Med anledning av propositionen 1975/76:200 om Norrlandsfondens fortsatta verksamhet jämte motioner
NU 1976/77:7
Näringsutskottets betänkande 1976/77:7
med anledning av propositionen 1975/76:200 om Norrlandsfondens fortsatta verksamhet jämte motioner
Ärendet
I propositionen 1975/76:200 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att
1. godkänna av chefen för industridepartementet förordade riktlinjer för stiftelsen Norrlandsfondens fortsatta verksamhet,
2. godkänna att resultatet för Statsföretag AB avseende räkenskapsåren 1976 och 1977 årligen belastas med 20 000 000 kr. för finansiering av Norrlandsfondens verksamhet under åren 1977 och 1978.
Med anledning av propositionen har väckts tre motioner, som redovisas nedan.
Propositionen
De riktlinjer för Norrlandsfondens verksamhet som föreslås i propositionen överensstämmer i stort med de hittillsvarande. Riktlinjerna föreslås gälla t. v. I propositionen uttalas att fonden bör rikta in sina insatser mot i första hand de norrländska inlandskommunerna. Fonden föreslås erhålla 30 milj. kr. per år, en ökning med 10 milj. kr. Av dessa medel föreslås 20 milj. kr. årligen belasta resultatet för Statsföretag AB. Återstående 10 milj. kr. avses utgå över statsbudgeten inom ramen för det regionalpolitiska stödet. Frågan om medelstilldelning och om finansiering avses åter bli prövad år 1978 i samband med nytt beslut om den regionalpolitiska stödverksamheten.
Motionerna
Yrkanden Motionerna är följande:
1976/77:3 av herr Boström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen beslutar att beträffande Norrlandsfondens geografiska inriktning skall gälla att verksamheten alltjämt skall främja den industriella utvecklingen i Norrland, främst i Norrbottens län,
1976/77:7 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c, m, fp), vari hemställs 1 Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 7
NU 1976/77:7
att riksdagen hos regeringen hemställer
1. att av anslaget på 10 milj. kr. till Norrlandsfonden huvuddelen används på det sätt som i motionen föreslagits för att uppnå snabba sysselsättningseffekter i Tornedalen och Norrbottens inland,
2. att Norrlandsfonden i högre grad än tidigare genom ekonomiskt engagemang aktivt stöder den regionala utvecklingsplaneringen främst i Norrbottens län samt att fondens styrelse utökas med minst en representant för regionalpolitiska samhällsorgan inom fondens verksamhetsområde,
3. att Norrlandsfondens insatser i högre grad bör ske i framför allt Norrbottens inland,
4. att Norrlandsfonden, eller om så befinns lämpligare ett speciellt investmentbolag vari Norrlandsfonden har ägarintresse, i eller efter samråd med de myndigheter som handlägger ansökningar om lokaliseringsstöd får befogenhet att teckna aktier i företag,
5. att Norrlandsfonden vid speciella filialetableringar knutna till Stålverk 80:s spridningseffekter skall ges möjlighet att i speciella fall lämna förlusttäckningsgaranti och att ett försöksanslag på 10 milj. kr. anslås till detta ändamål,
1976/77:8 av herr Westberg i Hofors m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen uttalar att medel ur Norrlandsfonden skall kunna utnyttjas för att stödja regionalpolitisk! angelägna projekt i Gävleborgs län.
Motivering
Hänsyn till Norrbottens framtida näringsliv och konjunkturerna inom gruvnäringen spelade, sägs i motionen 1976/77:7, en avgörande roll vid beslutet om inrättande av Norrlandsfonden. Motionärerna granskar från denna utgångspunkt Norrlandsfondens hittillsvarande verksamhet och lägger fram förslag för fondens fortsatta verksamhet. Allmänt kritiseras propositionen 1975/76:200 för att vara ”alltför tvehågsen och defensiv i synen på Norrlandsfondens framtid”. Motionärerna anför att det är utomordentligt viktigt att Norrlandsfonden aktivt deltar i utvecklingsplaneringen och anpassar sitt arbete till de regionalpolitiska insatserna i länen. Fonden bör initiera sådant utredningsarbete som länsstyrelserna bedömer vara väsentligt samt delta i projektsamarbete. Anslag från fonden bör i större utsträckning än vad nu är fallet gå till olika projekt i Norrbottens inland. Motionärerna anser att fondens insatser i denna region har varit alltför blygsamma. Fonden bör även ges rätt att teckna aktier i företag. Härigenom skulle, hävdas det, de svårigheter som nu finns i inlandskommunerna kunna angripas så kraftfullt som möjligt. Motionärerna förutsätter att fondens engagemang i företag skall ske i nära samråd med vederbörande länsstyrelse. De anser vidare att det anslag om 5 milj. kr. som Norrlandsfonden har fått för innevarande budgetår i sin helhet bör användas för att skapa sysselsättning i Norrbottens
NU 1976/77:7
inland och Tornedalen. Detta skulle kunna ske genom att experter på olika verksamhetsområden engageras för att utarbeta konkreta förslag till projekt. Dessa utredningar och förslag skulle, anförs det, kunna leda fram till direkta resultat eller generera behov av t. ex. produktutveckling eller marknadsundersökningar.
