Bet. 1976/77:SkU24

Med anledning av motion angående beskattningen av egenföretagare m. m.

Typ: Betänkande
Datum: 1977-03-01
Källa: data.riksdagen.se

SkU 1976/77:24

Skatteutskottets betänkande 1976/77:24

med anledning av motion angående beskattningen av egenföretagare m. m.

Motionen

I motionen 1976/77:1033 av herr Palme m. fl. (s) hemställs underpunkten 2 att riksdagen beslutar att spärreglerna i fråga om uppdelning av inkomsterna mellan makar i gemensamt företag och lön till barn från föräldrars företag i princip får den lydelse de hade före riksdagens beslut den 17 december 1976 och att de nu föreslagna reglerna skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1978.

Punkten 1 i motionen behandlas i utskottets betänkande 1976/77:23.

Frågans tidigare behandling

Enligt riksdagens beslut våren 1976 (prop. 1975/76:77 och 79, SkU 28 och 29) slopades den s. k. faktiska sambeskattningen av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse, samtidigt som möjligheterna för fåmansföretagare och andra att erhålla ej avsedda förmåner vid beskattningen genom inkomstuppdelning mellan makar och barn begränsades. Syftet härmed var att så långt som möjligt tillgodose berättigade krav på individuell beskattning av arbetsinkomster och uppnå en ökad neutralitet mellan olika företagsformer.

De nya reglerna tillämpas fr. o. m. 1977 års taxering med vissa under hösten 1976 genomförda ändringar (prop. 1976/77:41, SkU 12).

De nya reglerna innebär i huvudsak följande.

Nettointäkten av egenföretagares jordbruk eller rörelse skall i princip beskattas hos den av makarna som har den ledande ställningen i företaget. Medhjälpande make, som utfört arbete i förvärvskällan minst 400 timmar får emellertid beskattas för värdet härav, dock högst intill ett belopp som motsvarar marknadsmässig ersättning. Arbete i bostaden får medräknas endast om det med hänsyn till verksamhetens art och övriga omständigheter finns skäl därtill. Om den medhjälpande maken helt eller delvis äger förvärvskällan eller nedlagt kapital däri, möter inte hinder mot att därutöver beskatta honom för skälig ränta som han uppburit av denna anledning.

Om inte någon av makarna haft den ledande ställningen i företaget skall de anses ha drivit verksamheten gemensamt. I så fall skall var och en beskattas för skälig del av inkomsten med hänsyn till nedlagt arbete och övriga omständigheter.

1 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 24

SkU 1976/77:24

2 Beträffande lön till barn, som arbetar i föräldrarnas jordbruk eller rörelse, medges avdrag endast om barnet fyllt 16 år. Tidigare begränsningar i avdragsrätten när barnet fyllt 16 år har slopats.

Lön till medhjälpande make och barn från fåmansbolag utöver vad som medges enligt nämnda principer beskattas hos den av makarna som har den ledande ställningen i företaget, men med bibehållen avdragsrätt för bolaget.

Enligt beslutet våren 1976 skulle timgränsen för medhjälpande makes arbetsinsats vara 600 timmar. Vidare skulle högst en tredjedel av nettointäkten av verksamheten få beskattas hos medhjälparen. Beträffande lön till barn byggdes tidigare begränsningar i avdragsrätten ut, så att avdragsrätt för lön till barn mellan 16 och 18 år skulle föreligga endast om lönen från föräldrarna var så stor att den som sådan föranledde skatteplikt för barnet. Om barnet studerar på heltid skulle dessutom - oavsett barnets ålder - avdrag medges endast för arbete som utförts under sommarferier eller annat studieuppehåll på minst en månad.

I reservationer till utskottets betänkanden SkU 1975/76:27 och 28 hade yrkats sänkning av timantalet till 400, slopande av tredjedelsregeln och lättnader i fråga om avdrag för lön till barn. Dessa reservationer avslogs av riksdagen.

