Med anledning av i propositionen 1976/77:100 framlagda förslag om vissa anslag för budgetåret 1977/78 inom budgetdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
Finansutskottets betänkande
FiU 1976/77:13
1976/77:13
med anledning av i propositionen 1976/77:100 framlagda förslag om vissa anslag för budgetåret 1977/78 inom budgetdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
I detta betänkande behandlar utskottet
propositionen 1976/77: 100 bilaga 11 Budgetdepartementet med undantag för Litt. B Allmänna centrala ämbetsverk m. m. punkterna BIO och B 13—B 18, Litt. C Skatte- och kontrollväsen, Litt. E Diverse punkterna E 3, E 5 och E 7—E 16, Statens allmänna fastighetsfond punkten II: 13 och Fonden för låneunderstöd, vilka delar behandlas av andra utskott, samt
motionerna 1976/77: 442, 1008, 1009 och 1010.
ÅTTONDE HUVUDTITELN Budgetdepartementet m. m.
1. Budgetdepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1976/77: 100 bilaga 11 (budgetdepartementet) under punkten A 1 (s. 10—11) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att i budgetdepartementet inrätta en ordinarie tjänst för statssekreterare och en ordinarie tjänst för rättschef, båda med beteckningen r,
2. till Budgetdepartementet för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 21 746 000 kr.
2. Gemensamma ändamål för departementen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 2 — A 4 (s. 11—13) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar
1. till Gemensamma ändamål för departementen ett förslagsanslag av 51 035 000 kr.,
2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 10 500 000 kr.,
3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 625 000 kr.
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
3. Kammarkollegiet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 1 (s. 14—15) och hemställer
att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 11 728 000 kr.
1 Riksdagen 1976/77. 5 sami. Nr 13
FiU 1976/77:13
4. Uppgiftsfördelning och samverkan mellan statskontoret och riksrevisionsverket. Regeringen har (s. 15—51) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen beträffande uppgiftsfördelning och samverkan m. m. mellan de centrala revisions- och rationaliseringsorganen, särskilt riksrevisionsverket och statskontoret.
Utskottet
Gränsdragningen och samverkansformerna mellan riksrevisionsverket och statskontoret är en central fråga i strävandena att åstadkomma och bevara effektivitet i statsförvaltningen. Den utbyggnad och fördjupning av förvaltningsrevisionen som ägt rum under det senaste decenniet har gett riksrevisionsverket en god inblick i myndigheternas organisation och planering. Härigenom har verket delvis kommit att föras in på områden där statskontoret är ansvarig myndighet, samtidigt som kontoret ålagts tunga utredningsuppgifter som försvårat en mer kontinuerlig bevakning från denna myndighets sida av organisations- och rationaliseringsfrågor inom statsförvaltningen.
En ökad samverkan mellan de båda verken har mot denna bakgrund tett sig naturlig. En sådan har också medvetet eftersträvats från statsmakternas sida. Sålunda är chefen för resp. riksrevisionsverket och statskontoret självskriven ledamot av och tillika vice ordförande i den andra myndighetens styrelse. De båda verken är numera förlagda bredvid varandra på Lilla Essingen i Stockholm och har delvis gemensamma servicefunktioner. Båda verken har numera också, efter organisationsändringen vid statskontoret år 1975, en likartad, områdesinriktad organisation som underlättar samverkan inbördes och de båda verkens kontakter med andra myndigheter. I det utredningsarbete rörande gränsdragningen mellan förvaltningsrevisionen och rationaliseringsverksamheten i statsförvaltningen som ägt rum i revisions- och rationaliseringsutredningen (Ds Fi 1976: 3) har också de båda cheferna vid riksrevisionsverket och statskontoret deltagit. Utredningsarbetet som sådant kan därför sägas utgöra ett led i strävandena att få till stånd en bättre samordning och arbetsfördelning mellan verken. Utredningen analyserar också på ett förtjänstfullt sätt de problem som möter och de framgångsvägar som öppnar sig.
