Med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser energihushållning m. m. jämte motioner

NU 1976/77:24

Näringsutskottets betänkande 1976/77:24

med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser energihushållning m. m. jämte motioner

I detta betänkande behandlas propositionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet) avsnittet Internationellt energisamarbete och punkterna E 1-4, 6-9 (organ och åtgärder på energiförsörjningsområdet) och F 13-17 (energiforskning, AB Atomenergi, m. m.) på driftbudgeten, I, F:1 (kraftstationer) och V:12 (Svenska Petroleum AB) på kapitalbudgeten samt motioner med anknytning till dess punkter.

Punkten E 5 (Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.) behandlas i ett senare betänkande.

ENERGIHUSHÅLLNING

1. Internationellt energisamarbete. Regeringen har genom propositionen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfort (s. 158-162) om det långsiktiga energisamarbetet inom ramen för det internationella energiprogrammet.

Utskottet

I propositionen lämnas en redogörelse för hur det långsiktiga energisamarbetet inom det internationella energiorganet, 1EA, har fortgått. Av redogörelsen framgår bl. a. följande. En särskild kommitté för forskningsoch utvecklingssamarbete har inrättats. Vidare har IEA:s styrelse i mars 1976 godkänt ett särskilt program för det långsiktiga samarbetet inom IEA. Detta program som gäller för medlemsländerna har till syfte att bidra till säkerhet i energitillförseln, till minskat beroende av importerad olja för ländergruppen, till mer stabila förhållanden på världens oljemarknad och till en rättvis fördelning av förmåner mellan de deltagande länderna. I propositionen redovisas att det på en punkt i programmet är fråga om ett nytt åtagande. Det gäller en bestämmelse om minimipris på olja på medlemsländernas inhemska marknad. Medlemsländerna skall se till att importerad olja inte säljs på deras inhemska marknader under ett pris motsvarande 7 US-dollar per fat f. o. b. (dvs. ca 185 kr/m3). Föredragande statsrådet påpekar att inga tecken f. n. tyder på att världsmarknadspriset på råolja under överskådlig framtid kommer att sjunka under det angivna priset. Även om förslag med tiden väcks inom IEA att det skall sättas en högre nivå för minimipriset skall riktpunkten liksom hittills vara att nivån ungefär skall motsvara kostnadsnivån för alternativ energiproduktion inom IEA, dvs. 1 Riksdagen 1976/77. 17 samt. Nr 24

NU 1976/77:24

den produktion som systemet är avsett att skydda. För beslut inom IEA om att höja nivån för minimipriset krävs enighet. Riksdagen kommer framdeles att få ta ställning till frågan om tillämpning av programmet såvitt avser minimipris på olja, eftersom detta föranleder lagstiftning.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad föredragande statsrådet har anfört och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen för det långsiktiga energisamarbetet inom ramen för det internationella energiprogrammet till handlingarna.

2. Statens elektriska inspektion. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 1 (s. 162 f.) och hemställer

att riksdagen till Stålens elektriska inspektion förbudgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 4 453 000 kr.

3. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E2 (s. 163-170) och hemställer

att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

4. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E3 (s. 170-172) och hemställer

att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhets/örskning för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

5. Kostnader för vissa nämnder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E4 (s. 172 f.) och hemställer

att riksdagen till Kostnader förvissa nämnder för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 135 000 kr.

6. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energisparande syfte. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 6 (s. 204-207) och hemställer

att riksdagen till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

7. Främjande av landsbygdens elektrifiering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E7 (s. 207-212) och hemställer

NU 1976/77:24

att riksdagen

1. godkänner vad föredragande statsrådet förordat i fråga om riktlinjerna för stödet åt landsbygdens elförsörjning,

2. till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 15 000000 kr.

8. Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E8 (s. 212 f.) och hemställer

att riksdagen till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

9. Oljeprospektering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E9 (s. 213) och hemställer

att riksdagen till Oljeprospektering för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

10. Energiforskning. Regeringen har under punkten F 13 (s. 247-279) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1977/78, i enlighet med vad föredragande statsrådet anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om 80 000 000 kr. för budgetåret 1978/79 och 50000000 kr. för budgetåret 1979/80,

2. till Energiforskning för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 114 300 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1976/77:860 av herr Börjesson i Glömminge (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om initiativ i syfte att möjliggöra uppförande av vindenergiaggregat på Öland,

1976/77:881 av herr Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan att riksdagen 3.

