Med anledning av motioner om vissa frågor rörande psykiskt utvecklingsstörda
SoU 1976/77:27
Socialutskottets betänkande 1976/77:27
med anledning av motioner om vissa frågor rörande psykiskt utvecklingsstörda Motionerna I
motionen 1976/77:42 av herr Börjesson i Falköping (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen ges i uppdrag att ta initiativ för tillskapandet av vårdinstitutioner för utvecklingsstörda, liknande den verksamhet som bedrivs i Vidaråsen i Norge.
I motionen 1976/77:138 av herr Nyquist m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om bestämmelser för personaltätheten inom särskolan samt formerna för beviljande av statsbidrag till elevassistenter.
I motionen 1976/77:713 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning som syftar till att undersöka möjligheterna av att överflytta huvudmannaskapet för undervisning av utvecklingsstörda barn från landstingskommunerna till primärkommunerna.
1 motionen 1976/77:717 av herr Karlsson i Malung (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en omprövning av huvudmannaskapet för undervisningen av utvecklingsstörda barn från landstingskommunerna till primärkommunerna.
Gällande bestämmelser m. m.
Socialutskottet har i betänkandet SoU 1976/77:8 lämnat en utförlig redogörelse för omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Utskottet hänvisar till detta betänkande såvitt avser bestämmelser om vård och undervisning av vissa psykiskt utvecklingsstörda samt beträffande huvudmannaskapet för omsorgsverksamheten och tillsynen över densamma. Sedan betänkandet avgavs har regeringen i propositionen 1976/77:100 bilaga 8 (s. 191-195) föreslagit att särskoleorganisationen fr. o. m. den 1 juli 1977 byggs ut så att undervisningsbehovet täcks för psykiskt utvecklingsstörda skolpliktiga barn och ungdomar med tilläggshandikapp beträffande syn, hörsel och tal. Landsting och kommuner som inte hör till landsting skall från denna tidpunkt få ett klart ansvar för undervisning i särskola av dessa barn och ungdomar. Undervisningen skall ske regionvis i samarbete mellan landstingen i likhet med vad som gäller för motsvarande verksamhet i specialskola. Riksdagen har godkänt regeringens förslag (SoU 1976/77:25 p. 43, rskr 1976/77:200).
1 Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 27
SoU 1976/77:27
2 Tidigare riksdagsbehandling
Motioner med yrkande att frågan om överförande av huvudmannaskapet för undervisningen av de psykiskt utvecklingsstörda från landstingskommunerna till primärkommunerna skulle bli föremål för utredning har behandlats av utskottet åren 1972 och 1975. Motionerna har på hemställan av utskottet avslagits av riksdagen.
I betänkandet SoU 1972:45 framhöll utskottet att en förutsättningslös utredning på området så småningom kunde visa sig motiverad. En sådan utredning borde dock inte komma till stånd förrän omsorgslagen varit i kraft i åtminstone ytterligare några år. Utskottet framhöll att en viss stabilisering av bl. a. skolverksamheten i de nya kommunerna behövdes efter den senaste kommunreformen innan frågan om att lägga ytterligare förpliktelser på skolmyndigheterna borde tas upp. Vidare var det enligt utskottets mening också av värde att den pågående integrationen mellan det allmänna skolväsendet och särskolan fick fortgå genom frivillig samverkan mellan landstingen och primärkommunerna. Härigenom kunde erfarenheter vinnas av olika samverkansformer och dessa kunde bli av betydelse vid en framtida översyn på området.
I betänkandet SoU 1975/76:5 uttalade utskottet att en översyn av hela omsorgslagstiftningen torde bli aktuell inom en inte alltför avlägsen framtid. Beträffande frågan om huvudmannaskapet för undervisningen av de psykiskt utvecklingsstörda hänvisade utskottet till att utredningen om skolan, staten och kommunerna (SKK) framlagt betänkandet (SoU 1975:6) Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan, och att remissbehandlingen av betänkandet nyligen avslutats.
Utskottet
Frågan om en översyn av omsorgslagen har vid flera tillfällen under senare år diskuterats av riksdagen (SoU 1974:33, 1975/76:5 och 1976/77:8). Utskottet har i av riksdagen godkända betänkanden år 1974 och 1975 framhållit att frågan om en sådan översyn på grundval av de erfarenheter som vunnits under lagens tillämpningstid - lagen trädde i kraft den 1 juli 1968 - torde bli aktuella inom en inte alltför avlägsen framtid. Utskottet har vidare uttalat (SoU 1975/76:5) att i samband med översynen en kartläggning av läget rörande omsorgerna borde ske, särskilt då det gäller det kvalitativa innehållet i omsorgerna. Vidare har framhållits att man under utredningsarbetet borde pröva frågan om de psykiskt utvecklingsstördas ekonomiska självständighet lika väl som andra frågor av betydelse för handikappgruppens normalisering och integrering. I betänkandet SoU 1976/77:8 har anförts att en viktig utredningsuppgift är att beakta behovet av rättssäkerhetsgarantier för de psykiskt utvecklingsstörda.
