Med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
JoU 1976/77: 34
Jordbruksutskottets betänkande 1976/77: 34
med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
DRIFTBUDGETEN Jordbrukets rationalisering m. m.
1. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1976/77: 125 bilaga 9 (jordbruksdepartementet) under punkten B 6 (s. 33—34) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen medger att för budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftlån, maskinlån, lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt högst 383 000 000 kr., varav till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. 17 000 000 kr., till rennäringens rationalisering m. m. 2 500 000 kr. samt till inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.
2. Stöd till skärgårdsföretag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 17 (s. 34—35) och hemställer
att riksdagen
1. medger att under budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti för lån till skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 4 000 000 kr.,
2. medger att under budgetåret 1976/77 statsbidrag till skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 3 000 000 kr.
3. Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län.
Regeringen har under punkten B 18 (s. 35—37) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen förordats om inriktningen av arbetet för att främja jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län,
2. till Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.
1 Riksdagen 1976/77.16 sami. Nr 34
JoU 1976/77: 34
2 Motionerna
I motionen 1976/77: 1559 av herr Lövenborg (—) hemställs 1. att riksdagen begär att regeringen utfärdar direktiv till Norrbottendelegationen att också pröva frågan om upprättandet av statliga såväl som kooperativa jordbruks- och trädgårdsanläggningar och inleda försöksverksamhet i detta syfte, 2. att riksdagen till Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr., 3. att riksdagen uttalar att beslutanderätten över medlen i fråga bör delegeras till Norrbottendelegationen.
I motionen 1976/77: 1599 av herr Lundkvist m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om grunder för stödverksamheten till jordbruk och skogsbruk i Norrbottens län.
Utskottet
Under förevarande rubrik tar regeringen upp frågan om särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län för innevarande budgetår. Något anslag för detta ändamål finns inte tidigare uppfört i statsbudgeten.
Föredraganden framhåller att betydande statliga insatser redan nu görs för att främja jordbruket och skogsbruket i norra Sverige. Dessa har emellertid inte kunnat hindra en fortsatt krympning av åkerarealen. För att bättre utnyttja tillgängliga produktionsresurser och därmed öka sysselsättningen föreslås att statliga insatser med en delvis annan inriktning nu prövas i en försöksverksamhet. Det är enligt föredragandens mening lämpligt att projekt inom ramen för denna verksamhet initieras av den i slutet av förra året tillsatta Norrbottendelegationen. Projekten bör främja sådan produktion inom de nämnda näringarna som har goda naturliga förutsättningar inom länet.
Det bör enligt propositionen vara en viktig uppgift för delegationen att ange metoder för hur man skall gå till väga för att inom avgränsade områden i ett sammanhang sätta i stånd den åkermark som är av god beskaffenhet. Vidare bör man pröva hur lämpliga brukningsenheter skall bildas av dessa arealer. Därvid bör också tillses att brukningsenhetema får skogsmark i lämplig utsträckning.
Det ingår i delegationens uppdrag att även principiellt överväga riktlinjer för uppbyggnaden av olika typer av jordbruksföretag lämpade för länets förhållanden, främst mjölkproduktionsföretag. Norrbotten har goda förutsättningar för bl. a. potatisodling, köksväxtodling och bärodling. Enligt propositionen är det angeläget att delegationen prövar hur dessa produktionsgrenar kan utvecklas i specialiserad form eller kombinerade med annan produktion. Delegationen bör särskilt uppmärksamma frågan om hur dessa produkter skall uppsamlas, eventuellt förädlas samt marknadsföras.
JoU 1976/77: 34
3 Som exempel på åtgärder som delegationen bör pröva inom skogsbrukets område nämns större vattenavledningsprojekt som berör många markägare. Från sysselsättningssynpunkt anses det vidare angeläget att få prövat olika kombinationer mellan jord- och skogsbruk och andra näringsgrenar. Bl. a. utgör småindustri, hantverk och turism i vissa fall lämpliga komplement till jord- och skogsbruk. I propositionen erinras om att man vid utformningen av stödet till skärgårdsföretag tagit fasta på detta förhållande.