Frågan om fondens geografiska inriktning tas upp i motionerna 1976/77:3 och 1976/77:8. I den förra motionen kritiseras att enligt propositionens förslag den nuvarande föreskriften i fondens stadga om att fonden skall stödja näringslivets utveckling främst i Norrbottens län skall utgå. Motionärerna erinrar om att fonden tillkom för att skapa industriell sysselsättning i Norrbotten med hjälp av en del av LKAB:s vinst från malmbrytningen. De anser att det finns goda skäl för att fonden även framgent bör ha en speciell inriktning på Norrbotten. Detta behöver dock enligt motionärerna inte innebära en diskriminering av övriga Norlandslän. I motionen 1976/77:8 erinras om att det enligt stadgan inte finns några hinder för fonden att stödja projekt i Gävleborgs län. Fondens ledning har emellertid, anför motionärerna, hävdat att fondmedlen skall användas i de fyra nordligaste länen.
I praktiken har detta inneburit att företag i Gävleborgs län inte har kunnat få stöd från fonden. Med hänsyn till denna oklarhet och till behovet att förstärka de regionalpolitiska insatserna i länet anser motionärerna att det är angeläget att fondens geografiska verksamhetsområde preciseras.
Tidigare riksdagsbehandling av förslag rörande Norrlandsfonden
Motioner med förslag om att Norrlandsfondens geografiska verksamhetsområde skulle omfatta även Gävleborgs län har behandlats av riksdagen åren 1971, 1974, 1975 och 1976. De har avstyrkts av näringsutskottet (NU 1971:13, 1974:7, 1975:13 och 1975/76:53) och avslagits av riksdagen. År 1974 uttalade utskottet att insatser måste göras för att motverka den negativa befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Gävleborgs län. En rad olika medel står till buds för detta ändamål, framhölls det. Med hänsyn till fondens begränsade resurser ansåg utskottet den av motionärerna föreslagna förändringen av Norrlandsfondens geografiska inriktning innebära att Gävleborgs läns i och för sig angelägna behov skulle tillgodoses på bekostnad av motsvarande behov i de nordligare länen. Företrädare för fyra partier (s, m, fp och vpk) reserverade sig till förmån för det motionsyrkande som förelåg. Åren 1975 och 1976 erinrade utskottet ånyo om att fonden stadgeenligt har rätt alt stödja projekt även i Gävleborgs län. Vidare framhölls att förslag till nya riktlinjer för fondens verksamhet skulle komma att föreläggas riksdagen. Utskottet förutsatte att de synpunkter på Norrlandsfondens verksamhet som framförts i föreliggande motioner skulle komma att prövas vid överväganden om nya riktlinjer för fonden.
NU 1976/77:7
4 Utskottet
Stiftelsen Norrlandsfonden, som bildades år 1961, har främjat den industriella utvecklingen i Norrland genom insatser för forskning, utredningar och inventeringar, industriellt utvecklingsarbete samt industriell utbyggnad och nyetablering. Dessa fyra verksamhetsområden har fått stöd i olika former. Direkta bidrag har utgått till forsknings-, utrednings- och inventeringsprojekt. Lån med villkorlig återbetalningsskyldighet har lämnats till industriellt utvecklingsarbete. Tyngdpunkten i fondens verksamhet har legat på stöd till industriell utbyggnad och nyetablering genom medellånga eller långfristiga lån av speciellt riskvillig karaktär. Det sammanlagda stöd som Norrlandsfonden har lämnat under perioden 1961-1975 uppgår till 424 milj. kr. Verksamheten, som omprövats vart femte år, har finansierats genom dels ett årligt tillskott om 15 milj. kr. som har utgått först från Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och sedan år 1970 från Statsföretag AB, dels - sedan år 1971 - ett årligt anslag över statsbudgeten om 5 milj. kr.
