Med anledning av motioner om dataindustrin m. m.
NU 1976/77:27
Näringsutskottets betänkande 1976/77:27
med anledning av motioner om dataindustrin m. m.
Ärendet
1 detta betänkande behandlas motionerna
1976/77:561 av herr Sivert Andersson i Stockholm m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en allsidigt sammansatt utredning för att klarlägga problemen med elektronikens påverkan på den elektromekaniska industrin,
1976/77:938 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begären plan för igångsättande av nationella offentliga projekt på dataområdet,
1976/77:940 av herr Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan (2) att riksdagen beslutar om omedelbart förstatligande av Stansaab Elektronik AB och Ellemtel Utvecklings AB,
1976/77:1327 av herr Palme m. fl. (s), såvitt avser hemställan (4) att riksdagen hos regeringen begär att överläggningar som syftar till en samordning under samhällets ledning mellan de två datorföretagen Stansaab och Datasaab skyndsamt tas upp.
Motiveringen till motionen 1976/77:561 finns i motionen 1976/77:560 om arbetsmarknadsutvecklingen i Stockholms län, vilken har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet.
Motiveringen till motionerna 1976/77:938 och 1976/77:940 finns i motionen 1976/77:937 om förbud mot handel med persondata, vilken har hänvisats till konstitutionsutskottet.
Finansutskottet har avgivit yttrande (FiU 1976/77:1 y) över motionen 1976/77:938. Yttrandet återges som bilaga (s. 9).
Motionerna
Den snabba tekniska utvecklingen på dataområdet har, sägs i motionen i976/77:1327, i hög grad påverkat betingelserna för användande av datateknik och för den industri som tillverkar datautrustning. De omfattande investeringar som är nödvändiga för såväl forskning och utveckling som marknadsföring har gett upphov till stora internationella företag, som dominerar även den svenska marknaden.
Motionärerna anför att den svenska dataindustrin arbetar under svåra
1 Riksdagen 1976/77. 17 sand. Nr 27
NU 1976/77:27
konkurrensförhållanden främst till följd av den internationella datorindustrins särpräglade struktur med en helt unik marknadsdominans för ett företag, IBM. Den extremt snabba tekniska utvecklingen i branschen i kombination med relativt sett kapitalkrävande produktion och marknadsföring innebär svårigheter för de små företagen i branschen såväl i Sverige som i andra länder.
Motionärerna anser att den centrala industripolitiska frågan på dataom / rådet
är hur den svenskägda datorindustrin skall kunna stärka sin konkurrenskraft. De erinrar om att den socialdemokratiska regeringen initierade ett visst utredningsarbete i samarbete med Saab-Scania för att klarlägga förutsättningarna för en ökad samverkan i branschen. Resultatet av denna utredning visade entydigt att en närmare samordning och integration skulle kunna medföra betydande fördelar för de två svenskägda datorföretagen, Stansaab och Datasaab. Mot denna bakgrund är det enligt motionärerna angeläget att den nya regeringen fullföljer de initiativ som togs av den förra regeringen och som syftade till en närmare samordning under samhällets ledning av de två företagen. Endast under förutsättning att en sådan samordning kan uppnås, anför motionärerna, kan det skapas en datorindustri i Sverige av sådan styrka att det framstår som meningsfullt för statsmakterna att också göra betydande insatser för det tekniska utvecklingsarbetet.
I den motivering till yrkandet i motionen 1976/77:561 som lämnas i motionen 1976/77:560 påpekas att den svåra situation som LM Ericsson för närvarande befinner sig i beror på en förändrad teknik - en övergång från elektromekaniska till elektroniska teleutrustningar. De svårigheter som drabbat företagen Facit, Sweda och LM Ericsson har enligt motionärerna i grunden samma orsaker. Det finns därför, anser de, all anledning för staten att initiera studier av hur elektroniken kommer att påverka olika arbetsplatser.
Dataindustrin domineras helt av monopolkapitalet, hävdas i den motivering till yrkandet i motionen 1976/77:940 som lämnas i motionen 1976/77:937. Det är i första hand nordamerikanska företag som är ledande inom denna bransch. De försök som har gjorts att utveckla en nationell statlig kompetens på detta område har, anför motionärerna, antingen krossats av kapitalintressena eller ställts i kapitalets tjänst i form av halvstatliga utvecklingsföretag som Stansaab och Ellemtel.