Utskottet delar den i propositionen redovisade uppfattningen att ett program för ökad sysselsättning i Norrbottens län även bör innehålla åtgärder inom de areella näringarna. Stora delar av den åkerareal som tagits ur bruk under senare år utgör en värdefull produktionsresurs som därvid bör utnyttjas. Sådana marker lämpade för jordbruksproduktion återfinns såväl i kustbygden som i inlandet. En inventering som lantbruksnämnden i länet genomfört i Pajala kommun visar t. ex. att åkerarealen skulle kunna fördubblas genom lämpliga iståndsättningsåtgärder på nedlagd åker. Sysselsättningen i länets glesbygder kan även främjas genom en ökad satsning på andra näringsgrenar som lämpar sig för dessa områden, t. ex. småindustri, hantverk och turism. Dessa verksamheter kan ofta vara ett lämpligt komplement till jord- och skogsbruk. Härigenom ökas möjligheterna för befolkningen att få heltidssysselsättning året om. Regeringens i det föregående redovisade förslag rörande en av Norrbottendelegationen initierad försöksverksamhet i nämnda hänseende kan utskottet för sin del biträda. Regeringens beräkning av medelsbehovet för försöksverksamheten föranleder heller ingen erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker alltså att ett reservationsanslag av 15 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för ändamålet. Detta innebär bl. a. att utskottet inte funnit sig böra tillstyrka i motionen 1559 framlagt förslag om ytterligare anslagsanvisning under punkten med 10 milj. kr. för uppbyggnaden av vissa statliga såväl som kooperativa jordbruks- och trädgårdsanläggningar.
Enligt direktiven till delegationen bör dess arbete inriktas på konkreta objekt. Som framhålls i propositionen är det därvid angeläget att detta sker i samråd med berörda myndigheter, kommuner och företag. På delegationen bör ankomma att föreslå vilka i detta sammanhang aktuella projekt som skall genomföras samt att utvärdera erfarenheterna av dessa.
Enligt motionen 1599 är det självfallet angeläget att även sysselsättningsmöjligheterna i jordbruk och skogsbruk tillvaratas. Utgångspunkten måste därvid vara att utkomstmöjligheterna erhålls i rationella och på sikt bestående företag.
Mot denna bakgrund framhåller motionärerna att reglerna för det föreslagna stödet till jordbruk och skogsbruk i Norrbottens län bör utformas så att de inte hindrar uppbyggnaden av långsiktigt rationella
lt Riksdagen 1976/77.16 sami. Nr 34
JolJ 1976/77: 34
jordbruks- och skogsbruksföretag under de förhållanden som råder i länet. Vidare bör klart sägas ut att de föreslagna åtgärderna skall vara ett komplement till, och inte ett surrogat för, andra sysselsättningsbefrämjande åtgärder och en aktiv närings- och arbetsmarknadspolitik. Enligt motionen kan det också, framförallt i norra Sveriges inland, finnas skäl att till företag som inte kan uppfylla kraven på rationell drift utge ett särskilt regionalpolitiskt jordbruksstöd där det finns möjligheter att i kombination med andra sysselsättningsmöjligheter bereda en heltidssysselsättning.
Utskottet kan inte finna annat än att det bör vara möjligt att i den av utskottet förordade försöksverksamheten i allt väsentligt tillgodose här redovisade synpunkter i motionen 1599. Något särskilt uttalande härom från riksdagens sida finner utskottet därför inte erforderligt.
Enligt föredraganden är det angeläget att besluten så långt möjligt fattas på länsplanet. För att detta skall bli möjligt och för att regeringen inte skall behöva fatta beslut i varje enskilt fall bör regeringen fastställa grunderna för stödet. Enligt föredraganden bör dessa grunder utformas efter förslag av delegationen.