hos regeringen begär en plan för förändring av industrins och trafikväsendets struktur i riktning mot högre förädling och dämpad privatbilism,

6. hos regeringen begär förslag till direkt statligt engagemang i utveckling och produktion av vind- och solenergianläggningar,

1976/77:971 av herr Silfverstrand m. fl. (s), såvitt avser hemställan (1) att riksdagen hos regeringen begär att pågående forskning angående samåkning får fortsatt stöd,

NU 1976/77:24

1976/77:1319 av herr Mellqvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att begränsa energiåtgången inom transportområdet och att forsknings- och utvecklingsarbetet inom trafiksektorn målinriktas och förstärks.

Motiveringen till motionen 1976/77:1319 finns i motionen 1976/77:1318 om trafikpolitiken, vilken har hänvisats till trafikutskottet.

Motionen 1976/77:881 behandlas i övrigt delvis i utskottets betänkande 1976/77:23, delvis senare. Motionen 1976/77:971 har i övrigt behandlats i skatteutskottets betänkande 1976/77:32.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av

direktör Bo Aler, AB Atomenergi,

direktör Olof Hörmander (ordförande) och civilingenjör Sigfrid Wennerberg, delegationen (I 1975:02) för energiforskning,

generaldirektör Eric Pettersson (ordförande), överingenjör Harald Haegermark, byrådirektör Per-Johan Svenningsson, professor Sune Berndt och professor Torbjörn Westermark, nämnden för energiproduktionsforskning.

På utskottets begäran har därefter nämnden för energiproduktionsforskning i samråd med AB Atomenergi skriftligen belyst konsekvenserna av de minskade medelsramar som i propositionen anges för vissa programelement inom delprogrammet Fissionsenergi.

Motionerna

Förslag som syftar till att åstadkomma en bättre hushållning med energi läggs fram i de motioner utskottet behandlar i detta sammanhang. Förslagen anknyter till olika aspekter av det nu pågående energiforskningsprogrammet.

I tre motioner föreslås olika åtgärder för att begränsa förbrukningen av energi inom transportsektorn. I den motivering till yrkandet i motionen 1976/77:1319 som lämnas i motionen 1976/77:1318 hänvisas bl. a. till utredningar som energisparkommittén och statens industriverk har gjort rörande energiförbrukningen inom samfärdselsektorn. Dessa visar enligt motionärerna att kraftfulla åtgärder för att minska energiförbrukningen inom transportområdet är nödvändiga. Vidare är det nödvändigt att med olika medel stimulera en övergång till kollektiva transportmedel. Motionärerna anser att forsknings- och utvecklingsarbetet på transportområdet bör vitaliseras. Detta arbete bör omfatta såväl övergripande och principiell grundforskning som insatser på praktiska tillämpningsområden, t. ex. konstruktion av energisnåla bilmotorer.

I motionen 1976/77:881 kritiseras allmänt regeringens energipolitik såsom svävande och opportunistisk. Vidare anklagas det socialdemokratiska partiets ledning för att inte tillräckligt kritiskt diskutera kärnkraften utifrån arbetarrörelsens idéer. Motionärerna anser att en frigörelse från kärnkraften

NU 1976/77:24

är möjlig men betonar att härför krävs styrande planering och konkreta ingripanden. Sammansättningen av produktion och trafik måste gradvis förskjutas, hävdar de. Förädlingsgraden måste höjas, rovdriften och utslagningen dämpas. Regeringen vill emellertid inte ha någon form av styrande planering, säger motionärerna. Den tror sig kunna muta storföretagen till frivilligt sparande och ny teknik. Den vägrar att se sambandet mellan industrins sammansättning och energipolitiken.

I motionen 1976/77:971 erinras om att en forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola f. n. undersöker möjligheterna att öka graden av samåkning vid resor till och från arbetsplatsen. Gruppen har fått anslag för forskningsprojektets forsta etapp. Motionärerna vill understryka att det är viktigt att även projektets andra etapp utan dröjsmål får ekonomiska garantier. De anser det angeläget att forskningsprojektet bedrivs skyndsamt så att dess resultat kan ligga till grund för åtgärder i samband med riksdagens energipolitiska beslut år 1978.

