Bet. 1976/77:SkU48

Med anledning av propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten, m. m. jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1977-05-12
Källa: data.riksdagen.se

SkU 1976/77: 48

Skatteutskottets betänkande 1976/77: 48

med anledning av propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten, m. m. jämte motioner Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1976/77:

144 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

2. lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,

3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69).

I propositionen föreslås att mervärdeskatten höjs från 15 % till

17,1 % den 1 juni 1977.

Vidare föreslås att en investeringsavgift om 15 % införs på vissa s. k. oprioriterade byggnadsarbeten som påbörjas under tiden den 15 maj 1977—den 30 juni 1978. Avgift skall betalas även för arbeten som har påbörjats under tiden den 19 april—den 14 maj 1977, om igångsättningen har skett utan tillstånd. Regeringen föreslås kunna föreskriva att arbeten inom vissa regioner befrias från avgift, om läget på arbetsmarknaden motiverar det.

Författningsförslagen har följande lydelse 1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrives att 13 och 59 §§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §2

Skatten utgår med 15 procent Skatten utgår med sjutton och av beskattningsvärdet. en tiondels procent av beskatt ningsvärdet.

§3

Mervärdeskatt utgår med sjutton och en tiondels procent av beskattningsvärdet. För monteringsfärdigt hus utgår dock skatten med tio och tjugosex hundradels procent av beskattningsvärdet.

1 Lagen omtryckt 1969: 237. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885.

2 Senaste lydelse 1970: 166.

3 Senaste lydelse 1973:985.

1 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 48

59 Mervärdeskatt utgår med 15 procent av beskattningsvärdet. För monteringsfärdigt hus utgår dock skatten med 9 procent av beskattningsvärdet.

SkU 1976/77: 48

Beskattningsvärdet är lika med varans värde, beräknat enligt 6 § tullförordningen (1973: 979), med tillägg av tull samt annan statlig avgift eller skatt, mervärdeskatten inbegripen.

Vid bestämmande av beskattningsvärdet i fall som avses i 13 § tullförordningen iakttages att, om varan

reparerats i utlandet, beskattningsvärdet är lika med det belopp som betingats för reparationen med tillägg som i andra stycket sägs,

bearbetats på annat sätt eller tillverkats av svenskt eller i Sverige förtullat material, avdrag får medges för vad som i annan ordning belagts med mervärdeskatt,

tillverkats med utnyttjande av svenskt konstruktionsarbete eller annan liknande svensk prestation, avdrag får medges för värdet av sådant arbete eller sådan prestation.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1977. I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

De nya bestämmelserna gäller omsättning av vara, byggnad eller tjänst efter utgången av maj månad 1977. De äldre bestämmelserna gäller dock i fråga om förskotts- eller acontolikvid som mottagits före ikraftträdandet och som avser bestämd vara, byggnad eller tjänst.

Vid försäljning mot efterkrav gäller de äldre bestämmelserna i fråga om vara som säljaren har avsänt till köparen före den 1 juni 1977.

2 Förslag till

Lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten

Härigenom föreskrives följande.

1 § För byggnadsarbete, som igångsättes under tiden den 15 maj 1977 —den 30 juni 1978, erlägges investeringsavgift till staten, om arbetet helt eller till övervägande del avser

1. bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslutning till ny bostadsbebyggelse,

2. butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restaurantlokaler, i den mån lokalerna icke ingår i låneunderlag för bostadslån enligt 24 § bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946),

3. kommunal förvaltningsbyggnad,

4. samlingslokaler, som icke är avsedda för kyrkliga eller andra religiösa ändamål, samt nöjeslokaler,

5. sporthall eller annan idrottsanläggning, eller

6. bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, om huset genom arbetet erhåller en bostadsyta — däri inräknad till bostad inredningsbar yta — överstigande 80 kvadratmeter.

Rivning av byggnad anses vid tillämpning av denna lag icke som byggnadsarbete.

2 § Investeringsavgift enligt 1 § erlägges icke för

1. kommunalt eller enskilt beredskapsarbete för vilket statsbidrag utgår enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368),

SkU 1976/77: 48

2. byggnadsarbete, för vilket stöd utgår enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitisk! stöd,

3. byggnadsarbete till den del arbetet avser åtgärder, för vilka utgår stöd enligt förordningen (1975: 632) om lånegaranti för arbetsmiljöförbättringar eller statligt stöd för energibesparande åtgärder,

4. byggnadsarbete till den del arbetet är föranlett av skada för vilken ersättning utgår enligt försäkringsavtal,

5. arbete, som avser installation av elektriska ledningar eller andra elektriska anordningar, måleriarbete eller arbete, som avser mindre komplettering (s. k. lapparbete) av befintlig värme-, vatten-, avloppseller ventilationsanläggning, om arbetet icke har samband med annat byggnadsarbete,

6. reparations- eller underhållsarbete i andra fall än som avses i 5, om sammanlagt högst tre personer sysselsättes för arbetet, eller

7. byggnadsarbete för vilket den totala byggnadskostnaden uppgår till högst 100 000 kronor.

Om läget på arbetsmarknaden motiverar det, får regeringen föreskriva att investeringsavgift icke skall erläggas för arbete inom viss del av landet. Vidare får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt fall medge befrielse helt eller delvis från avgift, om det är motiverat med hänsyn till läget på arbetsmarknaden eller om andra synnerliga skäl föreligger.

3 § Investeringsavgift erlägges av den för vars räkning arbetet utföres (byggherren).

Finns för visst byggnadsarbete flera byggherrar, svarar de solidariskt för investeringsavgiften. Har byggnad eller annan anläggning som avses med avgiftsbelagt arbete bytt ägare innan arbetet har slutförts, är även den nye ägaren att anse som byggherre.

Staten erlägger ej investeringsavgift.

4 § Investeringsavgift utgår med 15 procent av byggnadskostnaden för avgiftsbelagt arbete. Avgiften fastställes av länsstyrelsen i det län där byggnadsplatsen är belägen och erlägges till denna länsstyrelse.

Preliminär avgift utgår med 15 procent av den beräknade byggnadskostnaden. Slutlig avgift fastställes när arbetet har slutförts.

Preliminär och slutlig avgift avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

5 § Innan avgiftsbelagt byggnadsarbete igångsättes skall byggherren till länsstyrelsen lämna skriftlig deklaration med uppgift om den beräknade byggnadskostnaden. Länsstyrelsen fastställer preliminär avgift och förelägger byggherren att betala in denna inom viss angiven tid eller, om arbetet icke har igångsatts, senast när detta sker.

När avgiftsbelagt byggnadsarbete har slutförts, skall byggherren till ledning för fastställande av slutlig avgift till länsstyrelsen omgående lämna deklaration med uppgift om den verkliga byggnadskostnaden. Om den slutliga avgiften överstiger den preliminära, förelägger länsstyrelsen byggherren att genast inbetala det överskjutande beloppet. Överstiger den preliminära avgiften den slutliga, förordnar länsstyrelsen om återbetalning eller avkortning av överskjutande belopp.

På begäran av byggherren meddelar länsstyrelsen särskilt beslut huruvida visst byggnadsarbete är avgiftsbelagt eller icke.

Investeringsavgift får icke fastställas av länsstyrelsen efter utgången av sjätte året efter det år då byggnadsarbetet slutfördes.

SkU 1976/77: 48

4 Förekommer anledning att fastställa investeringsavgift med avvikelse från deklaration skall, där hinder ej möter, tillfälle beredas byggherren att yttra sig i frågan.

6 § Deklaration som avses i 5 § första stycket skall innehålla uppgift om byggnadsarbetets art och tidpunkten när arbetet skall igångsättas samt den beräknade byggnadskostnaden och sättet för beräkningen av denna. Deklaration som avses i 5 § andra stycket skall innehålla uppgift om tidpunkten när arbetet har slutförts samt den verkliga byggnadskostnaden och sättet för beräkningen av denna.

Deklaration skall avges på heder och samvete.

Riksskatteverket fastställer formulär till deklaration.

7 § Får länsstyrelse kännedom om att avgiftsbelagt byggnadsarbete igångsatts eller avslutats utan att deklaration har lämnats enligt 5 §, skall länsstyrelsen anmana byggherren att lämna sådan deklaration. Efterkommer byggherren icke anmaningen, får länsstyrelsen vid vite förelägga honom att fullgöra deklarationsskyldigheten. Försuttet vite utdömes av länsskatterätten.

Byggherre är skyldig att utöver deklaration lämna länsstyrelsen de övriga uppgifter som behövs för tillämpningen av denna lag.

Kan preliminär eller slutlig avgift ej bestämmas på grundval av byggherrens uppgifter, bestämmer länsstyrelsen avgiften till skäligt belopp.

8 § Byggnadsarbete anses igångsatt när det har påbörjats på byggnadsplatsen. Det anses slutfört när anläggningen i huvudsak har tagits i bruk för sitt ändamål. Har arbetet utlämnats på entreprenad, anses det slutfört senast när den slutliga ekonomiska uppgörelsen har skett, dock ej senare än ett år efter det år då slutbesiktning sker.

Om byggnadsarbete nedlägges eller avbrytes för att återupptagas först ett år därefter eller senare, anses arbetet slutfört när det nedlades eller avbröts. Återupptages arbetet sedan mer än ett år har förflutit, anses nytt arbete vara igångsatt.

9 § I byggnadskostnaden för arbete, som byggherren utför i egen regi, inräknas även skälig andel av s. k. indirekt byggnadskostnad, såsom administrationskostnad. Hänsyn tages dock icke till ränta på eget kapital. Har byggherren för arbetet använt virke från egen fastighet eller tillgång som har varit avsedd för omsättning eller förbrukning i annan rörelse än byggnadsrörelse, inräknas virkets eller lagertillgångens saluvärde i byggnadskostnaden. Investeringsavgift inräknas icke i byggnadskostnaden.

10 § På framställning av länsstyrelsen skall investeringsavgift, som ej har betalats inom av länsstyrelsen angiven tid, indrivas i den ordning som föreskrives i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av restförd skatt. Därvid utgår restavgift enligt 58 § 1 mom. första stycket nämnda lag. Införsel enligt införsellagen (1968: 621) får äga rum vid indrivning av investeringsavgift eller restavgift.

När särskilda omständigheter föranleder det, får länsstyrelsen meddela befrielse från skyldighet att erlägga restavgift. Därvid har 58 § 2 mom. uppbördslagen motsvarande tillämpning.

I fråga om preskription skall bestämmelserna i 71 § 1 mom. uppbördslagen ha motsvarande tillämpning.

SkU 1976/77: 48

11 § För kontroll av att uppgiftsskyldighet enligt denna lag har fullgjorts får länsstyrelsen förordna om revision. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 56 och 58 §§ taxeringslagen (1956:623) om taxeringsrevision.

12 § Har någon i samband med avgiftsbelagt byggnadsarbete vidtagit åtgärd som kan antagas ha tillkommit i syfte att undgå eller erhålla lindring i investeringsavgiften, fastställes sådan avgift som om åtgärden icke hade vidtagits.

13 § Talan mot länsstyrelsens beslut enligt denna lag föres hos kammarrätt genom besvär. Besvärshandlingen skall ha kommit in till kammarrätten inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Länsstyrelsens beslut länder till efterrättelse utan hinder av att besvär har anförts. Har talan förts mot länsstyrelsens eller kammarrättens beslut, får länsstyrelsen medge anstånd helt eller delvis med inbetalning av investeringsavgift.

Mot beslut av länsstyrelsen som avser anstånd med inbetalning av investeringsavgift eller föreläggande av vite enligt 7 § får talan ej föras.

14 § Vid inkomsttaxeringen får avdrag icke ske för investeringsavgift. Sådan avgift får ej heller inräknas i anskaffningskostnaden för anläggningen i fråga vid beräkning av avdrag för värdeminskning.

15 § Den som hos länsstyrelsen eller annan myndighet har tagit del av uppgift som lämnats eller handling som upprättats på grund av bestämmelse i denna lag får ej obehörigen yppa dess innehåll.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Byggnadsarbete, som har igångsatts under tiden den 19 april—den 14 maj 1977 utan att erforderligt tillstånd enligt lagen (1971: 1204) om byggnadstillstånd m. m. har meddelats, anses vid tillämpning av denna lag igångsatt den 15 maj 1977.

3 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)

Härigenom föreskrives att 1 § skattebrottslagen (1971: 69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 I1

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908: 128) om be- 1. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda för- villningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordning- måner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid ut- en (1927:321) om skatt vid ut skiftning

av aktiebolags tillgångar, skiftning av aktiebolags tillgångar,

1 Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1976/77: 108.

