Med anledning av propositionerna 1976/77:95 och 1976/77:100 i vad avser energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. jämte motioner

NU 1976/77:38

Näringsutskottets betänkande 1976/77:38

med anledning av propositionerna 1976/77:95 och 1976/77:100 i vad avser energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. jämte motioner

Ärendet

1 detta betänkande behandlas

dels propositionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkten E 5 på driftbudgeten (energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.), dels propositionen 1976/77:95 om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder bilaga 3 (industridepartementet) punkten 2 (energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.), dels motionerna 1976/77:1524 och 1976/77:1526 - som har väckts med anledning av propositionen 1976/77:95 - i de delar som hänför sig till angivna avsnitt i propositionen, dels fyra motioner som har väckts under allmänna motionstiden. Förslag om olika energibesparande åtgärder läggs fram i tre av de sistnämnda motionerna. Den fjärde motionen tar upp frågan om stöd till stadsgasverken.

Propositionerna och motionerna redovisas nedan.

Direktör Claes Lindgren, Svenska gasföreningen, har inför utskottet lämnat upplysningar om stadsgasverken och om förutsättningar för utnyttjande av naturgas i Sverige.

Propositionen 1976/77:100 bilaga 17

Förslag

I propositionen 1976/77:100 bilaga 17 föreslås under punkten E5 (s. 173-204) att riksdagen

1. godkänner av föredragande statsrådet förordade ändringar av grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder i näringslivet,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet samt till prototyper och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 25 000 000 kr. under budgetåret 1978/79 och högst 15 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

3. till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 170 000 000 kr.

1 Riksdagen 1976177. 17 sami. Nr 38

NU 1976/77:38

2 Förslagens huvudsakliga innebörd

Från anslaget Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. lämnas bidrag till åtgärder i näringslivets byggnader, till åtgärder inom industriella processer, till prototyper och demonstrationsanläggningar m. m. och till åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader. I propositionen föreslås (s. 196 f.) vissa ändringar i reglerna för bidragsgivningen. Beträffande åtgärder i näringslivets byggnader innebär förslaget att nuvarande bestämmelser om att bidrag kan utgå med högst 100 000 kr. och endast till företag med högst 200 anställda slopas. Samtliga medel till energibesparande åtgärder i näringslivet tas i fortsättningen upp under en ny anslagspost, Åtgärder inom näringslivet. Lägsta bidragsgrundande kostnad för energibesparande åtgärder i näringslivet föreslås bli höjd från 3 000 kr. till 5 000 kr. Av anslaget till energibesparande åtgärder i näringslivet om totalt 170 milj. kr. skall större delen av bidragen avse åtgärder inom industriella processer. Sammanlagt beräknas 125 milj. kr. för åtgärder i näringslivet - avseende byggnader, processer, spillvärme, industriell mottryckskraft m. m.

Propositionen 1976/77:95

Förslag

1 propositionen 1976/77:95 bilaga 3 föreslås under punkten 2 (s. 24-26) att riksdagen

1. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat rörande särskilt tillägg till statsbidrag till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet,

2. till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten förbudgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.

Förslagens huvudsakliga innebörd

I propositionen föreslås en förstärkning av det statliga stödet till energibesparande investeringar inom näringslivet. Denna förstärkning, som skall utgå som ett särskilt tillägg, är tidsbegränsad och i första hand avsedd att stimulera industrins investeringar och därmed bidra till att förbättra sysselsättningsläget. Särskilt bidrag skall kunna medges utöver bidrag som lämnas enligt förordningen (1975:422) om statsbidrag till energibesparande åtgärder i nom näringslivet m. m. (ändrad 1976:238). Det börendast avse åtgärder i energibesparande syfte inom industriella processer. Ett krav för att tillägg skall kunna medges är att maskiner och annan större utrustning beställs före den 1 juli 1977 och levereras före den 1 januari 1978. Till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. har för budgetåret 1976/77 anvisats ett reservationsanslag av 80 milj. kr. Nu föreslås ett tillskott på 100 milj. kr. i form av anslag på tilläggsbudget III.

