Med anledning av propositionen 1976/77:107 om hushållning med energi i byggnader m. m. jämte motioner

CU 1976/77:32

Civilutskottets betänkande 1976/77: 32

med anledning av propositionen 1976/77:107 om hushållning med energi i byggnader m. m. jämte motioner Propositionen

Regeringen har i propositonen 1976/77:107 (bostadsdepartementet), såvitt nu är i fråga, föreslagit regeringen att

1. godkänna de ändringar av grunderna för energisparstödet inom bostadsbeståndet och för energisparstödet till kommunala och landstingskommunal byggnader som förordats i regeringsprotokollet,

2. godkänna grunderna för det särskilda bidraget för kommunala insatser beträffande rådgivning m. m. vad avser energibesparande åtgärder inom byggnadsbeståndet som förordats i regeringsprotokollet,

3. medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet beviljas intill ett belopp av 429 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

4. medge att bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

5. medge att medel för energisbesparande åtgärder inom statliga byggnader ställs till byggnadsstyrelsens förfogande inom en ram av 15 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

6. medge att bidrag för energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunal byggnader beviljas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

7. medge att bidrag m. m. till prototyp- och demonstrationsverksamhet beviljas intill ett belopp av 6 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

8. medge att bidrag enligt 2 beviljas från anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. intill ett belopp av 15 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

9. godkänna vad i regeringsprotokollet anförts om informations- och utbildningsverksamhet,

10. godkänna de riktlinjer för stöd till den forskningsinriktade experimentverksamheten som förordats i regeringsprotokollet,

11. medge att beslut om lån till experimentbyggande m. m. preliminärt får meddélas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1978/79 och 1979/80,

12. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om studiecirklar i energifrågor med inriktning på energiförbrukning inom byggnadsbeståndet,

13. på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1977/78 till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. anvisa

1 Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr 32

CU 1976/77:32

ett reservationsanslag av 500 000 000 kr.,

14. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1977/78 till Lån till experimentbyggande m. m. anvisa ett investeringsanslag av 22 000 000 kr.

I propositionen 1976/77:100 (bil. 16 s. 64), föreslog regeringen riksdagen att i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1977/78 beräkna ett reservationsanslag av 326 000 000 kr.

Regeringens förslag i propositionen 1976/77:107, såvitt nu är i fråga, (hemställan p. 12) om ytterligare medelsanvisning till Byggnadsforskning behandlas i betänkandet CU 1976/77:34.

Motionerna

Under allmänna motionstiden har väckts motionen 1976/77:

871 av herr Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en utredning med uppgift att närmare undersöka förhållandena på energisparområdet med sikte på en ändring av gällande bestämmelser, så att statliga energisparlån kan utgå även för uppförande i enskild eller kollektiv regi av solfångare, vindkraftverk och liknande.

Med anledning av propositionen 1976/77:107 har väckts motionerna

1976/77:

1458 av herrar Forslund (s) och Ulander (s) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att energikommissionen får i uppdrag att snarast utreda och ge förslag på hur de yrkesverksamma inom byggprocessen skall fortbildas för att kunna hantera energihushållningsfrågor,

2. att de medel, 5 milj. kr., som i propositionen föreslås till statens råd för byggnadsforskning för informationen i stället används för en utökad direktinformation och erfarenhetsutbyte, för att komma till rätta med fel och brister vid värmeisolering,

1510 av herrar Norrby (c) och Olsson i Sösdala (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1976/77:107 beslutar undersöka möjligheterna för energisparlånet att även omfatta i motionen nämnda fastighetstyper,

1511 av herrar Olsson i Sösdala (c) och Norrby (c) vari hemställs att riksdagen beslutar uttala att regeringen vid tillämpning av beslut föranlett av propositionen 1976/77:107 fortlöpande anpassar stödkriterierna i enlighet med vad som anförts i motionen,

1512 av herr Palme m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen

CU 1976/77:32

a. inte godkänner regeringens förslag till ändring av grunderna för energisparstödet inom bostadsbeståndet,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen förordats om att föra in energisparstödet för bostäder i bostadslångivningen,

2. att riksdagen

a. inte godkänner regeringens förslag beträffande ett särskilt bidrag för kommunala insatser beträffande rådgivning m. m. och hos regeringen hemställer om preciserade grunder för bidragen,

b. medger att bidrag enligt a beviljas från anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m., dock först sedan riksdagen godkänt närmare grunder för bidragsgivningen,

3. att riksdagen med motsvarande ändring i regeringens förslag godkänner vad i motionen anförts om informations- och utbildningsverksamhet,

4. att riksdagen till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 505 000 000 kr. (+ 5 milj. kr.),

5. att riksdagen till Lån till experimentbyggande m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 17 000 000 kr. (-5 milj. kr.),

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av fjärrvärmeanläggningar.

Gällande ordning m. m.

Bostäder m. m.

Enligt kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus (omtryckt 1976:791) (energisparkungörelsen, ESK), utgår bidrag och lån för vissa energibesparande åtgärder i befintliga bostadshus, avsedda att användas som årsbostad, eller som utan att vara fritidsbostäder används under vintern, t. ex. bostäder i anslutning till skolor och kursgårdar. Stödet ges för åtgärder som avser bl. a.

- värmeproduktion (anslutning till fjärrvärme eller befintlig panncentral, anordning för fliseldningsautomatik)

- värmeackumulering (elinstallation för nattackumulering av tappvarmvatten) -

värmemätning (tappvarmvatten, el, gas)

- värmereglering (variatorutrustning, motorshuntventil, radiatorventiler med termostat, cirkulationspump)

- ventilation (ventilationsreglering, värmeåtervinning ur frånluft)

- värmeisolering (tilläggsisolering - dock ej fasadskikt m. m., treglasfönster, tätning med plastskum).

Också andra typer av åtgärder kan få stöd.

Bidrag utgår med 35 % av godkänd kostnad, dock högst med 2 000 kr. per bostadslägenhet. Lån beviljas med 65 % av denna kostnad, dock högst 1* Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr 32

CU 1976/77:32

med 4 000 kr. per lägenhet. Är kostnaderna högre än 6 000 kr. per lägenhet kan i stället för lån enligt ESK utgå bostadslån för ombyggnad. En förutsättning för bidrag och lån enligt ESK är att godkända kostnaden är minst 1 500 kr.

Lån löper med ränta, för år 1977 9,75 96, och amorteras med lika stora årliga belopp under tio år. För lån till annan än kommun skall ställas säkerhet om lånet uppgår till minst 20 000 kr.

Bidrag och lån beviljas av länsbostadsnämnden efter yttrande av det kommunala förmedlingsorganet. Besvär över nämndens beslut får anföras hos bostadsstyreisen. Mot styrelsens beslut får talan inte föras.

Enligt bostadsfinansieringsforordningen (1974:946, omtryckt 1976:788) (BFF) utgår bl. a. bostadslån för ombyggnad.

Förutsättningar för bostadslån för ombyggnad är bl. a. (8 8) att ombyggnaden medför en väsentlig ökning av bostadsvärdet samt att bostadslägenheterna - då lånet inte avser småhus med ett låneunderlag för ombyggnad om högst 25 000 kr. - förs upp till minst lägsta godtagbara standard enligt 2b§ bostadssaneringslagen (1973:531). Vidare gäller enligt denna paragraf att lån för arbeten som är löpande underhåll utgår endast i den mån arbetena är direkt föranledda av ombyggnaden.

I 9 § BFF stadgas emellertid att de i föregående stycket angivna begränsningarna i möjligheten att få bostadslån för ombyggnad inte gäller när ombyggnaden avser energisparåtgärder som kan stödjas enligt ESK.

Ett bostadslån för ombyggnad kan bl. a. antingen utgöra en kombination av sedvanliga ombyggnadsåtgärder och energibesparande åtgärder eller också utgå enbart för energibesparing.

När lånet sålunda utgår enbart för energibesparande åtgärder - ev. i förening med nytt fasadskikt - får 9 $ BFF åberopas. I kombinationsfallen, där en reguljär ombyggnad ingår, måste sålunda förutsättningarna i 8 8 BFF ha uppfyllts.

Undantagsregeln i 9 8 BFF gäller endast de angivna låneförutsättningarna i 8 8 och inte övriga regler för ombyggnadslån. Dessa skiljer sig från reglerna i ESK bl. a. i följande hänseenden.

- markvillkoret: gäller ej enligt ESK; gäller enligt BFF då ombyggnad inte i huvudsak omfattar åtgärder som också kan stödjas enligt ESK

- lägsta åtgärdsnivå: enligt ESK godkänd kostnad om lägst 1 500 kr.; enligt anvisningar till BFF 15 000 kr. för flerfamiljshus, 4 000 kr. för enfamiljshus och 6 000 kr. för tvåfamiljshus

- lånets storlek: enligt ESK hela godkända kostnaden med avdrag för bidrag, dock högst 4 000 kr.; enligt BFF en med hänsyn till företagsform varierande andel av låneunderlaget, vari i vissa fall också kan beräknas ett ingångsvärde

- pantvärde: motsvarande skillnader som beträffande låneunderlag

- säkerhet: enligt ESK ej krav på säkerhet för lån till kommun eller för

CU 1976/77:32

lån till annan om mindre än 20 000 kr. enligt BFF alltid krav på säkerhet

- återbetalning: enligt ESK rak amortering över tio år; enligt BFF för kommunal lånedel annuitetslån över en tid som bestäms med hänsyn till återstående användningstid och den tid ombyggnader kan nyttiggöras, dock högst 20 år för lån beträffande småhus då låneunderlaget är högst 25 000 kr. och eljest högst 30 år

- räntebidrag: kan ej utgå för lån enligt ESK; utgår enligt BFF vid annan ombyggnad än sådan som avser småhus med ett låneunderlag om högst 25 000 kr. samt med garanterade räntenivåer första året om 6 resp. 5 eller 3,9 96

- förskott: kan ej utgå enligt ESK; enligt BFF kan förskott utgå för ombyggnad av småhus samt för ombyggnad av flerfamiljshus när låneunderlaget är högst 100 000 kr.

- beslutsformer: enligt ESK ett beslut; enligt BFF två beslut, preliminärt och slutligt, för ombyggnad av flerfamiljshus

- besvär: enligt ESK till bostadsstyrelsen; enligt BFF till regeringen.

I kungörelsen (1962:538) om förbättringslån (omtryckt 1976:789) har genom 2 a § förts in en möjlighet att till personer över 60 år med låga inkomster samt vissa andra grupper lämna särskilt förbättringslån för åtgärder som kan stödjas enligt ESK. Lånet utgår med högst 6 000 kr. och är räntefritt och stående. Detta lån kan inte kombineras med stöd enligt ESK.

