lagen.nu
Bet. 1976/77:SoU23

Med anledning av motioner om vissa socialvårdsfrågor m. m.

Typ
Betänkande
Datum
1977-03-22
Källa
data.riksdagen.se

SoU 1976/77: 23

Socialutskottets betänkande 1976/77: 23

med anledning av motioner om vissa socialvårdsfrågor m. m.

Motionsyrkande^

I motionen 1976/77:272 av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för en ny inriktning av socialpolitiken i de arbetandes intresse innebärande bl. a.

a) åtgärder för att trygga allas rätt till ett meningsfullt arbete,

b) införande av allmän social försäkring, som skall garantera ekonomisk trygghet vid alla former av inkomstbortfall, finansierad genom beskattning av kapitalet,

c) en brett upplagd undersökning av hittills genomförda socialpolitiska reformers effekter,

d) fortlöpande kontroll av att beslutade sociala reformer får åsyftat resultat,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om tilläggsdirektiv till socialutredningen i enlighet med punkt 1 a-d.

I motionen 1976/77:718 av herr Körlof m. fl. (m) hemställs att riksdagen uttalar att en bred kartläggning görs av barn- och ungdomsproblemen i samhället och att förslag framläggs om ett samlat program för samhällets barn- och ungdomspolitik.

I motionen 1976/77:953 av fru Backberger m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en kartläggning av de prostituerades ekonomiska och sociala situation,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att denna snarast tar initiativet till en allmän undersökning om sambandet mellan kapitalet (den ekonomiska brottsligheten) och porrindustrin resp. prostitutionen på motsvarande sätt som skett i rapporten Svarta affärer avseende Malmö.

I motionen 1976/77:1097 av herr Aspling m. fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om mål och riktlinjer för socialvårdens reformering.

I motionen 1976/77:1103 av fru Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning av frågan om att införa hyreskontrakt för de på ålderdomshemmen boende.

1 motionen 1976/77:1120 av herr Åkerlind (m) och fru Hedvall (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de regler som gäller statlig ersättning till kommunernas kostnader för utgiven socialhjälp till utlänningar under den tid utredning pågår om vederbörandes juridiska status i enlighet med vad i motionen anförts.

1 Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 23

SoU 1976/77:23

2 I motionen 1976/77:1305 av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om att en parlamentarisk arbetsgrupp tillsätts som på grundval av pensionärsundersökningens betänkande, vilket väntas under våren 1977, utarbetar riktlinjer för en politik, syftande till att ge pensionärerna möjlighet att leva ett aktivt och meningsfyllt liv i gemenskap med andra.

Vissa utredningar m. m.

Den framtida socialvården m. m.

Socialutredningen (S 1969:29), som har till uppgift att företa en samlad översyn av socialvårdens mål, organisation och arbetssätt, har år 1974 lagt fram principbetänkandet (SOU 1974:39) Socialvården. Mål och medel. Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av remissvaren har utarbetats, (Ds S 1975:15) Socialutredningen och remissorganens syn på framtidens socialvård. De slutsatser och riktlinjer som redovisas i betänkandet har lagts till grund för det pågående arbetet med en ny lagstiftning på området.

Ledningsgruppen (S 1974:11)för försöksverksamhet inom socialvården har till uppgift att bedriva försöksverksamhet inom socialvården, främst barn- och ungdomsvården, i syfte att ge praktiska erfarenheter inför det förestående reformarbetet på socialvårdens område. Gruppens verksamhet bedrivs i Skåne och innefattar särskilda projekt i elva kommuner, ändrat utnyttjande av befintliga institutioner samt utbildnings- och konferensverksamhet i anslutning härtill. Projekten i kommunerna omfattar bl. a. försök med hemmahos-arbetare, kontraktering av familjehem, kommunala familjehem, stödfamiljer samt aktivitetsskapande verksamhet för ungdomar och missbrukargrupper. En utvärderingsgrupp har i september 1976 avgett en delrapport över hittillsvarande erfarenheter av verksamheten med kontrakterade och kommunala familjehem. Ledningsgruppen har i rapport 1976-10-05 gjort en utvärdering av försöksverksamhet med fortbildning av vissa personalgrupper i hemma-hos-arbete. Gruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