Vindkraftens framtida möjligheter som energikälla berörs i två motioner. Enligt motionen 1976/77:860 är Öland ett område som synes ha naturliga förutsättningar för vindenergi. Motionären anser att planering av ett vindenergiaggregat i första hand för försök men i ett senare skede även för samverkan med kraftförsörjningssystemet på Öland snarast bör komma till stånd. Som underlag för statsmakternas kommande energipolitiska beslut är det värdefullt, anför han, att ha kunskap om vilka områden som kan vara lämpliga för vindenergiproduktion.

I motionen 1976/77:881 uttalas att nya energikällor medvetet skall utvecklas och inte får lämnas å sido därför att de på kort sikt inte anses ge tillräckligt kommersiellt utbyte åt privatkapitalet.

17wj utredningar

Energikommissionen (I 1976:05; ordförande: generaldirektör Ove Rainer) har tillkallats med uppdrag att förbereda statsmakternas nästa beslut rörande energipolitiken. I direktiven anges att kommissionens huvuduppgift är att samla, utvärdera och redovisa material samt göra nödvändiga kompletterande studier som kan tjäna som underlag för regeringens ställningstaganden och förslag till riksdagen år 1978 om den svenska energipolitikens inriktning för tiden fram till år 1990. Kommissionen är oförhindrad att därjämte också redovisa synpunkter och förslag avseende ett längre tidsperspektiv. Kommissionens redovisning bör ha formen av alternativa energiprogram för tiden fram till år 1990.

Vid utarbetandet av alternativt sammansatta försörjningssystem bör kommissionen enligt direktiven göra en bedömning av möjligheterna att förse Sverige med energi av olika slag. Denna måste göras mot bakgrund av dels utvecklingstendenserna internationellt, t. ex. i fråga om olja, naturgas, kol och kärnbränsle, dels de inhemska förutsättningarna för primärener -

NU 1976/77:24

giproduktion och för produktion av elektrisk energi, fjärrvärme m. fl. sekundära energiformer. Det krävs även, uttalas det, en bedömning av utsikterna till nya tekniska lösningar och system samt till utnyttjande av energislag som hittills inte har haft någon nämnvärd betydelse i Sverige. Särskilt intresse bör ägnas åt möjligheterna att utnyttja de förnyelsebara energikällorna. Möjligheterna att härvidlag utvidga eller intensifiera nuvarande energiforskningsprogram bör undersökas. Vid dessa bedömningar bör kommissionen beakta de resultat som kommer fram inom energiforskningsprogrammet. Kommissionen bör även försöka bedöma när de nya energiformerna eller de nya tekniska lösningarna kan bli tillgängliga för en bredare introduktion i vårt land och hur detta beror av de ambitionsnivåer som väljs i fråga om forskningsinsatser samt vilka sidoeffekter på hälsa och miljö eller annorledes som de kan väntas ha.

En central uppgift för kommissionen skall vara att utarbeta förslag till åtgärder som medför en effektiv energianvändning. Kommissionen skall vidare undersöka de medel som står till buds för att påverka energikonsumtionen. Till de väsentliga frågor som här bör belysas hör inverkan av olika prisnivåer och olika prissystem. Andra väsentliga frågor gäller effekterna och den principiella inriktningen av ekonomiskt stöd till investeringar med förbättrad energihushållning som syfte.

I direktiven anges vidare att det är angeläget att kommissionen analyserar konsumtionsutvecklingen samt hittills vidtagna hushållningsåtgärdcr och anger, sektor för sektor, vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas.

Delegationen för energiforskning (I 1975:02; ordförande: direktör Olof Hörntänder) har i uppdrag bl. a. att till den 28 september 1977 ta fram underlag för statsmakternas beslut om forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet under en treårsperiod med början den 1 juli 1978. Enligt de tillläggsdirektiv som regeringen den 10 februari 1977 meddelade för delegationens arbete bör detta ändras i vad avser de alternativa förslag som delegationen har att redovisa. Ett alternativ bör alltjämt innebära en i förhållande till insatserna inom energiforskningsprogrammet under budgetåret 1977/78 oförändrad ambitionsnivå. Därutöver bör delegationen redovisa två alternativ som innebär högre ambitionsnivåer. Härvid bör belysas främst möjligheterna till ökade insatser vad gäller utvecklingen av förnyelsebara energikällor. Sådana insatser bör innefatta även den forskning och utveckling som behövs för att anpassa olika konsumtionssektorer för ett ökat utnyttjande av dessa energikällor.

