Med anledning av motioner om framställning av identitetskort, m. m.

NU 1976/77:9

Näringsutskottets betänkande 1976/77:9

med anledning av motioner om framställning av identitetskort, m. m.

Ärendet

I detta betänkande behandlas fem motioner rörande åtgärder avseende AB ID-kort och AB Rollfilm, åtgärder avseende Sweda (numera Svenska Kassaregister AB), anpassning av postens och bankernas kassaterminaler till internationell standard.

Motionerna redovisas nedan.

Skrivelser i ärendet har inkommit till utskottet från AB ID-kort, Svenska Kassaregister AB och Svenska bankföreningen.

Motionerna

Yrkanden Motionerna är följande:

1975:1614av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att i motionen framförda synpunkter och förslag beaktas och att värdefulla enskilda idéer, patent och metoder på tekniskt, ekonomiskt och produktionsmässigt lämpligaste sätt tillgodogörs för landets och medborgarnas bästa,

1975/76:832 av herr Andersson i Ljung (m), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om önskvärdheten av samarbete mellan AB ID-kort och AB Rollfilm,

1975/76:1760 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att berörda myndigheter medverkar till att kassaterminaler inom post- och bankväsende anpassas till internationell standard för att stärka den svenska elektronikindustrins konkurrenskraft genom längre serier.

1975/76:1761 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om att arbetsmarknadsmyndigheterna anmodas att upptaga förhandlingar med AB Rollfilm och Sweda för att säkra tusentalet arbetstillfällen vid Sweda,

1975/76:1762 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen hemställer hos regeringen

1. att AB ID-kort reorganiseras och ställs under en styrelse, sammansatt 1 Riksdagen 1976/17. 17 sami. Nr 9

NU 1976/77:9

av bl. a. parlamentariker, under medverkan av LO, TCO och folkrörelserna,

2. att AB ID-kort får en förändrad ägarstruktur,

3. att AB ID-kort tillförs ny teknik för att komma i kapp utvecklingen.

Motivering

1 motionen 1975:1614 diskuteras inledningsvis legitimationshandlingars betydelse i olika sammanhang och anförs att betydelsefulla insatser har gjorts från svenskt håll när det gäller identifikationsteknik och produktion av identitetskort. Utan att direkt nämna företagens namn berör motionären de båda företag som främst är verksamma på området. Enligt motionären präglas det ena - AB Rollfilm - av ”mycket hög innovationskraft, gediget kunnande och stark utvecklingsdrift”, medan det andra - det halvstatliga AB ID-kort - ”ligger långt efter i utvecklings- och produktionsteknik”. I motionen rekommenderas ett samarbete mellan statlig och enskild företagsamhet för att åstadkomma export av utrustning och teknik för framställning av identitetskort såväl till u-länder - med deras speciella behov av legitimationshandlingar - som till industriländer.

Mera direkt tas konkurrensen mellan AB ID-kort och AB Rollfilm upp i motionen 1975/76:832. Motionären citerar ur ett remissyttrande av näringsfrihetsombudsmannen (NO) över en promemoria från finansdepartementet (Ds Fi 1975:7) med förslag till lag om identitetskontroli vid inlösen av check och berör en JO-anmälan från AB ID-kort som föranletts av detta yttrande. Med åberopande av NO riktar motionären kritik mot AB ID-korts teknik, produkter och utvecklingsarbete. Han lovordar AB Rollfilm i motsvarande avseenden och vill att riksdagen skall uttala sig för sådana kontakter mellan de båda företagen att AB ID-kort kan förvärva teknik som är produktionsfärdig hos AB Rollfilm. Som ett alternativ anges att riksdagen skulle föreslå regeringen att tillsätta en expertgrupp med uppgift att kartlägga situationen på svensk och internationell marknad för identitetshandlingar.

Som motiv för kraven i motionen 1975/76:1762 på en reorganisation av AB ID-kort anförs bl. a. att företagets styrelse ”har agerat på ett nära nog reaktionärt sätt och därmed hindrat en snabb svensk anpassning till internationell standard för identitetskort, anpassade till datatekniken”. Motionären hävdar att AB ID-kort har spritt vilseledande uppgifter om det internationella standardiseringsläget på området och fått en reprimand för detta från Sveriges standardiseringskommission. Han begär att bank- och polisinflytandet inom AB ID-kort skall brytas och säger sig ha ”stött på en mycket prestigeladdad atmosfär” vid kontakter med företaget och intressenter däri.

Utgångspunkten för motionen 1975/76:1761 är det beslut om nedläggning av Svenska Dataregister AB (Sweda) som fattats av företagets amerikanska ägare och som var aktuellt när motionen avlämnades. Motionären erinrar om sitt i motionen 1975:1614 framförda förslag om tillverkning och export

NU 1976/77:9

av utrustning för framställning av identitetskort. Sweda skulle, menar han, kunna svara för sådan tillverkning enligt den teknik som AB Rollfilm utvecklat.