SkU 1976/77: 48

6 Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse

kommunalskattelagen (1928: 370), kommunalskattelagen (1928: 370),

förordningen (1933:395) om er- förordningen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) sättningsskatt, lagen (1941:416)

om arvsskatt och gåvoskatt, lagen om arvsskatt och gåvoskatt, lagen

(1946: 324) om skogsvårdsavgift, (1946: 324) om skogsvårdsavgift,

lagen (1947:576) om statlig in- lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947: 577) om komstskatt, lagen (1947: 577) om

statlig förmögenhetsskatt, lagen statlig förmögenhetsskatt, lagen

(1958: 295) om sjömansskatt, för- 1958: 295) om sjömansskatt, förordningen (1970: 99) om investe- ordningen (1970: 99) om investe ringsavgift

för vissa byggnadsarbe- ringsavgift för vissa byggnadsarbeten, ten, lagen (1977: 000) om investe ringsavgift

för vissa byggnadsarbeten,

2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m. m., lagen (1953: 397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., lagen (1956: 545) om omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961: 372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964: 308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972: 820) om skatt på spel, lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt, lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975: 343), lagen (1977: 000) om dryckesskatt,

3. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser obligatorisk försäkring, lagen (1955:469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m., lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift, lagen (1961: 300) om redareavgift för sjöfolks pensionering, lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1962:398) om finansiering av folkpensioneringen, lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift, lagen (1970:742) om lönegarantiavgift, lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift, lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas ej om skatten eller avgiften fastställes eller uppbäres i den ordning som gäller för tull och ej heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1976/77: 48

7 Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionerna

1976/77:1613 av herr Palme m. fl. (s) vari under punkterna 1—3 hemställs att riksdagen

1. avslår den i propositionen 1976/77: 144 föreslagna ändringen i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

2. avslår den i propositionen 1976/77: 144 föreslagna lagen om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,

3. avslår den i propositionen 1976/77: 144 föreslagna ändringen i skattebrottslagen (1971: 69);

1976/77: 1614 av herrar Wachtmeister i Staffanstorp (m) och Rydén <m) vari hemställs att vad i motionen anförts om tillämpning av dispensregler för investeringsavgift ges regeringen till känna;

1976/77: 1615 av herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) vari hem- ■ ställs

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1976/77: 144,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag till nytt demokratiskt skattesystem där momsen slopas och vars grundval är beskattning av produktionen i stället för konsumtionen,

3. att riksdagen uttalar sig för en förlängning av prisstoppet till att gälla under kommande avtalsperiod,

4. att riksdagen uttalar sig för generellt förbud för svenska företags investeringar utomlands;

1976/77: 1616 av herrar Hallenius (c) och Andersson i Edsbro (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande undantag från investeringsavgift för sådana byggnadsarbeten som följer av ålägganden från yrkesinspektionen eller hälsovårdsnämnd;

1976/77: 1617 av herr Henrikson m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen avslår propositionen 1976/77: 144,

2. att riksdagen — om yrkandet under 1. icke bifalles — antar det vid propositionen 1976/77: 144 fogade förslaget, till lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten endast med den ändringen att 2 § första stycket punkten 3 får följande såsom motionärernas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

3. byggnadsarbete till den del 3. byggnadsarbete till den del

arbetet avser åtgärder, för vilka arbetet avser åtgärder, för vilka

utgår stöd enligt förordningen utgår stöd enligt förordningen

(1975: 632) om lånegaranti för ar- (1975: 632) örn lånegaranti för ar -

SkU 1976/77: 48

betsmiljöförbättringar eller statligt betsmiljöförbättringar, kungörel stöd

för energisparande åtgär- sen (1973:400) om statligt stöd

der. till allmänna samlingslokaler eller

statligt stöd för energibesparande åtgärder.

1976/77: 1618 av herr Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar avslå förslaget i propositionen 1976/77: 144 om höjd mervärdeskatt; 1976/77:

1619 av herr Åkerfeldt (c) vari hemställs att riksdagen antar förslaget i propositionen 1976/77: 144 om lag om investeringsavgift med den ändringen att avgift ej skall utgå för byggnadsarbete som kan stödjas enligt reglerna i kungörelsen 1973: 400 om statligt stöd till allmänna samlingslokaler;

1976/77: 1620 av herrar Svensson i Skara (m) och Komstedt (m> vari hemställs att riksdagen beslutar att detaljhandelns momsredovisning med ändring av vad som föreslås i propositionen 1976/77: 144 får ske enligt följande:

1. den 5 augusti 1977 för endast månaden maj 1977,

2. den 5 oktober 1977 för månaderna juni, juli och augusti 1977.

Yrkandet under punkten 4 i motionen 1976/77: 1613 har hänvisats till civilutskottet.

Yttranden från annat utskott

Utskottet har inhämtat yttrande över prop. 1976/77: 144 och de med anledning därav väckta motionerna från finansutskottet, vilket yttrande fogas som bilaga 1 till betänkandet.

Vidare har utskottet inhämtat yttrande över motionerna 1976/77: 1617 och 1619 från civilutskottet, vilket yttrande fogas som bilaga 2 till betänkandet.

Skrivelser

Med anledning av prop. 1976/77: 144 har till utskottet inkommit skrivelser från Motorbranschens riksförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund och Hans Beck-Friis, Stockholm.

Utskottet

Förslagets allmänna utformning

I propositionen föreslås dels att mervärdeskatten höjs från 15 till

SkU 1976/77: 48

mervärdeskatten, som vid oförändrad konsumtionsvolym beräknas medföra en inkomstökning för staten med ca 4 miljarder kr. per år, syftar till att åstadkomma en i nuvarande konjunkturläge nödvändig begränsning av den privata konsumtionen. Som motivering för införandet av en investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten anförs i propositionen, att det i rådande kreditmarknadsläge är angeläget att prioritera industriinvesteringarna, att dämpa den snabba kostnadsutvecklingen och att begränsa anspråken på produktionsresurserna inom byggnadssektorn.

De i propositionen föreslagna beskattningsåtgärderna kan inte ses isolerade utan ingår som delar i det ekonomisk-politiska åtstramningsprogram, som regeringen presenterade den 4 april i år och — efter det att den nu aktuella propositionen förelagts riksdagen — mer utförligt redovisat i prop. 1976/77: 150 (kompletteringspropositionen). Programmet syftar till att åstadkomma en begränsning av den inhemska efterfrågan och minska underskotten i de utrikes betalningarna. Övriga komponenter i åtgärdsprogrammet är

den nedjustering av den svenska kronans värde i förhållande till Dmarken, som gjordes den 4 april 1977 och som avser att åstadkomma en ökning av exporten,

prisstopp fram till den 1 juni 1977 för att undvika prishöjningar i samband med ökad efterfrågan inför mervärdeskattehöjningen och därefter skärpt prisövervakning för att förhindra att valutajusteringen utnyttjas i prishöjande syfte på hemmamarknaden,

olika åtgärder, som redovisas i kompletteringspropositionen, för att åstadkomma besparingar och begränsa den statliga och kommunala utgiftsexpansionen samt

återhållsamhet med företagens vinstutdelningar på grundval av 1977 års intäkter.

I motionen 1976/77: 1613 av herr Palme m. fl. (s) yrkas avslag på såväl förslaget om höjd mervärdeskatt som förslaget om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten. Motionärerna anser, att förslaget om höjning av mervärdeskatten är resultatet av en felaktigt bedriven ekonomisk politik, som motionärerna tidigare avvisat, och att höjningen kommer att medföra ekonomiska svårigheter för stora löntagargrupper. Förslaget om investeringsavgift avvisas med hänvisning till att det kommer att skapa sysselsättningssvårigheter på byggarbetsmarknaden. Motionärerna föreslår i stället en rad andra åtgärder för att förhindra att utvecklingen på byggnads- och bostadsområdet försämras. Dessa förslag behandlas av civilutskottet. Med hänvisning till vad som anförts i den ovannämnda motionen yrkas i motionen 1976/77: 1617 av herr Henrikson m. fl. (s) i första hand avslag på förslagen i propositionen. Också herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) yrkar i motionen 1976/77: 1615 avslag på förslagen om höjning av mervärdeskatten och införande av investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten. De anser, att mervärdeskattehöjningen hårdast drabbar låginkomsttagarna och att förslaget om

SkU 1976/77: 48

investeringsavgift är olämpligt utformat och därför bör omarbetas. Slutligen yrkas i motionen 1976/77: 1618 av herr Wemer m. fl. (vpk) avslag på den föreslagna höjningen av mervärdeskatten. Motionärerna anser, att höjningen inte kan accepteras från fördelningspolitisk synpunkt och att den urholkar reallönerna.

Finansutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet över prop. 1976/77: 144 jämte motioner (bilaga 1) redovisat de bedömningar av det samhällsekonomiska läget som gjorts i kompletteringspropositionen och som ligger till grund för den nu aktuella omläggningen av den ekonomiska politiken. Finansutskottet framhöll redan vid sin behandling av finansplanen i februari i år (FiU 1976/77: 10) att den ekonomiska politiken så snart sig göra lät måste läggas om i riktning mot en begränsning av den inhemska efterfrågan och en kraftfull satsning på att räta upp bytesbalansen. Mot den ekonomisk-politiska bakgrund, som redovisas i kompletteringspropositionen, och med beaktande av övriga föreslagna åtstramningsåtgärder, tillstyrker finansutskottet, att den nödvändiga begränsningen av den inhemska konsumtionen till betydande del åstadkoms genom en höjning av mervärdeskatten av den storleksordning som förordas i prop. 1976/77: 144.

I yttrandet framhålls bl. a. att höjd mervärdeskatt är en lämplig åtgärd genom att den belastar import och inhemsk produktion på ett likvärdigt sätt i motsats till exempelvis en höjd arbetsgivaravgift, som enbart skulle drabba produktionen inom landet. Mervärdeskatten har också den fördelen framför olika slag av avgifter att den inte driver upp kostnadsläget inom exportindustrin, vilket skulle motverka strävandena att åstadkomma bättre balans i de utrikes betalningarna.

Skatteutskottet delar de av finansutskottet gjorda bedömningarna. I flera av motionerna hävdas att en höjning av mervärdeskatten har ogynnsamma fördelningspolitiska verkningar. I likhet med budgetministern (prop. 1976/77: 150, bil. 2 s. 3) och finansutskottet anser skatteutskottet att en mervärdeskattehöjning inte är mer ogynnsam från fördelningspolitisk synpunkt än en höjning av arbetsgivaravgifterna, som i andra sammanhang föreslagits som lämplig åtgärd för att åstadkomma en finanspolitisk åtstramning.

I fråga om förslaget till investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten framhåller finansutskottet, att prisutvecklingen inom byggnadssektorn är oroande. I kompletteringspropositionen anges att byggnadspriseraa under förra året steg med 16 %, och enligt finansutskottets uppfattning kan prisutvecklingen under 1977 väntas bli av minst samma storleksordning, om åtgärder inte vidtas. Vidare anförs att bristen på byggarbetskraft kraftigt tilltagit under det senaste året, vilket utgör bevis för en snabb ökning av efterfrågetrycket. Med hänsyn härtill anser finansutskottet det riktigt att försöka dämpa efterfrågan inom byggnadssektorn.

En minskning av det oprioriterade byggandet och till följd härav

SkU 1976/77: 48

lägre efterfrågetryck och en stabilare prisutveckling bör också kunna få en viss positiv effekt på bostadsbyggandet. Bl. a. detta förhållande har gjort att konjunkturinstitutet inte räknar med att den föreslagna investeringsavgiften skall påverka de totala byggnadsinvesteringarna. Mot den bakgrunden anser finansutskottet de farhågor för sysselsättningen som framförs i motionen 1976/77: 1613 ogrundade. Länsarbetsnämndernas bedömningar för perioden mars 1977—februari 1978 pekar också på ett gott sysselsättningsläge med viss överefterfrågan för vissa yrkeskategorier och vissa regioner. Lokalt finns dock, speciellt i landets norra delar, vissa sysselsättningsproblem. Regeringen bör därför — framhåller finansutskottet — på sätt föreslås i prop. 1976/77: 144 få möjlighet att ge dispens från avgiften.

Enligt finansutskottets bedömning kommer avgiften inte att leda till ett totalt stopp för det oprioriterade byggandet. Med den prisutveckling som även vid en dämpning av efterfrågan kan förutses är det rimligt att anta att åtskilliga objekt ändå kommer att fullföljas, då avgiften inte satts högre än 15 %. Successivt bör dock en omfördelning komma att äga rum så att behovet av annat byggande än det avgiftsbelagda, däribland industrins investeringar i byggnader, lättare kan tillgodoses. Finansutskottet tillstyrker därför från sina utgångspunkter att investeringsavgift införs för oprioriterat byggande.

Skatteutskottet vill för sin del framhålla att en tidsbegränsad investeringsavgift för oprioriterade byggnadsarbeten av det slag, som förordas i prop. 1976/77: 144 med gott resultat tillämpats i liknande situationer två gånger tidigare under den senaste tioårsperioden.

Med hänvisning härtill och till de av finansutskottet gjorda bedömningarna tillstyrker utskottet i princip de i prop. 1976/77: 144 framlagda förslagen om höjning av mervärdeskatten och införande av investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten. Utskottet avstyrker således motionerna 1976/77: 1613 yrkandena 1—3, 1615 yrkandet 1, 1617 yrkandet 1 och 1618.

Härefter behandlar utskottet den tekniska utformningen av bestämmelserna om höjning av mervärdeskatten och investeringsavgiften för vissa byggnadsarbeten och föreslår med anledning av yrkanden i motioner och i till utskottet inkomna skrivelser vissa ändringar i budgetministerns förslag. .,i

Mervärdeskatten

Med hänsyn till angelägenheten av att de ekonomiska åtstramningsåtgärderna får avsedd effekt snarast möjligt föreslås i propositionen att mervärdeskattehöjningen skall träda i kraft den 1 juni. Detta kommer att medföra att den ekonomiskt mest betydelsefulla gruppen av skattskyldiga, som redovisar skatten i tvåmånadersperioder, kommer att för redovisningsperioden maj—juni få tillämpa två olika skattesatser. Ikraft -

SkU 1976/77: 48

trädandet medför alltså vissa olägenheter som dock bör kunna accepteras med hänsyn till det tidigare angivna syftet. Det hade även varit att föredra att skattesatsen hade fastställts till ett helt procenttal utan decimal, men med hänsyn till att en tiondels procent av mervärdeskattesatsen motsvarar en statsinkomst på närmare 200 milj. kr. är utskottet inte berett att förorda någon avjämning. Den korta tiden mellan riksdagsbeslutet i ärendet och ikraftträdandet medför också att ett flertal åtgärder har måst vidtas i förväg inom näringslivet och att man därvid endast kunnat utgå från förslaget i propositionen. Fördelarna av en avjämning skulle därför inte alltid uppväga de därmed förenade olägenheterna. Utskottet är väl medvetet om att en ändring av mervärdeskattesatsen medför betydande komplikationer och mycket merarbete för näringslivet. Det numera helt dominerande prismärkningssystemet medför att den extra arbetsbelastningen blir mest kännbar för handeln och i synnerhet då detaljhandeln, som dessutom ställs inför vissa redovisningstekniska komplikationer i samband med tidpunkten för ikraftträdandet och på grund av de föreslagna övergångsbestämmelserna.

Av bl. a. angivna skäl förordas i motionen 1976/77: 1620 av herrar Svensson i Skara (m) och Komstedt (m) att redovisningsperioden majjuni skall för detaljhandelns del delas upp så att maj månad redovisas inom nu föreskriven tid, dvs. senast den 5 augusti, medan juni månad sammanförs med närmast följande period, som skall redovisas den 5 oktober. Sveriges köpmannaförbund har i skrivelse till utskottet gjort en motsvarande framställning.