Beslutet hösten 1976 innebar emellertid att timantalet sänktes till 400 samt att tredjedelsregeln och begränsningarna i fråga om avdragsrätt för lön till barn som fyllt 16 år slopades. Det kan också nämnas att reglerna då utformades med en viss valfrihet, så att det står makarna fritt att - om de förutsättningar som gäller härför har uppfyllts - av den gemensamma inkomsten hänföra ett valfritt belopp till den medhjälpande maken, dock högst vad som kan anses motsvara det marknadsmässiga värdet av arbetsinsatsen.

Som skäl försitt beslut att tillstyrka ändringarna i förstnämnda hänseenden anförde utskottet (SkU 1976/77:12) följande:

Utskottet konstaterar att bred enighet råder om det grundläggande syftet med reglerna, nämligen att den som utfört ett förvärvsarbete också bör beskattas för inkomsten härav enligt regler som så långt som möjligt ger lika resultat oavsett företagsformen eller vem som är arbetsgivare. Genom att den s. k. faktiska sambeskattningen i princip slopats för egenföretagare, som med hjälp av sin make driver verksamheten utan förmedling av juridisk person, har makarna kunnat uppnå en sedan länge eftersträvad jämställdhet med dem som driver verksamhet i annan form. De nya reglerna medför emellertid samtidigt omotiverade skatteskärpningar och ej acceptabla försämringar i socialförsäkringshänseende för åtskilliga familjer som driver jordbruk eller rörelse i aktiebolagsform eller liknande.

Tredjedelsregeln har uppfattats som en diskriminering av medhjälpande make - i praktiken mestadels kvinnor - eftersom värdet av dennes arbetsinsats inte får uppskattas till mer än hälften av andra makens inkomst. Därtill kommer att tredjedelsregeln, som i högst normala fall leder till att

SkU 1976/77:24

värdet av medhjälpande makes arbetsinsats blir underskattat, enligt vad som påvisas i propositionen i vissa fall får orimliga effekter.

Även den gräns på 600 timmar, som gäller för att medhjälpande makes arbetsinsats över huvud taget skall kunna beaktas, leder till att syftet med reformen i åtskilliga fall inte kan tillgodoses. Med hänsyn till svårigheterna att bedöma det marknadsmässiga värdet av en arbetsinsats som endast utförs sporadiskt bör visserligen kravet på att arbetstiden skall ha uppgått till ett visst antal timmar behållas. En sådan av praktiska och administrativa skäl motiverad timgräns bör emellertid inte sättas så hög, att väsentliga arbetsinsatser inte kan beaktas. Den i propositionen föreslagna gränsen på 400 timmar är enligt utskottets uppfattning mot denna bakgrund väl avvägd.

Beträffande lön till barn innebär beslutet i våras avsevärda skärpningar som går långt utöver syftet att jämställa arbetsinkomster från direktägda företag och fåmansbolag i beskattnings- och socialförsäkringshänseende. Studerande ungdomar utför många gånger värdefulla arbetsinsatser under veckoskiften och genom kvällsarbete. 1 jordbruk och i vissa andra företag är föräldrarna många gånger helt beroende av att få studerande barn som avbytare för att själva kunna ta ledigt. De nya reglerna innebär i sådana situationer att all inkomst som är intjänad i föräldrarnas företag beskattas hos föräldrarna, medan däremot inkomst intjänad på annat håll på samma sätt som hittills beskattas hos den som utfört arbetet. Enligt utskottets uppfattning bör dessa fall så långt som möjligt likställas. Som anförs i propositionen bör således även i fråga om barns arbete utgångspunkten vara att barnet självt beskattas för värdet av sitt arbete, med undantag för lön till barn under 16 år.