De kassaterminaler för post och banker som tillverkas av svenska elektronikföretag är, sägs i motionen 1975/76:1760, av första generationen, helt handopererade och därmed långsamma. Terminaler av andra generationen styrs, anför motionären vidare, av identitetskort, försedda med magnetband för datalagring. Motionären hävdar att alla inneliggande order från bankerna och postverket avser terminaler av första generationen ”sorn ej är anpassningsbara till internationell standard”. Han betecknar ”en allmän anpassning till den internationella utvecklingen” som nödvändig för att Sverige skall få livskraftiga exportindustrier.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Allmänt om identitetskort m. m.

Som legitimationshandling vid checkinlösen godkänner posten, bankerna och handeln sedan år 1973 endast identitetskort utfärdade av AB ID-kort eller AB Rollfilm samt körkort och av statlig eller kommunal myndighet utfärdade tjänstekort, vilka tillhandahålls av AB ID-kort.

Bakom beslutet att godkänna dessa kort står Nämnden för legitimationshandlingar, som inrättades av Svenska bankföreningen år 1971 med uppgift att lämna föreningen råd i frågor om godkännande av legitimationshandlingar. I nämnden ingår företrädare för bankinspektionen, Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges industriförbund och Näringslivets säkerhetsdelegation.

Transaktionskort, t. ex. kreditkort, har - till skillnad från identitetskort samt legitimationskort av typen körkort - ingen fysisk beskrivning av innehavaren.

Ett internationellt standardiseringsarbete pågår i fråga om identitetskort och transaktionskort. Inom Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) har vid ett möte i Washington i oktober 1976 fattats beslut dels om att färdigställa en standard ID 1, avseende kreditkortsformatet CR 80, dels om att ta fram liknande standarder, ID 2 och ID 3, för formaten A 7 (som används för identitetskort, körkort och tjänstekort i Sverige) och B 7 (som bl. a. av Europarådet förespråkas för passkort). Bland de fysiska specifikationer som anges i standarden är plats för ev. magnetisk beläggning.

AB ID-kort

AB ID-kort bildades år 1968. Enligt bolagsordningen skall företaget på affärsmässiga grunder utveckla, tillverka och marknadsföra identitets- och behörighetshandlingar samt för verksamheten nödvändig utrustning och

NU 1976/77:9

material. Av aktiekapitalet, som efter fondemission år 1976 uppgår till 2,5 milj. kr., ägs hälften av staten genom Ceaverken AB - dotterbolag till Statsföretag AB - (25 96), AB Atomenergi (15 %) och postverket (10 %). Den andra hälften ägs av Svenska sparbanksföreningen genom Sparbankernas datacentraler AB och Svenska Bankföreningen genom Affärsbankernas Service AB. I styrelsen är de fem ägarna representerade. Dessutom ingår där två ledamöter utsedda av resp. Svenska sparbanksföreningen, rikspolisstyrelsen och Näringslivets säkerhetsdelegation. Svenska Bankföreningen har beslutat att dra sig ur sitt engagemang i företaget och har hembjudit sina aktier till övriga delägare.

AB ID-kort har säte i Stockholm med administration, marknadsföring och utveckling förlagda dit, medan tillverkningen sker vid en nyuppförd fabrik i Strängnäs. Företagets omsättning uppgick år 1975 till 20,1 milj. kr. Härav avsåg 1,3 milj. kr. export. Antalet anställda utgjorde under år

1975 i medeltal 100 personer, varav 20 i Stockholm och 80 i Strängnäs. Ett helägt dotterbolag är Identidata-Sweden AB, som tillverkar och säljer transaktionskort.

Enligt avtal år 1972 har AB ID-kort hand om tillverkningen av körkort. Hur körkorten skall tillverkas och utformas har reglerats i detalj. Tillverkningen kontrolleras fortlöpande av statens trafiksäkerhetsverk. Företaget har åtagit sig att dels driva eget produktutvecklingsarbete i fråga om tillverkningsmetoder och metoder för förfalskningsskydd, dels följa det utvecklingsarbete i angivna avseenden som bedrivs utanför bolaget, dels fortlöpande informera staten om den produktutveckling som sker och dels vidta de förändringar i fråga om tillverkningen av körkort och körkortets utformning som staten önskar.

Identitetskort, körkort och tjänstekort från AB ID-kort har fr. o. m. hösten

1976 ett nytt utförande. Den mest påtagliga förändringen är att de nya korten är helt inplastade.

Den tekniska utvecklingen av AB ID-korts produkter innefattar bl. a. införande av ett system för maskinell läsning av koder som i form av rutmönster placeras på korten. Kodens innehåll kan tolkas av innehavaren med hjälp av en nyckel. Systemet möjliggör att korten utom som identitetskort kan användas för interna kontrolländamål inom företag. Identitetsoch körkorten av 1976 års modell är anpassade för optisk klartextläsning enligt ny teknik.

AB Rollfilm

AB Rollfilm etablerades år 1940 och ägs av grundaren, Eric Rothfjell, som är verkställande direktör i företaget. Ordförande i styrelsen är professor Sven Brohult. AB Rollfilm producerar identitetskort (i färg) enligt PRID identitetssystem, som har utvecklats av företaget. Rothfjell har år 1975 av styrelsen för teknisk utveckling (STU) beviljats dels ett arbetsstipendium,

NU 1976/77:9

dels ett projektanslag för patentansökning i de viktigare industriländerna beträffande ett identifieringssystem. Företaget ägnar särskilt intresse åt framställning av identitets- och transaktionskort med viss information lagrad på magnetband.

