Med anledning av motioner angående vissa flskefrågor
JoU 1976/77:5
Jordbruksutskottets betänkande 1976/77:5
med anledning av motioner angående vissa flskefrågor
Motionerna
Yrkanden
I motionen 1975/76:505 av herrar Fagerlund och Nilsson i Växjö (båda s) hemställs att riksdagen begär att regeringen ger utredningen rörande fiskelagstiftningen i uppdrag att lägga fram förslag om rätt för allmänheten att fritt meta i enskilda vatten i enlighet med vad som anförts i motionen.
I motionen 1975/76:1705 av herr Nilsson i Trobro (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att medel ställs till förfogande för att täcka driftkostnaderna för en ny laxodlingsanstalt i Mörrum.
I motionen 1975/76:1707 av herr Nilsson i Trobro (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att 100 000 kr. ur den s. k. "2-10 fonden” ställs till Sötvattenlaboratoriets och fiskeristyrelsens förfogande för att undersöka möjligheterna att genom inopererade ultraljudssändare kunna följa sötvattenålens vandringar.
1 motionen 1975/76:1708 av herr Nilsson i Trobro (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en nyrekryteringsfond för unga kust- och yrkesfiskare.
I motionen 1975/76:1709 av herr Nilsson i Trobro (m) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att nu gällande bestämmelser för ålfiske med ljuster ändras så att
1. sådant fiske tillåts utanför hela Blekinge läns kust,
2. ljustring får ske även ifrån båt.
I motionen 1975/76:1727 av herr Stridsman m. fl. (c, m) hemställs att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen om utredning och förslag till åtgärder för att säkerställa det framtida laxfiskebeståndet i Torne älv genom fiskodling.
Motivering
Motionen 1975/76:505
Det beräknas att fler än två miljoner svenskar någon gång under året ägnar sig åt fiske. De grundläggande förutsättningarna får också sägas vara goda med hänsyn till våra långa kustremsor, ca 100 000 sjöar och 6 000 mil vattendrag. Det är angeläget att fritidsfiskarna får ökade möjligheter
1 Riksdagen 1976/77. 16 sami. Nr 5
JoU 1976/77:5
att utöva sin hobby. Det gäller särskilt fritidsfiskare som inte har eget fiskevatten.
Fisket är f. n. fritt i allmänt vatten i fråga om rörliga redskap. Sjöar och vattendrag är i allmänhet enskilt vatten, och där tillhör fisket fastighetsägarna. Enligt motionärernas uppfattning borde det vara möjligt att man utsträcker den fria fiskerätten till enskilda vatten när det gäller den enkla formen av fiske som utförs i form av metning från land. Vissa undantag från den fria metningen när det gäller dammar med odlad fisk etc. fick givetvis göras. Enligt motionen är det lämpligt att 1973 års fiskevattensutredning fick i uppdrag att närmare utreda och lägga fram förslag i de riktlinjer som skisserats i motionen.
Motionen 1975/76:1705
Enligt motionen har den försöksverksamhet med uppfödning av laxyngel som sedan år 1969 ägt rum vid laxodlingsanstalterna i Mörrum gett ett utomordentligt fint resultat och bevisat att man i en odlingsanläggning kan nå ett betydligt bättre utbyte än av den konventionella odlingen.
Den nuvarande anläggningen i Mörrum är dock otidsenlig och helt oanvändbar för smoltuppfödning i större skala. För en riklig och livskraftig reproduktion av laxfisk är det nödvändigt att Mörrumsåns möjligheter utnyttjas. Dess sydliga läge medför att produktionskapaciteten är högre än vad som är fallet med de flesta laxproducerande vattendragen i landet. Byggandet av en ny laxodlingsanstalt i Mörrum för en årlig kapacitet av 125 000 lax- och havsöringssmolt bör därför igångsättas snarast möjligt. Denna anläggning skulle då också kunna betjäna angränsande län och verksamt bidra till att öka lönsamheten i det svenska östersjöfisket och kustfisket. En utökad produktion av lax skulle dessutom främja den sportfiskande allmänhetens möjligheter till rekreation och avkoppling såväl vid vattendrag som vid kusten.
Domänverket är enligt motionen berett att satsa 1,9 milj. kr. i anläggningskostnader, mark och personal för denna nya laxodlingsanläggning i Mörrum. Vad som återstår är en årlig garanti på 350 000 å 400 000 kr. för driftkostnaderna. Dessa bör bekostas av det allmänna, vilket också framförts till jordbruksutskottet vid dess besök i Mörrum i juni 1974.
