Med anledning av propositionen 1976/77:68 om ändringar i den indirekta beskattningen jämte motioner
SkU 1976/77:22
Skatteutskottets betänkande 1976/77:22
med anledning av propositionen 1976/77: 68 om ändringar i den indirekta beskattningen jämte motioner
Propositionen
Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1976/77: 68 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt,
2. lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt,
3. lag om ändring i tulltaxan (1971: 920),
4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601),
5. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.
Förslagen innebär ändringar i den indirekta beskattningen enligt följande.
Energiskatten på elkraft höjs från 2 öre till 3 öre per kilowattimme i fråga om annan kraft än sådan som förbrukas för industriellt ändamål.
Höjningen föreslås träda i kraft den 20 mars 1977.
Tobaksskatten höjs med verkan fr. o. m. den 14 mars 1977 med ca 15 %.
Den i vägtrafikskatten ingående årliga fordonsskatten höjs i vad avser personbilar och motorcyklar med ca 75 % med verkan fr. o. m. den 1 april 1977.
Vidare föreslås att skyldigheten att under färd med fordon medföra gällande kilometerskattekvitto slopas.
Slutligen föreslås ändringar i mervärdeskatten i syfte att undanröja skatt, dels på viss import av dentaltekniska produkter, dels på reparationer som utförs på utländska lastbilar och släpvagnar i samband med yrkesmässiga transporter här i landet.
Författningsförslagen har följande lydelse.
1 Riksdagen 197607. 6 sami. Nr 22
SkU 1976/77: 22
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskrives att 14 § lagen (1957: 262) om allmän energiskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §
Skatten utgår för elektrisk kraft Skatten utgår för elektrisk kraft med 2 öre för kilowattimme. med 3 öre per kilowattimme. För
elektrisk kraft, som förbrukas i industriell verksamhet, utgör skatten dock 2 öre per kilowattimme för den del av förbrukningen under ett kalenderår som överstiger 40 OOO kilowattimmar.
Denna lag träder i kraft den 20 mars 1977.
1. Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas för energiförbrukning efter den första mätaravläsningen efter ikraftträdandet, om mätaravläsning göres under tiden den 20 mars—den 31 maj 1977. Som mätaravläsning godtages även avläsning som enligt tillämpade rutiner göres av förbrukaren.
2. Göres icke mätaravläsning enligt 1, tillämpas den nya skattesatsen, om ej annat följer av 3, för redovisningsperiod som börjar närmast efter ikraftträdandet.
3. Omfattar redovisningsperiod sex månader eller mer och göres mätaravläsning icke enligt 1, tillämpas den nya skattesatsen på energiförbrukning från och med den 1 april 1977.
4. I de fall mätaravläsning icke göres enligt 1, får skatten enligt den nya skattesatsen beräknas efter skälig grund.
5. För elektrisk kraft, som under tiden från ikraftträdandet till utgången av år 1977 förbrukas i industriell verksamhet, gäller den nya skattesatsen ej för energiförbrukning över 25 000 kilowattimmar.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt
Härigenom föreskrives att 2 § lagen (1961: 394) om tobaksskatt2 skall ha nedan angivna lydelse.
2 §
Nuvarande lydelse
För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:
1 Lagen omtryckt 1975: 272.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 272.
2 Lagen omtryckt 1975:141.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:141.
SkU 1976/77: 22
3 Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för
1 st. öre 1 kg kr.
Cigarrer och cigariller grupp I t. o. m. 1,7 12,0
II över 1,7 t. o. m. 3,0 15,7
III ” 3,0” 5,0 18,6
IV ” 5,0 26,0
Cigarretter
grupp I t. o. m. 0,85 15$
II över 0,85 t. o. m. 1,20 19,9
II
IV ” 1,55” 1,90 28,4
V ” 1,90 32,4
Röktobak — 64: —
l uggtobak — 21:60
Snus — 9:10
För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.
Föreslagen lydelse
För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:
Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för
1 st. öre 1 kg kr.
Cigarrer och cigariller grupp I t. o. m. 1,7 13,5
II över 1,7 t. o. m. 3,0 18,0
III ” 3,0” 5,0 21,5
IV ” 5,0 30,0
Cigarretter
grupp I t. o. m. 0,85 18,0
II över 0,85 t. o. m. 1,20 23,0
III ” 1,20” 1,55 28,0
IV ” 1,55 ” 1,90 32,5
V ” 1,90 37,0
Röktobak — 74: —
Tuggtobak — 25: —
Snus — 10:50
För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.
Denna lag träder i kraft den 14 mars 1977.
SkU 1976/77: 22
3 Förslag till
Lag om ändring i tulltaxan (1971: 920) ~
Härigenom föreskrives att 24 kap. tulltaxan (1971: 920) skall ha nedan angivna lydelse.
24 kap. Tobak1
Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966: 394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp:
Varuslag
Vikt för 1 st. gram
Belopp för
1 st. öre 1 kg kr.
Cigarrer och cigariller
högst 3
mer än 3
42 Cigarretter
högst 0,85
över 0,85 t. o. m. 1,20
1,20
35 Andra slag av färdiga
tobaksvaror
90 Denna lag träder i kraft den 14 mars 1977.
4 Förslag till
Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601)
Härigenom föreskrives att 10 § och bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973: 601)2 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §3
På betald skatt lämnas särskilt skattekvitto.
Senast erhållna, gällande skattekvitto, som avser kilometerskatt, skall medföras under färd med fordonet och på anmodan av polisman visas upp för denne.
1 Senaste lydelse 1975: 143.
2 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.