Angelägenheten av att administrationen av ifrågavarande stödverksamhet anknyts till länet betonas i såväl motionen 1559 som 1599. Enligt den förstnämnda motionen måste det riktiga vara att Norrbottendelegationen och dess jordbruksgrupp tillerkänns rätten att besluta om aktuella projekt och om medlens fördelning. Enligt motionen 1599 bör det vara länsstyrelsen som fattar erforderliga beslut i dessa stödärenden sedan regeringen efter förslag av Norrbottendelegationen fastställt reglerna. Därmed skapas, enligt motionärernas mening, garantier för att det nödvändiga samarbetet mellan olika länsorgan förankras i beslut av det för den regionalpolitiska utvecklingen inom länet ansvariga organet. Beredningen av ärendena inför länsstyrelsens sammanträde bör enligt motionen sammanhållas av lantbruksnämnden.
Enligt propositionen skall detaljplaneringen och genomförandet av de projekt som Norrbottensdelegationen föreslår handhas av lantbruksnämnden och skogsvårdsstyrelsen i länet. Utskottet finner för sin del en sådan uppläggning av arbetet naturlig, eftersom man därvid anknyter till befintliga organ med etablerad administrativ ordning. Utskottet vill understryka att det är angeläget att de föreslagna projekten genomförs snabbt och inte försenas vid handläggningen. Den satsning som statsmakterna gör i Norrbotten skall ske under kort tid, vilket kräver stora insatser från de nämnda länsorganen. Dessa måste därför förses med tillfredsställande resurser för ändamålet. Vidare finner utskottet det naturligt att arbetet organiseras på sådant sätt — t. ex. genom att en särskild arbetsenhet bildas vid var och en av de berörda myndigheterna för arbetet med delegationens projekt — att de ordinarie arbetsuppgifterna ej hindrar den av delegationen initierade verk -
JoU 1976/77: 34
samheten liksom att denna ej heller medför att de ordinarie uppgifterna åsidosätts. Nämnda arbetsenheter bör lämpligen tillsättas efter förslag av delegationen. Utskottet förutsätter självfallet att ett nära samarbete kommer till stånd mellan såväl delegationen, de verkställande myndigheterna som länsstyrelse och övriga berörda länsorgan.
Enligt utskottets mening bör den av utskottet förordade lösningen av organisationsfrågan vara ägnad att skapa garantier för att de för Norrbottens län ifrågasatta åtgärderna på nu förevarande område jämväl skall få sådan effekt som efterlyses i motionen 1599.
När det gäller yrkandet i motionen 1559 om överförande av beslutsrätten i hithörande ärenden till Norrbottendelegationen vill utskottet i detta sammanhang framhålla att delegationen är ett beredningsorgan, som närmast har karaktären av en utredning. Den är sålunda inte uppbyggd vare sig personellt eller materiellt för att utöva en beslutande myndighetsfunktion.
Under hänvisning till vad utskottet anför hemställer utskottet att riksdagen
1. med anledning av regeringens förslag och motionen 1976/77: 1599 samt med avslag på motionen 1976/77: 1559, yrkandena 1 och 3, godkänner vad i propositionen och av utskottet förordats om inriktningen av arbetet för att främja jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län,
2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77: 1559, yrkandet 2, till Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.
Diverse
4. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Regeringen har under punkten J 2 (s. 37—40) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen förordats om statsbidrag till följd av stormskador på fiskeredskap under år 1976,
2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. på tillläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
Motionen
I motionen 1976/77:517 av herr Johansson i Simrishamn m. fl. (s) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning och förslag rörande de framtida formerna för ersättningar till yrkesfisket på. grund av skador på eller förlust av fiskeredskap, i enlighet med vad i motionen anförts.
Knrtnnp■ S S rnH 90
JoU 1976/77: 34
6 Utskottet
Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för bidrag såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof. Medlen utbetalas av kammarkollegiet som får disponera dem i enlighet med förekrifter som regeringen meddelar i varje särskilt fall. För bidragsgivningen från anslaget gäller vissa principer som godkänts av 1960 och 1967 års riksdagar (prop. 1960: 2, SU 1960: 17, rskr 1960: 59; prop. 1967: 105, JoU 1967: 16, rskr 1967: 174). Enligt dessa principer gäller för bidragsmottagare vissa inkomst- och förmögenhetsgränser. Bidrag utgår i regel med 50 % av skadebeloppet med möjlighet att i särskilt ömmande fall öka bidraget till 90 % av nämnda belopp. För skadebelopp som understiger visst belopp, f. n. 1 500 kr., utgår i regel inte något bidrag.