NU 1976/77:38

3 Motionerna

Yrkanden

De båda angivna motioner som har väckts med anledning av propositionen 1976/77:95 är

1976/77:1524 av herr Palme m. fl. (s), vari, såvitt här är i fråga, hemställs att riksdagen (2) som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av statens insatser för energisparande åtgärder inom näringslivet,

1976/77:1526 av herr Werner m. fl. (vpk), vari, såvitt här är i fråga, hemställs att riksdagen dels avslår propositionen 1976/77:95 i ifrågavarande del, dels (2) hos regeringen hemställer om att förslag till lag om obligatorisk samplanering av energiförsörjningen mellan alla från energisynpunkt betydelsefulla företag och berörda kommuner snarast föreläggs riksdagen.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är

1976/77:217 av herr Svanström (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att tillgången på nu outnyttjad vattenkraft i mindre åar och bäckar skyndsamt inventeras samt att formerna för dessa kraftkällors förnyade utnyttjande och formerna för statligt stöd till denna verksamhet utreds,

1976/77:393 av herr Adamsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till 1977/78 års riksmöte om stöd åt de svenska gasverken i enlighet med vad som anförts i motionen,

1976/77:865 av herr Granstedt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att begränsa användningen av belysning i skyltfönster och reklamskyltar samt av fasadbelysning och vägbelysning.

1976/77:881 av herr Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan att riksdagen 4.

hos regeringen begär förslag till lag om att processindustrier obligatoriskt skall tillvarata mottryckskraft,

5. hos regeringen begär förslag till lag om att den industriella värmeproduktionen obligatoriskt skall inordnas i den kommunala värmeplaneringen.

Motivering

I motionen 1976/77:1526 kritiseras det stöd till energibesparande investeringar som föreslås i propositionen 1976/77:95. Motionärerna anser att de industrier i vilka ett sådant stöd skulle kunna ge effekt är sådana som

1* Riksdagen IV76/77. 17 sami. Nr JS

NU 1976/77:38

f. n. har svaga framtidsförväntningar. Dessa investeringar är alls inte någon industrins ensak, anför motionärerna, utan förutsätter obligatorisk samplanering med kommuner och stat. I den mån dessa kan tillföras energi som nu slösas bort, blir detta en inkomst för företagen.

1 motionen 1976/77:881 kritiseras regeringens energipolitik. Denna är, säger motionärerna, helt präglad av marknadsfilosofins syn - regeringen avvisar varje form av styrande planering och tror sig kunna muta storföretagen till frivilligt sparande. Om utbyggnaden av kärnkraft skall kunna avbrytas är det emellertid nödvändigt att införa någon form av styrande planering. Nya energikällor bör utvecklas även om dessa på kort sikt inte anses ge tillräckligt kommersiellt utbyte åt privatkapitalet. Motionärerna hävdar att en ansvarsfull hushållning och en energipolitik i folkflertalets och de arbetandes intresse kräver lagstiftning och planering. Industrier som släpper ut spillvärme måste åläggas att samverka med det kommunala värmenätet och industrier som har mottryckskraft att utnyttja denna.

I motionen 1976/77:1524 anförs att det statliga programmet för energibesparing i näringslivet har pågått så länge och med så stora resursinsatser att tillräckligt underlag m. m. torde föreligga för att i särskild ordning utvärdera programmets effekter. Motionärerna räknar med att energikommissionen kommer att utvärdera bl. a. effekterna av insatserna för energibesparing i näringslivet. Det är därvid särskilt angeläget att kommissionen redovisar sina resultat på ett sådant sätt att det blir möjligt att bedöma om nuvarande bidragssatser är lämpligt avvägda med hänsyn till samhällets kostnader och till företagens kostnader och sparvinster. Kommissionen bör även undersöka om en totalt sett ökad spareffekt skulle kunna uppnås ifall den statliga subventionen för besparingsinvesteringar avpassades så att medlen kunde fördelas på ett större antal företag och sparprojekt.