Utredningsarbete rörande energianvändning för transporter och samfärdsel

Inom ramen för delprogrammet Transportforskningssystemets utveckling stöder transportforskningsdelegationen en undersökning av möjligheterna att öka graden av samåkning vid resor till och från arbetsplatsen. Projektet bedrivs i samarbete med Chalmers tekniska högskola, transportnämnden.

NU 1976/77:24

energisparkommittén och stadsbyggnadskontoret i Göteborg. I projektbeskrivningen anges syftet med studien vara att ge ökade kunskaper om hittillsvarande och nu pågående samåkning i Sverige samt att ange principer och förutsättningar för samt konsekvenser av en ökad samordning. Med ledning av dessa kunskaper bör man kunna bedöma om och hur samåkning bör stimuleras samt ange lämpliga metoder för att organisera samåkning under normal- resp. krisförhållanden. Studien avses utföras i två etapper, varav den första är att betrakta som en teoretisk förberedelse för den andra, mera praktiskt orienterade delen. Denna omfattar genomförande och utvärdering av ett antal i första hand företagsbaserade demonstrationsprojekt. Projekten skall så långt möjligt samordnas med kommunernas och kollektivtrafikföretagens egen planering. Till forskningsprojektet har för budgetåret 1976/77 beviljats 272 000 kr.

Forskning rörande vindenergi

Nämnden för energiproduktionsforskning anger i sin plan för programmet Vindenergi att programmet omfattar alla de åtgärder som krävs intill dess att en kommersiell utveckling kommer till stånd eller intill dess att statsmakterna beslutar stödja en vindkraftsutveckling på annat sätt än genom nämnden eller ett energipolitiskt beslut fattas att vindkraft inte skall nyttiggöras i Sverige. Programmet består av två huvuddelar, av vilka den ena avser nätanslutna system och den andra anläggningar för lokala behov.

Beträffande den pågående verksamheten redovisar nämnden var programmet befinner sig i genomförandet av studier och försök. Detaljplaneringen av fasen fullskaleprototyp har just påbörjats. Vidare redovisas att nämnden våren 1976 hos SAAB-Scania AB beställde ett försöksaggregat med 15 kW effekt och 18 m rotordiameter. Konstruktionen av aggregatet har avslutats och tillverkning pågår. Vid förläggningsplatsen nära Älvkarleby i norra Uppland har tornet nu färdigställts. Aggregatet kommer att provas av leverantören under våren-sommaren 1977, varefter provningsprogrammet kan inledas hösten 1977. Provningsperiodens längd uppskattas f. n. till ca tre år.

En omfattande utredning har påbörjats, vari förutsättningarna för anläggning av vindkraftverk i olika geografiska regioner undersöks. Hänsyn tas därvid till restriktioner i form av konflikt med andra planintressen. Det långsiktiga målet för dessa studier, som på nämndens uppdrag genomförs av statens vattenfallsverk, är att ge underlag för bedömning av den tänkbara utbyggnadsnivån såväl för hela Sverige som för regioner i Sverige.

Lokaliseringsstudierna inriktas f. n. på att finna tre lämpliga platser för driltsprov med prototyper i full skala och/eller demonstration med en gruppstation med tio aggregat. En plats bör härvid ligga i vattenfallsverkets region; studierna skall i detta fall genomföras i samarbete mellan nämnden och verket. En annan plats bör ligga i Sydkrafts region och motsvarande

NU 1976/77:24

samarbete ske. En tredje plats bör ligga på Gotland.

I samband med lokaliseringsstudierna undersöks samverkan mellan vindkraftaggregat och det övriga kraftsystemet. Detta arbete är av väsentlig betydelse för de praktiska möjligheterna att koppla in vindkraft på nätet.

Nämnden anför vidare att intitialplanering av programfaserna fullskaleprototyp och demonstrationsgrupp f. n. pågår. Fyra alternativa uppläggningar på olika ambitions- och risknivåer utgör det preliminära resultatet härav.

Utgångspunkten för studier av de alternativa uppläggningarna har varit att så snart som möjligt genomföra en demonstration med en gruppstation med tio aggregat. Detta antal bedöms vara det minsta som är representativt för de förhållanden som kommer att råda vid drift mässig elproduktion med vindkraft. Det har härvid visat sig att 1982-1983 är den tidigaste tänkbara tidpunkten för en genomförd demonstration resulterande i elproduktion av nämnvärd omfattning under förutsättning att utvecklingsarbetet får ske stegvis och systematiskt.

