Med anledning av propositionen 1976/77:31 om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) jämte motioner
Civilutskottets betänkande 1976/77:6
med anledning av propositionen 1976/77:31 om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1976/77:31 (bostadsdepartementet) föreslås riksdagen anta ett i regeringsprotokollet intaget förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) (BS). Förslaget är intaget i bilaga till detta betänkande.
Enligt sammanfattning i propositionen läggs förslaget fram för att förbättra sophämtningspersonalens arbetsförhållanden. Förslaget innebär att stadgans bestämmelser om soprum och sopnedkast ersätts med ett generellt krav att det till byggnad skall höra anordningar som möjliggör att avfall från byggnaden kan omhändertas och bortforslas på ett tillfredsställande sätt.
För att de föreslagna bestämmelserna skall bli tillämpliga även vid ombyggnad föreslås vidare att byggnadsstadgans bestämmelser rörande ombyggnad kompletteras.
De föreslagna ändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1977.
Motionerna
Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1976/77:
32 av herr Lindkvist m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen antar det genom propositionen 1976/77:31 framlagda förslaget till lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) med tillägg av följande stadgande:
”48 b ij Bestämmelserna i 46 § andra stycket 5 skall, såvitt avser byggnad som har uppförts eller för vilken byggnadslov har beviljats före den 1 juli 1977, äga tillämpning i den omfattning som erfordras för att byggnaden skall uppfylla skäliga anspråk på godtagbar avfallshantering.”
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder för att uppnå en godtagbar avfallshantering skall kunna stödjas med bostadslån,
33 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås
1. att riksdagen uttalar att de förändringar i byggnadsstadgan som föreslås i propositionen att gälla vid nybyggnad och ombyggnad även bör gälla det övriga byggnadsbeståndet,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till lag i enlighet med uttalandet under punkt 1,
3. att riksdagen uttalar att kostnaderna för nödvändiga förbättringar av sophämtningspersonalens arbetsmiljö ej bör belasta hyresgästerna,
1 Riksdagen 1976/77. 19 samt. Nr 6
CU 1976/77:6
4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag beträffande statliga bidrag och bostadslån för att täcka kostnaderna för åtgärder för att åstadkomma godtagbar avfallshantering.
Frågans tidigare behandling m. m.
Utredningar m. m.
Inom Stockholms kommun har till ämnet hörande frågor behandlats i flera utredningar.
1. Utredningen Förbättrad sophämtning i Stockholm med ledamöter från gatunämnden och hälsovårdsnämnden lade fram förslag i maj 1968.
2. En arbetsgrupp med representanter för Stockholms transportarbetarefackförening, hälsovårdsnämnden och yrkesinspektionen lade fram en rapport våren 1972.
3. En samrådsgrupp för kartläggning av soprumsfrågor m. m. med representanter för Stockholms fastighetsägareförening, Stockholms bostadsföreningars centralförening, Stockholms transportarbetarefackförening, Sellbergs renhållnings AB, Södra renhållningen AB samt gatukontoret genomförde sommaren 1973 en kartläggning av ca 30 000 sophämtningsställen i flerfamiljshus.
4. Gatunämnden i Stockholm uppdrog i juni 1975 åt en arbetsgrupp i renhållningsfrågor (AIR) att utreda lämpliga åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för sophämtningspersonalen. I arbetsgruppen ingick representanter för gatukontoret. Stockholms transportarbetarefackförening, Svenska kommunalarbetareförbundets sektion 2, Stockholms bostadsföreningars centralförening (SBC), direktörsberedningen i Stockholms kommunala bostadsbolag, HSB Stockholm, Stockholms fastighetsägareförening, yrkesinspektionen i Stockholms distrikt, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, miljö- och hälsovårdsförvaltningen, Sellbergs renhållnings AB, Södra renhållningen AB, Svenska riksbyggen, DHIC-transporter, Stockholms trädgårdsstadsföreningars samarbetsnämnd samt Hyresgästföreningen i Storstockholm. Arbetsgruppen avgav rapporter - del 1 i april 1976 och del 2 i augusti 1976.