3 Senaste lydelse 1976: 337.
SkU 1976/77: 22
5 Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973: 601)*
Fordonsskatt
Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor
kilogram
grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
A Motorcyklar
1 Tvåhjulig motorcykel
0— 75
utan sidvagn
76—
2 Annan motorcykel
0—
0 B Personbilar
0— 900
901—
75 C Bussar
1 Buss som är inrättad
0— 1 600
för drift endast med
1 601— 3 000
bensin eller gasol
3 001—
2 Annan buss
0— 1 600
1 601— 3 000
3 001— 7 000
7 001—10 000
1 449
10 001—30 000
2 424
30 001—
11 783
11 D Lastbilar
1 Lastbil som är inrättad
0— 1 600
för drift endast med
1 601— 3 000
bensin eller gasol
3 001—
2 Annan lastbil
2.1 med anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar
0— 1 600
1 601— 3 000
3 001— 7 000
7 001—10 000
1 431
10 001—15 000
2 663
15 001—20 000
6 287
20 001 —
med tre eller flera
0— 1 600
hjulaxlar
1 601— 3 000
3 001— 8 000
8 001—12 000
1 595
12 001—18 000
2 981
18 001—27 000
6 596
27 001 —
13 281
2.2 utan anordning för påhängsvagn
med två hjulaxlar
0— 1 600
1 601— 3 000
3 001— 6 000
6 001—10 000
1 066
4 Senaste lydelse 1976: 880.
It Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 22
SkU 1976/77: 22
6 Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor
kilogram
grund- tilläggsbelopp
t belopp för varje helt ... .1. hundratal kilo gram
över den lägsta vikten i klassen
t. i
10 001—14 000
2 094
14 001—17 000
4 256
17 001—20 000
7 129
20 001—
10 564
med tre eller flera
0— 1 600
hjulaxlar
1 601— 3 000
3 001— 6 000
6 001—11 000
1 029
11 001—15 000
1 955
15 001—18 000
3 749
18 001—27 000
6 100
27 001—
14 032
11 E Traktorer och motorredskap
1 Trafiktraktor och regi-
0— 1 300
strerat motorredskap
1 301— 3 000
3 001— 7 000
1 140
7 001 —
4 200
2 Traktor klass II
0— 2 500
2 501—
0 F Släpvagnar
1 Släpvagnar med skattevikt högst 3 000 kilogram
påhängsvagn
0— 1 000 '
1 001— 3 000
annan släpvagn
0— 1 000
1 001— 3 000
2 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som drages uteslutande av bensin- eller gasoldrivet motorfordon1
2.1 påhängsvagnar
med en hjulaxel
3 001—
med två eller flera
3 001—13 000
hjulaxlar 2.2 andra släpvagnar
13 001—
1 680
med en hjulaxel
3 001—
med två hjulaxlar
3 001—13 000
13 001—
1 160
med tre eller flera
3 001—13 000
hjulaxlar
13 001—
1 Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3, Drages släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.
SkU 1976/77: 22
7 Fordonsslag
Skattevikt,
kilogram
Skatt, kronor
grund belopp -
tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
3 Kilometerskattepliktiga släpvagnar
3.1 påhängsvagnar med en hjulaxel
med två eller flera hjulaxlar
3.2 andra släpvagnar med en hjulaxel
med två hjulaxlar
med tre eller flera hjulaxlar
4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som drages av trafiktraktor eller registrerat motorredskap2
4.1 påhängsvagnar med en hjulaxel
3 001— 4 500
4 501— 6 000
6 001— 8 000
‘ 25
8 001—
1 508
3 001— 4 500
4 501— 6 000
6 001— 8 000
8 001—10 000
1 110
10 001—14 000
1 635
14 001—18 000
3 183
18 001—19 000
5 090
19 001—23 000
5 535
23 001—28 000
5 860
28 001—
6 185
3 001— 5 000
5 001— 8 000
8 001—
1 023
3 001— 5 000
5 001— 8 000
8 001—11 000
11 001—14 000
1 308
14 001—17 000
2 088
17 001 —
3 018
3 001— 5 000
5 001— 8 000
8 001—11 000
11 001—14 000
14 001—17 000
1 285
17 001—20 000
1 814
20 001—25 000
2 487
25 001—30 000
3 806
30 001—32 000
5 539
32 001—35 000
6 280
35 001—40 000
6 450
40 001 —
6 640
3 001—
4 500
4 501 —
6 000
6 001—
8 000
8 001—
2 Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.
SkU 1976/77: 22
8 Fordonsslag
Skattevikt,
kilogram
Skatt, kronor
grund-
belopp
tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen
med två eller flera
3 001— 4 500
hjulaxlar
4 501— 6 000
1 226
6 001— 8 000
1 682
8 001—10 000
2 306
10 001—14 000
3 566
14 001—18 000
6 715
18 001—19 000
10 637
19 001—23 000
11 535
23 001—28 000
13 181
28 001—
14 646
4.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel
3 001— 5 000
5 001— 8 000
1 102
8 001—
1 941
med två hjulaxlar
3 001— 5 000
5 001— 8 000
8 001—11 000
1 552
11 001—14 000
2 746
14 001—17 000
4 406
17 001—
6 383
med tre eller flera
3 001— 5 000
hjulaxlar
5 001— 8 000
8 001—11 000
1 389
11 001—14 000
2 170
14 001—17 000
3 202
17 001—20 000
4 591
20 001—25 000
6 251
25 001—30 000
9 579
30 001—32 000
13 818
32 001—35 000
15 382
35 001—40 000
16 488
40 001—
17 648
16 Denna lag träder i kraft den 1 april 1977.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrives att 8 § och punkt 4 av anvisningarna till 2 § lagen (1968: 430) om mervärdeskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §2