Utskottet

De riktlinjer för energiforskningsprogrammets första treårsperiod som ingår i 1975 års energipolitiska beslut anger syftet med forskningsverksamheten vara att på lång sikt förändra det nuvarande energiförsörjningssystemet i riktning mot återhållen energikonsumtion och tryggare energiförsörjning.

I inte ringa grad skall forsknings- och utvecklingsarbetet inriktas på de förnyelsebara energikällorna.

Den totala medelsramen för huvudprogrammet Energiforskning, som omfattar sex delprogram och löper på tre år, är 366 milj. kr. Till programmet har hittills anvisats 236,2 milj. kr. För budgetåret 1977/78 föreslås att 129,8 milj. kr. skall anvisas, varav 114,3 milj. kr. tas upp under det nu ifrågavarande anslaget. De återstående medlen inom ramen utgår under industridepartementets kommittéanslag och från fonden för byggnadsforskning. Inom programmet i övrigt föreslås större delen av återstående medel - 76 milj. kr. - utgå till programmet Energiproduktion. Totalramen för detta program är enligt riksdagens beslut 211 milj. kr., varav hittills 133,8 milj. kr. har anvisats. Från programmet Energiproduktion har anslagits medel till följande delprogram: Fissionsenergi, Spillvärmeutnyttjande, Organiska bränslen som ersättning för olja. Nya bränslesystem, Fusionsenergi, Geotermisk energi, Vindenergi och Övriga energiformer.

Vissa förändringar och tillägg till de tidigare angivna riktlinjerna för energiproduktionsforskning anges nu i propositionen. I stort sett, anför föredragande statsrådet, bör den tidigare omfattningen och inriktningen av de olika programmen gälla även för budgetåret 1977/78. Han framhåller dock utveckling av nya, främst förnyelsebara energikällor som en av de viktigaste uppgifterna inom energiforskningen. Ökade medel - totalt 25 milj. kr. -

NU 1976/77:24

skall därför enligt propositionen utgå till delprogrammen inom dessa områden. Anslagshöjningen möjliggörs genom en omdisposition av programmedlen så att anslaget till forskning rörande fissionsenergi minskas. Av den ursprungligen beräknade totalramen om 81 milj. kr. för ändamålet har hittills 54,4 milj. kr. anvisats. Nu beräknas till detta delprogram 17 milj. kr. för budgetåret 1977/78, vilket är 9,2 milj. kr. mindre än innevarande budgetår. Denna minskning motiverar statsrådet med att någon fortsatt betydande kärnenergiutbyggnad i Sverige inte längre är aktuell. Han anser dock att vissa insatser rörande kärnkraftens säkerhets- och avfallsfrågor är motiverade. Till programelementet Lättvattenreaktorers säkerhet beräknas 12 milj. kr., vilket i stort sett motsvarar vad nämnden för energiproduktionsforskning har föreslagit. Fortsatta forsknings- och utvecklingsinsatser inom programelementen Framtida reaktorsystem. Små lättvattenreaktorer och Anrikning av uran samt Utvinning av uran anses däremot inte påkallade. För att det skall bli möjligt att avsluta nu pågående projekt beräknas 2 milj. kr. för de tre förstnämnda av dessa programelement. För vissa kompetensuppehållande arbeten beträffande avfallshantering och upparbetning beräknas 3 milj. kr. Detta innebär en minskning med ca I milj. kr. i förhållande till nuläget.

De förändringar i riktlinjerna för energiforskningsprogrammet som anges i propositionen utgår från regeringens princip att en satsning på kärnkraft inte skall ske om inte riskerna med hanteringen av det använda bränslet och det högaktiva avfallet kan bemästras på ett betryggande sätt. Hittills har tyngdpunkten i programmet Energiproduktion legat på forskning rörande fissionsenergi. Omfördelningen inom programmet medger - inom den av riksdagen fastställda medelsramen - att forskningen i ökad utsträckning kommer att inriktas på att utveckla teknik för förnyelsebara energikällor såsom solenergi, vindkraft och jordvärme.

