Med anledning av propositionerna 1976/77:87 och 1976/77:100 i vad avser allmänna samlingslokaler jämte motioner

Civilutskottets betänkande

CU 1976/77: 31

1976/77: 31

med anledning av propositionerna 1976/77: 87 och 1976/77:100 i vad avser allmänna samlingslokaler jämte motioner

Propositionerna

I budgetpropositionen (prop. 1976/77: 100 bilaga 16 s. 58—64 och 125—126) föreslås riksdagen

1. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1977/78 meddelas inom en ram av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,

2. medge att den under 1 angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

3. medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån meddelas inom en ram av 10 000 000 kr. under budgetåret

1977/78,

4. medge att den under 3 angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

5. att på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1977/78 anvisa

a. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.,

b. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

6. att på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1977/78 till Lånefonden för allmänna samlingslokaler anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

I propositionen 1976/77: 87 om insatser för handikappades kulturella verksamhet föreslås riksdagen (bilaga 3 s. 124—129) godkänna av bostadsministern i regeringsprotokollet angivna ändringar av grunderna för statens stöd till allmänna samlingslokaler. Ändringarna innebär att upprustningsbidrag om i regel högst 100 000 kr. får utgå för att täcka hela merkostnaden för handikappbetingade åtgärder.

Motionerna

Under allmänna motionstiden har väckts motionen 1976/77: 932 av herr Wictorsson m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheterna att bedriva upprustning av samlingslokaler som en del av sysselsättningspolitiken bör ytterligare beaktas inom ramen för de medel som för detta ändamål står till regeringens förfogande,

1 Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr 31

CU 1976/77: 31

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lån som kombineras med upprustningsbidrag för allmänna samlingslokaler samt lån för med allmänna samlingslokaler kombinerade närserviceanläggningar bör vara prioriterade på kreditmarknaden,

3. att riksdagen godkänner att låneunderlaget för bidrag och lån för anordnande av allmänna samlingslokaler skall omfatta även expeditionslokaler för föreningsarbete och vissa lokaler för barntillsyn,

4. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder för ökad samlokalisering av bibliotekslokaler och allmänna samlingslokaler övervägs,

5. att riksdagen godkänner att anordningsbidrag samt upprustningsbidrag för allmänna samlingslokaler får betalas ut i förskott,

6. att riksdagen medger att bidrag om högst 300 000 kr. får lämnas för förprojektering av allmänna samlingslokaler i nya stadsdelar i de största tätorterna.

Med anledning av propositionen 1976/77: 87 har väckts bl. a. motionerna 1976/77:1455

av herr Börjesson i Falköping (c) vari, såvitt här är i fråga (yrkandet 2), hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande reparation och underhåll av teleslingor,

1976/77:1465 av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Ekinge (fp) vari hemställs

1. att riksdagen godkänner att stöd för handikappanpassning av samlingslokaler som kan få bidrag till energibesparande åtgärder får lämnas efter samma riktlinjer som gäller för stöd till allmänna samlingslokaler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av det budgetmässiga ansvaret för stöd till vissa samlingslokaler.

Gällande ordning m. m.

Sysselsättningsmotiverat stöd

För budgetåret 1975/76 fastställdes en ram för upprustningsbidrag och eftergifter om 5 milj. kr. Genom beslut av regeringen 1975-10-23 utvidgades denna ram med 10 milj. kr., dock med begränsningen att detta belopp endast fick utnyttjas för sysselsättningsskapande byggnadsarbeten. Den ursprungliga ramen utnyttjades i princip fullt ut. Den särskilda sysselsättningsramen har efter samråd med respektive länsarbetsnämnd utnyttjats till ca 5,8 milj. kr. Att ramen inte helt utnyttjats anges till stor del bero på att kommunala beslut inte fattats i sådan tid att färdigplanerade projekt kunnat påbörjas under den tid de ansetts angelägna av arbetsmarknadsmyndigheten.

CU 1976/77: 31

3 För innevarande budgetår 1976/77 har likaledes fastställts en motsvarande ram om 5 milj. kr. Regeringen har 1976-12-30, med utnyttjande av medgivandet att öka ramen av sysselsättningsskäl, beslutat att ramen får överskridas med 5 milj. kr. Som också nedan anges har av denna sysselsättningsram genom beslut t. o. m. denna dag disponerats drygt 4,4 milj. kr.