Under huvudmannaskap av K-konsult och Göteborgs kommun pågår en undersökning av renhållningspersonalens arbetsmiljö i tio kommuner. Undersökningen, som till större delen bekostas av arbetarskyddsfonden, beräknas resultera i en slutrapport i början av år 1977.
I februari 1976 tillsattes inom bostadsdepartementet Arbetsgruppen för sophämtningsfrågor(AFS), som i juni 1976 överlämnade en promemoria med förslag till lag om ändring av byggnadsstadgan (BS). Promemorian har remissbehandlats och har tagits till utgångspunkt för det genom propositionen framlagda lagförslaget. I arbetsgruppen deltog ledamöter från bostadsdepartementet, arbetsmarknadsdepartementet, Svenska transportarbetare -
CU 1976/77:6
fackförbundet, Svenska kommunalarbetareförbundet och Fastighetsanställdas förbund.
Genom propositionen aviseras en ny arbetsgrupp, vilken med största möjliga skyndsamhet skall överväga frågan om tillämpning av bestämmelserna om avfallshantering på befintlig bebyggelse utan samband med ombyggnad. Enligt vad utskottet erfarit avses arbetsgruppen innehålla företrädare för - utom regeringskansliet och fackföreningar - även statens planverk, Hyresgästernas riksförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges fastighetsägareförbund och Sveriges köpmannaförbund.
Civilutskottet har vid föredragningar tillförts synpunkter på frågan genom representanter för Svenska transportarbetarefackförbundet och Sveriges fastighetsägareförbund.
Remissuttalanden ang. förslag beträffande befintlig bebyggelse
Den inom bostadsdepartementet tillkallade arbetsgruppens förslag att kräva åtgärder i befintlig bebyggelse har tillstyrkts av kammarrätten i Sundsvall, socialstyrelsen, riksrevisionsverket, arbetarskyddsstyrelsen, statens planverk, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus resp. Västernorrlands län, Svenska kommunförbundet, Sveriges villaägareförbund, Sveriges advokatsamfund, Svenska kommunalarbetareförbundet, Fastighetsanställdas förbund, Svenska byggnadsarbetareförbundet, Föreningen Sveriges stadsarkitekter, SABO, Svenska riksbyggen, Byggproduktion AB (BPA), HSB:s riksförbund. Hyresgästernas riksförbund, Stockholms, Göteborgs och Norrköpings, Luleå och Örebro kommunstyrelser samt-under vissa förutsättningar-av Sundsvalls kommunstyrelse.
Förslaget avstyrks av byggnadsstyrelsen, bostadsstyreisen, statens institut för byggnadsforskning, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Svenska landstingsförbundet genom SPRI, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund, Näringslivets byggnadsdelegation och Malmö kommunfullmäktige.
Utskottet
Ny- och ombyggnad
Utskottet har inga erinringar mot förslaget att ändra 46 och 48 a $$ byggnadsstadgan på sätt som förordas i propositionen. Därmed ges en lagstiftningsmässig grund för de föreskrifter och allmänna råd som krävs för att de allmänt utformade bestämmelserna skall kunna tillämpas på ett meningsfullt sätt. Förslaget tillstyrks sålunda i dessa delar.
1* Riksdagen 1976177. 19 sami Nr 6
CU 1976/77:6
4 Befintliga byggnader
I motionen 1976/77:32 (s), yrkandet 1, föreslås att motsvarande relger skall gälla även för befintliga byggnader. Förslaget innebär i princip ett vidareförande av det förslag som lagts fram av arbetsgruppen för sophämtningsfrågor och som utmynnar i bestämmelser upptagna i en ny 48 b §. Härtill ansluter motionen 1976/77:33 (vpk), yrkandena 1 och 2, vari föreslås att riksdagen uttalar sig för en lagstiftning av motsvarande karaktär och begär förslag till en sådan.