Utskottet vill i denna fråga först framhålla att det av tekniskt-administrativa skäl får anses vara uteslutet att särskilja detaljhandeln från övriga skattskyldiga. Om uppdelningen skall kunna genomföras måste den därför avse alla skattskyldiga, vilket skulle medföra betydande ränteförluster för statsverket. Utskottet kan på denna grund inte tillstyrka motionsyrkandet.

Företrädare för näringslivet har tidigare gjort gällande att redovisningen i början av augusti medför olägenheter även då någon skatteändring inte är aktuell på grund av att juli månad normalt är den mest utnyttjade semestermånaden. Genom det merarbete som den nu föreslagna höjningen kan väntas medföra, kan stora grupper skattskyldiga få svårt att under augusti 1977 fullgöra sin redovisning inom föreskriven tid. Med hänsyn härtill och med anledning av yrkandet i motionen 1976/77: 1620 finner utskottet skäl förorda att redovisningstiden för maj—juni-perioden förlängs till den 15 augusti. Eftersom skattskyldiga, som har halvårsredovisning, också skall deklarera inom samma tid och delvis kan få motsvarande svårigheter, bör förlängningen avse alla skattskyldiga, vars redovisningsperioder slutar i och med juni månads utgång. Härigenom undviks också vissa komplikationer som skulle kunna bli följden av redovisningstider m?d kort mellanrum. Utskottet vill

SkU 1976/77: 48

emellertid samtidigt betona att den nu föreslagna förlängningen av redovisningstiden är motiverad uteslutande av skattehöjningen och att den alltså inte skall ses som ett svar på tidigare framförda önskemål om särskilda lättnader beträffande skatteredovisning och skatteinbetalning under sommartid.

Vissa redovisningstekniska komplikationer som följer av en höjning av mervärdeskatten har sin grund i att det svenska mervärdeskattesystemet till skillnad från övriga länders godtar två olika former för redovisning, kontantmetoden och faktureringsmet oden. Härigenom uppstår inte enbart skillnader för de skattskyldiga utan även konsumenternas skattekostnader kommer att variera med hänsyn till säljarens redovisningsmetod. Systemet har vid tidigare skattesatsändringar medfört att de som tillämpat den mest använda metoden, nämligen kontantmetoden, blivit tvungna att vid kreditförsäljningar, som skett före höjningen, tillläggsfakturera den ytterligare skatt som skall erläggas efter höjningen. I syfte att eliminera dessa olägenheter och att i allt väsentligt nå jämställdhet mellan redovisningssystemen i samband med höjningen föreslås i propositionen att den tillämpliga skattesatsen skall bestämmas med utgångspunkt i tidpunkten för leverans av vara eller tillhandahållande av tjänst. Vid förskottsbetalning som sker före höjningen men avser leverans efter denna skall också den lägre skattesatsen gälla om likviden avser visst bestämt objekt eller viss bestämd prestation.

Den föreslagna formen för övergång till en högre skattesats erbjuder påtagliga fördelar men kan synas skattemässigt gynna den köpare som disponerar kontanta medel och kan betala i förskott. I praktiken torde emellertid detta vara en effekt, som är omöjlig att undvika vid någon form av höjning av en konsumtionsskatt. Vid vissa tidigare höjningar har man sökt motverka ett tidigareläggande av köp i syfte att undvika höjningen genom att ge beslutet tillbakaverkande effekt och knyta höjningen till den dag då förslaget förelädes riksdagen, s. k. stickdag. Metoden med stickdag är svår att kontrollera och förutsätter att höjningen kommer oväntat. Med hänsyn härtill och till vad utskottet i övrigt redovisat i frågan anser utskottet att det i propositionen förordade övergångssystemet bör prövas. Utskottet vill emellertid förorda några smärre ändringar av ikraftträdandebestämmelserna och vissa förtydliganden.

I propositionen förutsätts att skattesatsens anknytning i tiden till leveransen skall kunna ske genom att tidpunkten för omsättningen blir avgörande. Enligt utskottets mening kan viss tvekan råda om innebörden av ordet omsättning som i förevarande sammanhang när det gäller varor mera torde kunna tolkas som försäljning än som leverans. Utskottet anser därför att intentionerna i propositionen tillgodoses om ordet ”omsättning” ersätts med ”tillhandahållande”, som bättre svarar mot leveransbegreppet.

Enligt propositionen skall den lägre skattesatsen gälla för förskotts -

SkU 1976/77: 48

betalningar som avser leverans efter höjningen endast under förutsättning att betalningen avser bestämd vara, byggnad eller tjänst. Med hänsyn till vissa tolkningssvårigheter som påtalats förordar utskottet att ordet ”bestämd” ersätts med ”beställd”. Härigenom ställs mindre långtgående krav på varans identifiering utan att ändringen därför kan väntas leda till några olägenheter. En särskild fråga uppkommer hur övergångsreglerna skall tolkas i fråga om tjänster med utsträckning i tiden, exempelvis leasingavtal och arrenden. Enligt utskottets mening bör därvid tillhandahållandet bedömas i analogi med leveransbestämmelserna för varor, vilket innebär att skatt för en tjänst, som sträcker sig över tiden för skattehöjningens inträdande och som erläggs efter denna tidpunkt, skall utgå efter den högre skattesatsen för den del av tjänsten som enligt gjord uppdelning avser tid efter ikraftträdandet. Avser skatten en tjänst som i sin helhet fullgjorts före den 1 juni skall dock den lägre skattesatsen gälla oavsett när betalningen sker.

Beträffande formen för redovisning av skatt i samband med ikraftträdandet har utskottet erfarit att riksskatteverket inte kommer att påfordra att skattebelopp och omsättning i deklarationen för perioden maj—juni specificeras för varje månad. Uskottet vill med anledning härav framhålla att det från kontrollsynpunkt är önskvärt att sådan uppdelning kan ske om en framtida skattesatsändring äger rum under samma förutsättningar.

Investeringsavgiften

Avgiftspliktens omfattning m. m.

Enligt 1 § förslaget till lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten skall sådan avgift erläggas, om arbetet helt eller till övervägande del avser

1. bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller sådan parkeringsanläggning som inte inrättas i anslutning till ny bostadsbebyggelse,

2. butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restaurantlokaler, i den mån lokalerna inte ingår i låneunderlag för bostadslån enligt 24 § bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946),

3. kommunal förvaltningsbyggnad,

4. samlingslokaler, som inte är avsedda för kyrkliga eller andra religiösa ändamål, samt nöjeslokaler,

5. sporthall eller annan idrottsanläggning, eller

6. bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, om huset genom arbetet erhåller en bostadsyta överstigande 80 kvadratmeter.

Från avgiftsplikt undantas enligt 2 § i lagförslaget

1. kommunalt eller enskilt beredskapsarbete för vilket statsbidrag utgår enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368),

2. byggnadsarbete, för vilket stöd utgår enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitisk! stöd,

SkU 1976/77: 48

4. byggnadsarbete till den del arbetet är föranlett av skada för vilken ersättning utgår enligt försäkringsavtal,

6. reparations- eller underhållsarbete i andra fall än som avses under punkt 5, om sammanlagt högst tre personer sysselsätts för arbetet, eller

7. byggnadsarbete för vilket den totala byggnadskostnaden uppgår till högst 100 000 kr.

Om yrkandet om avslag på förslaget om investeringsavgift inte bifalls, hemställs i motionen 1976/77: 1617 av herr Henrikson m. fl. (s) att från avgiftsplikt undantas byggnadsarbete, för vilket stöd utgår enligt kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler. Motsvarande yrkande om undantag från avgiftsskyldighet framställs i motionen 1976/77: 1619 av herr Åkerfeldt (c).

Enligt kungörelsen om statligt stöd till allmänna samlingslokaler utgår sådant stöd i form av lån eller anordnings-, upprustnings- eller inventariebidrag. Med allmän samlingslokal avses i kungörelsen lokal, som behövs för det offentliga livet och de kulturella strävandena inom orten, i första hand sådan lokal som tillgodoser föreningslivets behov av utrymme för möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller annan liknande verksamhet. Vissa lokaler kan inte komma i fråga för samlingslokalstöd även om de betjänar ett större bostadsområde. Sålunda kan stöd inte utgå för fristående ungdomslokal. Anordnande härav betraktas som en kommunal angelägenhet. Däremot kan lån och anordningsbidrag beviljas för ungdomslokal, som inryms i byggnad som innehåller allmänna samlingslokaler i kungörelsens mening. Samlingslokalstöd utgår i regel inte heller för idrottsoch fritidslokaler ens om de uppförs i anslutning till en byggnad, som inrymmer allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller i fråga om kursoch lägergårdar, utställningslokaler och studentkårlokaler.

Civilutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet över de nyssnämnda motionerna (bilaga 2) som sin mening uttalat, att byggande och upprustning av allmänna samlingslokaler är en mycket angelägen uppgift. Prioritetsmässigt får de allmänna samlingslokalerna anses ligga mycket nära det ordinarie bostadsbyggandet med statligt stöd. Med hänvisning härtill och till att denna sektor tar i anspråk ett samhällsekonomiskt sett begränsat utrymme tillstyrker civilutskottet bifall till motionerna.

Det statliga stödet till byggande och upprustning av allmänna sam -

SkU 1976/77: 48

lingslokaler är ett uttryck för att denna byggnadsverksamhet från statsmakternas sida ansetts vara av stor angelägenhetsgrad. Ett till följd av avgiftsplikten framtvingat uppskov med sådan byggnadsverksamhet framstår enligt skatteutskottets mening som olämpligt. Utskottet delar därför motionärernas och civilutskottets uppfattning att byggande och upprustning av allmänna samlingslokaler med statligt stöd bör vara generellt undantaget från avgiftsplikt och tillstyrker således bifall till motionerna 1976/77: 1617 yrkandet 2 och 1619.

Utskottets förslag föranleder ett tillägg i punkt 3 i 2 § förslaget till lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, som innebär att avgiftsbefrielse endast medges för den del av kostnaden för hela byggnadsarbetet som belöper på åtgärder, för vilka statligt samlingslokalstöd utgått. Om samlingslokalstöd i form av exempelvis anordningsbidrag utgår för uppförande av samlingslokalsbyggnad, som också inrymmer en butikslokal, kan avgiftsbefrielse således endast medges för den del av de totala byggnadskostnaderna som belöper på samlingslokalen men inte på den del av kostnaderna som hänför sig till butikslokalen.

I en till utskottet ingiven skrivelse har Sveriges industriförbund ansett det vara en onödig omgång att företag, som fått tillstånd att ta i anspråk konjunkturinvesteringsfond, arbetsmiljöfond eller särskild investeringsfond för oprioriterade byggnadsarbeten, måste ansöka om dispens från investeringsavgiften för att kunna utnyttja de medgivna tillstånden. Förbundet anser därför att generellt undantag från avgiftsskyldighet bör gälla för byggnadsarbete, för vilket tillstånd medgivits att ta nämnda fonder i anspråk.

Utskottet vill först erinra om att konjunkturinvesteringsfonderna är helt frisläppta till årets utgång. Vid beviljande av tillstånd att ta medel från de ifrågavarande fonderna i anspråk görs i princip ingen bedömning av om medlen skall användas för prioriterat eller oprioriterat byggande. Ett generellt undantag från avgiftsplikt i de avsedda fallen kan därför inte ifrågakomma. Om de ianspråktagna fondmedlen är avsedda att användas för oprioriterade byggnadsarbeten, måste företaget således begära dispens från avgiften. I den mån dispensansökningarna avser industriinvesteringar förutsätter utskottet, att denna omständighet tillmäts stor betydelse vid dispensgivningen i enlighet med lagstiftningens intentioner.

Enligt förslaget i propositionen hänförs reparationsverkstad för motorfordon till avgiftsbelagt byggnadsarbete. Motorbranschens riksförbund har i en skrivelse till utskottet framhållit att den gjorda begränsningen till motorfordon torde innebära att verkstäder för reparation av traktorer, skördetröskor och andra lantbruksmaskiner inte omfattas av avgiftsplikten.

I propositionen framhålls att man vid tolkningen och tillämpningen av de nya reglerna i stor utsträckning kan få vägledning av den praxis

SkU 1976/77: 48

som utbildats under tid då äldre lagstiftning om investeringsavgift tilllämpades. Med anledning av vad förbundet anfört i sin skrivelse vill utskottet erinra om att enligt ett kammarrättsutslag, som avsåg tillämpningen av 1967 års förordning om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, har till ”reparationsverkstad för motorfordon” även hänförts verkstäder för traktorer samt industri- och lantbruksmaskiner. Ordet ”motorfordon” har således i rättspraxis ansetts innefatta ett vidare begrepp än enligt definitionen i 2 § vägtrafikkungörelsen.

Sveriges industriförbund har i sin ovannämnda skrivelse också påtalat att det i propositionen inte lämnats någon definition av begreppet byggnad.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att föredragande departementschefen i ett uttalande i prop. 1970: 170 fann det naturligt, att den genom lagstiftningen 1969 ändrade gränsdragningen mellan mark, byggnader och inventarier skulle tillämpas genomgående vid inkomstoch förmögenhetsbeskattningen i förekommande fall. Enligt utskottets mening bör detta uttalande vara vägledande även vid tillämpningen av investeringsavgiften. Sådan avgift bör således endast erläggas för arbeten avseende tillgång, som är att anse som byggnad vid beräkning av värdeminskningsavdrag enligt kommunalskattelagens bestämmelser.

Dispensreglerna

Enligt förslaget i propositionen kan befrielse från investeringsavgift medges dels av regeringen inom viss del av landet, om läget på arbetsmarknaden motiverar det, dels av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer helt eller delvis i individuella fall, om det är motiverat med hänsyn till läget på arbetsmarknaden eller om andra synnerliga skäl föreligger. I propositionen framhålls att dispensregeln bör tillämpas mycket restriktivt, om syftet med lagstiftningen skall uppnås.

