Med anledning av propositionen 1976/77:139 om vissa varvsfrågor jämte motioner

NU 1976/77:53

Näringsutskottets betänkande 1976/77:53

med anledning av propositionen 1976/77:139 om vissa varvsfrågor jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dets propositionen 1976/77:139 (industridepartementet), vari framläggs förslag om bl. a. garantier till svensk varvsindustri, garantier och lån till svenska fartygsbeställare och bildande av en statlig varvskoncern,

dels 16 motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels en motion - om statlig etablering inom rederinäringen - som har väckts under allmänna motionstiden.

Propositionen och motionerna redovisas nedan.

Synpunkter och önskemål i ärendet har inför utskottet framförts dels av representanter för Sveriges varvsindustriförening, dels av representanter för ett tiotal företag vilka fungerar som underleverantörer till varven. Varvsindustriföreningen har sedan inkommit med en skrivelse.

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att ett temporärt statligt stöd till svenska fartygsbeställare införs, bestående av avskrivningslån som kan uppgå till 30 % av kontraktspriset på beställda fartyg och kreditgarantier intill 70 96 av kontraktspriset. För avskrivningslånen beräknas ett belopp av högst 1 300 milj. kr. Ramen för kreditgarantier t. o. m. den 30 juni 1980 föreslås bli fastställd till 3 100 milj. kr. Vidare föreslås fortsatta och utvidgade garantier till svensk varvsindustri. Som ramar för tiden intill utgången av år 1979 anges dels 4 850 milj. kr. - utöver tidigare rambelopp - för garantier avseende finansiering i anslutning till produktion av fartyg, dels ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst 2 000 milj. kr. för garantier avseende finansiering i anslutning till färdigställda fartyg, producerade i varvsföretagens egen regi.

I propositionen begärs ett anslag av 45 milj. kr. för förvärv av Saléninvest AB:s aktier i AB Götaverken. Vidare föreslås att staten förvärvar Statsföretag AB:s aktier i AB Götaverken, Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB. Företagen föreslås bli sammanförda till en statlig varvskoncern under ett särskilt moderbolag. Därtill föreslås att 400 milj. kr. anvisas för aktieteckning i moderbolaget, att 435 milj. kr. tillförs koncernen i form av ak 1

Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 53

NU 1976/77:53

tieägartillskott och att statens lån till Uddevallavarvet AB om 40 milj. kr. får omvandlas till eget kapital i bolaget.

Det föreslås vidare att staten t. o. m. utgången av år 1978 förden föreslagna statliga varvskoncernen intill ett sammanlagt belopp av högst 800 milj. kr. ställer värdegarantier avseende täckning av eventuella förluster i anslutning till produktion och försäljning av fartyg.

I propositionen föreslås även att 859 milj. kr. anvisas för att täcka förluster m. m. vid Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB.

Förslag

I propositionen föreslås att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för lämnande av garantier till svensk varvsindustri som chefen för industridepartementet har förordat,

2. godkänner de riktlinjer för lämnande av garantier och lån till svenska fartygsbeställare som chefen för industridepartementet har förordat,

3. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att fr. o. m. den 1 juli 1977 till utgången av år 1979 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri dels - utöver tidigare bemyndigande - till ett sammanlagt belopp av högst 4 850 000 000 kr. avseende finansiering i anslutning till produktion av fartyg, dels intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst 2 000 000 000 kr. avseende finansiering i anslutning till färdigställda fartyg, producerade i varvsföretagens egen regi,

4. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att fr. o. m. tiden den 1 juli 1977 till utgången av juni 1980 ikläda staten garantier till svenska fartygsbeställare till ett sammanlagt belopp av högst 3 100 000 000 kr. avseende upplåning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv,

5. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att fr. o. m. den 1 juli 1977 till utgången av år 1978 ikläda staten garantier till varvsföretag ingående

1 en statlig varvskoncern till ett sammanlagt belopp av högst 800 000 000 kr. avseende förlusttäckning i anslutning till produktion och försäljning av fartyg,

6. bemyndigar regeringen godkänna avtal med Saléninvest AB angående beställningar av vissa kylfartyg i vad det innefattar avvikelse från de under

2 angivna riktlinjerna,

,7. medger att statens lån till Statsföretag AB om 25 000 000 kr. får användas till förvärv av bolagets aktier i AB Götaverken,

8. medger att statens lån till Uddevallavarvet AB om 40 000 000 kr. får användas till förvärv av aktier i bolaget,

9. till Avskrivningslån till svenska beställare av fartyg för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 300 000 000 kr.,

10. till Förvärv av aktier i AB Götaverken på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisar

NU 1976/77:53

ett investeringsanslag av 45 000 000 kr.,

11. till Förvärv av Statsföretag AB:s aktier i Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB för budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 135 000 000 kr.,

12. bemyndigar regeringen att enligt de riktlinjer som chefen för industridepartementet har förordat bilda ett aktiebolag för att vara moderbolag inom en statlig varvskoncern,

13. till Förvärv av aktier i moderbolaget i den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.,

14. till Medeistillskott till moderbolaget i den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 435 000 000 kr.,

15. till Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

16. till Täckande av förluster vid Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten förbudgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 859 000 000 kr.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:

1976/77:1611 av herr Torwald m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande dels det s. k. Lindholmenprojektet, dels lokaliseringen av den statliga varvskoncemens moderbolag,

1976/77:1612 av herr Petersson i Röstånga m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att minskningen av antalet anställda vid Öresundsvarvet skall ske genom naturlig avgång,

2. hos regeringen hemställer om att nylokaliseringen till Landskrona skall ha högsta prioriteringsgrad och även innefatta industriell verksamhet,

3. uttalar att Öresundsvarvet skall vara en fristående enhet inom den nya statliga varvskoncernen,

1976/77:1621 av herrar Rosqvist (s) och Nilsson i Kalmar (s), vari hemställs att riksdagen beslutar att de statliga stödåtgärder som beslutas för svensk varvsindustri ges en sådan inriktning att konkurrensneutraliteten mellan svenska varv bibehålls,

1976/77:1624 av herr Bengtsson i Landskrona m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

NU 1976/77:53

1. uttalar att antalet anställda vid Öresundsvarvet fram t. o. m. 1979 får reduceras med högst 350 personer och att detta skall ske genom naturlig avgång,

2. hos regeringen hemställer att nylokalisering till Landskrona och Landskronaregionen av industriell och annan verksamhet genomfors i takt med nedskärningen av antalet anställda vid Öresundsvarvet,

3. beslutar att den nya varvskoncernen organiseras i enlighet med vad som i motionen anförts,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökade resurser för skeppsteknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet,

1976/77:1625 av herr Holger Bergqvist i Göteborg m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande i Göteborg av ett utvecklingscenter för alternativa verksamheter,

1976/77:1626 av herr Blomkvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att den av regeringen föreslagna delegationen med uppgift att komma till rätta med de sysselsättningspolitiska problemen i Göteborgsregionen även bör uppdras omfatta berörda delar inom Skaraborgs län,

2. hos regeringen begär att en kartläggning av följderna av varvskrisen för varvens underleverantörer genomförs,

3. beslutar att varvens inköp av varor och tjänster i första hand skall ske från svenska underleverantörer,

1976/77:1627 av herrar Hagel (-) och Lövenborg (-), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar sig för förstatligande av den avgörande delen av den svenska varvs- och rederinäringen,

2. hos regeringen begär utredning av u-ländemas och de socialistiska ländernas tonnagebehov samt att förslag till långfristiga krediter för fartygsexport till dessa länder utarbetas,

1976/77:1628 av herr Hugosson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen i samband med behandlingen av propositionen 1976/77:139 beslutar om Lindholmenprojektets genomförande,

1976/77:1629 av herr Håkansson i Rönneberga m. fl. (c, m), vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar

1. att i propositionen föreslagna personalminskningar vid Öresundsvarvet av riksdagen noga prövas och att eventuell nedskärning bör ligga i nivå med den naturliga avgången,

2. att, om ändå en nedskärning görs enligt propositionen, en delegation tillsätts för Landskronaområdet med liknande sammansättning och direktiv som den för Göteborgsregionen föreslagna,

3. att moderbolaget i den statliga varvskoncernen begränsar sin verksamhet till finansiering och fastställande av planer för de i koncernen ingå -

NU 1976/77:53

ende dotterbolagen, men att dessa i sin verksamhet i övrigt bereds en mycket hög grad av självständighet,

4. att moderbolaget fär sitt säte på lämplig neutral plats,

5. att AB Götaverken uppdelas på tre bolag: Arendalsvarvet, Cityvarvet och Motorfabriken, vilka liksom övriga i koncernen ingående bolag, dvs. Uddevallavarvet, Öresundsvarvet, Sölvesborgs och Finnboda varv samt Karlskrona varvet, inorganiseras direkt under moderbolaget,

1976/77:1630 av herr Johansson i Arvika m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen uttalar att den föreslagna delegationen för att komma till rätta med sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen också får i uppdrag att belysa problemen i Värmlands län och att föreslå nödvändiga åtgärder för att lösa problemen,

1976/77:1631 av herr Lindblad (fp) och fru Håkansson (fp), vari hemställs att riksdagen

1. i skrivelse till regeringen begär en belysning av olika möjligheter att ha reservprojekt, t. ex. i form av en Spica-serie med nyttjande av befintlig vapenmateriel, därest Karlskronavarvet får en beställningssvacka som hotar varvets långsiktiga kompetens,

2. uttalar sig för att ett svenskt havsforskningsfartyg bör studeras för beslut de närmaste åren,

3. godtar att Karlskronavarvet inordnas i en statlig varvskoncern men att det därvid är viktigt att varvets speciella karaktär - inte minst för landets säkerhetspolitik - tillgodoses genom att företagsledningen får behålla mesta möjliga självständighet när det gäller inriktning och drift,

1976/77:1632 av fru Lindquist (m), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen framförts beträffande det s. k. Lindholmenprojektet,

1976/77:1633 av herr Nilsson i Uddevalla m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär ersättningsverksamhet i Uddevallaregionen vid nedskärningar av antalet anställda vid Uddevallavarvet,

2. ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om en förstärkning av de regional- och arbetsmarknadspolitiska insatserna i Uddevalla samt i mellersta och norra Bohuslän,

1976/77:1634 av herr Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. i fråga om statligt stöd till fartygsbeställare ger regeringen till känna vad som anförs i motionen,

2. i fråga om organisationen av de statliga varven ger regeringen till känna vad som anförs i motionen,

3. till Medelstillskott till moderbolaget i den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande

NU 1976/77:53

till regeringens förslag med 65 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 500 000 000 kr.,

4. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1977/78 anvisar ett i förhållande till riksdagens beslut med 11000000 kr. förhöjt reservationsanslag av 291 500 000 kr.,

5. till Avskrivningslån till svenska beställare av fartyg för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 100 000 000 kr. minskat reservationsanslag av 1 200 000 000 kr.,

6. i fråga om det s. k. Lindholmenprojektet ger regeringen till känna vad som anförs i motionen,

7. hos regeringen begär utredning av fraktfart i statlig regi i enlighet med vad som anförs i motionen,

1976/77:1635 av herr Siegbahn m. fl. (m, c, fp), vari hemställs att riksdagen bemyndigar regeringen att, om särskilda skäl föreligger, från fall till fall helt eller delvis avstå från regeln om återvinning av avskrivningslånen,

1976/77:1636 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag till förstatligande av Kockums varv,

2. hos regeringen hemställer om förslag till förstatligande av rederinäringen,

3. i övrigt uttalar sig för det sjupunktsprogram som finns i motionen och hos regeringen hemställer om initiativ och förslag till åtgärder som föranleds av detta program.

Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är

1976/77:533 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar sig för en statlig etablering inom en avgörande del av rederinäringen och för beviljande av långfristiga krediter för totala frakt-, fartygsoch varvsprojekt,

2. i ovan anförda syfte jämväl prövar frågan om förstatligande av varvsföretag med byggande av fartyg över 5 000 ton d w och hos regeringen hemställer om skyndsamt initiativ till utredning av förordade förslag.

Skrivelse från Sveriges varvsindustriförening

Sveriges varvsindustriförening har i skrivelse till utskottet framställt önskemål bl. a. om vissa modifikationer i de föreslagna riktlinjerna för garantier och lån till svenska beställare av fartyg. Önskemålet går ut på att en ”fri ram” av 325 milj. kr. - motsvarande 25 % av totalramen för avskrivningslån,

1 300 milj. kr. - skall ställas till varvens förfogande utan villkor om återvinning m. m. Denna fria ram skulle kunna utnyttjas dels vid försäljning till svenska redare i fall då en affär inte kan komma till stånd på de villkor som anges i propositionen, dels på exportmarknaden för att varven skall

NU 1976/77:53

kunna vidmakthålla kontakten med den gamla kundkretsen, så att marknadsandelar inte förloras till andra varvsnationer. Det önskade beloppet skulle fördelas på åren 1978 och 1979 och fördelas mellan varven av regeringen (industridepartementet), gärna efter förslag av Varvsindustriföreningen.

Utskottet

Inledning

Tredje året i följd har riksdagen nu att ta ställning till förslag om nya åtgärder som föranleds av varvsindustrins alltmer kännbara problem. År 1975 övertog staten Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB. Syftet var att temporärt lösa den kris som hade uppstått i detta företag. Året därpå beslöts att Eriksberg skulle samordnas med AB Götaverken. Staten blev i detta sammanhang majoritetsdelägare i Götaverken. Systemet med statliga garantier till svensk varvsindustri utvidgades år 1976 till att omfatta också lagerproduktion av fartyg.

Regeringen tillkallade i november 1976 en analysgrupp med uppgift att bl. a. utarbeta en långsiktig verksamhetsplan för en statlig varvskoncern. Analysgruppen har avlämnat en rapport i februari 1977. Det marknadsperspektiv för den svenska varvsindustrin som analysgruppen redovisar pekar på en fortsatt kraftig obalans mellan efterfrågan och tillgång på fartygstonnage under resten av 1970-talet. Det kan komma att dröja flera år in på 1980-talet innan balans uppstår på nytt.

Världens totala varvsindustri kännetecknas f. n. av en avsevärd överkapacitet. Bl. a. genom OECD har på senare tid gjorts ansträngningar att åstadkomma en samordnad nedtrappning av varvskapaciteten. Resultaten härav har emellertid varit begränsade. För Sveriges del är problemet särskilt bekymmersamt därför att varvsindustrin i vårt land utgör en avsevärt större del av näringslivet än i övriga stora varvsländer.

1 detta läge har nu i propositionen 1976/77:139 lagts fram förslag om ytterligare varvspolitiska stödåtgärder. Tre huvudprinciper för detta statliga stöd anges. Det skall vara avgränsat i tiden och syfta till att överbrygga temporära svårigheter. Det skall bidra till att den reduktion av den svenska varvsindustrins kapacitet som är nödvändig sker i balanserad takt och i socialt acceptabla former. Det får - självfallet - inte bidra till nyetableringar inom den svenska varvsindustrin.

De åtgärder som föreslås är av skilda slag. Av generell betydelse för de svenska varven blir ett nytt statligt stöd till fartygsbeställare och fortsatta fartygskreditgarantier för varven. För den statliga varvssektorns del föreslås att de berörda varven snarast samlas i en gemensam företagsgrupp. En koncern bildas alltså av Götaverken - med dess olika enheter Karlskronavarvet och Uddevallavarvet. Läget nödvändiggör att den statsägda varvskoncernen får finansiellt stöd i olika former.

Ett stort antal motioner har väckts med anledning av propositionen. Hu -

NU 1976/77:53

vudlinjerna i denna godtas allmänt. Bara på enstaka punkter finns ändringsförslag eller kompletterande önskemål. Huvudparten av motionsyrkandena gäller frågor av närmast regionalpolitisk art.

En grundtanke i propositionen är att statsmakterna skall underlätta för den svenska varvsindustrin att anpassa sig till den ändrade marknadssituationen genom en neddragning av den samlade kapaciteten. En av analysgruppens uppgifter har varit att ange riktlinjer för en fortsatt reduktion av sysselsättningen vid varven. Enligt dess förslag skulle antalet sysselsatta i nybyggnadsverksamhet vid de stora varven - Götaverkens olika anläggningar, Uddevallavarvet, Karlskronavarvet och Kockums - vid utgången av år 1979 komma att uppgå till 16 800 personer. År 1974 var motsvarande antal ca 26 000 personer. Analysgruppens förslag innebären minskning med drygt 1 000 personer utöver en redan förut planerad reduktion med ca 5 600 personer. Neddragningen av varvskapaciteten drabbar emellertid också drygt 1 000 s. k. entreprenadanställda vid varven och dessutom ett avsevärt antal anställda, beräknat till mellan 2 000 och 4 000, vid underleverantörsföretagen. Något riksdagsbeslut som direkt tar sikte på kapacitetsminskningen vid varven föreslås inte i propositionen. Minskningen blir snarast ett resultat av de beslut om garantier, kapitaltillskott osv. varmed riksdagen anger förutsättningar för varvsindustrins produktion. En relativt utförlig framställning av planerna beträffande sysselsättningen vid de olika varven lämnas emellertid i propositionen. De angivna sysselsättningstalen godtas i allt väsentligt i motionerna. Endast i fråga om ett av varven, Götaverken Öresundsvarvet AB i Landskrona, framförs ett yrkande som går emot propositionen. Utskottet tar upp denna fråga senare i betänkandet.

Statligt stöd till fartygsbeställare

Världens varvsindustri har i dagens läge få beställningar att konkurrera om. För de svenska varven är konkurrensläget besvärande. Det är stor skillnad mellan de fartygspriser som offereras från vissa utländska varv och de svenska varvens produktionskostnader. För att de svenska varven skall kunna få vissa nybeställningar föreslås i propositionen - på grundval av analysgruppens förslag - att ett statligt stöd til! fartygsbeställare införs. Stödet skall utgöras av dels avskrivningslån, som kan uppgå till 30 % av kontraktspris på beställt fartyg, dels statliga kreditgarantier intill 70 % av kontraktspriset och med tolv års löptid. I propositionen anges vilka säkerhetskrav m. m. som skall gälla för detta stöd. Särskild uppmärksamhet tilldrar sig den återvinningsrätt för staten som ingår i systemet. Återvinningsrätten skall gälla fem år efter leveranstidpunkten. Staten skall på detta sätt ha möjlighet att bli delaktig i den värdestegring som fartygen kan få. Denna skall i så fall delas mellan staten och fartygsbeställaren. Om fartyget säljs före utgången av femårsperioden skall återvinningsbeloppet efter särskild prövning fastställas med utgångspunkt i det marknadsvärde som råder vid

NU 1976/77:53

försäljningstillfället. Sådana avyttringar beräknas normalt inte bli aktuella. Vid överlåtelse inom två år från leveranstidpunkten skall hela lånebeloppet - utom avskrivning - återbetalas direkt. Den ekonomiska ram som ställs till förfogande enligt propositionen är garantier fram till utgången av juni 1980 till ett sammanlagt belopp av högst 3,1 miljarder kronor och för det närmaste budgetåret ett reservationsanslag av 1,3 miljarder kronor till avskrivningslån.

Det föreslagna statliga stödet till fartygsbeställare behandlas i två motioner.

I motionen 1976/77:1634 föreslås att reservationsanslaget till avskrivningslån räknas ned med 100 milj. kr. till 1,2 miljarder kronor. Denna reduktion ingår som ett led i en viss omfördelning av de resurser för stöd till varvsindustrin som föreslås i motionen. Motionärerna tar också upp frågan om återvinningsrätten. Man kan, menar de, inte utesluta att värdestegringen på fartyg som beställs med det nya stödet blir mycket kraftig. Den subventionering som avskrivningslånen innebär kan då te sig stötande. Mot denna bakgrund förordar motionärerna att en förnyad prövning av återvinningsrätten görs efter fem år. Därvid skall man antingen kunna förhandla om återvinningsbeloppets storlek eller besluta om förlängning av tiden för återvinning. Även i motionen 1976/77:1635 behandlas återvinningsrätten. Motionärerna anser att regeringen från fall till fall bör få avgöra om bestämmelserna för avskrivningslånen skall tillämpas. I vissa fall kan det enligt motionärerna vara omotiverat att begagna återvinningsregeln. Värdestegringen kan t. ex. bero på inflationen, och en strikt tillämpning av regeln om återvinning kan leda till att det svenska varvet förlorar ordern. Motionärernas yrkande är att regeringen skall bemyndigas att redan vid tecknandet av nybyggnadskontrakt helt eller delvis avstå från återvinningsregeln.

Sveriges varvsindustriförening har, som framgår av referat ovan (s. 6), till utskottet framfört önskemål om vissa modifikationer i riktlinjerna för beställningsstödet.

Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen om att som huvudregel \ skall gälla en återvinningsrätt för staten under fem år. I två avseenden vill utskottet komplettera de riktlinjer som i detta avseende anges i pro- i positionen. Utvecklingen beträffande försäljningspriser och frakter kan bli sådan att den mot slutet av femårsperioden pekar på starkt stigande eller ! tvärtom starkt sjunkande återvinningsvärde. 1 ett sådant läge kan det vara av intresse för såväl staten som beställaren att följa utvecklingen under ytterligare någon tid. Vardera parten bör då kunna påkalla förhandlingar om en framflyttning av tidpunkten för återvinningsdiskussionerna, dock längst till den tidpunkt då lånegarantin upphör. Regeringen bör vidare vara bemyndigad att för visst fall, om synnerliga skäl föreligger, vid beslutet om beställningsstöd eller senare efterge kravet på återvinningsrätt. Genom vad här sagts tillgodoses i viss mån önskemålen i båda motionerna.

Enligt riktlinjerna skall beställningsstöd kunna utgå till svenska fartygsbeställare. Denna princip ter sig naturlig. Utskottet finner det emellertid

1* Riksdagen 1976177. 17 sami. Nr 53

NU 1976/77:53

motiverat att motsvarande stöd i särskilda fall skall kunna utgå även när det gäller utländska beställningar vid svenska varv. Sådana fall kan vara då det gäller redare - i första hand i nordiskt land - som länge har anlitat varvet i fråga och beställningen har avgörande betydelse för sysselsättningen vid varvet. Det bör ankomma på regeringen att fatta beslut i här avsedda fall.

Det är angeläget att regeringen noga följer verkningarna av den nya stödformen. Om den - tillsammans med övriga åtgärder på varvsområdet - inte leder till den sysselsättning som har beräknats, bör regeringen återkomma till riksdagen med de förslag som kan bli aktuella i ett sådant läge.

Med ovan angivna modifikationer tillstyrker utskottet propositionens för! slag till riktlinjer för lämnande av garantier och lån till svenska fartygsbestälI lare. Utskottet tillstyrker också förslaget om garantiram.

Vad gäller anslag till avskrivningslån till svenska fartygsbeställare finnér utskottet det angeläget att hela det i propositionen föreslagna beloppet av 1,3 miljarder kronor anvisas. Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandet om att anslaget skall minskas med 100 milj. kr.

Fartygskreditgarantier till varven

En del av den lagerproduktion som varven nu bedriver i egen regi beräknas till följd av det nya statliga stödet till fartygsbeställare kunna omvandlas till produktion på order. Även fortsättningsvis måste emellertid garantier stå till förfogande för finansiering av fartyg som produceras i varvsföretagens egen regi. Riksgäldsfullmäktiges bemyndigande att ikläda staten sådana garantier föreslås nu ökas till att gälla sammanlagda belopp av högst 4 850 milj. kr. vad beträffar produktionsstadiet och högst 2 000 milj. kr. vad beträffar färdigställda fartyg. Kreditgarantierna för lagerproduktion föreslås utvidgade till att omfatta 85 % - mot nu 70 % - av varvens upparbetade självkostnad. Utskottet tillstyrker dessa förslag.

Avtal med Saléninvest AB

En av förutsättningarna vid bildandet av den förut omnämnda statliga varvsgruppen är att staten förvärvar även den del av aktierna i Götaverken som hittills har ägts av Saléninvest AB. Staten och Saléninvest har träffat ett avtal om denna aktietransaktion. Enligt avtalet betalar staten 45 milj. kr. för aktierna. Samtidigt förbinder sig Saléninvest att hos Götaverken beställa sex kylfartyg av ny typ, att levereras under åren 1978-1980. Den regel om återvinningsrätt som har berörts ovan skall inte gälla i detta fall. Fartygsbeställningarna har stor betydelse som beläggningstillskott för Götaverken. Utskottet tillstyrker förslaget om anslag för aktieförvärvet och har ingenting att erinra mot den avvikelse från de förut angivna riktlinjerna för lämnande av garantier och lån till svenska fartygsbeställare som innefattas i avtalet med Saléninvest.

NU 1976/77:53

11 Organisation av de statliga varven

Förslaget om samordning av den statliga varvsverksamheten inom en koncern har ursprungligen framlagts av en utredning, varvskommittén (I 1976:01), som tillsattes i maj 1976 för att se över den statliga varvsgruppens framtida organisatoriska struktur. Det har sedan tagits upp av den inledningsvis nämnda analysgruppen. Syftet är att genom en enhetlig organisation bilda grund för en effektiv framtida statlig varvsverksamhet. Industriministern framhåller i propositionen att det gäller att på ett övergripande och rationellt sätt kunna lösa de strukturella problem som kommer att finnas inom de berörda varven under lång tid. Ett kompletterande motiv för inrättande av en särskild koncernledning är att varvens verksamhet så vitt möjligt skall diversifieras. Om varvsgruppens organisation uttalas i propositionen att de enskilda varvsföretagen bör erhålla den rörelsefrihet som koncernledningen bedömer ekonomisk och rationell och att koncernledningen härvid bör överväga lämpligheten av att låta de olika varvsenheterna var för sig utgöra dotterbolag.

En rad motionsyrkanden anknyter till detta uttalande. I tre motioner berörs frågan om den statliga varvskoncernens uppdelning på dotterbolag. Götaverken är ju redan en koncern. Skall denna kvarstå som en delkoncern i den nya gruppen, eller skall de olika bolag som ingår däri bli dotterbolag direkt under det nya moderbolaget? I motionen 1976/77:1629 föreslås att Götaverkens rörelse i Göteborg skall uppdelas på tre bolag, Arendalsvarvet, Cityvarvet och Motorfabriken, och att dessa tillsammans med övriga varv inom koncernen - Öresundsvarvet, Sölvesborgs varvet och Finnboda Varv - samt Uddevallavarvet och Karlskronavarvet skall ställas direkt under moderbolaget. Resultatenheterna hos Götaverken har nu olika inriktning, påpekar motionärerna. De menar att det i många sammanhang har visat sig svårt att få fram klara uppgifter om de olika delarnas relativa lönsamhet. Om riksdagen i fortsättningen skall kunna ta ställning till om det är lönsamt att driva verksamheten vid det ena eller andra varvet måste samma spelregler gälla för alla, säger motionärerna. Det är detta syfte de vill främja med sitt organisationsförslag. De olika enheterna i Göteborg kan enligt detta bygga upp och utveckla sina egna företagsprofiler. Den nuvarande koncernadministrationen inom Götaverken behövs då inte längre utan kan i huvudsak fördelas på de olika bolagen. Ett likartat resonemang förs i motionen 1976/77:1624. Här begärs först och främst att Götaverkens varvsforetag i Landskrona, Sölvesborg och Stockholm skall bli dotterbolag direkt under moderbolaget. Koncernledningen föreslås vidare utreda om och när de icke varvsdrivande delarna av Götaverken, dvs. Götaverken Ångteknik och Calor-Celsiuskoncernen, också skall sättas under moderbolaget direkt eller ev. överföras till annan statlig ägargrupp. Tiden bör också få utvisa huruvida Götaverkens varv i Göteborg var för sig kan sättas under moderbolaget, säger motionärerna. Båda dessa motioner tar särskilt sikte på

NU 1976/77:53

12 Öresundsvarvets förhållanden. Motionen 1976/77:1612 ägnas helt åt frågor som rör detta varv. Motionärerna vill bl. a. att riksdagen skall uttala att Öresundsvarvet skall vara en fristående enhet inom den nya varvskoncernen, något som - vilket också betonas i den föregående motionen - har begärts av de fackliga organisationerna.

En närbesläktad fråga gäller dotterbolagens ställning inom den statliga varvskoncernen. Även den berörs i tre motioner.

I två fall rör det sig om önskemål som har generell räckvidd. Enligt motionen 1976/77:1634 bör organisationen utformas så, att de olika varvsenheterna får ett stort mått av självständighet, egna kvalificerade ledningar och styrelser och demokratiserat beslutsfattande. Varje enhets särart och kundprofil skall respekteras. Dessa riktlinjer överensstämmer med vad varvspersonalens fackliga organisationer har förespråkat. En likartad uppfattning uttrycks i motionen 1976/77:1629. Enligt yrkandet där skall moderbolaget begränsa sin verksamhet till finansiering och fastställande av planer för dotterbolagen. I sin övriga verksamhet skall dessa beredas en mycket hög grad av självständighet. Det får, menar motionärerna, sedan bli varvsledningarnas sak att finna former för ett nyttigt samarbete, t. ex. i fråga om forskning och utvecklingsarbete, marknadsanalys och marknadsbearbetning. Försäljningsbeslut etc. måste däremot bestämmas lokalt.

Motionen 1976/77:1631 för Karlskronavarvets talan. När varvet inordnas i en statlig varvskoncern måste, kräver motionärerna, dess speciella karaktär - av betydelse för landets säkerhetspolitik - tillgodoses genom att företagsledningen får behålla så stor självständighet som möjligt när det gäller inriktning och drift.

En allmän utgångspunkt för utskottets ställningstagande i organisationsfrågorna är att koncernledningen måste ges handlingsfrihet. Ledningen för en företagsgrupp som befinner sig i kris och vars sammanlagda kapacitet skall skäras ned måste få tillfälle att effektivt styra och samordna rörelsen i dess helhet med sikte på ett totalt sett så gynnsamt resultat som möjligt. När det gäller de båda grundläggande frågorna om koncernens uppdelning på enheter och om dotterbolagens ställning i förhållande till moderbolaget är vissa ytterligare uttalanden motiverade. Utskottet ansluter sig därvidlag i det väsentliga till det betraktelsesätt som kommer till uttryck i motionerna. Det synes naturligt att de enheter som nu ingår i Götaverken i regel inordnas direkt under moderbolaget i den nya koncernen. Det är betydelsefullt att varvsgruppens olika företag kan bevara den speciella profil som de har skaffat sig och som kan vara avgörande för deras marknadsposition. De bör alltså få behålla kvalificerade ledarfunktioner och äga ett stort mått av självständighet. Därigenom skapas förutsättningar för beslutsfattande i former som kan skapa engagemang och tillfredsställelse hos de anställda.