I budgetpropositionen föreslås att ramen för nästa budgetår vidgas till 10 milj. kr. och att riksdagen även nu medger att ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl.

Prioriterade lån — bostadslån

Upprustningsbidrag utgår med högst 50 % av de bidragsgrundande kostnaderna. En förutsättning för bidrag är, om regeringen inte medger annat, att kommunen lämnar ett stöd som motsvarar minst 30 % av upprustningsbidraget.

Överenskommelserna mellan delegationen för bostadsfinansiering och bankerna omfattar inte krediter för allmänna samlingslokaler.

Då ägare av allmänna samlingslokaler, t. ex. en för ändamålet bildad förening, förutom dessa lokaler vill för gemensam förvaltning också bygga lokaler för närservice, gäller för denna samma förutsättningar som i övrigt i fråga om möjligheten att få bostadslån. Det avgörande är sålunda om lokalerna kan ingå i låneunderlaget. Lån ges en sådan förening med 15 (22) % av låneunderlaget inom 85 (92) % av ett pantvärde, vari kan ingå också ytterligare lokaler.

Lokaler med samlingslokalstöd

Bestämmelser om samlingslokalstöd finns i kungörelse (1973: 400, omtryckt 1976: 794) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler.

Som belåningsbara lokaler räknas förutom de som kan anses fylla föreningslivets behov av utrymme för möten, studier och övrig kulturell verksamhet även vissa andra lokaler enligt följande.

Nöjeslokaler, exempelvis i en anläggning ingående biograf och danslokal, betraktas som allmänna samlingslokaler. Detta gäller även bibliotek till den del det utöver biblioteksfunktionen fyller en uppgift som samlingslokal — det ger exempelvis möjlighet till studier och sammankomster. Även bordtennisrum, icke kommersiella bastuanläggningar o. d. betraktas som allmänna samlingslokaler, om de utgör komplement till en större samlingslokalanläggning.

Vissa lokaler kan inte komma i fråga för samlingslokalstöd även om de betjänar ett större bostadsområde. Sålunda kan stöd inte utgå för fristående ungdomslokal. Anordnande härav betraktas som en kommunal angelägenhet. Sådan lokal kan emellertid stödjas med bidrag ur allmänna arvsfonden. Däremot kan lån och anordnirigsbidrag beviljas för ungdomslokal, som inryms i byggnad som innehåller allmänna samlingslokaler i kungörelsens bemärkelse. Se 8 § andra stycket.

It Riksdagen 1976/77.19 sami. Nr 31

CU 1976/77: 31

4 Samlingslokalstöd utgår inte för idrotts- och friluftslokaler ens om de uppförs i anslutning till en byggnad som inrymmer allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller i fråga om kurs- och lägergårdar, utställningslokaler och studentkårlokaler. För studentkårlokaler utgår statligt stöd enligt bestämmelserna i kungörelserna 1964: 398 och 1970: 273 med däri sedermera gjorda ändringar.

Bibliotek

Samlingslokalutredningen (SOU 1971: 92 s. 85) ansåg att en anknytning av biblioteken till samlingslokalerna var önskvärd inte minst med hänsyn till bibliotekens utveckling till centra för en kulturinsats i vidare mening än förut.

Förskott

Utskottet behandlade i betänkandet CU 1975: 7 (s. 28—29) motionsförslag om att anordnings- och upprustningsbidrag skulle få utbetalas successivt i motsvarande mån som arbetena utfördes. Utskottet noterade att det då inte förelåg några särskilda svårigheter att få krediter under byggnadstiden för allmänna samlingslokaler. Ett bifall till förslaget skulle medföra en budgetbelastning i övergångsskedet. Frågan ansågs vidare ha ett visst samband med de förslag som lagts fram om samordning av byggnads- och fastighetskrediter på bostadsområdet.

De fria trossamfundens samlingslokaler m. m.

Civilutskottet behandlade år 1974 (CU 1974: 23) motioner om stöd för allmänna samlingslokaler, bl. a. om att upplåtelseskyldighet inte skulle krävas på samma sätt som i övrigt. Kulturutskottet hänvisade i yttrande över motionerna till sitt av riksdagen godtagna betänkande KrU 1974: 9, varigenom medel anvisats till Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund. Civilutskottet ansåg att motionernas syften därmed fick anses tillgodosedda.