Möjligheterna att utnyttja mindre vattendrag för elkraftsproduktion tas upp i motionen 1976/77:217. Motionären påpekar att det finns möjlighet att utvinna energi ur många små, tidigare utnyttjade forsar och fall i de mellansvenska och sydsvenska landskapens bäckar och åar. Många dammar och övriga elkraftsanordningar i dessa mindre vattendrag har varit i bruk ända till för kort tid sedan, anför motionären. Han hävdar att den ekonomiska satsningen därför bör kunna bli relativt blygsam och förmodligen direkt ekonomiskt lönsam om driften vid dessa anläggningar återupptas. I de fall då det kan bli fråga om mera omfattande rekonstruktionsarbeten borde dessa kunna planeras in som lämpliga AMS-arbeten.

I motionen 1976/77:393 behandlas den svenska stadsgasindustrins svåra ekonomiska läge. Motionärerna hävdar att det enda skälet för att på något längre sikt bibehålla de nu existerande gasverken är möjligheten att naturgas kan komma att introduceras i Sverige. Även om gasverkens energiomslutning är förhållandevis liten i jämförelse med de energimängder som blir aktuella vid en introduktion av naturgas, så representerar dock ledningsnäten ett visst värde, anför de. Vidare besitter personalen vid de svenska gasverken

NU 1976/77:38

värdefull kunskap om och erfarenheter av gashantering. Motionärerna erinrar om dels de olika utredningar som har gjorts beträffande möjligheterna att introducera naturgas i Sverige, dels de åtgärder som har vidtagits för att stödja de svenska stadsgasverken. De anser att ett rimligt stöd åt de svenska gasverken även bör ses som uttryck för en konkret vilja att använda naturgas i Sverige.

Användningen av belysning i skyltfönster och reklamskyltar och av fasadbelysning och vägbelysning behandlas i motionen 1976/77:865. Förbrukningen på dessa områden är, säger motionärerna, betydligt större än vad som kan anses motiverat vare sig av brottsförebyggande skäl, estetiska skäl och trafiksäkerhetsskäl eller med hänsyn till rimliga kommersiella intressen. Även om denna typ av belysning endast står för en begränsad del av den totala energikonsumtionen i landet är den dock inte obetydlig, hävdar motionärerna. Åtgärder för att begränsa belysningen skulle vara värdefulla inte endast genom besparingseffekten utan även från psykologisk synpunkt. Det är, anför motionärerna, ganska naturligt att det uppenbara slöseri som nu förekommer inverkar negativt på allmänhetens benägenhet att spara energi.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Utredning om stadsgasverkens ekonomiska situation

Statens industriverk har i samarbete med Svenska gasverksföreningen sammanställt en rapport med faktaunderlag beträffande stadsgasverkens situation (SIND 1976:4).

Utredningen behandlar Sveriges fem största gasverk, nämligen de i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg och Norrköping. Dessa verk omfattar 97 % av den totala stadsgasproduktionen. De är alla s. k. spaltanläggningar, baserade på lättbensin eller butan som råvara. Stadsgasen levereras till drygt 340 000 abonnenter, av vilka ca 75 % har s. k. ackordstaxa. Stadsgasverksamheten sysselsätter drygt 300 personer. De stadsgasverk som inte berörs av utredningen är belägna i Eskilstuna, Karlskrona och Örebro. Dessa verks produktion utgör ca 3 % av den totala produktionen vid stadsgasverken. De aktuella gasverken ingår samtliga som en verksamhetsgren av flera i en sammanhållen kommunal affärsverksamhet. För år 1976 budgeterades ett underskott i gasverksrörelsen av totalt 27,3 milj. kr., varav 23 milj. kr. föll på Slockholm.

Råvarukostnaderna utgör omkring hälften av gasverkens totalkostnader och har under de senaste åren utvecklats i en för gasrörelsens konkurrenssituation ogynnsam riktning. Taxehöjningar av den storlek som råvaruprishöjningarna kunde motivera har inte bedömts vara möjliga att genomföra. Samtliga gasverk utom det i Göteborg anger för den kommande femårsperioden försämrade rörelseresultat.