Det bör framhållas att de kontrollproblem, som åberopats mot de nu angivna förslagen, inte till sin natur är artskilda från vad som gäller på övriga områden inom beskattningen. Kontrollfrågorna bör således enligt utskottets uppfattning inte kunna åberopas som grund för att utforma reglerna på ett sätt som i flera fall leder till otillfredsställande resultat och skapar berättigad irritation. Det ankommer givetvis på de skattskyldiga att - om så påfordras - genom förda anteckningar och på annat sätt förebringa erforderlig utredning om medhjälpande makes arbetsinsats och det marknadsmässiga värdet därav. Utskottet utgår också från att de anvisningar riksskatteverket kommer att utfärda i ämnet kommer att underlätta den praktiska tillämpningen av bestämmelserna.

I en reservation till betänkandet yrkade samtliga (s)-ledamöter oförändrade regler i nämnda hänseenden och ansåg att det nyss angivna avsnittet av utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att bred enighet råder om det grundläggande syftet med reglerna, nämligen att den som utfört ett förvärvsarbete också bör beskattas för inkomsten härav enligt regler som så långt som möjligt ger lika resultat oavsett företagsformen eller vem som är arbetsgivare. Genom att den s. k. faktiska sambeskattningen i princip slopats för egenföretagare, som med hjälp av sin make driver verksamheten utan förmedling av juridisk person, har makarna kunnat uppnå en sedan länge eftersträvad jämställdhet med dem som driver verksamhet i annan form. Samtidigt inträdde en viss skatteskärpning för en del familjeinkomster om ett jordbruk eller annan rörelse drevs i bolagsform. Denna skärpning innebar dock i de flesta fall endast att opåkallade uppdelningar av familjeinkomsten med därav följande skattelättnader hindrades.

1* Riksdagen 1976/77. 6 sand. Nr 24

SkU 1976/77:24

4 De spärrar som finns i den i våras beslutade lagstiftningen för att förhindra felaktiga uppdelningar av den gemensamma familjeinkomsten är enligt utskottets uppfattning nödvändiga att ha kvar. Således måste ett minsta antal timmar finnas för att medhjälpande make skall kunna anses ha deltagit i verksamheten. På grund av de stora svårigheter som föreligger för taxeringsmyndigheten att kontrollera lämnade uppgifter i detta avseende finner utskottet att 600 timmars arbetsinsats är ett lämpligare timantal än de 400 timmar som föreslagits i propositionen.

Utskottet kan konstatera att principiell enighet råder om att ett jordbruk eller en rörelse vari båda makarna arbetar tillför makarna gemensamma inkomster. Med det skattesystem vi har med särbeskattning spelar det stor roll hur dessa inkomster fördelas mellan makarna. Utskottet har den uppfattningen att fördelningen bör ske i förhållande till vardera makens arbetsinsatser. Om en av makarna har en företagsledande funktion bör givetvis denne tillföras större del av inkomsten än en medhjälpande make. I nu gällande lagstiftning har proportionen mellan företagsledare och medhjälpande make fastställts så att den medhjälpande maken kan få högst 1/3 av den samlade företagsinkomsten. Utan att någon millimeterrättvisa kan sägas föreligga anser utskottet att denna tredjedelsregel är väl avvägd.

1 propositionen föreslås en mera godtycklig regel, dvs. att medhjälpande make alltid skall tillförsäkras marknadsmässig ersättning för sitt arbete så långt som företagets överskott räcker, medan den som i verkligheten är ansvarig för företaget får ta det som blir över, ja kanske rent av blir utan ersättning för sina arbetsinsatser. En sådan uppdelning av den totala inkomsten strider helt mot principen att den samlade inkomsten skall delas mellan makarna i förhållande till vars och ens arbetsinsats.