Från det nämnda reservationsanslaget Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund utgår sedan tidigare beslut särskilt bidrag till lokaler för religiös verksamhet (lokalbidrag) enligt förordningen (1974: 404) om statsbidrag till vissa trossamfund (ändrad 1976: 255). Frågan om statsbidrag prövas av Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd, vilken också antagit särskilda tillämpningsföreskrifter i ämnet. Lokalbidrag får utgå för 1. anordnande av lokal genom nybyggnad, ombyggnad eller köp,

2. genomgripande upprustning av befintlig lokal och 3. anskaffning av inventarier i samband med anordnande av lokal. Lokalbidrag utgår inte om samlingslokalstöd kan utgå. Bidrag för anordnande och upprustning av lokaler utgår med 30 % av skäliga kostnader, dock högst 300 000 kr., medan bidrag för inventarier får utgå med högst 25 % av bidraget för lokalerna.

CU 1976/77: 31

5 I betänkandet CU 1975: 28 godtog utskottet förslag i prop. 1975: 30 om att energisparstödet skulle omfatta alla allmänna samlingslokaler som fått del av eller kan få del av samlingslokalstödet. I den med anledning av motion upptagna frågan om stöd också till kyrkorna föreslog utskottet inte någon utvidgning av energisparstödet.

Då motsvarande fråga åter väcktes genom motion vid 1975/76 års riksmöte anförde utskottet följande (CU 1975/76: 23 s. 5):

En av de grundläggande utgångspunkterna för stödvillkorens utformning måste vara att de initierade åtgärderna skall leda till så stora energibesparingar som möjligt. Detta, liksom andra hänsyn, kan i sin tur leda till att åtgärder i lokaler, som endast sporadiskt hålls fullt värmda eller som av andra skäl inte kan ur energisynpunkt förbättras till rimliga kostnader utan att andra värden eftersätts, får lägre prioriteringsgrad. Inom en sålunda angiven ram kan det på godtagbara grunder hävdas att begränsningar för andra stödformer inte skall påverka energisparstödet. Med hänsyn därtill har utskottet anslutit sig till motionärernas mening att upplåtelseskyldigheten som sådan inte vidare skall beaktas i detta sammanhang. Stöd bör därför kunna utgå också utan denna förutsättning. Om så sker förs i prövningen in en ytterligare grupp lokaler. Av administrativa skäl torde dock även detta stöd böra handläggas i samma ordning som stödet till energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler.

Bestämmelserna om energisparstöd har tagits in i kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976: 794).

Ramar m. m.

Storleken av de olika beslutsramarna och belastningen på dessa t. o. m. 1977-03-31 framgår av följande tabell.

Lån Anordnings- Upprust- Upprustnings bidrag

m. m. ningsbidrag bidrag

m. m. (Sysselsättning)

(Ord. anslag)

Ram budgetåret

1976/77

12 000 000

18 000 000

5 000 000

5 000 000

Belastning

9 178 800

17 454 300

4 673 144

4 419 600

Rest av ramen

2 821 200

545 700

326 856

580 400

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad i budgetpropositionen föreslagits i fråga om ramar och anslag. Utskottet har noterat att förslaget i propositionen 1976/77: 87 (s. 129) förknippats med uttalandet att behovet av medel för upprustning självfallet kommer att prövas fortlöpande.

Bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler behandlas i betänkandet CU 1976/77: 32.

CU 1976/77: 31

6 Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen godkänner de i prop. 1976/ 77: 87 (bilaga 3) föreslagna ändrade grunderna för upprustningsbidrag för handikappanpassning. Förslaget innebär att bidraget, då det avser sådana kostnader, utgår med 100 % av godtagbar kostnad intill i regel 100 000 kr. För överskjutande belopp gäller som nu att bidrag utgår med högst 50 % av låneunderlaget.