Inom bostadsstyrelsen har gjorts en begränsad undersökning beträffande energisparstöd till bostadshus, avsedd som ett försök till uppföljning och utvärdering av denna stödform. Undersökningen avsåg samtliga beslut rörande flerfamiljshus och vart tionde beslut rörande småhus under september 1976 i tio län. Uppgifter har publicerats i mars 1977.

Allmänna samlingslokaler m. m.

Enligt kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976:794) utgår stöd bl. a. som anordningsbidrag och lån, upprustningsbidrag och bidrag till energibesparande åtgärder. Det sistnämnda bidraget utgår inte endast för allmänna samlingslokaler i kungörelsens mening utan också för vissa kyrkolokaler m. m. Energisparbidraget kan när det gäller allmänna samlingslokaler utgå i kombination med anordningsbidrag och upprustningsbidrag. Energisparbidraget utgår med 35 96, eller om samlingslokalen upplåts som allmän, med 50 96 av godkänd kostnad, dock högst med 150 000 kr. för varje projekt.

Beslut om stöd fattas av bostadsstyrelsen. Inom styrelsen handläggs dessa ärenden av en samlingslokaldelegation.

Statliga byggnader

Till byggnadsstyrelsens förfogande har ställts medel för energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader.

CU 1976/77:32

6 För motsvarande åtgärder i försvarets byggnader har särskilda medel inte beräknats.

Kommunala och landstingskommunal byggnader m. m.

Enligt förordningen (1975:550) om statsbidrag till energisparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. utgår bidrag för åtgärder i dels kommunala och landstingskommunala byggnader, dels i byggnader som tillhör ideell organisation och används till folkhögskola eller kursgård som organisationen bedriver. Enligt vad som angetts kan energisparstöd enligt ESK utgå för bostäder i anslutning till bl. a. dessa institutioner. Bidrag utgår med 35 % av godkänd kostnad, dock med högst 150 000 kr. för varje projekt.

Beslut om bidrag fattas av regeringen (kommundepartementet).

Vissa bidrag inom industridepartementets område

I detta sammanhang får noteras förordningen (1975:422) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m., (ändrad 1976:238). Enligt förordningen utgår bidrag till åtgärder i näringslivets byggnader och inom industriella processer med högst 35 96 av godkända kostnader. Vissa förbättringar av bidragsförutsättningarna föreslås i budgetpropositionen (bilaga 17 s. 173-204).

Vidare kan stöd utgå enligt kungörelsen (1974:250) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag.

Stödet för näringslivets byggnader m. m. administreras av statens industriverk medan trädgårdsnäringens stöd handhas av lantbruksstyrelsen. Medel anvisas under industridepartementets huvudtitel, anslaget E 5, Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.

Information och utbildning

Under år 1974 vidtogs särskilda åtgärder för att öka och förbättra informationen i energifrågor, bl. a. genom att stöd lämnades till studieförbunden för att anordna särskilda energistudiecirklar (prop. 1974:28 s. 475, UbU 1974:27). Stödet utgick i form av dels statsbidrag till kurser om minst tio i stället för normalt minst 20 studietimmar, dels extra konferens- och materialbidrag. Dessutom bedrevs en informationskampanj för att främja rekryteringen av deltagare till dessa studiecirklar.

När det gäller en mer specialiserad information fick i anslutning till 1975 års energipolitiska beslut energisparkommittén i uppdrag (tilläggsdirektiv i 1976 års kommittéberättelse I 18) att samordna och stödja myndigheternas informationsinsatser och även vidta egna utåtriktade åtgärder. En utgångspunkt var dock att information och rådgivning till energianvändarna i första hand skulle åligga de organ som på resp. område hade reguljära kontakter med dessa.

CU 1976/77:32

7 I fråga om utbildningen anfördes i samband med 1975 års beslut (prop. 1975:30 bilaga 1 s. 355-356) bl. a. att det förelåg ett behov av intensifierade insatser, särskilt i fråga om lokaluppvärmning. Ansvaret för den intensifierade kursverksamheten gavs åt industriverket. Verket skulle lägga ut program på olika kursarrangörer, vilka skulle ha att självständigt sköta planering, genomförande m. m. av de olika kursaktiviteterna. SIFU-enheten vid verket borde utnyttjas liksom även andra arrangörer, t. ex. kommunförbundet, studieförbunden och HSB.

I årets budgetproposition (prop. 1976/77:100 bilaga 17 s. 204-207) föreslås ett oförändrat anslag om 3 milj. kr. till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibosparande syfte. Huvudparten av medlen har beräknats för lokaluppvärmningssektorn. Avsikten är att, som f. n., industriverket skall anordna kurser genom sin SIFU-enhet och bevilja bidrag till olika kursarrangörer - HSB, Svenska riksbyggen och Kommunförbundet - inom de uppvärmnings- och ventilationstekniska områdena.

Inom bostadsdepartementets ansvarsområde har byggforskningsrådet ansvar för en utbildning som bl. a. berör energiområdet. Försök har bedrivits med återföring av erfarenheter och instruktion på byggarbetsplatser. En försöksverksamhet har startats med ett systematiskt, aktivt erfarenhetsutbyte mellan olika led i byggprocessen.

Forskning och utveckling Genom 1975 års energipolitiska beslut lades fast grunderna för ett huvudprogram Energiforskning, indelat i sex program

1. Energianvändning i industriella processer m. m.

2. Energianvändning för transporter och samfärdsel

3. Energianvändning för lokalkomfort

4. Återvinning av energi i varor m. m.

5. Energiproduktion ’

6. Allmänna energisystemstudier.

Det här närmast aktuella programmet Energianvändning för lokalkomfort vilar på byggforskningsrådet och finansieras sålunda som övrig byggnadsforskning.

Prototyper och demonstrationsanläggningar Till forskningsinsatserna inom programmet Energianvändning för lokalkomfort anknyter de medel som enligt 1975 års beslut beräknats för att demonstrera effektiv drift av små och medelstora värmeanläggningar och för energiplanering i kommuner m. m. (prop. 1975:30 bilaga 2 s. 35). Mot bakgrund av att dessa åtgärder ansågs kräva ett särskilt stöd anvisas inom ramen för det samlade energisparanslaget särskilda medel. Dessa ställs till förfogande för byggforskningsrådet som i samråd med planverket och bostadsstyrelsen har att utnyttja dem.

De nämnda myndigheterna samt kommunförbundet har bildat en kommitté (EPD-kommittén).

CU 1976/77:32 8

Vissa uppgifter om energisparstödet

Bostäder m. m.

Tabell 1. Lån- och bidragsgivningen 1974-07-01-1976-12-31

Antal

ärenden

Antal

lägen-

heter

Beviljade lån och Energisparkun- görelsen Bidrag Lån

bidrag, 1 000 kr. Bostads- Förbätt- lån1 ringslån

1974/75

Totalt

53 450

116 870

156 970

11 630

Därav

småhus

49 600

55 350

77 300

105 900

10 250

11 630

flerfamiljshus

3 850

85 050

39 570

51 070

4 750

-

1975/76

Totalt

67 670

227 260

168 860

198 830

43 030

12 920

Därav

småhus

61 040

69 780

98 360

122 640

26 780

12 920

flerfamiljshus

6 630

157 480

70 500

76 190

16 250

-

Juli-dec 1976 Totalt

18 130

92 790

55 150

45 990

28 460

5 080

Därav

småhus

15 540

18 790

24 180

19 940

14 810

5 080

flerfamiljshus

2 590

74 000

30 970

26 050

13 650

-

Tillhopa

139 250

460 460

340 880

401 790

86 490

29 630

1 Enligt 9 § bostadsfinansieringsförordningen Källa: Bostadsstyrelsen

I tabell 1 ingår bland bostadslån för energisparande åtgärder sådana lån, för vilka undantagsregeln i 9 § BFF åberopats. När det gäller energisparande åtgärder i förening med reguljär ombyggnad har lånen beviljats med iakttagande av låneförutsättningarna i 8 § BFF. Dessa lån avräknas inte till någon del mot den särskilda ramen för energisparstöd och ingår alltså inte i de i tabell 1 redovisade beloppen. De bidrag enligt ESK som utgått i kombination med sistnämnda lån ingår i redovisningen.

Enligt en särskild genomgång av beslut om energisparstöd under september 1976 utgick energibidrag i samband med bostadslån till ombyggnad enligt förutsättningarna i 8 $ BFF i något över en tiondel av småhusärendena och i 6 96 av ärenden rörande flerfamiljshus.

Den nyssnämnda genomgången omfattade också de ärenden, där endast en typ av åtgärder vidtagits. Beträffande såväl flerfamiljshus som småhus utgick bidrag utan kombination med lån för nära en tredjedel av de berörda lägenheterna.

Uppgifter om godkända kostnader för energisparstöd i ärenden enligt ESK och BFF (8 och 9 §§) har tagits fram av bostadsstyrelsen. Resultatet framgår av följande tabell.

CU 1976/77:32 9

Tabell 2. Godkänd kostnad i medeltal vid bidrags- och långivning enligt ESK och BFF

Period

Kronor per lägenhet

Småhus

Flerfa-

miljshus

1974 juli-december

4 720

1 360

1975 juli-september

1 500

1976 april-september

5 850

1 290

Källa: Bostadsstyrelsen

Av tabell 3 framgår i vilken utsträckning, i lägenheter räknat, energisparstöd har beviljats för olika typer av åtgärder under vissa perioder åren 1974 t. o. m. 1976.

Under 1974 och 1975 dominerade utbyte av värmepannor och oljebrännare mycket starkt för småhusen. I och med de ändrade bestämmelserna har värmeisolering blivit den vanligaste åtgärden. 1 flerfamiljshusen har anslutning till fjärrvärme tidigare dominerat, men i motsats till småhusen har andelen åtgärder beträffande värmeanläggningen ökat och har därmed blivit den oftast förekommande åtgärden. Det är dock fråga om en annan typ av åtgärder än tidigare, framför allt anordningar för värmereglering, t. ex. shuntautomatik och radiatortermostater.

Andelen lägenheter som berörs av förbättrad värmeisolering är däremot tämligen oförändrad i flerfamiljshusen.

Tabell 3. Förekomst av olika energibesparande åtgärder

1974 1975 1976

Åtgärder juli-december juli-december april-september

Antal lgh

%

Antal lgh

96 Antal lgh

%

Småhus

Endast värmeanläggning

13 220

24 360

3 620

17 Endast värmeisolering

4 230

9 400

11 820

57 Endast fjärrvärme

4 Övrigt inkl.

kombinationer

2 420

5 230

4 460

22 Totalt

20 280

39 620

20 760

100 Flerfamiljshus

Endast värmeanläggning

6 390

22 190

31 930

41 Endast värmeisolering

7 090

10 840

12 680

16 Endast fjärrvärme

22 380

27 570

26 080

34 Övrigt inkl.

kombinationer

2 440

4 310

9 Totalt

38 300

64 910

77 500

100 Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1976/77:32

10 Enligt vad som upplysts under hand har av tillgängliga rambelopp - outnyttjad del av ram för 1975/76 samt ram för 1976/77 - om 333 milj. kr. t. o. m. februari 1977 ca 156,7 milj. kr. disponerats genom beslut om bidrag och lån.