Olika frågor, som rör tillämpningen av dispensreglerna, har aktualiserats i ett par motioner och i en skrivelse till utskottet. Sålunda hemställer herrar Wachtmeister i Staffanstorp (m) och Rydén (m) i motionen 1976/77: 1614, att befrielse från investeringsavgift skall medges om exempelvis en kommun i god tid före den 15 maj 1977 ansökt om igångsättningstillstånd men. fått sådant tillstånd beviljat till tidpunkt efter nämnda datum. I motionen 1976/77: 1616 av herrar Hallenius (c) och Andersson i Edsbro (c) begärs ett riksdagsuttalande om generell dispens för byggnadsarbeten, som är föranledda av åläggande från yrkesinspektionen eller hälsovårdsnämnd. Motorbranschens riksförbund har i skrivelse till utskottet framhållit, att arbetarskyddsstyrelsen utfärdat anvisningar för motorbranschen, som innebär väsentligt skärpta krav på arbetsmiljöförbättringar. Förbundet anser det därför angeläget att dispens medges för byggnadsarbeten inom motorbranschen, som är avsedda att främja arbetsmiljö och sysselsättning.

2 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 48

SkU 1976/77: 48

18 Om den ifrågavarande lagstiftningen skall få avsedd effekt, är det enligt utskottets uppfattning nödvändigt att dispensgivningen blir mycket restriktiv. Avsikten är givetvis inte att all oprioriterad byggnadsverksamhet skall upphöra under den tid lagstiftningen gäller, men åtskilliga byggnadsprojekt torde utan större olägenhet kunna skjutas på framtiden. Generell dispens bör enligt utskottets mening endast medges, om läget på arbetsmarknaden inom viss del av landet motiverar det. En generell dispens på sätt förordas i motionen 1976/77: 1616 för vissa slag av byggnadsarbeten, som från såväl den enskildes som samhällets synpunkt kan te sig som synnerligen angelägna, kan däremot framtvinga generella undantag även för andra, lika befogade byggnadsprojekt i en sådan omfattning att syftet med lagstiftningen äventyras. Dispensansökningama bör därför prövas med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet, och avgiftsbefrielse bör i enlighet med vad som förordats i propositionen endast ifrågakomma om det kan anses motiverat med hänsyn till läget på arbetsmarknaden eller om andra synnerliga skäl föreligger. Genom bestämmelserna om undantag från avgiftsplikt för s. k. lapparbete, reparationsarbete, som sysselsätter högst tre personer, och byggnadsarbete, för vilket den totala kostnaden uppgår till högst 100 000 kr., kommer — oavsett angelägenhetsgrad — en mängd mindre byggnadsarbeten inte att avgiftsbeläggas. Utskottet är emellertid medvetet om att oprioriterade byggnadsarbeten av större omfattning i vissa fall kan vara så angelägna, att ett uppskov kan vara både obilligt och olämpligt. Utskottet avser närmast sådana fall, som berörs i motionen 1976/77: 1616 och i skrivelsen från Motorbranschens riksförbund, dvs. byggnadsarbeten som är föranledda av åläggande från myndighet. Som framgår av det nyss anförda kan utskottet emellertid inte tillstyrka generell dispens från avgiften i dessa fall.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandena i motionerna 1976/77: 1614 och 1616 i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet ovan anfört.

Ikraftträdandebestämmelserna

Bestämmelserna om investeringsavgift föreslås träda i kraft så snart som möjligt och tillämpas på byggnadsarbeten som igångsätts den 15 maj 1977 eller senare. För att förhindra kringgående av bestämmelserna föreslås vidare att byggnadsarbete som utan erforderligt byggnadstillstånd påbörjats under tiden från det propositionen avlämnades till riksdagen, dvs. den 19 april 1977, fram till den 15 maj 1977 skall anses igångsatt sistnämnda dag.

Med hänsyn till att riksdagsbehandlingen av den förevarande propositionen blivit försenad i avvaktan på kompletteringspropositionens avlämnande föreslår utskottet den ändringen av 1 § och ikraftträdandebestämmelserna att den nya lagstiftningen skall tillämpas på byggnads -

SkU 1976/77: 48

arbete som igångsätts den 23 maj 1977 eller senare och att byggnadsarbete, som påbörjats utan byggnadstillstånd under tiden den 19 april— den 22 maj 1977, skall anses igångsatt den 23 maj 1977.

I sin tidigare omnämnda skrivelse har Sveriges industriförbund framhållit att enligt förslaget i propositionen skall som byggnadsarbete inte räknas rivning av byggnad. Därigenom kan uppkomma fall, då trots att byggnadstillstånd erhållits, byggnadsarbete enligt lagens definition inte kunnat påbörjas före den 15 maj 1977 på grund av att härför nödvändigt rivningsarbete inte kunnat slutföras. För att undvika sådana konsekvenser anser förbundet, att ikraftträdandebestämmelserna bör utformas så att avgift inte utgår, om byggnadstillstånd meddelats och rivning påbörjats före den 15 maj 1977.

Frågor av detta slag bör enligt utskottets uppfattning avgöras genom dispens. Utskottet är därför inte berett att tillgodose förbundets yrkande om ändring av ikraftträdandebestämmelserna.

Övriga frågor

Nytt skattesystem

I motionen 1976/77: 1615 av herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) begärs utredning och förslag om ett nytt demokratiskt skattesystem utan mervärdeskatt och grundat på beskattning av produktionen.

För närvarande pågår ett omfattande utredningsarbete på skatteområdet. Skattereglerna för fysiska personer ses över av 1972 års skatteutredning (Fi 1972: 02), som därvid både skall beakta de fördelningspolitiska aspekterna och ta hänsyn till stabiliseringspolitiska, konjunkturpolitiska och tillväxtpolitiska mål. Företagsskatteberedningen (Fi 1970: 77) skall enligt sina direktiv pröva avvägningen mellan å ena sidan storleken av den skatt som träffar företagens nettovinst och å andra sidan företagens möjligheter till olika vinstreglerande dispositioner. Vidare skall beredningen utreda möjligheterna att jämsides med en behållen nettovinstbeskattning i ökad utsträckning använda produktionsfaktorskatter för olika ekonomisk-politiska syften. Utredningarna skall ha slutfört sitt arbete före utgången av november 1977. Målsättningen är att skatte- och avgiftssystemet stegvis skall reformeras över en två- eller treårsperiod med början den 1 januari 1979.

På grund härav och då utredningarna — inom ramen för de lämnade direktiven — givetvis kommer att pröva alla de förslag till ändringar i skattesystemet som framförts i bl. a. motioner i riksdagen avstyrker utskottet bifall till yrkandet 2 i motionen 1976/77: 1615.

Prisstopp

Regeringen har förordnat om allmänt prisstopp under tiden den 6 april—den 31 maj 1977, bl. a. för att förhindra oberättigade prishöj -

SkU 1976/77: 48

ningar inför den förestående höjningen av mervärdeskatten. I samband med att mervärdeskattehöjningens åtstramande verkningar gör sig gällande kommer enligt uttalande i kompletteringspropositionen det allmänna prisstoppet att ersättas med intensifierad prisövervakning.

Herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) begär i motionen 1976/77: 1615, att riksdagen uttalar sig för en förlängning av prisstoppet till att gälla under den kommande avtalsperioden.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandet 3 i motionen 1976/77: 1615.

U tlandsinvesteringarna

I motionen 1976/77: 1615 av herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) begärs ett riksdagsuttalande om generellt förbud för svenska företag att investera utomlands.

Finansutskottet har i sitt betänkande FiU 1976/77: 24 nyligen avstyrkt ett liknande motionsyrkande med hänvisning till att en sådan åtgärd skulle stå i uppenbar strid mot våra internationella förpliktelser. Skatteutskottet är av samma uppfattning och avstyrker således bifall även till yrkandet 4 i motionen 1976/77: 1615.

Utskottet har inte funnit anledning till erinringar mot de förslag i propositionen, som i det föregående inte upptagits till särskild behandling.

Utskottet hemställer

1. beträffande höjning av mervärdeskatten

att riksdagen med avslag på motionerna 1976/77: 1613 yrkandet 1, 1615 yrkandet 1 i denna del, 1617 yrkandet 1 i denna del och 1618 bifaller propositionen i denna del;

2. beträffande ikraftträdandebestämmelserna till mervärdeskattehöjningen att

riksdagen med anledning av motionen 1976/77: 1620 antar propositionen i denna del med de ändringar av ikraftträdandebestämmelserna som utskottet ovan förordat;

3. beträffande införande av investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten att

riksdagen med avslag på motionerna 1976/77: 1613 yrkandet 2, 1615 yrkandet 1 i denna del och 1617 yrkandet 1 i denna del bifaller propositionen i denna del;

4. beträffande undantag från avgiftsplikt för investeringsavgift

SkU 1976/77: 48

att riksdagen med bifall till motionerna 1976/77: 1617 yrkandet 2 och 1619 antar propositionen i denna del med den ändring av 2 § som utskottet ovan förordat;

5. beträffande dispens från investeringsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1976/77: 1614 och 1616 i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet ovan anfört;

6. beträffande ikraftträdandet av lagen om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten

att riksdagen antar propositionen i denna del med de ändringar av 1 § och ikraftträdandebestämmelserna som utskottet ovan förordat;

7. beträffande skattebrottslagen

att riksdagen med avslag på motionerna 1976/77: 1613 yrkandet 3, 1615 yrkandet 1 i denna del och 1617 yrkandet 1 i denna del bifaller propositionen i denna del;

8. beträffande nytt skattesystem

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1615 yrkandet 2;

9. beträffande prisstopp

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1615 yrkandet 3;

10. beträffande utlandsinvesteringarna

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1615 yrkandet 4;

11. beträffande författningsförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt med den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag följande iakttagas.

Vid försäljning

De nya bestämmelserna gäller tillhandahållande av vara, byggnad eller tjänst efter utgången av maj månad 1977. De äldre bestämmelserna gäller dock i fråga om förskotts- eller acontolikvid som mottagits före ikraftträdandet och som avser beställd vara, byggnad eller tjänst.

juni 1977.

Deklaration för redovisningsperiod som utlöper den 30 juni 1977 får lämnas senast den 15 augusti 1977.

SkU 1976/77: 48

2. lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten med de ändringar att

dels 1 och 2 §§ erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag 1 § För byggnadsarbete, som igångsättes under tiden den 23 maj 1977—den 30 juni 1978, erlägges investeringsavgift till staten, om arbetet helt eller till övervägande del avser

Regeringens förslag

1 § För byggnadsarbete, som igångsättes under tiden den 15 maj 1977—den 30 juni 1978, erlägges investeringsavgift till staten, om arbetet helt eller till övervägande del avser

1. bensinstation, reparationsverkstad 80 kvadratmeter.

Rivning av som byggnadsarbete.

2 § Investeringsavgift enligt 1 § erlägges icke för

1. kommunalt eller — — regionalpolitisk stöd,

3. byggnadsarbete till den del arbetet avser åtgärder, för vilka utgår stöd enligt förordningen (1975: 632) om lånegaranti för arbetsmiljöförbättringar eller kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler eller statligt stöd för energibesparande åtgärder,

100 000 kronor.

skäl föreligger.

dels ikraftträdandebestämmelsema erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

4. byggnadsarbete till ■ Om läget

Regeringens förslag Denna lag

Utskottets förslag ■ Svensk författningssamling.

Byggnadsarbete, som har igångsatts under tiden den 19 april— den 14 maj 1977 utan att erforderligt tillstånd enligt lagen (1971: 1204) om byggnadstillstånd m. m. har meddelats, anses vid tillämpning av denna lag igångsatt den 15 maj 1977.

Byggnadsarbete, som har igångsatts under tiden den 19 april— den 22 maj 1977 utan att erforderligt tillstånd enligt lagen (1971: 1204) om byggnadstillstånd m. m. har meddelats, anses vid tillämpning av denna lag igångsatt den 23 maj 1977.

3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69). Stockholm den 12 maj 1977 På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Andersson i Knäred* (c). Kristenson (s), Josefson (c), Johansson i Jönköping (s), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s), Söderström (m), fru Normark (s), herr Boström (s), fruar Ahrland (fp), Odelsparr (c), herrar Lundgren (m), Forslund (s) och Stensson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1976/77: 48

23 Reservation

av herrar Wärnberg, Kristenson, Johansson i Jönköping, Westberg i Hofors, fru Normark, herrar Boström och Forslund (samtliga s) som ansett

dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Förslagen i propositionen

I propositionen föreslås dels att mervärdeskatten höjs från 15 till

17,1 % fr. o. m. den 1 juni 1977, dels att en investeringsavgift på 15 % införs för vissa s. k. oprioriterade byggnadsarbeten, som påbörjas under tiden den 15 maj 1977—den 30 juni 1978. Den föreslagna höjningen av mervärdeskatten, som vid oförändrad konsumtionsvolym beräknas medföra en inkomstökning för staten med ca 4 miljarder kr. per år, syftar till att åstadkomma en i nuvarande konjunkturläge nödvändig begränsning av den privata konsumtionen. Som motivering för införandet av en investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten anförs i propositionen, att det i rådande kreditmarknadsläge är angeläget att prioritera industriinvesteringarna, att dämpa den snabba kostnadsutvecklingen och att begränsa anspråken på produktionsresurserna inom byggnadssektorn.

den nedjustering av den svenska kronans värde i förhållande till Dmarken, som gjordes den 4 april 1977 och som avser att åstadkomma en ökning av exporten, prisstopp fram till den 1 juni 1977 för att undvika prishöjningar i samband med ökad efterfrågan inför mervärdeskattehöjningen och därefter skärpt prisövervakning för att förhindra att valutajusteringen utnyttjas i prishöjande syfte på hemmamarknaden, olika åtgärder, som redovisas i kompletteringspropositionen, för att åstadkomma besparingar och begränsa den statliga och kommunala utgiftsexpansionen samt

återhållsamhet med företagens vinstutdelningar på grundval av 1977 års intäkter.