Förslaget i motionen 1976/77: 1465 (fp), yrkandet 1, innebär att stöd för handikappanpassning skulle få lämnas på samma villkor som för allmänna samlingslokaler även när det gäller vissa lokaler som inte upplåts till alla — i princip kyrkolokaler för de fria samfunden.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till motionärernas allmänna utgångspunkt att stöd för handikappanpassning kan motiveras för en mångfald lokaler som står öppna för allmänt nyttjande eller i vart fall för inte alltför begränsade grupper. I samband med prioriteringen kan självfallet olika värderingar göra sig gällande. Utskottet har emellertid ansett att upprustningsbidraget för de allmänna samlingslokalerna fortfarande bör förbehållas denna grupp. Grunderna för energisparstödet kan knappast åberopas i detta sammanhang. Utskottet har sålunda ansett att ett eventuellt stöd till de aktuella frikyrkolokalerna m. m. inte bör ges inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Utskottet kan inte ta upp frågan om ett stöd utanför dess beredningsområde.

Motionärerna har genom yrkandet 2 anvisat möjligheten av en översyn av det budgetmässiga ansvaret för dessa kyrkolokaler. Utskottet ansluter sig till meningen att en sådan översyn bör göras för att motsvarande frågor i framtiden skall få en principiellt övervägd behandling. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1976/77: 1465 (fp), yrkandet 2.

Vad bostadsministern anfört om inventering m. m. av befintliga lokaler av samlingslokalkaraktär har inte föranlett någon erinran. Utskottet vill för sin del påpeka lämpligheten av att sådana bedömningar anknyter till tidigare förutsatt översiktlig kommunal planering av hur behovet av allmänna samlingslokaler skall tillgodoses. Någon riksdagens åtgärd är inte heller enligt utskottets mening nu motiverad.

I fråga om förslagen i motionen 1976/77: 932 (s) har utskottet gjort följande bedömningar.

Möjligheten att beakta sysselsättningsaspekter vid beslut om ram föt upprustningsbidrag m. m. har öppnats genom riksdagens återkommande medgivande att öka ramen när det behövs av sysselsättningskäl. Medgivandena har också utnyttjats av regeringen. Mot bakgrund av bostadsministerns ovan noterade uttalande om att behovet av medel for upprustning självfallet kommer att prövas fortlöpande, kan någon riksdagens ytterligare åtgärd nu inte anses behövlig.

Förslaget om prioriterade lån i förening med upprustningsbidrag an ser sig utskottet inte kunna tillstyrka. Särskilt i nuvarande kreditsitua -

CU 1976/77: 31

tion får dessa lånefrågor lösas utan något riksdagens uttalande. Meningen att dessa lokaler måste anses utgöra viktiga delar av de totala bostadsfunktionerna torde vara obestridd.

Möjligheten för samlingslokalföreningar att med stöd av bostadslån kunna uppföra och förvalta närserviceanläggningar står i princip redan öppen. Något riksdagens uttalande bör därför inte göras.

Motionsförslaget att expeditionslokaler för föreningsarbetet skall kunna ingå i underlaget för samlingslokalstödet bör enligt utskottets mening inte nu leda till beslut. Frågan har aktualiserats vid skilda tillfällen. Den är emellertid av sådan art att den för sitt avgörande kräver ytterligare klarlägganden och överväganden. Utskottet har förutsatt att frågan ägnas fortsatt uppmärksamhet inom regeringens kansli.

I motionen föreslås vidare att vissa lokaler för barntillsyn skall kunna grunda samlingslokalstöd ■— lokaler närmast avsedda att användas för tillfällig tillsyn i samband med föräldrarnas utnyttjande av samlingslokalerna i övrigt. Enligt utskottets bedömning torde ett sådant stöd inte vara uteslutet enligt gällande regler. I klarläggande syfte bör riksdagen dock uttryckligt godkänna en sådan belåningsmöjlighet genom att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.

Utskottet har ingen erinran mot grunderna för motionärernas förslag om åtgärder för ökad samlokalisering av bibliotek med allmänna samlingslokaler. Detta är dock en fråga som bör lösas i de löpande funktionsplaneringarna utan något riksdagens generella uttalande. Samlingslokaldelegationen torde här ha möjligheter att påverka en utveckling. Dess arbete med utvecklingsarbetet i fråga om samlingslokalernas funktion bör enligt regeringsprotokollet fortgå. Resurser har ansetts finnas tillgängliga för ändamålet.