I samma motion erinras om att i betänkandet (SOU 1974:10) Data och näringsliv föreslogs bl. a. att s. k. nationella projekt skulle igångsättas. Förslaget tog sikte på att en aktiv utveckling inom svensk dataindustri skulle stödjas. Hemställan i motionen 1976/77:938 bygger på detta förslag.
Uppgifter om elektronikindustrin
Elektronikindustrin bestod (enligt statistiska centralbyrån) år 1974 av 166 arbetsställen med ca 50 700 anställda och en omsättning på ca 6 500 milj.
NU 1976/77:27
kr. Utöver detta förekommer elektronikverksamhet inom många företag som hänförs till andra näringsgrenar på grund av att elektroniken utgör en mindre del av den totala verksamheten. Utvecklingen bedöms gå mot att allt fler företag blir beroende av elektroniken som ett hjälpmedel i sina produkter eller processer och därför skaffar egna elektronikavdelningar. Ibland tar företag upp försäljning av produkter som från början var avsedda endast för deras egen användning. Gränsen för vad som skall klassificeras som elektronikindustri är således svår att dra. Inom ramen för ett av styrelsen för teknisk utveckling (STU) bedrivet projekt rörande elektronikindustrin har även visst arbete med kartläggning av den svenska elektronikindustrin utförts. I denna kartläggning uppskattas antalet företag inom branschen år 1975 till ca 300 med tillsammans ca 60 000 anställda och med en total omsättning av 8 500 milj. kr. Elva företag med mer än 1 000 anställda svarade för närmare 80 % av omsättningen och en koncern - LM Ericsson - stod för 42 96.
Bland de större svenskägda företagen med elektronikverksamhet kan nämnas AGA AB, ASEA AB, AB Bofors, AB Electrolux, Telefon AB LM Ericsson, Hugin Kassaregister AB, Incentive AB, Luxor Industri AB och SaabScania AB samt Ellemtel Utvecklings AB och Stansaab Elektronik AB, vilka båda till hälften ägs av staten. Därtill kommer utlandsägda företag, såsom AEG-Telefunken Elektriska AB, IBM Svenska AB, Svenska AB Philips, Siemens AB och Standard Radio & Telefon AB.
Dataindustriutredningen har i lägesrapporten (SOU 1973:6) Data och näringspolitik (s. 99-110) lämnat en redogörelse för dataindustrin i Sverige. Huvudparten av maskinvara, komponenter och tillbehör produceras i andra länder och importeras samt marknadsförs genom dotterbolag till de utländska tillverkarna eller genom svenska agenter, konstateras det i rapporten. Viss tillverkning förekommer dock inom landet. Utredningen redogör översiktligt för dataindustrins struktur och lämnar mera detaljerade uppgifter om sex svenskägda och tolv utlandsägda datorföretag. I betänkandet (SOU 1974:10) Data och näringspolitik 74 (s. 174-196) behandlas även komponentindustrin, varjämte för datorindustrin lämnas en kompletterande redogörelse för utvecklingen sedan lägesrapporten skrevs.
Pågående utredningsarbete m. m.
Daialagsutredningen (Ju 1976:05; ordförande: riksdagsman Anders Wijkman) har till uppgift att göra en allmän översyn av datalagstiftningen. Enligt direktiven bör utredningens arbete i det inledande skedet koncentreras till frågorna om integritetsskyddet. Därefter bör utredningen i en andra etapp ta upp frågan om möjligheterna att med hjälp av ADB-tekniken öka tillgängligheten av den information som finns samlad hos olika samhällsorgan. Beträffande den senare frågan skall enligt direktiven målet för utredningens arbete vara att den information som hos det allmänna är lagrad på ADB -
1* Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 27
NU 1976/77:27
medier såvitt möjligt skall göras mera lättillgänglig för allmänheten, så att den i ökad omfattning kan komma samhällsdebatt och forskning till del. I första hand bör kommittén kartlägga vilka medel som står till buds för att öka tillgången till de datorlagrade informationerna.
