Med anledning av motioner om företagsbeskattningen m. m.
SkU 1976/77:27
Skatteutskottets betänkande 1976/77:27
med anledning av motioner om företagsbeskattningen m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1976/77:315 av fru Andersson i Hjärtum (c) och fru Göthberg (c) vari hemställs att riksdagen hos RSV begär ändrade anvisningar om avdrag för representation;
1976/77:317 och herr Hovhammar m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag om rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet och andra redovisnings- och skatteregler som förhindrar beskattning av inflationsvinster;
1976/77:318 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att företagsskatteberedningen får i uppdrag att se över reglerna för beskattning av byggmästare vid försäljning av eget hem;
1976/77:319 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av frågan om inkomstutjämning för konstnärer;
1976/77:444 av herr Adolfsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att uttala sig för inrättande av ett jord- och skogsbrukets företagskonto samt hos regeringen anhålla att frågan för närmare utredning överlämnas till företagsskatteutredningen;
1976/77:612 av herr Hellström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning med uppgift att överväga att i skattelagstiftningen jämsides med rörelseidkare införa begreppet ”självsysselsatta arbetare” i syfte att bättre än f. n. karakterisera kulturarbetarnas ekonomiska förhållanden i enlighet med vad som anförts;
1976/77:613 av herr Hellström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning med uppgift att föreslå en sådan anpassning av reglerna för inkomstberäkning för yrkesgrupper som konstnärer och andra med liknande arbetsförhållanden att en bättre överensstämmelse uppnås med inkomsternas verkliga karaktär i enlighet med vad som angetts i motionen; 1976/77:614
av herr Hovhammar m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen
1 Riksdagen 1976/77. 6 samt. Nr 27
SkU 1976/77:27
hos regeringen anhåller om förslag till inrättandet av produktutvecklingsfonder i företagen;
1976/77:617 av fru Karlsson (c) och herr Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning av frågan om uppfinnares rätt till avdrag för tidigare kostnader i enlighet med vad som anförts i motionen; 1976/77:1015
av fru Ahrland (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att motionen överlämnas till företagsskatteberedningen för beaktande;
1976/77:1037 av herr Sundman (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att företagsskatteberedningen i sitt fortsatta utredningsarbete tar hänsyn till att fria konstnärliga och litterära yrkesutövare icke är att betrakta som arbetsgivare och egenföretagare i dessa termers egentliga mening;
1976/77:1040 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att 1972 års skatteutredning genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att utreda frågan om inkomstutjämning särskilt för yrkesfiskare;
1976/77:1042 av herr Wijkman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om direktiv till företagsskatteberedningen att framlägga förslag om företagsinterna forsknings- och utvecklingsfonder efter de riktlinjer som föreslås i motionen.
Företagsskatteberedningens utredningsuppdrag
Utskottet har senast i sitt betänkande SkU 1975/76:53 redogjort för företagsskatteberedningens (Fi 1970:77) utredningsdirektiv och vissa tilläggsdirektiv. I de senaste tilläggsdirektiven den 18 november 1976 anförde statsrådet Mundebo följande:
Företagsskatteberedningen har ett omfattande utredningsuppdrag. Beredningen skall se över företagsbeskattningens olika element. En huvuduppgift är att pröva avvägningen mellan å ena sidan storleken av den skatt som träffar företagens nettovinst och å andra sidan företagens möjligheter till olika vinstreglerande dispositioner. Vidare skall beredningen utreda möjligheterna att jämsides med en behållen nettovinstbeskattning i ökad utsträckning använda produktionsfaktorskatter för olika ekonomiskt-politiska syften. Vid sina ställningstaganden till företagsbeskattningens utformning och vid övervägande av beskattningsnivån har beredningen att beakta bl. a. stabiliseringspolitiska, tillväxtpolitiska och fördelningspolitiska mål. Beredningen skall också undersöka om det är möjligt att differentiera företagsbeskattningen.