Genom motionens yrkande 5 föreslås riksdagen godkänna att anordningsbidrag samt upprustningsbidrag för allmänna samlingslokaler får betalas ut i förskott. Utskottet har ingen erinran mot en sådan ordning. Hänsynen till budgeteffekterna gör emellertid att frågan bör tas upp i kommande budgetsammanhang. Tid ges då också till en ytterligare beredning av de närmare villkoren för en sådan ordning. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Slutligen har i motionen föreslagits att bidrag till förprojektering av allmänna samlingslokaler i nya stadsdelar i de största tätorterna skulle ges inom en ram av 300 000 kr. för nästa budgetår. Bidragen skulle avräknas vid senare genomförande av projekten. Utskottet ställer sig inte avvisande till tanken på ett sådant bidrag, som skulle kunna vara aktuellt inte endast i tätorterna. Frågan torde dock behöva ytterligare övervägas inom regeringens kansli. Något riksdagens medgivande bör därför inte nu lämnas.

I motionen 1976/77: 1455 (c), yrkandet 2, har föreslagits att stöd för teleslingor i offentliga lokaler skall lämnas endast på villkor att slingan

CU 1976/77: 31

repareras och underhålls.

När stöd utgår är detta regelmässigt i form av samlingslokalstöd. Ägarna av de allmänna samlingslokalerna är huvudsakligen kommuner eller särskilda föreningar med god förankring i ett aktivt föreningsliv. Utskottet har förutsatt att underhåll av teleslingor beaktas av dessa på samma ansvarsfulla sätt som beträffande övriga delar av lokalerna. Lån ges också på villkor bl. a. att det kan sägas upp vid vanvård av lokalerna. Motionärens syfte torde därmed få anses tillgodosett i fråga om dessa lokaler. När det gäller förvaltningslokaler eller kommersiella lokaler kan ett föreslaget uttalande inte anses befogat.

Utskottet hemställer

1. beträffande ramar för lån och bidrag m. m. att riksdagen medger a.

att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån till allmänna samlingslokaler under budgetåret 1977/78 meddelas inom en ram av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,

b. att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån meddelas inom en ram av 10 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

c. att de under a och b angivna ramarna får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

2. beträffande anslag på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

a. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.,

b. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

3. beträffande anslag på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder att riksdagen för budgetåret 1977/78 till Lånefonden för allmänna samlingslokaler anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

4. beträffande upprustningsbidrag för vissa handikappbetingade åtgärder att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

5. beträffande bidrag för handikappanpassning av vissa kyrkolokaler m. m. att riksdagen

a. avslår motionen 1976/77: 1465, yrkandet 1,

b. med bifall till motionen 1976/77: 1465, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande sysselsättningsaspekter vid beslut om ram för upprustningsbidrag m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 932, yrkandet 1,

7. beträffande prioritering av lån i förening med upprustnings -

CU 1976/77: 31

bidrag att utskottet avslår motionen 1976/77: 932, yrkandet 2 i motsvarande del,

8. beträffande bostadslån för närserviceanläggningar att riksdagen avslår motionen 1976/77: 932, yrkandet 2 i den del det inte behandlats under 7,

9. beträffande expeditionslokaler för föreningsarbetet att riksdagen avslår motionen 1976/77: 932, yrkandet 3 i motsvarande del,

10. beträffande lokaler för barntillsyn att riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 932, yrkandet 3 i den del det inte behandlats under 9, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande bibliotek att riksdagen avslår motionen 1976/77: 932, yrkandet 4,

12. beträffande utbetalning i förskott av lån och bidrag att riksdagen med anledning av motionen 1976/77: 932, yrkandet 5, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande bidrag till förprojektering att riksdagen avslår motionen 1976/77: 932, yrkandet 6,

14. beträffande underhåll av teleslingor i offentliga lokaler att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1455, yrkandet 2.

Stockholm den 31 mars 1977

På civilutskottets vägnar

KJELL A. MATTSSON

Närvarande: herrar Mattsson (c), Bergman (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Jadestig (s), fröken Eliasson (c), herr Nisser (m), fru Dahl (s), fru Andersson i Hjärtum (c), herrar Persson i Karlstad (s), Knutson (m), Håkansson i Trelleborg (s), Gustafsson i Borås (fp) och Nilsson i Uddevalla (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7700S»

tJJÖV’. «U. K i.-' -Ot,