Pensionärsundersökningen (S 1974:06) skall genomföra en kartläggning av de äldres situation i dagens samhälle. Utredningen skall undersöka hur den ökade ekonomiska tryggheten genom förbättrade pensioner inverkar på pensionärernas livsmönster och på behovet av samhällets insatser i fråga om vård och serviceåtgärder för de äldre. Kartläggningen skall vidare innefatta bl. a. en undersökning av olika vägar då det gäller att tillförsäkra de äldre goda levnadsbetingelser. Utredningen beräknar slutföra sitt arbete vid halvårsskiftet i år.

Arbetsgruppen (S 1975:01) för social information har utarbetat och distribuerat 1976 års upplaga av socialkatalogen. Denna har även utgivits i punktskrift -

SoU 1976/77:23

och talboksversioner. Arbetsgruppen avser att under första kvartalet i år utarbeta och distribuera socialkatalogen på finska, grekiska, serbokroatiska och engelska för information till invandrare m. fl. Gruppen beräknar avsluta sitt arbete under våren.

Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02) skall göra en översyn av det socialpolitiska bidragssystemet från samordningssynpunkt. Utredningen skall därvid arbeta på grundval av det material som redovisats i en rapport (Ds S 1975:4) som lagts fram av en särskilt tillkallad expertgrupp. Målsättningen för översynen bör vara att klarlägga hur långt det socialpolitiska bidragssystemet kan samordnas i en allmän socialförsäkring.

1976 års kommunalekonomiska utredning (Fi 1976:06) tillsattes i november i fjol för att fullfölja det arbete som påbörjats inom kommunalekonomiska utredningen och 1976 års skatteutjämningsutredning. Utredningen har att pröva bl. a. kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Utredningens slutbetänkande skall enligt direktiven föreligga före den 1 december 1977.

Barn- och ungdomsfrågor

Lekmiljörådet inrättades år 1971 som ett till socialstyrelsen särskilt knutet organ. Rådet har till uppgift att hävda leken som en förutsättning för människans utveckling och att verka för att goda miljöer skapas för en utvecklingsfrämjande lek i såväl boendemiljö som offentlig miljö.

Barnomsorgsgruppen (S 1973:07) skall behandla frågor rörande verksamheten för barn med särskilda behov av stödåtgärder m. m. och även göra en genomgripande utredning rörande föräldrautbildning. Gruppen har avgivit betänkandena (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen och (Ds S 1976:7)Samverkan i barnomsorgen II, Handikappade barns forskolevistelse. Utredningens arbete avseende föräldrautbildning m. m. beräknas pågå under hela år 1977.

Barnmiljöutredningen (S 1973:08) tillsattes år 1973 för att undersöka barnens levnadsförhållanden. Utredningen avlämnade i december 1975 ett betänkande (SOU 1975:30) Barnens livsmiljö samt sju bakgrundsrapporter (SOU 1975:31-33 och 35-38), nämligen Samhället och barns utveckling, Barns hälsa, Barns uppfostran och utveckling, Barnfamiljernas ekonomi, Barnen och den fysiska miljön, Barns och föräldrars arbete samt Barnkultur. Vidare har tre bakgrundsrapporter givits ut i socialdepartementets stencilserie, (Ds S 1975:11-13) Barnmiljö och samhällsekonomi, Barntillsynen i historisk belysning och En statsvetenskaplig analys av barns politiska resurser. I en kom mande bakgrundsrapport avses förskolan, skolan och fritiden att behandlas. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1977.

En sammanfattning av utredningens betänkande år 1975 och de sju bakgrundsrapporter som publicerats i SOU-serien har givits ut hösten 1976 genom socialdepartementets försorg, Eva Fagerström: Barn. En sammanfattning av Barnmiljöutredningen.

1* Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 23

SoU 1976/77:23

4 Familjestödsutredningen (S 1974:01) skall pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen m. m. Utredningen har år 1975 lagt fram betänkandet (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar och avgivit Förslag om fosterföräldrars rätt tillföräldrapenning och sjukpenning (stencil). Utredningen beräknar att mot slutet av året kunna redovisa en utvärdering av föräldraförsäkringen m. m.