Det utredningsarbete som företagsskatteberedningen utför ingår som ett led i den översyn av skattesystemet i dess helhet som f. n. pågår. Skattereglerna för fysiska personer ses över av 1972 års skatteutredning (Fi
SkU 1976/77:27
1972:02), som därvid både skall beakta de fördelningspolitiska aspekterna och ta hänsyn till stabiliseringspolitiska, konjunkturpolitiska och tillväxtpolitiska mål. Utredningsarbetet med de kommunalekonomiska frågorna, vilket hitills bedrivits inom kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08) och 1976 års skatteutjämningsutredning (Fi 1975:09), avses bli fullföljt av en ny kommitté som skall behandla kommunernas ekonomi. Denna kommitté skall analysera kommunernas ekonomiska situation från olika aspekter och har vidare att pröva kostnadsfördelningen mellan stat och kommun samt att göra en översyn av skatteutjämningsreglerna. Jag avser att återkomma härtill senare denna dag.
Redan av vad jag nu har sagt följer att det finns många beröringspunkter mellan det arbete som företagsskatteberedningen utför och de frågor som behandlas av övriga här nämnda utredningar. Företagsbeskattningens allmänna utformning och avvägningen mellan nettovinstbeskattning och produktionsfaktorskatter får sålunda återverkningar både på fysiska personers beskattning och på den kommunala ekonomin. Samtidigt har utformningen av skattereglerna för t. ex. fysiska personer betydelse för företagsbeskattningen. Det är därför angeläget att företagsskatteberedningen fullgör sitt uppdrag i nära samarbete med 1972 års skatteutredning och den nya kommittén som skall behandla kommunernas ekonomi.
Den pågående översynen av skattesystemet avses ge statsmakterna underlag för en helhetsbedömning av hur det framtida skattesystemet skall utformas. Detta innebär att företagsskatteberedningens arbete - i likhet med vad som gäller beträffande arbetet inom övriga här nämnda utredningar - bör vara slutfört före utgången av november 1977.
Frågornas tidigare behandling
Avskrivning på återanskaffningsvärdei m. m. (motionen 1976/77:317)
Motionsyrkande om sådana ändringar i företagets redovisningsregler, som kunde anses motiverade av den höga inflationstakten och bl. a. innefattade rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet avslogs av riksdagen senast vid 1975/76 års riksmöte i enlighet med utskottets hemställan i betänkandet SkU 1975/76:53. Utskottet åberopade att frågan ingick i företagsskatteberedningens utredningsuppdrag. Till betänkandet fogades ett särskilt yttrande av utskottets (m)-ledamöter.
Öppen resultatutjämning ni. m. (motionerna 1976/77:444,1040,614 och 1042)
Senast vid 1975/76 års riksmöte behandlade utskottet (SkU 1975/76:49) motionsyrkanden rörande resultatutjämning genom fondavsättning av olika slag, för yrkesfiskare, för forsknings- och självfinansieringsändamål och för allmän resultatutjämning enligt kontometod. Utskottet avstyrkte enhälligt motionerna och anförde:
Riksdagen har vid upprepade tillfällen avvisat liknande motionsyrkanden med hänvisning till det utredningsarbete som pågår inom företagsskatteberedningen. Beredningen har nämligen till uppgift att bl. a. undersöka möj -
1* Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 27
SkU 1976/77:27
ligheterna att inom investeringsfondssystemets ram åstadkomma avsättningar för investerings- och utvecklingsändamål i syfte att dels stabilisera lönemarknaden, dels skapa resurser för företagens fortsatta tillväxt. Enligt vad utskottet erfarit har beredningen för avsikt att slutföra sitt arbete under innevarande år.
I avvaktan på resultatet av företagsskatteberedningens arbete avstyrker utskottet bifall till motionerna .
Till betänkandet fogades ett särskilt yttrande av utskottets samtliga (c)-, (m)- och (fp)-ledamöter.
Konstnärer (motionerna 1976/77:319, 612, 613 och 1037)
Inkomst av konstnärlig verksamhet skall deklareras som inkomst av rörelse enligt bok föri ngsmässiga grunder, om verksamheten har sådan omfattning att den kan anses yrkesmässigt bedriven. Riksskatteverket har i ett cirkulär till samtliga taxeringsnämnder den 6 maj 1974 behandlat denna fråga och anfört bl. a. följande:
Som bekant har flertalet konstnärer tidigare deklarerat sina inkomster och utgifter av den konstnärliga verksamheten efter vad som närmast kan betecknas som en kontantprincip. Detta har oftast godtagits av taxeringsnämnderna. Orsaken till detta kan naturligtvis vara att nämnderna inte känt till att konstnären har haft fordringar, skulder eller lager och att konstnären inte lämnat uppgift om detta i sin deklaration. En annan trolig orsak härtill kan vara att konstnärerna och taxeringsnämnderna varit ense om att t. ex. varulagrets skattetekniska värde ofta är så lågt att man rent praktiskt kunnat bortse från detta vid inkomsttaxeringen. Härigenom har man undgått de värderingsfrågor som annars skulle ha uppstått.