Från skatteplikt undantages
1) skepp för yrkesmässig sjöfart, fartyg för yrkesmässigt fiske eller
1 Lagen omtryckt 1969: 237.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885.
2 Senaste lydelse 1974: 888 (jfr 1975: 923).
SkU 1976/77: 22
9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
för bogsering, bärgning eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljes eller uthyres till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införes till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning,
2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bruk eller för detta ändamål införes till landet för statens räkning,
3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller införes till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,
4) elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialstring, dock icke ved, torv, T-sprit eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,
5) allmän nyhetstidning,
6) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant,
8) konstverk, som är hänförligt till tulltaxenummer 99.01—99.03 och som äges av upphovsmannen eller dennes dödsbo,
9) vatten från vattenverk,
10) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet, när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller del därav, fusion eller liknande förfarande,
11) begagnad personbil och begagnad motorcykel, när sådant fordon omsättes inom landet,
12) tullfri trycksak och fram- 12) tullfri trycksak och framkallad eller enbart exponerad mik- kallad eller enbart exponerad mikrofilm, när varan införes till lan- rofilm, när varan införes till landet som gåva eller annars utan ve- det som gåva eller annars utan vederlag, samt rusdryck, tobaksva- derlag, samt rusdryck, tobaksva ra,
cigarrettpapper och cigarrett- ra, cigarrettpapper och cigarretthylsa vid införsel till landet i hylsa vid införsel till landet i
den ordning som avses i 12 § 4 den ordning som avses i 12 § 4
mom. h) rusdrycksförsäljningsför- mom. h) rusdrycksförsäljningsla ordningen
(1954:521) eller 1 § gen (1954:521) eller 1 § andra
andra stycket förordningen (1961: stycket lagen (1961: 394) om to 394)
om tobaksskatt, baksskatt,
13) frimärke, dock icke vid omsättning eller införsel i särskild för butiksförsäljning avsedd förpackning,
14) dentalteknisk produkt, när 14) dentalteknisk produkt, när
den tillhandahålles tandläkare, den tillhandahålles tandläkare,
dentaltekniker eller den för vilken dentaltekniker eller den för vilken
produkten är avsedd. produkten är avsedd eller när den
SkU 1976/77: 22
10 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
införes till landet under motsvarande förutsättningar.
(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)
Anvisningar
till 2 §
43. Som export räknas bl. a. omsättning av vara eller tjänst på fartyg och luftfartyg i utrikestrafik samt omsättning som innebär försäljning eller uttag av vara eller tillhandahållande av tjänst till eller för bruk på sådant fartyg eller luftfartyg. Motsvarande gäller i fråga om leverans av vara för försäljning i exportbutik och leverans av vara i frihamn, om varan ej är avsedd att användas i frihamnen. Som export räknas även varuförsäljning inom landet, när direkt utförsel av varan för köparens räkning skall ombesörjas av speditör eller fraktförare som anlitats av säljaren eller köparen. Motsvarande gäller i fråga om varuförsäljning inom landet till utländsk företagare som hämtar varan här i landet för direkt utförsel med eget transportmedel, om varan är avsedd för verksamhet som företagaren bedriver i utlandet. Som export anses även omsättning av personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i exportvagnsförteckning. Vidare räknas exempelvis arkitektarbete som avser anläggning utom landet till export. Även reparation och leverans av vara anses som export när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare, som ej är skattskyldig, inom ramen för garantiåtagande som gjorts av denne. Förmedling av vara anses som export när tjänsten tillhandahålles utländsk uppdragsgivare som ej är skattskyldig.
4. Som export räknas bl. a. omsättning av vara eller tjänst på fartyg och luftfartyg i utrikestrafik samt omsättning som innebär försäljning eller uttag av vara eller tillhandahållande av tjänst till eller för bruk på sådant fartyg eller luftfartyg. Motsvarande gäller i fråga om leverans av vara för försäljning i exportbutik och leverans av vara i frihamn, om varan ej är avsedd att användas i frihamnen. Som export räknas även varuförsäljning inom landet, när direkt utförsel av varan för köparens räkning skall ombesörjas av speditör eller fraktförare som anlitats av säljaren eller köparen. Motsvarande gäller i fråga om varuförsäljning inom landet till utländsk företagare som hämtar varan här i landet för direkt utförsel med eget transportmedel, om varan är avsedd för verksamhet som företagaren bedriver i utlandet. Som export anses även omsättning av personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i exportvagnsförteckning. Vidare räknas exempelvis arkitektarbete som avser anläggning utom landet till export. Även reparation och leverans av vara anses som export när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare,. som ej är skattskyldig, inom ramen för garantiåtagande som gjorts av denne. Förmedling av vara anses som export när tjänsten tillhandahålles utländsk uppdragsgivare som ej är skattskyldig. Som export anses även bärgning och reparation av lastbil eller släpvagn till lastbil eller leve -
3 Senaste lydelse 1974: 986.
SkU 1976/77: 22
11 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
rans av utrustning till sådant fordon, om fordonet är registrerat eller hemmahörande i annat land och tillhandahållandet sker i anslutning till fordonets användning för yrkesmässig varutransport här i landet.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1977.
Motionerna
Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen 1976/77:
1352 av herr Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att energiskatten höjs med 1 öre per kWh för all skattepliktig elförbrukning,
2. att den årliga fordonsskatten höjs med 40 % för alla typer av fordon,
3. att energiskatten på bensin höjs med 5 öre per liter,
4. att den särskilda kilometerskatten höjs med 15 % fr. o. m. den 1 juli 1977;
1976/77: 1353 av herr Polstam m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att undanta indirekt eluppvärmda småhus från höjd energiskatt;
1976/77: 1354 av herr Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att avslå förslaget till lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt,
2. att hos regeringen hemställa om förslag till arbetsgivaravgift på energiförbrukning i enlighet med motionens förslag,
3. att avslå förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601);
1976/77: 1355 av herr Wijkman (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att vid eltaxor, med olika dimensionering av energipriset under s. k. hög-last och låg-last, skatten under låg-lasttid skall vara 2 öre/kWh;
Utskottet behandlar i detta sammanhang också den under den allmänna motionstiden väckta motionen
1976/77: 611 av herr Hellström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning med uppgift att analysera följderna av att slopa elskatten för nattaxan för hushåll med eluppvärmning.
SkU 1976/77: 22
12 Utskottet
De i propositionen framlagda förslagen om skattehöjningar har tidigare aviserats i årets budgetproposition. Utöver de nu aktuella förslagen kommer en proposition om höjd dryckesbeskattning att föreläggas riksdagen denna vår. Bakgrunden till dessa åtgärder är som finansutskottet framhållit i betänkandet (FiU 1976/77: 10) över budgetpropositionen att vissa skattehöjningar krävs för att begränsa den privata konsumtionen och det statliga upplåningsbehovet. Finansutskottet har vidare understrukit angelägenheten av att de finanspolitiska åtgärderna inte avsevärt försämrar kostnadsutvecklingen för näringslivet. Skatteutskottet, som delar denna uppfattning, finner de nu förordade beskattningsåtgärderna väl ägnade att tillgodose dessa syften.