I propositionen tas frågan om fondens fortsatta verksamhet upp på grundval av förslag från Norrlandsfonden. Norrlandsfondens betydelse för näringsliv och sysselsättning i de nordligaste länen torde, säger föredraganden, inte kunna sättas i fråga. Fonden kan i hög grad bidra till industriell expansion och tryggad sysselsättning i de nordligaste länen. Fondens verksamhet föreslås därför fortsätta med i princip oförändrad inriktning. Insatserna bör liksom hittills främst avse de mindre och medelstora företagen. De av statsmakterna fastställda riktlinjerna för fondens verksamhet skall, förordas i propositionen, gälla till vidare. För att fonden skall kunna möta den ökade efterfrågan på dess insatser föreslås att dess ekonomiska resurser för varje år förstärks med 10 milj. kr. till totalt 30 milj. kr. Därav skall 20 milj. kr. belasta resultatet för Statsföretag AB och 10 milj. kr. anvisas över statsbudgeten.
Utskottet ansluter sig till föredragandens positiva bedömning av Norrlandsfondens hittillsvarande verksamhet. För den industriella utvecklingen i de nordligaste länen är det stöd som fonden lämnar av stor betydelse. 1 allt väsentligt kan utskottet tillstyrka de riktlinjer för fondens fortsatta verksamhet som anges i propositionen. I det följande behandlas i anslutning till motionsyrkanden vissa av de i propositionen förordade riktlinjerna för handläggning av frågor inom fondens fyra verksamhetsområden.
I propositionen påpekas att fondens verksamhet är att se som en del av samhällets regional- och sysselsättningspolitiska insatser i Norrland. Fonden bör intimt samverka med andra industri- och regionalpolitiska organ. Samarbetet med länsstyrelser, länsarbetsnämnder och företagareföreningar bör vidareutvecklas, och fonden bör alltid samråda med berörda länsstyrelser i frågor av större regionalpolitisk betydelse.
Liknande synpunkter förs fram i motionen 1976/77:7. I syfte att det skall skapas garantier för att detta samarbete blir effektivt och utbytet av in -
NU 1976/77:7
formationer fungerar väl föreslår motionärerna att fondens styrelse skall utökas med minst en representant för regionalpolitiska samhällsorgan inom fondens verksamhetsområde.
Utskottet vill påpeka att ordförandena i landstingens förvaltningsutskott i de fyra nordligaste länen - tillika ledamöter i länsstyrelserna - tillhör fondens styrelse. Denna regionala förankring är enligt utskottets mening viktig för fondens arbete. Utskottet vill även erinra om att förslag som syftar till en samordnad sysselsättningsplanering läggs fram i propositionen 1975/76:211. Utskottet konstaterar att syftet med motionsyrkandet redan är tillgodosett.
1 samma motion föreslås att Norrlandsfonden skall i högre grad än tidigare genom ekonomiskt engagemang aktivt stödja den regionala utvecklingsplaneringen, främst i Norrbottens län. Motionärerna anser att fonden bör kunna delta i projektsamarbete och låta verkställa sådant utredningsarbete som länsstyrelserna bedömer vara väsentligt.
Vad avser fondens insatser på området utredningar och inventeringar sägs i propositionen att de är betydelsefulla när det gäller att få fram beslutsunderlag bl. a. för allmänna ellerspecialinriktade branschåtgärder i Norrland. Utredningsarbete av det slag som motionärerna åsyftar har, enligt vad utskottet inhämtat, fått stöd från fonden vid flera tillfällen. Utskottet delar föredragandens uppfattning om värdet av fondens insatser på detta område. Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att göra en framställning till regeringen enligt det nu berörda motionsyrkandet.
För att man skall komma till rätta med sysselsättningsproblemen i Norrbottens län, främst då i inlandet och Tornedalen, föreslås i motionen 1976/77:7 en rad åtgärder. Motionärerna anser att huvuddelen av den resursförstärkning om 10 milj. kr. som fonden föreslås få för nästkommande budgetår skall användas för att uppnå snabba sysselsättningseffekter i Tornedalen och Norrbottens inland. Experter på olika verksamhetsfält bör, menar de, engageras för att föra fram konkreta projektförslag. Motionärerna önskar vidare att Norrlandsfondens insatser i högre grad skall göras framför allt i Norrbottens inland. Fondens insatser i denna del av länet har med hänsyn till de problem som skall lösas varit alltför blygsamma, hävdas i motionen.