Redskapsskador till följd av svåra stormar har under senare år drabbat yrkesfisket, huvudsakligen ålfisket, vid flera tillfällen. Efter en ovanligt svår storm över södra Sverige i oktober 1967 anvisade riksdagen år 1968 (prop. 1968: 105, JoU 1968: 24, rskr 1968: 215) på tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 ett reservationsanslag av 1,4 milj. kr. under förevarande anslagsrubrik för bidrag till fiskare som vid stormen förlorat fiskeredskap eller fått redskap skadade och som på grund härav behövde sådant bidrag för att kunna fortsätta med yrkesfiske. Ersättningar från anslaget har även utgått för stormskador på fiskeredskap som inträffat åren 1969, 1971, 1973 och 1975. Totalt har för åren 1967—1975 anvisats 3 430 000 kr. från anslaget för detta ändamål.
Skadorna på fiskeredskap till följd av stormar i oktober 1976 var som framgår av propositionen ovanligt omfattande. Skadorna har beräknats till i runt tal 6,3 milj. kr. Beloppet avser såväl större, svårbärgade redskap som mindre redskap, vilka kan tas upp på någon eller några timmar.
Föredraganden finner det skäligt att bidrag utgår för att ersätta eller reparera de större, fasta fiskeredskap såsom ålbottengarn, ålflytgarn o. d. vilka vanligen inte hinner bärgas i tid före en storm. För mindre, fasta fiskeredskap som kan bärgas på någon eller några få timmar bör ersättning utgå endast om stormen kommit så överraskande att bärgning inte rimligen kunnat medhinnas. Bidrag bör beräknas endast på den del av det totala skadebeloppet som överstiger 1 500 kr.
Systemet med behovsprövning av ersättningar till följd av stormskador på fiskeredskap har föranlett kritik från fiskerinäringens sida. Kritiken går främst ut på att ersättningarna till övervägande del kommer binäringsfisket till godo och att handläggningen av ersättningsärendena tar lång tid. Enligt föredragandens mening är tiden mogen att överväga en annan form för ifrågavarande ersättningar som mera
JoU 1976/77: 34
har karaktären av försäkring. Fiskerikommittén kommer att ta upp denna fråga.
Som en tillfällig åtgärd i avvaktan på en lösning av frågan om försäkring förordas i propositionen att bidrag med anledning av 1976 års stormskador får utgå utan behovsprövning med 60 % av tidigare angiven del av skadebeloppet. För annan bidragsgivning från anslaget avses hittillsvarande principer gälla.
Efter upprepade stormskador ett antal år och en starkt försämrad lönsamhet under år 1976 befinner sig ålfisket på ost- och sydkusten nu i ett utsatt läge. Utskottet har därför inte något att erinra mot regeringens förslag under förevarande punkt. I enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om statsbidrag till följd av stormskador på fiskeredskap under år 1976. Anslaget bör som regeringen föreslår på tilläggsbudget tillföras 3 milj. kr. för innevarande budgetår.
I den under allmänna motionstiden väckta motionen 517 har framställts önskemål om utredning och förslag rörande de framtida formerna för ersättningar till yrkesfisket på grund av skador eller förlust av fiskeredskap. Av det föregående framgår att fiskerikommittén kommer att behandla hithörande spörsmål. Syftet med motionsyrkandet är därmed tillgodosett.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. godkänner vad i propositionen förordats om statsbidrag till följd av stormskador på fiskeredskap under år 1976,
2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,
3. anser motionen 1976/77: 517 besvarad med vad utskottet anfört.