När det gäller de praktiska värderingsproblemen för konstnärer vid varulagervärderingen bör följande observeras. Som värde på färdiga, ännu inte avyttrade verk skall endast tas upp materialkostnader, värdet av anlitad arbetskraft och andra direkta kostnader. Däremot skall värdet av konstnärens eget arbete inte räknas med i det skattemässiga lagervärdet.
Vidare torde vid lagervärderingen helt kunna bortses från alster, som tillkommit mera i experimentsyfte såsom skisser, modeller, utkast och dylikt. Även om sådana alster finns kvar i konstnärens ägo, kan man normalt utgå från att det inte är avsett för omsättning. I beskattningshänseende är de närmast att betrakta som tillgångar utan värde. Skulle skisser m. m. säljas, är intäkten självfallet skattepliktig.
Det är mot denna bakgrund troligt att det skattemässiga värdet av vad som kan kallas konstnärens varulager i normalfallet är obetydligt. Bedrivs däremot den konstnärliga verksamheten med mera dyrbart material eller i större omfattning t. ex. med anlitad arbetskraft, kan större krav ställas på lagervärderingen.
Innebörden av det skatterättsliga begreppet ”bokföringsmässiga grunder” torde hittills ha varit okänt för många konstnärer, något som inte minst har framgått av olika inlägg i pressen, och det kan därför antas att konstnärerna haft vissa praktiska svårigheter med att upprätta sina deklarationer till 1974 års taxering. Framförallt torde detta gälla redovisningen av la -
SkU 1976/77:27
gertillgångar. RSV finner det därför angeläget att taxeringsfunktionärerna tar skälig hänsyn till de rent praktiska värderingsproblem som kan föreligga i det enskilda fallet. I normalfallet bör därför den skattskyldiges uppgifter om värdet av varulagret kunna accepteras, om det inte framstår som uppenbart att värdet väsentligt avviker från det redovisade.
I en motion vid 1975/76 års riksmöte begärdes skyndsam utredning inom företagsskatteberedningen och pensionskommittén om införande av en ny skattegrupp för konstnärliga och litterära yrkesutövare. Som motivering för yrkandet anfördes att det visat sig svårt för dessa yrkesutövare att träffa likställighetsavtal med uppdragsgivarna och att kulturarbetarna därför själva måste erlägga socialförsäkringsavgifter för sina uppdragsinkomster.
Skatteutskottet (SkU 1975/76:53) avstyrkte enhälligt motionen och anförde: Socialförsäkringsutskottet
har vid sitt ställningstagande i höstas till prop. 1975/76:46 om enhetliga regler för beräkning av socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkomster m. m. (SfU 1975/76:17) avfärdat tanken på att införa speciella regler för konstnärliga och litterära yrkesutövare men samtidigt påpekat att reglerna om avgiftsunderlag och avgiftsfinansiering i socialförsäkringssystemet är föremål för fortsatta överväganden inom pensionskommittén (S 1970:40). Skatteutskottet vill härutöver erinra om att den från allmän arbetsgivaravgift avgiftsfria inkomstdelen höjts från 10 000 till 18 000 kr. fr. o. m. inkomståret 1976 för att bereda egenföretagarna ytterligare avgiftslättnader, vilket torde vara av betydelse inte minst förde ifrågavarande yrkesutövarna. Även de av regeringen aviserade ändringarna och i motioner tidigare föreslagna åtgärderna rörande egenavgifterna torde komma att eliminera vissa av de i motionen kritiserade effekterna av avgiftssystemet.
Kulturrådet har i betänkandet (SOU 1975:14) Konstnärerna i samhället bl. a. berört frågan om enhetlighet i taxeringsmyndigheternas bedömning av konstnärernas deklarationer och de sociala avgifterna. Även konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys) har i en skrivelse i maj 1975 till justitie-, social-, finans-, utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen framfört vissa synpunkter på bl. a. kulturarbetarnas skatte- och avgiftssituation. Av prop. 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken 3 framgår att Kulturrådets förslag och Klys skrivelse i dessa frågor f. n. övervägs inom finansdepartementet. Givetvis kommer också företagsskatteberedningen vid sina ställningstaganden till företagsbeskattningens utformning att beakta de konstnärliga och litterära yrkesutövarnas speciella förhållanden. I fråga om undantag från bokföringsmässig redovisning bör dock liksom tidigare (SkU 1974:48) framhållas att en sådan inkomstredovisning ofta är till fördel och sällan till nackdel för de skattskyldiga och att ett generellt undantag från de allmänna beskattningsprinciperna för konstnärliga och litterära yrkesutövare inte kan anses motiverad.