Befolknings- och sysselsättningssituationen i de inre delarna av Norrbottens län och Tornedalen motiverar ett fortsatt starkt stöd från samhällets sida. Utskottet delar föredragandens mening att insatserna för industriell utbyggnad och nyetablering även i framtiden bör utgöra Norrlandsfondens centrala verksamhetsområde. Den relativt riskbetonade kreditgivning som fonden erbjuder torde i många fall utgöra en förutsättning för att industriell utbyggnad och nyetablering över huvud skall komma till stånd i Norrland. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att regeringen - enligt vad industriministern nyligen har aviserat - inom kort kommer att tillsätta en
NU 1976/77:7
delegation med uppgift att skyndsamt initiera åtgärder som kan öka sysselsättningen i Norrbottens län.
Utskottet finnér det inte lämpligt att fondens handlingsfrihet inskränks på det sätt som föreslås i de nu berörda yrkandena i motionen.
Norrlandsfonden skall, yrkas vidare i samma motion, ges möjlighet att vid särskilda filialetableringar knutna till Stålverk 80:s spridningseffekter i speciella fall lämna förlusttäckningsgaranti. För detta ändamål föreslås ett försöksanslag på 10 milj. kr.
Frågan om möjligheterna att ta vara på spridningseffekterna av den fortsatta utbyggnaden av Norrbottens Järnverk AB (NJA) och av annan större expansion av statliga och privata företag i Norrland behandlas i propositionen. Det förordas att fonden särskilt skall uppmärksamma sådana projekt. Härvid avses i första hand servicebehov och projekt på underleverantörsområdet. Fonden bör, anförs det, i nära samarbete med berörda företagareföreningar stödja projekt kring dessa frågor med särskild inriktning på Norrlands inland. Utskottet vill med anledning av förslaget i motionen erinra om att fonden kan stödja industriellt utvecklingsarbete genom lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. De lån som fonden ger till industriell utbyggnad och nyetablering avser alltid toppfinansiering och är av speciellt riskvillig karaktär. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet det ifrågavarande motionsyrkandet.
En annan fråga som tas upp i motionen gäller rätt för Norrlandsfonden att som ett led i verksamheten förvärva aktier, ett förslag som har förts fram av fonden. I propositionen uttalas att det kan finnas behov att pröva ytterligare alternativ och komplement till fondens långivning. Ett investmentbolag med Norrlandsfonden och lämpliga kreditinstitut som delägare och med uppgift att främja industriell verksamhet i Norrland skulle kunna vara ett sådant alternativ. I motionen yrkas att fonden, eller om så befinns lämpligare, ett särskilt investmentbolag, vari fonden har ägarintresse, får befogenhet att efter samråd med de myndigheter som handlägger ansökningar om lokaliseringsstöd teckna aktier i företag.
Syftet med fondens förslag är att fonden som delägare skall få till stånd industriell verksamhet på basis av ekonomiskt riskbetonade exploateringsprojekt, vilka har svårt att finna en enskild exploatör. I propositionen uttalas att denna fråga kommer att närmare studeras. Utskottet anser därför att motionsyrkandet bör lämnas utan åtgärd.
Norrlandsfondens geografiska verksamhetsområde omfattar enligt stadgan Norrland, främst Norrbottens län. Fonden har alltsedan sin tillkomst i praktiken verkat inom de fyra nordligaste länen. Utvecklingen i Norrlandslänen motiverar, sägs det i propositionen, en viss förändring i fondens inriktning. Med hänsyn till att befolknings- och sysselsättningsproblemen är mer påtagliga i inlandskommunerna än i kustområdena bör fonden koncentrera sina insatser till i första hand de norrländska inlandskommunerna.
NU 1976/77:7
7 Verksamheten bör i fortsättningen bedrivas utan någon inbördes prioritering mellan de berörda länen.
I motionen 1976/77:3 hävdas att det finns goda skäl för att fonden även i fortsättningen bör prioritera Norrbottens län. Motionärerna hemställer att riksdagen beträffande Norrlandsfondens geografiska inriktning skall besluta att fonden alltjämt skall ha till syfte att främja den industriella utvecklingen i Norrland, främst i Norrbottens län.