SkU 1976/77: 48

nomisk politik, som motionärerna tidigare avvisat, och att höjningen kommer att medföra ekonomiska svårigheter för stora löntagargrupper. Förslaget om investeringsavgift avvisas med hänvisning till att det kommer att skapa sysselsättningssvårigheter på byggarbetsmarknaden. Motionärerna föreslår i stället en råd andra åtgärder för att förhindra att utvecklingen på byggnads- och bostadsområdet försämras. Dessa förslag behandlas av civilutskottet. Med hänvisning till vad som anförts i den ovannämnda motionen yrkas i motionen 1976/77: 1617 av herr Henrikson m. fl. (s) i första hand avslag på förslagen i propositionen. Också herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) yrkar i motionen 1976/77: 1615 avslag på förslagen om höjning av mervärdeskatten och införande av investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten. De anser, att mervärdeskattehöjningen hårdast drabbar låginkomsttagarna och att förslaget om investeringsavgift är olämpligt utformat och därför bör omarbetas. Slutligen yrkas i motionen 1976/77: 1618 av herr Werner m. fl. (vpk) avslag på den föreslagna höjningen av mervärdeskatten. Motionärerna anser, att höjningen inte kan accepteras från fördelningspolitisk synpunkt och att den urholkar reallönerna.

Finansutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet över propositionen 1976/77: 144 jämte motioner (bilaga 1) redovisat de bedömningar av det samhällsekonomiska läget som gjorts i kompletteringspropositionen och som ligger till grund för den nu aktuella omläggningen av den ekonomiska politiken.

Till ovannämnda yttrande från finansutskottet har utskottets socialdemokratiska ledamöter anfört avvikande mening. Av denna framgår att man anser att det verkliga skälet för höjningen av mervärdeskatten är att söka i det förhållandet att regeringen under nära ett halvår drivit en lättsinnig expansiv finanspolitik som ökat inflationstakten och förvärrat utrikesbalansproblemet.

Regeringen och riksdagsmajoriteten bröt i höstas sönder skatteöverenskommelsen med LO och TCO samt genomförde andra skatteförändringar som försämrade statens finanser med över 3 miljarder kr.

Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har framlagt alternativa förslag innebärande dels inkomstförstärkningar för staten och dels restriktivitet med utgifterna. Riksdagsmajoriteten har dock inte tagit någon hänsyn till dessa förslag utan fortsatt den lättsinniga ekonomiska politiken som bl. a. kommit att innebära en rekordhög inflationstakt.

Finansutskottets socialdemokratiska ledamöter hyser allvarlig oro för att den nu tvära omkastningen i den ekonomiska politiken, och de medel som användes härför, kan leda till ytterligare ökad inflationstakt och på sikt också innebära risker för avsevärd arbetslöshet. Detta gäller såväl höjningen av mervärdeskatten som införandet av den 15-procentiga avgiften på oprioriterade byggen.

Skatteutskottet delar de bedömningar soto framförts av de socialde -

SkU 1976/77: 48

mokratiska ledamöterna i finansutskottet. Dessa bedömningar sammanfaller också med vad som anförts i motionen 1976/77: 1613 av herr Palme m. fl. (s). Utskottet delar i sak uppfattningen att vissa åtstramningsåtgärder kan behövas på grund av den felaktiga politik som förts det senaste halvåret. Hade riksdagsmajoriteten följt de socialdemokratiska förslagen hade läget nu varit helt annorlunda. Man hade då fått en lugn och jämn utveckling och ryckigheten och de plötsliga kasten i regeringens ekonomiska politik hade kunnat undvikas. Därjämte hade de fördelningspolitiska synpunkterna bättre beaktats än med de förslag som framlagts i den nu aktuella propositionen.

Även i det läge som landet nu hamnat i sedan de socialdemokratiska förslagen avslagits synes den föreslagna höjningen av mervärdeskatten och införandet av investeringsavgift på vissa byggnadsarbeten vara olämpliga medel för åtstramning av samhällsekonomin. Skälet härför är dels att åtgärderna får en orättvis fördelningspolitisk karaktär och dels att risker uppstår för fortsatt inflation och dessutom ökad arbetslöshet. Utskottet anser därför att propositionen bör avslås.

På grund av den handläggning som regeringen använt sig av beträffande överlämnandet av denna proposition till riksdagen har inga alternativa förslag kunnat framföras, och utskottet finner den valda tågordningen synnerligen märklig. Regeringen föreslår utöver ingrepp på byggnadssektorn skattehöjningar på ca 4 miljarder kr. per år som ett led i en åtstramningspolitik, men trots storleken av åtgärderna redovisas inga konjunkturbedömningar eller samhällsekonomiska motiveringar i den aktuella propositionen utan man hänvisar till att dessa kommer att lämnas i en proposition som kommer att avlämnas sedan motionstiden utgått.

Enligt skatteutskottets mening är det omöjligt att allsidigt bereda detta ärende då andra förslag ej kunnat framföras i motioner på grund av relaterade förhållanden. Utskottet har visserligen självt efter motionstidens utgång fått del av de konjunkturpolitiska bedömningarna och genom finansutskottets yttrande fått detta utskotts syn på det ekonomiska läget, men motionsförslag har inte kunnat framföras med utgångspunkt från regeringens motiveringar och konjunkturbedömningar.

Under sådana förhållanden anser utskottet att man därför endast haft två vägar att gå, antingen att föreslå riksdagen avslå propositionen eller att uppskjuta behandlingen så att de båda propositionerna 1976/77: 144 och 150 fått samtidig beredning. Då utskottet valt den förstnämnda vägen, förutsätter detta att motionsförslag som också berör alternativ till den nu aktuella propositionen kan väckas och behandlas i samband med den s. k. kompletteringspropositionen.

SkU 1976/77: 48

26 Övriga frågor

Nytt skattesystem

Prisstopp

Regeringen har förordnat om allmänt prisstopp under tiden den 6 april—den 31 maj 1977, bl. a. för att förhindra oberättigade prishöjningar inför den förestående höjningen av mervärdeskatten. I samband med att mervärdeskattehöjningens åtstramande verkningar gör sig gällande kommer enligt uttalande i kompletteringspropositionen det allmänna prisstoppet att ersättas med intensifierad prisövervakning.

Herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) begär i motionen 1976/77: 1615, att riksdagen uttalar sig för en förlängning av prisstoppet till att gälla under den kommande avtalsperioden.

Finansutskottet har i sitt yttrande (bilaga 1) bl. a. framhållit att allmänt prisstopp bör förbehållas speciella situationer, som t. ex. den nu rådande. Som framgår av finansutskottets betänkande FiU 1976/77: 4 finns det även nackdelar av regleringar av detta slag, särskilt om de blir långvariga. Det i motionen 1976/77: 1613 framförda kravet på prisstopp under hela 1977 för byggnadsvaror måste dock vara att anse som nödvändigt i en speciell situation.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandet 3 i motionen 1976/77: 1615.

SkU 1976/77: 48

27 U tlandsinvesteringarna I motionen 1976/77: 1615 av herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) begärs ett riksdagsuttalande om generellt förbud för svenska företag att investera utomlands.

Finansutskottet har i sitt betänkande FiU 1976/77: 24 nyligen avstyrkt ett liknande motionsyrkande med hänvisning till att en sådan åtgärd skulle stå i uppenbar strid med våra internationella förpliktelser. Skatteutskottet är av samma uppfattning och avstyrker således bifall även till yrkandet 4 i motionen 1976/77: 1615.

dels att utskottet bort hemställa

1. beträffande höjning av mervärdeskatten

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 1620 och med bifall till motionerna 1976/77: 1613 yrkandet 1, 1615 yrkandet 1 i denna del, 1617 yrkandet 1 i denna del och 1618 avslår propositionen i denna del;

2. beträffande införande av investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten att

riksdagen med avslag på motionerna 1976/77: 1614, 1616, 1617 yrkandet 2 och 1619 samt med bifall till motionerna 1976/77: 1613 yrkandet 2, 1615 yrkandet 1 i denna del och 1617 yrkandet 1 i denna del avslår propositionen i denna del;

3. beträffande skattebrottslagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1976/77: 1613 yrkandet 3, 1615 yrkandet 1 i denna del och 1617 yrkandet 1 i denna del avslår propositionen i denna del;

4. beträffande nytt skattesystem

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1615 yrkandet 2;

5. beträffande prisstopp

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1615 yrkandet 3;

6. beträffande utlandsinvesteringarna

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1615 yrkandet 4;

Särskilt yttrande

av herrar Wärnberg, Kristenson, Johansson i Jönköping, Westberg i Hofors, fru Normark, herrar Boström och Forslund (samtliga s).

I den händelse riksdagen kommer att bifalla propositionens förslag om investeringsavgift på vissa byggnadsarbeten har vi för avsikt att ansluta oss till utskottsmajoritetens förslag om bifall till det yrkande som framställts i motionerna 1976/77: 1617 och 1976/77: 1619 om undantag från avgiftsskyldighet för de allmänna samlingslokaler som uppföres med statligt stöd.

28 Bilaga 1

Finansutskottets yttrande 1976/77: 3 y

över propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten, m. m., jämte motioner

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har genom beslut 1977-04-20 berett finansutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1976/77: 144 om höjning av mervärdeskatten, m. m., jämte ev. motioner med anledning av propositionen.

I propositionen hemställs såvitt nu är i fråga att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

2. lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten.

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motionen 1976/77:1613 av herr Palme m. fl. (s) i vad avser hemställan under

1. att riksdagen avslår den i propositionen föreslagna ändringen i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

2. att riksdagen avslår den i propositionen föreslagna lagen om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,

dels motionen 1976/77: 1615 av herrar Hagel (—) och Lövenborg (—), vari hemställs att riksdagen

1. avslår regeringens proposition 1976/77: 144,

2. begär utredning och förslag till nytt demokratiskt skattesystem där momsen slopas och vars grundval är beskattning av produktionen i stället för konsumtionen,

3. uttalar sig för en förlängning av prisstoppet till att gälla under kommande avtalsperiod,

4. uttalar sig för generellt förbud för svenska företags investeringar utomlands,

dels motionen 1976/77: 1618 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd mervärdeskatt.

SkU 1976/77: 48

29 Propositionen

I propositionen föreslås att mervärdeskatten höjs från 15 % till 17,1 % den 1 juni 1977.

Vidare föreslås att en investeringsavgift om 15 % införs på vissa s. k. oprioriterade byggnadsarbeten som påbörjas under tiden den 15 maj 1977—den 30 juni 1978. Regeringen föreslås kunna föreskriva att arbeten inom vissa regioner befrias från avgift, om läget på arbetsmarknaden motiverar det.

I propositionen hänvisas inledningsvis till att regeringen i kompletteringspropositionen presenterar sin syn på konjunkturutvecklingen och den ekonomiska politikens uppläggning. Det är nödvändigt att mervärdeskatten höjs som ett led i en nödvändig åtstramning av vår inhemska förbrukning och i syfte att börja minska underskotten i de utrikes betalningarna, anför föredraganden. En höjning av mervärdeskatten har dessutom fördelen att den belastar konsumtionen av inhemska och importerade varor på ett likvärdigt sätt utan att påverka de svenska företagens konkurrenskraft på exportmarknaden. Den förordade höjningen medför vid oförändrad konsumtionsvolym en inkomstökning för staten om ca 4 miljarder kr. per år, redovisas i propositionen. Höjningen bör enligt föredraganden genomföras snarast möjligt, vilket bedöms vara den 1 juni 1977. I propositionen hänvisas i sammanhanget till att regeringen har förordnat om allmänt prisstopp under tiden den 6 april—den 31 maj 1977, bl. a. för att förhindra oberättigade prishöjningar i förväg inför en förestående höjning av mervärdeskatten.

I motiveringen för investeringsavgiften anför föredraganden att det i nu rådande strama kreditmarknadsläge är angeläget att ytterligare underlätta kreditmarknadens uppgift att prioritera industriinvesteringarna. Det är också angeläget att vidta åtgärder för att dämpa den snabba kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn, anför han, liksom att begränsa anspråken på produktionsresurserna inom denna sektor.

Motionerna

I motionen 1613 av herr Palme m. fl. (s) yrkas avslag på såväl förslaget om höjd mervärdeskatt som förslaget om investeringsavgift på vissa byggnadsarbeten. I motionen föreslås en rad alternativa åtgärder rörande bostadsbyggnadsmarknaden.

Motionärerna anför bl. a. att den borgerliga regeringen på ett uppseendeväckande sätt har misskött den ekonomiska politiken. Sänkningen av den direkta beskattningen hösten 1976 innebar en utebliven finansiering av storleksordningen 3 miljarder kr. I budgetpropositionen föreslog regeringen kraftiga utgiftsökningar utan motsvarande inkomstförstärkningar. Detta ledde enligt motionärerna till en kraftig ökning

SkU 1976/77: 48

av vår internationella skuldsättning. Denna politik försvarades så sent som den 9 mars av företrädare för de borgerliga partierna, framhåller motionärerna.

I motionen anförs vidare att socialdemokraterna har företrätt en markant annorlunda syn på den ekonomiska politiken. I november 1976 krävdes full finansiering av skatteomläggningen för 1977. I januari lades en i detalj utarbetad, alternativ budget fram som kännetecknades av en i jämförelse med regeringsförslaget betydligt större restriktivitet. Enligt motionärerna tog den borgerliga regeringen ingen hänsyn till dessa förslag utan fullföljde sin med hänsyn till det ekonomiska läget lättsinniga ekonomiska politik.

Resultatet har, menar motionärerna, blivit att den ekonomiska utvecklingen råkat ur kontroll. Inflationen har ökat, underskottet i utrikeshandeln och vår internationella upplåning har stigit till mycket höga belopp samtidigt som statsfinanserna kraftigt försvagats. Man hade enligt motionärerna undvikit att hamna i denna för vårt land så allvarliga situation, om de socialdemokratiska förslagen följts. Motionärerna anser inte heller att en devalvering skulle ha vidtagits.

Mot denna bakgrund avvisar motionärerna den föreslagna momshöjningen, främst därför att den är ett resultat av en felaktig ekonomisk politik som man hela tiden avvisat. Motionärerna framför också rättviseskäl och anför att man inte kan acceptera att man som de borgerliga partierna först genomför generösa lättnader för höginkomsttagare och företagargrupper för att sedan låta de breda löntagargrupperna betala dessa skattelättnader genom höjd moms.