Elskatten
Den allmänna energiskatten på elkraft lades 1975 om från värdeskatt till styckeskatt och utgår nu med 2 öre per kilowattimme (kWh). Omläggningen innebar att skattebelastningen för annan än industriell konsumtion i stort sett fördubblades, medan den särskilt energikrävande industrin genom nedsättningsregler fick i huvudsak oförändrad belastning jämfört med det läge som rådde före den temporära konjunkturstimulerande skattenedsättning som gällde viss tid före omläggningen. För denna del av industrin redovisas i propositionen att regeringen med stöd av gällande nedsättningsregler höjt den sammanlagda energiskattebelastningen från 1 till 1,3 % av varornas tillverkningsvärde.
Enligt förslaget i propositionen höjs skattesatsen till 3 öre för all elkraftförbrukning upp till 40 000 kWh per år. Den nuvarande skattesatsen på 2 öre skall dock gälla för den del av förbrukningen för industriell verksamhet som ligger över denna gräns. Det industriella området skall därvid bestämmas med utgångspunkt i den officiella statistikens standard för svensk näringsgrensindelning (SNI). Höjningen av elskatten beräknas medföra en intäktsökning för år räknat på ca 300 milj. kr. Den ändrade gränsen för nedsättning av energiskatt för industrin beräknas medföra en intäktsökning om ca 90 milj. kr.
I motionen 1976/77: 1352 av herr Palme m. fl. (s) yrkas att höjningen till 3 öre skall gälla all elförbrukning, vilket enligt motionärernas mening skulle stimulera till ökat energisparande. Motionärerna anser att de ändrade principerna för skattenedsättning bidrar till sparande inom den särskilt energikrävande exportindustrin, vars problem måste särskilt beaktas vid energibeskattningens utformning. Nedsättningsreglerna medför dock att verkningarna av en generell höjning blir begränsade på denna sektor. Förslaget beräknas medföra en inkomstökning på 100 milj. kr.
Avslag på propositionen i denna del yrkas i motionen 1976/77: 1354
SkU 1976/77: 22
av herr Werner m. fl. (vpk). Motionärerna anser att industrin och inte konsumenterna skall betala erforderliga inkomstförstärkningar och de begär därför förslag till arbetsgivaravgift på industrins energiförbrukning.
I två andra motioner med anledning av propositionen, 1976/77: 1353 av herr Polstam m. fl. (c) och 1976/77: 1355 av herr Wijkman (m), begärs särskilda skattelättnader för eluppvärmda småhus med s. k. ackumulerande elvärme. I den förstnämnda motionen hemställs att den lägre skattesatsen på 2 öre/kWh generellt skall gälla för sådana hus, medan yrkandet i den senare motionen endast avser att denna skattesats skall gälla vid lågbelastning av elnätet. Samma fråga har även tagits upp i den tidigare väckta motionen 1976/77:611 av herr Hellström m. fl. (s), där yrkandet avser fullständig skattebefrielse för ackumulerande elvärme.
Utskottet kan i princip godta den i propositionen föreslagna konstruktionen för skattehöjningen, som innebär en höjning av elskatten för konsumenterna men endast i ringa mån påverkar industrins kostnadsläge. I enlighet med denna bedömning finner utskottet det inte motiverat att låta skattehöjningen gälla all industriell verksamhet. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen 1976/77: 1352 i denna del. Än mindre kan utskottet från denna utgångspunkt tillstyrka avslagsyrkandet i motionen 1976/77: 1354 eller det där framförda skrivelseyrkandet om särskild arbetsgivaravgift på industrins energiförbrukning.
Beträffande beskattningen av den ackumulerade elvärmen ansåg utskottet redan vid 1975 års energiskattereform att frågan härom var av vikt och att den borde överses av den då tillsatta energiskatteutredningen, vars uppgifter nu övertagits av energikommissionen. Utskottet är inte heller nu berett att förorda några omedelbara lagstiftningsåtgärder men förutsätter att kommissionen tar upp frågan så snart det är möjligt. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1976/77: 611, 1353 och 1355 i den mån de inte kan anses besvarade härigenom.
Gränsen mellan industriell verksamhet och annan näringsverksamhet är av naturliga skäl svår att exakt fastställa i en lagtext. Författningstexten har fått en allmän utformning, men i propositionen uttalas att gränsdragningen bör grundas på SNI-standarden. Som en allmän vägledning kan den statistiska indelningen vara av värde, men utskottet vill i detta sammanhang framhålla att den svenska industristatistiken utesluter en del verksamhetsgrenar som i den internationella statistiken och enligt gängse språkbruk kan göra anspråk på att betraktas som industrier. I sådana och därmed jämförliga fall bör enligt utskottets mening begreppet industriell verksamhet tolkas generöst. Riktpunkten för den generösa tolkningen bör främst vara att därigenom undvika konkurrenssnedvridningar.
SkU 1976/77: 22
14 Beträffande detaljutformningen i övrigt kan nämnas att syftet torde vara att den föreslagna 40 000 kWh-gränsen skall gälla för varje arbetsställe. Utskottet har vidare uppmärksammats på att det kan förekomma fall då en elförbrukare är både producent och köpare eller koper elkraft från olika distributörer. Innebörden av förslaget torde i sådana fall vara att man skall utgå från den sammanlagda förbrukningen på varje arbetsställe. Närmare föreskrifter i dessa hänseenden har inte lämnats i författningstexten och torde med hänsyn till frågornas begränsade vikt inte erfordras. I sammanhanget kan framhållas att det ankommer på riksskatteverket att meddela närmare föreskrifter för den praktiska tillämpningen av reglerna.
Med anledning av att den föreslagna kvantitetsgränsen för industriell elförbrukning knutits till kalenderår har Svenska elverksföreningen i skrivelse till utskottet framhållit att flertalet industriella elförbrukare inte blir föremål för mätaravläsning vid årsskiftet. En särskild mätaravläsning vid detta tillfälle skulle medföra olägenheter för eldistributörerna utan att åtgärden skulle ha betydelse för intäkterna av elskatten.
Utskottet förordar därför att 40 000 kWh-gränsen skall gälla för år — dvs. period om 12 månader — i stället för kalenderår. Genom en sådan ändring bortfaller också behovet av den särskilda kvantitetsgränsen för 1977 som upptagits i punkten 5 i ikraftträdandebestämmelserna.