Planeringsgruppen (S 1976:03) för barnomsorg har tillsatts som en följd av regeringens förslag år 1976 om utbyggnad av barnomsorgen under den närmaste femårsperioden med 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya platser i fritidshem m. m. Arbetsgruppen skall på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom barnomsorgsplanerna.

År 1976 tillsattes en till socialdepartementet knuten arbetsgrupp för barnmiljöfrågor. Gruppens uppgifter är att bereda och samordna åtgärder avseende barnmiljöfrågor inom regeringens kansli samt att stimulera till en bred diskussion om barnens villkor och om åtgärder för att förbättra barns villkor. Gruppen har representanter från social-, utbildnings-, arbetsmarknads-, bostads- och kommundepartementen samt jämställdhetskommittén. Gruppen ämnar under våren bl. a. anordna en diskussion kring temat Kontakt mellan generationer och vidare börja diskutera boendesegregation och dess konsekvenser för barn och ungdom samt de handikappade barnens villkor och uppväxtmiljöer.

Regeringen har den 24 februari i år beslutat bemyndiga chefen för justitiedepartementet att tillkalla en kommitté som skall undersöka möjligheterna att förstärka barns rättsliga ställning. Utredningen skall se över hela området för barns rättsliga ställning och undersöka i vilka fall och på vilka sätt barns intressen och behov bör tillgodoses bättre än för närvarande genom föreskrifter som - huvudsakligen inom ramen för lagstiftningen i övrigt - särskilt tar sikte på barnens rätt.

I sammanhanget bör också nämnas SIA-utredningen (U 1970:63), den pågående översynen inom skolöverstyrelsen av grundskolans läroplan, utredningen (U 1976:10) om den gymnasiala utbildningen, de många projekt som skolöverstyrelsen tillsammans med gymnastik- och idrottshögskolorna bedriver beträffande fysisk träning för barn och ungdom (se SoU 1976/77:1 y), sysselsättningsutredningen (A 1974:02) och 1974 års utredning (A 1974:08) om en allmän arbetslöshetsförsäkring.

Kartläggning av prostitutionen m. m.

Regeringen har den 3 februari i år beslutat tillsätta en utredning om prostitutionen. Utredningen skall kartlägga problemen kring prostitutionen och även ge en belysning av de bakomliggande orsakerna till denna. I direktiven betonas att utredningen skall klarlägga barn- och ungdomsprostitutionens omfattning och karaktär och sambandet mellan prostitution och narkoti -

SoU 1976/77:23

kamissbruk. Vidare skall utredningen göra en utvärdering av lagstiftningen rörande formerna för offentliga pornografiska föreställningar samt en kartläggning av verksamheten vid sexklubbarna.

Den 3 februari i år tillsattes utredningen (Ju 1977:03) med uppdrag att se över lagstiftningen om sedlighetsbrott. Utredningen skall se över bl. a. bestämmelserna om koppleri och förförelse av ungdom och i detta avseende ha nära samarbete med utredningen om prostitutionen.

Utskottet

I betänkandet behandlas sju motioner som tar upp såväl frågor som spänner över hela det socialpolitiska området som frågor av mer begränsad räckvidd.

Herr Aspling m. fl. (s) tar i motionen 1976/77:1097 upp målen och riktlinjerna för socialvårdens framtida utformning. Motionärerna sammanfattar den av dem förordade målsättningen för en socialvårdsreform i tio punkter, nämligen

socialtjänst med frihet och frivillighet, förstärkt grundtrygghet, ökad forskning om jämlikhet,

demokratisk socialtjänst - samarbete med folkrörelserna,

social information som når alla,

aktiva förebyggande insatser,

respekt för den enskildes integritet,

aktiv medverkan i samhällsplaneringen,

utbyggd barnomsorg och äldreomsorg i en aktiv socialtjänst,

reformerad institutionsvård.

