Med anledning av motioner om försöksdjursverksamheten m. m.
JoU 1976/77:2
Jordbruksutskottets betänkande 1976/77:2
med anledning av motioner om försöksdjursverksamheten m. m.
Motionerna
I motionen 1975/76:242 av herr Henmark (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär ändring av gällande bestämmelser rörande användningen av försöksdjur vid undervisningen i grund- och gymnasieskolan, så att plågsamma djurförsök helt förbjuds.
I motionen 1975/76:432 av herr Werner i Malmö (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning i syfte att inrätta lokala etiska kommittéer för insyn i och kontroll av verksamheten med försöksdjur.
1 motionen 1975/76:1636 av fru Anér och herr Henmark (båda fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om inrättande av lokala etiska nämnder för djurförsök i enlighet med vad som anförs i motionen.
I motionen 1975/76:1650 av herr Dahlgren m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag angående inrättande av en statlig institution för forskning, grundad på cell-, vävnads- och organkulturer.
1 motionen 1975/76:1658 av fru Fredgardh m. fl. (c) hemställs att riksdagen måtte besluta om att hos regeringen begära
1. översyn av djurskyddslagen och kungörelsen,
2. utredning av frågan om auktorisation och kontroll av uppfödare av försöksdjur.
Gällande bestämmelser, tidigare riksdagsbehandling m. m.
Användningen av försöksdjur
Bestämmelser om djurs användning för vetenskaplig forskning eller undervisning, sjukdomsdiagnos eller läkemedelsframställning eller annat jämförligt ändamål finns i lagen (1944:219) om djurskydd. 112 !; djurskyddslagen stadgas tillståndstvång för sådan användning om användningen är förenad med operativt ingrepp, insprutning eller blodavtappning eller eljest medför ångest eller annat lidande för djuret. Tillståndsmyndighet är lantbruksstyrelsen.
Undantag från tillståndstvånget meddelas i kungörelsen (1944:771) med vissa bestämmelser om användning av djur för vetenskapligt ändamål m. m.
Utan tillstånd får djurförsök utföras vid bl. a. universitet, högskola och liknande forskningsinstitut samt vissa sjukhus. Verksamheten skall ske under intstitutionschefens överinseende. Denne kan således direkt ställas till ansvar för otillåtet utnyttjande av djuren inom institutionen. Han skall vara leg.
1 Riksdagen 7976/77.16saini. Nr2
JoU 1976/77:2
läkare, veterinär, tandläkare eller apotekare. Annan person kan emellertid efter ansökan hos lantbruksstyrelsen godtas som föreståndare för den inrättning där verksamheten bedrivs. Enligt 3 8 i 1944 års kungörelse gäller att åtgärd som är förenad med operativt ingrepp av någon betydelse inte får i undervisningssyfte företas på varmblodigt djur, om ändamålet kan uppnås på annat sätt. Innan sådant operativt ingrepp görs skall djuret såvitt möjligt bedövas så att det inte känner smärtan. Om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med ingreppet får dock detta göras med ofullständig bedövning eller utan bedövning. I sådant fall skall, om det kan ske, smärtstillande eller lugnande medel användas för att begränsa djurets lidande.
Den som vidtar åtgärd som avses i 12 8 djurskyddslagen med apor, hundar, katter, hästar eller klövbärande djur skall föra särskild journal enligt bestämmelser som meddelas av lantbruksstyrelsen, dels över inköp av djuren (inköpsjournal), dels över åtgärderna (försöksjournal). Senast den 1 februari varje år skall journalerna för föregående kalenderår sändas till hälsovårdsnämnden för granskning.
I den nu åsyftade kungörelsen finns vidare en hänvisning till dén allmänna regeln i 13 8 djurskyddslagen, vari föreskrivs att djuret inte får tillfogas större lidande än som är oundgängligt. Kan det antagas att avsevärt lidande åsamkas djuret sedan ingreppet eller åtgärden slutförts skall djuret därefter dödas snarast möjligt.
Vad beträffar användningen av försöksdjur vid undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan har skolöverstyrelsen utfärdat anvisningar för djurförsök i biologi- och naturkunskapsundervisningen. Dessa anvisningar utarbetades i samråd med veterinärstyrelsen (numera lantbruksstyrelsen) och samtliga djurskyddsföreningar. I anvisningarna understryks de allmänna bestämmelserna i djurskyddslagen. Med varmblodiga djur, heter det vidare, får endast sådana försök utföras som visar djuren i normalt fysiologiskt tillstånd. Det framhålls att också vid försök med kräldjur, groddjur, fiskar samt evertebrata djur varsamhet måste iakttas. Innebörden av anvisningarna är enligt skolöverstyrelsen att plågsamma djurförsök inte får förekomma i skolan.
