Med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

NU 1976/77:26

Näringsutskottets betänkande 1976/77:26

med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas propostionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkterna A 1-5, B 1-6,12 (statens industriverk m. m.), F 1-12, 18, 19 (teknisk utveckling m. m.) och G 1 på driftbudgeten, I. E: 1, I. G:2 och 11:17 på kapitalbudgeten samt motioner med anknytning till dessa punkter, däribland en motion angående Svensk-japanska stiftelsen för forskning och utveckling.

INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 1 (s. 26 f.) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att i industridepartementet inrätta en ordinarie tjänst för expeditionschef och en ordinarie tjänst för rättschef, båda tjänsterna med beteckningen r,

2. till Industridepartementet för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 20 230 000 kr.

2. Teknisk attaché. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 2 (s. 28) och hemställer

att riksdagen till Teknisk attaché för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 237 000 kr.

3. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 3 (s. 28 f.) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 10 825 000 kr.

4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 4 (s. 30) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 350 000 kr.

5. Bidrag till vissa internationella organisationer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 5 (s. 30) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 201 000 kr.

1 Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 26

NU 1976/77:26

2 INDUSTRI M. M.

6. Statens industriverk: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 1 (s. 42-47) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 22 372 000 kr.

7. Statens industriverk: Utredningar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 2 (s. 47-50) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Utredningar m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 4 820 000 kr.

8. Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. Regeringen har under punkten B 3 (s. 50-57) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

I motionen 1976/77:159 av fru Hörnlund (s) och herr Carlstein (s) hemställs, såvitt gäller yrkandet 1, att riksdagen uttalar att utlokaliseringen av SIFU till Borås bör påskyndas.

Motiveringen till yrkandet i denna motion finns i motionen 1976/77:162 om regionalpolitisk! stöd till Boråsregionen, m. m., vilken har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet.

Motionen

Motionärerna uttalar sin tillfredsställelse över att regeringen står fast vid riksdagsbeslutet om att SIFU skall utlokaliseras till Borås. Det är, anför de, av stor betydelse att tjänstesektorn, som i Borås och regionen i övrigt är smal, får det tillskott av tjänster som denna utlokalisering skulle innebära. Motionärerna förutsätter därför att utflyttningen inte ytterligare försenas.

Utskottet

I propositionen redovisas att omfattningen och inriktningen av den framtida verksamheten vid statens industriverks enhet för företagsutveckling (SIFU) har utretts av industriverket. I sin rapport (SIND 1975:6) föreslår verket bl. a. att riksdagens beslut år 1973 att en del av SIFU skall lokaliseras till Borås tas upp till ny prövning och att frågan om ny organisationsform för SIFU utreds. Industriministern, som i övrigt inte tar ställning till rapporten, avvisar bestämt detta förslag. Statsmakternas beslut ligger alltså fast.

I motionen uttalas farhågor för att SIFU:s utlokalisering till Borås kommer att fördröjas. Utskottet vill peka på att enligt ett regeringsbeslut år 1976 ortskommitté Borås senast den 1 juli 1977 skall komma in med förslag till tidsplan för utflyttningen. Utskottet förutsätter att SIFU:s utlokalisering i

NU 1976/77:26

enlighet med tidigare beslut kommer att ske så snart det är praktiskt möjligt. Motionärerna önskar att riksdagen skall göra ett särskilt uttalande om att utlokaliseringen av SIFU till Borås bör påskyndas. Detta finner utskottet inte anledning att föreslå.

Vad som i propositionen anförs beträffande kursverksamheten vid statens industriverk ger inte utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:159 yrkandet 1.

9. Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. Regeringen har under punkten B 4 (s. 57) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 10 700 000 kr.

1 motionen 1976/77:885 av herr Wååg m. fl. (s) hemställs, såvitt gäller yrkandet 1, att riksdagen beslutar att anslaget Bidrag till kursverksamhet m. m. skall vara 12 198 000 kr.

Motionen

Motionärerna kritiserar den nedskärning av industriverkets äskande under denna anslagspunkt som görs i budgetpropositionen. De påpekar att behovet av utbildning för företagare ökar bl. a. genom flödet av nya lagar och förordningar. Vidare anser de att en ny form av kursverksamhet inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen (KOMVUX) bör byggas ut.