Under år 1975 och förra delen av år 1976 befann sig AB Rollfilm i stora ekonomiska svårigheter, som bl. a. redovisades i pressen. Dessa svårigheter föranleddes enligt företaget till stor del av konkurrensbegränsande åtgärder från bankernas och postens sida. Frågan om konkurrensbegränsning prövades, såsom framgår av redogörelse nedan, av näringsfrihetsombudsmannen (NO). Sedan NO hade avskrivit ärendet gav AB Rollfilm publicitet åt planer att själv dra saken inför marknadsdomstolen, vilket dock ej skedde.

AB Rollfilms ekonomiska problem löstes sommaren 1976 i samband med att Rollfilm och Salén & Wicander AB inom Salén-koncernen ingick ett avtal angående exploateringsrätten till PRID identitetssystem på den internationella marknaden utanför de nordiska länderna. För detta ändamål har bildats ett av Salén & Wicander helägt bolag med namnet PRID International AB. AB Rollfilm behåller den nordiska marknaden. Enligt avtalet skall Rollfilm även i fortsättningen ha hand om forskning och utveckling samt allt patentarbete. Utbildning av stabs- och driftspersonal för licenstagarna i olika länder skall ske i Sverige hos Rollfilm. Specialkameran Antenna-PRID serieproduceras i Sverige i Rollfilms regi i samarbete med bl. a. Svenska Kassaregister AB. Kompletta fabrikspaket skall sammanställas i Sverige hos Rollfilm. Ett flertal underleverantörer, varav en del utländska, avses komma att medverka.

På den svenska marknaden har Rollfilm i juni 1976 träffat avtal med Svenska bankföreningen om medverkan av affärsbankerna vid distribution till allmänheten av PRID-kortets privatversion. Avsikten är att ett servicenät av 120 PRI D-fotografer skall vara i verksamhet i alla delar av landet inom ett år från avtalstidpunkten. I övriga nordiska länder skall verksamheten aktiveras i samarbete med en nationell licenstagare i varje land med eget laboratorium och produktion inom det egna landets gränser.

Yttrande från AB ID-kort

I anslutning till motionen 1975:1614 påpekar AB ID-kort att en förutsättning för dess verksamhet är att det finns avnämare för de tillverkade produkterna. Företaget säger sig efter bästa förmåga ha försökt leva upp till den princip om exploatering av kreativa idéer bl. a. för exportproduktion som motionären gör sig till tolk för. Det har under åren 1971-1975 i Sverige tillverkat totalt 7,9 milj. identitetskort och körkort, varav 1,1 milj. - dvs. 14 % - för export. Seriösa förhandlingar har förts i ett stort antal länder rörande introduktion av ID-korts system, något som skulle kunna leda till en ökad export av kort och av färdiga identitetskortsfabriker. Företaget räknar med att mycket betydande kontrakt skall ha tecknats före

NU 1976/77:9

1976 års utgång.

Med anledning av motionen 1975/76:832 anför AB ID-kort att det under de gångna åren noggrant har studerat AB Rollfilm för att finna ut huruvida det i detta företag finns know-how och teknik, som skulle kunna utnyttjas kommersiellt på identitetskortsområdet. Det har även, meddelas det, förekommit diskussioner om samarbete mellan företagen. Senast ägde sådana diskussioner rum sommaren 1975. AB ID-kort gör vissa jämförelser mellan sin egen och AB Rollfilms teknik och berör härvid bl. a. sina resurser för magnetisk kodning av transaktionskort.

Motionen 1975/76:1762 har föranlett AB ID-kort att erinra om att inom företaget pågår ett fortlöpande utvecklingsarbete gällande både befintliga och nya produkter. Att införa resultatet av detta arbete i ett existerande system är emellertid, påpekas det, något som AB ID-kort inte kan göra ensidigt. Det krävs att bankerna, posten, berörda myndigheter och övriga parter får tillfälle att aktivt delta i ett sådant projekt och att resultatet av arbetet kan accepteras av alla parter. Under hela 1970-talet har, säger AB ID-kort vidare, under dess medverkan ägt rum ett aktivt utbyte mellan de olika parterna om nya idéer och tekniker som skulle kunna användas i ett förbättrat identitetskortssystem. Resultatet föreligger nu och introduceras under andra halvåret 1976. Att identitetskorten och körkorten inte har förändrats under åren 1970-1975 beror på det nämnda förhållandet. Företaget har tillverkat sina produkter enligt gällande kravspecifikationer.

Med anledning av motionärens uppgift om att Sveriges standardiseringskommission (SIS) reagerat mot en pressrelease från AB ID-kort rörande standardisering av format för identitetskort etc. framhåller företaget att den åberopade reprimanden getts med hänvisning till principen att information rörande standardiseringsarbetet skall ske endast genom SIS. Däremot har SIS inte dementerat uppgifterna, vilka är korrekta.