I fråga om lokaliseringen av varvsgruppens huvudkontor framförs i två motioner önskemål som strider mot varandra. I motionen 1976/77:1611 pläderas för att huvudkontoret förläggs till Göteborg. Genom att tillverk -

NU 1976/77:53

ningskapaciteten där dras ned, frigörs många skickliga tjänstemän med stor erfarenhet av varvsfrågor, framhåller motionärerna. Dessutom kommer även efter neddragningarna den största varvskapaciteten inom branschens statliga sektor att finnas i Göteborg. Det sistnämnda argumentet leder enligt motionen 1976/77:1629 till rakt motsatt slutsats. Det finns, hävdas här, en uttalad farhåga bland de varvsanställda i Landskrona och Uddevalla att den nya koncernledningen skall ta otillbörlig hänsyn till Göteborgsintressen. Det har ju under de senaste åren framför allt varit Göteborg som har haft varvsproblem. Tills vidare borde därför, menar motionärerna, för huvudkontoret väljas en lämplig neutral plats som ger koncernledningen möjligheter att lätt och fortlöpande upprätthålla förbindelser med de statliga myndigheter och de finansinstitut där den kommer att ha väsentliga kontaktytor.

I denna fråga måste, anser utskottet, varvsgruppens ledning självständigt få träffa avgörandet. Det ligger i sakens natur att den då kommer att i första hand vägledas av praktiska överväganden. Utskottet vill tillägga att koncernledningen oavsett förläggningsort måste förutsättas ha hela företagsgruppens bästa i sikte och undvika att på ett särskilt sätt engagera sig i de enheter som den geografiskt har närmast till. Det ankommer på regeringen att för aktieägaren-statens räkning medverka till att det i varvsgruppens styrelse blir önskvärd balans mellan olika regionala och lokala intressen.

Grunderna för sammansättningen av varvsgruppens och de olika dotterbolagens styrelser berörs i motionen 1976/77:1636. Det uppställs här som ett krav att de arbetande skall ha ett avgörande inflytande över den statliga varvsindustrins planering och styrning och att de anställda genom valda representanter skall ha majoritet i alla styrande organ.

Ett långtgående medinflytande för de anställda, organiserat i fasta former, tillhör numera - med stöd av lagstiftning - de grundläggande villkoren för verksamheten inom företagen. Vad de statliga varven beträffar måste statsmakterna givetvis mot bakgrund av hela varvsindustrins läge fästa särskilt avseende vid att de anställdas synpunkter och erfarenheter tas till vara. En majoritetsställning för de anställda är emellertid inte förenlig med den intresseavvägning som måste åstadkommas inom den statliga varvskoncernen liksom när det gäller statliga företag i övrigt. Utskottet avstyrker motionen 1976/77:1636 i den del som nu har berörts.

Härmed har utskottet i väsentliga stycken berört de riktlinjer som skall gälla för den föreslagna statliga varvsgruppens utformning och ledning. Utskottet tillstyrker att varvsgruppen bildas enligt de riktlinjer som framgår av propositionen och av vad ovan sagts. Likaså tillstyrker utskottet de ekonomiska dispositioner som i detta sammanhang föreslås i propositionen. Varvsgruppen bör sålunda organiseras under ett särskilt moderbolag utanför Statsföretag AB. Staten bör på föreslaget sätt förvärva Statsföretags aktier i Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB. Likaså bör lån från staten

NU 1976/77:53

till Statsföretag och till Uddevallavarvet på i propositionen angivet sätt omvandlas till aktiekapital. Totalt innebär de i propositionen föreslagna åtgärderna att staten såsom ensam ägare tecknar aktier i varvskoncernens moderbolag till ett värde av 900 milj. kr. Härav täcks 400 milj. kr. av ett särskilt investeringsanslag. Likviden i övrigt erläggs genom att staten överlåter sina aktier i Götaverken, Karlskronavarvet och Uddevallavarvet som apportegendom.

I ett par fall förutskickas att regeringen skall bestämma om aktierna skall tecknas till viss överkurs. Utskottet förutsätter att regeringen i så fall återkommer till riksdagen med förslag till avskrivningsanslag motsvarande de belopp som betalas som överkurs.

Enligt den ordning som fastställdes i samband med beslutet om inrättande av Statsföretag AB får riksdagen varje år en redogörelse för Statsföretags verksamhet genom att bolagets årsredovisning av regeringen överlämnas till riksdagen. Redogörelsen behandlas av näringsutskottet, som därvid - såsom har förutsatts - skaffar sig ytterligare kännedom om rörelsen genom direkt kontakt med företagsledningen och som redovisar resultatet av sin granskning för riksdagen. Ett par viktiga enheter kommer nu att brytas ut ur Statsföretagsgruppen och tillsammans med den nyförvärvade Götaverken-koncernen bilda en ny stor statlig företagsgrupp. Utskottet finner det naturligt att samma regler i fråga om redogörelse till riksdagen skall gälla för den nya varvsgruppen som för Statsföretag AB och föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd till regeringen.

I anslutning till frågorna om den statliga varvsgruppen vill utskottet fästa uppmärksamheten på den betydelse varvsrådet kan ha som organ för samråd och samarbete mellan de statliga varven, Kockums varv och de mindre varven i privat ägo. Utskottet förutsätter att varvsrådet kommer att rekonstrueras och aktiveras i samband med att den nya varvsgruppen träder i funktion.

Ett mera långtgående förstatligande av varvsindustrin påyrkas i motionerna 1976/77:533, 1976/77:1627 och 1976/77:1636. Enligt den sistnämnda bör även Kockums varv övertas av staten. Detta förslag innefattas i de yrkanden i de båda förstnämnda motionerna som går ut på att staten bör överta de privata varv som bygger fartyg på över 5 000 ton, alltså även Falkenbergs, Kalmar, Lödöse och Oskarshamns varv. Det finns enligt utskottets mening inte anledning att aktualisera en sådan nationalisering. Utskottet avstyrker alltså de båda motionerna såvitt nu är i fråga.

Finansiellt stöd till de statsägda varven

En nödvändig förutsättning för att bildandet av den statliga varvskoncernen skall få åsyftat resultat är att den får en ekonomisk ställning som bereder erforderlig grundtrygghet och handlingsförmåga. Utöver den ekonomiska insats som staten gör genom aktieteckningen förordas därför i pro -

NU 1976/77:53

positionen ytterligare finansiellt stöd till de statsägda varven. Genom ett system med värdegarantier - om totalt 800 milj. kr. under åren 1977 och 1978 - skall de statliga varven "i rimlig omfattning” kompenseras för förluster på fartygsproduktionen under de närmaste åren. Det gäller här förluster som uppkommer vid försäljningen av fartyg som under de senaste åren i brist på beställningar har producerats för varvens egen räkning. Ett engångsanslag av 859 milj. kr. har beräknats för den förlusttäckning som staten har åtagit sig i samband med förvärvet av Eriksbergs varv år 1975. Inga invändningar har rests mot dessa förslag, och de tillstyrks av utskottet.

Ytterligare föreslås att varvskoncernens moderbolag utöver aktiekapitalet får ett medelstillskott av 435 milj. kr. Av detta belopp avses 375 milj. kr. som ett bidrag för att öka soliditeten. En station för tankrengöring och mottagning av ballastvatten planeras bli uppförd vid Götaverken Cityvarvet i Göteborg. Anläggningskostnaden, beräknad till 50 milj. kr., kan till hälften täckas genom ett generellt statligt bidrag till svenska varv som riksdagen nyligen har beslutat om. Återstoden av kostnaden skall täckas genom det nämnda medelstillskottet. Slutligen ingår i detta medel för investeringar och andra åtgärder som syftar till en diversifiering av verksamheten vid de statliga varven. Analysgruppen har i sin rapport rekommenderat att varven försöker komplettera sin nybyggnadsverksamhet med annan tillverkning. Enligt dess förslag skulle 100 milj. kr. avsättas till en separat fond för projektering av alternativ verksamhet. Regeringen föreslår ett belopp av 35 milj. kr. i ett första steg. Industriministern anför att han inte utesluter att ytterligare medel för ändamålet kan komma att behövas i ett andra steg men att de närmaste årens verksamhet dessförinnan bör utvärderas.

I motionen 1976/77:1634 begärs att medelstillskottet bestäms till 500 milj. kr., så att analysgruppens nämnda förslag kan realiseras i full utsträckning.

Enighet råder om att varven bör ta upp andra aktiviteter vid sidan av skeppsbyggnadsverksamheten och att den statliga varvskoncernen behöver ett särskilt medelstillskott för att finansiellt rå med detta. Förslaget i propositionen om 35 milj. kr. för ändamålet åtföljs av ett uttalande som ställer i utsikt ytterligare stöd efter utvärdering av den första tidens erfarenhet. I sak synes regeringen och motionärerna när det gäller denna fråga stå på samma linje. Utskottet finner den föreslagna uppläggningen rimlig och stöder därför anslagsberäkningen i propositionen.

Förslaget om särskilt finansiellt stöd åt de statliga varven har föranlett representanter för två orter med privata varv att föreslå ett särskilt principbeslut av riksdagen. De statliga åtgärderna för stöd till varvsindustrin skall enligt deras yrkande i motionen 1976/77:1621 ges en sådan inriktning att konkurrensneutraliteten mellan svenska varv bibehålls.

Som framgår av det föregående går propositionen i första hand ut på generella åtgärder - stöd till fartygsbeställare vilket indirekt kommer de anlitade varven till godo samt fortsatt stöd till lagerproduktion vid varven. Att staten lämnar ett särskilt medelstillskott till sin nya varvskoncern för -

NU 1976/77:53

anleds inte av någon avsikt att särskilt gynna denna utan är en sådan åtgärd för nödvändig ekonomisk konsolidering som kan bli erforderlig i vilket företag som helst. Bristen på kapital kan annars leda till likvidation. Sedan konsolideringen har genomförts skall givetvis de statliga och de icke-statliga varven mötas i en konkurrens på lika villkor. I regeringens program för att komma till rätta med varvskrisen ingår en plan för sysselsättningsnivån vid både statliga och privatägda varv. I detta fall liksom i andra krissituationer är det givetvis angeläget att undvika sådana åtgärder som blott innebär att svårigheter flyttas från en ort till en annan eller från ett företag till ett annat. Utskottet utgår från att alla som är med om att förverkliga den statliga varvspolitiken är väl medvetna om detta. Något beslut om speciell inriktning av stödåtgärderna synes motionen inte kunna föranleda.

Produktionsinriktning m. m.

Som led i ett sjupunktsprogram för varvsindustrin vilket skisseras i motionen 1976/77:1636 ingår att varvsproduktionen planmässigt skall breddas genom inriktning på alternativa fartygstyper och att det ensidiga tankerberoendet skall brytas. Det sistnämnda uttrycket synes överdrivet. I övrigt tycks programpunkten ligga helt i linje med den enligt propositionen avsedda varvspolitiken. Utskottet finnér inte skäl för något särskilt uttalande av riksdagen till förmån för sjupunktsprogrammet i denna del.