Utredningen har diskuterat vissa statliga åtgärder för att stödja stads -

NU 1976/77:38

gasindustrin. Ett införande av högstpris på lättbensin har med hänsyn till industrins försörjningsmöjligheter bedömts vara ogenomförbart. Total befrielse från energiskatt skulle enligt utredningen endast marginellt kunna påverka gasrörelsens ekonomiska utfall. Stadsgasindustrins beräknade investeringskostnader för beredskapslagring uppskattades år 1969 till ca 20 milj. kr. men torde, beräknar utredningen, i verkligheten ha blivit högre främst på grund av oljeprishöjningen. En samordnad upphandling till gasverken aven bestämd lättbensinkvalitet har diskuterats men visat sig omöjlig att organisera.

Utredningen konstaterar att de befintliga stadsgasverken vid en eventuell framtida introduktion av naturgas kan utnyttjas vad gäller såväl distributions- som produktionsanläggningar. Utredningen anser att stadsgasverkens personal här utgör en värdefull resurs.

Interpellationsdebatr om statligt stöd till gasverk

Statsrådet Johansson besvarade den 11 januari 1977 (RD 1976/77:52 s. 24) en interpellation (1976/77:51) av herr Adamsson ts) om stöd till gasverken. Interpellantén hade frågat om statsrådet var beredd att medverka till ett sådant stöd åt de svenska gasverken att dessa kan bibehållas i drift i avvaktan på att förutsättningarna klarnar för en framtida naturgasetablering i landet.

Statsrådet sade sig vara väl medveten om de ekonomiska svårigheter som har drabbat stadsgasverken som en följd av oljekrisen 1973-1974. Han hänvisade i sitt svar till den utredning om stadsgasverkens ekonomi och situation som statens industriverk har utfört. Statsrådet anförde att han mot bakgrund av bl. a. industriverkets utredning kommit till den slutsatsen att stadsgasverkens fortlevnad inte är en avgörande faktor i fråga om introduktion av naturgas i Sverige. Därmed faller också, menade han, det energipolitiska motivet för ett stöd åt stadsgasverken av det slag som interpellanten efterlyste. Det ankommer, ansåg statsrådet, på de berörda kommunerna att avgöra om och i vilken takt stadsgasverken bör avvecklas. Genom det nya naturgasbolaget Swedegas AB, i vilket både statliga och kommunala intressen är företrädda, bör kommunerna kunna få ett så tillförlitligt underlag som möjligt för sina bedömningar. Statsrådet erinrade vidare om att riksdagen, mot bakgrund av stadsgasindustrins ekonomiska svårigheter, nyligen på förslag av regeringen har medgett uppskov med beredskapslagring av stadsgas. Avslutningsvis anförde statsrådet att regeringen inte anser att det i dagens situation finns tillräckliga energipolitiska skäl för stöd till stadsgasverken. Några ytterligare åtgärder sades därför inte vara aktuella.

NU 1976/77:38

7 Skyll- och reklambelysning

Energisparkommittén har bl. a. fått i uppdrag att undersöka möjligheterna att införa direkta restriktioner eller förbud för visst slag av energianvändning. Kommittén har i februari 1976 till regeringen lämnat en rapport om sitt uppdrag. Av denna framgår bl. a. följande. Kommittén har undersökt möjligheterna för införande av förbud mot skylt- och reklambelysning under tiden 23.00-07.00. Energibesparingen vid ett sådant förbud skulle inte bli särskilt stor, men eftersom just denna typ av energianvändning upplevs som överflödig av många skulle ett sådant förbud ha god psykologisk effekt, ansåg kommittén. Rikspolisstyrelsen har emellertid i ett yttrande över förslaget avrått från förbudslinjen. Skälen till detta är att styrelsen för sin del rekommenderar en viss belysning av säkerhetsskäl i lokaler eller uppställningsplatser med stöldbegärligt gods.

Kommittén har med beaktande av dessa synpunkter beslutat att inte f. n. förorda några förbud på detta område. Däremot har kommittén beslutat att ta upp diskussioner med rikspolisstyrelsen för att i samråd utarbeta rekommendationer till handeln.

Beträffande trafikbelysningen har kommittén f. n. avfört tanken på restriktioner efter att ha tagit del av en undersökning som har gjorts av trafiksäkerhetsverket. Undersökningen genomfördes i Göteborg i samband med oljekrisen 1973-1974. Den visar att riskerna för trafikolyckor ökar vid minskad trafikbelysning. En undersökning i England visar på samma resultat.