Därutöver anser motionärerna det anmärkningsvärt att regeringen lagt detta förslag utan någon närmare motivering. Motionärerna anför att så sent som den 9 mars 1977 genomdrev regeringspartierna i riksdagen ett beslut om en kraftigt expansiv inriktning av den ekonomiska politiken och mindre än en månad senare framlägger man utan närmare motivering förslag om en kraftigt restriktiv politik. Denna handläggning vittnar enligt motionärerna om en nonchalans hos den borgerliga regeringen mot riksdagen och därmed mot medborgarna som är utmanande från demokratiska synpunkter.

Den aktuella utvecklingen på byggnads- och bostadsmarknaden inger stark oro, menar motionärerna. Den nuvarande goda sysselsättningen på byggarbetsmarknaden hotas. Det framstår, anför motionärerna, oansvarigt att införa en särskild avgift på oprioriterat byggande vilket direkt kommer att leda till att man skapar en arbetslöshet på byggarbetsmarknaden. Detta kan enligt motionärerna i sin tur leda till en ytterligare krympning av byggnadsindustrins kapacitet, vilket mot bakgrund av de mera långsiktiga målen för bl. a. bostadsbyggande framstår som olyckligt. Mot bakgrund härav föreslås att regeringens förslag avslås.

I motionen föreslås en rad åtgärder som enligt motionärerna är nödvändiga för att förhindra att utvecklingen på bostadsmarknaden ytter -

SkU 1976/77: 48

ligare försämras. Bland de föreslagna åtgärderna återfinns prisstopp på byggmaterial t. o. m. utgången av år 1977.

I motionen 1615 av herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) anförs bl. a. att arbetarpartiet kommunisterna säger nej till propositionens förslag därför att de uteslutande måste betraktas som den borgerliga regeringens metod att övervältra den kapitalistiska krisens verkningar på den arbetande befolkningen. Momsen är en typisk klasskatt vars verkningar hårdast drabbar låginkomsttagarna, barnfamiljerna, pensionärerna m. fl. Motionärerna kräver därför att den snarast avskaffas och att ett nytt och mera demokratiskt skattesystem läggs fram.

Regeringens förordnande om ett ”allmänt prisstopp” innebär ingenting annat än att de kapitalägande ges en andhämtningspaus och tid för att planera nya prishöjningar över hela linjen, anför motionärerna. Erfarenheterna från tidigare åtgärder av liknande slag ger vid handen att penningstarka grupper utnyttjar tiden till hamstring, vilket för övrigt redan skett. Det enda rätta menar motionärerna vara att förlänga prisstoppet till att gälla under kommande avtalsperiod och omfatta alla nödvändighetsvaror. Sker inte detta så kommer prishöjningar att snabbt äta upp lönekampens resultat och rättmätiga reallöneförbättringar ersättas av reallönesänkning.

Kommunisterna är också kritiskt inställda till förslaget om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, anförs i motionen. Byggandet av bensinstationer, bank- och kontorspalats, parkeringshus m. m. bör hållas tillbaka men i förslaget inräknas exempelvis sporthallar, idrottsanläggningar och samlingslokaler som icke är avsedda för kyrkliga ändamål. Det betyder att också nödvändiga och önskvärda byggnationer ställs på framtiden eller att bl. a. kommunerna drabbas av stora kostnadsfördyringar. Den andra effekten är att redan planerade åtgärder mot den regionala byggarbetslösheten icke kan sättas i verket. Förslaget om investeringsavgift borde alltså icke innefatta samlingslokaler, byggandet av sporthallar och idrottsanläggningar. Motionärerna säger alltså nej till förslaget om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten i dess nuvarande utformning. Nytt lagförslag bör utarbetas.

I motionen tas också upp kapitalexporten. En allt större andel av investeringar i svenska företag sker i de svenskägda företagen utomlands, anför man. Under perioden 1965 till 1970 minskade den svenska industrisysselsättningen med ca 18 000 anställda, medan sysselsättningen i svenskägda företag utomlands ökat med ca 35 000 anställda under samma period. Denna utveckling har också fortskridit under 70-talet. Med samma snabba takt har den svenska kapitalexporten ökat. I början av 60-talet utgjorde den ca 150 miljoner kronor, 1975 uppgick den till 2,3 miljarder och 1976 till 3,5 miljarder kronor. Ett stopp för de svenska monopolföretagens kapitalexport är därför enligt motionärerna nödvändigt.

SkU 1976/77: 48

32 I motionen 1618 av herr Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på förslaget om höjd mervärdeskatt med hänvisning till att det är fördelningspolitiskt reaktionärt och urholkar de arbetandes reallöner. Förslaget är enligt motionärerna dessutom ekonomiskt-politiskt illa överlagt i en tid då sysselsättningen hotas för allt fler arbetande.

Motionärerna framhåller att man inom kort — i anledning av regeringens kompletteringsproposition — kommer att redovisa sin syn på den kapitalistiska krisen och på den ekonomiska politiken. Det är enligt motionärerna om inte förvånande så dock ett tecken på brådstörtning och desperation att regeringen bryter loss vissa centrala delar av sin ekonomiska politik från dess helhetssammanhang.

Kompletteringspropositionen

I den i propositionen 150 (kompletteringspropositionen) intagna reviderade finansplanen (ekonomidepartementet) redovisar föredraganden, statsrådet Bohman, utförligare bakgrunden till de förslag som lagts fram i propositionen 144 om höjning av mervärdeskatten, m. m.

Den bedömning av den internationella konjunkturutvecklingen för 1977 som gjordes i årets finansplan står sig i allt väsentligt. En liten justering i optimistisk riktning torde dock vara befogad. Konjunkturkurvan ser ut att peka något kraftigare uppåt mot slutet av året.

I 1977 års finansplan fastslogs att Sverige befinner sig i ett allvarligt ekonomiskt läge. Utgångspunkten för bedömningen var den utveckling under 1976 som då kunde avläsas. När utfallssiffror för 1976 nu föreligger understryks den bedömning som gjordes i finansplanen. Konsumtionen ökade snabbare, exportökningen blev lägre, lageruppbyggnaden större och utrikesbalansen sämre än de preliminära kalkylerna för 1976 utvisade. Utvecklingen under första kvartalet i år har ytterligare försämrat läget. Handelsbalansen uppvisade under första kvartalet ett sammanlagt underskott på omkring 1,6 miljarder kr. Detta motsvarar drygt hälften av det underskott som i finansplanen förutsades för hela 1977.

Den svenska exportutvecklingen är mycket svag. Om inte Sverige väsentligt kan öka sin export så att den växer någorlunda i takt med den internationella marknaden föreligger risk att vi genom det höga kostnadsläget inte i full utsträckning kan tillgodogöra oss konjunkturuppgången. Den yttre balansen skulle i ett sådant läge fortsätta att försämras.

Sverige måste redan nu börja anpassa sina ekonomisk-politiska åtgärder till den väntade internationella utvecklingen så att vi är väl rustade att tillgodogöra oss den internationella konjunkturuppgången. Åtstramningsåtgärderna får erfarenhetsmässigt effekt först efter avsevärd fördröjning. Den åtstramning av privat och offentlig konsumtion som regeringen presenterade i början av april 1977 är därför tidsmässigt väl

SkU 1976/77: 48

avpassad med hänsyn till den väntade internationella konjunkturutvecklingen.

Den vidtagna växelkursjusteringen innebär inte att försämringen i svensk industris relativa kostnadsläge helt undanröjts: Den avgörande kostnadsanpassningen måste således ske genom interna åtgärder.

Exporten beräknas nu öka med 7 % 1977 och importen med 2,5 %. Jämfört med den preliminära nationalbudgeten har importprognosen reviderats ned kraftigt. Nedskrivningen av den svenska kronan beräknas av konjunkturinstitutet ge en exportvolymökning på 1 % och en importvolymminskning på 0,8 %. Momshöjningen och en snabbare neddragning av lagerinvesteringama förklarar större delen av den lägre importökningen. Genom växelkursförändringen stiger dock importpriserna med ca 3,5 %. Åtstramningspaketets nettoeffekter på bytesbalansen blir en förbättring med sannolikt bortåt 1/2 miljard kr. i år. Under 1978 blir den positiva inverkan på bytesbalansen större.

Vi har tagit ut en del av de närmaste årens standardstegring i förskott. Den privata konsumtionen har vuxit med 3,5 % i genomsnitt per år de senaste två åren. Den möjliga ökningen i den privata konsumtionen 1975—1980 torde knappast överstiga 2 % per år. Utrymmet för att under de närmaste åren öka den privata konsumtionen är därför starkt begränsat. Höjningen av mervärdeskatten med ca 3 procentenheter (av varans pris exkl. mervärdeskatt) är ett nödvändigt steg för att successivt dra ner den privata konsumtionstillväxten. Höjningen av mervärdeskatten betyder att momspliktiga varors (inkl. mervärdeskatt) pris Stiger med i genomsnitt 2,5 %. Omkring 2/3 av den privata konsumtionen är momsbelagd. Totalt sett blir därför ökningen av konsumentprisindex av storleksordningen 1,7 %. Räknat mellan helåren 1976 och 1977 blir den genomsnittliga prisökningen ungefär 0,9 % som följd av momshöjningen.

Växelkursjusteringen beräknas ge en direkt effekt på prisnivån i storleksordningen 1 %. Jämfört med finansplanen 1977 har prisprognosen därutöver reviderats upp med drygt 1 procentenhet som följd av en något snabbare internationell prisuppgång än som tidigare förutsågs och till följd av ett högre lönekostnadsantagande. I den reviderade finansplanens kalkyler har lönekostnaderna antagits öka med 10 % från 1976 till 1977 jämfört med 8 % i finansplanen.

Sammantaget kommer enligt konjunkturinstitutets kalkyler med detta antagande prisnivån att stiga med ca 10 % mellan 1976 och 1977. Ökningen av hushållens reala disponibla inkomster beräknas i détta alternativ bli 0,7 %. Samtidigt får man räkna med en viss nedgång i hushållens sparande. Enligt konjunkturinstitutets bedömning kommer därvid den privata konsumtionen att stiga med 1,7 %.

Pensionärerna erhåller genom indexregleringen av pensionerna kompensation för de höjningar i konsumentprisindex som följer av de vid 3

Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 48

SkU 1976/77: 48

tagna åtgärderna. Barnfamiljerna kompenseras genom att den höjning av barnbidraget som skulle skett från årsskiftet nu föreslås träda i kraft redan från den 1 juli.

Eftersom mervärdeskatten av tekniska skäl inte kan höjas förrän den 1 juni finns risk för prishöjningar som förekommer momshöjningen, anför föredraganden. Det införda allmänna prisstoppet kommer i samband med att momshöjningens åtstramande verkningar gör sig gällande att ersättas med en intensifierad prisövervakning.

För att minska resursanspråken från den statliga sidan föreslår regeringen en rad besparingsåtgärder. Tillsammans torde åtgärderna minska statsutgifterna med i storleksordningen 700 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Huvuddelen av besparingarna får effekt först under 1978. Den ekonomiska åtstramningen kräver vidare att en rad åtgärder och förslag som eljest förefallit angelägna måste senareläggas för att genomföras i den takt som det ekonomiska utrymmet medger.

Sammantaget minskar statens budgetsaldo för budgetåret 1977/78 med ca 1,8 miljarder kr. jämfört med det som presenterades i budgetpropositionen. Det beräknas nu uppgå till 13,9 miljarder kr., varvid ca 5 miljarder kr. har reserverats för oförutsedda utgifter, bl. a. för industripolitiska åtgärder.

Det är nödvändigt att de inhemska anspråken på produktionsresurserna inom byggnadssektorn begränsas och att den snabba kostnadsutvecklingen inom denna sektor dämpas. Byggnadspriserna steg med inte mindre än 16 % under 1976. Genom att hålla tillbaka investeringarna i byggnader och anläggningar underlättar man dessutom kreditmarknadens uppgifter att prioritera industriinvesteringarna.

Det oprioriterade byggandet som nu föreslås belagt med investeringsavgift om 15 % skulle normalt ha uppgått till ca 4 miljarder kr. Investeringsavgiften kommer dock att leda till en kraftig uppbromsning av igångsättningen under andra halvåret 1977 och första halvåret 1978. Annan byggnadsverksamhet, som i dag på grund av en överhettad byggmarknad inte utan svårigheter kan genomföras, kan i stället beräknas öka snabbare. Konjunkturinstitutet räknar därför inte med att avgiften påverkar den totala byggnadsverksamhetens omfattning 1977.

Det åtstramningspaket regeringen lagt fram väntas inte få några mer betydande effekter på sysselsättningsläget på totalnivå. Den föreslagna mervärdeskattehöjningen väntas bromsa upp konsumtionsökningen. De eventuella negativa effekter som detta kan ha på sysselsättningen motverkas av växelkursförändringen som, i kombination med den uppåtgående utlandskonjunkturen, bör innebära ökade exportmöjligheter och därmed ökad produktion. Den föreslagna investeringsavgiften bör på grund av överhettningen på byggarbetsmarknaden inte få några negativa sysselsättningseffekter.

SkU 1976/77: 48

35 I den utblick mot 1978 och 1979 som redovisas i den reviderade finansplanen bedöms den möjliga ökningen av den privata och offentliga konsumtionen bli mycket begränsad. Den privata konsumtionen kan inte öka med mer än 1 å 1,5 % per år 1978—1979 förutsatt att den offentliga konsumtionstillväxten begränsas till 2 % per år i genomsnitt.

Bytesbalansunderskottet skulle under givna förutsättningar sjunka från 12,5 miljarder kr. 1977 till 6,5 å 7 miljarder kr. 1979. Även med enligt föredragandens mening ganska optimistiska antaganden kommer vägen tillbaka till balans att ta lång tid. Sverige måste således fortsätta att låna stora belopp utomlands. Genom en stram politik och en bred uppslutning kring kraven på återhållsamhet bör det dock vara möjligt att redan under de kommande två åren reducera underskotten till hälften och att lägga en god grund för att nå bytesbalansmålet under de första åren av 1980-talet, anför föredraganden.