Beträffande ikraftträdandebestämmelserna i övrigt har Elverksföreningen framfört vissa erinringar av praktisk natur. Invändningarna riktar sig främst mot att eldistributörerna, som numera till övervägande del använder ADB vid debiteringarna, inte skulle kunna använda enhetliga rutiner med de föreslagna ikraftträdandereglema. Utskottet har vid sin granskning av reglerna även funnit att den av praktiska skäl förordade lösningen med anknytning till redovisningsperioder gör att den höjda beskattningen kommer att träda i kraft förhållandevis sent för vissa från ekonomisk synpunkt viktiga förbrukarkategorier. För en tertialredovisare, där perioden börjar den 1 mars 1977, kommer således den nya skatten att gälla fr. o. m. den 1 juli. Dessa förhållanden föranleder utskottet att förorda att man för den helt dominerande delen av förbrukarna fastställer en tidpunkt — lämpligen den 1 april 1977 — då den nya skattesatsen skall gälla. Detta innebär att man i dessa fall bortser från mätaravläsningarna och i stället proportionerar skatten med beaktande av tidigare förbrukning. Enligt vad Elverksföreningen upplyst skulle en sådan utformning av bestämmelserna utan svårighet kunna tillämpas av de distributörer som har ADB-debitering. För de eldistributörer som genomgående tillämpar mätaravläsningar sker ingen ändring i förhållande till förslaget i propositionen. Det ankommer på riksskatteverket att meddela närmare anvisningar om ikraftträdandet.
SkU 1976/77: 22
15 Tobaksskatten
I propositionen föreslås vidare att tobaksskatten höjs generellt med 15 %, vilket beräknas medföra en intäktsökning med ca 350 milj. kr. om året. Förslaget, som inte mött några erinringar vid utskottsbehandlingen, tillstyrks av utskottet.
Vägtrafikskatten
I propositionen föreslås att den årliga fordonsskatten för personbilar och motorcyklar höjs med 75 % fr. o. m. den 1 april 1977. Höjningen skall ses mot bakgrund av att fordonsskatten, som utgår med fasta belopp i förhållande till fordonens skattevikt, varit oförändrad under förhållandevis lång tid. Sammanlagt beräknas höjningen medföra en årlig inkomstökning för staten med 650 milj. kr.
I motionen 1976/77: 1352 yrkar motionärerna att höjningen av fordonsskatten skall omfatta hela fordonsparken, dvs. förutom de i propositionen avsedda fordonen också lastbilar, bussar, trafiktraktorer och släpvagnar, men att höjningen i stället begränsas till 40 % utan att därför ge lägre inkomstökning. För att ytterligare öka statsinkomsterna föreslår motionärerna vidare att den allmänna energiskatten på bensin skall höjas med 5 öre per liter och att den häremot svarande särskilda vägtrafikskatten för kilometerskattepliktiga fordon skall räknas upp med 15 %. Motionärerna anser att en 75-procentig skattehöjning på ett skäligt sätt drabbar de fordonsägare som använder sina fordon i endast begränsad utsträckning. De anser även att deras förslag bättre bidrar till att minska energiförbrukningen. Sammanlagt skulle motionärernas förslag leda till inkomstökningar med 230 milj. kr. utöver förslaget i propositionen.
Motionärerna i motionen 1976/77: 1354 förordar en rakt motsatt väg och yrkar avslag på den i propositionen föreslagna skattehöjningen. De vill i stället att man skall genomföra en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken.
De i propositionen föreslagna ändringarna är så utformade att de inte nämnvärt skall försämra näringslivets kostnadsläge. Förslaget i motionen 1976/77: 1352 i denna del innebär att en betydande del av skattehöjningen skulle läggas på nyttotrafiken och således direkt fördyra distributionen, vilket i sin tur måste leda till allmänna fördyringar och prishöjningar. Denna effekt skulle ytterligare förstärkas genom de föreslagna höjningarna av bensin- och kilometerskatten. Förslaget skulle inte heller på samma sätt som propositionen gynna kollektivtrafiken på privatbilismens bekostnad. Härtill kommer att den kombination av åtgärder som motionärerna föreslår skulle ytterligare komplicera det ganska invecklade program för en omläggning av beskattningen av den tunga trafiken som riksdagen med bred majoritet antagit. Denna omläggning, som avser att skapa ett riktigare vägkostnadsansvar inom ra -
SkU 1976/77: 22
men för ett oförändrat skatteuttag, började genomföras 1970 i olika etapper. Den sista etappen med 25 % av programmet återstår att genomföra och skulle bli svår att förena med den höjning av vägtrafikbeskattningen som föreslås i motionen. För att belysa detta förhållande vill utskottet hänvisa till den avvägning som gjordes 1975 då kilometerskatt för släpvagnar infördes.
Vid övergången till kilometerskatt för brännoljedrivna lastbilar begränsades åtgärden till att omfatta den tidigare drivmedelsbeskattningen, medan fordonsskatten i princip inte berördes av omläggningen. Med hänsyn till de mera speciella förhållanden som gällde för släpvagnarna beslutades 1975 att såväl den särskilda fordonsskatten som den del av fordonsskatten, som motsvarade höjningen den 1 januari 1974 på grund av brännoljeskattens slopande, och dessutom hälften av återstående fordonsskatt skulle ersättas av kilometerskatt. Beslutet att vid denna omlägning gå något längre än vad som skedde i fråga om lastbilarna motiverades främst med de praktiska fördelar man vann genom att de särskilda nedsättningsreglema för sådana släpvagnar, som används i viss begränsad omfattning, kunde slopas.
Om man under sådana förutsättningar beslutar om samma åtgärder i fråga om lastbilarna som i fråga om släpvagnarna förrycker man principen för den långsiktiga omfördelningen.