I djurskyddslagen föreskrivs att hälsovårdsnämnden på orten skall utöva tillsyn över försöksdjursverksamheten. Härvid biträder tjänsteveterinärerna, och högsta tillsynen utövas av lantbruksstyrelsen. Hälsovårdsnämnden och dess tillsynsmän samt länsveterinären eller annan person, som länsstyrelsen eller lantbruksstyrelsen förordnar, äger rätt att inspektera försöksdjuren och de lokaler där de förvaras.
Frågan om försöksdjursverksamheten har på senare år vid upprepade tillfällen behandlats av riksdagen, senast vid 1975/76 års riksmöte (JoU 1975/76:20) med anledning av väckta motioner. Jordbruksutskottet har i dessa sammanhang bl. a. framhållit att användningen av försöksdjur är förknippad med svårlösta etiska problem. Det fanns alltså enligt utskottets
JoU 1976/777:2
mening anledning att ägna hithörande frågor stor uppmärksamhet. Inom statens medicinska forskningsråd fanns sedan år 1965 en permanent kommitté, försöksdjursnämnden, som bl. a. arbetade för att sprida ökade kunskaper om försöksdjuren i syfte att deras vård och användning inom medicinsk forskning skulle bli så human och samtidigt så effektiv som möjligt. Bl. a. arbetade nämnden med utbildning av teknisk personal och forskare. Denna utbildning avsåg att främja inte bara den medicinska forskningen utan även djurskyddet. Försöksdjurs liv kunde sparas genom att onödiga och dåligt planerade försök förebyggdes. De etiska synpunkterna på försöksdjursverksamheten borde enligt utskottets mening ges stort utrymme. Utskottet hänvisade till att Europarådets ministerkommitté till en mellanstatlig expertkommitté överlämnat en av rådgivande församlingen beslutad rekommendation angående frågor beträffande användningen av levande djur för experimentella eller industriella syften. Av arbetsprogrammet för kommittén framgick bl. a. att den skulle verka för tillkomsten av internationella avtal som angav på vilka villkor och på vilka vetenskapliga grunder experiment med levande djur kunde tillåtas, därvid skulle beaktas att behovet av vetenskaplig och teknisk forskning måste bedömas med hänsyn tagen även till grundläggande etiska värderingar. Försöksdjursnämnden fyllde, anförde utskottet vidare, redan funktionen som en central etisk kommitté för hithörande frågor. Utskottet fann med hänsyn till det anförda inte tillräckliga skäl att biträda motionsförslagen om inrättande av etiska kommittéer.
I betänkandet 1974:32 förordade emellertid jordbruksutskottet en breddning av lekmannainslaget i försöksdjursnämnden. Som grund fördetta ställningstagande anförde utskottet att det på många håll bland allmänheten torde förekomma en viss oro över vad djurexperimenten egentligen innebar och att en breddning av lekmannainslaget i nämnden skulle bidra till såväl en vidgad insyn och kontroll som ökad förståelse för dithörande frågor. I det av riksdagen godkända betänkandet föreslogs att vad utskottet i denna fråga anfört skulle ges regeringen till känna.
Också frågan om alternativa metoder till djurförsök har tidigare behandlats av riksdagen (t. ex. JoU 1973:20 och 1974:32). Jordbruksutskottet uttalade i dessa sammanhang bl. a. att de vetenskapliga institutionerna och ansvariga myndigheterna befunnits beredda att i möjligaste mån begränsa användningen av djur för experiment och att utveckla metoder, exempelvis cellkulturmetoden, som i vissa fall kunde ersätta djurförsöken. Vidare har utskottet framhållit att spörsmålet om forskning beträffande alternativa och kompletterande metoder till djurförsök ingår bland de frågor som behandlades av den tidigare nämnda genom Europarådet tillkallade expertkommittén. Även inom den svenska forskningen på området var man såvitt utskottet kunnat finna inriktad på att söka metoder som i vissa fall kan ersätta djurförsök.