Statens industriverks dataindustri- och datatjänstutredning avser att kartlägga och analysera den svenska dataindustrins (inkl. datatjänstproduktionens) utveckling samt marknadsutvecklingen för datorer och datakommunikationsutrustning. Branschens utveckling kommer löpande att följas med hjälp av ett informationssystem som kan ge svar på frågor om sådant som sysselsättning, investeringar, produktion, utrikeshandel, produktutveckling samt forskning och utvecklingsarbete.
En lägesrapport för datorindustrin beräknas vara färdig under senare delen av år 1977. Den kommer att innefatta dels en lägesbeskrivning, dels prognoser fram till 1980 på såväl bransch- som varugruppsnivå. Rapporten kommer också att beskriva datoranvändningens utveckling inom olika sektorer i samhället samt uppfattningar kring förväntade expansiva tillämpningsområden. Utvecklingen inom datakommunikationsområdet kommer även att belysas.
En översikt över nu pågående större dataprojekt har utskottet lämnat i sitt betänkande NU 1976/77:26. Förutom de projekt som nämns där har socialstyrelsen ett register för sambandet mellan arbetsmiljö och cancer. Vidare har arbetsmarknadsstyrelsen nyligen upprättat ett landsomfattande arbetsförmedlingsregister. Justitiedepartementet har i anslutning till rättsväsendets informationssystem byggt upp ett informationssystem i vilket finns en del databaser av allmänt intresse.
Riksdagsbehandling av tidigare motioner rörande förstatligande av elektronikindustrin Näringsutskottet
har åren 1972 och 1976 behandlat motionsyrkanden som syftade till ett förstatligande av elektronikindustrin. Utskottet (NU 1972:17, 1975/76:59) har avstyrkt motionerna, som avslogs av riksdagen. År 1976 uttalade utskottet att elektronikindustrin är en bransch som det är svårt att klart avgränsa, eftersom det utanför den egentliga elektronikindustrin förekommer elektronikverksamhet i mindre skala inom många företag som hänförs till andra branscher. En delbransch inom elektronikindustrin är dataindustrin, till vilken kan hänföras producenter inom delområdena maskinvaror, komponenter, programvaror, tjänster och tillbehör. Utskottet ansåg inte att ett förstatligande av dataindustrin erfordras för att samhället skall få önskvärd kontroll över utvecklingen på dataområdet. Än mindre, uttalade utskottet, synes det finnas anledning att aktualisera frågan om ett förstatligande av elektronikindustrin i dess helhet. Utskottet noterade att staten genom vissa engagemang i branschen har insyn i utveckling, produktion och marknadsföring av elektroniska produkter.
NU 1976/77:27
5 Utskottet
Förslag som syftar till att samhällets inflytande över dataindustrin på olika sätt skall stärkas läggs fram i två av de motioner som utskottet behandlar i detta betänkande.
I motionen 1976/77:1327 yrkas att riksdagen skall begära att överläggningar som syftar till en samordning under samhällets ledning mellan de två datorföretagen Stansaab och Datasaab skyndsamt skall tas upp. I motionen erinras om att den socialdemokratiska regeringen initierade visst utredningsarbete i samarbete med Saab-Scania AB och att vissa överläggningar mellan staten och bolagen inleddes i samband därmed. Syftet var att klarlägga förutsättningarna för en samverkan i branschen genom en samordning av verksamheterna inom Saab-Scanias Datasaabdivision och vid Stansaab Elektronik AB.
Dessa överläggningar har sedan en tid legat nere men kommer nu åter att tas upp inom en arbetsgrupp, som industriministern har tillsatt den 16 mars i år. 1 arbetsgruppen ingår företrädare för budget- och industridepartementen. I ett första skede skall villkoren för Datasaabs deltagande i ett sådant samarbete klarläggas. Ett nära samråd skall därvid äga rum med de anställdas organisationer. I ett senare skede kommer frågan om Stansaabs deltagande att tas upp i samråd med Stansaabs personal.
Utskottet konstaterar att de nu redovisade åtgärderna i allt väsentligt synes motsvara önskemålen i motionen 1976/77:1327. Motionen behöver därför i denna del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionen 1976/77:940 föreslås att riksdagen skall besluta om omedelbart förstatligande av Stansaab Elektronik AB och Ellemtel Utvecklings AB.