Bostadsministern har med beaktande av remisskritik mot förslaget ansett att det f. n. saknas en tillräckligt allsidig och utförlig belysning av vissa frågor. Särskilt efterlyses en utredning om vissa kostnadskonsekvenser som ett genomförande av förslaget kan leda till. Vidare anförs att också vissa ändringar i hy reslagstiftningen bör utredas -ändringar i syfte att åstadkomma verkligt effektiva möjligheter att förbättra sophämtningspersonalens arbetsförhållanden. I anslutning härtill aviseras ett fortsatt och skyndsamt utredningsarbete, inriktat på att åstadkomma ett system som i likhet med arbetsgruppens förslag gör det möjligt att ålägga fastighetsägare att avhjälpa förekommande brister.
Enligt också utskottets mening bör ett regelsystem lagfästas som gör det möjligt att ålägga fastighetsägare att avhjälpa förekommande brister i sophämtningspersonalens arbetsförhållanden genom ingrepp i befintliga byggnader. Utskottet delar också uppfattningen att de bestämmelser som behövs i detta syfte bör ingå i byggnadslagstiftningen. Slutligen ansluter sig utskottet till uppfattningen att varje åtgärd som kan bidra till att förbättra arbetsförhållandena för sophämtningspersonalen bör genomföras utan onödigt dröjsmål.
Också med dessa till en förbättring av sophämtningspersonalens arbetsförhållanden positiva synpunkter nödgas utskottet liksom bostadsministern konstatera att det f. n. inte finns förutsättningar för ett beslut om lagstiftning i ämnet. Den arbetsgrupp i sophämtningsfrågor som tillkallats av och arbetat under den tidigare bostadsministern har, uppenbarligen på grund av dess ensidiga sammansättning, inte tillräckligt utrett alla frågor som behöver belysas före ett beslut. Också om man bortser från invändningar om att hälsovårds- eller arbetsmiljölagstiftningen skulle vara lämpligare att använda än byggnadslagstiftningen kvarstår dock oklarheter i frågor som måste tas in i lagstiftningsövervägandena och inte kan överlämnas till arbetet med föreskrifter och råd i svensk byggnorm. En fråga är den om vilka kostnadskonsekvenser ett genomförande av arbetsgruppens och motionärernas förslag kommer att få. Frågan om kostnaderna är inte endast en bedömning av hur kostnaderna likviditetsmässigt skall finansieras-en fråga till vilken utskottet återkommer härefter. Det är också en fråga om hur avvägningen mellan kostnader och nytta skall göras närén tänkbar lösning innebär att hyresgäster måste avstå från sopnedkast. Det är fråga också om vem som på sikt skall
CU 1976/77:6
betala kostnaderna, när de inte täcks av fastighetsintäkterna och inte heller motsvaras av ett ökat boendevärde. Det kan också vara fråga om att få klarhet i hur kostnader för eventuella skadestånd till lokalhyresgäster skall behandlas. En hänvisning till bedömningen vid bostadssaneringslagens tillkomst är inte rättvisande med hänsyn till att i dessa sammanhang regelmässigt krävs ekonomisk genomförbarhet. Allt detta är ställningstaganden som inte kan hänskjutas till anvisningsarbetet. Med hänsyn till det anförda och till de av bostadsministern i övrigt redovisade skälen har utskottet inte sett det möjligt att utan ytterligare utredningsunderlag ta ställning till den i motionerna upptagna lagstiftningsfrågan. Motionerna avstyrks sålunda i dessa delar.
Till utskottets ställningstagande i denna del har självfallet bidragit att en skyndsam utredning utfästs och att det därför finns all anledning utgå från att förslag i ämnet kan läggas fram så att de kan träda i kraft senast den 1 januari 1978 - sålunda ett uppskov på sex månader.
