Med anledning av motioner om omlokalisering till Umeå av statens bakteriologiska laboratoriums produktionsavdelning
SoU 1976/77:31
Socialutskottets betänkande 1976/77:31
med anledning av motioner om omlokalisering till Umeå av statens bakteriologiska laboratoriums produktionsavdelning
Motionerna
I motionen 1976/77:269 av herr Nygren m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att statens bakteriologiska laboratoriums (SBL) produktionsavdelning omlokaliseras till Umeå.
I motionen 1976/77:474 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att utredningen om förläggning till Umeå av SBL:s produktionsavdelning i samverkan med K.ABI slutförs och att regeringen därefter prövar frågan om lokalisering till Umeå av SBL:s produktionsavdelning, eventuellt i samverkan med KABI.
I motiveringarna i motionerna erinras om behandlingen i utredningssammanhang m. m. av frågan om omlokalisering till Umeå av till en början en större del av verksamheten vid SBL och sedermera av enbart SBL.s produktionsavdelning samt om ett uttalande i årets budgetproposition av statsrådet Troedsson om att regeringen avser att pröva möjligheterna att SBL:s verksamhet i sin helhet skall vara kvar i Stockholmsområdet. En närmare redogörelse för detta utredningsarbete m. m. lämnas i ett följande avsnitt (s. 3 och 4).
Motionärerna framhåller att regionalpolitiska samt forsknings- och utbildningspolitiska skäl talar för att SBL:s produktionsavdelning omlokaliseras till Umeå. Det påpekas att det ursprungligen förutsattes att statliga verksamheter med 1 270 arbetstillfällen skulle bli lokaliserade till Umeå men att det slutliga resultatet av omlokaliseringarna torde bli att Umeå erhåller drygt 400 arbetstillfällen. Motionärerna framhåller betydelsen för forskningsmiljön i anknytning till Umeå universitet av att SBL:s produktionsavdelning flyttas till Umeå.
Utskottet har under beredningen av ärendet uppvaktats av företrädare för Västerbottens läns landsting, Umeå kommun och universitetet i Umeå samt företrädare för personalorganisationerna vid SBL. Vidare har utskottet gjort ett studiebesök i SBL:s anläggningar.
Statens bakteriologiska laboratoriums uppgifter och organisation m. m.
Enligt 2 $ instruktionen (1965:786) för statens bakteriologiska laboratorium (SBL) har laboratoriet till uppgift att inom humanmedicinens mikrobiologiska och epidemiologiska områden utföra praktiskt-vetenskapliga undersök 1
Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 31
SoU 1976/77:31
ningar, framställa och tillhandahålla sera, ympämnen och andra bakteriologiska preparat, följa det epidemiologiska läget och vidta eller föreslå erforderliga åtgärder, bedriva vetenskaplig forskning samt undervisning och utbildning.
SBL kan sammanfattningsvis sägas vara landets centrala anstalt för epidemiologiskt befolkningsskydd.
Den dominerande uppgiften är att förebygga och bekämpa infektionssjukdomar. I detta syfte utför laboratoriet diagnostiska undersökningar, framställer och tillhandahåller bakteriologiska preparat samt övervakar läget i landet beträffande epidemiska och andra smittsamma sjukdomar. I fråga om diagnostiska undersökningar verkar SBL som centrallaboratorium för enhetlighet och säkerhet vid sådana undersökningar i landet. En speciell uppgift för SBL är att upprätthålla civil och militär beredskap mot epidemier.
SBL leds av en styrelse. Chef för laboratoriet är en föreståndare. Laboratoriet är organiserat på åtta avdelningar. Dessa är bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, immunologiska avdelningen, produktionsavdelningen, epidemiologiska avdelningen, kemiska avdelningen, tekniska avdelningen och ekonomiavdelningen. Därutöver finns en parasitologisk sektion. Antalet tjänster under budgetåret 1976/77 vid nämnda enheter uppgår till 593. Inberäknat 8,5 tjänster för föreståndaren och vid föreståndarens kansli uppgår totalantalet tjänster till 601,5.
Den huvudsakliga inriktningen av verksamheten vid de olika avdelningarna m. m. anges nedan.