Utskottet

Yrkandet i motionen om en anslagshöjning med 1,5 milj. kr. utöver vad som föreslås i propositionen anknyter till statens industriverks anslagsframställning. Motionärerna anser bl. a. att kursverksamheten inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen bör byggas ut. Förslag härom har lagts fram i industriverkets rapport (SIND 1975:6) Kursverksamheten m. m. vid statens industriverk. 1 rapporten förordas bl. a. vissa resursförstärkningar för utbildningsfrämjande åtgärder vid verket. Regeringen kommer - enligt vad som aviseras i propositionen - att ta ställning till förslagen i rapporten i anslutning till att den behandlar företagareföreningsutredningens nyligen avlämnade betänkande (SOU 1977:3).

SlFU:s kursverksamhet avser främst företagsinriktad fortbildning. Den vänder sig i första hand till mindre och medelstora företag. I propositionen framhålls bl. a. att samarbetet mellan industriverket och den kommunala vuxenutbildningen har stor betydelse. För detta ändamål beräknas under

NU 1976/77:26

anslagsposten Regional utbildningsservice 200 000 kr. SIFU:s verksamhet inom utbildningsområdet fyller otvivelaktigt ett stort behov. Det är enligt utskottets mening viktigt att dess resurser inte urholkas. Med hänsyn till kommande förslag från regeringen på grundval av föreliggande utredningsbetänkanden finner utskottet inte anledning att förorda någon höjning av ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:885 yrkandet 1 till Stålens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 10 700 000 kr.

10. Statens industriverk: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 5 (s. 57 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Utrustning för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 150 000 kr.

11. Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 6 (s. 58 f.) och hemställer

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 2 396 000 kr.

12. Främjande av hemslöjden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 12 (s. 78 f.) och hemställer

att riksdagen till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 1 952 000 kr.

TEKNISK UTVECKLING M. M.

13. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Regeringen har under punkten F 1 (s. 215-229) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad föredragande statsrådet förordat rörande återbetalning av stöd från styrelsen för teknisk utveckling,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1977/78, i enlighet med vad föredragande statsrådet anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 115 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1978/79-1981/82,

3. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 280 500 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1976/77:878 av herr Torwald m. fl. (c, m, fp), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder för att trygga Svensk-japanska stiftelsens för forskning och utveckling fortsatta verksamhet,

NU 1976/77:26

1976/77:940 av herr Werner m. fl. (vpk), vari, såvitt gäller yrkandet 1, hemställs att riksdagen till styrelsen för teknisk utveckling anvisar 5 milj. kr. avsedda för igångsättande av forsknings- och utvecklingsprojekt för uppbyggnad av arbetsmiljöregister och näringslivsregister.

Motiveringen till motionen 1976/77:940 finns i motionen 1976/77:937 om förbud mot handel med persondata, vilken har hänvisats till konstitutionsutskottet.

Ett yrkande som gäller förevarande anslag framställs också i motionen 1976/77:856. Denna behandlas i sin helhet nedan under punkten 21 (Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt).

Professor Gunnar Hambraeus och civilingenjör Gunnar Hansson, Ingenjörsvetenskapsakademien, och biträdande direktör Per Tistad, Sveriges industriförbund, har inför utskottet lämnat upplysningar om Svenskjapanska stiftelsen för forskning och utveckling.