Förslag rörande kontrollorgan på identitetskortsområdet

Bankinspektionen hemställde år 1974 hos Kungl. Maj:t att ett kontrollorgan med uppgift att utöva tillsyn över tillverkningen av legitimationskort skulle tillsättas. Inom finansdepartementet utarbetades en promemoria (Ds Fi 1975:7) med förslag till lag om identitetskontroll vid inlösen av check. Utgångspunkten var de problem som förekomsten av ett flertal olika typer av godkända identitetshandlingar kunde förorsaka vid den legitimationskontroll som visat sig vara en väsentlig förutsättning för en begränsning av antalet checkbedrägerier.

I promemorian anfördes att det inte går att finna en lösning på identitetskortsfrågan som samtidigt fullt ut tillgodoser såväl säkerhetsintresset som det näringsfrihetsrättsliga intresset. Säkerhetsintresset bedömdes väga tyngst vid en avvägning mot andra intressen. En lagstiftning ansågs erforderlig för att säkerhetsaspekterna skulle bli tillräckligt beaktade. Enligt

NU 1976/77:9

lagförslaget skulle de av AB ID-kort tillverkade och av bankerna, postverket eller myndigheter utfärdade identitetskorten komplettera det nya körkortet som legitimationshandling vid checktransaktioner. Sålunda skulle tre olika typer av handlingar få godtagas vid identitetskontroll, alla tillverkade av AB ID-kort och alla framställda enligt samma metod.

Efter remissbehandling tog regeringen ställning till den lagstiftningsfråga som hade aktualiserats i promemorian. Regeringen fann - i oktober 1975 - att lagstiftning för tillfället inte var erforderlig och lämnade därför bankinspektionens framställning och promemorian utan vidare åtgärd. I ett pressmeddelande i anslutning till regeringens beslut hänvisades till att det av remissyttrandena framgick att organisationerna på handelns område skulle komma att avvisa försök att få nya identitetshandlingar godkända såvitt gällde betalning med check i butiker och andra försäljningsställen. Skulle utvecklingen gå dithän att bedrägeririskerna ökade vid checktransaktioner skulle frågan om en lagreglering få övervägas på nytt.

I syfte att få innebörden av regeringens beslut klarlagd för bankernas vidkommande tillskrev Svenska bankföreningen hösten 1975 finansdepartementet. I ett brev till Bankföreningen preciserade departementschefen regeringens beslut sålunda att regeringen - mot den bakgrund som angetts i det ovan omtalade pressmeddelandet - ansett ”att ytterligare identitetskort icke bör godkännas av bankerna” och därför låtit frågan om lagstiftning anstå tills vidare.

I en skrivelse till finansdepartementet i april 1976 anförde Bankföreningen följande. Föreningen ansåg det uteslutet att läget på identitetskortsområdet skulle en gång för alla fixeras på det sättet att inga andra kort än de som vid denna tidpunkt godtogs skulle kunna accepteras i framtiden. En sådan fixering vid nuläget skulle förhindra en önskvärd fortsatt teknisk utveckling på identitetskortsområdet. De godkända korttyperna måste förutsättas bli förbättrade i olika hänseenden. Man måste därför räkna med att nya generationer av redan godtagna kort skulle komma att framställas. Vidare måste antas att den tekniska utvecklingen skulle innebära att helt nya korttyper, överlägsna de dittills godkända, skulle framkomma. Vid tillkomsten av sådana nya kort eller nya kortvarianter måste rimligen kunna prövas om kortet - som ersättning för ett tidigare godtaget kort eller som ett tillkommande kort - skulle godtas som checklegitimation. Vid varje sådant ställningstagande skulle det bli fråga om en avvägning mellan å ena sidan näringsfrihetsintresset och å andra sidan säkerhetsintresset. Bankföreningen fann det naturligt att denna avvägning och därmed avgörandet av vilka kort som skall godtas skedde genom ett offentligt organ och icke genom bankinstituten. Bankinspektionen angavs som ett lämpligt sådant organ. Föreningen hemställde att regeringen skulle vidta de åtgärder som erfordrades för att frågan om godkännande av nya legitimationshandlingar vid checkinlösen skulle lösas enligt föreningens förslag. Regeringen har ännu inte tagit ställning till Bankföreningens förslag.

NU 1976/77:9

8 Ärenden hos NO och JO

Frågan om konkurrensbegränsning beträffande identitetskort tillverkade av AB Rollfilm prövades av näringsfrihetsombudsmannen (NO) i december 1975. Svenska bankföreningen hade år 1974 beslutat godkänna privatversionen av Rollfilms kort som fullgod legitimationshandling under viss förutsättning. Bankerna och posten (penninginstituten) avböjde emellertid med hänvisning till administrativa skäl förslag om medverkan vid utfärdande av korten. Häremot anförde Rollfilm klagomål hos NO.

NO konstaterade att det angivna förfarandet begränsade konkurrensen. Konkurrensbegränsningen kunde tänkas ha från allmän synpunkt skadlig verkan främst därigenom att Rollfilm hindrades från att konkurrera på denna marknad.

