner den inriktning av det fortsatta utvecklingsarbetet med ADB-system för folkbokföringen och beskattningen som angetts i propositionen med beaktande av vad utskottet ovan anfört;

2. avslår

a. motionen 1975:706,

b. motionen 1975:2079 p. 3.

Stockholm den 20 maj 1975 På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Andersson i Knäred (c), Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s), Wikner (s), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar Hallenius (c), Lundgren (s), Hörberg (fp), fru Troedsson (m), herrar Johansson i Malmö (s) och Lundgren

i Kristianstad (m).

SkU 1975:32

10 Reservation

av herrar Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c), fru Troedsson (m) och herr Lundgren i Kristianstad (m), som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 5 med ”Innan utskottet” och slutar på s. 9 med ”och 2082.”, bort ha följande lydelse:

Riksdagens principbeslut 1963 om övergång till ADB inom folkbokföringen och beskattningen innebar, att verksamheten skulle bedrivas i decentraliserade former. Systemet har i huvudsak visat sig fungera väl. Det visas bl. a. av att huvuddelen av de remissinstanser, som yttrat sig över förslaget till riktlinjer för ett nytt system förordat en fortsatt decentraliserad ADB-verksamhet. Samma uppfattning framförs i de motioner, som har väckts i anslutning till propositionen.

Motionsyrkandena grundar sig i första hand på uppfattningen, att regionala system är bättre ägnade att tillgodose integritetsskyddet än centrala. Sådana system skapar också de bästa förutsättningarna för att snabbt kunna ge allmänheten begärd information. Därmed upprätthålls också lättare förtroendet för myndigheternas handläggning av exempelvis skatte- och uppbördsfrågor. I de olika motionerna anförs emellertid dessutom olika tekniska och regionalpolitiska skäl för ett länsvis uppbyggt ADB-system på sketteoch folkbokföreingsområdet.

Utskottet delar den grundläggande syn på ADB-frågorna, som kommer till uttryck i motionerna. Integritetsskyddet måste i detta sammanhang tillmätas särskild betydelse. Utskottet anser att ett fullgott integritetsskydd förutsätter en mer decentraliserad systemstruktur än vad som föreslås i propositionen.

Tillkomsten av breda ADB-system över hela totalbefolkningen eller stora delar av denna måste också rent principiellt inge betänkligheter från integritetssynpunkt. Datainspektionen har hittills i sitt arbete sökt starkt begränsa en sådan utveckling. Inspektionen har i stället förordat uppbyggande av centrala referensregister och en i övrigt decentraliserad systemstruktur. Denna uppfattning har datainspektionen framfört även i sitt yttrande över RSV:s systemstudie.

Härutöver vill utskottet anföra att länsvis ordnade register dessutom innebär en klar uppdelning av registeransvarigheten. På så sätt erhålls en decentralisering även av beslutsfunktionerna.

Centraliserade system försvårar också skattemyndigheternas kontakter med allmänhet och andra myndigheter. Den regionalt anställda personalen får i ett centraliserat system endast en begränsad inblick och erfarenhet av program och datorfunktioner, eftersom ADB-bearbetningarna utförs på den centrala datorn. Det begränsar helt naturligt i sin tur möjligheterna att kunna lämna allmänheten och andra myndigheter upplysningar om hur systemet arbetar och om innehållet i olika produkter, exempelvis skattsedlar. Verkningarna av detta drabbar såväl myndigheten själv som allmänheten

SkU 1975:32

och bidrar enligt utskottets uppfattning till att öka avståndet mellan myndigheter och allmänhet.

Som framhålls i flera av motionerna har de senaste årens utveckling på dataområdet dessutom skapat bättre tekniska förutsättningar för decentraliserade lösningar inom ADB-driften. Det finns således en tendens till ökad användning av mindre datorer. Själva maskinutrustningen har blivit relativt sett billigare under det att kostnaderna för program m. m. har ökat kraftigt. Också mot den bakgrunden borde det vara naturligt att vid upprättandet av ett nytt ADB-system för folkbokföringen och beskattningen söka sig till decentraliserade lösningar, där databehandlingen sker regionalt under det att programmen m. m. utformas centralt.