Av det anförda framgår att konstnärliga och litterära yrkesutövares skatteoch avgiftssituation redan är uppmärksammad i flera olika utredningssammanhang. Utskottet finner därför inte skäl tillstyrka utredningsyrkandet i motionen 1975/76:973.
SkU 1976/77:27
6 Koncernbidrag (motionen 1976/77:1015)
Avdrag medges under vissa förutsättningar för koncernbidrag mellan moderföretag och dotterbolag eller mellan dotterbolag. Som förutsättning härför gäller bl. a. att moderbolaget innehar mer än 90 % av aktierna i dotterbolaget eller bolagen och att företagens huvudsakliga verksamhet avser jordbruksfastighet, annan fastighet eller annan rörelse än livförsäkringsrörelse. Avdrag medges utan annan prövning än att dessa och vissa andra formella förutsättningar är uppfyllda. Mottagaren är å andra sidan skattepliktig för beloppet. Bestämmelserna innebär ingen inskränkning i rätten till avdrag för sådant koncernbidrag som är att anse som driftkostnad.
I samband med att reglerna om koncernbidrag infördes år 1965 begärde Svenska försäkringsbolags riksförbund att reglerna skulle få gälla även för ömsesidiga försäkringsbolag som är moderbolag till försäkringsaktiebolag.
Med anledning härav framhöll bevillningsutskottet (BeU 1965:43) att lagstiftningen byggde på principen, att företagen inom en koncern beskattas enligt samma regler. Öppna koncernbidrag kunde därför i princip endast komma i fråga mellan företag som var föremål för dubbelbeskattning, vilket inte var fallet med ömsesidiga försäkringsbolag. En utvidgning borde enligt utskottets mening inte komma i fråga med hänsyn till svårigheterna att kontrollera att bestämmelserna om dubbelbeskattning och kedjebeskattning av bolagens vinster inte kringgicks. Utskottet kunde således inte biträda förbundets framställning men erinrade om att rätt till avdrag trots allt kunde föreligga om bidraget var att anse som driftkostnad i företagets verksamhet.
Representationskostnader (motionen 1976/77:315)
De grundläggande principerna om avdrag för representation och liknande ändamål återfinns i riksskatteverkets (RSV) anvisningar 1971 5:1. De i dessa anvisningar angivna beloppsgränserna för avdrag för representation utom hemmet i samband med affärsförhandlingar och liknande i form av middag eller supé eller i form av lunch, 90 kr. resp. 45 kr. per person, har fortlöpande uppräknats med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Enligt RSV:s senaste anvisningar i ämnet (RSV Dt 1976:37) har gränserna fastställts till 160 resp. 65 kr. per person fr. o. m. kalenderåret 1977.
Övriga frågor (motionerna 1976/77:318 och 617)
I motionen 1976/77:318 tar motionärerna upp frågan om en byggmästares försäljning av en fastighet, som utnyttjas såsom bostad för honom själv och hans familj, skall redovisas vid beräkning av rörelseinkomster eller enligt reglerna om realisationsvinst. En annan detaljfråga berörs i motionen 1976/77:614, nämligen frågan om rätt beskattningsår för avdrag för omkostnader i uppfinnarverksamhet. Dessa frågor, som inte tidigare speciellt
SkU 1976/77:27
uppmärksammats inom skatteutskottet, berör grundläggande frågor inom företagsbeskattningen, i första hand gränsdragningen mellan rörelse och andra inkomstslag. Härmed sammanhängande problem ingår i företagsskatteberedningens utredningsuppdrag.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet vissa motionsyrkanden som i första hand berör företagsskatteberedningens utredningsuppdrag. Utredningen skall enligt tilläggsdirektiv slutföra sitt arbete före november månads utgång 1977.
Avskrivning pä återanskaffningsvärdet m. rn.