En jämförelse med avseende på kvalitet mellan Rollfilms kort och AB ID-korts kort gav enligt NO vid handen att Rollfilms kort var överlägsna. Rollfilm bedömdes emellertid knappast kunna i rådande läge pressa priset på sådana kort som uppfyllde penninginstitutens minimikrav på säkerhet med avseende på att vara välliknande. Skäl saknades enligt NO att mot penninginstitutens uppfattning hävda att dessa minimikrav var för lågt ställda. Mot de positiva slutsatserna rörande kvaliteten på Rollfilms kort måste därför ställas det förhållandet att det var tveksamt om Rollfilm i nämnvärd utsträckning skulle kunna påverka prisbildningen i från allmän synpunkt gynnsam riktning. Med beaktande härav ansåg NO att det åtminstone i rådande läge var svårt att göra gällande att Rollfilms kvalitetsmässiga överlägsenhet motiverade ett påstående att konkurrensbegränsningen på ett från allmän synpunkt otillbörligt sätt hämmade verkningsförmågan i branschen.

Klart varatt Rollfilms näringsutövning försvårades. Från allmän synpunkt kunde detta förhållande vara väsentligt främst med hänsyn till risken för att företaget skulle gå under. Med hänsyn till omfattningen av den försäljning som på området för privatkort kunde förutses för de närmaste åren kunde emellertid ifrågasättas om denna marknad hade någon större betydelse för Rollfilm. Företaget hade dock anfört att det var ett viktigt försäljningsargument för företaget både i Sverige och i utlandet att vara godtaget för försäljning genom penninginstituten. Vid bedömningen av vilken betydelse denna argumentation hade borde enligt NO beaktas att eventuellt uteblivna försäljningar endast var en indirekt följd av konkurrensbegränsningen och att orsakssambandet kunde vara bristfälligt.

Penninginstituten hade gjort gällande bl. a. att det skulle innebära en betydande olägenhet att tillhandahålla ytterligare kort än AB ID-korts kort och att det för dagen inte gick att med utgångspunkt i Rollfilms teknik anordna en från säkerhetssynpunkt godtagbar identifikationsprocedur vid försäljning av privatkort. NO riktade invändningar mot dessa argument.

En sammanfattande bedömning gav enligt NO vid handen att konkurrensbegränsningen kunde tänkas ha vissa från allmän synpunkt inte ovä -

NU 1976/77:9

sentliga skadeverkningar och att de invändningar som anförts från penninginstitutens sida inte gjorde något övertygande intryck. Vid bedömningen kunde emellertid inte bortses från att Rollfilm för tillfället hade betydande ekonomiska svårigheter. Skäl talade för att dessa svårigheter inte kunde avhjälpas enbart genom att Rollfilm bereddes tillträde till marknaden för privatkort. Mot denna bakgrund fann NO inte i rådande läge tillräckliga skäl att vidta ytterligare åtgärd. Rollfilm erinrades om sin rätt att med stöd av 16 § andra stycket konkurrensbegränsningslagen själv påkalla förhandling hos marknadsdomstolen. NO avskrev ärendet från vidare handläggning.

AB ID-kort har i olika sammanhang reagerat mot NO:s uttalanden om kvaliteten hos företagets produkter.

I motionen 1975/76:832 berörs AB ID-korts anmälan till JO av en passus i NO:s yttrande över förslag till lag om identitetskontroll vid inlösen av check. I JO:s beslut återges ett yttrande av NO till JO i saken. Där utvecklades närmare innebörden av NO:s värderande omdömen i remissyttrandet och framhölls att remissyttrandet i första hand var riktat till finansdepartementet med dess sakkunskap i ämnet. JO anförde att vad som framkommit i saken inte påkallade ingripande eller uttalande från hans sida. Detta torde inte få tolkas som ett ställningstagande i sak enligt NO:s linje.

Sweda

Svenska Kassaregister AB har lämnat följande uppgifter rörande det företag som berörs i motionen 1975/76:1761.

Svenska Dataregister AB (Sweda), som var helägt av det amerikanska Litton Industries, Inc., har sedan många år tillverkat mekaniska kassaregister och på senare tid också tryckmekanismer utvecklade inom landet och avsedda för elektroniska kassaregister och elektroniska point-of-sale-terminaler. Efterfrågan på mekaniska kassaregister har sjunkit kraftigt och beräknas försvinna helt inom de närmaste två åren. Av flera skäl, bl. a. därför att tillverkningsenheter med lägre kostnadsläge fanns tillgängliga i andra länder, beslöt Litton att inte tillverka de elektroniska ersättningsprodukterna för de mekaniska kassaregistren vid Svenska Dataregister. Företaget kom då i ett krisläge, där de enda möjligheterna syntes vara att avveckla företaget eller få till stånd en försäljning.

Intensiva ansträngningar att sälja Svenska Dataregister pågick under hela år 1975. Dessa ansträngningar ledde inte till resultat, beroende på den internationella lågkonjunkturen, likartade strukturella problem inom andra delar av svensk finmekanisk industri samt det stora engagemang ett köp skulle ha inneburit. Ytterligare en möjlighet diskuterades, nämligen att med utgångspunkt i ett begränsat och ganska hårt specialiserat produktsortiment, tryckmekanismer för elektroniska kassaregister, samt en kraftigt nedskuren organisation etablera ett självständigt företag.