Vid valet mellan olika system måste också funktionssäkerheten tillmätas stor betydelse. Därvid måste flera olika faktorer uppmärksammas, främst risken för driftsstörningar. I ett system med flera mindre maskinenheter kan de negativa konsekvenserna av driftsstörningarna avsevärt reduceras.

Ytterligare en synpunkt måste särskilt framhållas, nämligen beredskapsaspekten. Ett centraliserat system är i ett krisläge mera utsatt för driftsstörningar och avbrott än ett regional.

Ett centraliserat system är också i hög grad beroende av teleförbindelserna. Med en centralisering av den statliga ADB-verksamheten kan dessa komma att bli hårt ansträngda. Riskerna för avbrott och förseningar i arbetet blir där uppenbara. I ett regionaliserat system är motsvarande risker mycket små.

Mot den här angivna bakgrunden anser utskottet övervägande skäl tala för att ADB-verksamheten inom folkbokföringen och beskattningen liksom hittills organiseras i ett regionalt uppbyggt system. Utskottet anser sålunda att de riktlinjer för det fortsatta utvecklingsarbetet, som angetts i propositionen, bör modifieras i enlighet med vad som har anförts i motionerna 2051, 2078, 2079 p. 1, 2 och 4, 2080, 2081 och 2082. Utskottet tillstyrker sålunda dessa motioner.

dets att utskottet under punkten 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 2051, 2078, 2079 p. 1,

2 och 4, 2080,2081 och 2082 samt i anledning av propositionen godkänner de riktlinjer för det fortsatta utvecklingsarbetet med ett nytt ADB-system för folkbokföringen och beskattningen som utskottet har förordat, innebärande att verksamheten liksom hittills organiseras i ett regionalt uppbyggt system.

SkU 1975:32

Bilaga

12 Nr 3 y

Konstitutionsutskottets yttrande över propositionen 1975:57 om ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings - och beskattningsområdet jämte motioner

Till skatteutskottet

Genom beslut den 22 april 1975 har skatteutskottet hemställt om yttrande från konstitutionsutskottet angående propositionen 1975:57 om ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskattningsområdet jämte följdmotioner (1975:2051, 1975:2078, 1975:2079, 1975:2080, 1975:2081, 1975:2082). Konstitutionsutskottet, som begränsar sitt yttrande till frågan om förslagets konsekvenser för integritetsfrågorna, får med anledning härav anföra följande.

I propositionen skisseras en principlösning för det fortsatta utvecklingsarbetet på ett nytt ADB-system för folkbokföring och beskattning. Förslaget innebär att registerföringen delvis kommer att ske i ett centralt dataregister med terminalåtkomst för länsstyrelserna delvis i regionalt avgränsade dataregister. I motionerna 1975:2051, 1975:2080, 1975:2081 samt 1975:2082 yrkas att riksdagen skall avslå propositionen och uttala att utvecklingsarbetet på ett nytt ADB-system skall inriktas på en mer renodlad regional systemlösning. 1 motionerna anförs bl. a. att integritets- och säkerhetsriskerna blir mindre i ett regionalt system.

Som konstitutionsutskottet framhållit senast i sitt betänkande KU 1975:11 har statsmakterna på olika sätt uppmärksammat de integritetsrisker som kan uppstå vid den snabba datoriseringen i samhället. Den vid 1973 års riksdag antagna datalagen (1973:289) syftar till att skydda den enskilde mot sådant otillbörligt intrång i den personliga integriteten som kan bli följden av den alltmer utbredda dataregistreringen av personuppgifter. Enligt datalagen har datainspektionen förutom att lämna tillstånd eller i vissa fall yttra sig över planerade personregister också till uppgift att meddela de föreskrifter för registerföringen som krävs för att förebygga otillbörligt integritetsintrång. Riksdagen har i år med anledning av det nämnda betänkandet från konstitutionsutskottet föreslagit regeringen att datalagen görs till föremål för en allmän översyn, vilken bl. a. bör avse sekretessfrågorna i samband med datalagrad personinformation. Statsmakterna har också initierat ett omfattande utredningsarbete beträffande säkerhetsfrågorna vid databehandling och datatransmission. Särskilt förtjänar att nämnas det utvecklingsarbete som bedrivs vid statskontoret i samarbete med datainspektionen och datasamordningskommittén. Detta arbete syftar till att inventera