Med hänsyn främst till de samhällsekonomiska effekterna men även med beaktande av de angivna skattetekniska komplikationerna avstyrker utskottet de i motionen 1976/77: 1352 förordade ändringarna i vägtrafikbeskattningen. Utskottet har svårt att finna att det, som motionärerna i motionen 1976/77: 1354 tycks vilja göra gällande, skulle råda något motsatsförhållande mellan förslaget i propositionen och en ökad satsning på kollektivtrafiken. Med hänsyn härtill och till förslagets ekonomiska konsekvenser avstyrker utskottet avslagsyrkandet i denna motion. I enlighet härmed tillstyrker utskottet bifall till propositionen också i denna del.
I anslutning till förslaget om viss höjning av fordonsskatten tas i propositionen också upp ett förslag om slopande av skyldigheten att vid färd med kilometerskattepliktigt fordon medföra kvitto på erlagd kilometerskatt.
Utskottet tillstyrker detta förslag, som dock bör kompletteras med ett upphävande av de mot ifrågavarande bestämmelse svarande straffföreskrifterna genom ett tillägg härom i ingressen till författningsförslaget.
Innan utskottet lämnar nu ifrågavarande beskattningsområde vill utskottet framhålla att lagen om saluvagnsskatt innehåller vissa skattebelopp, som kan sägas utgöra schabloniserad fordonsskatt och som följaktligen vid lämplig tidpunkt bör anpassas till den höjda fordonsskatten. Med hänsyn till lagens begränsade räckvidd och förhållandevis
SkU 1976/77: 22
ringa ekonomiska betydelse har utskottet inte funnit erforderligt att nu föreslå några omedelbara åtgärder. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen i lämpligt sammanhang uppmärksammar denna fråga.
Mervärdeskatten
De två förslag om ändring i mervärdeskattelagen som läggs fram i propositionen är av rent teknisk karaktär och utan statsfinansiell betydelse. Frågorna berör så skilda områden som dentaltekniska arbeten och reparation av utländska lastbilar. I båda fallen syftar förslagen till skattelättnader.
I fråga om dentaltekniska produkter gäller för närvarande att de är undantagna från mervärdeskatt då de inom landet tillhandahålls tandläkare, tandtekniker eller konsument men att skatt utgår på sådana varor då de importeras. Reglerna innebär att de dentaltekniska laboratorierna får betala ingående mervärdeskatt på material och utrustning m. m. utan att kunna avlyfta skatten vid försäljningen. Denna skattebelastning har vid fastställande av taxorna enligt tandvårdsförsäkringen uppskattas till 4 %.
Förslaget i propositionen, som föranletts av framställningar från dansk sida, innebär att undantaget för dentaltekniska arbeten skall utsträckas att gälla även importerade arbeten.
Med anledning av förslaget har utskottet fått del av vissa synpunkter från Sveriges tandteknikers riksförbund. Förbundet har bl. a. framhållit att åtgärden skulle innebära konkurrens även från länder utan mervärdeskatt, där varorna inte belastas med någon ingående skatt, samt att svenska dentaltekniska arbeten beläggs med full mervärdeskatt då de exporteras till Danmark. Situationen är visserligen den att de danska laboratorierna f. n. har en överkapacitet, medan de svenska laboratorierna har svårigheter att tillgodose efterfrågan, men detta förhållande kan självfallet ändras. De danska myndigheterna har under hand förklarat att de är beredda att ompröva sina regler om frågan ställs på sin spets, men utskottet finner det förklarligt att de svenska tandteknikerna under sådana förhållanden anser att genomförandet av förslaget bör kunna anstå tills vidare.
Bakgrunden till att undantaget för dentaltekniska produkter infördes var främst den konkurrenssnedvridning som tidigare uppstod mellan å ena sidan de fristående dentallaboratoriema som fick betala full skatt och de tandläkare som hade anställda tekniker och som bara belastades med ingående skatt. Inför bl. a. risken att tandläkarna i allt större omfattning skulle övergå till att anställa tekniker infördes nu gällande undantag. Genom tandvårdsförsäkringens införande har emellertid frågan kommit i ett nytt läge och det kan ifrågasättas om inte dessa produkter bör beskattas. Från statsverkets synpunkt är det likgiltigt om skatt utgår eller inte. Konsumenternas kostnader kan bli oförändrade
SkU 1976/77: 22
även vid en sådan ändring.. För importen skulle emellertid en generell skattebeläggning kunna anses vara mera konkurrensneutral än ett utvidgat undantag. Genom slopandet av undantaget når man dessutom en rättvisare avdragsrätt för ingående skatt. De här antydda verkningarna leder utskottet till att förorda en förutsättningslös omprövning av det nu aktuella förslaget. Frågan bör därför överlämnas till den pågående mervärdeskatteutredningen, som i samband därmed även bör granska de konsekvenser i övrigt som omprövningen kan leda till. Det framlagda förslaget till ändring av lagen om mervärdeskatt i denna del bör alltså inte f. n. föranleda någon riksdagens åtgärd.
I samband med pågående förhandlingar med Västtyskland om ett vägtrafikskatteavtal har från tysk sida riktats erinringar mot vissa bestämmelser som är oförmånligare för tyska bilar som utför transportuppdrag i Sverige än vad som gäller för svenska bilar i Västtyskland. Särskilt har erinringar riktats mot att mervärdeskatt utgår på reparationer i Sverige, medan sådana tjänster i flertalet övriga länder med mervärdeskattesystem jämställs med export och inte belastas med sådan skatt. Föredragande departementschefen föreslår därför att sådana tjänster skall undantas från beskattning. Förslaget, som inte mött några invändningar, skall inte ses som en utvidgning av undantagsbestämmelserna utan som ett led i en internationell samordning av mervärdeskatten från trafikpolitisk synpunkt. Mot denna bakgrund finner utskottet skäl tillstyrka den förordade ändringen.
Utskottet hemställer
1. beträffande elskatten
a. att riksdagen avslår följande motioner rörande vissa eluppvärmda byggnader, nämligen
1. motionen 1976/77: 611,
2. motionen 1976/77: 1353,
3. motionen 1976/77: 1355,
b. att riksdagen med avslag på motionerna 1976/77: 1352 och 1354 antar det vid propositionen 1976/77: 68 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt med de ändringar att 14 § och ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Förslag till Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskrives att 14 § lagen (1957: 262) om allmän energiskatt skall ha nedan angivna lydelse.