I ett särskilt yttrande till utredningens rapport har ledamoten Berggren, tillika chef för riksrevisionsverket, velat dra upp en klarare gränslinje mellan revisions- och rationaliseringsverksamhetens syften än vad utredningen gjort. Han betonar framför allt det nödvändiga i att revision fullgörs av organ som har en oberoende ställning i förhållande till de myndigheter som revideras och därför bör avstå från att binda sig för hur de praktiska lösningarna på konstaterade problem bör utformas. Utformningen av dessa lösningar bör i första hand vara den reviderade myndighetens och rationaliseringsmyndighetens sak.
FiU 1976/77:13
3 Utskottet delar i allt väsentligt de bedömningar som föredraganden, statsrådet Mundebo, gör i propositionen beträffande uppgiftsfördelningen och samverkansformema mellan de båda verken. Sålunda är också utskottet av uppfattningen att det inte finns anledning att nu aktualisera frågan om en sammanslagning av de båda verken. Även om, som föredraganden anför, uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan riksrevisionsverket och statskontoret inte i alla avseenden kan bli klar och entydig är det värdefullt att revisionsverksamheten finns förankrad hos en myndighet medan de mer ingående organisations- och rationaliseringsundersökningar som påkallas sker genom en annan myndighets försorg. Principiella skäl av det slag som redovisas i det särskilda yttrandet kan tala för en sådan fördelning av uppgifterna. Likaså kan arbetet komma att befruktas av att myndigheterna har skilda infallsvinklar i sitt arbete.
Utskottet delar också föredragandens mening att effektivitetsvinster kan uppnås genom förbättrad samordning och ökad samverkan i de centrala revisions- och rationaliseringsorganens planering av den egna verksamheten. Även om det av resursskäl inte blir möjligt med en rationaliseringsinsats efter varje genomförd förvaltningsrevision så bör ett samspel eftersträvas. Verken bör inte samtidigt och var för sig bedriva undersökningar vid en och samma myndighet. Samspelet bör också leda till att rationaliseringsinsatser vid behov kan sättas in efter en revision som blottlagt betydande problem. Utskottet noterar att en föreskrift om samverkan vid planeringen avses bli införd i de båda verkens instruktioner.
I fråga om uppföljningen av de revisionsrapporter som kommer fram anser föredraganden att gemensamma genomgångar av viktigare revisionsrapporter mellan revisions- och rationaliseringsorganen bör företas för att komma till rätta med de brister och problem som kommit fram vid revisionen. Han betonar i likhet med en rad remissinstanser att den reviderade myndigheten därvid bör vara med. Utskottet delar denna uppfattning.
I sammanhanget vill utskottet understryka vikten av att också regeringen systematiskt följer upp revisions- och rationaliseringsrapporterna. Även sedan ett mer utvecklat uppföljningsarbete av det slag som skisseras av föredraganden kommit till stånd på myndighetsplanet så kan regeringen behöva ingripa för att åstadkomma lösningar på problem där myndigheterna sinsemellan har olika uppfattning och inte kan enas om det fortsatta arbetet.
Frågan om riksdagens revisorer och uppföljningen av deras rapporter får riksdagen återkomma till i annat sammanhang.
Utskottet noterar slutligen att föredraganden inte biträder uppfattningen att statskontorets resurser i ökad utsträckning skulle inriktas på ett mer översiktligt extensivt engagemang i projekten varigenom verket
FiU 1976/77:13
skulle kunna delta i ett större antal projekt. En sådan ensidig inriktning skulle på sikt kunna försämra verkets möjligheter att upprätthålla och utveckla den egna personalens kompetens, anför föredraganden. Utskottet delar föredragandens mening.
Vad utskottet i det föregående anfört bör ges regeringen till känna.