Svensk-japanska stiftelsen för forskning och utveckling Motionen 1 976/77:878

I motionen 1976/77:878 erinras om den snabba industriella utveckling som Japan genomgått under 1960- och 1970-talen. Motionärerna anser att det målmedvetet bedrivna tekniska utvecklingsarbetet i Japan kommer att medföra ett ökat utbud från Japan av teknisk know-how under de närmaste åren. De menar att Svensk-japanska stiftelsen, som har väl etablerade kontakter såväl med centrala japanska förvaltningsorgan som med det japanska industriförbundet Keidanren, skulle kunna medverka till att svensk industri tillförs värdefulla impulser och teknisk know-how. Vidare, hävdar motionärerna, bör det finnas betydande utrymme på den japanska marknaden för en ökad svensk export. Även i detta hänseende kan Svenskjapanska stiftelsen genom sina redan etablerade kontakter bistå svenska företag i deras exportansträngningar. Motionärerna anför att förutsättningarna för att öka förbindelserna på olika områden med Japan nu synes goda. Då behövs emellertid en ökad förståelse för och en god kunskap om det japanska samhället och om de japanska företagens sätt att reagera. Svensk-japanska stiftelsens verksamhet syftar främst till att bredda kunskapen om det japanska samhället och främja kontakterna mellan Japan och Sverige inom teknik och vetenskap. I motionen redovisas Svensk-japanska stiftelsens organisation, verksamhetsformer och hittillsvarande finansiering (se nedan). Vidare lämnas en beräkning av den ökning av stiftelsens resurser som krävs för att verksamheten skall kunna fortsätta som hittills.

NU 1976/77:26

6 Vissa uppgifter om stiftelsen

En redogörelse för Svensk-japanska stiftelsens för forskning och utveckling (SJF) verksamhet och uppbyggnad har utskottet lämnat i sitt betänkande 1975:15. I samma betänkande lämnade utskottet även vissa upplysningar rörande Svensk-franska forskningsförenirigen och Svensk-tyska forskningskommittén. Av redogörelsen framgår bl. a. följande.

SJF bildades år 1971 av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Svenska institutet och Sveriges industriförbund. Dess huvuduppgift är att främja kontakterna inom teknik och vetenskap mellan institutioner, myndigheter och företag i Sverige och i Japan. Ungefär samtidigt som SJF bildades i Japan en Japan-Sweden Foundation (JSF), som har till uppgift att förstärka de japanska kontakterna med Sverige. JSF knöts nära till det japanska industriförbundet Keidanren.

SJF:s sekretariat, som består av en handläggare med halvtidstjänstgöring och en sekreterare, är förlagt till lVA:s lokaler. Stiftelsens arbete har på detta sätt kunnat samordnas med den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten, som numera finansieras av styrelsen för teknisk utveckling (STU) och IVA. Det teknisk-vetenskapliga attachékontoret i Tokyo har också blivit en viktig länk i stiftelsens verksamhet inte minst för kontakten med JSF och med japanska bidragsgivare.

Stiftelsen har haft som mål att under försöksperioden pröva olika metoder för att åstadkomma bättre kunnande om Japan. Detta har skett genom förmedling av stipendier - större för språkstudier och mindre för ämnesstudier projektsamverkan, seminarier och konferenser, delegationsresor, informationsförmedling medelst nyhetsbrev och rapporter samt kontaktförmedling.

I en skrivelse till utrikesdepartementet med begäran om bidrag för budgetåret 1975/76 presenterade SJF planer för sin fortsatta verksamhet. Bl. a. uttalades att stiftelsen och dess huvudmän fann det angeläget att verksamheten kraftigt intensifierades, så att stiftelsen någorlunda skulle kunna tillgodose det latenta behov som förelåg. Härvid borde sekretariatet förstärkas så att det fick två handläggare och en sekreterare. Den allmänna utbytesverksamheten borde enligt SJF byggas ut genom utökat stipendiatutbyte. Även projektverksamheten borde bedrivas i väsentligt större skala än för närvarande. Totalt beräknades ett anslagsbehov av ca 700 000 kr.

Enligt en redogörelse som SJF har lämnat till utskottet finansieras stiftelsen genom bidrag från såväl svensk som japansk sida. Från svensk sida har STU, naturvetenskapliga forskningsrådet, IVA samt industriföretag tillskjutit medel. Från japansk sida har bidrag lämnats av en japansk fond, som skall ge initialstöd till verksamhet som gagnar internationellt utbyte. Detta senare bidrag har dock minskat kraftigt under det senaste året, och fonden har förklarat att den fr. o. m. 1976/77 inte kommer att ge något anslag för forskarutbyte. Vidare fordrar fonden av principiella skäl att, om anslag skall ges i fortsättningen, dessa skall avse helt nya projekt.