I samma motion förespråkas handelspolitiska kontakter med de länder, företrädesvis inom det socialistiska blocket, som har underskott på skeppsbyggnadskapacitet. Samma tanke möter i motionen 1976/77:1627, där det föreslås en utredning av u-ländernas och de socialistiska ländernas tonnagebehov. I denna motion begärs också att ett förslag till långfristiga krediter för fartygsexport till dessa länder skall utarbetas.

Utskottet anser att det i första hand bör ankomma på varvsföretagen själva att med hänsyn till de förutsättningar som det utvidgade varvsstödet skapar bestämma om inriktningen av vissa marknadsundersökningar och försäljningsansträngningar. Att varvsindustrins produktionskapacitet liksom dess förhållanden i övrigt beaktas vid handelspolitiska överläggningar med andra länder eller internationella organisationer synes självklart. Exportkrediter tillhandahålls av AB Exportkredit, där staten är hälftendelägare, och exportkreditgarantier av exportkreditnämnden. Något särskilt kreditsystem för fartygsexport till u-länder och socialistiska länder finner utskottet inte motiverat. De senast berörda förslagen i motionerna 1976/77:1627 och 1976/77:1636 avstyrks alltså.

Skeppsteknisk forskning och utvecklingsverksamhet

Statligt stöd till skeppsteknisk forskning och utveckling utgår f. n. dels genom styrelsen för teknisk utveckling (STU), dels genom anslag till statens

NU 1976/77:53

skeppsprovningsanstalt. Totalt har stödet för innevarande budgetår uppgått till ca 16 milj. kr., och för nästa budgetår beräknas ca 17 milj. kr. Det stöd som anvisas via STU avser skeppstekniskt inriktad forskning och utvecklingsverksamhet av betydelse för varvsindustrins utveckling och konkurrenskraft. Analysgruppen har föreslagit en utökning till 25 milj. kr. per år fr. o. m. budgetåret 1977/78. Vidare borde enligt analysgruppen stöd utgå till ett nytt program för långsiktig planering och utveckling av de nuvarande varven. Det skulle inriktas på att skapa en grund för en fortlöpande nyinriktning av varvsproduktionen mot nya produkter och ny teknik. Kostnaderna för ett sådant program har beräknats till 5 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Enligt analysgruppens förslag skulle kostnaderna sedan successivt öka till ca 20 milj. kr. budgetåret 1980/81.

I propositionen uttalas att tekniska utvecklingsinsatser för att stärka och bevara de svenska varvens konkurrenskraft är nödvändiga. En förutsättning för att de svenska varven skall kunna konkurrera på världsmarknaden är en högt utvecklad produktionsteknik och tekniskt avancerade produkter. Industriministern förordar dock inte någon ökning av det statliga stödet för forsknings- och utvecklingsinsatser inom varvsindustrin. Som skäl anges att de statliga insatserna till stöd för näringslivets forsknings- och utvecklingsverksamhet bör prioriteras och fördelas på ett ur samhällsekonomisk synvinkel ändamålsenligt sätt.

Tre motionsyrkanden anknyter till analysgruppens förslag och ställningstagandet i propositionen. I motionen 1976/77:1634 beklagas regeringens inställning. Den internationella konkurrensen på varvsområdet motiverar en målmedveten ökning av den skeppstekniska forskningen och utvecklingsverksamheten, säger motionärerna. De påpekar att anslaget till skeppsteknisk forskning för innevarande budgetår uppgår till 13,8 milj. kr. De räknar med att detta anslag inte kommer att minska under nästa budgetår. För att den av analysgruppen förordade anslagsnivån skall uppnås föreslår de att det anslag som lämnas via STU till skeppsteknisk forskning skall ökas med 11 milj. kr. STU:s anslag skulle höjas till totalt 291,5 milj. kr. Även motionen 1976/77:1624 utgår från analysgruppens förslag. Motionärerna säger sig förstå att industriministern med hänsyn till samhällets begränsade resurser inte har kunnat föreslå ytterligare medel till skeppstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. De anser dock att detta område bör få ökade resurser och att resurserna bör omfördelas till förmån för skeppsteknisk forskning och utvecklingsverksamhet. I första hand bör dessa medel tillföras statens skeppsprovningsanstalt. Hemställan i motionen går ut på att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd. Den politik som de privata varvsföretagen hittills har fört brister i flera avseenden, anförs i motionen 1976/77:1636. Allvarligast är att forskningen har försummats. I den nu föreliggande propositionen saknar motionärerna ett program som syftar till en breddning av varvens produktion och en medveten satsning på forskning. Skeppsteknisk och kommunikationsteknisk forskning måste stödjas

NU 1976/77:53

så att nya lösningar kan utvecklas såväl i fråga om sjö- som landtransporter, säger motionärerna. Sådana lösningar skulle direkt och indirekt kunna komma varvsindustrin till godo.

Det stöd till skeppsteknisk forskning som lämnas via STU infördes budgetåret 1970/71 mot bakgrund av den krissituation som varven befann sig i vid mitten av 1960-talet. Målet med stödet är att bidra till den tekniska utvecklingen inom skeppstekniken och till en förbättrad miljö såväl på varven som ombord på fartygen. Stödet har medfört en ökning av den skeppstekniska forskningen och utvecklingsverksamheten inom landet och har härigenom bidragit till varvsindustrins utveckling.

De synpunkter på behovet av forskning och utvecklingsverksamhet som förs fram i de två förstnämnda motionerna överensstämmer i stort med vad som anförs i propositionen. Ett allmänt uttalande från riksdagen enligt yrkandet i motionen 1976/77:1624 finner utskottet därför inte skäl att förorda. För skeppsteknisk forskning och utvecklingsverksamhet kommer under budgetåret 1977/78 att kunna disponeras totalt 17,5 milj. kr. av statliga medel. Härav har riksdagen beslutat anvisa 3,5 milj. kr. till statens skeppsprovningsanstalt. Resterande medel ingår i STU:s anslag för olika behovsområden. Utskottet kan ansluta sig till industriministerns bedömning att det statliga stödet på detta område bör ses i relation till de totala statliga insatserna till stöd för näringslivets forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet är inte berett att föreslå ytterligare höjning av detta anslag och avstyrker alltså yrkandet i motionen 1976/77:1634.

Utskottet vill understryka betydelsen av att denna verksamhet även framdeles får ett tillräckligt stöd. I det rådande konjunkturläget är det viktigt att varvsindustrin kan anpassa sig till marknadens förändrade krav. Detta innebär att varven på ett tidigt stadium måste projektera och prova ut nya fartygstyper.

Den kritik mot regeringens varvspolitik som förs fram i motionen 1976/77:1636 finner utskottet inte befogad. Industriministerns redovisade uttalanden utvisar klart att han lägger stor vikt vid den skeppstekniska forsknings- och utvecklingsverksamheten. Beträffande motionärernas önskemål om att ett program för breddning av varvens produktion skall utarbetas finner utskottet att detta bör bli en uppgift för den blivande varvskoncernens ledning. Utskottet avstyrker motionen 1976/77:1636 i nu ifrågavarande del.

Varvens underleverantörer

Den planerade neddragningen av varvens produktionsnivå kommer att få besvärande konsekvenser för varvens underleverantörer, påpekas i propositionen. De direkta sysselsättningseffekterna i underleverantörsföretagen är det f. n. inte möjligt att ange. Men enligt propositionen skulle uppskattningsvis ca 2 00CM 000 anställda vid underleverantörsföretagen komma att

NU 1976/77:53

beröras av en minskad orderingång från i första hand storvarven.

Detta problem tas upp i motionen 1976/77:1626. Motionärerna efterlyser en verklig kartläggning av varvskrisens konsekvenser för varvens underleverantörer. De anser att den svårbedömbara och osäkra utvecklingen motiverar olika statliga insatser för att hjälpa varvens underleverantörer att komma över den nuvarande besvärliga situationen. Motionärerna föreslår att en kartläggning av varvskrisens följder för underleverantörerna genomförs. De önskar vidare att riksdagen skall besluta att varvens inköp av varor och tjänster i första hand skall ske från svenska underleverantörer.

Det är otvivelaktigt ett stort och viktigt problem som motionärerna har tagit upp. De upplysningar som utskottet har erhållit genom bl. a. företrädare för olika underleverantörsföretag visar entydigt att utvecklingen på detta område noga bör följas. Av propositionen framgår att det f. n. inte föreligger en säker bild av underleverantörsproblematiken. Inom industridepartementet studeras varvsindustrins betydelse för övrig svensk industri. Denna studie bör fullföljas och byggas ut. Enligt utskottets mening bör det dokumenteras vilken andel av sysselsättningen i underleverantörsföretagen som varvens beställningar utgör. Vidare bör undersökas vilken andel i företagens omsättning som varvens order svarar för. En sådan undersökning är ett nödvändigt underlag för överväganden om eventuella insatser för att underlätta en omstrukturering av underleverantörsföretagens produktion.

För att underleverantörernas ställning skall stärkas anser motionärerna att varven skall åläggas att i första hand köpa varor och tjänster från svenska underleverantörer. Varvens inköpspolitik måste enligt utskottets mening bestämmas av de olika varven och av ledningen för den nya varvskoncernen. Ett uttalande enligt motionärernas önskemål skulle strida mot nu gällande principer för statlig upphandling. Det skulle även klart bryta mot gällande principer för svensk handelspolitik. Varvens inköp från underleverantörer uppgick år 1975 till ca 3,1 miljarder kronor. Härav levererades ca 70 96 från svenska företag. De tre stora handelsstålverken - NJA, Gränges Oxelösund och Domnarvet - svarar tillsammans för 25 96 av varvens order i Sverige. Utskottet räknar med att varven i fortsättningen söker att i så stor utsträckning som möjligt placera sina order inom landet.

Vad utskottet anfört rörande varvens underleverantörer bör ges regeringen till känna som riksdagens mening.