Allmänna samlingslokaler m. m.

Stödmöjligheterna har stått öppna fr. o. m. budgetåret 1975/76 beträffande allmänna samlingslokaler och fr. o. m. innevarande budgetår när det gäller vissa kyrkolokaler m. m. Ramen var för budgetåret 1975/76 5 milj. kr., varav ca 0,8 milj. kr. togs i anspråk. För innevarande budgetår gäller en ram om likaledes 5 milj. kr. Därav hade t. o. m. december 1976 disponerats ca 0,7 milj. kr., varav ca 0,5 milj. kr. för vissa kyrkolokaler m. m. Bidragsgivningen har ökat under 1977 så att 1977-03-31 disponerats 1,5 milj. kr., varav 0,8 milj. kr. för vissa kyrkolokaler m. m.

Bostadsstyrelsen har föreslagit att ramen för nästa budgetår sätts till 5 milj. kr.

Civila statliga byggnader

Till byggnadsstyrelsens förfogande har t. o. m. innevarande budgetår ställts 50 milj. kr. Vid utgången av föregående budgetår hade styrelsen därav tagit i anspråk genom beslut om direkta åtgärder ca 24 milj. kr. medan projekteringsuppdrag getts för åtgärder om ytterligare ca 16 milj. kr. Vid utgången av mars 1977 var motsvarande siffror ca 35 resp. 12 milj. kr., sålunda sammanlagt 47 milj. kr.

Styrelsen begär i sina petita inga ytterligare medel, enligt uppgift med hänsyn till de eftersläpande utbetalningarna. Projektering och beslut uppges dock för även nästa budgetår beröra åtgärder för ca 15 milj. kr. Totalt har erforderliga åtgärder inom styrelsens förvaltning beräknas dra en kostnad av ca 130 milj. kr.

Kommunala och landstingskommunal byggnader m. m.

För tiden t. o. m. innevarande budgetår har stått och står till regeringens förfogande ett beräknat och av riksdagen nu inte direkt rambegränsat belopp om 50 milj. kr. T. o. m. budgetåret 1975/76 har för ändamålet disponerats ca 28 milj. kr., varav ca 12 milj. kr. gått till landstingen och ca 16 milj. kr. till kommunerna. Härefter har ytterligare medel disponerats. Beviljade bidrag uppgick 1976-12-31 till ca 41,1 milj. kr. och 1976-03-31 till 45,5 milj. kr. 1 propositionen (s. 14) anges att utvecklingen tyder på att antalet ansökningar kommer att öka.

CU 1976/77:32

11 Prototyp- och demonstrationsverksamhet

Till förfogande för statens råd för byggnadsforskning har för ettvart av budgetåren 1975/76 och 1976/77 ställts 6 milj. kr. Av tillgängliga medel för budgetåret 1975/76 har disponerats ca 5,7 milj. kr.

Rådet har (prop. s. 15) lämnat uppgiften att oförändrade medel behövs också för nästa budgetår.

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Energisparstödet infördes år 1974 (prop. 1974:69, CU 1974:21). Författningarna trädde i kraft 1974-05-17. Riksdagen anvisade på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1973/74 ett reservationsanslag av 248 milj. kr. Till grund för anslagsberäkningen och medelsanvisningen låg vissa av regeringen angivna ramar för åren 1974 och 1975. Ytterligare 120 milj. kr. ställdes till förfogande på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 (prop. 1974:170, CU 1974:37). Genom regeringens beslut hade de ursprungliga ramarna ändrats och - i anslutning till att ytterligare medel anvisades - vidgats. 1 samband med det energipolitiska beslutet år 1975 (prop. 1975:30 bilaga 2, CU 1975:29) beslutade riksdagen ramar för budgetåret 1975/76. Därefter anvisades på tilläggsstat I för budgetåret 1975/76 ytterligare medel, avsedda att öka ramen för bostäder (prop. 1975/76:25, CU 1975/76:7). För innevarande budgetår 1976/77 anvisades medel och beslöts ramar enligt förslag i budgetpropositionen (prop. 1975/76:100, CU 1975/76:23).

Rambesluten för budgetåret 1975/76 (CU 1975/76:28) angavs i fråga om bostäder gälla belopp utöver tidigare medgivna ramar och i övrigt medgivanden att under budgetåret disponera vissa belopp. När medel anvisades på tilläggsbudget I (CU 1975/76:7) angavs dock en fast ram även för bostäder. För budgetåret 1976/77 har samtliga ramar formen av medgivanden att under budgetåret disponera vissa belopp. Anslaget som sådant har karaktär av reservationsanslag.

Utskottet

Allmänna utgångspunkter för energisparstödet

Det ekonomiska stödet i syfte att stimulera till energibesparande åtgärder i bostäder m. m. infördes år 1974 (prop. 1974:69, CU 1974:21) mot bakgrund av allmänna överväganden av behovet av att spara energi inom denna sektor. 1975 års energipolitiska beslut (prop. 1975:30, NU 1975:30, CU 1975:28) innehöll inte något specifikt uttalande om sparmålen beträffande byggnadsuppvärmning. Det samlade 2-procentmålet utgick emellertid bl. a. från beräkningar enligt vilka denna energiförbrukning skulle minska med i genomsnitt 0,9 % per år för perioden fram t. o. m. år 1985. En särskild energikommission har tillkallats för att ta fram underlag för det större ener 1*#

Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr 32

CU 1976/77:32

gipolitiska beslut som förutsatts bli fattat under år 1978 i perspektivet till år 1990.

Statens planverk har enligt särskilt uppdrag utrett möjligheterna till energibesparing i befintliga byggnader och redovisat uppdraget i tre rapporter. Bl. a. lämnas en beskrivning av olika åtgärder som kan vidtas i befintlig bebyggelse. Det görs också ett försök att i tre räkneexempel belysa effekten av och kostnaden för olika åtgärder. En proposition om ändring av byggnadsstadgan med avseende på energihushållningskraven väntas bli förelagd nästa riksmöte.

Enighet råder i den grundläggande frågan att det ekonomiska stödet för energisparande åtgärder i byggnader m. m. skall fortsätta och, som bostadsministern anför (s. 32), utökas i den takt som är tekniskt möjlig och motiverad och som ligger inom ramen för de samhällsekonomiska resurser som kan skapas för ändamålet. Ett sådant ställningstagande kan göras även i avvaktan på ytterligare bedömningar av åtgärderna och därefter möjliga preciseringar av nya mål för konsumtionsutvecklingen på detta område. De ekonomiska stödåtgärderna kan till stor del också betraktas som förberedelser för att möjliggöra en anpassning till högre ambitionsnivå.

Lån och bidrag till energisparande åtgärder i befintlig bebyggelse

Bostäder och vissa lokaler

I propositionen föreslås beträffande utformningen av stödet att vissa möjligheter som finns enligt bostadsfinansieringsförordningen (BFF) att ge lån för ombyggnad som leder till energibesparing skall föras över till energisparkungörelsen (ESK). Såväl bidrag som lån för energisparande åtgärder skulle därmed utgå endast enligt ESK. Sådant lån skulle emellertid kunna kombineras med bostadslån för samtidigt genomförd ombyggnad utan energisparsyfte. Häremot ställs förslaget i motionen 1976/77:1512 (s), yrkandet 1, med syftet att bestämmelserna i ESK i stället skall inarbetas i BFF som därefter skulle täcka stödet till såväl energisparande som andra åtgärder i befintliga bostadshus.

Utgångspunkten för båda förslagen är att det inte ansetts lämpligt att stöd utgår i två former, en ordning som medför onödiga svårigheter för framför allt låntagarna.

Propositionsförslaget innebär en direkt samordning av sådant stöd som gäller enbart energibesparande åtgärder i bostadshus. Till ESK torde enligt propositionen avses föras dels de bostadslån som beviljats med stöd av undantagsreglerna i 9 8 BFF, dels de bostadslån enligt ESK för vilka låneförutsättningarna i 8 8 uppfyllts, till den del lånen avser energibesparande åtgärder. Dessa senare lånedelar har hittills inte räknats av på energiramen. Enligt en av bostadsstyrelsen utförd särskild genomgång av beslut under september 1976 utgick energibidrag i samband med bostadslån för ombyggnad enligt 8 8 BFF i något över en tiondel av småhusärendena och i ca 6 % av flerfamiljshusärendena. Stöd enligt en vidgad ESK skall kunna utgå

CU 1976/77:32

i kombination med bostadslån för ombyggnad enligt BFF. Bostadsstyrelsen har för denna situation hävdat att vid bifall till propositionen i denna del vissa åtgärder bör vidtas för att administrativt samordna de två lånen.

Motionsförslaget innebär att stödet i dess helhet förs in under BFF. Det torde ha förutsatts att redovisningsmässigt i lånebeslutet skall anges en fördelning mellan energisparåtgärder och övriga åtgärder på i princip motsvarande sätt som skulle bli en följd av propositionens förslag.

Förslaget i propositionen torde innebära att t. ex. kostnad för nytt fasadskikt och nya fönster i samband med tilläggsisolering skulle inom en vidgad ESK berättiga till lån men inte till bidrag. Förslaget innebär vidare att endast lån utgår för kommersiella lokaler medan för övriga lokaler såväl lån som bidrag kan lämnas. Inom den vidgade ESK skulle sålunda krävas ett låneunderlag och ett bidragsunderlag. Detta gäller också vid bifall till motionsförslaget.

Allmänt sett utgår båda förslagen från huvudsyftet att en samordning inte skall medföra försämringar jämfört med nuvarande system.

I fråga om de särskilda regler som blir aktuella att bedöma i samband med valet mellan de föreslagna stödsystemen har utskottet noterat följande.

Oavsett typ av åtgärd, dvs. även om det är fråga om klart avgränsade energisparåtgärder, kan det från informationssynpunkt och för att förenkla ansökan vara av värde om frågan bedöms enligt helt likartade regler. Det är i och för sig möjligt att samordna ansökningsförfarandet också enligt två skilda låneförfattningar, men hanteringsmässiga vinster skulle enligt utskottets mening följa vid ett sammanförande till ett enda system. När det gäller kombinerade åtgärder, dvs. åtgärder med stöd såväl enligt en vidgad ESK som enligt en i motsvarande mån minskad BFF, är fördelarna i dessa avseenden ännu mer påtagliga. 1 beslutssammanhang krävs det enligt båda lösningarna en samordning. Om propositionsförslaget väljs torde besvärsreglerna bora ändras så att besvär enligt ESK vid kombinerade åtgärder kan gå till regeringen som sista instans. I den löpande förvaltningen synes det även vid ett genomförande av propositionsförslaget vara lämpligt att lånen hålls samman. Vidare bör lösas frågan om säkerhet när ett lån ges i fastighet som tidigare har ett lån enligt ESK utan ställd pant. Ett sammanförande förenklar beräkning och redovisning till låntagaren av räntebidrag.