SkU 1976/77: 22
19 Regeringens förslag
Utskottets förslag
14 §
Skatten utgår för elektrisk kraft med 3 öre per kilowattimme. För elektrisk kraft, som förbrukas i industriell verksamhet, utgör skatten dock 2 öre per kilowattimme för den del av förbrukningen under ett kalenderår som överstiger 40 000 kilowattimmar.
Denna lag
1. Den nya
2. Göres icke mätaravläsning enligt 1 tillämpas den nya skattesatsen, om ej annat följer av 3, för redovisningsperiod som börjar närmast efter ikraftträdandet.
Skatten utgår för elektrisk kraft med 3 öre per kilowattimme. För elektrisk kraft, som förbrukas i industriell verksamhet, utgör skatten dock 2 öre per kilowattimme för den del av förbrukningen under, ett år som överstiger 40 000 kilowattimmar.
• mars 1977.
— av förbrukaren.
2. Göres icke mätaravläsning enligt 1 eller sker sådan avläsning endast i begränsad omfattning, tilllämpas den nya skattesatsen på energiförbrukning från och med den 1 april 1977, varvid skatten beräknas efter skälig grund.
3. Omfattar redovisningsperiod sex månader eller mer och göres mätaravläsning icke enligt 1, tilllämpas den nya skattesatsen på energiförbrukning från och med den 1 april 1977.
4. I de fall mätaravläsning icke göres enligt 1, får skatten enligt den nya skattesatsen beräknas efter skälig grund.
5. För elektrisk kraft, som under tiden från ikraftträdandet till utgången av år 1977 förbrukas i industriell verksamhet, gäller den nya skattesatsen ej för energiförbrukning över 25 000 kilowatttimmar.
2. beträffande tobaksskatten
att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till
a. lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt,
b. lag om ändring i tulltaxan (1971: 920);
3. beträffande vägtrafikbeskattningen
att riksdagen med avslag på motionerna 1976/77: 1352 och 1354 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601) med det tillägget att 37 § vägtrafikskattelagen utgår och att ingressen till följd härav erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
SkU 1976/77: 22
20 Förslag till
Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601)
Regeringens förslag Utskottets förslag
Härigenom föreskrives att 10 § Härigenom föreskrives i fråga och bilaga 1 till vägtrafikskatte- om vägtrafikskattelagen (1973:
lagen (1973: 601) skall ha nedan 601)
angivna lydelse. dels att 37 § skall upphöra
att gälla,
dels att 10 § och bilaga 1 skall ha nedan angivna lydelse.
4. beträffande mervärdeskatten
a. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att frågan om beskattningen av dentaltekniska produkter (8 § mervärdeskattelagen) överlämnas till mervärdeskatteutredningen (Fi 1971: 05) för närmare överväganden i enlighet med vad utskottet i betänkandet anfört,
b. att riksdagen antar förslaget i övrigt till lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt med den ändringen att ingressen till följd av att ändringen av 8 § utgår får följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt
Regeringens förslag
Härigenom föreskrives att 8 § och punkt 4 av anvisningarna till 2 § lagen (1968: 430) om mervärdeskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Stockholm den 1 mars 1977
Utskottets förslag Härigenom föreskrives att punkt 4 av anvisningarna till 2 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha nedan angivna lydelse.
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s), Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s), Söderström (m), fru Normark (s), herrar Olsson i Järvsö (c), Boström (s), fru Ahrland (fp), herrar Lundgren (m), Forslund (s) och Stensson (fp).
SkU 1976/77: 22
21 Reservation
av herrar Wärnberg (s), Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s), Westberg i Hofors (s), fru Normark (s), herrar Boström (s) och Forslund (s), som anser
dels att utskottets yttrande fram t. o. m. det stycke på s. 14 som slutar med "i ikraftträdandebestämmelserna” bort ha följande lydelse:
I den socialdemokratiska reservationen till finansutskottets yttrande över finansplanen och budgetpropositionen (FiU 1976/77: 10) framhålls vikten av att den ekonomiska politiken läggs om i en restriktiv riktning. En åtstramning av finanspolitiken är nödvändig för att bytesbalansens underskott skall kunna reduceras och styrkan i den svenska ekonomin bevaras. Ett led i en sådan politik är höjningar av olika indirekta skatter.
Vid utformningen av en restriktiv politik bör man emellertid enligt utskottets mening ägna stor uppmärksamhet åt dess fördelningspolitiska verkningar. I de av regeringen i bl. a. propositionen 1976/77: 68 framlagda förslagen läggs en stor del av bördan på hushållen. I en anmärkningsvärt stor utsträckning har näringslivet undantagits från höjningar. Utskottet anser att detta i princip är fel. Även företagsamheten och produktionen bör bära sin del av den ökade restriktiviteten. Utskottets ställningstaganden i det följande är utformade med hänsyn härtill.
Höjningen av energiskatten på elkraft
Den allmänna energiskatten på elkraft lades 1975 om från en värdeskatt till en styckeskatt och utgår nu med 2 öre per kilowattimme (kWh). Genom speciella nedsättningsregler fick den särskilt energikrävande industrin en i huvudsak oförändrad belastning jämfört med det läge som rådde före den temporära konjunkturstimulerande skattenedsättningen som gällde under viss tid före omläggningen. För denna del av industrin redovisas i propositionen att regeringen med stöd av gällande nedsättningsregler höjt skattebelastningen från 1 till 1,3 procent av de tillverkade produkternas försäljningsvärden, fritt fabrik. För den övriga industriella förbrukningen innebar skatteomläggningen 1975 att skattebelastningen i stort sett fördubblats.
Enligt förslaget i propositionen höjs skattesatsen till 3 öre för all elkraftsförbrukning upp till 40 000 kWh per år. Den nuvarande skattesatsen på 2 öre skall dock gälla för den del av förbrukning för industriell verksamhet som ligger över denna gräns.
