Med anledning av motion om prissättningen vid uthyrning av personbilar

NU 1976/77:2

Näringsutskottets betänkande 1976/77:2

med anledning av motion om prissättningen vid uthyrning av personbilar Ärendet 1

motionen 1975/76:2050 av herr Håkansson i Rönneberga m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och åtgärder för åstadkommande av en rättvis prissättning på biluthyrningstjänster på i motionen 1975/76:2049 anförda grunder.

Motionen 1975/76:2049 har hänvisats till skatteutskottet, som har behandlat den i sitt betänkande 1975/76:45.

Motionen

1 den motivering för yrkandet som lämnas i motionen 1975/76:2049 påpekar motionärerna att uthyrning av personbilar till företag och privatpersoner är en verksamhet som ökar snabbt. De anser att utvecklingen är positiv bl. a. av det skälet att bilarna genom detta system i många fall torde utnyttjas mer effektivt. En förutsättning för att biluthyrningsbranschen skall utvecklas på ett tillfredsställande sätt är dock, hävdar motionärerna, en väl avvägd prissättning. De framhåller att det rabattsystem som biluthyrningsbranschen för närvarande tillämpar gynnar företag med omfattande inhyrning av bilar. Det är enligt motionärerna otillfredsställande att privatpersoner med mindre inhyrningsbehov genom kännbara avgifter diskrimineras i förhållande till företagen.

Uppgifter i anslutning till motionen

Utvecklingen av biluthyrning i Sverige har kartlagts av leasingutredningen i betänkandet (Ds K 1975:11) Billeasing. Som långtidsuthyrning eller leasing betecknas uthyrning för längre tid än ett år. Övrig uthyrning betecknas som korttidsuthyrning och syftar normalt till att tillgodose en konsuments tillfälliga behov av motorfordon. I allmänhet är uthyrningstiden härvid avsevärt kortare än ett år. Inom försäkringsbranschen har skillnaden kommit till uttryck på så sätt att personbilar tillhör olika riskklasser vid yrkesmässig årsuthyrning resp. yrkesmässig uthyrning för kortare tid än ett år.

I betänkandet lämnas bl. a. följande uppgifter om biluthyrningsverksamheten.

Under åren 1960-1974, då det totala bilbeståndet fördubblades, ökade antalet uthyrningsbilar från 600 till 39 300.

1 Riksdagen 1976 / 77. 17 sami. Nr 2

NU 1976/77:2

2 Vid årsskiftet 1974-1975 var 32 400 av uthyrningsbilarna (82%) långtidsuthyrda, medan återstående 6 800 (18 %) användes i kortlidsuthyrningsrörelse. Av uthyrningsbilarna var 36 900 personbilar, 1 700 lätta lastbilar, 400 tunga lastbilar och 300 bussar.

Uthyrningsverksamheten är starkt koncentrerad till Stockholmsområdet. Medan Stockholms län har omkring en sjättedel av det totala bilbeståndet, har samma län nästan hälften av uthyrningsbilarna.

I Sverige förekommer långtidsförhyrning knappast annat än inom företagssektorn. År 1971 uppskattades företagens andel av nyregistreringarna till 33 %. Med denna beräkning skulle ca 20 % av de företagsägda personbilarna finansieras genom leasing. Sannolikt är denna siffra för låg. Inom bilhandeln uppskattas nämligen företagens andel av de nyregistrerade personbilarna till 40 000-60 000 (15-20 %), vilket skulle innebära att 30-40 % av de företagsägda personbilarna år 1974 finansierades genom leasing.

De ca 1 000 biluthyrare som enligt utredningen för närvarande är verksamma i landet utgörs av ca 600 bilhandelsföretag, ca 300 biluthyrningsföretag, 5 finansieringsföretag och ca 100 övriga, vari bl. a. bilverkstäder ingår.

Korttidsuthyrningen domineras av några större företag. Förutom lokal uthyrning bedriver de flesta av dessa företag även en omfattande regional uthyrningsverksamhet. Kännetecknande för denna är att bilen kan hyras på en plats och sedan återställas på en annan, i vissa fall t. o. m. utomlands.

De avtal som används har i allmänhet utformats av de olika generalagenterna. Det finns också ett standardavtal för leasing som har utarbetats av Motorbranschens riksförbund. I sak är de olika avtalens allmänna villkor nära nog helt överensstämmande.