Motionen 1975/76:1707
Motionären erinrar om att den europeiska ålens vandringar har genom generationer tilldragit sig ett stort intresse och nära nog förefallit som ett mysterium. Flera forskare har lämnat värdefulla bidrag till att klarlägga ålarnas utveckling och vandringar. Undersökningar har tytt på att ålen efter att ha uppehållit sig i våra sötvatten i vanligen 2-8 år vandrat ut till havet och i ca 25 m djupa och 90 m breda stim på ett mycket stort djup, med
JoU 1976/77: 5
en fart av 300 km per dygn, efter 140 dagar nått lekplatsen i Sargassohavet vid Bermudasöarna.
Med moderna metoder borde nu klart kunna kartläggas och bevisas om dessa teorier är helt tillförlitliga. Dessutom skulle orsaken till den minskade ålförekomsten i Östersjön kunna utredas.
Genom att låta operera in små radiosändare i ålarna skulle deras vandringar till Sargassohavet kunna följas via kustradio, fartyg etc. Viktiga vetenskapliga bevis skulle tillföras forskningen, och åtgärder skulle kunna vidtas för att förbättra ålfisket i Sverige.
Medel för ett sådant experiment skulle kunna tas ifrån den s. k. ”2-10 fonden” som tillkom år 1918 för att användas till forskning. Medlen skulle i första hand ställas till sötvattenlaboratoriets i Drottningholm förfogande.
Motionen 1975/76:1708
I motionen anförs att målet för fiskeripolitiken är att genom marknadsoch strukturpolitiska åtgärder skapa stabila ekonomiska förhållanden för ett fiske som är väl avpassat till avsättningsmöjligheterna på den svenska marknaden och vid export. För att denna målsättning skall kunna hållas måste nyrekrytering av ungdom till kust- och yrkesfisket stimuleras. Detta skulle kunna ske genom att inrätta en nyrekryteringsfond för unga fiskare. Fonden skulle bestå dels av medel ur statens jordbruksnämnds prisregleringskassa för fisk, dels av allmänna statsmedel.
Bidrag ur denna nyrekryteringsfond skulle kunna utbetalas som ett engångsbidrag om t. ex. 60 000 kr. till unga kust- och yrkesfiskare. Därigenom skulle intresset för fiskaryrket och fiskerinäringen kunna upprätthållas, och det skulle bli möjligt för de unga att kunna anskaffa andel i fiskebåt, fiskeredskap etc.
Motionen 1975/76:1709
I motionen erinras om att regeringen beslutat att det fr. o. m. den 1 januari 1975 skall vara tillåtet att fiska ål med ljuster längs vissa delar av Blekinges kust. Detta fiske får dock endast bedrivas mellan longituderna Gö udde i väster och Torhamns udde i öster. Under januari månad får ljustring endast ske från is; därefter blir det länsstyrelsens sak att avgöra vilka som får fiska.
Motionären framhåller att fiskning med ljuster är en mycket gammal förmån för den bofasta befolkningen vid Blekingekusten. Att det ej skulle vara tillåtet att ”hutta” ål ifrån båt utan endast från is har vållat stor oro hos skärgårdsbefolkningen. Vattnet vid kusterna är ju inte ens isbelagt alla år. Likaså finns det ålfiskare längs hela Blekinge läns kust som från försörjningssynpunkt är mycket beroende av ljusterfisket och som har svårt
JoU 1976/77:5
att acceptera att endast vissa delar av kuststräckan inbegrips i dessa bestämmelser. Tillståndet för detta fiske bör därför, anser motionären, utsträckas att gälla hela Blekinge läns kust.
Motionen 1975/76:1727
Enligt motionen måste åtgärder vidtas för att förbättra tillgången av lax i Torne älv. Enligt motionärerna är satsning på fiskodling därvid den bästa framkomliga vägen. I samband härmed bör utredning ske angående odlingsplatsens lokalisering och kostnaderna för fiskodlingsverksamheten.
Regeringen bör ta initiativ i syfte att få till stånd sådan odling. Utredningsarbetet torde kunna göras av gränsälvskommissionen. Motionärerna anser att kommissionen dessutom bör undersöka möjligheten att låta en framtida fiskodling omfatta såväl lax som havsöring.
Utskottet
I förevarande betänkande redovisar utskottet sina ställningstaganden till ett antal vid riksmötet 1975/76 väckta motioner rörande olika fiskefrågor. Utskottet får därvid anföra följande.
1 motionen 1975/76:505 berörs frågan om att skapa ökade möjligheter till fritidsfiske. Särskilt gäller detta för sådana som inte har tillgång till eget fiskevatten. I angivna syfte föreslår motionärerna att 1973 års fiskevattensutredning får i uppdrag att bl. a. närmare utreda frågan om att utsträcka den fria fiskerätten till enskilda vatten när det gäller metning från land.