I direktiven för hälso- och sjukvårdsutredningen, som tillkallades i
SoU 1976/77:27
slutet av år 1975, anges bl. a. att utredningen också skall pröva frågan om den framtida lagstiftningens utformning när det gäller omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda. Några särskilda riktlinjer för utredningsarbetet i denna del har inte angetts.
Enligt vad utskottet erfarit avser socialministern att inhämta regeringens medgivande att tillsätta en särskild parlamentarisk utredning beträffande omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda m. m. Han kommer därvid också att föreslå, att det uppdrag beträffande omsorgsverksamheten som ingår i direktiven för hälso- och sjukvårdsutredningen förs över till den nya utredningen. Direktiv för denna utredning avses bli fastställda under maj månad. En diskussionspromemoria angående omsorgslagstiftningen, som upprättats inom socialdepartementet, har remitterats till bl. a. Föreningen för utvecklingsstörda barn (FUB) och landstingskommunernas omsorgsstyrelser för att synpunkter av värde för direktivens utformning skall erhållas. Remisstiden går ut den 10 maj. Promemorian innehåller bl. a. följande.
På grundval av de erfarenheter som gjorts under omsorgslagens tilllämpningstid bör det prövas vilka särskilda lagbestämmelser som krävs för att i fortsättningen trygga psykiskt utvecklingsstördas rätt till en adekvat samhällsservice och hur dessa bestämmelser bör utformas. Utredningen bör ta fasta på och understödja den utveckling som sker mot ökad integrering och normalisering, bl. a. ökat eget boende, gruppboende, dagcenterverksamhet och fritidsaktiviteter. Utgångspunkten för vård av vuxna utvecklingsstörda bör vara att denna ges i mindre enheter inom landstinget på hemorten. Specialsjukhusen bör sålunda på sikt kunna avskaffas. Frågan om ett primärkommunalt huvudmannaskap för särskolan bör vidare prövas av utredningen. Om denna finnér att en ändring av huvudmannaskapet är motiverad bör även övervägas hur en organisationsmässig integrering mellan särskolan och övriga skolformer och en förenkling av gällande regleringar kan åstadkommas. Utredningen bör särskilt pröva om förskoleverksamheten bör ha ett primärkommunalt huvudmannaskap. Inom ramen för utredningens arbete bör även tas upp den av riksdagen (SoU 1976/77:8, rskr 1976/77:9) aktualiserade frågan om behandling och undervisning av psykotiska barn, eftersom åtskilliga av dessa barn finns inom omsorgsvården och i särskolan.
Med hänsyn till de omfattande uppgifter som ankommer på hälsooch sjukvårdsutredningen anser utskottet att det kan vara en fördel att en särskild parlamentarisk utredning tillsätts beträffande omsorger om de psykiskt utvecklingsstörda. Den av socialministern valda metoden att inhämta synpunkter från berörda myndigheter och organisationer innan direktiven slutligt utformas är enligt utskottets mening ägnad att leda till att utredningsarbetet kan koncentreras på de reformbehov som erfarenhetsmässigt framträtt under den tid den nuvarande omsorgslagen funnits. Eftersom utskottet har att ta ställning till framtida förslag från
Soll 1976/77:27
regeringen med anledning av utredningens arbete, anser sig utskottet - utöver vad som innefattas i den följande framställningen och i tidigare sammanhang gjorda ställningstaganden - inte böra göra några uttalanden som skulle kunna binda eller styra utredningens arbete.
I motionerna 1976/77:713 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) och 1976/77:717 av herr Karlsson i Malung (s) tar motionärerna upp frågan om en omprövning av huvudmannaskapet för den del av omsorgerna om de psykiskt utvecklingsstörda som gäller undervisningen. Motionärerna framhåller att den allmänna målsättningen för alla omsorger om utvecklingsstörda är normaliseringsprincipen, och som ett led i denna bör utvecklingsstörda barn underställas samma skolorganisation som övriga barn.