Utskottet vill emellertid stryka under vikten av att åtgärder snarast frivilligt vidtas när det gäller att undanröja inte godtagbara förhållanden. Påpekanden direkt till och underhandssamråd med fastighetsägarna kan i många fall leda till resultat. Utskottet har noterat en utfästelse från fastighetsägarehåll att bidra till ökad information och därmed främja faktiska insatser.
Förslaget i motionen 1976/77:33 (vpk), yrkandet 3, om ett uttalande att kostnaderna för förbättringar av arbetsmiljön inte bör belasta hyresgästerna, har uppfattats avse åtgärder i befintliga hus. Med hänsyn bl. a. till angivet ställningstagande i lagstiftningsfrågan bör motionen i denna del inte leda till föreslagen åtgärd.
Finansieringsstöd
I propositionen (s. 7) har noterats att nuvarande regler om beräkning av låneunderlag för statligt bostadslån ger möjlighet att beakta de krav som ställs genom de i propositionen föreslagna ändringarna.
Finansieringsfrågorna då det gäller ingrepp i befintlig bebyggelse utan samband med ombyggnad har tagits upp i motionerna. Sålunda föreslås i motionen 1976/77:32 (s), yrkandet 2, riksdagen ge regeringen till känna att åtgärder för att uppnå en godtagbar avfallshantering skall kunna stödjas med bostadslån. I motionen 1976/77:33 (vpk), yrkandet 4, föreslås riksdagen begära förslag beträffande statliga bidrag och bostadslån för motsvarande åtgärder.
Någon åtgärd från riksdagens sida behövs inte för att öppna möjlighet till bostadslån för soprumsanordningar m. m. vid ny- eller ombyggnad. Då det gäller åtgärder i befintliga hus kommer den fortsatta utredningen att ytterligare belysa också finansieringsaspekter. Utskottet har förutsatt att frågorna om statlig finansiering av här aktuella åtgärder tas upp till bedömning i annat sammanhang varvid också behovet av riksdagens
CU 1976/77:6
medverkan får närmare prövas. Någon riksdagens åtgärd är därför inte nu påkallad. Motionsyrkandena avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen m. m. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:31 samt med avslag på motionerna 1976/77:32, yrkandet 1, och 1976/77:33, yrkandena 1 och 2, antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring av byggnadsstadgan (1959:612),
2. beträffande fördelningen av kostnaderna att riksdagen avslår motionen 1976/77:33, yrkandet 3,
3. beträffande finansieringen att riksdagen avslår motionerna 1976/77:32, yrkandet 2, och 1976/77:33, yrkandet 4.
Stockholm den 8 december 1976
På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON
Närvarande: herrar Mattsson (c), Bergman (s), Danell (m), Lindkvist (s), Henrikson (s), Jadestig (s), fru Landberg (s), herrar Nisser (m), Persson i Karlstad (s), Sandberg (c), Håkansson i Trelleborg (s), Norrby (c), Rejdnell (fp) och Hägelmark (fp).
Reservationer
1. beträffande lagförslagen m. m. av herrar Bergman (s). Lindkvist (s), Henrikson (s), Jadestig (s), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s)och Håkansson i Trelleborg (s) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”1 motionen” och på s. 5 slutar ”faktiska insatser” bort lyda:
Det vid propositionen fogade lagförslaget täcker endast nybyggnad och ombyggnad som sker av också annan anledning än att förbättra sophämtningspersonalens arbetsförhållanden. Förslag som syftar till att få en förbättrad avfallshantering också i befintliga hus har emellertid lagts fram i motioner. Sålunda yrkas i motionen 1976/77:32 (s) att lagförslaget direkt kompletteras med en ny paragraf, 48 b §, som ställer krav på godtagbar avfallshantering också i dessa fall medan det i motionen 1976/77:33 (vpk) föreslås ett riksdagens uttalande i motsvarande syfte, kombinerat med en
CU 1976/77:6
begäran till regeringen och ett lagförslag i ämnet.