NU 1976/77:9

10 En konkret plan med målet att skapa ett självständigt svenskt företag diskuterades med arbetsmarknadsdepartementet och Litton Industries under vintern och förvåren 1976. Denna plan förutsatte ekonomiskt stöd från Litton och svenska staten under en omställningsperiod på cirka 1 1/2 år. Planen fick ett positivt gensvar hos Litton, arbetsmarknadsdepartementet och de anställda. Förhandlingar med Litton om en separation ledde till ett avtal den 2 juli 1976 som innebar att Svenska Dataregisters anläggningar och verksamhet i Solna med vissa undantag övertogs av en grupp av fyra personer i ledande ställning inom företaget.

Avtalets huvudinnehåll är följande:

- Litton Industries förbinder sig att lägga order hos det nya företaget under en tvåårsperiod till ett värde av 77 milj. kr., vilket motsvarar omkring 90 % av företagets beräknade tillverkningskapacitet under denna tid. Dessa order omfattar kassaregister, detaljsatser för kassaregister för hopsättning i Mexiko, reservdelar för kassaregister och tryckmekanismer för elektroniska kassaregister och kassa terminaler.

- Litton bidrar med ett belopp av 32,6 milj. kr. för att täcka en del av det driftsunderskott och de omställningskostnader som beräknas uppstå under tvåårsperioden.

- Staten bidrar med ett utbildningsstöd på 7,8 milj. kr. och vidare får det nya företaget en statlig lånegaranti för 10 milj. kr.

I avtalet ingår utnyttjanderätten för patent och konstruktioner för de produkter som utvecklats vid Svenska Dataregister.

- Det nya företaget äger rätt att fritt sälja sina produkter också till andra kunder än Litton.

Det nya företaget opererar tills vidare som Svenska Kassaregister AB. Avsikten är att så snart som möjligt byta till ett lämpligt permanent namn. Som mål har uppställts att ett självständigt, lönsamt, svenskägt företag skall byggas upp inom en tvåårsperiod. Detta skall ske genom att inom denna period etableras en försäljning av tryckmekanismer till mindre och medelstora tillverkare av elektroniska kassaregister och elektroniska point-ofsale-terminaler. Dessutom kommer företaget, för att undvika de risker som ett alltför smalt produktsortiment innebär, att söka långsiktiga underleverantörsavtal för finmekaniska produkter, om möjligt med svenska firmor men om nödvändigt också med utländska.

Som ett led i ansträngningarna att skaffa underleverantörsprojekt kan ses kontakterna med AB Rollfilm, som hitintills har resulterat i en order, nu under arbete, på 100 st. indentitetskortskameror. Svenska Kassaregister AB hoppas att AB Rollfilm i samband med marknadsavtalet med PRID International kan ge ett avsevärt produktionstillskott.

Svenska Kassaregister AB har för närvarande ca 600 anställda och kommer att i ett jämviktsläge ha en personal i storleksordningen 400-550 personer och en årsomsättning på ca 50 milj. kr.

Företaget har ett behov att låna upp ca 20 milj. kr. för det driftskapital

NU 1976/77:9

som behövs utöver Littons kontanttillskott. Till hälften har detta behov tillgodosetts genom medverkan av Sveriges Investeringsbank AB. Företaget, som uppger sig ha fullgoda säkerheter att erbjuda, gör nu ansträngningar att ordna kompletterande upplåning och betonar att det är en förutsättning för företagets fortbestånd att finansieringsfrågan kan lösas inom den tidsfrist som står till buds.

Yttrande om kassaterminaler för posten och bankerna

I en skrivelse till utskottet med anledning av motionen 1975/76:1760 anför Svenska bankföreningen följande:

Motionären utgår från att det finns en internationell standard för dataterminaler inom post och bank, som bl. a. skulle innebära att terminalerna skulle styras av identitetskort försedda med magnetband för datalagring. Motionären påstår vidare att inneliggande order från bankerna och postverket inte skulle vara anpassningsbara till denna internationella standard.

Det rätta sakförhållandet kan sammanfattas i följande punkter:

1. Det existerar ingen internationell standard för bank- och postterminaler.

2. Förmodligen avser motionären ett förslag till standard för s. k. transaktionskort med magnetband för datalagring, som för närvarande är under diskussion. Sådana kort kan avläsas i s. k. kortläsare. Det är tekniskt fullt möjligt att ansluta sådana kortläsare till de terminaler som nu installeras hos banker och post (Saab, Nixdorf, Philips, IBM).

3. Efter ingående utredningar har emellertid bankerna konstaterat att man inte har något behov av att kunna avläsa transaktionskort med magnetband i kassaterminalerna. Många banker räknar i stället med att i framtiden komma att använda sig av optisk lästeknik genom OCR (Optical Character Recognition) i dessa terminaler. Orsaken härtill är att man förväntar sig att denna teknik skall komma till användning för läsning av transaktionsdokument (checkar, postväxlar, in- och utbetalningskort etc.) i kassorna. Det blir då naturligt att man använder sig av samma teknik (OCR) för läsning av identitetskort i bank- och postkassör. Däremot användes transaktionskort med magnetband i utbetalningsautomater. De nya automater som tillverkas i Sverige är helt anpassningsbara till den internationella standard för transaktionskort som är under diskussion.