Utskottet har samma syn på energipolitikens långsiktiga utformning i Sverige som kommer till uttryck i propositionen. Den omdisposition av resurserna mellan de olika delprogrammen som anges i propositionen är enligt utskottets mening motiverad. Den kan emellertid medföra risk för att det inom vissa forskningsprogram blir svårt att fullfölja arbetet. F. n. pågår inom de programansvariga organen en utvärdering av de olika forskningsprojekten. Resultatet härav skall redovisas för delegationen för energiforskning. Det skall utgöra underlag för statsmakternas kommande beslut om energiforskningens inriktning och omfattning sedan det nu pågående treårsprogram mel har genomförts. Utskottet räknar med att, om så skulle visa sig nödvändigt, regeringen kommer att överväga en utökning av ramen för delprogrammet Energiproduktion bl. a. för att pågående forskningsprogram skall kunna avslutas på ett rationellt sätt.

Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag om ett anslagsbelopp av 114,3 milj. kr. för energiforskning liksom förslaget om bemyndigande för regeringen att under det kommande budgetåret besluta om mera långsiktiga åtaganden i fråga om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet.

NU 1976/77:24

10 I detta sammanhang behandlar utskottet även ett antal motioner som berör programmet Energianvändning för transport och samfärdsel samt delprogrammet Vindenergi.

Tre motionsförslag anknyter till det förra programmet. Hemställan i motionen 1976/77:1319 går ut på att åtgärder skall vidtas för att begränsa energiåtgången inom transportområdet och på att forsknings- och utvecklingsarbetet inom trafiksektorn skall målinriktas och förstärkas. I motionen 1976/77:971 föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära att pågående forskning angående samåkning får fortsatt stöd. Enligt motionen 1976/77:881 skall riksdagen hos regeringen begära en plan för förändring av industrins och trafikväsendets struktur i riktning mot högre förädling och dämpad privatbilism.

Det här aktuella programmet är indelat i två delprogram - Transportsystemets utveckling och Energianvändning i drivsystem. För hela programmet föreslås i propositionen 8 milj. kr., varav 2 milj. kr. på det förra delprogrammet och 6 milj. kr. på det senare. Forskningsverksamheten syftar till att ta fram erforderligt underlag för statsmakternas fortsatta planering. Med anledning av yrkandet i motionen 1976/77:1319 vill utskottet påpeka att - som framgår av propositionen - ett flertal forskningsprojekt inom de båda delprogrammen tar sikte på de frågor som berörs i motionen. Någon förstärkning av anslaget till programmet är utskottet inte berett att tillstyrka.

Med anledning av yrkandet i motionen 1976/77:881 vill utskottet erinra om att energikommissionen har i uppdrag bl. a. att undersöka vilka åtgärder som står till buds för att påverka energikonsumtionen. Till de väsentliga frågor som här bör belysas, anförs i direktiven, hör inverkan av olika prisnivåer. Andra väsentliga frågor gäller effekterna och den principiella inriktningen av ekonomiskt stöd till investeringar med förbättrad energihushållning som syfte. I direktiven anges vidare att det är angeläget att kommissionen analyserar konsumtionsutvecklingen samt hittills vidtagna hushåll ningsåtgärder och anger, sektor för sektor, vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas. Utskottet finner med hänsyn härtill inte skäl att förorda en framställning till regeringen med anledning av yrkandet i motionen 1976/77:881.

Till det forskningsprojekt rörande samåkning som berörs i motionen 1976/77:971 har - som framgår av den föregående framställningen - anslag lämnats för den första etappen. Enligt vad utskottet har inhämtat avser transportforskningsdelegationen, som är det programansvariga organet, att lämna stöd för projektets andra etapp. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande motionsyrkande.

Vindkraftens framtida möjligheter som energikälla tas upp i två motioner.

I motionen 1976/77:881 föreslås att riksdagen skall begära förslag till direkt statligt engagemang i utveckling och produktion av vind- och solenergianläggningar. Yrkandet i motionen 1976/77:860 syftar till att ett vindenergiaggregat skall uppföras på Öland.

NU 1976/77:24

11 I propositionen föreslås en kraftigt ökad satsning på utveckling av alternativa energikällor. Som framgår av redovisningen i propositionen stödjer staten utveckling av vind- och solenergianläggningar. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande yrkande i motionen 1976/77:881.

Inom ramen för delprogrammet Vindenergi utreds f. n. förutsättningarna för att anlägga vindkraftverk i olika geografiska regioner. Utskottet utgår från att undersökningarna även kommer att innefatta möjligheten att förlägga ett vindkraftverk till Öland. En särskild framställning till regeringen med anledning av motionen 1976/77:860 finner utskottet inte anledning att förorda.