Den av motionärerna aktualiserade frågan har tidigare vid flera tillfällen behandlats av utskottet. År 1972 uttalade utskottet (SoU 1972:45) att en förutsättningslös utredning så småningom kunde visa sig motiverad men att en utredning i vart fall inte borde komma till stånd förrän omsorgslagen varit i kraft i åtminstone ytterligare några år. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en utredning av frågan nu bör komma till stånd. Av den ovan redovisade diskussionspromemorian - som framlagts sedan motionerna väckts och som skall ligga till grund för direktiven för den kommande utredningen - framgår att avsikten är att utredningen skall pröva frågan om det är motiverat att flytta över huvudmannaskapet för undervisning av psykiskt utvecklingsstörda barn från landstingskommunerna till primärkommunerna. Med hänsyn härtill anser sig utskottet kunna utgå från att motionernas syfte kommer att tillgodoses utan någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker således motionerna 1976/77:713 och 1976/77:717.
Herr Nyquist m. fl. (s) hemställer i motionen 1976/77:138 om förslag till bestämmelser för personaltätheten inom särskolan samt till formerna för beviljande av statsbidrag till elevassistenter. Motionärerna framhåller att elevassistenttjänster finns inrättade i de flesta av särskolorna men i varierande omfattning. Standarden på såväl undervisningen som därmed sammanhängande vård skulle förbättras om fler assistenttjänster inrättades. Motionärerna anser vidare att det vore rimligt att statsbidrag beviljades till elevassistenter, då dessa är en förutsättning för att det pedagogiska arbetet skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt i särskolan.
Skolöverstyrelsen är tillsynsmyndighet för särskoleorganisationen och landstingskommunerna eller, om primärkommun inte tillhör landstingskommun, primärkommunen har det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Sådana normer för personaltäthet inom särskolan, som motionärerna vill att tillsynsmyndigheten skall utfärda, skulle innebära bl. a. ökat ekonomiskt åtagande för de kommuner som inte redan har föreskrivet antal elevassistenter. Motionärerna anser att denna fråga bör lösas på så sätt att
SoU 1976/77:27
statsbidrag beviljas till elevassistenter. Utskottet vill med anledning härav framhålla att frågan om kostnadsfördelningen mellan staten å ena sidan och primärkommuner och landstingskommuner å den andra sidan behandlas av 1976 års kommunalekonomiska utredning (Fi 1976:06), som enligt sina direktiv skall slutföra sitt arbete före utgången av november månad. Med hänsyn därtill och till den övergripande utredningen om omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda som snart skall tillsättas av regeringen anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionen 1976/77:138.
Herr Börjesson i Falköping (c) vill i motionen 1976/77:42 att socialstyrelsen skall ta initiativ för att få till stånd vårdinstitutioner för psykiskt utvecklingsstörda i likhet med den verksamhet som bedrivs i Vidaråsen i Norge. Man har där tillskapat en by med ca 55 platser för vuxna utvecklingsstörda. Dessa bor i 6-8 småhus, vartdera med egen föreståndare. Byborna vistas där i familjegemenskap och under fria former. De medverkar aktivt i olika arbetsinsatser efter vars och ens fallenhet och Förmåga. Många av dem har tidigare vistats på mentalsjukhus och inte haft någon möjlighet att lämna detta.
Sedan omsorgslagen trädde i kraft vid halvårsskiftet 1968, har utvecklingen i allt högre grad gått i riktning mot integration och normalisering beträffande såväl undervisning som boende Förde utvecklingsstörda. Detta har inneburit att boendet på institutioner minskat markant till Förmån för boende i Föräldrahem, egen bostad och på inackorderingshem (se SoU 1976/77:8 s. 3). I enlighet med de allmänna principer som gäller beträffande omsorger om psykiskt utvecklingsstörda bör utvecklingsstörda som kan lämna de vanliga institutionerna och kan delta i en bygemenskap av den typ som Finns i Vidaråsen inte behandlas som en särgrupp utan i stället integreras i det normala samhällslivet. Utskottet avstyrker därför motionen 1976/77:42.
Utskottet hemställer
1. beträffande tillskapandet av vissa vårdinstitutioner För psykiskt utvecklingsstörda att riksdagen avslår motionen 1976/77:42,
2. beträffande bestämmelser För personaltäthet inom särskolan m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:138,
3. beträffande huvudmannaskapet För undervisningen av psykiskt utvecklingsstörda barn att riksdagen avslår motionerna 1976/77:713 och 1976/77:717.
Stockholm den 14 april 1977
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
SoU 1976/77:27
6 Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Larsson i Öskevik (c), Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s), fröken Andersson (c), herrar Johnsson i Blentarp (s), Bengtsson i Göteborg (c), Nordberg (s). Nilsson i Växjö (s), fru Wigenfeldt (c), herrar Signell (s), Biörck i Värmdö (m), fru Mårtensson (s) och fru Håkansson (fp).
GOTAB 53208 Stockholm 1977