SkU 1975:32

Bilaga

och utarbeta tekniker, metoder och andra skyddsåtgärder som krävs för att godtagbar säkerhet, tillförlitlighet och kvalitet i övrigt skall uppnås i samband med användningen av ADB-teknik i den offentliga förvaltningen. Vidare är syftet att utarbeta förslag till normer, rekommendationer och andra åtgärder på säkerhetsområdet samt att skapa lämpliga former för en fortlöpande bevakning av säkerhetsområdet och för rådgivning till de för säkerheten ansvariga och andra intressenter.

Enligt utskottets mening måste integritetsskydds- och säkerhetsfrågorna regelmässigt tillmätas stor betydelse vid planeringen av ADB-system inom olika delar av förvaltningen. Detta gäller självfallet även för ett nytt ADBsystem inom folkbokförings- och beskattningsområdet. Som framgått innebär propositionens förslag att registerföringen till viss del kommer att ske centralt men i övrigt på samma sätt som hittills i regionalt avgränsade person- och fastighetsregister. 1 motionerna förordas däremot en helt regional registerföring.

Uppfattningen om betydelsen generellt ur integritetssynpunkt av en regionalisering av de statliga ADB-systemen går isär. Konstitutionsutskottet vill för sin del framhålla att frågan om ett skydd mot otillbörligt integritetsintrång inte kan lösas enbart genom en regionalisering av de statliga datasystemen. Som framhållits pågår ett omfattande utrednings- och utvecklingsarbete på dataskydds- och integritetsskyddsområdet. Datainspektionen har enligt datalagen att fortlöpande bevaka integritetsfrågorna i sitt tillstånds- och tillsynsarbete. Det är enligt utskottets mening väsentligt att det fortsatta utvecklingsarbetet beträffande det nya ADB-systemet för beskattning och folkbokföring sker i nära samarbete med datainspektionen och med hänsynstagande till bl. a. det utredningsarbete som bedrivs inom statskontoret.

Det kan förutsättas att integritetsfrågorna då kommer att beaktas oavsett valet av systemstruktur. Skulle därvid en ytterligare regionalisering framstå som önskvärd ur integritetssynpunkt måste detta självfallet beaktas av statsmakterna.

Stockholm den 6 maj 1975

På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Jonnergård (c), Björck i Nässjö (m), Karlsson i Malung (s), Nordin (c). Olsson i Edane (s), Johansson i Malmö (s), Gustavsson i Ängelholm (s), Kindbom (c), Berndtson (vpk) och Lindahl i Hamburgsund (fp).

SkU 1975:32

Bilaga

14 Avvikande meningar

1. av herrar Boo (c), Jonnergård (c). Nordin (c) och Kindbom (c), vilka ansett att den del av utskottets yttrande som börjar med orden ”Det kan förutsättas” och slutar med orden ”beaktas av statsmakterna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste integritetsfrågorna tillmätas avgörande betydelse oavsett valet av systemstruktur. Möjligheterna att undvika otillbörligt integritetsintrång måste dock som framhålls i motionerna vara störst i en decentraliserad organisation. En sådan kan byggas upp så att en särskild nyckel krävs för att via en central referensdator fl fram uppgifter från en annan region. För den nödvändiga medborgarkontrollen bör övervägas att inrätta särskilda regionala ansvarsnämnder.

2. av herrar Werner i Malmö (m), Björck i Nässjö (m) och Lindahl i Hamburgsund (fp), vilka ansett att den del av utskottets yttrande som börjar med orden ”Det kan förutsättas” och slutar med orden ”beaktas av statsmakterna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan det förutsättas att integritetsfrågorna då kommer att beaktas oavsett valet av systemstruktur. Möjligheterna att undvika otillbörligt integritetsintrång bör dock vara större i ett regionalt system av det slag som förordas i motionerna.