Till följd av denna begränsning kommer huvuddelen av den ökade skattebelastningen att falla på hushållen och en del småföretag. Fördelningspolitiska skäl talar emellertid för att denna ökade skattebelastning även bör bäras av näringslivet. Det är även angeläget att den stimulans till energibesparing som skattehöjningen utgör kommer att avse
SkU 1976/77: 22
större delar av förbrukningen än vad som är fallet i regeringsförslaget. Mot denna bakgrund anser utskottet att höjningen av energiskatten bör omfatta all f. n. skattepliktig elförbrukning. Genom dispensreglernas utformning kommer denna höjning inte att drabba de speciellt energikrävande industrierna utöver den höjning som ligger i den något skärpta dispensgivningen. De nu föreliggande exportutsiktema synes motivera att man tills vidare utformar energibeskattningen med särskild hänsyn till dessa sektorers speciella situation.
dels att yttrandet fr. o. m. rubriken Vägtrafikskatten på s. 15 t. o. m. det stycke som på s. 16 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse: Höjningen
av den årliga fordonsskatten
I propositionen föreslås en höjning av fordonsskatten med 75 procent. Däremot föreslås ingen höjning för traktorer, lastbilar och övriga skattepliktiga fordon. Inte heller föreslås någon höjd beskattning av drivmedel.
Enligt utskottets mening bör man vid en eventuell skattehöjning på detta område inte undanta näringslivet utan låta den omfatta alla fordonsslag och således inte begränsa den till enbart personbilar och motorcyklar. Regeringen har inte redovisat någon anledning att nu — utan något trafikpolitiskt ställningstagande — frångå den avvägning av beskattningen mellan personbilar, motorcyklar och övriga fordon som tidigare gjorts. Enligt utskottets mening finns inte heller skäl för sådant undantag.
Det är vidare utskottets mening att en höjning av fordonsskatten med 75 procent är alltför kraftigt tilltagen. Den drabbar på ett oskäligt sätt de fordonsägare som brukar sina fordon i endast begränsad utsträckning. Höjningen av fordonsskatten bör därför enligt utskottets mening begränsas till 40 procent. Genom att skatteunderlaget utvidgas blir intäkten i stort sett lika stor som enligt förslaget i propositionen.
Vid utformningen av vägtrafikbeskattningen är det av stor vikt att hänsyn också tas till dess effekt på energiförbrukningen. Den av regeringen föreslagna höjningen av den årliga fordonsskatten kan knappast sägas ha någon effekt alls i detta avseende eftersom den påverkar en för fordonsägarna fast kostnad och alltså inte har någon effekt på den årliga körsträckan. Utskottet föreslår därför att förslaget om att höja den årliga fordonsskatten även kompletteras med en höjning av energiskatten på bensin.
dels att före rubriken Mervärdeskatten på s. 17 tillfogas ett avsnitt av följande innehåll:
SkU 1976/77: 22
23 Energiskatten på bensin
Av såväl energipolitiska som finanspolitiska skäl bör energiskatten på bensin höjas med 5 öre fr. o. m. den 1 juli 1977. Utskottet har beräknat att statsinkomsterna till följd härav under budgetåret 1977/78 kommer att öka med 230 milj. kr.
För den vanlige bilisten kommer innebörden av de samlade förslagen på fordonsbeskattningens och energibeskattningens område att vara att kostnaden stiger något mindre än enligt regeringens förslag. Den sänkning av den årliga fordonsskatten som ligger i utskottets förslag är större än den höjning av bensinskatten som den genomsnittliga bilisten kommer att drabbas av. Utskottet är medvetet om att vissa fordonsägare med långa resbehov kan komma att drabbas hårdare genom utskottets förslag. Men detta är en ofrånkomlig konsekvens av den energibesparande karaktären i den valda lösningen. Vidare bör också framhållas att det stora flertalet sådana resor är arbetsresor och är därmed också avdragsgilla vid taxeringen. De privatekonomiska konsekvenserna är således i dessa fall ganska ringa.
Den särskilda kilometerskatten bör höjas i motsvarande mån som energiskatten på bensin. Höjningen bör sålunda fastställas till 15 procent.
dels att utskottet till följd härav bort hemställa
1. att riksdagen under moment 1 b i denna del med avslag på propositionen 1976/77:68 och på motionen 1976/77: 1354 och med bifall till motionen 1976/77: 1352 antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt med den ändringen att 14 § erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:
Utskottets förslag Reservanternas förslag
14 §
Skatten utgår för elektrisk kraft Skatten utgår för elektrisk kraft med 3 öre per kilowattimme. För med 3 öre per kilowattimme. elektrisk kraft, som förbrukas i industriell verksamhet, utgör skatten dock 2 öre per kilowattimme för den del av förbrukningen under ett år som överstiger 40 000 kilowattimmar.
2. att riksdagen under moment 3 i denna del med avslag på propositionen och motionen 1976/77: 1354 och med bifall till motionen 1976/77: 1352
dels antar utskottets förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601) med den ändringen att bilaga 1 till denna lag bibehålls oförändrad och att i stället ingressen och 12 § erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:
SkU 1976/77: 22
24 Utskottets förslag Härigenom föreskrives i fråga om vägtrafikskattelagen (1973: 601)
dels att 37 § skall upphöra att gälla,
dels att 10 § och bilaga 1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
12 Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga 1 till denna förordning. Skatten utgår för skatteperiod med en fjärdedel och för kalendermånad med en tolftedel av skatten för helt skatteår.
Föreligger skatteplikt
dels antar följande såsom
Reservanternas förslag
Härigenom föreskrives i fråga om vägtrafikskattelagen (1973: 601)
dels att 37 § skall upphöra att gälla,
dels att 10 och 12 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Reservanternas förslag §
Fordonsskatt utgår för skatteår med belopp enligt bilaga 1 till denna förordning, förhöjda med fyrtio procent därav och avjämnade nedåt till hela krontal. Skatten utgår för skatteperiod med en fjärdedel och för kalendermånad med en tolftedel av skatten för helt skatteår.
— hela månaden.
reservanternas förslag betecknade
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt
Härigenom föreskrives att 4 § lagen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
4 §
Särskild vägtrafikskatt utgår Särskild vägtrafikskatt utgår med belopp enligt bilaga till den- som särskild fordonsskatt med bena förordning. lopp enligt bilaga till denna för ordning
och som särskild kilometerskatt med de i bilagan angivna beloppen, förhöjda med femton procent därav, varvid beloppen avjämnas till två decimaler.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1977.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770046