Utskottet avstyrkte - som framgår av redogörelsen i det föregående - år 1976 ett förslag om förstatligande av elektronikindustrin. Ett förstatligande av dataindustrin ansåg utskottet icke vara erforderligt för att samhället skulle få önskvärd kontroll över utvecklingen på dataområdet. Utskottet, som vill erinra om den ovannämnda arbetsgruppens uppdrag, finner inte skäl att tillstyrka motionen i ifrågavarande del.
Mot bakgrund bl. a. av svårigheter som har drabbat vissa företag på grund av den snabba tekniska utvecklingen önskas i motionen 1976/77:561 att en allsidigt sammansatt utredning skall tillsättas för att klarlägga problemen med elektronikens påverkan på den elektromekaniska industrin.
Detta ämne är föremål för utredningsarbete inom statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling (STU). Inom industriverket planeras enligt vad utskottet inhämtat en utredning av elektronikområdet och då särskilt elektronikens effekter för övrig verkstadsindustri. Förslag om förstärkta resurser härför avser verket att lägga fram i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79. STU har nyligen genomfört en elektronikkonferens i syfte att bredda underlaget för sin planering av stöd till forskning och utveckling inom detta område. STU avser att utarbeta konkreta förslag till
NU 1976/77:27
former för samverkan och till fortsatt handlingsprogram för sitt stöd till elektronikområdet.
De frågor som tas upp i motionen är utan tvivel betydelsefulla. Utvecklingen på elektronikområdet och effekterna härav för svensk industri uppmärksammas också av berörda myndigheter. Utskottet finner industriverkets initiativ värdefullt. Med hänsyn till verkets planer anser utskottet inte att det finns skäl att nu föreslå att en särskild utredning enligt yrkandet i motionen skall tillsättas.
I motionen 1976/77:938 föreslås att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram en plan för igångsättande av nationella offentliga projekt på dataområdet. Motionärerna hänvisar till att dataindustriutredningen har föreslagit (SOU 1974:10) att projekt inom den offentliga sektorn skulle initieras för att stödja utvecklingen av svensk dataindustri. Som exempel på sådana s. k. nationella projekt nämner utredningen bl. a. bibliotekssystem, arbetsförmedlingssystem och miljövårdssystem.
Som framgår av redogörelsen i det föregående har ett flertal projekt av det slag som motionärerna åsyftar igångsatts. Vidare kan - som finansutskottet påpekar i sitt yttrande (FiU 1976/77:1 y) över motionen - sägas att en plan av det slag som efterlyses i motionen löpande finns vid statskontoret genom den samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen som statskontoret svarar för. Finansutskottet anför vidare att statskontorets samordning har möjliggjort en god överblick och enhetlig hantering vid upphandling av datamaskiner och annan datautrustning samt vid planering och utveckling av större dataprojekt inom statsförvaltningen. Finansutskottet understryker vidare att varje upphandling på dataområdet måste ta sin utgångspunkt i vad som ter sig bäst och billigast för staten. Självfallet kan industripolitiska, sysselsättningspolitiska och andra hänsyn därvid komma att leda fram till en annan bedömning än den ursprungliga av hur upphandlingen bör företas. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker näringsutskottet motionen.
Utskottet hemställer
1. beträffande överläggningar om samordning mellan Stansaab och Datasaab
att riksdagen avslår motionen 1976/77:1327 yrkandet 4,
2. beträffande förstatligande av Stansaab och Ellemtel
att riksdagen avslår motionen 1976/77:940 yrkandet 2,
3. beträffande inredning om elektronikens påverkan på den elektromekaniska industrin
att riksdagen avslår motionen 1976/77:561,
4. beträffande nationella offentliga dataprojekt att riksdagen avslår motionen 1976/77:938.
Stockholm den 14 april 1977
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
NU 1976/77:27
7 Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Bengtsson i Landskrona (s), Blomkvist (s). Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c), Högström (s), Ångström (fp), fru Oskarsson (c), herrar Pettersson i Lund (s), Siegbahn (m), Häll (s) och Wästberg i Stockholm (fp).