De bakteriologiska, virologiska, immunologiska och epidemiologiska avdelningarna, produktionsavdelningen och parasitologiska sektionen är fackavdelningar. De kemiska och tekniska avdelningarna och ekonomiavdelningarna är serviceavdelningar åt fackverksamheten.
Bakteriologiska, virologiska och immunologiska avdelningarna (110, 52 resp. 36 tjänster) svarar var och en inom sitt verksamhetsområde främst för diagnostik och centrallaboratorieuppgifter.
Produktionsavdelningen (102 tjänster) svarar främst för framställning av bakteriologiska preparat (vacciner, immunglobuliner m. m.).
Epidemiologiska avdelningen (13 tjänster) har hand om epidemibekämpning och i anslutning därtill rapportering, rådgivning och information.
Parasitologiska sektionen (9,5 tjänster) utför undersökningar inom sitt område. Med hänsyn till att den parasitologiska verksamheten inom SBL är relativt ny avser sektionens arbete till stor del att etablera serologiska diagnostiska metoder inom parasitologin.
Kemiska avdelningen (49,5 tjänster) utför analytiska, preparativa och fysikaliskt kemiska arbeten. Avdelningen svarar vidare för substratframställning.
Tekniska avdelningen (70 tjänster) har hand om teknisk service, drifts- och underhållsfrågor m. m.
SoU 1976/77:31
3 Ekonomiavdelningen (151 tjänster) har hand om frågor avseende personal, ekonomi, intendentur, djurhållning m. m.
De sex fackavdelningama och kemiska avdelningen bedriver vidare forsknings- och utvecklingsverksamhet inom sina områden.
Karolinska institutets institutioner för virologi och immunologi är förlagda till SBL och utnyttjar SBL:s service.
SBL disponerar f. n. särskilda lokaler i Solna. Lokalytan uppgår till ca 14 200 m2 som är fördelade på flera specialiserade byggnader. Ca 750 m2 avser lokaler för Karolinska institutets virologiska och immunologiska institutioner.
Utredningsarbete i fråga om omlokalisering av SBL m. m.
Delegationen för lokalisering av statlig verksamhet behandlade i sin år 1972 till chefen för finansdepartementet avgivna slutrapport (SOU 1972:55) Decentralisering av statlig verksamhet-ett led i regionalpolitiken, del 2,bl. a. frågan om omlokalisering av SBL. Delegationen anförde bl. a. att inga avgörande hinder visats mot en omlokalisering av SBL och förordade med hänsyn härtill att laboratoriet omlokaliserades till Umeå. Delegationen anförde vidare att omlokaliseringen av en så stor och komplicerad institution som SBL krävde en omfattande planering och sannolikt måste genomföras successivt under flera år. Med hänsyn till de komplicerade förhållandena vid en omlokalisering av SBL - bl. a. krav på att tillgodose den bakteriologiska och virologiska servicen i Stockholmsområdet, att ordna en samverkan med landstingsorganen i mottagningsregionen samt att trygga en oavbruten verksamhet vid SBL - förordade delegationen emellertid att formerna för SBL:s omlokalisering skulle utredas genom särskilda sakkunniga (s. 91 och 162).
Efter remissbehandling presenterades delegationens förslag för riksdagen i prop. 1973:55. Föredragande departementschefen anförde (s. 106) beträffande SBL - för vilken myndighet endast ca 400 befattningar skulle vara aktuella vid en omlokalisering med hänsyn till att vissa av SBL:s arbetsuppgifter närmast hade en lokal inriktning på Stockholmsområdet - att regionalpolitiska motiv talade för en omlokalisering av SBL till Umeå men att remissbehandlingen bekräftat att en förflyttning av SBL var förenad med särskilda problem. På grund härav, anfördes det vidare, hade särskilda sakkunniga tillkallats med uppdrag att utreda de närmare förutsättningarna samt formerna för en omlokalisering till Umeå. Resultatet av den nya utredningen borde enligt föredragande departementschefen avvaktas innan slutlig ställning togs till laboratoriets lokalisering.