Tidigare behandling av motioner rörande utnyttjande av vattenkraft i mindre vattendrag

Näringsutskottet har åren 1974, 1975 och 1976 behandlat motioner som rört utnyttjande av vattenkraft i mindre vattendrag. Utskottet hänvisade förra året (NU 1975/76:42) till en inventering av små vattendrag som pågick i Svenska kraftverksföreningens regi. Vidare redovisades att regeringen i januari 1976 har medgett bidrag till hälften av kostnaden för det utvecklingsarbete beträffande små vattenkraftverk som Kraftverksföreningen avsåg att genomföra. Utskottet underströk att alla möjligheter att ta till vara vattenkraften bör undersökas, detta inte minst mot bakgrund av att det råder betydande osäkerhet om möjligheterna att - enligt planerna - öka produktionen av vattenkraft med 5 TWh fram till år 1985. Motionsyrkandet avslogs av riksdagen efter att av utskottet ha avstyrkts med hänvisning till att resultatet och utvärderingen av utvecklingsarbetet borde avvaktas innan beslut om ytterligare åtgärder fattas. Centerpartiets företrädare i utskottet reserverade sig till förmån för motionsyrkandet.

NU 1976/77:38

8 Utskottet

Om stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet förstärks kan ytterligare avsevärda energibesparingar uppnås, uttalar föredragande statsrådet i budgetpropositionen. För budgetåret 1977/78 anges medelsbehovet till 170 milj. kr., vilket är mer än dubbelt så mycket som det belopp som hittills har anvisats för det nu löpande budgetåret. Större delen av bidragen bör, uttalas det, avse åtgärder inom industriella processer. Av anslaget beräknas sammanlagt 125 milj. kr. gå till åtgärder i näringslivet, avseende byggnader, processer, spillvärme, industriell mottryckskraft m. m. En del ändringar föreslås i grunderna för bidragen. Ändringarna medför att bidrag kan utgå i flera fall och med större belopp än nu. Utskottet har ingen erinran mot dessa ändringar eller mot vad som i övrigt föreslås i den här aktuella delen av budgetpropositionen.

En tidsbegränsad förstärkning av det statliga stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet föreslås i propositionen 1976/77:95. Syftet med förstärkningen är i första hand att stimulera industrins investeringar och därmed förbättra sysselsättningsläget. Stödet skall utgå i form av ett särskilt tillägg som skall kunna medges utöver bidrag som lämnas enligt förordningen (1975:422) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet. Särskilda medel härför föreslås ställas till förfogande under innevarande budgetår i form av ett reservationsanslag på 100 milj. kr. 1 motionen 1976/77:1526 avvisas detta förslag. Motionärerna menar att energibesparande investeringar inte kan ses som en industrins ensak utan förutsätter en obligatorisk samplanering med kommunerna och staten. Utskottet finner den föreslagna förstärkningen av det statliga stödet till energibesparande åtgärder välmotiverad och tillstyrker alltså propositionen 1976/77:95 i denna del.

I den nyss angivna motionen begärs att regeringen skall lägga fram förslag till lag om obligatorisk samplanering av energiförsörjningen mellan alla från energisynpunkt betydelsefulla företag och berörda kommuner. Förslag som likaledes syftar till en rättslig reglering av kommunernas och industriföretagens energiplanering förs fram i motionen 1976/77:881. De går ut på att processindustrin skall åläggas att tillvarata mottryckskraft och att den industriella värmeproduktionen obligatoriskt skall inordnas i den kommunala värmeplaneringen.