I betänkandet 1975/76:20 hänvisade utskottet till de åtgärder som enligt
JoU 1976/77:2
det tidigare anförda vidtagits samt till ett av 1972 års försöksdjursutredning avgivet betänkande (Ds I 1975:4). Utskottet sade sig därvid vara införstått med att försöksdjursverksamheten också lokalt måste ägnas uppmärksamhet. Enligt utskottets mening syntes den nödvändiga lokala kontrollen i första hand böra ske inom ramen för hälsovårdsnämndernas allmänna tillsynsverksamhet enligt djurskyddslagen. Härigenom torde redan befintliga kunskaper och övriga resurser på ett bättre sätt kunna utnyttjas. Utskottet underströk vikten av att hälsovårdsnämnderna gavs tillfredsställande resurser för sin kontrollverksamhet. Särskilt angeläget var detta givetvis i områden där experiment med försöksdjur utfördes i mera betydande omfattning.
I samma betänkande anförde utskottet, såvitt avsåg användningen av försöksdjur vid undervisning i grund- och gymnasieskolan och skolöverstyrelsens anvisningar för denna verksamhet:
Utskottet anser för sin del att anvisningarna, som utarbetats i samråd med bl. a. företrädare för de ideella djurskyddsorganisationerna, inte ger anledning till någon särskild erinran från riksdagens sida i vad avser användandet av djur i undervisningssyfte. Enligt utskottets uppfattning får användningen av levande material i skolundervisningen anses fylla en viktig funktion när det gäller att öka elevernas kunskap om och förståelse för djuren och deras reaktioner. Utskottet vill dock framhålla vikten av att man från skolmyndigheternas sida uppmärksamt följer tillämpningen av förenämnda anvisningar och därvid bl. a. noga beaktar såväl djurskyddssynpunkter som eventuella negativa reaktioner från elevernas sida i samband med djurförsök. Enligt utskottets mening bör motionen kunna anses besvarad med vad utskottet sålunda anfört.
1972 årsförsöksdjursutredning m. m.
Jordbruksutskottet har i tidigare betänkanden också hänvisat till 1972 års försöksdjursutredning. Nämnda utredning har avgett ett betänkande med titeln Framtida försörjning med försöksdjur m. m.(Ds 11975:4). Utredningen föreslår bl. a. att vid verksamhet som avses i 12 $ djurskyddslagen i princip får användas endast djur som fötts upp till försöksdjur av den som erhållit tillstånd till sådan uppfödning. Vidare föreslås vissa allmänna förbättringar från djurskyddssynpunkt av försöksdjursverksamheten, bl. a. såvitt avser det allmännas möjligheter till insyn och kontroll. Ett centralorgan för försöksdjursfrågor, benämnt statens försöksdjursintitut, föreslås inrättat. 1 ledningen för institutet avses bl. a. de ideella djurskyddsrörelserna bli representerade.
Vad beträffar alternativa metoder till djurförsök anför utredningen (s. 11 f.) att - även om försöksdjursanvändningen inte i någon betydande grad kan minskas inom den närmaste framtiden - utredningen likväl finner alternativa och kompletterande metoder värdefulla av såväl etiska som ekonomiska skäl. Betänkandet bereds f. n. i jordbruksdepartementet.
I detta sammanhang förtjänar nämnas att samarbetsnämnden för lokal -
JoU 1976/77:2
och utrustningsprogramkornmittéerna för universitet och högskolor (LUPniimnden)år 1975 låtit utarbeta en rapport. Skötsel av försöksdjur. Rapporten utgör en allmän sammanställning av vad som bör beaktas vid drift av försöksdjursanläggningar och skötsel av försöksdjur.
1 anslutning till behandlingen av nu aktuella motioner har till utskottet inkommit ett stort antal opinionsyttringar - huvudsakligen i brevform - från såväl enskilda personer som ideella djurskyddsorganisationer m. fl.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet några under 1975/76 års riksmöte väckta motioner rörande försöksdjursverksamheten m. m.
I motionen 1975/76:242 anförs att skolöverstyrelsens anvisningar för djurförsök vid undervisningen i grund- och gymnasieskolan inte innehåller några klart uttalade förbud mot plågsamma djurförsök. Motionären anser det därför vara ett angeläget önskemål att bestämmelserna för experimentell användning av djur skärps.
Utskottet vill erinra om att en motion med likalydande yrkande behandlades av utskottet vid 1975/76 års riksmöte. I det av riksdagen godkända betänkandet anförde utskottet att de ifrågavarande anvisningarna, som utarbetats i samråd med företrädare för de ideella djurskyddsorganisationerna, inte kunde anses ge anledning till någon särskild erinran från riksdagens sida såvitt avsåg användandet av djur i undervisningssyfte. Enligt utskottets uppfattning fyllde användningen av levande material i skolundervisningen en viktig funktion när det gällde att öka elevernas kunskap om och förståelse för djuren och deras reaktioner. Utskottet ville dock framhålla vikten av att man från skolmyndigheternas sida uppmärksamt följde tillämpningen av anvisningarna och därvid noga beaktade såväl djurskyddssynpunkter som eventuella negativa reaktioner från elevernas sida.