På förslag av inrikesutskottet i betänkandet InU 1973:22 biföll riksdagen regeringens förslag beträffande SBL. Utskottet anförde (s. 19) att det instämde i uppfattningen att ytterligare överväganden om SBL:s lokalisering
Soli 1976/77:31
var nödvändiga och hade därför inte något att erinra mot att en särskild utredning tillsatts. Utskottet förutsatte att frågan på nytt skulle komma att redovisas för riksdagen oavsett vilket resultat som utredningsarbetet ledde fram till.
De sakkunniga, som antog benämningen Utredningen angående lokalisering av SBL, avlämnade i juni 1975 till chefen för socialdepartementet betänkandet (Ds S 1975:5) Förutsättningarna för en flyttning av statens bakteriologiska laboratorium till Umeå. De sakkunniga behandlade var för sig SBL:s huvudfunktioner - diagnostik, preparatförsörjning och epidemiologisk övervakning. De sakkunniga ansåg (s. 128-130) att vissa grundläggande medicinska förutsättningar saknades för att kvalitativt och kvantitativt upprätthålla SBL:s riksfunktioner på nuvarande nivå efter en flyttning till Umeå och förordade därför att den diagnostiska verksamheten inte skulle flyttas till Umeå. Med hänsyn till sambandet mellan den diagnostiska verksamheten och den epidemiologiska verksamheten ansåg de sakkunniga att inte heller den epidemiologiska verksamheten borde flyttas till Umeå. De sakkunniga fann däremot att en flyttning av egentillverkningen av vaccin m. m. (produktionsavdelningen) var möjlig under vissa förutsättningar. Det totala antal arbetstillfällen som skulle skapas vid en utlokalisering av produktionen till Umeå beräknades till 160, varav tre nya i Solna, 67 nya i Umeå samt 90 överflyttade från Solna.
Socialdepartementet inhämtade yttranden över de sakkunnigas betänkande från ett 25-tal remissinstanser. Huvuddelen av remissinstanserna instämde i de sakkunnigas mening att den diagnostiska och den epidemiologiska verksamheten vid SBL inte borde flyttas till Umeå. När det gällde produktionsavdelningens lokalisering var meningarna delade. I remissvaren kunde fem alternativ urskiljas, nämligen (1) produktionsavdelningen (ev. tillsammans med SBL i övrigt eller delar därav) flyttas till Umeå, (2) produktionsavdelningen kvarblir i Solna, (3) produktionsavdelningen integreras med AB Rabi, (4) produktionsavdelningen integreras med statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt (5) produktionsavdelningen lokaliseras till annan ort.
Regeringen tillkallade år 1976 utredningen (S 1976:04) om samordning av viss produktion vid statens bakteriologiska laboratorium med AB Kabis verksamhet med uppdrag att utreda frågan om sådan samordning. Utredningen har inte slutfört sitt uppdrag.
I prop. 1976/77:100 (budgetpropositionen) bil. 8 (s. 89) har statsrådet Troedsson i korthet redogjort för lokaliseringsfrågan beträffande SBL samt anfört att med hänsyn till de kostnadsmässiga konsekvenserna av ovannämnda sakkunnigas förslag och de kritiska synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen av detsamma avser regeringen att pröva möjligheterna att SBL:s verksamhet i sin helhet skall vara kvar i Stockholmsområdet.
SoU 1976/77:31
5 Statsrådet har vidare anfört att före ett ställningstagande i frågan bör bl. a. organisationsformen för vissa delar av verksamheten övervägas ytterligare och att frågan om eventuell ersättningsetablering i Umeå samtidigt kommer att övervägas.
Utskottet
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är landets centrala anstalt för epidemiologiskt befolkningsskydd. Huvuduppgifterna för SBL är att utföra diagnostiska undersökningar, att framställa och tillhandahålla bakteriologiska preparat (vacciner, immunglobuliner m. fl.) samt att övervaka läget i landet beträffande epidemiska och smittsamma sjukdomar. Härjämte har SBL till uppgift att upprätthålla civil och militär beredskap mot epidemier. SBL är organiserat på åtta avdelningar, däribland en produktionsavdelning. Antalet tjänster uppgår till ca 600. SBL är förlagt till Huvudstaområdet i Solna.