Statens industriverk har i rapporten (SIND 1976:03) Tätorternas och den tunga industrins energiförsörjning bl. a. tagit upp möjligheten att ta till vara spillvärme från industrin och att bygga ut produktionen av elkraft vid mottrycksanläggningar inom industrin. I propositionen påpekas att många orter saknar ett utbyggt fjärrvärmenät, som gör det möjligt att ta till vara spillvärme från industriella processer. Frågan om hur de finansiella förutsättningarna för utbyggnad av fjärrvärme skall utformas bereds f. n. inom regeringskansliet. I det ovan behandlade avsnittet i budgetpropositionen anför

NU 1976/77:38

föredragande statsrådet att regeringen har för avsikt att presentera ett långsiktigt program för effektivare energianvändning bl. a. i industriella processer och att energikommissionen har i uppdrag att ta fram underlag för utformningen av ett sådant program. Utskottet vill även erinra om att enligt förslag i propositionen 1976/77:129 kommunerna skall åläggas ett planeringsansvar på energiområdet. Detta ansvar innebär bl. a. att kommun är skyldig att undersöka förutsättningarna för att genom samverkan med annan kommun eller med andra betydande intressenter på energiområdet gemensamt lösa frågor som har betydelse för energihushållningen eller energitillförseln.

En rad åtgärder har alltså redan vidtagits för att åstadkomma en effektivare energianvändning, och andra planeras. Förslagen i de båda motionerna syftar till mera långtgående statliga regleringsåtgärder än utskottet är berett att förorda. Utskottet avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionen 1976/77:1524 erinras om att energikommissionen har i uppdrag bl. a. att analysera energikonsumtionens utveckling samt hittills vidtagna hushållningsåtgärder. Motionärerna anser att det är särskilt angeläget att kommissionen redovisar sina resultat på ett sådant sätt att det blir möjligt att bedöma om nuvarande bidragssatser är lämpligt avvägda med hänsyn till samhällets kostnader samt till företagens kostnader och de vinster företagen kan göra på energi besparandet. De vill att riksdagen skall uttala sig för en sådan utvärdering av statens insatser för energibesparande åtgärder inom näringslivet.

Statens industriverk, som administrerar bidragsverksamheten, genomför f. n. en undersökning av effekterna av bidragen till energibesparande åtgärder inom näringslivet. Denna beräknas bli färdigställd under sommaren 1977. Det önskemål som förs fram i motionen 1976/77:1524 är alltså i sak tillgodosett. Utskottet finner inte skäl att förorda någon framställning från riksdagen om att energikommissionen skall få i uppdrag att göra en särskild utvärdering.

I motionen 1976/77:217 föreslås att tillgången på tidigare utnyttjad men numera outnyttjad vattenkraft i mindre åar och bäckar skyndsamt skall inventeras. Vidare vill motionären att formerna för förnyat utnyttjande av sådana kraftkällor och formerna för statligt stöd till denna verksamhet skall utredas. Svenska kraftverksföreningens utvecklingsavdelning (VAST) har inventerat förekomsten av små vattenkraftverk. VAST bedriver f. n. med statligt stöd ett utvecklingsprojekt som syftar till att planlägga möjligheterna att genom standardisering, mekanisering och automatisering sänka kostnaderna för att bygga och driva små vattenkraftverk. 1 det ovan behandlade avsnittet i budgetpropositionen aviseras att industriverket skall få i uppdrag att på grundval av resultatet av VAST:s utvecklingsarbete utreda frågor om bidrag för nyanskaffning, nyanläggning eller upprustning av små konventionella vattenkraftverk. Utskottet finnér att motionärens önskemål i stort sett är tillgodosett och att någon åtgärd från riksdagens sida alltså inte nu är påkallad.

NU 1976/77:38

10 Hemställan i motionen 1976/77:393 går ut på att regeringen vid nästa riksmöte skall förelägga riksdagen förslag om stöd åt de svenska gasverken enligt uppslag som har kommit fram genom en utredning i statens industriverks regi. Ett skäl för att behålla de nu existerande gasverken är enligt motionärerna de planer som finns på att introducera naturgas i Sverige.

Utskottet vill erinra om att det f. n. pågår undersökningar om möjligheterna att införa naturgas i Danmark och Sydsverige. Från svensk sida planeras och samordnas detta arbete av Swedegas AB. I propositionen 1976/77:125 föreslås ett anslag av 10 milj. kr. till lån för förprojektering av naturgasledningar. Föredragande statsrådet uttalar där att det är angeläget att de möjligheter till försörjning med naturgas som nu öppnas blir grundligt prövade. Han understryker dock att förutsättningarna för en-import av naturgas till Sverige är osäkra.