Utskottet hemställer
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om uppgiftsfördelning och samverkan mellan statskontoret och riksrevisionsverket.
5. Statskontoret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 2 (s. 51—57) och hemställer
att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 44 645 000 kr.
6. Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 3 (s. 57—59) och hemställer att
riksdagen
1. bemyndigar regeringen att vid DAFA inrätta en ordinarie tjänst för överdirektör med beteckningen p och en extra ordinarie tjänst för ADB-direktör,
2. till Datamaskincentralen för administrativ databehandling för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
7. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 4 (s. 59) och hemställer
att riksdagen till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
8. Riksrevisionsverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 5 (s. 59—63) och hemställer
att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 41 176 000 kr.
9. Byggnadsstyrelsen. Regeringen har under punkten B 6 (s. 63—69) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om omfördelning av medel mellan inrednings- och investeringsanslag som står till byggnadsstyrelsens förfogande i enlighet med vad som anförts i propositionen,
2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
FiU 1976/77:13
5 Utskottet
I propositionen tar föredraganden bl. a. upp frågan om bemyndigande för regeringen att medge tillfälliga omfördelningar av medel mellan de inrednings- och byggnadsanslag under olika departementshuvudtitlar som står till byggnadsstyrelsens förfogande.
Utskottet har för sin del inget att invända mot en sådan ordning, eftersom verksamhetens totala omfattning i första hand styrs med hjälp av de kostnadsramar som fastställs för varje objekt. För att ingen oklarhet skall råda om bemyndigandets egentliga innebörd vill utskottet dock fastslå att det här är fråga om möjligheter att göra tillfälliga omfördelningar dels från ett inredningsanslag till ett annat, dels från ett investeringsanslag till ett annat. Någon möjlighet att göra omfördelningar från ett inredningsanslag till ett investeringsanslag eller tvärtom innefattas inte i bemyndigandet.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen i den redovisade staten för byggnadsstyrelsens administrationskostnader.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om omfördelning av medel dels mellan inredningsanslag, dels mellan investeringsanslag, som står till byggnadsstyrelsens förfogande i enlighet med vad som anförts i propositionen,
2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
10. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 7 (s. 69—70) och hemställer
att riksdagen till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.
11. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Regeringen har under punkten B 8 (s. 70—81) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om beställning av viss inredning och utrustning för byggnadsobjekt som har beslutats av riksdagen i enlighet med vad som förordats i propositionen,
2. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,
3. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 27 000 000 kr.
Utskottet
I propositionen anförs bl. a. att merparten av inredningen och utrustningen för större nybyggnadsprojekt bestäms slutligt kort före inflytt -
FiU 1976/77:13
ningen och förslag till kostnadsramar för anskaffningen redovisas först i samband därmed för riksdagen. För vissa slag av inredning och utrustning gäller emellertid att beställningsbemyndiganden till följd av långa leveranstider måste lämnas långt före det att inrednings- och utrustningsplaneringen i övrigt har hunnit så långt att förslag om definitiva kostnadsramar kan redovisas för riksdagen. Detta har hittills skett genom att riksdagen fastställt s. k. delramar. Härigenom kommer inrednings- och utrustningsramarna för samma objekt att redovisas flera gånger för riksdagen.
I propositionen förordas att regeringen bemyndigas att — i avvaktan på att slutliga kostnadsramar för anskaffning av inredning och utrustning kan redovisas för riksdagen — besluta om beställning av inredning och utrustning av sådant slag som har långa leveranstider i de fall där riksdagen redan har beslutat om utförandet av den nybyggnad för vilken inredningen och utrustningen är avsedd.