Från länsbostadsnämndernas synpunkt är det uppenbart av intresse - oberoende av lösning - att en samordnad behandling möjliggörs. Den komplikation som kan ligga i att beräkna låneunderlag/pantvärde enligt två skilda regler finns i båda systemen. Vad ovan sagts med tanke i första hand på låntagaren gäller i allt väsentligt också långivarens hantering.

Vad utskottet erfarit har lett till bedömningen att en samordning mellan energisparstödet och bostadslångivningen bör genomföras. När det gäller metoderna för och omfattningen av denna samordning har utskottet anslutit sig till det i propositionen framförda förslaget om att vidga ESK. Det sam -

CU 1976/77:32

ordningsbehov som otvivelaktigt finns vid kombinerade åtgärder bör enligt utskottets mening kunna lösas genom andra åtgärder. Enligt utskottets mening är det viktigt att dessa möjligheter tas till vara. En mycket viktig utgångspunkt är att sökanden skall i ett sammanhang kunna begära stöd enligt såväl ESK som BFF. Det i propositionen framförda förslaget kan kombinera väsentliga samordningsfördelar med intresset att behandlingsmässigt hålla isär åtgärdssektorer med skilda tyngdpunkter i övervägandena.

Enligt utskottets mening bör vidare kostnader för åtgärd som direkt föranleds av energisparåtgärderna kunna falla in under ESK.

Riksdagen bör i anslutning tili en tillstyrkan av propositionen i denna del medge att regeringen meddelar de ytterligare föreskrifter som kan erfordras i fråga om bl. a. förskott, säkerhet för energisparlån och fullföljdsreglerna.

Vad gäller de grunder för energisparstöd m. m., vilkas innehåll inte direkt knyter an till stödets administrativa utformning, har utskottet gjort följande överväganden.

Förslaget i propositionen innebär att skillnader i långivningen mellan olika företagsformer inom en vidgad ESK inte heller gäller beträffande de typer av ombyggnadslån som flyttas över från BFF. Med hänsyn till de särskilda motiven för detta stöd är detta en principiellt riktig ordning. Miljöförbättringslån kan enligt riksdagens beslut (CU 1976/77:18) utgå för hela den kostnad som inte täcks av bidrag - detta oberoende av låntagarkategori.

Redan av de allmänna bedömningarna ovan följer att utskottet tillstyrker propositionens förslag att lån och bidrag för energibesparande åtgärder under vissa förutsättningar (samtidiga åtgärder m. m.) får utgå också för lokaler som kan ingå i låneunderlag eller pantvärde för bostadslån. Energibidrag skulle även här utgå med 35 % av godkända kostnader, dock inte för åtgärder i kommersiella lokaler. Angivandet av de närmare grunderna för dessa gränsdragningar och för preciseringar av förutsättningarna bör ankomma på regeringen.

Utskottet tillstyrker också förslaget i propositionen om att högsta beloppet för bidrag beträffande bostadslägenheter räknas upp från 2 000 till 3 000 kr. och att för lokaler enligt ovan införs ett motsvarande högsta belopp om 30 kr. per kvm våningsyta. Lägenhetsbeloppet har varit oförändrat sedan 1974. Under perioden mars 1974-mars 1977 har faktorprisindex för flerfamiljshus stigit med ca 43 96. Utskottets ställningstagande i denna del innebär ingen principiell avvikelse från gällande ordning, enligt vilken bidragen motiveras av syftet att göra energisparåtgärder lönsamma även i ett kortare perspektiv. Frågan får i fortsättningen bedömas med hänsyn till de föränderliga förutsättningarna i detta avseende.

Förslaget i propositionen att räntebidrag skall kunna utgå också för lån som nu lämnas enligt ESK har inte heller mött någon erinran. Räntebidrag skall utgå efter i huvudsak de grunder som gäller för räntebidrag i samband med bostadslån för ombyggnad. Räntebidrag skall dock inte utgå för lån

CU 1976/77:32

som hänför sig till lokaler.

När det gäller amorteringstiderna och reglerna för amortering i övrigt tillstyrks förslagen i propositionen, vilka torde ansluta till nu gällande regler om amortering av bostadslån för ombyggnad.

De ovan behandlade nya reglerna föreslås enligt propositionen träda i kraft under innevarande budgetår enligt regeringens närmare bestämmande. De skall dock enligt förslaget inte tillämpas i ärenden där ansökan kommit in till förmedlingsorganet före 1977-03-10, dvs. den dag då förslaget publicerades.

Utskottet delar bedömningen att reglerna bör träda i kraft så snart som möjligt. Ett bifall till förslaget skulle emellertid kunna leda till ett uppehåll i långivningen. Enligt utskottets mening bör därför bestämmelserna träda i kraft enligt regeringens bestämmande och tillämpas också i ärenden, vari beslut fattats efter 1977-03-10. Ytterligare omprövningar kan undvikas genom dispens för påbörjande före beslut.

Vad / övrigt föreslagits eller anförts i propositionen i detta sammanhang har inte föranlett erinran från utskottets sida.

När det gäller vilka åtgärder som bör vara stödberättigade anmäler bostadsministern till regeringsprotokollet att frågan om stöd för injustering av befintliga värme- och ventilationssystem bereds inom bostadsdepartementet. Utskottet delar den anförda meningen att en vidgning av stödet i nämnda avseende ligger inom ramen för av riksdagen redan godtagna riktlinjer för energisparstödet.

Vidare framhåller bostadsministern (s. 36) det angelägna i att fortlöpande pröva vilka åtgärder som bör stödjas med hänsyn till ny teknik m. m. Denna frågeställning tas upp också i motionen 1976/77:1511 (c). Där föreslås ett riksdagens uttalande om att regeringen bör fortlöpande anpassa stödkriterierna i enlighet med vad som anförts i motionen. Där framhålls bl. a. vikten av att alla åtgärder, även mindre konventionella liksom nya lösningar, blir berättigade till stöd under förutsättning att den sökande kan visa att energi kan sparas. Bland ytterligare tänkbara stödberättigande åtgärder nämns tillvaratagandet av ytjordvärme och solenergi. Angelägenheten av att stödja installation av värmepump stryks under. Till detta ämne knyter också an den under allmänna motionstiden väckta motionen 1976/77:871 (m). Där föreslås en utredning om möjligheterna att lämna energisparlån för uppförande i enskild eller kollektiv regi av solfångare, vindkraftverk och liknande.

När det gäller inriktningen av det ekonomiska stödet för energisparåtgärder i befintliga bostäder m. m. hårde av riksdagen antagna riktlinjerna utformats på ett sätt som lämnar ett relativt stort utrymme för en löpande anpassning av det stödberättigade området. Förslag om ändringar som kräver riksdagens medverkan får, som skett genom den nu behandlade propositionen, tas upp i sedvanlig ordning. Specifika tekniska lösningar är däremot inte lämpade för riksdagens prövning.

CU 1976/77:32

16 Inom ramen för av riksdagen godkända riktlinjer ankommer det sålunda på regeringen eller, efter dess bemyndigande i 20 § ESK, bostadsstyrelsen att bestämma vilka åtgärder som skall vara stödberättigande. Som redovisas i propositionen har så också skett.

Syftet med det i motionen 1976/77:1511 (c) föreslagna uttalandet om en fortlöpande anpassning av de stödberättigande åtgärderna, ett uttalande som i sak ansluter till vad bostadsministern anfört, kan också utskottet ställa sig bakom. Ny teknik och samspelet mellan olika utvecklingslinjer ger fortlöpande nya förutsättningar för bedömningarna. Utskottet förutsätter att regeringen och på dess uppdrag bostadsstyrelsen aktivt följer denna utveckling. Riksdagen bör därför med anledning av motionen 1976/77:1511 (c) i denna del, som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört. Motionens syfte i övrigt får anses redan tillgodosett. Utskottet hänvisar också till vad nedan anförs om forskningsinriktad experimentverksamhet.

Även syftet med motionen 1976/77:871 (m) får anses i allt väsentligt tillgodosett genom vad utskottet anfört om en anpassning av energisparstödet och nedan yttrar beträffande forskningsinriktad experimentverksamhet samt prototyp- och demonstrationsverksamheten.

I motionen 1976/77:1510 (c) föreslås att riksdagen beslutar undersöka möjligheterna att lämna energisparlån också för sådana hus som byggis bristfälligt, s. k. fuskbyggen. Bostadsstyrelsen har i sina anvisningar till 2 5 ESK tagit upp motsvarande fråga. Där sägs bl. a. att stöd för tätning med plastskum utgår för konstruktioner som beräkningsmässigt har bättre k-värden än vissa utgångsvärden men som p. g. a. väsentliga brister i utförandet e. d. behöver förbättras. Stöd för tilläggsisolering ges enligt dessa anvisningar också för konstruktioner med något bättre (lägre) teoretiska k-värden än utgångsvärdena om isoleringen har väsentliga brister som inte kan avhjälpas på annat sätt. Brister i beräkningsmässigt goda konstruktioner bör i övrigt avhjälpas på billigare sätt, t. ex. genom drevning eller insprutning av plastskum.

Frågan om stöd för att avhjälpa faktiska brister i ett relativt nybyggt hus som teoretiskt skall uppfylla grundkraven synes ha aktualiserats i flera fall. Utgångspunkten torde obestridligt vara att statligt stöd inte skall lämnas för att avhjälpa sådana brister, för vilka ett kontraktsmässigt eller laggrundat ansvar rimligen anses kunna utkrävas. Den övergripande målsättningen att spara energi bör emellertid i övrigt leda till att stöd lämnas för att på ett tekniskt riktigt sätt rätta till sådana förhållanden. Bostadsstyrelsens anvisningar torde också utgå från denna uppfattning. Möjlighet finns också till ett sådant stöd, vilket i ett system med skilda bidrags- och låneunderlag bör kunna begränsas till enbart lån. Utskottet har anledning utgå från att denna fråga noga följs av bostadsstyrelsen. Någon anledning till uttalande från riksdagens sida finns därför inte.

Bostadsministern tar också (s. 36) upp frågan om en fortlöpande anpassning av storleken av de godkända kostnaderna. Det anförs att det ankommer på

CU 1976/77:32

bostadsstyrelsen att närmare bestämma storleken av de schablonbelopp som skall tillämpas. I sammanhanget erinras om de följder som förbättrade finansieringsmöjligheter kan ha i fråga om omotiverade prishöjningar på bl. a. material. Vad bostadsministern anfört har inte gett anledning till erinran.