Frågan om man inom sociallagstiftningen bör ha tvångsvård av vuxna missbrukare behandlas ingående i motionen. Motionärerna framhåller att bibehållna och vidgade tvångsbestämmelser inom sociallagstiftningen betyder att man håller kvar en klassinriktad, tvångsmässig anstaltsvård samtidigt som man behåller en frivillig vård i helt andra former för ekonomiskt och socialt välbeställda. Möjlighet till omhändertaganden i andra former finns för både alkohol- och narkotikamissbrukare genom lagstiftningen på sjukvårdsområdet. En politik med tvångsregler i sociallagstiftningen skulle enligt motionärerna bli ett avgörande hinder för socialvårdens nya utvecklingsmöjligheter. Själva grundtanken med en socialtjänst präglad av frihet och frivillighet i behandlingen är att de sociala organen kommer att mötas av ett ökat och nödvändigt förtroende, då det sociala tvånget vad gäller vuxna missbrukare slopas. Motionärerna pekar på att många positiva erfarenheter från den frivilliga narkomanvården bestyrker detta.

Hela den framtida socialvården behandlas av socialutredningen, som i sitt principbetänkande år 1974 redovisade riktlinjerna för det kommande lagstiftningsarbetet på området. Dessa riktlinjer överensstämmer i allt väsentligt med motionärernas önskemål. Enligt vad utskottet inhämtat be -

SoU 1976/77:23

räknar utredningen att under april månad lägga fram sitt slutbetänkande med förslag till socialtjänstlag m. fl. författningar. Vad avser frågan om tvångsåtgärder mot vuxna missbrukare inom socialvårdens ram kommer utredningen enligt uppgift att lägga fram två alternativ. Socialutredningens slutbetänkande med förslag till ny socialvårdslagstiftning bör självfallet avvaktas innan man kan ta ställning till socialvårdens framtida utformning. Utskottet, som i sitt fortsatta arbete kommer att få anledning att ingående behandla de frågor som motionärerna tar upp, anser därför att motionen 1976/77:1097 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

1 motionen 1976/77:272 av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen uttalar sig för en ny inriktning av socialpolitiken på sätt som närmare anges i motionen och att socialutredningen skall få tilläggsdirektiv i enlighet därmed. Motionärerna vill bl. a. att en allmän social försäkring, som garanterar ekonomisk trygghet vid alla former av inkomstbortfall, skall införas och finansieras med en produktionsbeskattning. Vidare bör göras en brett upplagd studie av effekterna av hittills genomförda socialpolitiska reformer liksom även en fortlöpande kontroll av att beslutade reformer får åsyftat resultat.

Med hänsyn till att socialutredningen avser att lägga fram sitt slutbetänkande under april månad kan det inte komma i fråga att ge utredningen några tilläggsdirektiv. Enligt vad utskottet inhämtat kommer frågan om förbättrad ekonomisk grundtrygghet vid inkomstbortfall att behandlas i betänkandet, och utredningen kommer att föreslå införandet av enhetliga ersättningsregler som knyter an till socialförsäkringssystemet. Det bör även i sammanhanget erinras om det arbete som pågår inom bl. a. 1974 års utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring, sysselsättningsutredningen och socialpolitiska bidragsutredningen. Utskottet avstyrker således motionen 1976/77:272.

Herr Körlof m. fl. (m) vill i motionen 1976/77:718 att riksdagen skall uttala sig för en bred kartläggning av barn- och ungdomsproblemen i samhället och att förslag skall läggas fram om ett samlat program för samhällets barn- och ungdomspolitik.

Det finns ett stort antal samhällsorgan och utredningar som från olika utgångspunkter behandlar barn- och ungdomsfrågor. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att barnmiljöutredningen utför ett övergripande kartläggningsarbete som också innefattar en probleminventering. Utredningen har genom ett tiotal bakgrundsrapporter lämnat en bred översikt över barnens levnadsförhållanden. För att göra utredningsresultaten särskilt lätttillgängliga för intresserade har socialdepartementet publicerat en populärt utformad sammanfattning av utredningens arbete. En översikt över barnens situation kommer även att ges genom den utredning som nyligen tillsatts för att förstärka barnens rättsliga ställning. I viss utsträckning är således motionärernas önskemål redan tillgodosett. En övergripande kartläggning i enlighet med vad motionärerna yrkar skulle naturligtvis i och för sig vara av intresse. Det ligger emellertid i sakens natur att en sådan

SoU 1976/77:23

kartläggning fort mister sin aktualitet genom den snabba utveckling som sker på olika områden. Syftet med kartläggningen, nämligen att få en korrekt överblick över situationen, går därigenom mycket snart förlorat. Utskottet anser därför med hänsyn till bl. a. de resurser som skulle behövas för en sådan utredning att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionen i här aktuellt avseende.