Vad i övrigt anförs och föreslås i propositionen har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt yttrande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om 80 000 000 kr. för budgetåret 1978/79 och 50 000 000 kr. för budgetåret 1979/80,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Energiforskning för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 114 300 000 kr„

3. beträffande forskning rörande energianvändning för transport och samfärdsel

att riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:1319,

b) motionen 1976/77:971 yrkandet 1,

c) motionen 1976/77:881 yrkandet 3,

4. beträffande forskning rörande vindenergi att riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:881 yrkandet 6,

b) motionen 1976/77:860.

11. Grundläggande forskning för energiområdet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 14 (s. 279-281) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till grundläggande forskning för energiområdet som innebär åtaganden om 2 000 000 kr. för budgetåret 1978/79 och 1 000 000 kr. för budgetåret 1979/80,

2. till Grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 6 129 000 kr.

NU 1976/77:24

12. Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 15 (s. 294) och hemställer

att riksdagen till Bidrag lill verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi anvisar ett reservationsanslag av 44 750 000 kr.

13. Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget Atomenergi.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 16 (s. 294) och hemställer

att riksdagen till Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget Atomenergi anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

14. Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 17 (s. 294-296) och hemställer

att riksdagen till Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 19500 000 kr.

STATENS VATTENFALLSVERK

15. Kraftstationer m. m. Regeringen har under punkten I. F:1 (s. 312-348) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge statens vatten fal Isverk att teckna borgen för lån intill sammanlagt 3 403 000 000 kr., varav högst 110 000 000 kr. för lån till eldistributionsföretag,

2. medge att statens vattenfallsverk får disponera en från 500 000 000 kr. till 600 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,

3. bemyndiga regeringen att vid statens vattenfallsverk inrätta dels en tjänst för överingenjör i Fe 26, dels en tjänst för datachef i Fe 25, dels en tjänst för avdelningsdirektör i Fe 25 och dels en tjänst för avdelningsdirektör i Fe 23/24,

4. till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 2 265 000 000 kr.

1 motionen 1976/77:873 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen 1.

hos regeringen begär skyndsamma förslag om effektutbyggnader vid kraftverken i Messaure, Porsi och Laxede,

2. hos regeringen begär skyndsam översyn och redovisning av möjligheterna att snabbt igångsätta effektutbyggnader vid övriga vattenkraftverk.

Motionen

Effektutbyggnad vid befintliga kraftverk som gör det möjligt att utvinna mer elektrisk energi från redan utbyggda älvar bör, anser motionärerna.

NU 1976/77:24

prioriteras. Förslaget motiveras bl. a. med att en stark opinion vänder sig emot exploatering av de få älvar som ännu inte är utbyggda. Motionärerna erinrar om att sysselsättningssituationen i Jokkmokks kommun är bekymmersam. Nu pågående kraftverksbyggen kommer alt vara klara under en nära framtid. Nya arbetstillfällen måste alltså tillskapas.

Förutom de effektutbyggnader som vattenfallsverket för fram i årets anslagsframställning föreslår motionärerna att verket skall få i uppdrag att bygga ut kraftverken i Messaure, Porsi och Laxede. Vidare bör alla möjligheter till kraftutbyggnader i andra kraftverk tas till vara. Genom sådana utbyggnader kan ny energi skapas, säger motionärerna. Vidare kan de av vatlenfallsverkets anställda som riskerar att bli arbetslösa beredas sysselsättning.

Utskottet

Statens vattenfallsverk har - enligt vad som redovisas i propositionen -anmält att lönsamheten för effektutbyggnaden av kraftstationerna i Porjus, Harsprånget och Ligga har försämrats. Med hänsyn till de allvarliga följder för sysselsättningen i Luleälvsområdet som en senareläggning av utbyggnaden av dessa kraftverk skulle föra med sig föreslår vattenfallsverket att arbetena skall fullföljas planenligt men att verket skall ersättas för merkostnaderna. Föredragande statsrådet biträder verkets förslag beträffande de aktuella utbyggnaderna men tar inte ställning till verkets begäran om kompensation för merkostnaderna.

Den i motionen berörda utbyggnaden av kraftverken i Messaure, Porsi och Laxede ingår i verkets projektplanering. Verket påpekar i årets anslagsframställning att i fråga om effektutbyggnader i Messaure, Porsi och Laxede ytterligare måste undersökas om tidigare antagna, preliminära tidsplaner kan bibehållas eller om en senareläggning bör ske. En redovisning av denna omprövning avses komma att lämnas i nästa års anslagsskrivelse. Utskottet förutsätter att verket - om det från elförbruknings- eller sysselsättningssynpunkt finner detta behövligt - kommer att lägga fram förslag om utbyggnad av de aktuella kraftverken.