Utskottet vill i denna del också ansluta sig till vad bostadsministern anfört om att de vinster som uppkommer i energisparverksamheten måste i väsentlig del komma hyresgästerna till godo. Hyresrättsutredningen behandlar hithörande frågor. Mot bakgrund av det nämnda uttalandet har förutsatts att frågorna också i övrigt övervägs.

Vad bostadsministern (s. 39) anfört om de administrativa resurserna kommer att tas i beaktande i ett senare betänkande.

Allmänna samlingslokaler m. m.

I propositionen har bostadsministern anmält sin avsikt att senare föreslå regeringen att höja maximigränsen för bidrag från 150 000 kr. till 300 000 kr. per projekt. Det ankommer på regeringen att ta ställning till energisparstödets utformning när det gäller såväl allmänna samlingslokaler (CU 1975:28 s. 11) som vissa kyrkolokaler (CU 1975/76:23 s. 5).

Vissa härtill anknytande frågor har behandlats i betänkandet CU 1976/77:31.

Kommunala och landstingskommunal byggnader m. m.

Regeringens förslag torde innebära att riksdagen godkänner att maximibeloppet för bidrag enligt förordningen (1975:550) om statsbidrag till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. höjs från 150000 kr. till 300 000 kr. per projekt.

Utskottet tillstyrker förslaget och föreslår att det i fortsättningen skall få ankomma på regeringen att ta ställning till utformningen av detta energisparstöd - liksom beträffande motsvarande stöd för allmänna samlingslokaler m. m. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vad bostadsministern anfört om förutsättningarna för bidrag till bolag, vari kommun eller landstingskommun äger bestämmande inflytande har inte föranlett erinran eller särskilt uttalande. Enligt utskottets mening bör dessa stödmöjligheter också stå öppna för kommunalförbund samt för försäkringskassor och av dessa bildade stiftelser. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Ekonomiskt stöd för kommunal rådgivning

I propositionen (s. 41—42) redovisas vissa överväganden om ett statligt stöd till kommunerna för deras verksamhet på energiområdet. Förslaget

CU 1976/77:32

innebär att särskilda medel ställs till förfogande för att av regeringen användas med det huvudsakliga syftet att kommunernas insatser med rådgivning m. m. snabbt ökas. I motionen 1976/77:1512, yrkandet 2 a, föreslås riksdagen att inte godkänna förslaget om särskilda bidrag och i stället begära preciserade grunder för bidragsgivningen.

Det föreslagna bidraget motiveras med att ansvaret för en för energisparandet viktig information och rådgivning till fastighetsägarna faller på kommunerna. Särskilt för information och råd i enskilda fall behövs det personal för undersökningar av byggnadernas isolering, täthet, ventilation och uppvärmningssystem. Kommunernas administrativa resurser för detta är ansträngda. Bedömningar på längre sikt har samband med överväganden som görs i andra sammanhang. Det är också enligt utskottets mening mycket betydelsefullt att medel redan nu och i avvaktan på ytterligare överväganden kan ställas till förfogande för kommunerna. Med hänsyn till att det här är fråga om skilda anspråk och skilda lokala förutsättningar bör medelsfördelningen avgöras av regeringen utifrån en bedömning i första hand av stödets avsedda effekter och med beaktande av rättvisekrav kommunerna emellan. Denna form av bidragsgivning förekommer redan i fråga om planeringsstöd till kommuner m. fl. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag om ett statligt bidrag till kommunerna. Anslagsfrågan tas upp nedan.

Information och utbildning

Genom propositionen föreslås riksdagen godkänna vad bostadsministern anfört till regeringsprotokollet om informations- och utbildningsverksamhet. Förslaget läggs fram mot bakgrund av att under det samlade anslaget beräknats (s. 41) ca 5 milj. kr. för information om energisparstödet, information i anslutning till prototyp- och demonstrationsverksamhet samt kostnader för framställning av visst studiematerial m. m.

Vad först gäller utbildning av de enskilda medborgarna förordas i propositionen (s. 51) att en studiecirkel verksamhet av motsvarande slag som den hösten 1974 genomförda tas upp även under budgetåret 1977/78. Vissa riktlinjer för verksamheten anges. Studiecirklarna bör kunna gälla såväl energipolitiska frågor i allmänhet i syfte att stimulera opinionsbildningen inför 1978 års energipolitiska beslut som energifrågor med särskild inriktning på förbrukningen inom byggnadsbeståndet. I detta sammanhang anförs vidare att studiecirklar i dessa ämnen bör vara garanterade tilläggsbidrag enligt kungörelsen (1963:463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet.

Utskottet har ingen erinran mot det anförda och tillstyrker sålunda regeringens förslag.

I särskilt sammanhang härefter tas upp fråga om medelsberäkning för dels vissa kostnader centralt hos studieförbunden för att ta fram material m. m. för cirkelverksamheten, dels för faktamaterial som kommer att tas

CU 1976/77:32

fram och stäilas till studieförbundens förfogande, allt i den mån det inte kan täckas inom ramen för det reguljära statsbidraget enligt 1963 års kungörelse.

I anslutning till vad som sålunda förordats i regeringsprotokollet anmäls att utbildningsministern i annat sammanhang kommer att föreslå regeringen att statsbidrag för här aktuella cirklar skall få utgå om de omfattar lägst 15 timmar mot normalt lägst 20.

I motionen 1976/77:1512 (s), yrkandet 3 (delvis), föreslås riksdagen ge regeringen till känna att beslut om fördelning av tillgängliga medel på studieförbunden bör fattas snarast.

Enligt vad utskottet erfarit pågår överläggningar med studieförbunden i den av motionärerna aktualiserade frågan. Motionärernas syfte får anses tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd.

Vidare förordas information till och vidareutbildning av olika anställda inom kommunerna. Detta skulle omfatta dels en mer allmän information och utbildning, dels vidareutbildning för den som skall förmedla råd och service till bl. a. fastighetsägare.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget i denna del.

När det gäller de kommunala förtroendevalda förordas i propositionen (s. 52) också en utbildning. Planeringen avses ankomma på Kommunförbundet, planverket och industriverkets enhet för företagsutveckling (S1FU), medan Kommunförbundet är berett att svara för genomförandet.

1 motionen 1976/77:1512 (s), yrkandet 3 (delvis), föreslås riksdagen godkänna en ordning, enligt vilken denna utbildning i första hand bör ankomma på studieförbunden och de politiska partierna.

Enligt utskottets mening är de två synpunkterna inte oförenliga. Det är emellertid naturligt att den här aktuella utbildningen, inriktad i mycket på kommunernas roll i detta sammanhang, bör genomföras på det sätt som föreslås i propositionen. Det är därtill både möjjigt och lämpligt att förtroendemännen engagerar sig såväl i den ovan nämnda studiecirkelverksamheten som i de politiska partiernas aktiviteter på området. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i propositionen och finner att motionsförslaget inte bör påkalla något riksdagens initiativ.

Medel har beräknats för att täcka kostnaderna för att utarbeta kursmaterial m. m. också i den till de förtroendevalda och vissa anställda i kommunerna riktade utbildningsverksamheten.

Vad slutligen i detta sammanhang gäller utbildning av de,yrkesverksamma i byggprocessen framhålls i propositionen att dessa yrkeskategorier behöver fortbildning inom sitt fackområde för att kunna hantera energihushållningsfrågor. Bostadsministern förordar att industriverket, som har en etablerad verksamhet på flera av de områden utbildningen bör omfatta, bör i samråd med andra instanser med sakkunskap och erfarenheter ta de initiativ som bedöms erforderliga. De olika kursarrangörerna bör dock ha att självständigt planera och genomföra utbildningsaktiviteterna.

CU 1976/77:32

20 Motionen 1976/77:1512 (s), yrkandet 3 (delvis), innefattar också krav på ett uttalande om att vidareutbildning av personal inom fastighetsförvaltningen i stor utsträckning skulle kunna ske inom de organisationer som finns på bostadsmarknaden.

Inte heller i denna del torde ståndpunkterna vara oförenliga. Hänvisningarna i propositionen till önskade samråd med branschorganisationer m. fl. och uttalandet att kursarrangörernas frihet att genomföra utbildningen torde helt tillgodose motionärernas syfte i denna del.

I motionen 1976/77:1458 (s), yrkandet 1, föreslås riksdagen begära att energikommissionen får i uppdrag att snarast utreda och ge förslag till hur den här aktuella fortbildningen skall genomföras.

Utskottet anser att motionärernas syfte väl kan tillgodoses inom ramen för den avsedda informationen och utbildningen, då i första hand inom bygg forskningsrådets program. Dess verksamhet riktar sig i flera sammanhang direkt till de i byggprocessen praktiskt verksamma.

Också inom denna utbildningssektor har beräknats medel för framställning av studiematerial m. m.

1 motionen 1976/77:1512 påpekas vidare angelägenheten av att utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan samt den högre utbildningen kommer att omfatta frågor som hänger samman med energihushållningen. Utskottet anser det väsentligt att dessa frågor beaktas i skilda sammanhang.

Den med anledning av förevarande proposition väckta motionen 1976/77:1458 (s), yrkandet 2, innebär att vissa av byggforskningsrådets medel för information skulle användas för en intensifiering av en försöksverksamhet med direktinformation på byggarbetsplatser. Några yrkade motsvarande medel har emellertid inte föreslagits i propositionen. Inte heller torde motionärernas syfte vara att omfördela de medel under det samlade energisparanslaget som i propositionen och i motionen 1976/77:1512(s) beräknats för information m. m. Utskottet avstyrker sålunda motionsförslaget. Motionärernas syfte kommer att beröras i utskottets betänkande CU 1976/77:34.

Undersökning av byggnadsbeståndet

Den i propositionen föreslagna undersökningen av byggnadsbeståndets kvalitet från energihushållningssynpunkt, avsedd att utföras av statens institut för byggnadsforskning i samarbete med statistiska centralbyrån, har inte mött någon erinran. Det första steget, provundersökningen, utförs med medel som byggforskningsrådet ställt till förfogande och kräver inte något riksdagens ställningstagande. Utskottet tillstyrker att det andra steget i undersökningen genomförs snarast.

Också enligt utskottets mening bör ett beslut om genomförande av det tredje steget anstå.

Frågan om medel för det andra steget i undersökningen behandlas nedan.

CU 1976/77:32

21 Forskningsinriktad experimentverksamhet

Regeringen föreslår riksdagen att godkänna av bostadsministern förordade riktlinjer beträffande stöd för en forskningsinriktad experimentverksamhet - en verksamhet som bör ses som en förlängning av det forsknings- och utvecklingsarbete som ligger inom byggforskningsrådets verksamhetsområde. En närmare utveckling av verksamhetens syfte och inriktning ges i propositionen (s. 45^16). Verksamheten kan bl. a. gälla att i full skala pröva exempelvis nya installationssystem, nya hustyper, installationer med anslutning till nya energikällor och/eller ny byggnadsteknik.