Eniigt direktiven för 1973 års fiskevattensutredning skall utredningen göra en översyn av gällande fiskelagstiftning. I detta sammanhang bör den bl. a. utreda frågan om att även genom andra åtgärder än genom ändrad lagstiftning främja fritidsfisket. Utgångspunkten för översynen är att ge fritidsfisket ökade möjligheter samtidigt som yrkesfisket ges tillräckliga förutsättningar att bestå som näring. Särskilt bör eftersträvas ökade möjligheter för fritidsfiskare utan eget fiskevatten att utöva fiske.
I motionen framförda synpunkter faller som synes inom ramen för vad 1973 års fiskevattensutredning har att överväga. Något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen finner därför utskottet inte erforderligt.
Med anledning av framställningar av länsstyrelsen i Blekinge län och Svenska sydkustfiskarnas centralförbund har regeringen den 8 juli 1976 uppdragit åt fiskeristyrelsen att undersöka behovet av en utbyggnad av statens laxodlingsanstalt i Mörrum i syfte att tillgodose såväl yrkesfiskets som fritidsfiskets skäliga önskemål om tillgång till goda bestånd av lax och öring i havet och i Mörrumsån. Vid undersökningen skall i möjlig mån beaktas
JolJ 1976/77: 5
de ändrade förutsättningar för den naturliga reproduktionen av lax och öring i ån som kan bli en följd av ändrade vattenhushållningsbestämmelser för sjön Åsnen i Kronobergs län. Arbetet skall bedrivas i samverkan med domänverket och länsstyrelsen i Blekinge län. Resultatet av undersökningen skall redovisas till jordbruksdepartementet före utgången av år 1976.
Utskottet, som är väl medvetet om att fisket efter bl. a. lax är av stor betydelse förde svenska yrkesfiskarna, har för sin del redan tidigare uttryckt tillfredsställelse över de åtgärder som under senare år vidtagits och alltjämt vidtas i syfte att främja bl. a. laxodlingen i Mörrumsån. I överensstämmelse härmed kan utskottet i mycket instämma i vad som i motionen 1975/76:1705 anförs om nödvändigheten av ett ändamålsenligt utnyttjande av Mörrumsåns möjligheter för en riklig och livskraftig reproduktion av laxfisk. 1 avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete rörande behovet av utbyggnad av laxodlingsanstalten i Mörrum synes dock motionen inte f. n. böra påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
I motionen 1975/76:1707 framfört förslag innebär att riksdagen hos regeringen skulle anhålla att 100 000 kr. av vattenavgiftsmedel (s. k. 2:10 medel) ställs till förfogande för vissa undersökningar rörande alens vandringar.
Utskottet får i anslutning härtill framhålla att det i princip ankommer på fiskeristyrelsen att besluta om användningen av bl. a. avgifter enligt 2 kap. 10 § vattenlagen. Som tidigare redovisats för riksdagen i anledning av motioner rörande ålfisket påbörjade fiskeristyrelsen år 1968 efter begäran från fiskarhåll ålundersökningar som skulle leda till dels bättre kännedom om ålens biologi, dels åtgärder för att om möjligt förbättra ålfisket. I undersökningsprogrammet har ingått studier rörande ålyngelvandring i Skagerack, märkningsförsök på gulål, köns- och åldersbestämningar och insamling av statistik angående uppvandring av ålyngel. Bland övriga arbeten kan nämnas blankålsmärkningar, försök med utsättning av ål i Östersjön samt uppföljning av möjligheterna att skaffa utsättningsmaterial. För att finansiera de pågående undersökningarna har fiskeristyrelsen utnyttjat vattenavgiftsmedel enligt 2 kap. 10 § vattenlagen och medel ur anslaget Främjande i allmänhet av fiskerinäringen.
Om man undantar en viss mindre förbättring under år 1975 har det svenska ålfisket, som huvudsakligen bedrivs med bottengarn längs östersjökusten men i ganska stor omfattning även bedrivs i sötvatten, under en längre period visat en påtaglig nedgång i fångsterna. Under 1959-1963 uppgick fångstmängderna för östersjöfisket av ål i genomsnitt till 1 670 ton/år, 1964-1968 till 1 380 ton/år och 1969-1973 till 965 ton/år. Mot bakgrund av angivna förhållanden anser utskottet liksom tidigare att det är viktigt att förhållandena inom ålfisket klarläggs så att effektiva åtgärder kan vidtas i syfte att bryta den otillfredsställande utvecklingen på området. De av fiskeristyrelsen ledda ålundersökningarna tjänar härvid ett angeläget syfte. Med hänsyn till vad i det föregående anförts finner utskottet inte nödvändigt
JoU 1976/77:5
att påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen 1975/76:1707.