Utskottet vill i denna fråga anföra följande. När riksdagen tagit ställning till utförandet av en nybyggnad så följer därmed i stort sett automatiskt vissa baskrav på inredning och utrustning. Sålunda kan t. ex. storleken av telefonväxeln i princip vara given så snart man fastställt antalet rumsenheter i en kontorsbyggnad. För viss inredning och utrustning av detta slag krävs till följd av långa leveranstider att beställningar görs på ett mycket tidigt stadium. Utskottet har inget att erinra mot att regeringen erhåller ett generellt bemyndigande att göra beställningar av detta slag. Det finns dock anledning att framhålla att ett sådant bemyndigande bör användas restriktivt, så att det inte kommer att omfatta sådan inredning och utrustning vars storlek kan bli föremål för en reell diskussion. Utskottet finner det vidare rimligt att regeringen årligen i budgetpropositionen redovisar i vilken utsträckning bemyndigandet utnyttjats.
Utskottet har inget att erinra mot de i propositionen föreslagna inrednings- och utrustningsplanerna eller mot den gjorda medelsberäkningen.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om beställning av viss inredning och utrustning för byggnadsobjekt, som har beslutats av riksdagen, i enlighet med vad som förordats i propositionen och vad utskottet anfört,
2. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,
3. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 27 000 000 kr.
12. Statens förhandlingsnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 9 (s. 81—82) och hemställer
FiU 1976/77:13
att riksdagen till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1977/ 78 anvisar ett förslagsanslag av 2 110 000 kr.
13. Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 11 (s. 83—85) och hemställer att
riksdagen till Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 2 112 000 kr.
14. Nämnden för samhällsinformation: Tidningsutgivning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 12 (s. 85—86) och hemställer att
riksdagen till Nämnden för samhällsinformation: Tidningsutgivning för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 241 000 kr.
Bidrag och ersättningar till kommunerna
15. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 1 (s. 126) och hemställer
att riksdagen till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.
16. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. Regeringen har under punkten D 2 (s. 126—129) föreslagit riksdagen att till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 3 370 000 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:
1976/77:442 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om extra skatteutjämningsbidrag till Luleå kommun,
1976/77: 1009 av herrar Lindahl i Hamburgsund (fp) och Åberg (fp) vari hemställs att riksdagen hemställer att regeringen låter utreda hur de kommuner som tvingas till extrainvesteringar på grund av turism och friluftsliv skall kompenseras för detta och
1976/77: 1010 av herr Nordberg m. fl (s) vari hemställs att riksdagen
1. hos regeringen begär att utredningen om kommunernas ekonomi ges i uppdrag att skyndsamt framlägga förslag som möjliggör en inomregional skatteutjämning,
FiU 1976/77:13
2. hos regeringen hemställer om åtgärder för att avhjälpa den ekonomiskt svåra situation många kommuner, exempelvis Botkyrka och Haninge, hamnar i genom regeringens försening av utredningsarbetet för den kommunala skatteutjämningen,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet för vissa kommuner att erhålla möjligheter till extra förskott på innestående statsbidrag.
Utskottet
I motionen 442 anförs att Luleå kommuns utgifter i samband med riksdagsbeslutet om Stålverk 80 kan uppskattas till ca 400 milj. kr. När projektet ställs på framtiden innebär detta en mycket besvärlig ekonomisk situation för kommunen. Det utlovade stödet till kommunen om extra skatteutjämningsbidrag motsvarande en årlig utdebitering av en krona är enligt motionärerna otillräckligt. Ett stöd på minst två kronor anses som ett minimum.
Som motionärerna påpekar har Luleå kommun hamnat i en svår ekonomisk situation. På grund härav har regeringen utlovat extra skatteutjämningsbidrag motsvarande en krona per skattekrona. Härigenom kommer under en femårsperiod med början år 1978 ca 110 milj. kr. att betalas ut till kommunen. En överenskommelse har vidare träffats med NJA som innebär att kommunen av företaget kommer att erhålla sammanlagt drygt 100 milj. kr. Någon grund för att riksdagen nu skall uttala en mening om huruvida Luleå kommun bör erhålla ytterligare kompensation finns enligt utskottets mening inte. Motionen avstyrks.