I en verksamhet med angiven inriktning är det, som anförs i propositionen, naturligt bl. a. att byggnadskostnaderna för experimentbyggnader kan komma att överstiga de kostnader som kan vara fastighetsekonomiskt försvarbara. Frågan om stöd för sådana experimentbetingade byggnadskostnader tas upp nedan.

Förslaget i propositionen innebär bl. a. att statens råd för byggnadsforskning skall anförtros ansvaret för den forskningsinriktade experimentverksamheten. Till rådet knyts en prövningsnämnd med uppgift att behandla frågor om stöd till projekt där experimentbyggande ingår som ett led i denna verksamhet. Nämnden skall ha beredande och samordnande funktioner och fungera som ett serviceorgan för de anslagssökande. Beslut bör fattas av rådet, som dock skall vara oförhindrat att delegera beslutanderätt till nämnden.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet anförts om ansvar för och syftet med forskningsinriktad experimentverksamhet, liksom vad som anförts om de administrativa frågorna. Utskottet har inte heller någon erinran mot vad som anförts i fråga om antalet ledamöter i byggforskningsrådet. Det särskilda lånestödet och finansieringsfrågorna i övrigt tas upp här nedan.

Lån för experimentbyggande m. m.

Som ovan berörts föreslås i propositionen att statliga lån ställs till förfogande för att täcka de byggnadskostnader för experimentbyggnader som överstiger vad som är fastighetsekonomiskt försvarbart. Lån bör enligt förslaget kunna lämnas också när en byggnad i experimentsyfte fått en så speciell karaktär att den inte kan finansieras på annat sätt. De föreslagna lånen skall vara ränte- och amorteringsfria. Fråga om betalning eller eftergift skall prövas senast efter 10 år enligt villkor som anges då lånet beviljas.

Enligt utskottets mening bör lånen, efter sakbedömning i byggforskningsrådet eller den föreslagna prövningsnämnden, lämnas ut och förvaltas inom bostadsorganisationen enligt de närmare regler som regeringen fastställer.

Förslaget i övrigt möter inte någon erinran från utskottets sida. Anslagsfrågan behandlas nedan.

CU 1976/77:32

22 Ramar och anslag

Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Den föreslagna medelsramen för åtgärder inom bostadsbeståndet, enligt propositionen också omfattande vissa bostadskomplement, har beräknats bl. a. för att täcka vissa bostadslån enligt 8 § BFF som nu inte räknas av på motsvarande ram. Någon särredovisning har inte skett, men omfattningen av denna långivning har inom bostadsstyrelsen uppskattats till 25-50 milj. kr. De ökade maximibeloppen för bidrag minskar i motsvarande mån lånen och har därför inga andra effekter än de som eventuellt ligger i ett ökat stimulansvärde. Vidare får noteras (prop. s. 39) att medel för administration av verksamheten i fortsättningen inte avses belasta detta anslag.

Utskottet har ingen erinran mot ramberäkningarna och hänvisar även till vad ovan (s. 12) anförts om de allmänna utgångspunkterna för stödet. Utskottet förutsätter att ramsystemet och avräkningsreglerna i framtiden anpassas till vad i övrigt gäller.

Enligt utskottets mening bör riksdagen vidare medge att outnyttjade belopp på ramen för innevarande budgetår får användas för beslut under nästa budgetår enligt regeringens närmare bestämmande.

Förslagen till ramar beträffande allmänna samlingslokaler och vissa kyrkolokaler, statliga byggnader, kommunala och landstingskommunala byggnader inkl. vissa folkhögskolor och kursgårdar samt prototyp- och demonstrationsverksamhet, innefattande också kommunal energiplanering, tillstyrks.

Riksdagen föreslås vidare medge att bidrag för kommunala insatser beträffande rådgivning m. m. beviljas intill ett belopp av 15 milj. kr. under budgetåret 1977/78. I propositionen anförs (s. 43) att bidraget bör begränsas till första hälften av budgetåret. Mot detta förslag har ställts förslaget i motionen 1976/77:1512, yrkandet 2 b, innebärande att ett sådant medgivande får utnyttjas först sedan riksdagen godkänt närmare grunder för bidragsgivningen än de i propositionen angivna.

Utskottet har ovan (s. 18) godtagit de i propositionen föreslagna grunderna för en bidragsgivning. Därav följer att någon särskild begränsning av medgivandet enligt motionsförsiaget inte bör komma i fråga. Den i propositionen förordade anknytningen av bidraget till budgetårets första del har uppfattats som en hänvisning till fortsatta överväganden och därmed som en grund för beräkningen av ramens storlek.

1 medelsberäkningen i propositionen (s. 41) ingår också 5 milj. kr. för viss information m. m. Medlen har beräknats dels för information i anslutning till byggforskningsrådets prototyp- och demonstrationsverksamhet, dels för att täcka kostnader för framställning av studiematerial m. m. enligt vad utskottet ovan (s. 18) noterat. I motionen 1976/77:1512 (s) grundas yrkandet 4 om ett höjt anslag på en medelsberäkning där 10 milj. kr. avsatts för information m. m., då i första hand sådan som hör samman med studieförbundens aktiviteter i detta sammanhang.

CU 1976/77:32

23 Såvitt utskottet nu kan bedöma bör de i propositionen föreslagna medlen anses vara tillräckliga för den avsedda verksamheten. Hänsyn får tas till att studiecirkelverksamheten som sådan bestrids med ordinarie och nu ökade direkta statsbidrag inom utbildningsdepartementets ansvarsområde och att bidrag till studieförbundens centrala kostnader för att ta fram material m. m. utgår även inom ramen för det reguljära statsbidraget till studieförbunden. Vidare anvisas inom industridepartementets ansvarsområde medel, för nästa budgetår 3 milj. kr., för ett kurs- och rådgivningsprogram, varav huvudparten går till lokaluppvärmningsområdet och gäller såväl näringslivet som den offentliga förvaltningen och bostadssektorn. Bl. a. Svenska riksbyggen och HSB bedriver en sådan verksamhet bland sina anställda. Motionsförslaget i denna del får anses redan tillgodosett.

Beräkningen av det samlade anslagsbehovet - summan av föreslagna ramar med tillägg för informationsmedlen - föranleder sålunda inte heller någon riksdagens erinran.

Det förhållandet att långivningen kommer att bli av reguljär natur kan enligt utskottets mening böra föranleda till överväganden i budgetsammanhang om lämpligheten av att i fortsättningen anvisa lånemedel, beräknade efter utbetalningar, på kapitalbudgeten. Något initiativ från riksdagens sida är emellertid nu inte nödvändigt.

Byggnadsforskning

Utskottet tillstyrker att anslaget Byggnadsforskning beräknas med hänsyn tagen till behovet av medel för det andra steget i undersökningen av byggnadsbeståndet (2 milj. kr.) och för två nya mätcentraler(3 milj. kr.) I beloppen ingår beräknade kostnader också för en förstärkning av byggforskningsrådets kansli.

När det gäller behovet av tillskott till fonden för byggnadsforskning beroende på insatser för det forskningsinriktade experimentbyggandet i övrigt lämnas vissa uppgifter i propositionen (s. 48). Sålunda sägs att behovet av medel för planering och uppföljning av experimentbyggnadsprojekten under nästa år fordrar ett tillskott i storleksordningen 10 milj. kr. Något förslag i denna del läggs dock inte fram.

Utskottet behandlar samlat frågan om anslag till byggnadsforskning i betänkandet CU 1976/77:34.

Lån till experimentbyggande m. m.

Regeringen föreslår riksdagen att för rubricerade ändamål för nästa budgetår anvisa ett investeringsanslag av 22 milj. kr. I motionen 1976/77:1512 (s), yrkandet 5, föreslås att anslaget anvisas endast ett 5 milj. kr. lägre belopp, 17 milj. kr.

Enligt vad utskottet erfarit har förslaget i propositionen inte direkt be -

CU 1976/77:32

räknats med hänsyn till i detalj kända projekt. Medelsberäkningen utgår dock från kunskaper om pågående överväganden och är, av naturliga skäl, till viss del en markering av ambitionsnivån i ett utgångsskede. Önskemål enligt motionen om ytterligare grunder för beräkningarna kommer att kunna tillgodoses vid anvisandet av framtida anslag. Beloppen kan då i mycket komma att återföras till av byggforskningsrådet redovisad planering. Propositionens förslag tillstyrks sålunda.

Förslaget om preliminära ramar för budgetåren 1978/79 och 1979/80 har inte mött någon erinran.

Finansiering av fjärrvärmeanläggningar

Bostadsministern anmäler till regeringsprotokollet vissa överväganden om finansieringen av fjärrvärmeanläggningar. Sålunda anförs att finansieringsmöjligheterna på kapitalmarknaden kan förbättras utan ändring i bl. a. systemen för bostadslån och energisparstöd. Huvuddragen i denna lösning innebär att löptiden på lånen förlängs till normalt 20 å 25 år. Det anges som önskvärt att lånen blir amorteringsfria de första åren eller att de läggs upp som annuitetslån, detta för att minska likviditetsbelastningen under uppbyggnadsskedet. Av kapitalmarknadens principer skulle dock följa att räntan skulle bli något högre än den som f. n. tillämpas för kommunlån. Långivarna - kommunlåneinstituten och Allmänna pensionsfonden - anges ha uttalat en vilja att medverka till att klara finansieringsfrågorna för fjärrvärmeutbyggnad.

De enligt ovan förbättrade krediterna avses som hittills täcka det kapitalbehov som inte tillgodoses genom anslutningsavgifter, avgifter som i sin tur kan finansieras genom bostadslån och, för befintliga bostadshus, energisparstöd till fastighetsägarna. Industriverket har föreslagit att bostadslån skulle utgå direkt till fjärrvärmeverkets huvudman, ett lån som då skulle ersätta de individuella lånen till fastighetsägarna. Återstående lånebehov skulle tillgodoses av bostadsfinansieringsinstituten, dvs. SPINTAB och Bofab samt stadshypoteksföreningarna. Detta, som sålunda skulle innebära en överflyttning av långivningen från kommunlånemarknaden till bostadsmarknadens bottenlåneinstitut, kräver i sin tur ändringar i för dessa institut nu gällande regler.