Med anledning av den nu förevarande motionen vill utskottet särskilt framhålla att innebörden av de åsyftade anvisningarna är, enligt särskilt uttalande härom från skolöverstyrelsen, att plågsamma djurförsök inte får förekomma i skolan. Enligt utskottets uppfattning bör nämnda uttalande kunna fylla väsentligen samma funktion som ett klart uttalat förbud med av motionären angivet innehåll. Utskottet finnér med hänvisning härtill att motionen ej nu bör föranleda ytterligare åtgärd från riksdagens sida. Utskottet vill dock ånyo understryka vikten av att tillämpningen av förenämnda anvisningar verkligen sker i enlighet med de av skolöverstyrelsen gjorda uttalandena. Med vad utskottet sålunda anfört bör motionen 1975/76:242 kunna anses besvarad.
I motionerna 1975/76:432 och 1975/76:1636 framförs krav på utredning
JoU1976/77:2
och förslag om inrättande av lokala etiska nämnder (kommittéer) för insyn i och kontroll av verksamheten med försöksdjur. I motionen 1975/76:1650 hemställs om förslag angående inrättande av en statlig institution för forskning, grundad på cell-, vävnads och organkulturer. Motionärerna anför att i vårt land årligen förbrukas ca en miljon försöksdjur, vilka ofta för genomgå svåra lidanden. Det måste därför, anser man, ligga i samhällets intresse att stödja forskningen rörande cell-, vävnads och organkulturer som alternativ till djurförsöken. Denna forskning ger enligt motionärerna tillförlitligare resultat än djurförsöken och är dessutom inte förenad med etisktmoraliska problem.
Också i motionen 1975/76:1658 berörs försöksdjurens situation. Enligt yrkande 1 bör en översyn göras av bl. a. djurskyddslagen i syfte att åstadkomma bättre skydd för försöksdjuren. I yrkande 2 hemställs om utredning av frågan om auktorisation och kontroll av uppfödare av försöksdjur.
Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen har frågor med anknytning till försöksdjursverksamheten vid flera tillfällen tidigare varit föremål för riksdagens behandling. Utskottet har därvid (bl. a. JoU 1974:32 och 1975/76:20) erinrat om att försöksdjursverksamheten ägnas stor uppmärksamhet av såväl forskare som myndigheter och att inte minst de etiska synpunkterna ges stort utrymme. Utskottet faste bl. a. uppmärksamheten på att det medicinska forskningsrådets försöksdjursnämnd fungerar som en central etisk kommitté för hithörande frågor. I 1974 års betänkande förordade utskottet en breddning av lekmannainslaget i sagda nämnd. En sådan åtgärd skulle enligt utskottet bidra till en vidgad insyn och kontroll och ökad förståelse för försöksdjursverksamheten. Utskottet erinrade vidare om att frågan om alternativa metoder till djurförsök och möjligheterna att begränsa användningen av djur för vetenskapligt ändamål hade varit föremål för uppmärksamhet från såväl forskarhåll som ansvariga myndigheters sida.
I betänkandet 1975/76:20 hänvisade vidare utskottet bl. a. till att försöksdjursutredningens betänkande (Ds I 1975:4) innehöll förslag om innebar vissa förbättringar från djurskyddssynpunkt av ifrågavarande verksamhet.
En av grundtankarna i nyssnämnda utrednings förslag är att till försöksdjur i princip får användas endast djur som fötts upp särskilt för detta ändamål (s. k. destinationsuppfödning) av den som erhållit tillstånd till sådan uppfödning. Betänkandet bereds f. n. i jordbruksdepartementet. Principerna om destinationsuppfödning och auktorisation av försöksdjursuppfödare kommer enligt vad utskottet erfarit att ligga till grund för det fortsatta arbetet med en proposition i ämnet.