I motionen 1009 anförs att kommuner som får ta emot ett stort antal turister tvingas att göra större investeringar på olika områden än vad som motiveras av kommuninvånarnas behov. Motionärerna menar att turistinkomsterna för dessa kommuner inte på något sätt motsvarar de extra utgifter man tvingas till och förordar att frågan om kompensation till berörda kommuner för deras extrainvesteringar utreds.
Enligt utskottets mening fordras ingen särskild utredning av den av motionärerna berörda frågan, eftersom den torde komma att beröras av kommittén för utredning om kommunernas ekonomi. Utskottet vill i sammanhanget endast påpeka att kommun som åtar sig investeringskostnader i samband med fritidsbebyggelse självfallet är oförhindrad att därvid ta ut den faktiska kostnad som fritidsbebyggelsen förorsakar kommunen. Motionen avstyrks.
I motionen 1010 tas tre, delvis sammanknutna problem upp. Motionärerna begär att utredningen om kommunernas ekonomi ges i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag som möjliggör en inomregional skatteutjämning. Vidare hemställs om åtgärder för att avhjälpa den ekonomiskt svåra situation många kommuner hamnat i genom försening av ut -
FiU 1976/77:13
redningsarbetet för den kommunala skatteutjämningen. Botkyrka och Haninge nämns som exempel. Slutligen vill motionärerna att regeringen, i avvaktan på slutliga förslag från utredningen, för vissa kommuner skall medge extra förskott på statsbidragsfordringar, i första hand i fråga om skolväsendet och den sociala verksamheten.
Utskottet vill anföra följande.
Regeringen har uppdragit åt utredningen om kommunernas ekonomi att komma med förslag före den 1 december 1977. I utredningsuppdraget ingår att pröva om den statliga skatteutjämningen behöver kompletteras med en inomregional skatteutjämning. Utskottet har redan tidigare konstaterat att uppgiften att utarbeta ett förslag härom inte är någon enkel uppgift. Utskottet anförde i frågan i sitt betänkande 1975/ 76: 39 följande:
Utskottet vill i sammanhanget understryka tre ting. För det första får ett sådant förslag inte utformas så att det kommer i konflikt med den kommunala självstyrelsen. Det är därför nödvändigt att de juridiska förutsättningarna och kompetensproblemen blir grundligt undersökta. För det andra bör, som motionärerna också framhåller, ett eventuellt landstingskommunalt skatteutjämningssystem utformas så att det kan tillämpas även av andra landsting än Stockholms läns. För det tredje måste ett sådant system samordnas med det statliga skatteutjämningssystemet. Den dominerande delen av skatteutjämningen måste enligt utskottets bedömning alltfort ske inom det senare systemet.
Att inom ramen för det pressade tidsprogram utredningen har rycka ut frågan om inomregional skatteutjämning skulle mot denna bakgrund kunna innebära ett allvarligt avbräck för utredningen i dess viktiga arbete.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motionen 1010 att riksdagen skall hemställa om skyndsamt förslag från utredningen om kommunernas ekonomi.
I fråga om de i motionen begärda åtgärderna för att avhjälpa den ekonomiskt svåra situation som kommuner som Botkyrka och Haninge kommer att befinna sig i under 1978 vill utskottet hänvisa till den möjlighet regeringen har att ge extra skatteutjämningsbidrag. I budgetpropositionen påpekas också denna möjlighet med särskild hänvisning till behoven hos kommuner med snabb tillväxt där skatteunderlag och kostnadsutveckling inte har stabiliserats (s. 129). En prövning av detta slag bör emellertid i varje enskilt fall ankomma på regeringen, varför riksdagen i detta sammanhang bör avstå från att ge en mening till känna. Motionsyrkandet avstyrks.