Som skäl för att inte välja den av industriverket föreslagna modellen anför bostadsministern bl. a. följande: En utvidgning av bostadslångivningen till att avse hela finansieringsbehovet för fjärrvärmeanläggningar skulle medföra att låneområdet utsträcks utanför den nu gällande sektorn, bostäder och bostadskomplement, till att avse även skolor, sjukhus, affärer, industrier och kontor. Stor försiktighet måste iakttas med att vidga området för de prioriterade och subventionerade lånen. Konsekvenserna i fråga om räntebidrag och energibidrag har inte belysts. Inte heller har utretts om det genom lån till värmeverkets huvudman är möjligt att belåna också de fas -

CU 1976/77:32

tighetsinterna installationerna. Förslaget skulle dock medföra en administrativ förenkling.

1 motionen 1976/77:1512 (s), yrkandet 6, föreslås riksdagen ge regeringen till känna vissa uttalanden om finansieringen av fjärrvärmeanläggningar. Förslaget innebär en begäran om att regeringen skall hösten 1977 lägga fram ett förslag till statlig långivning för detta ändamål enligt i motionen angivna riktlinjer. Riktlinjerna innebär att bostadslån skulle lämnas direkt till huvudmannen och att motsvarande delar av lånet till fastighetsägaren sålunda skulle slopas. För att tillgodose huvudinvändningen mot industriverkets förslag, att det prioriterade låneområdet vidgas, förordas att lånet endast skulle avse de kostnader som belöper på bostäder m. m. som finansieras med bostadslån. Denna avgränsning skulle emellertid inte behöva göras genom detaljbedömningar fastighet för fastighet, utan grundas på en översiktlig bedömning av kommunala planer, planeringsriktlinjer och det underlag som tagits fram för allmänförklaringen och som avser bedömningar av anslutningsgraden. Återstående kreditbehov har förutsatts behandlas som prioriterat på lånemarknaden. Bostadslånet skulle följa gängse regler och förenas med räntebidrag. Det betonas att fördelarna av denna subventionering måste komma de boende till godo genom avdrag i taxesättningen.

Det i motionen förordade finansieringssystemet innebär att den statliga finansieringen via bostadslån liksom därtill anknuten bottenlånefinansiering förs över till en gemensam kredit till värmeverkets huvudman. Den valda lösningen att i fråga om bostadslån schablonmässigt avskilja den prioriterade sektorns omfattning torde enligt utskottets mening med godtagbar precision kunna tillgodose den mot industriverkets förslag riktade kritiken.

När det gäller bottenlånen innebär förslaget emellertid att inte endast den till bostadslånen nu knutna kreditvolymen samlas. Det innebär också, eftersom hela kostnaden skall ingå i pantvärdet, att krediterna för den nu inte prioriterade delen överförs från kommunlånemarknaden till bottenlåneinstituten. Detta är en kreditpolitisk fråga av sådan art att den inte bör bedömas i detta sammanhang. Kapitalmarknadsutredningens förslag har uppgetts föreligga under hösten 1977. Punktvisa vidgningar av den prioriterade lånesektorn genom sektoriellt begränsade riksdagsbeslut om statsbelåning kan enligt utskottets mening inte vara lämpliga - dessa frågor måste ses i ett större sammanhang.

Utskottet är sålunda inte berett att tillstyrka motionsförslaget med dess begäran om ett förslag till riksdagen under hösten 1977.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utformningen av energisparstödet för bostäder m. m. att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen

CU 1976/77:32

1976/77:1512, yrkandet 1, godkänner vad som förordats i regeringsprotokollet,

b. medger att regeringen meddelar de ytterligare föreskrifter som behövs för genomförande av förslaget,

2. beträffande ändrade grunder för energisparstödet inom bostadsbeståndet m. m. i vad de inte tagits upp under 1 att riksdagen godkänner vad som förordats i regeringsprotokollet,

3. beträffande ikraftträdandet av ändringar i utformningen av och grunderna för energisparstödet inom bostadsbeståndet m. m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner vad utskottet anfört,

4. beträffande stödberättigade åtgärder, ny teknik m. m., att riksdagen a.

med anledning av motionen 1976/77:1511 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b. avslår motionen 1976/77:871,

5. beträffande energisparstöd för hus som byggts bristfälligt att riksdagen avslår motionen 1976/77:1510,

6. beträffande anpassningen av de godkända kostnaderna att riksdagen, med avslag på motionen 1976/77:1512, yrkandet 1 i vad det inte behandlats under 1, godkänner vad i regeringsprotokollet anförts,

7. beträffande grunderna för energisparstödet för kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. att riksdagen

a. godkänner vad i regeringsprotokollet anförts,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande ekonomiskt stöd för kommunal rådgivning m. m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1512, yrkandet 2 a, godkänner vad i regeringsprotokollet anförts,

9. beträffande information och utbildning samt studiecirklar i energifrågor att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1512, yrkandet 3, godkänner i regeringsprotokollet förordade grunder,

10. beträffande utredning om viss utbildning att riksdagen avslår motionen 1976/77:1458, yrkandet 1,

11. beträffande direktinformation på byggarbetsplatser att riksdagen avslår motionen 1976/77:1458, yrkandet 2,

12. beträffande forskningsinriktad experimentverksamhet att riksdagen godkänner de riktlinjer för stödet som förordats i regeringsprotokollet och som inte avser lån för experimentbyggande m. m.,

CU 1976/77:32

13. beträffande grunder för lån för experimentbyggande m. m. att riksdagen

a. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om låneförvaltning m. m.

b. i övrigt godkänner vad som förordats i regeringsprotokollet,

14. beträffande beslutsram för bostäder m. m. att riksdagen för budgetåret 1977/78 medger att bidrag och lån för energisparande åtgärder i bostadsbeståndet m. m. beviljas intill ett belopp av 429 000 000 kr. liksom att eventuellt outnyttjat belopp på motsvarande ram för innevarande budgetår får utnyttjas även under budgetåret 1977/78 enligt regeringens närmare bestämmande,

15. beträffande vissa beslutsramar att riksdagen för budgetåret 1977/78 medger

a. att bidrag för energisparande åtgärder i allmänna samlingslokaler m. m. beviljas intill ett belopp av 10000000 kr.,

b. att medel för energisparande åtgärder inom civila statliga byggnader ställs till byggnadsstyrelsens förfogande inom en ram av 15 000 000 kr.,

c. medger att bidrag för energisparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. beviljas intill ett belopp av 20 000 000 kr.,

d. medger att bidrag m. m. till prototyp- och demonstrationsverksamhet beviljas intill ett belopp av 6 000 000 kr.,

16. beträffande ram för bidrag till kommunerna för rådgivning m. m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och avslag på motionen 1976/77:1512, yrkandet 2 b, medger att bidrag beviljas intill ett belopp av 15 000000 kr. under budgetåret 1977/78,

17. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionen 1976/77:1512, yrkandet 4, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1977/78 till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. anvisar ett reservationsanslag av 500 000 000 kr.,

18. att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1512, yrkandetS, på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1977/78 till Lån till experimentbyggande m. m. anvisar ett investeringsanslag av 22 000 000 kr.,

b. medger att beslut om lån till experimentbyggande m. m. får meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1978/79 och 1979/80,

CU 1976/77:32

19. beträffande finansiering av fjärrvärmeanläggningar att riksdagen avslår motionen 1976/77:1512, yrkandet 6.

Stockholm den 19 april 1977

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: herrar Mattsson (c), Bergman (s), Danell (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Jadestig (s), fröken Eliasson (c)1, fru Landberg (s), herr Nisser (m), fru Dahl (s), fru Andersson i Hjärtum (c), herrar Sandberg (c)2, Håkansson i Trelleborg (s), Gustafsson i Borås (fp) och Nilsson i Uddevalla (s).

1 Deltog vid behandling av punkterna 7-19

2 Deltog vid behandling av punkterna 1-6

Reservationer

Herrar Bergman, Lindkvist, Jadestig, fru Landberg, fru Dahl, herrar Håkansson i Trelleborg och Nilsson i Uddevalla (samtliga s) har reserverat sig mot betänkandet i följande delar.

1. Utformningen av energisparstödet för bostäder m. m.

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Vad utskottet” och på s. 14 slutar ”och fullföljdsreglerna” bort lyda:

I de fall där energisparåtgärderna är små och inte görs samtidigt med andra förbättringar är också nuvarande ordning praktiskt godtagbar. I ett ökande antal fall vill emellertid sökanden göra de energibesparande åtgärderna samtidigt som andra förbättringar. Detta är också i de allra flesta fall önskvärt med hänsyn till ekonomin. Det är enligt utskottets mening mycket viktigt att underlätta och samordna hanteringen av stödet i dessa fall, detta både för sökanden och för länsbostadsnämnden.

Lån enligt ESK kan nu utgå när det gäller vissa åtgärder. Regeringens förslag innebär att de bostadslån för energibesparande åtgärder, vilka nu lämnas enligt BFF, skulle föras över till ESK och sålunda kunna tas upp i ett ärende. Regeringens förslag lämnar emellertid utanför ett enhetligt system de bostadslån som avser vanliga upprustningsåtgärder. Där blir det alltså fortfarande två skilda ärenden som handläggs enligt i flera avseenden skilda regler. Motionsförslaget innebär att alla lån skulle utgå som bostadslån

CU 1976/77:32

och sålunda i ett enhetligt system. Detta är enligt utskottets mening uppenbart att föredra framför regeringsförslaget.

1 ett system enligt motionsförslaget finns enkla möjligheter att tillgodose också krav på bättre förutsättningar i övrigt för stödet. Ett räntebidrag kan på ett naturligt sätt knytas till ett vidgat bostadslån. Besluten samordnas så att sökanden inte skall behöva gå till två skilda regleringssystem i en upprustning som är en sammanhållen process, då åtgärderna delvis är energisparande och delvis är vanlig upprustning.

Redovisningsmässigt och statistiskt kan åtgärdstyperna hållas skilda också inom bostadslångivningens ram, vilket i vart fall t. v. kan antas vara önskvärt.

Om inte motionsförslaget läggs till grund för riksdagens beslut föreligger uppenbar risk att de positiva intentionerna för en samordning går till spillo och i stället förbyts till något negativt: onödigt krångel och byråkratiska omgångar. Enligt utskottets mening bör sålunda energisparstödet föras in i bostadslångivningen. Regeringen bör ha att utfärda de föreskrifter som föranleds av de förordade ändringarna. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Förslaget i” och slutar ”av låntagarkategori” bort lyda:

Ett önskemål att ge likartade lån oberoende av låntagarkategori kan tillgodoses också inom BFF på samma sätt som beträffande miljöförbättringslån. Det skulle vara principiellt felaktigt att, som tycks ha skett i propositionen, låta denna fråga styra valet av samordningsgrad.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande utformningen av energisparstödet för bostäder m. m. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1512 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ekonomiskt stöd för kommunal rådgivning m. m.