Gällande avskrivningsregler för inventarier och varulagervärderingsreglerna baserar sig på de faktiska anskaffningsvärdena för tillgångarna. Enligt motionärerna i motionen 1976/77:317 av herr Hovhammar m. fl. (m) medför dessa och andra skatte- och redovisningsregler för inkomst av rörelse att det inte är möjligt för företagen att bibehålla eget kapital utan att drabbas av beskattning av inflationsvinster och andra därmed sammanhängande problem. Med hänvisning härtill yrkar de förslag från regeringen om rätt till avskrivning av återanskaffningsvärdet och andra ändringar av reglerna i syfte att förhindra beskattning av inflationsvinster.
Utskottet har vid tidigare års behandling av likartade motionsyrkanden avstyrkt motionerna med hänvisning till företagsskatteberedningens pågående utredningsarbete. Beredningen har numera fått tilläggsdirektiv att slutföra utredningen före utgången av november 1977. Med hänsyn härtill och till att synpunkterna i motionen kommer att prövas av utredningen, saknas enligt utskottets uppfattning skäl till ändrad ståndpunkt i frågan.
Utskottet avstyrker således motionen 1976/77:317.
Öppen resultatutjämning m. m.
Som framgår av den tidigare redogörelsen har utskottet - med hänvisning till företagsskatteberedningens utredningsuppdrag - senast vid 1975/76 års riksmöte avstyrkt motionsyrkanden om nya regler angående resultatutjämning mellan olika beskattningsår genom fondavsättningar av olika slag. I de ifrågavarande motionerna återkommer likartade yrkanden. Så yrkas i motionen 1976/77:444 av herr Adolfsson m. fl. (m) att riksdagen uttalar sig för inrättandet av ett företagskonto för jord- och skogsbruket, i motionen 1976/77:1040 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) att 1972 års skatteutredning för tilläggsdirektiv att utreda frågan om inkomstutjämning för yrkesfiskare enligt kontometod samt i motionen 1976/77:614 av herr Hovhammar m. fl. (m, c) och 1042 av herr Wijkman m. fl. (m) förslag från
SkU 1976/77:27
regeringen eller utredning om införande av företagsinterna utvecklings- och forskningsfonder.
I företagsskatteberedningens uppdrag ingår att ta ställning till olika frågor rörande resultatutjämning mellan olika beskattningsår och avsättningar för investerings- och utvecklingsändamål i syfte bl. a. att skapa resurser för företagens fortsatta tillväxt. Beredningen har, som nyss framhållits, fått tillläggsdirektiv att slutföra sitt utredningsarbete i år. Eftersom syftet med motionerna därmed huvudsakligen torde vara tillgodosett kan något skäl som bör föranleda att utskottet nu frångår sin enhälliga ståndpunkt i dessa frågor inte anses föreligga. Utskottet avstyrker således motionerna 1976/77:444, 614, 1040 och 1042.
Konstnärer m. fl.
I motionen 1976/77:1037 av herr Sundman (c) anförs att litterära och konstnärliga yrkesutövare inte är arbetsgivare eller egenföretagare i vanlig mening. Samma uppfattning har herr Hellström m. fl. (s) i motionen 1976/77:612 och yrkar att man - med mönster från Norge - skapar en särskild term, "självsysselsatta arbetare”, för denna yrkeskategori. Avsikten bakom dessa motioner torde vara att skapa undantag från arbetsgivaravgift. Vidare yrkas i motionen 1976/77:613 av herr Hellström m. fl. (s) att kravet på bokföringsmässig redovisning begränsas i dessa fall och i motionen 1976/77:319 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) att frågan om inkomstutjämning utreds.
Av redogörelsen för riksdagsbehandlingen av dessa frågor tidigare år framgår att konstnärliga och litterära yrkesutövares skatte- och avgiftssituation redan är uppmärksammad i flera olika utredningssammanhang. Beträffande arbetsgivaravgifterna har dessutom vissa generella lättnader genomförts under 1976. Bl. a. harden från allmän arbetsgivaravgift avgiftsfria inkomstdelen för egenföretagare höjts från 18 000 till 30 000 kr., vilket torde vara av betydelse inte minst för de ifrågavarande yrkesutövarna.