Insatser med regionalpolitisk syftning

I propositionen framhålls att den förordade kapacitetsminskningen inom den svenska varvsindustrin måste göras på ett sådant sätt att det blir en mjuk övergång till nya sysselsättnings- och produktionsförhållanden. Neddragningen av sysselsättningen vid de enskilda varven kommer att få allvarliga konsekvenser för utvecklingen på arbetsmarknaden. Speciellt kommer detta att bli märkbart i Göteborgsområdet och inom Landskronare -

NU 1976/77:53

gionen. Vid varven i Göteborg kommer som en följd av redan fattade beslut ca 5 300 arbetstillfällen att försvinna. Med hänsyn till de allvarliga effekter som detta medför på industrisysselsättningen i regionen föreslås nu inte någon ytterligare neddragning. Såsom aviserats i propositionen har en särskild delegation, Göteborgsdelegationen, nyligen tillsatts för att söka komma till rätta med de sysselsättningspolitiska problemen i Göteborgsområdet. Delegationen skall verka för samordning av sysselsättningsplaneringen och fungera som forum för överläggningar i frågor som avser de tre län - Hallands län. Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs län - som främst berörs av minskningen av sysselsättningen vid varven. Arbetet skall genomföras i nära kontakt med den planeringsverksamhet som bedrivs vid de berörda länsstyrelserna och länsarbetsnämnderna.

I propositionen redovisas vidare att analysgruppen har föreslagit att 50 milj. kr. skall anvisas till det s. k. Lindholmenprojektet i Göteborg. Detta projekt innebär att anläggningarna vid Lindholmens varv skall utnyttjas för en samordnad verksamhet omfattande produktion, utbildning och arbetsmiljöforskning. I ett första skede beräknas ca 900 personer bli sysselsatta inom Lindholmenprojektet. 1 propositionen påpekas att projektet innebär ett nytänkande och fordrar en noggrann prövning. Särskilda statliga medel för igångsättning av projektet föreslås inte.

Lindholmenprojektet tas upp i fyra motioner. Ett beslut om att Lindholmenprojektet skall genomföras önskas i motionen 1976/77:1628.1 motionen 1976/77:1634 påpekas att man såväl från fackligt som från kommunalt håll i Göteborg har framhållit att det är nödvändigt med ett ställningstagande till projektet snarast. Motionärerna anser att riksdagen redan nu bör fatta ett principbeslut om att projektet skall genomföras. Enligt motionen 1976/77:1611 bör utredningen av Lindholmenprojektet inom regeringens kansli bedrivas med största möjliga skyndsamhet så att förslag i ämnet kan föreläggas riksdagen under hösten 1977. Motionärerna hemställer att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd. Liknande synpunkter och förslag förs fram i motionen 1976/77:1632. Motionären hävdar att det är av stor betydelse för sysselsättningen i Göteborgsområdet med ett beslut snarast om att projektet skall genomföras.

Utskottet vill understryka att det är viktigt att alla möjligheter att lösa den besvärliga sysselsättningssituationen i Göteborgsområdet noga undersöks. Ett genomförande av Lindholmenprojektet skulle bl. a. bidra till att lösa de problem som kommer att uppstå inom Götaverken. Göteborgsdelegationen har fått i uppdrag att ta initiativ till ett genomförande av projektet. Utskottet utgår därför från att förberedelser för att genomföra projektet skyndsamt vidtas och att ett definitivt förslag om Lindholmenprojektet kan föreläggas riksdagen under hösten 1977. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd.

Enligt motionen 1976/77:1625 är det angeläget med kraftfulla och okonventionella åtgärder för att få till stånd kompletterande alternativa verk -

NU 1976/77:53

samheter vid varven. Motionärerna anser att denna uppgift bör läggas på ett särskilt utvecklingscenter i Göteborg. Detta center skall rekryteras inte endast från varven utan även från processindustri och industritillverkare. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd till regeringen.

Det är som motionärerna påpekar viktigt att varven kan ta upp även annan verksamhet än nybyggnad av fartyg. För att en sådan nödvändig omställningsprocess skall underlättas ställs, såsom behandlats i det föregående, ett särskilt stöd till varvskoncernens förfogande för projektering av alternativ verksamhet. Utskottet vill vidare erinra om att ett produktutvecklingscenter håller på att byggas upp i Göteborg. Utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkande.

De problem som neddragningen av varvsproduktionen kommer att medföra för Uddevallaregionen aktualiseras i motionen 1976/77:1633. Motionärerna yrkar att riksdagen skall begära ersättningsverksamhet i denna region vid nedskärningar av antalet anställda vid Uddevallavarvet. Vidare önskar de att riksdagen skall uttala sig för en förstärkning av de regional- och arbetsmarknadspolitiska insatserna i Uddevalla och mellersta och norra Bohuslän. Motionärerna påpekar att en neddragning med 250 personer vid Uddevallavarvet enligt analysgruppens förslag kommer att få svåra konsekvenser för regionen bl. a. på grund av att det inte finns möjligheter till alternativ sysselsättning i Uddevalla.

Utskottet vill i detta sammanhang peka på att Uddevallaregionen omfattas av Göteborgsdelegationens uppdrag. Delegationen skall med förtur angripa de frågor som har samband med de omedelbara sysselsättningsproblemen. Enligt direktiven skall delegationen lämna förslag till konkreta åtgärder som kan förbättra sysselsättningsläget i Göteborgsregionen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

De sysselsättningsproblem som till följd av varvskrisen uppstår i Värmlands län och Skaraborgs län tas upp i två motioner, 1976/77:1630 och 1976/77:1626. I vartdera fallet föreslås att Göteborgsdelegationens uppgift utvidgas till att gälla också den region som motionärerna talar för.

Effekterna av varvskrisen för sysselsättningen i de nu aktuella länen har nära samband med underleverantörsproblematiken. Utskottet har i det föregående uttalat sig för att denna fråga bör ingående undersökas. En utvidgning av Göteborgsdelegationens uppgifter enligt motionärernas önskemål är utskottet inte berett att föreslå. Minskningen av antalet anställda vid varven kommer att medföra stora sysselsättningsproblem främst på de orter där varven är lokaliserade. I Göteborgs kommun uppgår antalet varvssysselsatta till ca 25 % av det totala antalet industrisysselsatta. Motsvarande siffra för Uddevalla kommun är 50 96.

Det är enligt utskottets mening viktigt att Göteborgsdelegationen verksamt bidrar till att åstadkomma en regional kraftsamling för att lösa sysselsättningsproblemen. Mot denna bakgrund är det inte ändamålsenligt att

NU 1976/77:53

nu utöka delegationens arbetsuppgifter. Utskottet förutsätter att sysselsättningsproblemen i de aktuella länen noga följs i allmänna regionalpolitiska sammanhang, bl. a. i den nu pågående länsplaneringen.

De svåra problem som nedskärningen av antalet sysselsatta vid Öresundsvarvet kommer att föra med sig för Landskronaregionen belyses i tre motioner. Samtliga motionärer erinrar om Öresundsvarvets stora betydelse för arbetsmarknaden i hela regionen. De anser att en neddragning av antalet anställda vid varvet med så mycket som 500 personer är alltför stor. I motionen 1976/77:1624 påpekas att en organiserad rekrytering till varvet även sker genom Öresundsvarvets verkstadsskola. Denna skola, som är en del av Landskrona kommuns gymnasieskola, tar f. n. in 120 elever per år. Vid den sysselsättningsnivå som förutsätts i propositionen är det enligt motionärerna tvivelaktigt om varvet i fortsättningen kan driva denna utbildning. Detta vore, anför motionärerna, en katastrof för kommunen och regionen. Liknande synpunkter förs fram i motionen 1976/77:1629. I dessa två motioner önskas att riksdagen skall som sin mening uttala att sysselsättningsminskningen vid Öresundsvarvet bör ske genom naturlig avgång. Samma yrkande förs fram i motionen 1976/77:1612. I motionen 1976/77:1624 begärs även ett uttalande om att antalet anställda vid Öresundsvarvet fram t. o. m. 1979 får reduceras med högst 350 personer. I motionen 1976/77:1629 hemställs vidare att riksdagen skall uttala att föreslagna personalminskningar vid Öresundsvarvet bör prövas noga.

Syftet med de kapacitetsneddragningar vid varven som rekommenderas i propositionen är att söka minska de förlustrisker som är förknippade med planerad lagerproduktion under de närmaste åren. Analysgruppen har byggt sitt förslag på en utvärdering av de ekonomiska och sysselsättningsmässiga konsekvenserna av alternativa produktionsnivåer vid varven. Analysgruppen har även utgått från en bedömning av varvens möjligheter att på längre sikt driva en konkurrenskraftig verksamhet. För Öresundsvarvets del har analysgruppen rekommenderat en neddragning av sysselsättningen med ca 700 anställda. Med hänsyn bl. a. till de sysselsättningsproblem som skulle uppstå i regionen vid en så kraftig neddragning bör minskningen enligt propositionen begränsas till 500 personer fram till utgången av år 1979. Detta innebär att varvet kommer att sysselsätta ca 2 300 personer inom nybyggnadsverksamheten. Kapacitetsminskningen vid varven kommersom påpekas i propositionen att föra med sig svårigheter på många samhällsområden. Varven är stora och dominerande arbetsplatser och har en avgörande betydelse för sysselsättningen i de berörda regionerna. Det är därför nödvändigt att alla möjligheter att minska de negativa konsekvenserna av sysselsättningsminskningen vid varven noga uppmärksammas. Utskottet vill dock understryka att avsikten med minskningen av varvens sysselsättning är att på sikt stärka varvens konkurrenskraft och säkra de nuvarande varvens fortsatta verksamhet. Att som motionärerna kräver exakt ange den lägre siffra med vilken antalet anställda vid Öresundsvarvet skulle reduceras

NU 1976/77:53

anser sig utskottet inte kunna göra. Denna fråga får bl. a. bedömas utifrån möjligheterna till ny sysselsättning inom kommunen och regionen.

Uttalanden som rör lokalisering av industri till Landskronaregionen begärs i motionerna 1976/77:1612 och 1976/77:1624. Enligt hemställan i den förstnämnda motionen skall riksdagen göra en framställning till regeringen om att nylokaliseringen till Landskrona skall ha högsta prioritetsgrad och även innefatta industriell verksamhet. 1 den senare motionen yrkas att nylokaliseringen till Landskrona och Landskronaregionen av industriell och annan verksamhet skall genomföras i takt med nedskärningen av antalet anställda vid Öresundsvarvet.

Minskningen av sysselsättningen vid Öresundsvarvet kommer att få allvarliga konsekvenser för sysselsättningen i Landskrona kommun och regionen. Detta framhålls i propositionen. Industriministern anför att särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder måste vidtas för att begränsa de negativa effekterna av neddragningen av varvssysselsättningen. Han understryker vidare att det kommer att ställas mycket stora krav på aktiva insatser från samhällets sida. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder måste sättas in, och en förstärkning av arbetsförmedlingens resurser i regionen bör övervägas. För att utflyttning från regionen skall förebyggas måste strävan vara att söka lokalisera annan verksamhet till området.