Reservationer
av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Wååg, Högström, Pettersson i Lund och Häll (alla s)
1. beträffande överläggningar om samordning mellan Stansaab och Datasaab (mom. 1)
Reservanterna anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet konstaterar” och slutar med "riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Det är väl befogat att de överläggningar om en ökad samverkan inom databranschen som den socialdemokratiska regeringen initierade nu återupptas. Behovet av samgående för att stärka den svenska dataindustrins konkurrenskraft är oomstritt. Enligt utskottets mening talar starka skäl för att en sådan samordning bör ske under samhällelig ledning och med sikte på att staten får majoritet i ett sammanslaget svenskt datorföretag. Om ett sådant företag skall kunna hävda sig måste sannolikt betydande resurser sättas in för såväl forskning och utvecklingsarbete som marknadsföring. Den part som kommer att få göra de största ekonomiska insatserna bör självfallet även ges majoritet i vad avser ägarinflytande. Endast samhället torde ha finansiella resurser att ställa till förfogande för de satsningar som behöver göras. Ett statligt majoritetsinflytande synes också vara den lösning som förespråkas av de anställdas organisationer. Vad utskottet här har anfört med anledning av yrkandet i motionen 1976/77:1327 bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1327 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande utredning om elektronikens påverkan på den elektromekaniska industrin (mom. 3)
Reservanterna anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”De frågor” och slutar med ”skall tillsättas” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt att elektronikens betydelse för den industriella utvecklingen blir belyst. Industriverkets planerade undersökning bör därför snarast verkställas. Den stora
NU 1976/77:27
betydelse som denna utveckling har för industri och sysselsättning motiverar enligt utskottets mening att en särskild utredning tillkallas. Denna utredning, i vilken representanter för de fackliga organisationerna bör ingå, skall ha till uppgift att allsidigt och ingående belysa problemen rörande elektronikens påverkan på den elektromekaniska industrin.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:561 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1976/77:27
9 Bilaga
Finansutskottets yttrande 1976/77:1 y
över motionen 1976/77:938 om en plan för offentliga projekt på dataområdet
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har genom beslut 1977-02-08 berett finansutskottet tillfälle att avge yttrande över motionen 1976/77:938 om en plan för offentliga projekt på dataområdet.
Finansutskottet vill - utifrån de bedömningar som utskottet har att göra - anföra följande.
Statskontoret svarar för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen. Denna samordning har möjliggjort en god överblick och enhetlig hantering vid upphandling av datamaskiner och annan datteutrustning samt vid planering och utveckling av större datorprojekt inom statsförvaltningen. En plan av det slag som efterlyses i motionen i syfte att möjliggöra större, nationella projekt på dataområdet kan därför sägas löpande finnas till följd av denna samordning inom statskontoret.
Utskottet vill stryka under att varje upphandling på dataområdet måste ta sin utgångspunkt i vad som ter sig bäst och billigast för staten. Statskontoret och andra statliga myndigheter har att i sin upphandling följa upphandlingskungörelsen, som är baserad på den principen. Större upphandlingsärenden på dataområdet underställs dock regelmässigt regeringen, varvid de bedömningar - t. ex. industripolitiska - som kan komma in vid sidan av de upphandlingstekniska och affärsmässiga kan vägas in. Självfallet kan industripolitiska, sysselsättningspolitiska och andra hänsyn därvid komma att leda fram till en annan bedömning än den ursprungliga av hur upphandlingen bör företas.
Finansutskottet vill i sammanhanget erinra om att Sverige inom EFTA antagit vissa regler om likabehandling och affärsmässighet vid offentlig upphandling av varor. Dessa regler och hänsyn av motsvarande slag till länder utanför EFTA kan självfallet i viss utsträckning begränsa handlingsfriheten i fråga om stöd till svensk industri i upphandlingssammanhang.
Stockholm den 3 mars 1977
På finansutskottets vägnar BJÖRN MOLIN
NU 1976/77:27
10 Närvarande: herrar Molin (fp), Feldt (s), af Ugglas (m), Knut Johansson i Stockholm (s), Gustafsson i Stenkyrka (c). Jansson (s), Pettersson i Malmö (s), Elmstedt (c), Wachtmeister i Staffanstorp (m), Nilsson i Visby (s), herr tredje vice talmannen Eriksson (fp), herrar Karlsson i Motala (s), Olsson i Sösdala (c), Gustafsson i Säffle (c) och Håkansson i Trelleborg (s).
GOTAB 53786 Stockholm 1977