De barn- och ungdomsproblem som uppkommer inom olika sektorer av samhällslivet är av mycket varierande natur. Enligt utskottets mening måste de lösas utifrån de skiftande förhållanden som finns på olika områden. Problemen bör angripas efter hand och i de sammanhang som de uppstår. Utskottet anser därför att riksdagen inte bör ta något initiativ i anledning av motionsyrkandet om ett samlat program för samhällets barn- och ungdomspolitik. Med hänsyn till det ovan anförda avstyrker utskottet motionen 1976/77:718.

Pensionärernas levnadssituation tas upp av herr Werner m. fl. (vpk) i motionen 1976/77:1305. Motionärerna vill att en parlamentarisk arbetsgrupp skall tillsättas och att denna på grundval av pensionärsundersökningens betänkande, som väntas vid halvårsskiftet, skall utarbeta riktlinjer för en politik som syftar till att ge pensionärerna möjlighet att leva ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra.

1 motionen 1976/77:1103 av fru Jonäng (c) hemställs om en utredning av frågan om att införa hyreskontrakt för de på ålderdomshemmen boende. Motionären framhåller att dessa pensionärer måste ha samma rättsskydd och trygghet som andra grupper i samhället och att därför även de bör ha hyreskontrakt till sin bostad.

Socialutredningen har i sitt principbetänkande angivit de allmänna riktlinjerna för utformningen av de sociala tjänsterna för äldre. Samhällets insatser bör enligt utredningen vägledas av självbestämmande och normalisering och formas under aktiv medverkan från de äldre själva och deras organisationer. Normaliseringsprincipen innebär att man söker förbättra möjligheterna för pensionärer att bo i en normal miljö. Vidare bör de äldre ges förutsättningar för meningsfull aktivitet och deras behov och förutsättningar beaktas i samhällsplaneringen.

Såväl socialutredningen som pensionärsundersökningen kommer att inom kort slutföra sitt arbete. Därvid kommer pensionärernas sociala situation i olika avseenden att belysas och förslag att läggas fram angående framtida sociala åtgärder för de äldre. Då beslut angående vilka åtgärder som bör vidtas på grundval av resultaten av utredningarnas arbete bör anstå tills dessa föreligger bör motionen 1976/77:1305 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad avser de äldres kollektiva boende har utvecklingen under senare tid gått från den traditionella vården på ålderdomshem i riktning mot ökat boende i servicehus. Det kan förutsättas att utvecklingen från institutionsvård mot andra boendeformer kommer att fortgå och att antalet pensionärer

SoU 1976/77:23

på ålderdomshem i framtiden kommer att minska betydligt. Både socialutredningen och pensionärsundersökningen kommer att behandla pensionärernas boendesituation i sina betänkanden. I avvaktan på den redovisning och de förslag som därvid framkommer finns det inte någon anledning för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionen 1976/77:1103.

Herr Åkerlind (m)och fru Hedvall (m) hemställer i motionen 1976/77:1120 om en översyn av reglerna beträffande statlig ersättning till kommunernas kostnader för utgiven socialhjälp till utlänningar under den tid utredning pågår om vederbörandes rätt att godtas som flykting. Motionärerna påpekar att om utlänning genom beslut av vederbörande myndighet betraktas som flykting kommun kan få vederlag för utgivet försörjningsbidrag genom statsmedel. Om beslutet däremot blir att utlänning inte anses ha status som flykting ersätts ej kommunen för gjorda utlägg. Motionärerna anser att det vore naturligt att de merkostnader för socialhjälp som drabbar enskild kommun skall ersättas av statsmedel även i de fall då utlänning som åsamkat kostnaderna efter utredning ej visar sig uppfylla de krav som ställs för att betraktas som flykting.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer frågan om statsbidrag till kommunerna för utgiven socialhjälp att behandlas utförligt i socialutredningens slutbetänkande, och utredningens ställningstaganden i detta avseende kommer att beröra även den mer begränsade fråga som motionärerna tar upp. Med hänsyn till det anförda anser utskottet inte att det finns anledning för riksdagen att vidta någon åtgärd i frågan. Utskottet avstyrker därför motionen 1976/77:1120.