Vad slutligen angår möjligheten att i särskild ordning förskottera statsbidrag till kommuner som befinner sig i snabb tillväxt och därigenom har stora statsbidrag att fordra konstaterar utskottet att även problemen med kommunernas statsbidragsfordringar kommer att beröras av kommittén för utredning om kommunernas ekonomi. Motionsyrkandet avstyrks.
FiU 1976/77:13
10 Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen gjorda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 442,
2. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1009,
3. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1010,
4. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
3 370 000 000 kr.
17. Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 3 (s. 129—130) och hemställer
att riksdagen till Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 725 000 000 kr.
18. Särskilt bidrag till kommunerna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 4 (s. 130) och hemställer
att riksdagen till Särskilt bidrag till kommunerna för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av 122 000 000 kr.
19. Extra bidrag till kommuner och landstingskommuner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 5 (s. 131) och hemställer
att riksdagen till Extra bidrag till kommuner och landstingskommuner för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av 300 000 000 kr.
20. Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skattereform. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 6 (s. 131—132) och hemställer
att riksdagen till Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skattereform för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 300 000 000 kr.
Diverse
21. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 1—E 2 (s. 133—134) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar
1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 7 691 000 kr.,
2. till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. ett förslagsanslag av 2 030 000 kr.
FiU 1976/77:13
22. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 4 (s. 134—135) och hemställer att
riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av 470 000 kr.
23. Viss informationsverksamhet. Regeringen har under punkten E6 (s. 138—141) föreslagit riksdagen att till Viss informationsverksamhet för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 9 300 000 kr.
I motionen 1976/77: 1008 av fru Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en information till hushållen enligt motionen.
Enligt motionären är den information om budgeten som ges genom massmedierna inte tillräcklig. Därför föreslås att en lättillgänglig, populärt hållen sammanfattning av budgetpropositionen distribueras till alla hushåll. Vidare bör enligt motionären övervägas att 3—4 gånger under budgetåret ge en till alla riktad information om större frågor och beslut som berör den enskilde individen.
Utskottet
Samhällsinformationen i vårt land är inriktad på att informera medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter. I det utvecklingsarbete som bedrivs inom nämnden för samhällsinformation (NSI) och som nu redovisas i en första etapp i budgetpropositionen är frågan om samhällsinformationens inriktning en huvudfråga. Enligt gällande principer sätts samhällsinformationen in efter det att beslut har fattats. Informationen före beslut och opinionsbildningen anses i huvudsak vara en uppgift för massmedierna och för olika organisationer, främst de politiska partierna. Myndigheternas information bör vara fri från värderingar.
Enligt utskottets mening skulle en information till alla hushåll om budgetpropositionen, alltså en information före beslut, innebära ett avsteg från gällande principer. Det är knappast heller möjligt att, såsom motionären föreslår, på ett värderingsfritt sätt informera om våra ekonomiska möjligheter.
När det gäller fattade beslut vill utskottet framhålla att det redan i dag ges en omfattande information till allmänheten. Det åligger varje myndighet att på lämpligt sätt informera medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter inom myndighetens ansvarsområde. Särskilt i samband med att nya regler träder i kraft på olika områden ges också sådan information. Vid större reformer brukar dessutom det ansvariga departementet informera omedelbart efter riksdagens beslut i frågan. Utskottet vill också påminna om den försöksverksamhet med informa -
FiU 1976/77:13
tion om riksdagsarbetet i form av annonser i dagstidningarna i vissa områden som bedrivits under perioden 1974—1976.
Med hänvisning till vad utskottet nu anfört avstyrks motionen.
Utskottet har inget att erinra mot inriktningen av det fortsatta utvecklingsarbetet inom NSI och inte heller mot medelsberäkningen under anslaget.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1008,
2. att riksdagen till Viss informationsverksamhet för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 9 300 000 kr.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
24. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Regeringen har under punkten II: 11 (s. 151—160) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,
2. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 455 000 000 kr.