NU 1976/77:26

7 För basverksamheten har medel från STU och från svensk industri tagits i anspråk. Stipendieverksamheten har i huvudsak möjliggjorts genom medel från den japanska fonden och genom IVA:s medel för forskarutbyte med andra länder.

SJF:s totala omslutning uppgick år 1974 till ca 225 000 kr., år 1975 till 250 000 kr. och år 1976 till 183 500 kr. Minskningen beror till största delen på att bidraget från japansk sida kraftigt har skurits ner.

För budgetåret 1976/77 har SJF sökt anslag från STU och naturvetenskapliga forskningsrådet samt industrin om totalt 440 000 kr., varav 270 000 kr. för basverksamheten och 170 000 kr. för stipendieverksamheten.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade år 1975 ett motionsyrkande om att till Svenskjapanska stiftelsen för forskning och utveckling förbudgetåret 1975/76 skulle anvisas 150 000 kr. Vid sin behandling av motionsyrkandet erinrade utskottet om att det finns speciella organ för att främja vetenskapliga kontakter och forskarutbyte med Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. Utskottet ansåg att denna verksamhet är betydelsefull. I synnerhet, sade utskottet, gäller detta Svensk-japanska stiftelsens verksamhet, eftersom det är svårare - bl. a. med hänsyn till språk och geografiskt avstånd - att få till stånd vetenskapliga kontakter med Japan än med de europeiska länderna. Stiftelsens verksamhet täcker också ett bredare fält än de båda övriga organisationernas. Utskottet ansåg det angeläget att medel ställdes till förfogande så att Svensk-japanska stiftelsens fortsatta verksamhet säkrades. Utskottet var dock inte berett att föreslå att, såsom motionärerna önskade, bidraget till stiftelsen skulle utgå i form av ett särskilt anslag på statsbudgeten. Utskottet avstyrkte härmed motionsyrkandet, som avslogs av riksdagen.

Datateknik i offentlig verksamhet Motionen 1976/7 7:940

I den motivering till det här aktuella yrkandet i motionen 1976/77:940 som lämnas i motionen 1976/77:937 anförs att rädslan för integritetsriskerna har utnyttjats av reaktionära krafter. Dessa har ställt krav på att insamling av data till statliga och kommunala register skall minskas. Datatekniken ger, menar motionärerna, möjligheter till en systematisk kartläggning av viktiga men f. n. okända delar av det svenska samhället. Som exempel nämns bl. a. kartläggning av risker på arbetsplatserna, av miljögifter som påverkar livsmedel, av bilismen och av ägandeförhållanden inom industrin.

Motionärerna kräver en satsning på en uppbyggnad av statliga och kommunala datasystem. 1 dessa skall data samlas in och sammanställas i arbetarklassens och folkflertalets intresse så att angelägna frågor kan

NU 1976/77:26

besvaras. 1 motionen nämns som exempel på ett sådant datasystem register över arbetsplatser och arbetsplatsmiljö, kopplade till medicinska data om dem som arbetat där. Motionärerna hävdar att ett sådant register skulle kunna användas dels för att ge fakta om arbetsmiljörisker, dels som del i ett arbetsförmedlingssystem, där den arbetssökandes behov kommer före arbetsköparens. För en effektiv samhällsplanering och kontroll av de makthavande behöver data om näringslivet registreras offentligt i större utsträckning än vad som nu är fallet, anförs det.

Uppgifter i anslutning till motionen

Miljödatanämnden, som inrättades år 1974, leder en systematiskt bedriven översyn av informationshantering på miljövårdsområdet. Verksamheten syftar till att åstadkomma en samordnad planering av åtgärder som kan underlätta och effektivisera myndigheternas informationsbearbetning och till att därigenom utveckla ett samlat informationssystem för miljövården.