De svenska stadsgasverken befinner sig i en svår ekonomisk situation. Det finns viss risk för att de kommer att läggas ned. Detta skulle medföra en kapitalförstöring i vad avser såväl tekniskt kunnande hos gasverkens personal som materiella resurser. Med hänsyn härtill och till de planer som föreligger på en introduktion av naturgas anser utskottet att frågan om stadsgasverkens situation och eventuella åtgärder för att stödja dem från samhällets sida noga bör följas. Utskottet förutsätter att regeringen snarast tar kontakt med Svenska gasföreningen för överläggning om dessa frågor. Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att motionen 1976/77:393 lämnas utan åtgärd.

Den fråga som tas upp i motionen 1976/77:865 rör möjligheten att spara energi genom att begränsa användningen av belysning i skyltfönster och reklamskyltar och av fasadbelysning och vägbelysning. Motionärerna önskar att regeringen skall vidta åtgärder i detta syfte. Som framgår av redovisningen i det föregående har energisparkommittén undersökt frågan. Kommittén har med hänsyn bl. a. till rikspolisstyrelsens och trafiksäkerhetsverkets negativa inställning kommit till att sådana förbud inte bör införas. Kommittén utarbetar f. n. i samråd med rikspolisstyrelsen rekommendationer om belysning i skyltfönster. Utskottet vill vidare erinra om att energikommissionen i sitt arbete beaktar även de problem som motionärerna har aktualiserat. Utskottet avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:100 bilaga 17 punkten E 5

a) godkänner de av föredragande statsrådet förordade ändringarna av grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder i näringslivet,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibespa -

NU 1976/77:38

rande åtgärder inom näringslivet samt till prototyper och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 25 000 000 kr. under budgetåret 1978/79 och högst 15 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

c) till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 170 000 000 kr.,

2. beträffande särskilt tillägg till statsbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:95 bilaga 3 punkten 2 och med avslag på motionen 1976/77:1526 i ifrågavarande del

a) godkänner vad föredragande statsrådet har förordat rörande särskilt tillägg till statsbidrag till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet,

b) till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. på tilläggsbudget lil till statsbudgeten förbudgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

3. beträffande lagstiftning om obligatorisk samplanering av energiförsörjning att

riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:881 yrkandena 4 och 5,

b) motionen 1976/77:1526 yrkandet 2,

4. beträffande utvärdering av statens insatser för energibesparande åtgärder inom näringslivet

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1524 yrkandet 2,

5. beträffande utnyttjande av mindre vattendrag för elkraftproduktion att

riksdagen avslår motionen 1976/77:217,

6. beträffande stöd lill gasverk

att riksdagen avslår motionen 1976/77:393,

7. beträffande begränsning av belysning i skyltfönster m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:865.

Stockholm den 10 maj 1977

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Hovhammar (m), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), fru Hansson (s), fru Oskarsson (c), herrar Siegbahn (m), Häll (s), Olsson i Järvsö (c), Holger Bergqvist i Göteborg (fp), fru Radesjö (s), herrar Sivert Andersson i Stockholm (s), Johansson i Ljungby (s) och Wästberg i Stockholm (fp).

NU 1976/77:38

12 Reservation

beträffande utvärdering av siarens insatser för energibesparande åtgärder inom näringslivet (mom. 4) av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, fru Hansson, herr Häll, fru Radesjö, herrar Sivert Andersson i Stockholm och Johansson i Ljungby (alla s) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Statens industriverk” och slutar med "särskild utvärdering” bort ha följande lydelse:

Den undersökning av effekterna av de statliga insatserna för energibesparing i näringslivet som statens industriverk nu genomför bör kompletteras. Utskottet finnér det angeläget att energikommissionen undersöker om en totalt sett ökad spareffekt skulle kunna uppnås om den statliga subventionen för besparingsinvesteringar fick en sådan utformning att medlen kunde fördelas på ett större antal företag och sparprojekt. Utskottet tillstyrker alltså ifrågavarande yrkande i motionen 1976/77:1524.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1524 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 55076 Stockholm 1977