Den gällande tredjedelsregeln är dessutom den enda verkligt effektiva regeln i kontrollhänseende då såväl regeln om marknadsmässigt vederlag som regeln om minsta antal timmar som berättigar till uppdelning knappast kan kontrolleras alls. Resultatet av propositionens förslag torde komma att innebära en godtycklig uppdelning av familjeinkomsten och en viss återgång till det förhållande som rådde för fåmansbolagen före den ändrade lagstiftningen som genomfördes i början av 1976. Utskottet anser sig inte kunna medverka till denna försämring, varför propositionen avstyrkes i denna del.

I fråga om beskattningen av barns arbetsinsats anför föredragande statsrådet att inkomster från föräldrars rörelse för barn som är under 16 år bör beskattas hos föräldrarna. Detta ställningstagande motiveras främst av kontrollskäl. Utskottet delar den framförda uppfattningen. Samtidigt anser utskottet att likartade kontrollsvårigheter föreligger även för äldre hemmavarande barn som studerar på heltid. Av denna anledning anser utskottet att det inte föreligger bärande skäl att ändra den nu bestämda lagstiftningen som innebär att barn över 16 år som studerar på heltid ej skall skatta för ersättningar från föräldrarnas rörelse med mindre de har en längre sammanhängande ledighet från studierna, exempelvis för ferier. Utskottet anser ej heller att det finns anledning ändra på regeln att avdrag för lön till barn mellan 16 och 18 år får medges endast om lönen är så stor att den är deklarationspliktig.

Utskottets förslag godtogs av riksdagen.

Riksskatteverket har meddelat närmare anvisningar för tillämpningen av de nya reglerna (RSV Dt 1976:35 och 42).

SkU 1976/77:24

5 Utskottet

I början av år 1976 slopades i princip den s. k. faktiska sambeskattningen av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse, samtidigt som möjligheterna till obehörig uppdelning mellan familjemedlemmarna av inkomster från fåmansföretag begränsades. De nya reglerna tillämpas fr. o. m. 1977 års taxering med vissa ändringar som beslutades hösten 1976.

Enligt de nya reglerna skall i princip den av makarna, som haft den ledande ställningen i företaget, beskattas för hela inkomsten. Medhjälpande make och barn kan emellertid under vissa förutsättningar beskattas för vad som motsvarar värdet av deras arbetsinsats. Enligt beslutet våren 1976 krävdes härför bl. a. att medhjälpande make utfört arbete i förvärvskällan minst 600 timmar. Vidare skulle högst en tredjedel av makarnas sammanlagda inkomst av verksamheten få beskattas hos medhjälpande make. Liksom tidigare skulle avdrag för lön till barn medges endast om barnet fyllt 16 år. Tidigare begränsningar i avdragsrätten, när barnet är mellan 16 och 18 år, byggdes enligt detta beslut ut så att avdragsrätt skulle föreligga endast om lönen var så stor att den som sådan föranledde skatteplikt. För lön till barn som studerar på heltid skulle dessutom - oavsett barnets ålder - avdrag medges endast om arbetet utförts under sommarferier eller annat studieuppehåll på minst en månad.

Dessa s. k. spärregler ändrades hösten 1976 så att timgränsen nedsattes till 400 timmar och tredjedelsregeln slopades. Vidare slopades de särskilda begränsningarna beträffande avdragsrätten för lön till barn som fyllt 16 år.

I motionen 1976/77:1033 yrkas en återgång i angivna hänseenden fr. o. m. 1979 års taxering till de under våren 1976 beslutade spärreglerna.

Utskottet kan - nu liksom tidigare - konstatera att bred enighet råder om det grundläggande syftet med reformen, nämligen att den som utfört ett förvärvsarbete också skall beskattas för inkomsten härav enligt regler som i möjligaste mån ger lika resultat oavsett företagsformen eller vem som är arbetsgivare. Bakgrunden till de under hösten 1976 genomförda detaljändringarna var - som framgår av den tidigare redogörelsen - att tredjedelsregeln, 600-timmarsregeln och begränsningarna i fråga om avdragsrätten för lön till barn över 16 år medförde att detta syfte inte kunde uppnås i ett stort antal fall. Detta förhållande skulle för åtskilliga familjer ha lett till en avsevärt högre skatt än som följer av de principer som ligger till grund för reformen och till nackdelar i socialförsäkringshänseende. Därtill kom att reglerna fått en sådan utformning att de uppfattats som en diskriminering av medhjälpande make - i praktiken mestadels kvinnor - och medförde vissa orimliga effekter i övrigt.