I motionen 1975/76:1708 framläggs förslag i syfte att förbättra möjligheterna att nyrekrytera ungdom lill kust- och yrkesfisket.
Motionen tar upp en betydelsefull fråga för det svenska fisket. Utskottet får emellertid erinra om att särskilda sakkunniga den 27 november 1975 tillkallats för att utreda fiskets kort- och långsiktiga problem. De sakkunniga, som antagit namnet fiskerikommittén, har redan framlagt olika förslag till åtgärder för att lösa mera akuta problem inom fiskerinäringen, vilka prövats av regering och riksdag. Den i motionen väckta frågan synes falla inom ramen för vad fiskerikommittén har att överväga. Någon särskild åtgärd med anledning av motionen 1975/76:1708 synes därför inte nu påfordrad.
1 6 § fiskeristadgan sägs att fiske med bl. a. ljuster är förbjudet. Enligt kungörelsen (1974:852) om undantag från förbud mot ljusterfiske får dock länsstyrelsen i Blekinge län utan hinder av 6 § fiskeristadgan tillåta att fiske efter ål bedrives med ljuster utanför länets kust mellan longituderna genom Gö udde i väster och Torhamns udde i öster. Tillstånd får endast avse fiske från is. Tillstånd får endast beviljas person som är bofast vid den angivna kuststräckan och för vars försörjning ljusterfisket är av betydelse. Kungörelsen, som trädde i kraft den 1 januari 1975 och gäller till utgången av mars 1980, ersatte en kungörelse (1972:518) i ämnet som medgav att fiske efter ål fick bedrivas med ljuster under tiden december-mars utanför Blekinge läns kust mellan longituderna genom Gö udde i väster och Torhamns udde i öster.
Fiskeristyrelsen har regeringens uppdrag att följa utvecklingen av ljusterfisket i Blekinge och inkomma med förslag före utgången av år 1979.
Mot nu angivna bakgrund finner utskottet inte skäl förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av det i motionen 1975/76:1709 framlagda yrkandet om ändring i bestämmelserna för ålfiske med ljuster utanför Blekingekusten.
Vissa förslag till åtgärder för att förbättra tillgången på lax och havsöring i Torne älv läggs fram i motionen 1975/76:1727. Enligt motionärerna är en satsning på fiskodling därvid den bästa framkomliga vägen.
Med anledning av motionsyrkandet kan utskottet nämna att under innevarande år öringsutsättningar gjorts utefter norrlandskusten till ett värde av ca 500000 kr. Kostnaderna har till mer än hälften täckts med bidrag från bl. a. landsting, länsstyrelse, kommuner. Resterande medel har erhållits från bl. a. vattenavgiftsmedel. För att möjliggöra en ökning av öringsutsättningarna och därigenom verksamt stödja det kustbaserade yrkesfisket begär fiskeristyrelsen i årets anslagsframställning att särskilda medel anvisas. Vidare kan nämnas att regeringen den 2 september 1976 medgivit att fiskeristyrelsen av vissa s. k. villkorsmedel för anläggande av Messaure, Porsi
JoU 1976/77:5
och Letsi kraftstationer i Norrbottens län skall fä disponera 200 000 kr. för utsättning av havsöringsungar i Torne älv under en femårsperiod och 15 000 kr. för utredning om laxfiskets bedrivande utanför kustområdena i Östersjön.
Utskottet vill för sin del framhålla önskvärdheten av att förhållandena för det svenska fisket i berörda vatten förbättras. Det synes utskottet naturligt att hithörande spörsmål bl. a. ägnas uppmärksamhet inom ramen för 1973 års fiskevattensutredning. Med hänsyn härtill och till de initiativ som redan tagits på området finner utskottet emellertid inte påkallat att förorda någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen 1975/76:1727.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet att riksdagen lämnar utan åtgärd motionerna
1. 1975/76:505,
2. 1975/76:1705,
3. 1975/76:1707,
4. 1975/76:1708,
5. 1975/76:1709 och
6. 1975/76:1727.
Stockholm den 9 november 1976
På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Lundkvist (s), fru Theorin (s), herr Jonasson (c)*, fru Lundblad (s), herrar Enlund (fp), Lindberg (s), Johansson i Holmgården (c), Wictorsson (s)*, Andersson i Ljung (m), Olsson i Edane (s), Strömberg i Vretstorp (s), Adolfsson (m). Johnsson i Mölndal (c) och Bengtsson i Sölvesborg (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOT AB 52505 Stockholm 1976