Statskontoret och statistiska centralbyrån bistår vardera inom sitt verksamhetsområde miljödatanämnden. Nämnden har f. n. femton projekt. I flertalet av de större utrednings- och utvecklingsprojekten har projektarbetet varit förlagt till statskontoret, medan de statistikinriktade projekten bedrivits vid statistiska centralbyrån. Även medicinska informationscentralen har svarat för projektarbete åt nämnden. Bland forskningsprojekten märks information om livsmedel, information om hälso- och miljöfarliga varor samt läkemedel, information om arbetsmiljön, registrering av material i myndigheters akter, statistik över import och hantering av hälso- och miljöfarliga varor, statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet, statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet samt statistik över avfall och avfallshantering. Inom projektet om information om arbetsmiljön har en utredning slutförts av statskontoret; försöksverksamhet med datorbaserad arbetsställeregistrering förbereds.

Stvrelsen JÖr teknisk utveckling (STU) stöder inom behovsområdet social teknik bl. a. forskning rörande arbetsmiljöteknik och medicinsk teknik. Inom båda dessa områden kommer datateknik till användning.

LO:s dataråd utgör referensgrupp för forskningsprojektet Demokratisk styrning och planering i arbetslivet. Projektet,som har pågått sedan juli 1975, stöds ekonomiskt av Riksbankens jubileumsfond och Arbetarskyddsfonden. Syftet med projektet är bl. a. att bidra till löntagarnas och deras fackliga organisationers kunskapsuppbyggnad inom områdena planering, styrning och datoranvändning samt till utveckling av arbetsformer för planerings- och utredningsverksamhet inom fackföreningsrörelsen. Forskningsarbetet sker till stor del i arbetsgrupper tillsammans med löntagar- och fackklubbar på olika arbetsplatser.

NU 1976/77:26

9 Utskottet

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) ger stöd till teknisk forskning och utveckling genom dels projektanslag, dels kollektiva forskningsprogram. STU stöder även internationell kontaktverksamhet, bl. a. i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). För budgetåret 1977/78 räknar föredragande statsrådet med att av det anslag om 280,5 milj. kr., som STU föreslås få under denna punkt, 246 milj. kr. skall utgå till stöd till teknisk forskningsoch utvecklingsverksamhet. Härav beräknas 8,7 milj. kr. till STU:s internationella kontaktverksamhet.

En höjning av STU:s anslag med 5 milj. kr. föreslås i motionen 1976/ 77:940. Denna resursförstärkning är avsedd för att STU skall kunna initiera forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till uppbyggande av arbetsmiljö- och näringslivsregister i statlig och kommunal regi. Dessa register skulle kopplas till medicinska data över de anställda. Projektet bör enligt motionärerna bedrivas i samarbete med universitets- och högskoleinstitutioner och med fackklubbar vid de berörda arbetsplatserna. En viss forsknings- och utvecklingsverksamhet med användande av datateknik och med syfte bl. a. att kartlägga arbetsmiljöns påverkan på de anställda pågår inom olika myndigheter och organisationer. Miljödatanämnden ansvarar - som framgår av redovisningen i det föregående - för ett projekt rörande information om arbetsmiljön. Inom ramen för detta projekt förbereds försöksverksamhet med datorbaserad arbetsställeregistrering. STU stöder bl. a. forskning rörande arbetsmiljöteknik och medicinsk teknik. En höjning av anslaget till STU i enlighet med motionsyrkandet är utskottet inte berett att föreslå. Utskottet vill i sammanhanget peka på de risker i fråga om integritetsskyddet som register enligt motionärernas förslag skulle kunna medföra.

Förslag till åtgärder för att fortsättningsvis trygga den verksamhet som bedrivs av Svensk-japanska stiftelsen för forskning och utveckling önskas i motionen 1976/77:878. Stiftelsen finansieras genom anslag från olika källor. Bidragen har minskat under år 1976. Vid sin behandling år 1975 av ett förslag om att stöd till stiftelsen skulle utgå direkt över statsbudgeten framhöll utskottet (NU 1975:15) betydelsen av stiftelsens insatser. Utskottet ansåg det angeläget att medel skulle ställas till förfogande för att säkra stiftelsens fortsatta verksamhet.