Underlåtenheten från regeringens sida att lägga fram ett lagförslag som också täcker befintliga hus motiveras i propositionen med att ytterligare utredning behövs. Bedömningen i denna del ansluter nära till de remissinvändningar som gjorts av Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund och Näringslivets byggnadsdelegation och innebär i huvudsak att man vill ha ytterligare belysning av kostnadskonsekvenserna av ett genomförande av förslag i denna del från den av förre bostadsministern tillkallade arbetsgruppen. Remissinvändningar från annat håll som enbart avser att annan lagstiftning än byggnadslagstiftningen skall reformeras har redan i propositionen lämnats utan avseende.
Den sålunda avsedda ytterligare utredningen avses göras skyndsamt. Också om så blir fallet kan avsevärd tid förflyta innan ett nytt förslag kan komma i praktisk tillämpning. Ännu allvarligare är dock att inga specifika utfästelser ges om ambitionsnivån i aviserade förslag. Också inom ramen för de bindningar som propositionen ger finns en mycket stor spännvidd mellan olika lösningar. En ändring i byggnadsstadgan som ger möjlighet till tvångsingripanden i befintliga hus endast då brister kan avhjälpas med bagatellartade åtgärder kan inte anses godtagbar. Enligt utskottets mening måste lagstiftningen nu minst syfta till totalavvägningar mellan olika intressen av den art som arbetsgruppen syftat till. I promemorian anförda motiv ger underlag för en prövning och avvägning som byggnadsnämnderna är väl skickade till.
Utskottet ansluter sig i fråga om behovet av en vidgad lagstiftning till den mening som arbetsgruppen gett uttryck för och till vilken flertalet remissinstanser också anslutit sig. Sålunda anses en reform som täcker också befintliga hus vara i högsta grad motiverad. Skall arbetsmiljön för sophämtningspersonalen förbättras inom rimlig tid och om bestämmelserna över huvud skall få någon genomslagskraft kan man inte acceptera en utveckling som sker i takt med att byggnadsbeståndet förnyas eller saneras.
Utskottet kan inte godta vad i propositionen anförts såsom tillräckliga skäl för ett uppskov i lagstiftningsfrågan - ett uppskov vars slutliga resultat också är synnerligen ovisst. Kostnaderna för åtgärderna har från fackligt håll med stöd av gjorda utredningar angetts i huvudsak ligga inom kostnadsintervallet 200-25 000 kr. Fastighetsägareförbundet har uppgett att det i vissa fall kan bli fråga om kostnader upp till 75 000 kr. Det förslag som läggs fram i motionen 1976/77:32 (s)och som i princip är ett vidareförande av arbetsgruppens förslag innebär bl. a. - liksom det godtagna förslaget beträffande ombyggnadsfallen - att höga kostnader, byggnadstekniska hinder eller kulturhistoriska värden kan medföra att nybyggnadskraven inte tillämpas fullt ut. Byggnadsnämnden skall göra en med hänsyn till förhållandena lämplig avvägning mellan ett specifikt arbetsmiljökrav och t. ex. vad åtgärder i ett sådant syfte kostar. Avvägningen skall resultera i en godtagbar helhetslösning. I dessa bedömningar måste självklart också beaktas husets återstående livslängd,
CU 1976/77:6
avsedda kommande ombyggnader i annat syfte m. m. Kraven i lagstiftningssammanhang måste sålunda anses ytterst modesta ur kostnadssynpunkt.
Behovet av översyn av hyreslagstiftningen har också angetts som skäl för ett uppskov. Det torde därvid närmast ha avsetts den risk för skadestånd som uppstår på grund av det indirekta besittningsskyddet för lokalhyresgäster-ett skydd som kan komma att mer eller mindre omfattande aktualiseras i några fall. Det förhållande att en sådan post f. n. kan ingå i kostnadsbedömningen är dock inte något skäl för att avstå från regler i byggnadsstadgan, vilka avses täcka en avvägning mot även ev. kostnader av denna typ.