KAPITALBUDGETEN Statens allmänna fastighetsfond
5. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 16 (s. 40—41) och hemställer att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. inom i investeringsplanen uppförd kostnadsram i enlighet med vad som förordats i propositionen,
JoU 1976/77: 34
2. godkänner vad i propositionen förordats angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.
Stockholm den 12 maj 1977
På jordbruksutskottets vägnar BERTIL JONASSON
Närvarande: herrar Jonasson (c), Wachtmeister i Johannishus (m)*, fru Theorin (s)*, fru Lundblad (s), herrar Lindberg (s), Wictorsson (s), Andersson i Ljung (m), Olsson i Edane (s), fru Fredrikson (c), herrar Strömberg i Vretstorp (s), Adolfsson (m)*, Hallenius (c), Johnsson i Mölndal (c), fru Anér (fp)* och fru Radesjö (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
vid punkten 3 (Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län) av
fru Theorin, fru Lundblad, herrar Lindberg, Wictorsson, Olsson i Edane, Strömberg i Vretstorp och fru Radesjö (samtliga s) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Enligt propositionen” och på s. 5 slutar med ”motionen 1599” bort ha följande lydelse:
Enligt propositionen (lika med utskottet) — -> i länet.
Utskottet, som delar uppfattningen att det är angeläget att besluten så långt möjligt fattas på länsplanet, anser det i och för sig naturligt att beredningen av hithörande ärenden tas om hand av lantbruksnämnd resp. skogsvårdsstyrelsen. Man skall dock vara klar över att det här rör sig om ett program med huvudsaklig inriktning på sysselsättningsfrämjande åtgärder av stor betydelse för den regionala utvecklingen inom länet. Samtidigt är det en ny, i berörda delar av landet hittills oprövad konstruktion av stödverksamheten. Möjligheter till konflikter mellan denna och andra i länet tidigare etablerade stödformer kan då inte uteslutas. Det förefaller inte helt klart hur man i propositionen tänkt sig att den närmare samordningen av hithörande åtgärder skall ske. I förevarande sammanhang vill utskottet erinra om den allt större betydelse som den regionala samhällsförvaltningen fått framför allt genom statsmakternas beslut om en aktiv regionalpolitik och samhällsplanering. En huvudlinje i reformsträvandena har varit att stärka länsstyrelsernas
JoU 1976/77: 34
ställning genom att anpassa deras organisation och arbetsformer till nya krav. Länsstyrelsen har sålunda att svara för den statliga förvaltningen i länet med uppgift att främja dess utveckling och befolkningens bästa samt verka för att statlig samt primär- och landstingskommunal verksamhet samordnas och anpassas till de regionala målen. Mot nu angivna bakgrund finner utskottet starka skäl för att det, såsom anförs i motionen 1599, bör vara länsstyrelsen som fattar de erforderliga besluten i den nu föreslagna stödverksamheten, sedan regeringen efter förslag av Norrbottendelegationen fastställt grunder för stödet. Därmed skapas, vilket också motionärerna framhåller, garantier för att det nödvändiga samarbetet mellan olika länsorgan förankras i beslut av det för den regionalpolitiska utvecklingen inom länet ansvariga organet.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
l.med anledning av regeringens förslag och motionen 1976/77: 1599 samt med avslag på motionen 1976/77: 1559, yrkandena 1 och 3, godkänner vad utskottet förordat om inriktningen av arbetet för att främja jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län,
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770034
■ : v,r
i - -T
- ; •' ,{p' ' o! k.\a v ’ ~
•* é *t ; •' ^ ! it ■' ’ <’ ' ' '"•/ i “ * ' *• i "•»'i--*- »v.
.
t J * i > ^ ‘ ij? " * "■ ** t £/ / -
läfe
r • , . J > t •*«,- ST-'' -• '*
■; ' - : ■
' .Ms »'s:/£■..■"-■ ■ • 'i' .;_9^;/crui{ ^ ■■•$?•_
% , , * fl U |S’ fXiö. * t' j' "j k, ' It”
. ‘
■ : ' vl*-..- •■
.
■ : ■-■• H- -Ji-t » ■' '-' I ■ -•■ '■
Z<s- • '