Vad utskottet då uttalade äger fortfarande sin giltighet. En utbyggnad av kontakterna inom teknik och vetenskap mellan Sverige och Japan måste ligga i svenskt intresse. Inte minst den stora satsning på tekniskt utvecklingsarbete som skett i Japan gör det intressant ur svensk synvinkel att närmare följa utvecklingen. Svårigheterna att bygga ut kontakterna är uppenbara. Kontaktorgan av den typ som stiftelsen representerar kan härvidlag spela en viktig roll. Det är enligt utskottets mening angeläget att den verksamhet som stiftelsen bedriver inte äventyras genom alltför begränsade resurser. Utskottet räknar med att regeringen kommer att undersöka vilka åtgärder

NU 1976/77:26

som bör vidtas för att trygga Svensk-japanska stiftelsens fortsatta verksamhet. Vad utskottet här har anfort borges regeringen till känna som riksdagens mening.

Vad som anförs och föreslås i propositionen har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt yttrande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat rörande återbetalning av stöd från styrelsen för teknisk utveckling,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/ 78, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 115 000000 kr. under vart och ett av budgetåren 1978/79— 1981/82,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:940 yrkandet 1 till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1977/ 78 anvisar ett reservationsanslag av 280 500 000 kr.,

4. att riksdagen med anledning av motionen 1976/77:878 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tryggande av Svensk-japanska stiftelsens för forskning och utveckling fortsatta verksamhet.

14. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 2 (s. 229 f.) och hemställer

att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

15. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 3 (s. 230) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 få beställa utrustning för, inberäknat redan beställd utrustning, högst 4 500 000 kr. under budgetåret 1978/79 och högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 10 800 000 kr.

16. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 4 (s. 231-234) och hemställer

att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 48 360 000 kr.

NU 1976/77:26

17. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 5 (s. 236-239) och hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

18. Bidrag till statens provningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 6 (s. 239) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.

19. Statens provningsanstalt: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 7 (s. 240) och hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

20. Statens skeppsprovningsanstait. Regeringen har under punkterna F 8-10 (s. 241-245) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1977/78 anvisa

1. till Statens skeppsprovningsanstait: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens skeppsprovningsanstait ett reservationsanslag av 3 200 000 kr.,

3. till Statens skeppsprovningsanstait: Utrustning ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

I motionen 1976/77:856 av herrar Bengtsson i Landskrona (s) och Svanberg (s) hemställs

1. att anslaget under Bidrag till statens skeppsprovningsanstait uppförs med ett till 4,5 milj. kr. förhöjt belopp,

2. att anslaget under Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling reduceras i motsvarande mån.

Motionen

Med erinran om vad statens skeppsprovningsanstait har anfört i sin anslagsframställning uttalar motionärerna att de svenska varvens situation i dag inte är helt tillfredsställande och att deras möjligheter till nya satsningar därför bör underlättas av samhället. Insatser av skeppsprovningsanstalten, bl. a. genom det nya manöver- och våglaboratoriet, kan medverka till att förbättra den svenska varvsindustrins prekära läge, menar motionärerna. Syftet med motionen är att anstalten skall få det anslagsbelopp som den anser sig behöva för att klara egen forskning.

Utskottet

Statens skeppsprovningsanstalts verksamhet är indelad i tre program. Den största omslutningen i ekonomiskt avseende, under detta budgetår inemot 15

NU 1976/77:26

milj. kr., har programmet Uppdragsverksamhet. Däri ingår uppdragsforskning, som finansieras bl. a. av styrelsen för teknisk utveckling (STU). Hittills har STU för detta ändamål disponerat medel från ett särskilt anslag. Skeppsprovningsanstalten har vidare ett program Egen forskning, de senaste åren med en omslutning av mer än 2 milj. kr. Forskningen inom detta program betraktas av skeppsprovningsanstalten som en förutsättning för att dess uppdragsverksamhet skall kunna hållas på en hög teknisk-vetenskaplig nivå. Anstaltens tredje program omfattar myndighetsuppgifter.