Dessa uttalanden i propositionen vill utskottet särskilt understryka. Med hänsyn till att sysselsättningsproblemen i Landskrona inte kommer att kunna lösas enbart på lokal eller regional nivå är det enligt utskottets mening nödvändigt med omfattande aktiva insatser från samhällets sida inom den närmaste tiden. De här aktuella motionsyrkandena överensstämmer i stort sett med vad som anförs i propositionen.

I detta sammanhang vill utskottet peka på de problem på arbetsmarknaden som eventuella neddragningar av varvens industriskolor skulle komma att innebära. Dessa skolor har stor betydelse för ungdomar som efter genomgången grundskola önskar skaffa sig en yrkesinriktad utbildning. Den som har gått igenom varvsskola kan söka sig även till andra industribranscher. De sysselsättningsproblem som kan komma att uppstå i Landskronaregionen skulle ytterligare förvärras om Öresundsvarvets verkstadsskola skulle läggas ned. En sådan åtgärd skulle på sikt även få negativa konsekvenser för varvets och övriga industriers möjligheter att rekrytera yrkeskunnig arbetskraft i regionen. Utskottet räknar med att denna fråga noga kommer att följas av berörda myndigheter och av den nya varvskoncernens ledning.

I motionen 1976/77:1629 föreslås att riksdagen skall uttala att, om den i propositionen angivna minskningen av antalet anställda vid Öresundsvarvet genomförs, en delegation skall tillsättas för Landskronaområdet med liknande sammansättning och direktiv som gäller för Göteborgsdelegationen.

Utskottet utgår från att ett samarbetsorgan kommer att tillsättas om det i det fortsatta arbetet för att lösa sysselsättningsproblemen inom Landskronaområdet visar sig vara behov därav. Utskottet avstyrker ifrågavarande

NU 1976/77:53

motionsyrkande.

För Karlskronavarvet innebär propositionens förslag att antalet anställda minskas med ett 80-tal personer fram till utgången av år 1979. Beträffande inriktningen av varvets produktion uttalar industriministern att de militära beställningarna till varvet kommer att ligga på högst den nivå som de f. n. har. Detta innebär att Karlskronavarvet för att undvika ytterligare minskning av sysselsättningen måste intensifiera sina ansträngningar att finna annan lämplig produktion. Följderna för Karlskronavarvet av förslagen i propositionen tas upp i motionen 1976/77:1631. Motionärerna påpekar att varvets produktion till stor del är inriktad på marinens behov. De understryker betydelsen av att varvet kan behålla sin produktivitet och sin effektivitet i fråga om leveranser till den svenska marinen. Vidare erinrar de om att varvet med framgång har seriebyggt bl. a. motortorpedbåtar, den s. k. Spica-serien. Motionärerna begär en belysning av olika möjligheter att ha reservprojekt, t. ex. i form av en Spica-serie, med nyttjande av befintlig vapenmateriel, därest Karlskronavarvet får en beställningssvacka som hotar varvets långsiktiga kompetens. Vidare föreslår motionärerna att riksdagen skall uttala sig för att ett svenskt havsforskningsfartyg studeras för beslut de närmaste åren.

De arbetsmarknadsproblem som nu finns i Karlskronaregionen kommer genom neddragningen av sysselsättningen vid varvet ytterligare att accentueras. Utskottet vill understryka uttalandet i propositionen att det är nödvändigt att aktiva åtgärder vidtas för att få till stånd en lokalisering av ytterligare verksamhet till regionen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att Karlskronavarvets speciella produktionsinriktning i görligaste mån bör bevaras. Varvets framtida produktionsinriktning är emellertid ett problem som i första hand bör lösas av Karlskronavarvet och den nya varvskoncernens ledning. Någon särskild framställning till regeringen vill utskottet inte förorda.

I motionen 1976/77:1636 kritiseras regeringens syn på varvsindustrins problem. Några förslag för att få till stånd ny sysselsättning i varvsregionerna läggs inte fram, säger motionärerna. De föreslår att riksdagen skall uttala sig för att ett industripolitiskt program skall utarbetas. I detta program skall varvsindustrins behov av alternativ produktion, det allmänna behovet av nya förädlingsindustrier samt varvsregionernas behov av sysselsättningstillskott kopplas samman. Utskottet finner inte motionärernas kritik befogad. Utskottet har i det föregående kommenterat de förslag i propositionen som syftar till att få fram en alternativ sysselsättning i de områden som drabbas av sysselsättningsminskningen vid varven. Det industripolitiska program som motionärerna skisserar är mycket vagt och allmänt hållet. Ett sådant särskilt uttalande som motionärerna förespråkar finner utskottet inte vara motiverat.

NU 1976/77:53

25 Statlig politik på rederiområdet

Flera motioner tar upp de svenska rederiernas aktuella läge och problem. Rederinäringen är ett område som inte berörs i propositionen. Den svenska sjöfartsnäringens nuvarande läge och konkurrensförmåga behandlas i propositionen 1976/77:146 om vissa sjöfartsfrågor (TU 1976/77:26). Där aviseras att den svenska sjöfartsnäringen skall bli föremål för en bred och allsidig utredning. Utredningsarbetet skall leda till ett sjöfartspolitiskt program baserat på ett klarläggande av näringens samhällsekonomiska betydelse samt framtida verksamhet och konkurrensförmåga. I propositionen påpekas att det arbete som har utförts inom flaggutredningen och den interdepartementala arbetsgrupp som analyserar de svenska rederiernas aktuella ekonomiska situation och utsikter nu kommer att inordnas i ett större sammanhang. Härmed skapas bättre förutsättningar för mera långsiktiga ställningstaganden.

Förslag om förstatligande av rederinäringen läggs fram i motionerna 1976/77:1627 och 1976/77:1636. I den förra motionen önskas att riksdagen skall uttala sig för förstatligande av den avgörande delen av den svenska rederinäringen. Motionärerna anser att staten måste bygga upp ett rederi som känner ansvar för att lägga ut fartygsbeställningar på svenska varv och för att utnyttja hamnservicen. I den senare motionen begärs att riksdagen skall hemställa om förslag till förstatligande av rederinäringen. I det sjupunktsprogram för varvsindustrin som motionärerna vill att riksdagen skall uttala sig för ingår att rederierna i princip skall lägga alla beställningar på svenska varv.

Utskottet är inte berett att förorda så långtgående uttalanden som föreslås i motionerna. Utskottet avstyrker alltså de nu ifrågavarande yrkandena.

I motionen 1976/77:533, som har väckts under allmänna motionstiden, yrkas att riksdagen skall uttala sig för en statlig etablering inom en avgörande del av rederinäringen och för beviljande av långfristiga krediter för totala frakt-, fartygs- och varvsprojekt. Motionärerna anser att det på frakt- och fartygsområdet finns en potentiell stor marknad för Sverige i de socialistiska länderna och i vissa u-länder. För att affärer med dessa länder skall kunna komma till stånd på för båda parter ekonomiskt fördelaktiga villkor fordras bl. a. att långsiktsavtal för krediter och leveranser kan erbjudas samtidigt som avtal skrivs om frakter, fartygsleveranser m. m. Motionärerna påpekar vidare att i produktionskedjan malm-stål-fartyg-fraktfart staten i dag är delaktig i alla led utom det sista. Vad avser förslaget om en statlig etablering inom rederinäringen utgår utskottet från att den kommande sjöfartspolitiska utredningen i sitt förslag till sjöfartspolitiskt program tar upp frågan om statens roll för sjöfartsnäringen. I fråga om långfristiga krediter för fartygsbyggande innebär förslagen i den här behandlade propositionen långtgående åtaganden från statens sida gentemot svenska beställare av fartyg vid svenska varv. Utskottet hänvisar till vad det ovan har uttalat om det föreslagna

NU 1976/77:53

beställningsstödet. Motionärernas förslag om krediter till utländska beställare avstyrks av utskottet.

Förslagen i propositionen om kreditstöd för finansiering av lagerproduktion av fartyg innebär att ytterligare ett betydande antal fraktfartyg för relativt lång tid kan kvarstå i varvens ägo, anförs i motionen 1976/77:1634. Motionärerna vill att regeringen skall låta utreda om någon eller några av dessa båtar kan användas i statlig regi för frakter åt statliga företag eller annan beställare.

De frågor som aktualiseras i motionen faller enligt utskottets mening inom ramen för den aviserade sjöfartspolitiska utredningens uppdrag. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Bland förslagen i motionen 1976/77:1636 är slutligen att en utvecklingsplan för den inrikes sjöfarten skall utarbetas. I denna plan skulle även personfärjeföretagens möjligheter beaktas. Med hänvisning till vad som ovan anförts om den aviserade sjöfartspolitiska utredningens uppdrag avstyrker utskottet detta motionsyrkande.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för statligt stöd till fartygsbeställare

att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:139 moment 2, motionen 1976/77:1634 yrkandet 1 och motionen 1976/77:1635 godkänner de riktlinjer för lämnande av garantier och lån till svenska fartygsbeställare som utskottet har angivit,

2. beträffande garantier till fartygsbeställare

att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:139 moment 4 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att fr. o. m. den 1 juli 1977 till utgången av juni 1980 ikläda staten garantier till svenska fartygsbeställare till ett sammanlagt belopp av högst 3 100 000 000 kr. avseende upplåning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv,

3. beträffande anslag till avskrivningslån till fartygsbeställare

att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:139 moment 9 och med avslag på motionen 1976/77:1634 yrkandet 5 till A vskrivningslån till svenska beställare av fartyg för budgetåret 1977/78 under ljortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 300 000 000 kr.,

4. beträffande fartygskreditgarantier till vaiyen

att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:139 momenten 1 och 3

a) godkänner de riktlinjer för lämnande av garantier till svensk varvsindustri som chefen för industridepartementet har förordat,

NU 1976/77:53

b) bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att fr. o. m. den

1 juli 1977 till utgången av år 1979 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri dels - utöver tidigare bemyndigande - till ett sammanlagt belopp av högst 4 850 000 000 kr. avseende finansiering i anslutning till produktion av fartyg, dels intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst

2 000 000 000 kr. avseende finansiering i anslutning till färdigställda fartyg, producerade i varvsföretagens egen regi,

5. beträffande avtal med Saléninvest AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:139 momenten 6 och 10

a) bemyndigar regeringen godkänna avtal med Saléninvest AB angående beställningar av vissa kylfartyg i vad det innefattar avvikelse från de under 1 angivna riktlinjerna,

b) till Förvärv av aktier i AB Götaverken på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 45 000 000 kr.,