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Det föreslagna” och slutar ”upp nedan” bort lyda:

Propositionsförslaget är inte underbyggt och har närmast karaktär av en begäran om en fullmakt in blanco för att dela ett bidrag till kommunerna. I propositionen (s. 42) säger sig bostadsministern inte vara beredd förorda löpande bidrag med hänvisning till kommunalekonomiska utredningens arbete. Det hänvisas också till överväganden om täckning av kostnader via avgifter och till överväganden om obligatorisk besiktning av byggnadsbeståndet. Med hänsyn till den tveksamhet som alltså, också enligt propo -

CU 1976/77:32

sitionen, finns om vägarna på längre sikt bör enligt utskottets mening några bidrag inte utgå förrän regeringen klart redovisat grunderna för en sådan bidragsgivning. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande ekonomiskt stöd för kommunal rådgivning m. m. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1512, yrkandet 2 a, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Information och utbildning

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Enligt vad” och slutar ”riksdagens åtgärd” bort lyda:

En effektiv planering av informationsinsatserna kräver att studieförbunden m. fl. så snart som möjligt, efter överläggningar, får vetskap om grunderna för fördelningen av de statliga ekonomiska insatserna. Enligt utskottets mening borde sådana grunder ha angetts redan i propositionen. När så inte skett bör riksdagen som sin mening uttala att sådant beslut snarast bör fattas.

dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”riksdagens initiativ” bort lyda:

Utbildningen av de kommunalt förtroendevalda bör inte, som enligt propositionen, knytas till utbildningen av de kommunalt anställda rådgivarna i enskilda ärenden. Det som i första hand är centralt för de kommunala förtroendemännen är inte att kunna ge råd om specifika åtgärder och energisparstöd, det är i stället utbildning om kommunens roll i stort i en energipolitisk kommunal planering. Detta bör ankomma på studieförbunden och de politiska partierna som bör tillförsäkras ett därför avpassat stöd. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande information och utbildning att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1512, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1976/77:32

4. Disposition av outnyttjade belopp på ramen för bostäder m. m.

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”närmare bestämmande” bort lyda:

Inom utskottet har övervägts att medge att låta outnyttjade belopp på ramen för innevarande budgetår få användas för beslut under nästa budgetår utan riksdagens hörande. Med hänsyn emellertid till den skärpta uppmärksamhet som de ekonomiska övervägandena nu tilldrar sig bör något sådant medgivande inte lämnas. Frågan om ytterligare medel får då underställas riksdagen i samband med tilläggsbudgetförslag.

dels att utskottets hemställan under 14 bort lyda

14. beträffande beslutsram för bostäder m. m. att riksdagen för

budgetåret 1977/78 medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet m. m. beviljas intill ett belopp av 429 000 000 kr.,

5. Ram för bidrag till kommunerna för rådgivning m. m.

Reservanterna anser - under förutsättning av bifall till reservationen 4 - att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Utskottet har

ovan” och slutar ”rämens storlek” bort lyda:

Utskottet har ovan uttalat att statliga medel för kommunal rådgivning inte bör beviljas förrän regeringen fått närmare grunder godtagna av riksdagen. I konsekvens därmed bör till det begärda medgivandet att disponera medel inom en viss ram knytas motsvarande inskränkande villkor.

dels utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande ram för bidrag till kommunerna för rådgivning m. m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1512, yrkandet 2 b, medger att - sedan närmare grunder godkänts av riksdagen - bidrag må beviljas intill ett belopp av 15 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

6. Medelsberäkning för information m. m. - anslag till vissa energisparande åtgärder i bostadsbeståndet m. m.

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar "riksdagens erinran” bort lyda:

Som utvecklas i motionen 1976/77:1512 (s) måste i propositionen föreslagna medel för informationsinsatser bedömas som klart otillräckliga.

CU 1976/77:32

32 Ytterst är detta naturligen en ambitionsfråga och en fråga om vilja att göra informations- och utbildningsinsatserna effektiva. För ändamålet bör därför anvisas 10 milj. kr. i stället för av regeringen föreslagna 5 milj. kr. Ett fördelningsbeslut måste komma snabbt.

Det samlade anslagsbehovet höjs därmed till 505 milj. kr., vilket belopp sålunda bör anvisas.

dels utskottet under 17 bort hemställa

17. att riksdagen på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1977/78 till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. anvisar ett reservationsanslag av 505 000 000 kr.,

7. Anslag till Lån till experimentbyggande m. m.

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”Enligt vad” och på s. 24 slutar ”tillstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

1 propositionen redovisas inte närmare hur behovet av medel för lån för experimentbyggande beräknas. Det har uppgetts vara en restpost av ett samlat tidigare yrkande under beredningen av propositionen. Det finns inte anledning att från riksdagens sida utan markering godta gissningsvis bedömda anslagsbelopp. Riksdagen bör med hänsyn därtill i enlighet med förslaget i motionen 1976/77:1512 (s) sänka medelsanvisningen med 5 milj. kr. I den mån anslagsbehovet sedermera kan överblickas och bedömas som inte tillgodosett får nya förslag, då med redovisning av beräkningarna, föreläggas riksdagen.

dets utskottet under 18 bort hemställa

18. att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1512, yrkandet 5, på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1977/78 till Lån till experimentbyggande m. m. anvisar ett investeringsanslag av 17 000 000 kr.,

b. medger att beslut om lån till experimentbyggande m. m. får meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1978/79 och 1979/80.

CU 1976/77:32

8. Finansiering av fjärrvärmeanläggningar

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Det i” och slutar ”hosten 1977” bort lyda:

Förslaget i motionen 1976/77:1512 (s) om en statlig belåning av fjärrvärmeanläggningar kan i sig tillgodose såväl kraven på en enkel och bättre belåning som önskemålen om att beräkningsmässigt avskilja den nuvarande prioriterade sektorn från övriga kreditbehov. Det är så långt i huvudsak fråga om att ersätta den fastighetsanknutna belåningen med ett lån direkt till fjärrvärmeverkets huvudman. Detta bör, om inte lånestödet skall försämras, vara förenat med räntebidrag i motsvarande omfattning.

När det gäller övrigt kreditbehov bör enligt utskottets mening utgångspunkten vara att detta täcks genom bottenlåneinstituten. I vilken mån dessa krediter skall vara prioriterade får avgöras efter kreditmässiga bedömningar i vanlig ordning där hänsyn kan tas till samhällets reella önskemål och möjligheter att avgränsa ett motsvarande kreditutrymme. För denna del av långivningen blir räntebidrag inte aktuella.

Den av regeringen presenterade lösningen torde innebära antingen att krediter inte kan ställas till förfogande på avsett sätt eller att den kommunala kreditmarknaden i övrigt begränsas i motsvarande mån.

Enligt utskottets mening bör regeringen under hösten 1977 förelägga riksdagen ett förslag till statlig belåning av fjärrvärmeverk enligt de huvudlinjer som utskottet förordat. Detta bör ges regeringen till känna.

Av ett system med räntebidrag följer att taxesättningen m. m. måste påverkas så att motsvarande belopp kommer de boende till godo.

dels utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande finansiering av fjärrvärmeanläggningar att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1512, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Flerrar Bergman, Lindkvist, Jadestig, fru Landberg, fru Dahl, herrar Håkansson i Trelleborg och Nilsson i Uddevalla (alla s) anför:

Förslagen i propositionen torde få uppfattas som i första hand centerns uppföljning av tidigare krav på starkt ökade insatser på energisparområdet. Förslaget till ram för åtgärder inom bostadsbeståndet slutar på en summa av 429 milj. kr. Därav är ett belopp om kanske 50 milj. kr. att avse som rena överföringen mellan anslagen - kvar står ett reellt belopp om ca 380 milj. kr. För innevarande budgetår står till förfogande ca 335 milj. kr., ett belopp som med hänsyn till kostnadsökningarna nu motsvarar praktiskt

CU 1976/77:32

taget regeringens förslag. Vid föregående riksmöte begärde centern en ram om 550 milj. kr. - en höjning av regeringens 300 milj. kr. med 250 milj. kr. Av dessa löftesartade ambitionsnivåer återstår nu - liksom beträffande andra löften från centerns sida - ingenting. Utskottsmajoritetens räddningsaktion består i att härtill lägga dispositionsrätten över ett nu inte känt belopp av gällande ram.

Förslaget i fråga om bostäder m. m. karakteriseras av en administrativ ordning som kan få rent negativa effekter i fråga om att samordna energisparstödet med reguljära ombyggnader - den ekonomiskt sett bästa metoden. Regeringens förslag är mer ett hinder än ett stöd för en effektiv verksamhet, anpassad till en utveckling där energisparåtgärderna av rationella och ekonomiska skäl kombineras med reguljära ombyggnader.

Förslagen i övrigt har det gemensamt att de är svagt underbyggda. Av centerns omskrutna ambitioner i fråga om energisparandet återstår i huvudsak administrativa åtaganden.

Den till slutet av april 1977 aviserade propositionen angående bestämmelser om energihushållning i byggnadsstadgan har uppskjutits på obestämd framtid.

CU 1976/77:32 35

Innehåll Sid.

Propositionen 1

Motionerna 2

Gällande ordning m. m 3

Bostäder m.m 3

Allmänna samlingslokaler m. m 5

Statliga byggnader 5

Kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. . 6

Vissa bidrag inom industridepartementets område 6

Information och utbildning 6

Forskning och utveckling 7

Prototyper och demonstrationsansläggningar 7

Vissa uppgifter om energisparstödet 8

Bostäder m.m 8

Allmänna samlingslokaler m. m 10

Civila statliga byggnader 10

Kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. . 10

Prototyp- och demonstrationsverksamhet 11

Tidigare riksdagsbehandling m.m 11

Utskottet 11

Allmänna utgångspunkter för energisparstödet 11

Lån och bidrag till energibesparande åtgärder i befintlig bebyggelse 12

Bostäder och vissa lokaler 12

Allmänna samlingslokaler m. m 17

Kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. . 17

Ekonomiskt stöd för kommunal rådgivning 17

Information och utbildning 18

Undersökning av byggnadsbeståndet 20

Forskningsinriktad experimentverksamhet 21

Lån för experimentbyggande m.m 21

Ramar och anslag 22

Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. 22

Byggnadsforskning 23

Lån till experimentbyggande m.m 23

Finansiering av fjärrvärmeanläggningar 24

Hemställan 25

Reservationer 28

1. Utformningen av-energisparstödet för bostäder m.m 28

2. Ekonomiskt stöd för kommunal rådgivning m.m 29

3. Information och utbildning 30

4. Disposition av outnyttjade belopp på ramen för bostäder m. m. 31

5. Ram för bidrag till kommunerna för rådgivning m. m. ... 31

6. Medelsberäkning för information m. m. - anslag till vissa energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet m. m 31

7. Anslag till Lån till experimentbyggande m. m 32

CU 1976/77:32 36

8. Finansiering av fjärrvärmeanläggningar 33

Särskilt yttrande 33

GOTAB 53805 Slockholm 1977