Särskilt yttrande

av herr Berndtson (vpk) som anfört:

Vänsterpartiet kommunisterna har i partimotionen 1975:2080 yrkat avslag på propositionens förslag till nytt ADB-system för folkbokföring och beskattning. Som framgår av motionen finns en mängd olika skäl för att välja en annan systemlösning än den föreslagna. Vi anser att en arbetsgrupp måste tillsättas med uppgift att utarbeta ett helt nytt förslag som bygger på regional registerföring och som på ett bättre sätt anpassas till samhällets behov av regional datakapacitet. Om en sådan arbetsgrupp tillsätts och ges en sammansättning som föreslås i motionen garanteras också en sådan fortsatt bevakning av integritetsfrågorna som utskottet förutsatt. Eftersom utskottet begränsat sitt yttrande till just dessa frågor har jag därför inte haft anledning att i denna fråga anföra avvikande mening.

SkU 1975:32

Bilaga

15 Nr 3 y

Civilutskottets yttrande över propositionen 1975:57 om ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskattningsområdet jämte motioner

Till skatteutskottet Propositionen och motionerna

Skatteutskottet har beslutat inhämta yttrande från bl. a. civilutskottet över propositionen 1975:57 jämte de med anledning därav väckta motionerna 1975:2051 och 2078-2082.

1 propositionen föreslås riksdagen godkänna en i propositionen angiven inriktning av det fortsatta utvecklingsarbetet med ett ADB-system för folkbokföringen och beskattningen. Det förslag till systemstruktur som därigenom förordas innebär en blandad regional och central registerföring. Förslaget omfattar fyra huvudområden, inom vilka f. n. förs register på länsstyrelserna. Sammanfattningsvis innebär förslaget följande.

1. Fastighetsredovisning sker regionalt.

2. Personredovisningen sker i avvaktan på ytterligare ställningstaganden regionalt.

3. Organisationer m. m. registerförs dels i ett organisationsnummerregister enligt lagen om identitetsbeteckning för juridiska personer, dels i ett organisationsregister - med karaktär av skatteregister - som förs centralt. Båda registren förutsätts bli lätt tillgängliga för länsstyrelserna. Regionala register över organisationer m. m. kan föras till relativt låg kostnad om länsstyrelserna behöver det.

4. Ett skatteregister byggs upp från person- och organisationsregistren för att omfatta alla skattskyldiga under visst inkomstår. Fram till att uppgift om åsatt taxering finns skall det lagras centralt med terminalåtkomst för länsstyrelserna. Därefter-och då sålunda informationen blir av värde utanför beskattningsområdet - kan registerinformationen tas ut länsvis för att bearbetas vid de regionala anläggningarna.

Motionen 2051 (fp) utmynnar i yrkandet att utredningsarbetet ang. ett nytt ADB-system för beskattningen inriktas på ett regionalt system.

I motionen 2078 (m, c, fp) föreslås riksdagen besluta att reigsterföringen på beskattningsområdet skall vara regionaliserad. Vidare föreslås riksdagen uttala att länsdatorerna skall tillföras uppgifter även utanför folkbokföringsoch beskattningsområdet så att tillräckligt underlag uppnås för en tekniskt modern, regional dataverksamhet.

SkU 1975:32

Bilaga

16 Motionen 2079 (m) tar upp insynsfrågor, huvudmannaskapet för folkbokföringen och frågan om systemtyp. I den senare delen föreslås att frågan om central eller regional systemlösning får anstå tills länsberedningsförslaget behandlats.

Motionen 2080 (vpk) utmynnar i ett yrkande om avslag på propositionen, kombinerat med förslaget att ett nytt systemförslag skall utarbetas med utgångspunkt i bl. a. regional registerföring och anpassning till samhälleliga databehov. I motionstexten efterlyses bl. a. riktlinjer för systemets anknytning till samhällsplaneringens behov.

Motionerna 2081 (m) och 2082 (c) innefattar yrkanden om avslag på propositionen i förening med förslag om uttalande för ett regionaliserat system.

Utskottet

Civilutskottet begränsar sitt yttrande till synpunkter på frågorna om framtida samordning mellan ett ADB-system för folkbokföring och beskattning och vissa andra verksamheter inom eller med viss anknytning till utskottets beredningsområde. Den totala vägningen mellan propositionens systemförslag och ett helt regionaliserat förslag tas sålunda inte upp i detta sammanhang.