Dessa förhållanden har inte bestritts av motionärerna. Som skäl för det framställda yrkandet åberopas i stället vissa kontrollproblem. Enligt utskottets tidigare ställningstagande är emellertid dessa problem inte till sin natur så artskilda från vad som gäller på övriga områden inom beskattningen.

SkU 1976/77:24

att de bör kunna läggas till grund för regler som leder till otillfredsställande resultat och skapar berättigad irritation.

Som utskottet uttalade förra året bör regeringen noga följa den praktiska tillämpningen av de nya reglerna. De erfarenheter som därvid kan inhämtas bör givetvis avvaktas innan riksdagen på nytt omprövar reglerna. Med hänvisning härtill och till att motionärerna inte åberopat något skäl, som inte varit känt tidigare, avstyrker utskottet motionen i den del som behandlas i detta betänkande.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1033 punkten 2.

Stockholm den 1 mars 1977

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), andre vice talmannen Magnusson (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c). Hörberg* (fp). Carlstein (s), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s), Söderström (m), fru Normark (s), herrar Olsson i Järvsö (c), Boström (s), fru Rönnung* (s) och herr Stensson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Wärnberg (s). Carlstein (s), Westberg i Hofors (s), fru Normark (s), herr Boström (s) och fru Rönnung (s), som

dels anfort följande:

Som framhållits i motionen 1976/77:1033 bör inkomsterna från ett gemensamt familjeföretag delas mellan familjemedlemmarna på ett sätt som motiveras av de insatser resp. familjemedlemmar gjort. Så behöver icke ske efter de regler som riksdagens majoritet genomförde hösten 1976. Dessa regler medför rätt till godtycklig uppdelning av det gemensamma företagets vinstresultat inom ramen för s. k. marknadsmässigt vederlag åt den ene av makarna. Reglerna konstruerades också om så att alla tänkbara uppdelningar kan ske i syfte att skaffa gynnsammare förhållanden för familjemedlemmar i såväl skatte- som socialförsäkringshänseende än som motsvaras av den faktiska arbetsinsatsen. Denna favorisering av en viss grupp skattskyldiga framstår för många som djupt orättvis.

Det ändamålsenligaste sättet att begränsa dessa orättvisor är att återinföra tredjedelsregeln i fråga om fördelningen av inkomster mellan makar. En spärregel av detta slag innebär att man begränsar de oöverstigliga kontrollproblem som höstens ändringar medförde och att man får en uppdelning som i flertalet fall kan anses rimlig. Tredjedelsregeln medför inte någon

SkU 1976/77:24

millimeterrättvisa utan innebär endast att beskattningsreglerna på ett bättre sätt än f. n. anpassar sig till de faktiska förhållandena i näringslivet. Därtill kommer att en rörelseinkomst i allmänhet till viss del kan anses som kapitalavkastning, som i princip inte skall uppdelas vid beskattningen.

Enighet råder om att medhjälpande make måste ha arbetat ett visst minsta antal timmar för att kunna anses ha deltagit i verksamheten. På grund av de stora svårigheter som föreligger för taxeringsmyndigheten att kontrollera lämnade uppgifter i detta avseende är 600 timmars arbetsinsats ett lämpligare antal än den nedsättning till 400 timmar som genomfördes i höstas.