Sammanfattningsvis anser Bankföreningen att motionen baseras på en serie av missförstånd och bör lämnas utan avseende.

Tidigare behandling av motioner om identitetskort och körkort

I en motion år 1973 föreslogs en parlamentariskt ledd utredning angående framställning av identitetskort och andra behörighetskort med betryggande säkerhetsnivå samt vissa därmed sammanhängande frågor. Kraven på identitetskortens säkerhet mot förfalskning och annat missbruk måste ställas högt, sade motionären. Han efterlyste en redogörelse för den rådande situationen beträffande identitetskort samt höjda krav på skyddsnivån, om det ansågs möjligt att förfalska identitetskort eller körkort. Tillgängliga nya

NU 1976/77:9

alternativ för tillverkning av legitimationskort borde beaktas. Vidare borde säkerheten vid utfärdandet av legitimationshandlingar utvärderas från samhällets sida och en skärpning av legitimationsgranskningen eftersträvas.

Näringsutskottet (NU 1973:10) redogjorde för rådande förhållanden på identitetskortsområdet. De båda typer av kort som godkändes av posten, bankerna och handeln hade ingående testats av statens provningsanstalt. Körkortsutredningen hade konstaterat att den metod som användes vid tillverkningen av körkort fyllde alla rimliga krav på förfalskningsskydd. Utskottet sade sig finna att en lång rad åtgärder hade vidtagits för att tillfredsställa behovet av säker personlig legitimation. Ett omfattande utvecklingsarbete på området pågick. På längre sikt kunde nya tekniska lösningar vara möjliga. För tillfället torde det, sade utskottet, för en praktiskt fungerande identitetsprövning som också skulle fylla de krav på personlig integritet som allmänheten har rätt att ställa inte finnas något alternativ som var tekniskt överlägset de tillämpade systemen. Utskottet fann det inte sannolikt att en sådan utredning som motionären föreslog skulle verksamt kunna bidra till att åstadkomma ett bättre legitimationssystem. Utskottet avstyrkte motionen, och denna avslogs av riksdagen.

Trafikutskottet behandlade år 1974 (TU 1974:21) två motioner om framställning av bättre körkort, m. m. I den ena begärdes en utredning om utformningen av de nya körkorten. Riksdagen föreslogs också göra ett uttalande till Kungl. Maj:t om att utvecklingsarbetet på området borde bevakas bättre och att pågående utbyte av de gamla körkorten borde avbrytas i avvaktan på utredningsresultatet. I den andra motionen föreslogs riksdagen uttala att Kungl. Maj:t uppmärksamt borde följa utvecklingen på identitetsoch körkortsområdet och överväga ett uppehåll i utgivandet av det nya körkortet tills dess att bättre erfarenheter nåtts bl. a. av internationella bestämmelser. Trafikutskottet anförde att det vid en ingående prövning av ärendet kunnat konstatera att ett omfattande utvecklingsarbete på området bedrevs i olika former och på olika håll och att identitetskortens tekniska standard fortlöpande förbättrades. Med hänsyn till den snabba utvecklingen på området ville utskottet emellertid starkt betona vikten av att åtgärder kontinuerligt vidtogs i syfte att få fram bättre identitets- och körkort. Nya resultat av forsknings- och utvecklingsarbetet kunde då medföra att körkort som distribuerades under ett senare skede fick en bättre teknisk standard än de som utfärdades under den aktuella tiden (år 1974). Det ankommer, framhöll utskottet, på trafiksäkerhetsverket som central körkortsmyndighet att följa utvecklingen och vidta de åtgärder som verKet anser erforderliga. Utskottet fann det erforderligt att Kungl. Maj:t uppmärksamt följde frågan och vidtog de åtgärder som kunde föranledas härav. Vid denna bedömning borde beaktas de idéer och metoder i övrigt som kunde finnas inom landet eller internationellt för framställning och utformning av identitetshandlingar. Utskottet ansåg inte att det fanns anledning att föreslå en särskild utredning för utformningen av de nya körkorten och inte heller att utbytet av körkorten skulle avbrytas.

NU 1976/77:9

13 Enligt utskottets förslag gav riksdagen som sin mening Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört om vikten av att uppmärksamt följa utvecklingen på identitets- och körkortsområdet m. m. Kungl. Majit överlämnade utskottsbetänkande! och motionerna till statens trafiksäkerhetsverk och sade sig därvid förutsätta att trafiksäkerhetsverket, när anledning förelåg, skulle till chefen för kommunikationsdepartementet redovisa resultatet av utvecklingsarbetet och därmed sammanhängande frågor.

Utskottet

Identitetskort som godtas av posten, bankerna och handeln tillverkas av två företag, AB ID-kort och AB Rollfilm. AB ID-kort är halvstatligt. Statens andel av aktierna är emellertid inte samlad på en hand utan fördelad på postverket, AB Ceaverken - som är dotterbolag till Statsföretag AB - och AB Atomenergi. Enligt avtal svarar AB ID-kort för framställningen av körkorten. De tjänstekort som utfärdas av statliga och kommunala myndigheter produceras likaså av AB ID-kort. AB Rollfilm är ett privat företag som har utvecklat ett eget system för tillverkning av identitetskort.