En frågeställning som därvid till en början uppkommer är om en begränsning av bedömningarna till folkbokföringens och nu närmast beskattningens databehov kan ha en negativ inverkan på utvecklingen av vissa övriga, nu aktuella system. Utskottet har därvid stannat för meningen att exekutionsväsendets, fastighetsregistreringens och statistikproduktionens behov av datorkraft och lämpliga systemlösningar bör utredas resp. utvecklas fristående. Utskottet har därvid utgått från att utvecklingsarbetet inriktas på att skapa möjligheter till informationsutbyte mellan systemen.

Vidare reser sig mot denna bakgrund frågan om huruvida riktlinjerna för utvecklingen av ett system för folkbokföring och beskattning bör prövas först sedan samhällsplaneringens behov av databehandling ytterligare utretts. Enligt utskottets mening är detta inte fallet. Den närmast från länsstyrelsehåll och i vissa motioner hävdade ståndpunkten att tillgång till regionalt registerförda folkbokförings-, fastighets- och beskattningsdata i detta sammanhang är mycket väsentlig kan utskottet ansluta sig till. Även de i propositionen förordade riktlinjerna för ett blandat regionalt och centralt system tillgodoser emellertid dessa önskemål.

En tredje fråga är om ett framtida - men ännu inte preciserat - utrymme för regional datorkraft för samhällsplaneringens behov kan komma att låsas. Utskottet har noterat att de i propositionen framförda riktlinjerna utgår från att överkapacitet på länsanläggningarna kan användas för t. ex. detta behov och från att de regionala datorerna kan byggas ut om detta visar sig önskvärt.

De specifikt framförda önskemålen om att i detta sammanhang skall be -

SkU 1975:32

Bilaga

aktas behoven av regional tillgång till datorkapacitet för både planering och administration kan enligt utskottets mening bedömas på ungefär motsvarande sätt såväl enligt propositionens alternativ som enligt ett alternativ där skatteregistret inte förs även som centralt arbetsregister. Möjligheter finns att till rimlig kostnad variera de regionala datorernas kapacitet och antal.

Utskottets sammanfattande bedömning är med angiven bakgrund den att ur de samordningsaspekter som utskottet övervägt inte kan framställas någon avgörande invändning mot propositionsförslaget. De i motionerna framförda invändningarna utgår i väsentliga delar från avvägningar mellan andra faktorer - bland dem integritetsfrågor - till vilka här inte tagits ställning.

Utskottet vill emellertid betona att utredningsarbetet om samhällsplaneringens databehov bör fullföljas i sådan takt att resultatet därav kan beaktas vid kommande ställningstaganden till folkbokföringens framtida utformning och till ett system för fastighetsregistreringen m. m. Detta databehov måste

- vid en bedömning ur vidare aspekter - anses vara lika väsentligt som beskattningsadministrationens. I det fortsatta arbetet får självfallet all hänsyn tas till synpunkter och önskemål från de faktiska användarna på skilda organisationsnivåer.

Stockholm den 6 maj 1975

På civilutskottets vägnar PER BERGMAN

Närvarande: herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson i Nybro (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Adolfsson (m), Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s), fru Ingvar-Svensson (c), herrar Danell (m) och Håkansson i Trelleborg (s).

Särskilt yttrande

av herrar Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee (c), Adolfsson (m), Olof Johansson i Stockholm (c), fru Ingvar-Svensson (c) och herr Danell (m) som anför:

1 detta sammanhang bör betonas, även från de synpunkter till vilka utskottet begränsat sig, att när systemets riktlinjer dras upp hänsyn måste tas till det väsentliga syftet att skapa - och inte minska - ett regionalt systemkunnande. Utan detta begränsas även de framtida valmöjligheterna vid systemval för samhällsplanering och fastighetsdata m. m. Detta gäller

SkU 1975:32

Bilaga

även då systemutvecklingen av olika skäl måste göras centralt. Bearbetningen av datamaterialet bör sålunda inte föras över till en central dator.

Det bör vidare betonas att integritetsfrågorna måste tillmätas en avgörande vikt vid en avvägning av vilket ADB-system som bör väljas, liksom vid utformningen av informationsutbytet mellan olika system.