Utskottet har sålunda inte kunnat finna att tillräckliga skäl anförts för ett uppskov med lagstiftning i denna del. Ett fortsatt beredningsarbete kommer under alla förhållanden till stånd i samband med planverkets arbete på föreskrifter, råd eller typexempel på lösningar. Hur ett arbete i sådant syfte skall bedrivas har riksdagen inte att ta ställning till. Utskottet tillstyrker därför motionen 1976/77:32 (s), yrkandet 1, varav aktualiseras vissa redaktionella ändringar i lagförslagets ingress. Därmed har inte blott yrkandena 1 och 2 i motionen 1976/77:33 (vpk) tillgodosetts utan även uppnåtts ett direkt lagstiftningsresultat.
dels utskottet under 1 bort hemställa:
1. beträffande lagförslagen m. m. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:31 och motionen 1976/77:33, yrkandena 1 och 2, samt med bifall till motionen 1976/77:32, yrkandet 1, antar härvid fogade förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) med den lydelse som betecknas som reservanternas förslag,
2. beträffande fördelningen av kostnaderna av herrar Bergman (s), Lindkvist (s), Henrikson (s), Jadestig (s), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s) och Håkansson i Trelleborg (s) som anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Förslaget i” och slutar ”föreslagen åtgärd” bort lyda:
Förslaget i motionen 1976/77:33 (vpk), yrkandet 3, är att riksdagen uttalar sig för att kostnaderna för förbättring av arbetsmiljön för sophämtning inte bör belasta hyresgästerna. Med hänsyn till att hyresnivåerna enligt gällande hyreslagstiftning i princip bestäms efter bruksvärdejämförelser och inte med hänsyn till kapitalkostnaderna för en viss fastighet bör enligt utskottets mening ett föreslaget uttalande inte göras av riksdagen.
3. beträffande./?na/7s/ew7ge« av herrar Bergman (s), Lindkvist (s), Henrikson (s), Jadestig (s), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s) och Håkansson i Trelleborg (s) som anser att
CU 1976/77:6
dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”1 propositionen" och på s. 6 slutar ”Motionsyrkandena avstyrks” bort lyda:
I motionen 1976/77:32 (s), yrkandet 2, föreslås riksdagen ge regeringen till känna att åtgärder för att uppnå en godtagbar avfallshantering skall kunna stödjas med bostadslån. Yrkandet syftar till att riksdagen redan i detta sammanhang skall kunna godkänna sådana ändringar i bostadsfinansieringsförordningen med angivet syfte, för vilka riksdagens medgivande eljest kan behöva inhämtas.
Förslaget tillstyrks av utskottet. Ett bifall därtill ger regeringen möjligheter att också före ikraftträdandet av regler i byggnadsstadgan öppna lånemöjligheter som kan bidra till även frivilliga förbättringar.
Utskottets ställningstagande närmast ovan tillgodoser på ett snabbare sätt syftet bakom yrkandet 4 i motionen 1976/77:33 (vpk) i vad avser bostadslån. Frågan om eventuella bidrag till ombyggnadskostnader får tas upp när ytterligare krav på en förbättrad avfallshantering än de här behandlade kan aktualiseras.
dels utskottet under 3 bort hemställa:
3. beträffande finansiering att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:32, yrkandet 2, och med anledning av motionen 1976/ 77:33, yrkandet 4, som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder för att uppnå en godtagbar avfallshantering skall kunna stödjas med bostadslån.
CU 1976/77:6
10 Bilaga
Förslag till
Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)
Regeringens och utskottets förslag
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Härigenom foreskrives att 46 och 48 a §§ byggnadsstadgan (1959:612)' skall ha nedan angivna lydelse.
Reservanters förslag
Härigenom föreskrives dels
att 46 och 48 a §§ byggnadsstadgan (1959:612)' skall ha nedan angivna lydelse, dels att i stadgan skall inforas en ny paragraf, 48 b f av nedan angivna lydelse.