Utskottet

Finansutskottet har att yttra sig över förslaget om höjd mervärdeskatt och om införande av investeringsavgift. Dessa båda förslag ingår emellertid i ett större åtgärdsprogram som syftar till att strama åt konsumtionen och förbättra vår bytesbalans. De båda förslagen måste därför ses i detta vidare sammanhang och bedömas i det ekonomisk-politiska perspektiv som skisseras i den reviderade finansplanen (prop. 1976/77: 150 bil. 1). Denna har nyligen presenterats för riksdagen.

Utskottet tar i det följande först upp vissa huvudpunkter i den reviderade finansplanen innan utskottet tar ställning till förslagen i propositionen 144.

Det dilemma som den svenska ekonomiska politiken stått inför under åren 1976—1977 har varit att rätt avväga tidpunkten för en åtstramning i samhällsekonomin. Medvetet har vi i vårt land ökat konsumtionen och hållit uppe sysselsättningen när industrivärlden i övrigt genomlevt en svår produktions- och sysselsättningskris. Vi har varit beredda att acceptera stora underskott i vår bytesbalans i detta syfte. Samtidigt har vi varit medvetna om att vi inte i längden kan förbruka mer än vad vi själva producerar.

Svårigheten att göra den rätta avvägningen har särskilt berott på det förhållandet att den internationella konjunkturutvecklingen denna gång visar ett avvikande mönster från vad vi varit vana vid från tidigare. De flesta konjunkturbedömare är numera ense om att man inte bör vänta sig en snabb och intensiv konjunkturuppgång framöver. Konjunkturåterhämtningen i Förenta staterna, Japan och Västeuropa har pågått en längre tid och redan år 1976 registrerades relativt höga tillväxttal för produktionen i OECD-området. Återhämtningen började emellertid från en mycket djup produktionssvacka och utrymmet upp till en ny

SkU 1976/77: 48

topp måste alltjämt bedömas vara betydande. I de större, ledande industriländerna för man en relativt försiktig ekonomisk politik för att värna om prisstabiliteten. Uppgången bedöms därför komma att fortsätta, men i långsammare tempo än i tidigare konjunkturuppgångar.

I den reviderade finansplanen görs nu en liten justering i optimistisk riktning av den bedömning av den internationella konjunkturutvecklingen som gjordes i årets finansplan. Konjunkturkurvan ser ut att peka något kraftigare uppåt mot slutet av året, bl. a. som följd av åtgärder för att befästa och förstärka konjunkturuppgången i Förenta staterna, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Åtgärderna torde dock få en begränsad effekt på utvecklingen under 1977, anför föredraganden.

Den rätta tidpunkten för när en omläggning av den ekonomiska politiken bör ske beror i första hand på bedömningen av den internationella konjunkturen, men också på perspektiven för svensk ekonomi under åren framöver. Redan i 1975 års långtidsutredning klargjordes att utrymmet för inhemsk konsumtion skulle komma att stramas åt kraftigt under återstoden av 70-talet om man ville uppnå extern balans omkring 1980. Att vi nu under perioden 1975—1977 hållit uppe konsumtionen på en hög nivå och till en del fått finansiera expansionen genom upplåning utomlands innebär att vi ytterligare har begränsat utrymmet för privat och offentlig konsumtion under kommande år. I den utblick mot 1978 och 1979 som återfinns i den reviderade finansplanen framstår med skärpa hur begränsat utrymmet för privat konsumtion blir under kommande år även med en kraftig neddragning av den offentliga konsumtionen. Vidare konstateras att vägen tillbaka till utrikes balans kommer att ta lång tid, även om vi når en snabb tillväxt i ekonomin under kommande år och förmår att länka över de erforderliga resurserna till exportnäringarna.

Det var också i ett sådant perspektiv finansutskottet vid bedömningen av finansplanen i februari i år (FiU 1976/77: 10) anförde att politiken så snart sig göra lät måste läggas om i riktning mot en begränsning av den inhemska efterfrågan och en kraftfull satsning på att räta upp bytesbalansen.

Utskottet kunde göra sin bedömning bl. a. utifrån de då tillgängliga siffrorna för utrikeshandeln under år 1976 som innebar ett kraftigt ökat underskott jämfört med tidigare kalkyler. Utvecklingen under första kvartalet i år har ytterligare försämrat läget, konstaterar nu föredraganden i den reviderade finansplanen. Handelsbalansen för första kvartalet uppvisar ett underskott om ca 1,6 miljarder kr., dvs. mer än halva det underskott som i finansplanen förutsades för hela år 1977.

Denna ytterligare försvagning av vår handelsbalans liksom den fortsatta förlusten av marknadsandelar för svensk industri såväl på exportmarknaderna som här hemma har strukit under allvaret i vårt lands ekonomiska situation och aktualiserat behovet av åtstramning. Utskottet

SkU 1976/77: 48

hälsar därför med tillfredsställelse det åtstramningsprogram som regeringen lade fram i april månad och som nu underställs riksdagens prövning. Även om man fortfarande kan känna viss osäkerhet i fråga om den internationella konjunkturutvecklingen bör vi inte skjuta upp avgörandet utan vidta erforderliga åtgärder nu.

I det sammanhanget är det av största betydelse att notera att åtgärder som syftar till att strama åt den inhemska konsumtionen erfarenhetsmässigt tar lång tid innan de ger åsyftad effekt. Vill man nå full effekt 1978 måste åtgärder vidtas redan nu. Vi kan nu — med större säkerhet än då finansplanen utarbetades — våga göra den bedömningen att det blir en relativt kraftig tillväxt av OECD-ländernas produktion och av världshandeln mot slutet av år 1977 och under år 1978. Det finns då inte anledning att dröja med den nödvändiga omläggningen av den ekonomiska politiken. Den internationella konjunkturuppgången har nu pågått tillräckligt länge för att man skall kunna vänta att efterfrågan i allt högre grad riktas mot stapelvaror och investeringsvaror som väger tungt i den svenska exporten. Det är då angeläget att hålla tillbaka den privata konsumtionen för att ge erforderligt resursutrymme för en ökning av exporten. Om man väntar för länge med en omläggning riskerar man att ha passerat den tidpunkt då dragkraften från den internationella konjunkturuppgången kan lösa av efterfrågestimulansen från en hög privat konsumtion.

Som redan berörts i det föregående måste åtgärderna bedömas såväl i vad avser effekterna under år 1977 på inhemsk efterfrågan, sysselsättning och extern balans som i fråga om de långsiktiga effekterna på svensk industris konkurrenskraft, på resursfördelning och bytesbalans. Konjunkturinstitutet har gjort kalkyler över effekten av åtstramningspaketet. Enligt dessa beräknas nedskrivningen av den svenska kronan ge en export volymökning under år 1977 på 1 % och en importvolymminskning på 0,8 %. Momshöjningen och en snabbare neddragning av lagerinvesteringarna förklarar större delen av den kraftiga nedjustering av importprognosen som nu görs i jämförelse med finansplanen,

2.5 % mot tidigare beräknade 6,5 %. Genom växelkursförändringen stiger dock importpriserna med ca 3,5 %. Enligt kalkylerna skulle åtstramningspaketets nettoeffekt på bytesbalansen bli en förbättring med bortåt en halv miljard kr. år 1977. Det innebär likväl ett underskott på

12.5 miljarder kr. Under 1978 blir den positiva inverkan på bytesbalansen av åtstramningen större.

Atgärdspaketet har som huvudsyfte att begränsa den privata konsumtionen. Åtgärdernas exakta effekt på den privata konsumtionen är emellertid relativt svårbedömd. Löneavtalen för år 1977 är ännu inte klara. Betydande osäkerhet finns också i fråga om den prisstegring som via importen når den svenska ekonomin liksom hur hushållen reagerar i fråga om sitt sparande vid en så relativt kraftig åtstramning som det

SkU 1976/77: 48

här gäller. I den reviderade finansplanens beräkningar har konjunkturinstitutets alternativ om en ökning av lönekostnaderna med 10 % lagts in. Den ökade mervärdeskatten höjer enligt konjunkturinstitutets beräkningar konsumentprisindex med 1,7 %. Växelkursjusteringens effekt på prisnivån beräknas vara ca 1 %. Enligt konjunkturinstitutets kalkyler som åberopas i den reviderade finansplanen kommer prisnivån att sammantaget stiga med 10 % mellan 1976 och 1977. Hushållens reala disponibla inkomster skulle under dessa förutsättningar öka med 0,7 % i jämförelse med 1976 och den privata konsumtionen skulle öka med 1,7 %, inberäknat en viss nedgång i hushållens sparande.

Det är enligt utskottets mening av vikt att riksdagen vid sin prövning av propositionen 144 ser de där framförda förslagen mot den ekonomisk-politiska bakgrund som skildras i den reviderade finansplanen. Som framgått av vad utskottet redan anfört ställer sig utskottet bakom den uppbromsning av den privata konsumtionen som förordas där. Utskottet återkommer till dessa frågor senare denna månad.

Utskottet tillstyrker för sin del att åtstramningen till en betydande del åstadkommes genom att mervärdeskatten höjs. Höjd mervärdeskatt finner utskottet vara en adekvat åtgärd genom att den belastar import och inhemsk produktion på ett likvärdigt sätt, i motsats till exempelvis en höjd arbetsgivaravgift som enbart skulle drabba produktion inom landet. Mervärdeskatten har också den fördelen framför olika slag av avgifter att den inte driver upp kostnadsläget inom exportindustrin, vilket skulle motverka strävandena att genom ökad export närma oss balans i våra utrikes betalningar.

I ett par av motionerna hävdas att en höjning av mervärdeskatten har ogynnsamma fördelningspolitiska effekter. Utskottet vill på denna punkt endast hänvisa till vad budgetministem anför i denna fråga i bil. 2 till prop. 150. Där klargörs att det inte kan hävdas att en höjning av mervärdeskatten i och för sig skulle ha mer ogynnsamma fördelningspolitiska effekter än en höjning av arbetsgivaravgifter, som i andra sammanhang föreslagits som lämplig åtgärd för att åstadkomma en finanspolitisk åtstramning.

I fråga om höjningens storlek måste denna bedömas utifrån att även andra åtstramningsåtgärder verkar samtidigt. Utskottet tillstyrker från sina utgångspunkter den i propositionen förordade höjningen.

Vad utskottet nu anfört innebär i sak att utskottet också avstyrker bifall till motionen 1613 yrkande 1, motionen 1615 yrkandena 1 och 2 samt motionen 1618.

Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att utvecklingen av sysselsättningen noga följs. Flera av de komponenter som har betydelse för utvecklingen av konsumenternas köpkraft rymmer så pass mycket av osäkerhet att icke avsedda effekter på den totala efterfrågan och därmed på sysselsättningen kan uppkomma. Devalveringens effek -

SkU 1976/77: 48

ter kan vidare vara mycket olika bransch för bransch. I sådant läge måste arbetsmarknadspolitiken visa stor följsamhet.

I motionen 1615 begärs att riksdagen uttalar sig för en förlängning av prisstoppet till att gälla under kommande avtalsperiod.

För att förhindra omotiverade prishöjningar har regeringen förordnat om allmänt prisstopp under tiden t. o. m. 31 maj. Pris- och kartellnämnden har getts möjlighet att genom dispenser medge att importföretag kompenserar sig för ökade kostnader som beror på valutakursförändringar. I den reviderade finansplanen redovisas nu att det allmänna prisstoppet kommer att ersättas med en intensifierad prisövervakning i samband med att momshöjningens åtstramande verkningar gör sig fällande.

Det är utskottets mening att allmänt prisstopp bör förbehållas speciella situationer, som t. ex. den nu rådande. Särskilt om regleringarna blir långvariga finns, som utskottet tidigare hävdat (se t. ex. FiU 1976/ 77: 4), även nackdelar med regleringar av detta slag. Prisreglerande åtgärder kan inte ersätta de mer traditionella stabiliseringspolitiska medlen. Det bör tillfogas att en mycket omfattande dispensgivning från ett prisstopp under alla omständigheter skulle bli nödvändig om anställda inom t. ex. handel och service skall kunna få löneökningar som andra löntagare. Utskottet avstyrker med det anförda bifall till yrkande 3 i motionen 1615.

I motionen 1615 har också begärts att riksdagen uttalar sig för generellt förbud för svenska företags investeringar utomlands. Frågor rörande utlandsinvesteringar har utskottet helt nyligen behandlat i betänkande 24. Där har yrkanden av motsvarande innebörd som det nu väckta avstyrkts av utskottet.

I fråga om den föreslagna investeringsavgiften vill utskottet anföra följande.

Prisutvecklingen inom byggnadssektorn är oroande. I den reviderade finansplanen anges att byggnadspriserna under 1976 Steg med 16 %. Denna siffra avser de byggnadsobjekt som faktiskt kommit till utförande och är en genomsnittssiffra. Enligt relativt samstämmiga omdömen inom byggnadsbranschen och från berörda myndigheter är emellertid ■situationen den att speciellt anbudspriserna skjutit i höjden i en takt sorn är mycket besvärande. Detta kan inte på ett tillfredsställande sätt avläsas i tillgänglig statistik. Statistiken avser enbart bostadsbyggandet och där endast den statligt belånade delen, vilket torde ge en underskattning av prisökningarna. På området är det endast faktorprisindex exkl. löneglidning som publiceras månadsvis. Denna index, avseende flerfamiljshus, steg under 1976 med knappt 13 % och under de första tre månaderna med drygt 5 %. Indexserien fångar inte upp effekten av produktivitetsförändringar och förändringar i vinsterna. Vad gäller lö -

SkU 1976/77: 48

neglidningens betydelse kan pekas på att faktorprisindex inkl. löneglidning under 1976 ökade med knappt 19 %.

Prisutvecklingen under 1977 tycks således bli av minst samma storleksordning som under 1976 om åtgärder inte vidtas. Utvecklingen är bl. a. ett resultat av ett högt efterfrågetryck. Detta kan illustreras med material från konjunkturbarometerundersökningama. I dessa får företagen ange vad som för dem är mest trånga sektor, alltså vad som i första hand gör att produktionen inte är större än den är. I tabellen visas andelen (i procent) av alla företag som angivit olika faktorer som trång sektor, dels inom byggsektorn, dels inom hela industrin.