Som utskottet i tidigare sammanhang framhållit är användningen av försöksdjur förknippad med svårlösta etiska problem. Det är därför enligt utskottets uppfattning naturligt att hithörande frågor i allt högre grad kommit att engagera såväl företrädare för olika djurskyddsorganisationer som övriga intresserade bland allmänheten. Åtskilligt tyder på att det bland allmänheten
JoU 1976/77:2
förekommer en viss oro och tveksamhet inför djurförsöken och tvivel om deras berättigande. Användningen av försöksdjur för dock anses alltjämt fylla en viktig funktion i många avseenden, bl. a. inom den medicinska forskningen. Ändamålet med denna verksamhet är ju ytterst att skapa sådana kunskaper och metoder att sjukdomar kan diagnostiseras, behandlas och förebyggas. Det nu sagda innebär givetvis inte att utskottet ställer sig avvisande till önskemålen om bl. a. en ökad insyn i och kontroll över djurförsöken. Utskottet anser sig tvärtom ha anledning att ifrågasätta om inte åtgärder bör vidtagas för att ytterligare förbättra möjligheterna till sådan insyn och kontroll.
Mot nyss angiven bakgrund anser utskottet att skäl föreligger att man närmare ser över möjligheterna till ökad kontroll på lokal nivå av försöksdjursverksamheten, varvid bl. a. tankegångarna i motionerna 1975/76:432 och 1975/76:1636 bör kunna tjäna till viss vägledning. Huruvida denna prövning bör ske i samband med beredningen av försöksdjursutredningens betänkande eller i annat sammanhang är en fråga som utskottet för sin del vill lämna öppen. Utskottet anser det angeläget att den lokala kontrollen av djurförsök på ett naturligt sätt är infogad i den nuvarande organisationen fördjurskyddstillsyn. Det framstår som särskilt betydelsefullt att de lokala tillsynsorganen i ifrågavarande kommuner har tillgång till resurser som möjliggör en ökad satsning på den övervakande och förebyggande verksamheten vad gäller djurförsök m. m. Detta torde kunna uppnås exempelvis genom att hälsovårdsnämnderna i de relativt fö kommuner som berörs av försöksdjursverksamheten får möjlighet att - genom delegation eller genom att i angivna frågor anlita en för ändamålet utsedd kommitté med lekmannainslag - förstärka kontrollen av ifrågavarande verksamhet. Av väsentlig betydelse är att kontrollverksamhetens inriktning på en etisk prövning av djurförsöken, inte minst på planeringsstadiet, klart anges. Genom en på angivet sätt intensifierad kontakt mellan lekmän och forskare torde man på lång sikt kunna åstadkomma ökad förståelse för bl. a. önskemålen om ytterligare återhållsamhet i fråga om försöksdjursanvändningen.
I förevarande sammanhang vill utskottet erinra om att utskottet tidigare (t. ex. JoU 1974:32) framhållit det angelägna i att spörsmålet om alternativa och kompletterande metoder till djurförsöken beaktas inom forskningen. Frågan om alternativ till användandet av försöksdjur har ett nära och naturligt samband med den problematik som utskottet berört i det nyss anförda. Vid den av utskottet förordade prövningen av möjligheterna till ökad kontroll av försöksdjursverksamheten bör därför också i motionen 1975/76:1650 anförda synpunkter i ämnet beaktas.
Den närmare utformningen av kontrollverksamheten anser sig utskottet kunna överlämna åt regeringens prövning.
Genom en prövning i enlighet med de nu angivna riktlinjerna får också syftet med motionen 1975/76:1658, yrkandet 1, anses bli i huvudsak beaktat.
JoU1976/77:2
8 Vad utskottet i angivna hänseenden anfört med anledning av motionerna 1975/76:432, 1975/76:1636, 1975/76:1650 och 1975/76:1658, yrkande 1, synes riksdagen böra som sin mening ge regeringen till känna. Yrkandet 2 i motionen 1975/76:1658 bör enligt utskottets mening få anses tillgodosett genom försöksdjursutredningens betänkande och i samband därmed pågående arbete inom jordbruksdepartementet.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna
a. 1975/76: 432,
b. 1975/76:1636,
c. 1975/76:1650 och
d. 1975/76:1658, yrkande 1,
2. anser motionerna
a. 1975/76:242,
b. 1975/76:1658, yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört.
Stockholm den 9 november 1976 På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c). Lundkvist (s), fru Theorin (s), fru Lundblad (s), herrar Lindberg (s), Johansson i Holmgården (c), Wictorsson (s), Andersson i Ljung (m), Olsson i Edane (s), fru Fredrikson (c), herrar Strömberg i Vretstorp (s), Adolfsson (m), Hallenius (c), fru Anér (fp) och herr Bengtsson i Sölvesborg (m).
GOT AB 76 52430 Slockholm 1976