Av stor betydelse för verksamheten blir att skeppsprovningsanstalten under år 1977 kan ta ett nytt, välutrustat manöver- och våglaboratorium i bruk. Anstalten får härigenom förstärkta resurser men också ökade kostnader. Dessa måste, säger föredragande statsrådet i propositionen, täckas genom att uppdragsintäkterna ökas i motsvarande grad, något som i sin tur förutsätter att en ändamålsenlig kompetens byggs upp vid laboratoriet. Avsikten är att STU - genom medel från sitt delprogram Stöd till behovsområden-skall bidra till att så kan ske. Underpunkten F l,som gäller anslag till STU för teknisk forskning och utveckling, uttalar föredragande statsrådet (s. 228) att upptill 3,5 milj. kr. under budgetåret 1977/78 skall i mån av behov kunna utgå från STU till projekt vid manöver- och våglaboratoriet som avser angelägna forskningsprojekt av långsiktig och metodutvecklande betydelse. Medel som på detta sätt tillförs skeppsprovningsanstalten blir, trots att de sålunda avser kompetenshöjande forskning och inte uppgifter av sekundäruppdrags natur, formellt att betrakta som intäkter av uppdragsverksamheten. Denna skall enligt gällande princip lämna full kostnadstäckning, något som bl. a. tar sig uttryck i att som förslagsanslag till uppdragsverksamheten nu som tidigare föreslås - under punkten F 8 - ett formellt belopp av 1 000 kr. Statens direkta bidrag till skeppsprovningsanstalten, vilket skall täcka kostnaderna för de båda övriga programmen, föreslås - under punkten F 9 - bli 3 200 000 kr., varav 2 350 000 kr. kan beräknas stå till buds för anstaltens egen forskning. Totalt kan alltså av statsmedel merän 5,8 milj. kr. komma att ställas till anstaltens förfogande för olika slags forskningsprojekt. Formellt får dock anstalten inte på detta sätt sin begäran om 4,5 milj. kr. för egen forskning under budgetåret tillgodosedd.

Motionärerna har tagit fasta på det sistnämnda förhållandet. De finner det oklart i vilken utsträckning medel från STU kommer att få användas för forskning vid skeppsprovningsanstalten. Med betonande av de nya möjligheter till fruktbärande forskningsinsatser som manöver- och våglaboratoriet erbjuder pläderar de för att anstaltens framställning om forskningsmedel skall bifallas fullt ut. Av vad utskottet ovan har anfört framgår att detta skulle åstadkommas om bidraget under punkten F 9 bestämdes till 5 350 000 kr. Ett beslut om en sådan anslagshöjning skulle enligt motionärernas intentioner kombineras med beslut om en motsvarande reduktion av anslaget till STU för teknisk forskning och utveckling. I stället torde få förutsättas att det anslaget lämnas outnyttjat till den del som det skulle komma att motsvaras av medel

NU 1976/77:26

som anvisas direkt till skeppsprovningsanstalten.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av skeppsprovningsanstaltens verksamhet men finnér inte skäl för en omfördelning av medel mellan de berörda anslagen enligt de grunder som motionen ger anvisning om. Propositionens förslag innebär att skeppsprovningsanstalten för kompetenshöjande forskning kan få möjlighet att av statsmedel disponera t. o. m. ett avsevärt större belopp än anstalten och motionärerna har hemställt om att den skall få för egen forskning. Avgörande för storleken av STU:s tillskott blir bl. a. omfattningen av den reguljära uppdragsverksamheten. Anstalten har beräknat omslutningen av programmet Uppdragsverksamhet under budgetåret 1977/78 till drygt 15 milj. kr. Föredragande statsrådets ovan refererade uttalande under punkten F 1, vilket utskottet ansluter sig till, ger entydigt uttryck för avsikten att anstalten skall kunna påräkna att under de förutsättningar som anges i propositionen få upp till 3,5 milj. kr. från STU för verksamhet som inte har karaktären av sekundäruppdrag. Den oklarhet som motionärerna talar om råder alltså inte. Utskottet tillstyrker propositionen såvitt gäller de tre anslagen till skeppsprovningsanstalten.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:856 till Bidrag lill statens skeppsprovningsanstalt för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 3 200 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag för budgetåret 1977/78 anvisar

a) till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

21. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 11 (s. 246) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av 970 000 kr.

22. Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 12 (s. 246 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av 5 265 000 kr.

23. Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 18 (s. 296-298) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att medge att stöd lämnas av Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling, vilket inberäknat löpande beslut för Sveriges del innebär åtaganden om högst

NU 1976/77:26

1 287 000 kr. under år 1978 och högst 858 000 kr. under år 1979,

2. till Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 4 290 000 kr.

24. Finansiering av statens utvecklingsfond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 19 (s. 298 f.) och hemställer

att riksdagen godkänner att av vinsten för år 1976 från Sveriges Investeringsbank AB 32 000 000 kr. avsätts till statens utvecklingsfond.

DOMÄNVERKET

25. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 1 (s. 303) och hemställer

att riksdagen

1. beslutar att kyrkofonden för år 1976 skall ersätta domänverkets fond för utgifter för övertalig personal med 162 000 kr.,

2. till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 131 000 kr.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER Förenade fabriksverken

26. Byggnader och utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten I. E: 1 (s. 304-311) och hemställer

att riksdagen till Byggnader och utrustning för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 86 200 000 kr.

Domänverket

27. Förvaltningsbyggnad för domänverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten I. G:2 (s. 349) och hemställer

att riksdagen till Förvaltningsbyggnad för domänverket för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 1 700 000 kr.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

28. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 11:17 (s. 350 f.) och hemställer

NU 1976/77:26

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. inom i investeringsplanen uppförda kostnadsramar i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat,

2. till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 110 000 kr.

Stockholm den 14 april 1977

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Bengtsson i Landskrona (s), Blomkvist (s), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c), Högström (s). Ångström (fp), fru Oskarsson (c)(p. 9-28), herrar Pettersson i Lund(s)(p. 9-28), Siegbahn (m). Häll (s)(p. 9-28) och Wästberg i Stockholm (fp).

Reservationer

av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Wååg, Högström, Pettersson i Lund och Häll (alla s)

1. vid punkten 9 (Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m.)

Reservanterna anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”SIFU.s kursverksamhet” och slutar på s. 4 med ”ifrågavarande anslag” bort ha följande lydelse:

SIFU:s kurser, som i första hand är inriktade på de mindre och medelstora företagens utbildningsbehov, är av stor betydelse. Fortbildningsverksamheten vänder sig till målgrupper vilkas behov av anpassning till den tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingen är särskilt påtagligt. Att resurserna för utbildningsfrämjande åtgärder behöver förstärkas framgår också av industriverkets ovannämnda rapport. Det kan därför inte vara rationellt att på ett så ingripande sätt som sker i propositionen frångå verkets egna beräkningar om medelsbehovet för det kommande budgetåret. Utskottet vill även framhålla att det är väsentligt att samarbetet med den kommunala vuxenutbildningen byggs ut. Utskottet tillstyrker den i motionen föreslagna anslagshöjningen.

NU 1976/77:26

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:885 yrkandet 1 till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. ni. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 12 198 000 kr.

2. vid punkten 20 (Statens skeppsprovningsanstalt)

Reservanterna anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”till skeppsprovningsanstalten” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner motionärernas anmärkningar mot propositionens förslag med avseende på skeppsprovningsanstalten välgrundade. Anstalten måste få fullgoda möjligheter att helt utnyttja sina förstärkta resurser, till fördel för varvsindustrin och sjöfarten liksom för samhället i stort, som inte minst har intresse av forskningsresultat på havsteknikens och miljövårdens områden. Det är därför angeläget att anstalten direkt, utan att gå omvägen över STU, får disponera hela det belopp av 4,5 milj. kr. som den har begärt för egen forskning. Ett beslut av denna innebörd geren säker grundval föranstaltens planering. Det bör givetvis inte hindra att anstalten också, om behov föreligger, får stöd från STU för kompetenshöjande forskning, allt inom den totala ram som föredragande statsrådet har angivit. Med här angivna modifikationer tillstyrker utskottet propositionen såvitt gäller anslag till skeppsprovningsanstalten.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1976/77:856 till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt anvisar ett reservationsanslag av 5 350 000 kr..

GOTAB 53785 Stockholm 1977