Mest trånga sektor (ca 15 mars resp. år)

Byggnads- och anläggningsverksamhet

Totala industrin

1977 Efterfrågan

88 Maskin- och anläggnings-

kapacitet

6 Brist på arbetare

5 Andra faktorer

2 Brist på arbetskraft är en vanlig tillbakahållande faktor inom byggnads- och anläggningsverksamhet men knappast alls inom industrin. Läget i byggsektorn har i detta hänseende kraftigt försämrats det senaste året, vilket är ett uttryck för en snabb ökning av efterfrågetrycket.

Mot den bakgrund som här visats finner utskottet det riktigt att försöka dämpa efterfrågan inom byggnadssektorn. Detta är angeläget med hänsyn bl. a. till att bostadsbyggandet i viss utsträckning drabbas i den nuvarande situationen. En dämpning av det oprioriterade byggandet och till följd därav lägre efterfrågetryck och en stabilare prisutveckling bör således kunna få en viss positiv effekt på bostadsbyggandet. Bl. a. detta förhållande har gjort att konjunkturinstitutet inte räknar med att den föreslagna investeringsavgiften skall påverka de totala byggnadsinvesteringarna. Mot den bakgrunden bör de farhågor för sysselsättningen som framförs i motionen 1613 vara ogrundade. Länsarbetsnämndernas bedömningar för perioden mars 1977—februari 1978 pekar också på ett gott sysselsättningsläge framöver med viss överefterfrågan för vissa yrkeskategorier och vissa regioner. Lokalt finns dock, speciellt i landets norra delar, vissa sysselsättningsproblem. Regeringen bör därför, på sätt som föreslås i propositionen, ges möjlighet att ge dispenser från avgiften.

Enligt utskottets bedömning kommer avgiften inte att leda till ett totalt stopp för det oprioriterade byggandet. Med den prisutveckling som även vid en dämpning av efterfrågan kan förutses är det rimligt att anta att åtskilliga objekt ändå kommer att fullföljas, då avgiften inte satts

SkU 1976/77: 48

högre än 15 %. Successivt bör dock en omfördelning komma att äga rum så att behovet av annat byggande än det avgiftsbelagda, däribland industrins investeringar i byggnader, lättare kan tillgodoses.

Utskottet tillstyrker med det anförda — från sina utgångspunkter — regeringens förslag om införande av en investeringsavgift på oprioriterat byggande. Motionerna 1613 och 1615 avstyrks i motsvarande delar.

Stockholm den 6 maj 1977

På finansutskottets vägnar BJÖRN MOLIN

Närvarande: herrar Molin (fp), Feldt (s), Kristiansson (c), af Ugglas (m), Knut Johansson i Stockholm (s), Gustafsson i Stenkyrka (c), Jansson (s), Pettersson i Malmö (s), Elmstedt (c), Wachtmeister i Staffanstorp (m), Nilsson i Visby (s), Fågelsbo (c), fru Gradin (s), herr Holger Bergqvist i Göteborg (fp) och fru Flodström (s).

Avvikande mening

av herrar Feldt (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Jansson (s), Pettersson i Malmö (s), Nilsson i Visby (s), fru Gradin (s) och fru Flodström (s) som anför:

Motiveringen för förslaget om höjd mervärdeskatt och om införande av investeringsavgift sägs skola återfinnas i den kompletteringsproposition, som förelädes riksdagen den 4 maj.

Det mest uppenbara skälet för att regeringen nu vill höja mervärdeskatten med cirka tre procentenheter är emellertid att regeringen i snart ett halvår drivit en lättsinnigt expansiv finanspolitik, som ökat inflationstakten och förvärrat utrikesbalansproblemet.

I november månad 1976 lade man fram ett förslag (prop. 1976/77: 42) om sänkning av den statliga inkomstskatten som dels rev upp den överenskommelse som den socialdemokratiska regeringen träffat med LO och TCO, dels gav särskilda skattefavörer åt högre inkomsttagare och egenföretagare, dels även innebar en utebliven finansiering av storleksordningen 3 miljarder kr.

I januari månad i år lade den borgerliga regeringen i budgetpropositiofien fram förslag om riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetregleringen. Man fullföljde då politiken från november genom att föreslå kraftiga utgiftsökningar utan motsvarande inkomstförstärkningar, vilket ledde till en kraftig ökning av vår internationella skuldsättning. Så sent som den 9 mars — vid finansdebatten — försvarade de borgerliga partiernas företrädare denna politik i riksdagen med mo -

SkU 1976/77: 48

tiveringen att det var den enda riktiga mot bakgrund av den förhandenvarande konjunktursituationen.

Den socialdemokratiska oppositionen har företrätt en markant annorlunda syn på den ekonomiska politiken. Redan under valrörelsen framhöll man från socialdemokratisk sida att de borgerliga partiernas företrädare ställde ut löften — på t. ex. skattepolitikens och på familjepolitikens områden — som var ekonomiskt oansvariga och vars förverkligande på ett avgörande sätt skulle försvaga styrkan i vårt lands ekonomi. I november 1976 krävde man en full finansiering av skatteomläggningen för 1977 med hänvisning till behovet av en nödvändig restriktivitet i den statliga finanspolitiken. Man motsatte sig även de extra skattefavörerna åt höginkomsttagarna och egenföretagarna.

I januari framlade den socialdemokratiska riksdagsgruppen en alternativ budget som kännetecknades av en i jämförelse med regeringsförslaget betydligt större restriktivitet. Denna var nödvändig för att underskottet i bytesbalansen skulle kunna reduceras och för att vi skulle undvika att hamna i en situation med alltför snabba prisstegringar. Men den borgerliga riksdagsmajoriteten tog ingen hänsyn till dessa förslag utan fullföljde sin med hänsyn till det ekonomiska läget lättsinniga ekonomiska politik.

Kompletteringspropositionen och regeringens nya bedömning av de ekonomiska utsikterna bekräftar att våra varningar var befogade och att en mera restriktiv politik borde ha valts långt tidigare. I januari angavs prisstegringen 1977 till 6 procent. Nu sägs den bli ”i storleksordningen” 10 procent. Jämfört med januari har utrikesbalansen försämrats ytterligare och beräknas nu ge ett underskott på 12,5 miljarder kr. Samtidigt stagnerar produktionen och industriinvesteringarna minskar i en oroväckande omfattning. Den ekonomiska utvecklingen har i väsentliga avseenden råkat ur kontroll.

Det brådstörtade sätt varmed regeringen nu, när följderna av dess tidigare politik blivit bara alltför uppenbara, vill genomföra en åtstramning av den inhemska efterfrågan tyder på brister i planeringen av den ekonomiska politiken som inger oro. Den avgörande invändningen är emellertid att såväl momshöjningen som den i början av april företagna devalveringen hade varit onödiga, om regeringen i höstas valt den inriktning av den ekonomiska politiken som den socialdemokratiska oppositionen förordade. Utskottet måste således avvisa den föreslagna momshöjningen av det skälet att den är resultatet av en felaktig politik, som genomdrivits trots de varningar och de alternativa förslag som framförts från oppositionens sida.

I det läge vari regeringens ansvarslösa politik försatt landet, kvarstår emellertid behovet av en åtstramning av finanspolitiken. Det visar bl. a. inflationstrycket och den försämrade balansen gentemot utlandet. Men den föreslagna momshöjningen är i förhandenvarande läge klart olämp -

SkU 1976/77: 48

lig som metod att förbättra dea inre och yttre balansen. Den förvärrar en redan farligt inflationistisk situation som på någon sikt kan visa sig innebära risker för arbetslöshet.

Momshöjningen kan inte heller accepteras ur rättvisesynpunkt mot bakgrunden av de betydande lättnader för höginkomsttagare och företagare som riksdagsmajoriteten redan fattat beslut om. Den ekonomiska politiken kommer ånyo upp till debatt i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen. Genom att bryta ut frågan om momshöjningen ur kompletteringspropositionen har regeringen gjort det omöjligt att sätta in detta förslag i det ekonomisk-politiska sammanhang, som beskrivs i kompletteringspropositionen. Man har även gjort det omöjligt att se momshöjningen i relation till den statsfinansiella utvecklingen och till långtidsbudgeten.

Enligt utskottets mening är det även anmärkningsvärt att regeringen lagt ett förslag om införande av en investeringsavgift på oprioriterat byggande utan att ha satt in detta förslag i den övergripande bild över den ekonomiska utvecklingen som kompletteringspropositionen ger.

Det finns emellertid enligt utskottets mening likväl så stora invändningar mot förslaget att det bör avslås. Visserligen är arbetsmarknadssituationen på byggnadsområdet fortfarande tillfredsställande i stora delar av landet. Men det finns en rad omständigheter som pekar på att utvecklingen under senare delen av året snabbt kan försämras.

Byggnadskostnaderna stiger snabbt. Igångsättningen av nya byggen går trögt. Hyrorna höjs. Utvecklingen är särskilt ogynnsam för flerfamiljshusen. Från allt fler orter ingår rapporter om svårigheter att erbjuda människorna bostäder. Särskilt de unga ställs inför svårigheter. Bilden förmörkas ytterligare av det hot om arbetslöshet som vilar över byggnadsarbetare sysselsatta vid kärnkrafts- och vattenkraftsbyggen. Läggs till detta dessutom att den borgerliga regeringen nu meddelat att man prövar möjligheterna att dra ned även övriga byggnadsinvesteringar inom den offentliga sektorn förstärks farhågorna om försämrad sysselsättning och ökad arbetslöshet i byggsektorn.

Får denna utveckling fortgå utan att kraftfulla åtgärder omedelbart vidtas kommer läget på den svenska byggnads- och bostadsmarknaden snabbt att försämras. Problem kommer att skapas som det tar år att lösa. Den nuvarande goda sysselsättningen på byggarbetsmarknaden hotas.

Mot denna bakgrund framstår det som oansvarigt att införa en särskild avgift på oprioriterat byggande. Enligt utskottets mening kommer den att direkt leda till att man skapar en arbetslöshet på byggarbetsmarknaden. Detta kan i sin tur leda till en ytterligare krympning av byggnadsindustrins kapacitet, vilket mot bakgrund av de mera långsiktiga målen för bl. a. bostadsbyggande framstår sorn olyckligt. Vi föreslår därför att regeringens förslag avslås.

Utskottet vill i detta sammanhang även aktualisera en del andra för -

SkU 1976/77: 48

slag sorn är nödvändiga för att förhindra att utvecklingen på bostadsmarknaden ytterligare försämras: ...

Prisstopp

1. De senaste månadernas byggnadskostnadsutveckling, som den kommit till uttryck i bl. a. aktuella anbud, kan inte accepteras. Därför bör prisstopp på byggmateriel nu införas t. o. m. utgången av år 1977.

2. En undersökning av orsakerna till kostnadsutvecklingen och de snabba höjningarna av anbuden bör omgående inledas. Arbetet bör bedrivas med största skyndsamhet.

Höj lånen ,

3. Den snabba kostnadsutvecklingen skapar oacceptabla överkostnader i flerfamiljshus. Vi erinrar om vad riksdagen nyligen uttalat om möjligheterna att kvartalsvis höja tidskoefficienten för beräkning av låneunderlag för statliga bostadsbyggnadslån och utgår från att regeringen vidtar erforderliga åtgärder.

4. Inom bostadsstyrelsen ser man över nuvarande låneunderlag för statligt belånat bostadsbyggande. Denna översyn bör bedrivas med största skyndsamhet så att nuvarande utveckling av överkostnadema snarast kan brytas.

Byggnadskostnaderna stiger särskilt snabbt för flerfamiljshus. Det är speciellt angeläget att denna utveckling bryts och att nya projekt kan komma igång. I avvaktan på den särskilda översynen av låneunderlagsberäkningen bör låneunderlaget för flerfamiljshus därför höjas så att den ogynnsamma utvecklingen av överkostnaderna för flerfamiljshus kan motverkas.

Trygga lånen

5. I nuvarande läge är det av särskild vikt att bostadsbyggandets försörjning med kreditiv och långa lån sker utan störningar. Regeringen har tidigare i år träffat överenskommelser med bankerna om byggkreditiv för 1977. Uppgörelse om bankernas medverkan till långa lån i bostadsbyggandet av det slag som fanns under den socialdemokratiska regeringen har inte träffats. Då det finns tecken på allvarliga störningar av bostadsbyggandets försörjning med lån ankommer det på regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att kreditmarknaden för bostadsobligationer skall fungera.

Bilaga 2

Civilutskottets yttrande 1976/77: 2 y

med anledning av motioner om investeringsavgift för allmänna sam* lingslokaler

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har begärt civilutskottets yttrande över motionerna 1976/77: 1617 (s) och 1619 (c). Motionerna syftar båda till att det i propositionen 1976/77: 144 framlagda förslaget om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten inte skall omfatta sådant byggnadsarbete som får stöd enligt kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler.

Civilutskottet, som inte ansett sig ha anledning att ta ställning i principfrågan till förslaget om investeringsavgift utan endast till avgränsningen av en sådan enligt motionerna, anför följande.

Byggande och upprustning av allmänna samlingslokaler är enligt utskottets mening en mycket angelägen uppgift. Detta har fått uttryck bl. a. genom det särskilda ekonomiska stöd som staten ställer till förfogande. Prioritetsmässigt får de allmänna samlingslokalerna anses ligga mycket nära det ordinarie bostadsbyggandet med statligt stöd. Investeringarna i allmänna samlingslokaler styrs till sin omfattning helt genom det statliga stödet inom beslutsramar som riksdagen fastställer. Uppgifter om detta stöd har bl. a. lämnats i betänkandet CU 1976/77: 31. Som framgår därav tar denna sektor i anspråk ett samhällsekonomiskt sett begränsat utrymme.

Från de synpunkter civilutskottet har att företräda förordas att skatteutskottet tillstyrker motionerna.

Stockholm den 5 maj 1977

På civilutskottets vägnar KIELL A. MATTSSON

Närvarande: herrar Mattsson (c), Bergman (s), Danell (m), Lindkvist (s), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka (fp), ladestig (s), fru Dahl (s), fru Andersson i Hjärtum (c), herrar Hägelmark (fp), Sandberg (c), Håkansson i Trelleborg (s), Gustafsson i Borås (fp), Nilsson i Uddevalla (s) och Dahlberg (m).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770046