Hyran omfattar i huvudsak registerhållnings- och besiktningsavgifter, fordonsskatt, försäkringsavgift, service enligt tillverkarens anvisningar (service-boken) inkl. material, däckkostnad vid normal körning och kostnader för reparationer av fel uppkomna vid normal körning. Försäkringsavgiften avser helförsäkring i den mån inte vagnskadegaranti gäller. Avtalen innehåller en klausul enligt vilken hyresmannen får stå självrisken.

Utöver hyran utgår ofta en särskild depositionsavgift, dock i allmänhet inte vid leasing av större vagnparker.

Volvoföretaget Bilia i Stockholm hade 1975 drygt 4 000 personbilar uthyrda på leasingkontrakt. Den största kunden hyrde drygt 300 personbilar. Ytterligare ett tiotal företag hyrde in mer än 100 personbilar var. Antalet kunder som hyrde endast en bil var ca 150, men dessas antal minskar kraftigt. Genomsnittet per kund var 17 bilar, och kunderna var så gott som uteslutande företag. Kundförluslerna uppges vara obetydliga. Huvuddelen eller ca 80 % av kontrakten är tecknade på två år, och bilarna körs i genomsnitt 2 700 mil per år. Förhållandena är i stort sett desamma hos övriga bilhandelsföretag.

Hyrans storlek varierar efter modell, hyrestidens längd, antal körda mil

NU 1976/77:2

samt vid leasing även efter hur många bilar som uppgörelsen avser. Vid korttidsuthyrning är dygnshyran för exempelvis en Volvo 244 enligt 1976 års prislistor 50 kr. plus en kilometeravgift om 50 öre. Om samma bil hyrs för en månad utgår en avgift av 1 500 kr. exkl. mervärdeskatt. I denna hyra är inräknad kostnaden för en körsträcka av 2 000 km. Vid två års leasing med en körsträcka av 3 000 mil per år är månadshyran för samma bil 950 kr.

Konsumentverket redovisar i årets anslagsframställning att konsumentombudsmannen under förra verksamhetsåret har inlett förhandlingar med Motorbranschens riksförbund om villkor för biluthyrning. Dessa förhandlingar fullföljer verket för närvarande.

Utskottet

Hemställan i motionen syftar till utredning om och åtgärder för åstadkommande av en rättvis prissättning vid uthyrning av bilar. Motionärerna kritiserar det rabattsystem som tillämpas inom biluthyrningsbranschen.

Uthyrning av bilar är - som framgår av den redogörelse som har lämnats i det föregående - en verksamhet som har vuxit snabbt under de senaste åren. I betänkandet (Ds K 1975:11) Billeasing redovisas att antalet uthyrningsbilar har ökat från 600 år 1960 till ca 39 000 år 1974. Vid årsskiftet 1974-1975 var 82 % av bilarna uthyrda för längre tid än ett år - leasing - medan 18 % användes i korttidsuthyrning. Leasing förekommer så gott som uteslutande inom företagssektorn. Den hyra som utgår vid leasing är, särskilt vid en hyrestid av två år, betydligt lägre än den som utgår vid korttidsuthyrning.

För närvarande pågår förhandlingar mellan konsumentverket och Motorbranschens riksförbund om avtalsvillkor vid biluthyrning. Dessa överläggningar rör främst frågor om avbeställningsskydd för den som hyr bil och om kundens ansvar för bilen. Prissättning och rabatter vid uthyrning av bilar berörs inte.

Skillnaden i hyresnivån vid korttidsuthyrning respektive leasing motiveras av företagen bl. a. med de avsevärt högre kostnader för service som korttidsuthyrning för med sig.

Utskottet finner - bl. a. med hänsyn till att konsumentverket uppmärksammar förhållanden inom biluthyrningsbranschen - inte anledning att föreslå riksdagen att företa någon åtgärd med anledning av motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2050.

Stockholm den 26 oktober 1976

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

NU 1976/77:2

4 Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c). Blomkvist (s), fru Hambraeus (c), herr Wijkman (m), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c), Högström (s), fru Oskarsson (c), herr Häll (s), fru Radesjö (s), herrar Sivert Andersson i Stockholm (s), Wästberg i Stockholm (fp) och Lorentzon i Ätran (m).

GOTAB 52437 Slockholm 1976