Utskottet
I budgetpropositionen begärs medel bl. a. för om- och nybyggnader i Södra Klara. Med utgångspunkt i riksdagens beslut år 1975 om återflyttning till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen (KU 1975: 13, rskr 1975: 207) har planeringsarbetet inriktats på att successivt samla departementen i de s. k. Södra Klara-kvarteren i Stockholm. Regeringen har fastställt en preliminär omflyttningsplan härför. Enligt föredraganden kan de totala kostnaderna för om- och nybyggnad av lokaler för departementen i kvarteren Björnen, Loen, Tigern, Rosenbad och Johannes Större nu uppskattas till ca 390 milj. kr. inkl. försörjningsåtgärder.
För en mindre del av projektet har utskottet i betänkandet 1976/77: 8 nyligen tillstyrkt medel på tilläggsbudget II för budgetåret 1976/77. Dessa medel avser om- och nybyggnad i kvarteret Loen, en byggnation som erfordras för riksgäldskontorets räkning, om kvarteret Rosenbad skall frigöras för departementsändamål.
Gällande tidsplan för projektet i övrigt innebär byggstart redan under år 1977 och en medelsförbrukning under 1977/78 om drygt 50 milj. kr. Tidsplanen är grundad på riksdagens beslut att flytta tillbaka till Helgeandsholmen, varvid kanslihuset måste frigöras för riksdagens behov. Frågan huruvida riksdagsbeslutet om återflyttning skall fullföljas kommer nu upp till riksdagens prövning i anledning av väckta motioner. Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas föranstalta om byggnadsarbeten i Södra Klara inom de i propositionen föreslagna kostnadsramarna.
FiU 1976/77:13
13 Om riksdagen vid sin behandling av frågan om återflyttning till Helgeandsholmen skulle ändra sitt beslut av år 1975, bör regeringen redan under år 1977 inkomma med de revideringar av tidsplaner, kostnadsramar och anslagsbehov för år 1977/78 som ett sådant beslut föranleder.
Utskottet har inga erinringar mot övriga i investeringsplanen föreslagna projekt och tillstyrker anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,
2. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 455 000 000 kr.
25. Inköp av fastigheter m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten II: 12 (s. 161) och hemställer
att riksdagen till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 55 000 000 kr.
Fonden för statens aktier
26. Teckning av aktier i Statskonsult AB. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten VI: 1 (s. 164—165) och hemställer
att riksdagen till Teckning av aktier i Statskonsult AB för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 2 400 000 kr.
Diverse kapitalfonder
27. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten IX: 5 (s. 166—168) och hemställer
att riksdagen
1. medger att datamaskinutrustning beställs — utöver tidigare medgivet belopp — till en kostnad av högst 135 000 000 kr.,
FiU 1976/77:13
2. till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 115 000 000 kr.
Stockholm den 8 mars 1977
På finansutskottets vägnar BJÖRN MOLIN
Närvarande: herrar Molin (fp), Kristiansson (c), Gustafsson i Stenkyrka (c), Jansson (s), Pettersson i Malmö (s), Gadd (s), Nilsson i Visby (s), Fågelsbo (c), fru Gradin (s), herr tredje vice talmannen Eriksson (fp), herrar Karlsson i Motala (s), Rydén (m), Knutson (m) och Gustafsson i Säffle (c).
Särskilt yttrande
vid punkten 16 (Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.) av herrar Jansson (s), Pettersson i Malmö (s), Gadd (s), Nilsson i Visby (s), fru Gradin (s) och herr Karlsson i Motala (s) som anför:
Vi utgår ifrån att de i motion 1010 aktualiserade problemen kommer att bli föremål för prövning i kommittén för utredning om kommunernas ekonomi. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att denna kommitté skall redovisa sitt arbete före den 1 december 1977 förutsätter vi att utskottets utlåtande innebär att motion 1010 överlämnas till kommittén för utredning om kommunernas ekonomi.
NORSTEDTS TRTCKERI STOCKHOLM U77 770045