Delegationen för lokalisering av statlig verksamhet förordade i sin slutrapport, betänkandet (SOU 1972:55) Decentralisering av statlig verksamhet - ett led i regionalpolitiken, del 2, att SBL skulle omlokaliseras till Umeå. Valet av denna utlokaliseringsort hade skett ur regionalpolitiska synpunkter och med beaktande av SBL:s behov av närhet till medicinsk fakultet. Med hänsyn till de komplicerade förhållandena vid en omlokalisering av SBL förordade delegationen emellertid att formerna för SBL:s omlokalisering skulle utredas genom särskilda sakkunniga.
På grundval av förslag i delegationens slutrapport framlades i prop. 1973:55 förslag till en andra etapp av omlokaliseringen av statlig verksamhet. Då det gällde SBL konstaterades i propositionen att vissa delar av SBL:s verksamhet hade en närmast lokal anknytning till Stockholmsområdet och att en omlokalisering av SBL därför skulle komma att bli aktuell för endast ca 400 befattningshavare. Det anfördes vidare bl. a. att regionalpolitiska motiv talade för en omlokalisering av SBL till Umeå men att remissbehandlingen av delegationens förslag bekräftat att en förflyttning av SBL var förenad med särskilda problem. På grund härav, anfördes det vidare, hade särskilda sakkunniga tillkallats med uppdrag att utreda de närmare förutsättningarna samt formerna för en omlokalisering till Umeå. Resultatet av den nya utredningen borde enligt föredragande departementschefen avvaktas innan slutlig ställning togs till laboratoriets lokalisering. Riksdagen biföll på förslag av inrikesutskottet (InU 1973:22) regeringens förslag. Utskottet anförde att utskottet instämde i uppfattningen att ytterligare överväganden om SBL:s lokalisering var nödvändiga och hade därför inte något att erinra mot att en särskild utredning tillsatts. Utskottet förutsatte att frågan på nytt skulle komma att redovisas för riksdagen oavsett vilket resultat som utredningsarbetet ledde fram till.
De angivna sakkunniga - utredningen angående lokalisering av SBL -
SoU 1976/77:31
avlämnade i juni 1975 till chefen för socialdepartementet betänkandet (Ds S 1975:5) Förutsättningarna för en flyttning av statens bakteriologiska laboratorium till Umeå. De sakkunniga ansåg att vissa grundläggande medicinska förutsättningar saknades för att kvalitativt och kvantitativt upprätthålla SBL:s riksfunktioner på nuvarande nivå efter en flyttning till Umeå och förordade därför att den diagnostiska verksamheten inte skulle flyttas till Umeå. Med hänsyn till sambandet mellan den diagnostiska verksamheten och den epidemiologiska verksamheten ansåg de sakkunniga att inte heller den epidemiologiska verksamheten borde flyttas till Umeå. De sakkunniga fann däremot att en flyttning av egentillverkningen av vaccin m. m. (produktionsavdelningen) var möjlig under vissa förutsättningar. Det totala antalet arbetstillfällen som skulle skapas vid en utlokalisering av produktionen till Umeå beräknades till 160, varav tre nya i Solna, 67 nya i Umeå samt 90 överflyttade från Solna. De sakkunniga uttalade att en framtida utveckling av produktionen, t. ex. inom enzymologin på sikt kunde tillföra Umeå ytterligare arbetstillfällen i form av nya tjänster vid SBL.
Betänkandet gjordes till föremål för en omfattande remissbehandling. Härefter bemyndigade regeringen genom beslut den 1 juli 1976 dåvarande socialministern att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om samordning av viss produktion vid SBL med AB Kabis verksamhet.
1 årets budgetproposition, bil. 8 (s. 89), anförde statsrådet Troedsson bl. a. att med hänsyn till de kostnadsmässiga konsekvenserna av de sakkunnigas förslag och de kritiska synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen av detsamma regeringen avsåg att pröva möjligheterna att SBL:s verksamhet i sin helhet skall vara kvar i Stockholmsområdet men att före ett ställningstagande i frågan bl. a. organisationsformen för vissa delar av verksamheten borde övervägas ytterligare. Enligt statsrådet skulle frågan om eventuell ersättningsetablering i Umeå samtidigt komma att övervägas.