Motionerna 1975:1614, 1975/76:832 och 1975/76:1762 präglas alla av en positiv inställning till AB Rollfilm och en kritisk syn på AB ID-kort, vilket beskrivs som underlägset konkurrenten i fråga om teknik och utvecklingsarbete. Det allmänt hållna yrkandet i den förstnämnda motionen går ut på att ett samarbete mellan de båda företagen skall åstadkommas med sikte på en omfattande export av teknik och utrustning för framställning av identitetskort. Även i motionen 1975/76:832 förespråkas ett sådant samarbete. Som en alternativ handlingslinje anges där tillsättande av en expertgrupp med uppgift att kartlägga marknadssituationen för identitetskort. I den tredje motionen begärs att AB ID-kort skall reorganiseras, få förändrad ägarstruktur och ny styrelse med parlamentariskt inslag och folkrörelseförankring samt tillföras ny teknik ”för att komma i kapp utvecklingen”.

Två andra motioner behandlar närbesläktade frågor. I motionen 1975/76:1761 uppmärksammas den kritiska situation vari dåvarande Svenska Dataregister AB (Sweda) befann sig vid den tidpunkt då motionen avlämnades. Motionären önskar insatser av arbetsmarknadsmyndigheterna för att betydande order från AB Rollfilm skall tillföras Sweda. I motionen 1975/76:1760 påyrkas statliga åtgärder för att postens och bankernas kassaterminaler skall ”anpassas till internationell standard".

Utskottet vill till en början framhålla att sådana frågor rörande särskilda företag som motionärerna tar upp knappast är av den beskaffenheten att de bör behandlas av riksdagen. Därutöver kan - med hänvisning till de utförligare uppgifter som har lämnats i det föregående - konstateras följande.

AB ID-kort bedriver ett fortlöpande utvecklingsarbete som syftar till att dess produkter skall förbättras och produktprogrammet utvidgas. Det nya körkort som nu introduceras är ett resultat därav. Efter framställning från

NU 1976/77:9

riksdagen har statens trafiksäkerhetsverk fått regeringens uppdrag att följa utvecklingsarbetet. En sådan ombildning av AB ID-kort som förordas i motionen 1975/76:1762 skulle ytterligare markera företagets särställning och sålunda knappast vara till förmån för det konkurrerande företag, AB Rollfilm, vars intressen motionären eljest tycks vilja främja.

AB Rollfilm har under de senaste åren befunnit sig i stora svårigheter, som nu kan bedömas vara övervunna. Rätten att exploatera företagets identitetssystem på den internationella marknaden utanför de nordiska länderna har överlåtits på ett särskilt bolag med annan ägare. Både AB Rollfilm och det nya bolaget ser, enligt vad utskottet har inhämtat, positivt på utvecklingsmöjligheterna för framtiden. Genom avtal med Svenska bankföreningen har AB Rollfilm i viss mån förbättrat sitt konkurrensläge på den svenska marknaden.

I anslutning till yrkandet i motionen 1975/76:832 bör nämnas att diskussioner om samarbete mellan AB ID-kort och AB Rollfilm har ägt rum men blivit resultatlösa. Utskottet vill påpeka att förekomsten av konkurrens på identitetskortsmarknaden kan tillmätas ett positivt värde.

Det företag - nu benämnt Svenska Kassaregister AB - som berörs i motionen 1975/76:1761 har sedan motionen väcktes blivit rekonstruerat med bistånd från statens sida. Företaget har emellertid kvarstående finansieringsproblem, som det är i färd med att försöka lösa. Önskemålet i motionen 1975/76:1761 om produktion hos företaget för AB Rollfilms räkning har infriats i så måtto att företaget från Rollfilm har fått en order på identitetskortskameror.

Innebörden av motionen 1975/76:1760 synes inte vara helt entydig. Med sitt krav på anpassning av postens och bankernas kassaterminaler till internationell standard torde motionären avse att terminalerna bör kunna styras av identitetskort försedda med magnetband för datalagring. De standarder för transaktionskort och identitetskort som framtas specificerar bl. a. var eventuell magnetisk beläggning skall placeras. Detta innebär ingalunda att standarden föreskriver att korten skall förses med magnetband. Utskottet vill framhålla att magnetbandstekniken kan medföra problem från integritetsskyddssynpunkt vilka det är angeläget att beakta. Motionen torde vara grundad på missförstånd i vart fall beträffande beskaffenheten av de kassaterminaler som nu installeras.

Mot bakgrund av vad här sagts finner utskottet att inget av motionsyrkandena ger anledning till någon åtgärd från riksdagens sida.

NU 1976/77:9

15 Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1975:1614,

2. motionen 1975/76:832,

3. motionen 1975/76:1760,

4. motionen 1975/76:1761,

5. motionen 1975/76:1762.

Stockholm den 30 november 1976

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Bengtsson i Landskrona (s), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Carlsson i Tyresö (s), Ångström (fp), fru Oskarsson (c), herrar Pettersson i Lund (s), Siegbahn (m), Häll (s), Jonsson i Husum (s), Granstedt (c) och Wästberg i Stockholm (fp).

GOTAB 52655 Stockholm 1976