Skatteutskottets betänkande med anledning av motion om ändrade gränsbelopp för beskattning av dödsbo som handelsbolag

Skatteutskottets betänkande nr 5

SkU 1975:5

Nr 5

Skatteutskottets betänkande med anledning av motion om ändrade gränsbelopp för beskattning av dödsbo som handelsbolag

Motionen

I motionen 1975:703 av herr Kronmark (m) hemställs

”att riksdagen måtte besluta att dödsbo äldre än två år beskattas som handelsbolag om inkomsten är över 20 000 kr. och/eller förmögenheten överstiger 200 000 kr.”

Gällande bestämmelser

Enligt 53 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL, skall oskiftat dödsbo efter person, som avlidit under beskattningsåret, taxeras för såväl den avlidnes inkomst som all inkomst som ingått till dödsboet efter dödsfallet. Därvid tillämpas för dödsboet de bestämmelser som skulle ha gällt för den avlidne.

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, taxeras oskiftat dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle varit bosatt här i riket, som inländsk juridisk person, dvs. dödsboet är skattskyldigt för all inkomst som det förvärvat under beskattningsåret och för all förmögenhet vid beskattningsårets utgång. Oskiftat dödsbo efter person som vid sitt frånfälle inte var bosatt här i riket, taxeras som här i riket ej hemmahörande juridisk person.

Från angivna bestämmelser för inländska dödsbon finns ett undantag. För dödsbo efter person som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket tillämpas nämligen från och med det taxeringsår som följer närmast efter fjärde kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade under vissa förutsättningar bestämmelserna om handelsbolag. Förutsättningarna härför är, att det för dödsboet skulle ha beräknats antingen en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst på mer än 10 000 kr. eller en större skattepliktig förmögenhet än 100 000 kr. Bestämmelserna innebär, att delägarna i dödsboet taxeras för dödsboets inkomst och förmögenhet, var och en för sin andel, på samma sätt som om dödsboet utgjort handelsbolag. Om ett dödsbo en gång i beskattningshänseende behandlats som handelsbolag, skall det i fortsättningen behandlas som sådant bolag, även om inkomst och/eller förmögenhet understiger de ovan angivna nedre gränserna. Inkomst eller förmögenhet från dödsbo i här ifrågavarande fall skall, om inte annat följer av arvsavsägelse, eller avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo, anses motsvara delägares

1 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 5

SkU 1975:5

andel i boets behållning enligt lag och testamente.

Om särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket medge dispens från dessa bestämmelser. Som exempel på skäl för dispens anges i punkt 4 av anvisningarna till 53 § KL det fall, att frågan om vilka som är dödsbodelägare är oklar till följd av tvist om testamente eller av annan anledning.

Ovannämnda bestämmelser om taxering av oskiftat dödsbo skall enligt stadgande i 6 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt också tilllämpas vid den statliga inkomsttaxeringen.

Frågans tidigare behandling

Bestämmelserna om att vissa dödsbon skall beskattas enligt de för handelsbolag gällande reglerna tillkom genom beslut av riksdagen år 1966 (prop. 1966:85, BeU 55) och syftade till att undanröja möjligheterna till skatteflykt för delägare i större dödsbon och skapa ökad likformighet i beskattningen av delägare i sådana dödsbon jämfört med andra skattskyldiga i samma inkomst- och förmögenhetsläge.

I motioner vid 1970 års riksdag yrkades att de i 53 § 3 mom. KL angivna gränserna för dödsbos inkomst och förmögenhet skulle uppräknas från 10 000 resp. 100 000, till 15 000 resp. 150 000 kr.

Bevillningsutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande BeU 1970:41 att ifrågavarande beloppsgränser hade motiverats enbart av taxeringstekniska skäl. Därtill kom att gällande bestämmelser genomförts så sent som fr. o. m. 1969 års taxering. Eftersom skäl därför inte kunde anses föreligga att ompröva ifrågavarande beloppsgränser, avstyrkte utskottet motionerna.

Utskottet

Enligt gällande beskattningsregler behandlas oskiftat dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle varit bosatt här i riket, fr. o. m. det femte taxeringsåret efter det år då dödsfallet inträffade enligt de bestämmelser som gäller för handelsbolag, om dödsboet har en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst överstigande 10 000 kr. eller en skattepliktig förmögenhet överstigande 100 000 kr. Dödsbo, på vilket bestämmelserna om handelsbolag varit tilllämpliga något beskattningsår, anses därefter som sådant bolag i beskattningshänseende oavsett storleken av boets inkomst eller förmögenhet. Detta innebär att boets inkomst och förmögenhet beskattas hos dödsbodelägarna i förhållande till deras andelar i boet. Därvid anses delägares andel i boets inkomst motsvara hans andel i boets behållning enligt lag och testamente, om annat inte följer av arvsavsägelse eller avtal om sammanlevnad i oskiftat bo. Riksskatteverket kan på ansökan medge undantag från bestämmelserna om att dödsbo skall behandlas som handelsbolag vid beskattningen. Dessa bestämmelser har tillämpats fr. o. m. 1969 års taxering.

SkU 1975:5

3 I motionen 703 yrkas att de ovannämnda gränsbeloppen för dödsboets inkomst och förmögenhet skall höjas till 20 000 resp. 200 000 kr. Yrkandet motiveras bl. a. med att gränsen för förmögenhetsbeskattningen höjts till 200 000 kr. samt att inflationen och höjda taxeringsvärden på fastigheter medfört att dödsbonas förmögenheter ökat betydligt.

Yrkandet i motionen innebär att flera dödsbon än f. n. av skatteskäl skulle kunna behållas oskiftade längre tid än som normalt erfordras för dödsboavvecklingen. Ett sådant resultat är självfallet inte tillfredsställande vare sig från rättvisesynpunkt eller av praktiska skäl. Mot den bakgrunden och då de aktuella beloppsgränserna enbart är motiverade av taxeringstekniska skäl finner utskottet inte anledning tillstyrka motionärens förslag. Utskottets ståndpunktstagande förhindrar givetvis inte 1972 års skatteutredning att vid sina ställningstaganden till skattesystemets framtida utformning närmare överväga de ändringar som erfordras av taxeringstekniska skäl. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 703. Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:703.

Stockholm den 25 februari 1975

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Näwarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås* (m), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s), Wikner (s), Sundkvist* (c), Nilsson i Trobro (m), Westberg i Hofors (s), Hallenius (c), Lundgren* (s), Boström (s), Olof Johansson i Stockholm* (c) och Carlström (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m), vilka - under åberopande av innehållet i motionen 703-ansett att utskottet bort hemställa att riksdagen med bifall till motionen 1975:703 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas att 53 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

53 §

3 mom. Avlider skattskyldig, den avlidne.

Vad i för fastighet.

För senare juridisk person.

Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde ka -

SkU 1975:5

lenderåret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade, tillämpas dock bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomstskatt taxerad inkomst än 20 000 kronor eller större skattepliktig förmögenhet än 200 000 kronor. Dödsbo på vilket bestämmelserna om handelsbolag varit tillämpliga något beskattningsår anses därefter som sådant bolag i beskattningshänseende, oavsett storleken av boets inkomst eller förmögenhet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas icke på fideikommissbo.

Om särskilda icke föras.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1976 års taxering.

GOTAB 74 8948 Stockholm 1974