I motionerna 1976/77:269 av herr Nygren m. fl. (s) och 1976/77:474 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c, m, fp) tas mot bakgrund av statsrådet Troedssons uttalande upp frågan om omlokalisering av SBL:s produktionsavdelning. I den förstnämnda motionen begärs att produktionsavdelningen skall omlokaliseras till Umeå. I den andra motionen begärs att 1976 års utredning om samordning av viss produktion vid SBL med AB Kabis verksamhet skall slutföras och att regeringen därefter skall pröva frågan om lokalisering till Umeå av SBL:s produktionsavdelning, eventuellt i samverkan med AB Kabi. Motionärerna framhåller att regionalpolitiska samt forsknings- och utbildningspolitiska skäl talar för en omlokalisering till Umeå av produktionsavdelningen.
Regeringen har den 18 maj i år bemyndigat dels statsrådet Troedsson att tillkalla en kommitté för att utreda vissa frågor om verksamheten vid SBL, dels statsrådet Mundebo att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet till Västerbotten. Den
SoU 1976/77:31
förstnämnda utredningen skall överväga huruvida den kommersiella delen av SBL:s verksamhet kan bedrivas fristående från SBL:s myndighetsfunktion samt behandla en av socialstyrelsen väckt fråga om upphävande av nuvarande importmonopol beträffande vissa bakteriologiska preparat för föreståndaren för SBL. Om det befinns lämpligt att bedriva verksamheten vid SBL:s produktionsavdelning i bolagsform och om nämnda importmonopol skulle kunna hävas, skall också förutsättningarna för samordning med AB Kabi eller annat läkemedelsföretag utredas. Till följd av detta utredningsuppdrag skall 1976 års utredning om samordning av viss produktion vid SBL med AB Kabis verksamhet entledigas. Den utredare som statsrådet Mundebo fått bemyndigande att tillkalla skall lägga fram förslag till lokalisering av ny verksamhet till Västerbotten med sysselsättningseffekter jämförbara med dem en omlokalisering av SBL:s produktionsavdelning kan ha. Nya verksamheter bör i första hand ha anknytning till högskolan och syfta till bl. a. en förbättring av den allmänna forskningsmiljön. 1 utredningsdirektiven påpekas att en rad olika projekt med anknytning till den naturvetenskapliga och medicinska verksamheten i Umeå nämnts i olika sammanhang, bl. a. inom områdena mikrobiell enzymologi och enzymteknologi. Utredningen skall även studera möjligheten att på sikt knyta viss forsknings- och uppföljningsverksamhet till högskolan i Umeå i samband med en eventuell tillkomst av ett hälsocentrum i Vindeln. Utredningsarbetet skall ske i samråd med bl. a. försvarets forskningsanstalt, berörda högskoleenheter i Umeå högskoleregion, länsstyrelsen i Västerbottens län, Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. De båda nya utredningarna skall arbeta parallellt.
Det fortsatta utredningsarbete som sålunda skall ske bör enligt utskottets mening slutföras innan slutlig ställning tas till frågan om utlokalisering av SBL:s produktionsavdelning. Motionerna 1976/77:269 och 1976/77:474 bör därför inte föranleda någon åtgärd av riksdagen. Med hänsyn till vikten av att lokaliseringsfrågan för SBL snarast löses bör, som också framgår av utredningsdirektiven, utredningsarbetet bedrivas med skyndsamhet. Utskottet förutsätter att arbetet bedrivs med sikte på att beslut skall kunna fattas inom loppet av ett år.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1976/77:269 och motionen 1976/77:474.
Stockholm den 24 maj 1977
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
SoU 1976/77:31 8
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Larsson i Öskevik (c), Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s), fröken Andersson (c), herrar Bengtsson i Göteborg (c), Nordberg (s), Leuchovius (m), fru Wigenfeldt (c), herrar Signell (s), Alftin (s) och fru Håkansson (fp).
GOTAB 53857 Stockholm 1977