En given utgångspunkt för fondens avvägning av vilka slags insatser som är mest angelägna och var dessa bör sättas in måste, enligt utskottets mening, vara en samlad bedömning av föreliggande behov. Med hänsyn till befolknings- och sysselsättningssituationen torde även i fortsättningen fondens insatser till större delen få göras i Norrbottens län. Utskottet finner att de problem som f. n. föreligger då det gäller att få till stånd en industriell utbyggnad i Norrbotten talar för att den nuvarande stadgemässiga prioriteringen av detta län tills vidare bibehålls. Utskottet delar i övrigt föredragandens mening att fondens geografiska inriktning mer bör anknyta till den faktiska befolknings- och sysselsättningssituationen inom olika områden i Norrland än till länsindelningen.
Frågan om Norrlandsfondens möjligheter att stödja projekt i Gävleborgs län tas upp i motionen 1976/77:8. Motionärerna hemställer att riksdagen skall uttala att medel ur Norrlandsfonden skall kunna utnyttjas för att stödja regionalpolitisk! angelägna projekt i Gävleborgs län. Vid sin tidigare behandling av liknande motionsyrkanden har utskottet framhållit att Norrlandsfonden stadgeenligt har rätt att stödja projekt även i Gävleborgs län. Utskottet har dock påpekat att med hänsyn till fondens begränsade resurser en förändring av verksamheten till förmån för Gävleborgs län skulle innebära att detta läns i och för sig angelägna behov skulle tillgodoses på bekostnad av motsvarande behov i andra län. Utskottet vill även nu understryka att det är viktigt att fondens resurser inte splittras genom att verksamhetsområdet görs alltför vidsträckt. Utskottet vill dock erinra om att sysselsättningsproblemen i de inre delarna av Gävleborgs län i stort sett är av samma art som i övriga norrländska inlandskommuner. Den i propositionen förordade inriktningen av fondens geografiska verksamhetsområde får anses innebära att stöd skall kunna ges även för angelägna projekt i Gävleborgs län.
I övrigt finner utskottet inte anledning till något särskilt uttalande med anledning av vad som i propositionen anförs om riktlinjer för Norrlandsfondens fortsatta verksamhet. Utskottet tillstyrker propositionens förslag i fråga om fondens finansiella resurser.
Utskottet hemställer
1. beträffande styrelserepresentation för regionala samhällsorgan att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten 1 i ifrågavarande del Och med avslag på motionen 1976/77:7
NU 1976/77:7
yrkandet 2 i ifrågavarande del godkänner vad i propositionen förordats,
2. beträffande stöd till regional utvecklingsplanering
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1976/77:7 yrkandet 2 i ifrågavarande del godkänner vad i propositionen förordats,
3. beträffande insatser i Tornedalen och Norrbottens inland
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1976/77:7 yrkandena 1 och 3 godkänner vad i propositionen förordats,
4. beträffande förlusttäckningsgaranti vid vissa flialetableringar att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1976/77:7 yrkandet 5 godkänner vad i propositionen förordats,
5. beträffande rätt för Norrlandsfonden att teckna aktier i företag att riksdagen avslår motionen 1976/77:7 yrkandet 4,
6. beträffande prioritering av Norrbottens län
att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:200 punkten 1 i ifrågavarande del och motionen 1976/77:3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande stöd till Gävleborgs län
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1976/77:8 godkänner vad i propositionen förordats,
8. beträffande riktlinjer för Norrlandsfondens verksamhet i övrigt att riksdagen, med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten
1 i övrigt, godkänner i propositionen angivna riktlinjer i den mån dessa inte omfattas av utskottets hemställan under 1-4, 6 och 7,
9. beträffande finansiering av Norrlandsfonden
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten
2 godkänner att resultatet för Statsföretag AB avseende räkenskapsåren 1976 och 1977 årligen belastas med 20 000 000 kr. för finansiering av Norrlandsfondens verksamhet under åren 1977 och 1978.
Stockholm den 30 november 1976
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Bengtsson i Landskrona (s), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Carlsson i Tyresö (s), fru Hansson (s), herr Ångström (fp), fru Oskarsson (c) herrar Pettersson i Lund (s), Siegbahn (m), Häll (s) och Wästberg i Stockholm (fp).
GOTAB 52656 Stockholm 1976.