Ställningstagandet i höstas innebär bl. a. att barns arbetsinsats skall kunna beaktas endast om barnet fyllt 16 år. Detta ställningstagande motiverades främst av kontrollskäl. Däremot bortsåg man helt från likartade kontrollsvårigheter om barnet är äldre. Bärande skäl saknades för att ändra de regler som innebar att barn över 16 år som studerar på heltid skulle skatta för ersättningar från föräldrarnas rörelse endast om arbetet utförts under en längre sammanhängande ledighet från studierna, exempelvis vid ferier, och att avdrag för lön till barn mellan 16 och 18 år skulle medges endast om lönen är så stor att den är deklarationspliktig.

För att underlätta kontrollen och förhindra obehöriga inkomstöverflyttningar mellan olika familjemedlemmar är en återgång till de något hårdare regler som gällde före höstens beslut nödvändig. Motionen 1976/77:1033 bör således bifallas i den del som behandlas i detta betänkande.

dels ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1033 punkten 2 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att 20 §, punkt 2 av anvisningarna till 20 §, punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 11 av anvisningarna till 29 S, punkt 13 av anvisningarna till 32 § och anvisningarna till 52 5 kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 S

Vid beräkningen 43 S 3 mom.

Avdrag må icke ske för: Avdrag må icke ske för:

den skattskyldiges sitt hushåll;

värdet av arbete, som i den skatt- värdet av arbete, som i den skatt skyldiges

förvärvsverksamhet ut- skyldiges förvärvsverksamhet ut -

SkU 1976/77:24

8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förts av den skattskyldige själv eller förts av den skattskyldige själv eller

andre maken eller av den skaltskyl- andre maken eller av barn som ej an diges

barn som ej fyllt 16 dr; ses tillhöra arbetspersonalen;

ränta å till kapitalförlust.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 20 §

2. Barn under 16 dr anses ej tillhöra arbetspersonalen.

Barn. som fyllt 16 är och som deltagit i den skattskyldiges förvärvsverksamhet, anses tillhöra arbetspersonalen. Detta gäder dock icke barn som pä hellid bedriver studier eller genomgår annan utbildning, utom såvitt avser arbete som utförts under sommarferier eller annat uppehåll av minst en månads varaktighet. Har barnet ej fyllt 18 år, anses det tillhöra arbetspersonalen endast om dess inkomst av arbete i den skattskyldiges förvärvsverksamhet är så stor, alt den som sådan föranleder skatteplikt för barnet enligt 51 *.

Frågan om taxeringsåret (se 65 §).

Avdrag för för arbetsinsatsen.

till 22 S

1. Till driftkostnader lösegendom, m. m.

Till reparation och underhåll.

Som driftkostnad tillhörande förÖelningsledningar.

Kostnad för motsvarande tillämpning.

Värdet av som intäkt.

Avdrag för till 29 §.

Redovisar arbetsgivare om jordbruksfastighet.

Skattskyldigs barn anses tillhöra arbetspersonalen i de fall som anges i punkt 2 av anvisningarna till 20 Skattskyldigs barn, sorn fyllt 16 år. Barn taxeras självt för den in -

SkU 1976/77:24

9 Nuvarande lydelse

taxeras självt för den inkomst av arbete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner el ler annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt vederlag för barnets arbetsinsats. Motsvarande belopp får dragas av som driftkostnad. För lön och underhåll till den skattskyldiges barn, som ej fyllt 16 är, får avdrag icke göras. Lönen och underhållet skall då ej heller upptagas som inkomst för barnet.

Punkt 18 av jordbruk:

Föreslagen lydelse

komst av arbete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat under tid då barnet tillhört arbetspersonalen, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt vederlag för barnets arbetsinsats. Motsvarande belopp får dragas av som driftkostnad. För lön och underhåll till barn som deltagit i arbetet men därvid icke tillhört arbetspersonalen får avdrag icke göras. Lönen och underhållet skall då ej heller upptagas som inkomst för barnet.