Frågor om arbetsgivaravgifternas framtida utformning ingår i såväl företagsskatteberedningens som pensionskommitténs utredningsarbete. Företagsskatteberedningen kommer givetvis att ta ställning till dessa frågor liksom till företagsbeskattningens utformning i övriga hänseenden. Med anledning av vad som anförs i motionen 1976/77:613 bör också framhållas att en bokföringsmässig redovisning ofta är till fördel och sällan till nackdel för de skattskyldiga och att ett generellt undantag från de allmänna beskattningsprinciperna för konstnärliga och litterära yrkesutövare inte kan anses motiverat.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet även de nu ifrågavarande motionerna 1976/77:319, 612, 613 och 1037.
SkU 1976/77:27
9 Övriga frågor
I motionen 1976/77:1015 av fru Ahrland (fp) behandlas en speciell fråga rörande koncernbidrag, nämligen om avdrag bör medges för sådana bidrag mellan ömsesidigt försäkringsbolag och dotteraktiebolag.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer företagsskatteberedningen vid sin behandling av frågor rörande koncernbidrag att pröva de frågeställningar som tas upp i motionen. Syftet med motionen torde därigenom vara tillgodosett. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1976/77:1015.
Frågan om begränsning eller slopande av avdragsrätten för representationskostnader har prövats av riksdagen vid upprepade tillfällen. I motionen 1976/77:315 av fruar Andersson i Hjärtum (c) och Göthberg (c) yrkas sådana ändringar i riksskatteverkets (RSV) anvisningar rörande detta avdrag att avdragsgränserna för lunch, 65 kr., och för middag eller supé, 160 kr., sänks till 50 resp. 100 kr.
Som utskottet anförde i sitt betänkande SkU 1973:10 bör en sedan länge planerad allsidig översyn av reglerna komma till stånd inom företagsskatteberedningen. Det kan också framhållas att reglerna kan komma att beröras även vid 1972 års skatteutrednings omprövning av samtliga avdragsregler.
I avvaktan på resultatet av utredningarnas arbete, som förväntas inom en nära framtid, är utskottet inte berett att förorda ändringar i de principer som ligger till grund för RSV:s anvisningar i ämnet. Utskottet avstyrker således motionen 1976/77:315.
Två speciella frågor tas upp i motionerna 1976/77:318 och 617. I den första motionen av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) begär motionärerna att företagsskatteberedningen skall fä i uppdrag att utreda frågan om byggmästares försäljning av fastighet som utnyttjats som eget hem bör beskattas enligt reglerna för realisationsvinst och inte som inkomst av rörelse. 1 den sistnämnda motionen av fru Karlsson (c) och herr Olsson i Sundsvall (c) anför motionärerna att uppfinnare som erhåller ersättning för en uppfinning, i vissa fall saknar möjligheter att erhålla avdrag för kostnader som han haft tidigare år. De yrkar utredning av avdragsmöjligheterna i sådana fall.
Motionerna berör bl. a. frågan om gränsdragningen mellan rörelse och annan verksamhet samt vissa samordningsproblem vid beskattningen. Hithörande frågor ingår som en viktig del såväl i företagsskatteberedningens som i 1972 års skatteutrednings arbete. Med hänvisning härtill och till att utredningarna såvitt möjligt givetvis bör ta upp även sådana detaljfrågor som berörs i de nu aktuella motionerna, finner utskottet att någon åtgärd från riksdagens sida f. n. inte är påkallad med anledning av motionerna. Utskottet avstyrker således även motionerna 1976/77:318 och 617.
Utskottet hemställer
1. beträffande avskrivning på återanskaffningsvärdet m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:317;
SkU 1976/77:27
2. beträffande öppen resultatutjämning m. m. att riksdagen avslår
a. motionen 1976/77:444,
b. motionen 1976/77:614,
c. motionen 1976/77:1040,
d. motionen 1976/77:1042;
3. beträffande konstnärer m. fl. att riksdagen avslår
a. motionen 1976/77:319,
b. motionen 1976/77:612,
c. motionen 1976/77:613,
d. motionen 1976/77:1037;
4. beträffande övriga frågor att riksdagen avslår
a. motionen 1976/77:315,
b. motionen 1976/77:318,
c. motionen 1976/77:617,
d. motionen 1976/77:1015.
Stockholm den 8 mars 1977 På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg* (s), Andersson i Knäred (c), Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s), Söderström (m), fru Normark* (s), herrar Olsson i Järvsö (c). Boström* (s), fruar Ahrland (fp), Odelsparr (c), herrar Lundgren (m). Forslund (s) och Stensson* (fp).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.