I motionen 1976/77:953 av fru Backberger m. fl. (vpk) hemställs om en kartläggning av de prostituerades ekonomiska och sociala situation och vidare att regeringen snarast tar initiativ till en allmän undersökning om sambandet mellan den ekonomiska brottsligheten och bl. a. prostitutionen på motsvarande sätt som skett i rapporten Svarta affärer, avseende Malmö.

Regeringen har den 3 februari 1977 mot bakgrund av bl. a. vad socialutskottet anfört i betänkandet SoU 1976/77:7 om vissa socialvårdsfrågor m. m. beslutat tillsätta en utredning om prostitutionen m. m. Utredningen skall kartlägga problemen kring prostitutionen och även belysa de bakomliggande orsakerna till denna. I direktiven betonas angelägenheten av att man får barn- och ungdomsprostitutionens omfattning och karaktär kartlagd och att sambandet mellan narkotikamissbruk och prostitution klarläggs. Utredningen skall även göra en utvärdering av lagstiftningen rörande formerna för offentlig pornografisk föreställning samt en kartläggning av verksamheten vid sexklubbarna. I sammanhanget bör också nämnas att som en följd av den starka kritiken mot sexualbrottsutredningen både vid remissbehandlingen och i den allmänna debatten regeringen har tillsatt en utredning som skall göra en förnyad översyn av sedlighetsbrotten. Denna utredning skall bl. a. se över bestämmelserna om koppleri och förförelse av ungdom och beträffande dessa frågor arbeta i nära samverkan med ut -

SoU 1976/77:23

redningen om prostitutionen. Sambandet mellan den ekonomiska brottsligheten och prostitutionen m. m. uppmärksammas i olika sammanhang, bl. a. genom en arbetsgrupp inom rikspolisstyrelsen som har till uppgift att undersöka hur man skall kunna förbättra polisens insatser mot den organiserade ekonomiska brottsligheten. Vidare planeras en utredning av Stockholms kommun om åtgärder som motverkar social utslagning orsakad av olämpliga ungdomsmiljöer och ekonomisk brottslighet.

Genom den nyligen beslutade utredningen om prostitutionen har motionärernas önskemål om en kartläggning av de prostituerades ekonomiska och sociala situation tillgodosetts. Det måste förutsättas att utredningen i sitt arbete kommer in på frågan om vilka ekonomiska intressen som styr prostitutionen och verksamheten vid sexklubbarna. Med hänsyn härtill och till den övriga utredningsverksamhet som pågår eller planeras beträffande den ekonomiska brottsligheten och sambandet mellan denna och bl. a. prostitutionen anser utskottet att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd i detta avseende. Utskottet avstyrker således motionen 1976/77:953.

Utskottet hemställer

1. beträffande en ny inriktning av socialpolitiken, m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:272,

2. beträffande en kartläggning av barn- och ungdomsproblemen, m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:718,

3. beträffande en kartläggning av de prostituerades ekonomiska och sociala situation, m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:953,

4. beträffande socialvårdens framtida utformning att riksdagen avslår motionen 1976/77:1097,

5. beträffande hyreskontrakt för boende på ålderdomshem att riksdagen avslår motionen 1976/77:1103,

6. beträffande statlig ersättning i vissa fall till kommunerna för socialhjälp till utlänningar att riksdagen avslår motionen 1976/77:1120,

7. beträffande åtgärder för att förbättra ålderspensionärernas sociala situation att riksdagen avslår motionen 1976/77:1305.