Motionärerna önskar även att riksdagen hos regeringen skall begära en skyndsam översyn och redovisning av möjligheterna att snabbt igångsätta effektutbyggnader vid övriga vattenkraftverk. Som utskottet nyss har påpekat görs inom vattenfallsverket löpande en sådan projektplanering. Verket har regelmässigt möjlighet att för regeringen redovisa och föreslå nya utbyggnader. Någon särskild framställning till regeringen med anledning av motionen finner utskottet därför inte påkallad.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag

a) bemyndigar regeringen att medge statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån intill sammanlagt 3 403 000 000 kr., varav högst 110 000 000 kr. för lån till eldistributionsföretag.

NU 1976/77:24

b) medger att statens vattenfallsverk får disponera en från 500 000 000 kr. till 600 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,

c) bemyndigar regeringen att vid statens vattenfallsverk inrätta dels en tjänst för överingenjör i Fe 26, dels en tjänst för datachef i Fe 25, dels en tjänst för avdelningsdirektör i Fe 25 och dels en tjänst för avdelningsdirektör i Fe 23/24,

d) til) Kraftstationer ni. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 2 265 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:873.

16. Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten V:12 (s. 360 f.) och hemställer

att riksdagen till Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB för budgetåret 1977/78 anvisare» investeringsanslag av 12 500 000 kr.

Stockholm den 31 mars 1977

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg ts). Sjönell (c), Hovhammar (m). Bengtsson i Landskrona (s). Börjesson i Glömminge (c). Blomkvist ts). Andersson i Örebro (fp), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Carlsson i Tyresö (s). Wijkman (m), fru Oskarsson (c), herrar Pettersson i Lund ts). Jonsson i Husum (s) och Holger Bergqvist i Göteborg (fp).

Reservation

vid punkten 10 (Energiforskning) av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Wååg, Carlsson i Tyresö, Pettersson i Lund och Jonsson i Husum (alla s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "De förändringar” och slutar med "inom energiområdet" bort ha följande lydelse:

De förändringar i gällande riktlinjer för programmet Energiproduktion som anges i propositionen finner utskottet anmärkningsvärda. Det kan enligt utskottets mening inte vara rationellt att för det sista året under programperioden göra så betydande förändringar i anslagstilldelningen till olika delprogram.

Utskottet vill erinra om att det programansvariga organet, nämnden för

NU 1976/77:24

energiproduktionsforskning, har framhållit att utvecklingsstödjande insatser blir effektiva endast om de baseras på ett grundligt planeringsarbete och om de stödda projekten inom varje insatsområde bringas att samverka i ett sammanhållet handlingsprogram.

Omdispositionen drabbar främst programelementen Framtida reaktorsystem, Anrikning av uran och Utvinning av uran. Det förstnämnda programelementet har nämnden för energiproduktionsforskning i anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 givit högsta prioritet. Denna bedömning baseras på nämndens programmål och på att programelementet utgör ett insatsområde där andra organ inte delar ansvaret för att en önskvärd utveckling kommer till stånd. I programelementen ingår bl. a. bevakning av den internationella utvecklingen. De anvisade medlen torde enligt vad utskottet inhämtat inte räcka till för upprätthållande av denna bevakning ens på en betydligt reducerad nivå. Detta minskar bredden i underlaget för framtida energipolitiska beslut. Utskottet finner det därför befogat att ytterligare medel anvisas utöver de 2 milj. kr. som beräknas i propositionen. Den ökade satsning på forskning rörande alternativa, förnyelsebara energikällor som förordas i propositionen kan utskottet godta. Härutöver är det väsentligt att ökade resurser ställs till förfogande för forskning inom områdena Framtida reaktorsystem. Anrikning av uran och Utvinning av uran. Utskottet förordar därför att den i propositionen föreslagna medelsramen utökas med 6 milj. kr. avsedda för dessa programelement.

ft

Inom ramen för programelementet Framtida reaktorsystem finansieras bl. a. forskning om bridreaktorer. Utskottet anser att denna forskning bör avvecklas och att anslag härtill alltså inte bör lämnas.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Energiforskning för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 120 300 000 kr.

GOTAB 53688 Slockholm 1977