11. Punkt 1 åttonde stycket av anvisningarna till 22 § äger motsvarande tillämpning beträffande inkomst av rörelse.

till 29 §

11. Skattskyldigs barn anses tillhöra arbetspersonalen i de fall som anges i punkt 2 av anvisningarna till 20 sv.

Punkt 1 nionde stycket av anvisningarna till 22 § äger motsvarande tillämpning beträffande inkomst av rörelse.

13. Är skattskyldig

Uppgår makens arbetsinsats i företaget till minst 400 timmar under beskattningsåret, beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som marknadsmässig. Om maken till följd av att företaget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat ningsåret, gäller vad nyss sagts under förutsättning att arbetsinsatsen uppgår till minst 200 timmar. Understiger makens arbetsinsats vad sålunda föreskrivits eller överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt, skall företagsle -

till 32 S

- andra stycket.

Uppgår makens arbetsinsats i företaget till minst 600 timmar under beskattningsåret, beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som marknadsmässig. Om maken till följd av att företaget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat ningsåret, gäller vad nyss sagts under förutsättning att arbetsinsatsen uppgår till minst 300 timmar. Understiger makens arbetsinsats vad sålunda föreskrivits eller överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt, skall företagsle -

SkU 1976/77:24

10 Nuvarande lydelse

daren beskattas för makens ersättning eller den del av ersättningen som överstiger den marknadsmässiga. Arbetsinsats i makarnas gemensammabostadsutrymme för medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra sådana omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

Föreslagen lydelse

daren beskattas för makens ersättning eller den del av ersättningen som överstiger den marknadsmässiga. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra sådana omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits. Såsom marknadsmässig ersättning anses ej i något fall den del, som överstiger en tredjedel av makarnas sammanlagda inkomster från företaget.

Ersättning för utfört arbete från fåmansföretag till företagsledares eller dennes makes barn, som ej uppnått 16 års ålder, beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget, eller, om makarna har lika stor inkomst från företaget, hos den äldste maken. Denna föreskrift tillämpas härjämte i fråga om ersättning till barn sorn fyllt 16 år om barnet på heltid bedriver studier eller genomgår annan utbildning, utom såvitt avser arbete som utförts under sommarferier eller annat uppehåll av minst en månads varaktighet. Detsamma gäller även för ersättning till barn, som fyllt 16 men ej IS år, såvida barnets inkomst på grund av arbetet i företaget icke är så stor att den

SkU 1976/77:24

11 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som sådan föranleder skatteplikt för barnet enligt 51 \v samt för den del av ersättningen för barnets arbete som överstiger marknadsmässigt vederlag för arbetsinsatsen.

Vad i hänsyn härtill.

til! 52 i;

Ha makar sjätte styckena.

Verksamheten anses femte stycket.

När verksamheten bedrivits av När verksamheten bedrivits av

den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minst 400 timmar under beskattningsåret, får makarna fördela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före schablonavdrag för egenavgifter enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, hänföres till medhjälpande make. Denna del får icke upptagas till högre belopp än som kan anses motsvara marknadsmässigt vederlag för medhjälpande makes arbete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 § eller punkt 9 av anvisningarna till 28 $. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader, jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om medhjälpande make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal ar -

den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minst 600 timmar under beskattningsåret, får makarna fördela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före schablonavdrag för egenavgifter enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna till 29 S, hänföres till medhjälpande make. Denna del får icke upptagas till högre belopp än en tredjedel av hela inkomsten och icke till högre belopp än som kan anses motsvara marknadsmässigt vederlag för medhjälpande makes arbete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 $ eller punkt 9 av anvisningarna till 28 §. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader, jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om

SkU 1976/77:24

12 Nuvarande lydelse

betstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburi ts.

I de

Ha makarna Vadsom Av 65 §

Föreslagen lydelse

medhjälpande make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

eller kapitalinsats.

tillkommer honom.

-av förvärvskällan.

-leva tillsammans.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 och tillämpas första gången på beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1979.

GOTAB 53228 Stockholm 1977