Stockholm den 22 mars 1977

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Larsson i Öskevik (c), Svensson i Kungälv (s), fröken Andersson (c), fru Skantz (s), herrar Johnsson i Blentarp (s), Nordberg (s), Leuchovius (m), Nilsson i Växjö (s), fru Wigenfeldt (c), herr Signell (s), fru Swartz (fp)*, herr Hörnlund (c)* och fröken Littmarck (m)*.

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

SoU 1976/77:23

10 Reservation

beträffande socialvårdens framtida utformning (punkten 4 i hemställan) av herrar Karlsson i Huskvarna, Svensson i Kungälv, fru Skantz, herrar Johnsson i Blentarp, Nordberg, Nilsson i Växjö och Signell (samtliga s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 5 som börjar med "Hela den” och slutar på s. 6 med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

De grundläggande värderingar som socialdemokratin lagt fast för socialpolitiken kan sammanfattas i orden jämlikhet, trygghet, solidaritet och demokrati. Dessa politiska målsättningar har också väglett socialutredningens majoritet i det omfattande utredningsarbetet med en ny socialvårdslagstiftning som redovisades i utredningens principbetänkande. En politik med dessa utgångspunkter tar bestämt avstånd från den konservativa syn på socialpolitiken som ser människans sociala svårigheter i huvudsak förorsakade av individuella brister.

En ny, friare och generösare syn måste i fortsättningen prägla socialvården. 1 dag är det främst de ekonomiskt svaga som hamnar i den nuvarande tvångsvården inom alkoholistvården med dåligt vårdresultat som följd. Vården av alkoholskadade i exempelvis andra samhällsgrupper sker nästan uteslutande under frivilliga former.

Sedan mitten av 1960-talet har antalet intagna med stöd av tvångsåtgärder minskat kraftigt medan de frivilliga intagningarna ökat. Socialutredningen föreslog i sitt principbetänkande att tvångsåtgärderna borde minskas ytterligare men ville ha kvar möjligheterna till tvångsomhändertagande.

Ett "antal remissinstanser, bl. a. socialarbetarnas organisationer, hade invändningar mot förslaget och framhöll att tvångsmöjligheterna skulle förhindra en förnyelse av socialvården.

Den socialdemokratiska regeringen uppdrog därför åt socialutredningen att utarbeta ett annat förslag i denna fråga utan tvångsvård av vuxna alkoholmissbrukare inom sociallagstiftningen. Socialutredningen har sedan arbetat på en sådan lösning med sikte på att inga tvångsbestämmelser skall finnas inom den sociala lagstiftningen.

Socialministern i den nya regeringen begärde emellertid ett alternativt förslag av utredningen, innebärande att tvångsåtgärder även i framtiden skall finnas kvar inom socialvården.

Om man behåller tvångsbestämmelser inom sociallagstiftningen betyder det att man håller kvar en klassinriktad, tvångsmässig anstaltsvård. Samtidigt bedriver man en frivillig vård i helt andra former för ekonomiskt och socialt välbeställda. Det har uttalats att alkoholskadade människor skulle komma att fara illa och vanvårdas, om man tar bort socialvårdens möjligheter till tvångsingripanden. Då bortser man emellertid från att möjligheter till omhändertaganden i andra former finns för både alkohol- och narkotikamissbrukare genom lagstiftningen på sjukvårdsområdet. Och man bortser också från att sådan politik med tvångsregler i sociallagstiftningen skulle bli ett

SoU 1976/77:23

avgörande hinder för nya utvecklingsmöjligheter för socialvården. Grundtanken med en socialvård präglad av frihet och frivillighet i behandlingen är att de sociala organen kommer att mötas av ett ökat förtroende då det sociala tvånget i vad gäller vuxna missbrukare slopas. Många positiva erfarenheter från den frivilliga narkomanvården bestyrker detta.

Enligt vår mening måste en ny socialvårdslag bygga på frihet och inte på tvång i detta avseende.

Den kommande propositionen med anledning av socialvårdsutredningens betänkande måste enligt utskottets mening grundas på dessa principer.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 1976/77:1097 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande socialvårdens framtida utformning att riksdagen med anledning av motionen 1976/77:1097 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.