6. beträffande den statliga varvskoncernens uppdelning på dotterbolag att

riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:139 moment 12 i ifrågavarande del, motionen 1976/77:1612 yrkandet 3, motionen 1976/77:1624 yrkandet 3 och motionen

1976/77:1629 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande dotterbolagens ställning inom den statliga varvskoncernen att

riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:139 moment 12 i ifrågavarande del, motionen 1976/77:1629 yrkandet 3, motionen 1976/77:1631 yrkandet 3 och motionen

1976/77:1634 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande lokalisering av huvudkontoret för moderbolaget i den statliga varvskoneernen

att riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:1611 i ifrågavarande del,

b) motionen 1976/77:1629 yrkandet 4,

9. beträffande sammansättningen av de statliga varvsföretagens styrelser att

riksdagen avslår motionen 1976/77:1636 yrkandet 3 i ifrågavarande del (programpunkten 7),

10. beträffande åtgärder i övrigt för bildande av den statliga vaivskoncernen att

riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:139 moment 12, i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan under

NU 1976/77:53

6 och 7, samt momenten 7, 8, 11 och 13

a) bemyndigar regeringen att enligt de riktlinjer som utskottet har angivit bilda ett aktiebolag att vara moderbolag inom en statlig varvskoncern,

b) medgiver att statens lån till Statsföretag AB om 25 000 000 kr. får användas till förvärv av bolagets aktier i AB Götaverken,

c) medgiver att statens lån till Uddevallavarvet AB om 40 000 000 kr. får användas till förvärv av aktier i bolaget,

d) till Förvärv av Statsföretag AB:s aktier i Karlskrortavarvet AB och Uddevallavarvet AB för budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 135 000 000 kr.,

e) till Förvärv av aktier i moderbolaget i den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.,

11. beträffande redogörelse till riksdagen för den statliga varvskoncernen att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande förstatligande av Kockums varv att riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:533 yrkandet 2 i ifrågavarande del,

b) motionen 1976/77:1627 yrkandet 1 i ifrågavarande del,

c) motionen 1976/77:1636 yrkandet 1,

13. beträffande förstatligande av vissa andra varvs/öretag att riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:533 yrkandet 2 i ifrågavarande del,

b) motionen 1976/77:1627 yrkandet 1 i ifrågavarande del,

14. beträffande medelstillskott till moderbolaget i den statliga varvskoncernen att

riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:139 moment 14 och med avslag på motionen 1976/77:1634 yrkandet 3 till Medelstillskott till moderbolaget i den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 435 000 000 kr.,

15. beträffande finansiellt stöd i övrigt till de statsägda varven

att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:139 momenten 5, 15 och 16

a) bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att fr. o. m. den 1 juli 1977 till utgången av år 1978 ikläda staten garantier till varvsföretag ingående i en statlig varvskoncern till ett sammanlagt belopp av högst 800 000 000 kr. avseende förlusttäckning i anslutning till produktion och försäljning av fartyg,

b) till Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga

NU 1976/77:53

vanskoncernen för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

c) till Täckande av förluster vid Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 859 000 000 kr.,

16. beträffande konkurrensneutralitet hos varvsstödet

att riksdagen finner motionen 1976/77:1621 besvarad genom vad utskottet anfört,

17. beträffande vaneus produktionsinriktning

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1636 yrkandet 3 i ifrågavarande del (programpunkten 4),

18. beträffande vanens exportinriktning att riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:1627 yrkandet 2 i ifrågavarande del,

b) motionen 1976/77:1636 yrkandet 3 i ifrågavarande del (programpunkten 2),

19. beträffande långfristiga krediter för viss fartygsexport

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1627 yrkandet 2 i ifrågavarande del,

20. beträffande anslag till styrelsen för teknisk utveckling att riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:1624 yrkandet 4,

b) motionen 1976/77:1634 yrkandet 4,

21. beträffande skeppsteknisk forskning och utveckling

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1636 yrkandet 3 i ifrågavarande del (programpunkten 5),

22. beträffande vaneus underleverantörer

att riksdagen med anledning av motionen 1976/77:1626 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. beträffande Lindholmenprojektet

att riksdagen med anledning av motionen 1976/76:1611 i ifrågavarande del, motionen 1976/77:1628, motionen 1976/77:1632 och motionen 1976/77:1634 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. beträffande inrättande av ett utvecklingscenter i Göteborg att riksdagen avslår motionen 1976/77:1625,

25. beträffande åtgärder för sysselsättningen i Uddevallaregionen att riksdagen avslår motionen 1976/77:1633 yrkandena 1 och 2,

26. beträffande utvidgning av Göteborgsdelegationens uppdrag till att omfatta Värmlands län

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1630,

NU 1976/77:53

27. beträffande utvidgning av Göteborgsdelegationens uppdrag till att omfatta Skaraborgs län

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1626 yrkandet 1,

28. beträffande sysselsättningen vid Öresundsvarvet

att riksdagen finnér motionen 1976/77:1612 yrkandet 1, motionen 1976/77:1624 yrkandet 1 och motionen 1976/77:1629 yrkandet 1 besvarade genom vad utskottet anfört,

29. beträffande lokalisering av industriell verksamhet till Landskronaregionen att

riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:1612 yrkandet 2,

b) motionen 1976/77:1624 yrkandet 2,

30. beträffande tillsättande av en delegation för Landskronaregionen att riksdagen avslår motionen 1976/77:1629 yrkandet 2,

31. beträffande inriktningen av Karlskronavarvets produktion

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1631 yrkandena 1 och 2,

32. beträffande industripolitiskt program för varvsindustrin

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1636 yrkandet 3 i ifrågavarande del (programpunkten 6),

33. beträffande förstatligande av rederinäringen att riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:1627 yrkandet 1 i ifrågavarande del,

b) motionen 1976/77:1636 yrkandet 2 samt yrkandet 3 i ifrågavarande del (programpunkten 1),

34. beträffande statlig etablering inom rederinäringen

att riksdagen avslår motionen 1976/77:533 yrkandet 1,

35. beträffande utredning om fraktfart i statlig regi

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1634 yrkandet 7,

36. beträffande utvecklingsplan för den inrikes sjöfarten

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1636 yrkandet 3 i ifrågavarande del (programpunkten 3).

Stockholm den 26 maj 1977

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Bengtsson i Landskrona (s), Blomkvist (s). Wååg (s), fru Hambraeus (c), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c). Högström (s), fru Oskarsson (c), herrar Siegbahn (m), Holger Bergqvist i Göteborg (fp), Sivert Andersson i Stockholm (s) och Wästberg i Stockholm (fp).

NU 1976/77:53

31 Reservationer

av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Wååg, fru Hansson, herrar Högström och Sivert Andersson i Stockholm (alla s)

1. beträffande anslag till avskrivningslån till fartygsbeställare (mom. 3) Reservanterna anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Vad gäller” och slutar med ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Anslaget till avskrivningslån till svenska fartygsbeställare kan enligt utskottets mening minskas med 100 milj. kr., som därigenom frigörs för andra angelägna ändamål i detta sammanhang.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:139 moment 9 och med bifall till motionen 1976/77:1634 yrkandet 5 till Avskrivningslån till svenska beställare av fartyg för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 200 000 000 kr.,

2. beträffande medelstillskott till moderbolaget i den statliga varvskoncernen (mom. 14)

Reservanterna anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Enighet råder” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att varven snabbt prövar att ta upp andra aktiviteter vid sidan av skeppsbyggnadsverksamheten. Att den statliga varvskoncernen behöver ett statligt medelstillskott för att rå med insatser på detta område är oomstritt. Regeringens inställning förefaller emellertid halvhjärtad. Det belopp som analysgruppen föreslog har i propositionen minskats till en tredjedel. Reträtten betäcks genom tal om en kommande utvärdering. Utskottet anser att riksdagen bör markera sitt intresse för den alternativa verksamheten genom att från början anvisa 100 milj. kr. för ändamålet.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:139 moment 14 och med bifall till motionen 1976/77:1634 yrkandet 3 till Medelstillskott till moderbolaget i den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 500 000 000 kr.,

3. beträffande anslag till styrelsen för teknisk utveckling (mom. 20)

Reservanterna anser

NU 1976/77:53

dets att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Det stöd” och slutar med ”nya fartygstyper” bort ha följande lydelse:

Det statliga stöd till skeppsteknisk forskning och utvecklingsverksamhet som sedan år 1970 har lämnats via STU har verksamt bidragit till varvsindustrins utveckling. Analysgruppen har ansett att den internationella konkurrensen inom varvsindustrin motiverar en ökning av den skeppstekniska forsknings- och utvecklingsverksamheten för att förbättra varvsindustrins långsiktiga utveckling och konkurrenskraft. Industriministern ansluter sig till denna uppfattning. Det är därför anmärkningsvärt att analysgruppens förslag inte tas upp och att stödet till detta område inte förstärks. Utskottet anser att det statliga stöd som lämnas via STU bör, såsom anförs i motionen 1976/77:1634, utökas till totalt 25 milj. kr. per år fr. o. m. budgetåret 1977/78. Med hänsyn till att STU till behovsområdet skeppsteknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet får förutsättas lämna ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat belopp bör STU:s anslag höjas med 11 milj. kr. till totalt 291,5 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1634 yrkandet 4 och med anledning av motionenrl976/77:1624 yrkandet 4 till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1977/78 utöver tidigare anvisat belopp (NU 1976/77:26, rskr 1976/77:236) anvisar ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.,

4. beträffande utredning om fraktfart i statlig regi (mom. 35)

Reservanterna anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”De frågor” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Det föreslagna kreditstödet för byggande av fartyg utan beställare kan komma att medföra att ytterligare ett antal fraktfartyg för relativt lång tid kommer att bli kvar i varvens ägo. I detta läge är det naturligt att, som motionärerna föreslår, möjligheten att dessa fartyg till viss del kan användas för frakter i statlig regi för statliga företag eller andra beställare blir föremål för utredning. Den presentation av den sjöfartspolitiska utredningens uppdrag som lämnas i propositionen 1976/77:146 är översiktlig. Den ger dock vid handen att frågan om ett statligt engagemang inom rederinäringen inte innefattas i utredningsuppdraget. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet.

dels att utskottet under 35 bort hemställa

35. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1634 yrkandet 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 55217 Stockholm 1977

• -f

n- • ; v 7 Tv, \

IffiS.n

CS>5f^ir.~-i*