46 §2
Byggnad för stadigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller arbetsrum, skall anordnas och inredas så, att den bereder möjlighet till trevnad och god hygien. Den skall innehålla nödiga förvaringsutrymmen samt vara försedd med behövlig sanitär utrustning.
Särskilt skall beaktas följande:
1. Byggnaden skall bereda erforderlig värme- och ljudisolering samt tillfredsställande skydd mot fukt.
2. Byggnaden skall kunna uppvärmas och ventileras på tillfredsställande sätt.
3. I boningsrum samt i kök, som hör till bostadslägenhet, skall finnas fönster, som vetter omedelbart åt det fria och lämnar god dager.
4. Arbetsrum och därtill hörande personalrum skola hava tillräckligt luftutrymme och kunna tillfredsställande belysas, därvid dagerbelysning bör anordnas, om förhållandena medgiva sådan.
5. Till byggnaden 5. Till byggnad skola höra anordningar som skall höra soprum om sa möjliggöra att avfall frän byggnaden kan omhänder erfordras.
/ byggnad tagas och bortforslas pä ett tillfredsställande sätt.
med mer än tvä bostadslägenheter och som omfattar fler våningar än
tvä skall sopnedkast anordnas.
1 Stadgan omtryckt 1972:776.
2 Senaste lydelse 1976:678.
CU 1976/77:6
11 Regeringens och utskottets förslag Reservanters förslag
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6. Rumshöjden i bostadslägenhet skall, räknat från golv till tak, vara minst 2,40 meter.
7. Golvytan i boningsrum må ej understiga 7 kvadratmeter.
8. Till bostadslägenhet skola höra vindskontor eller annat därmed jämförligt förvaringsrum samt lämpligt utrymme för förvaring av matvaror.
9. För dem som bo i byggnaden skall finnas tillgång till utrymme med anordningar för tvätt och torkning, plats för rengöring och vädring av sängkläder, mattor och dylikt samt, där så erfordras, utifrån lätt tillgänglig förvaringsplats för cyklar och barnvagnar.
10. Lägenhet skall om möjligt hava soligt läge och helst göras genomluftbar.
11. Lägenhet skall vara försedd med balkong eller uteplats där förhållandena så medgiva och kravet är befogat med hänsyn till lägenhetens storlek.
48 a §3
Vid sådan ändring av byggnad, som enligt 75 § b)—0 är att hänföra till nybyggnad, skola bestämmelserna i 38 § första stycket, 40 och 42^48 §§ tillämpas endast beträffande de delar av byggnaden som beröras av ändringen och endast i den omfattning som erfordras för att dessa delar av byggnaden skola uppfylla skäliga anspråk på säkerhet, handikappanpassning, god värmehushållning, trevnad, god hygien och godtagbar avfallshantering.
Vid sådan ändring av byggnad, som enligt 75 § b)-f) är att hänföra till nybyggnad, skola bestämmelserna i 38 § första stycket, 40 och 42-48 §§ tillämpas endast beträffande de delar av byggnaden som beröras av ändringen och endast i den omfattning som erfordras för att dessa delar av byggnaden skola uppfylla skäliga anspråk på säkerhet, handikappanpassning, god värmehushållning, god hygien och trevnad.
I byggnadens övriga delar skola sådana brister som avse hållfasthet, brandsäkerhet eller sanitära förhållanden och som innebära så avsevärda olägenheter att de icke skäligen kunna godtagas undanröjas.
3 Senaste lydelse 1976:678.
CU 1976/77:6
12 Regeringens och utskottets förslag
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Reservanters förslag
48 b §
Bestämmelserna i 461 andra stycket 5 skall, såvitt avser byggnad som har uppförts eller för vilken byggnadslov har beviljats före den 1 juli 1977, äga tillämpning i den omfattning som erfordras för att byggnaden skall uppfylla skäliga anspråk på godtagbar avfallshantering.
GOTAB 52713 Stockholm 1976