Med anledning av motioner om insyn, integritet och rättssäkerhet inom sjukvården, m. m.
SoU 1976/77: 38
Socialutskottets betänkande 1976/77: 38
med anledning av motioner om insyn, integritet och rättssäkerhet inom sjukvården, m. m.
Motionerna
I motionen 1976/77:99 av fru Hansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om behovet av lättbegriplig information till patienterna om deras sjukdomsbild.
I motionen 1976/77:267 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om översyn av medicinalväsendets ansvarsnämnds arbetsformer och att möjligheter skapas för patienter att överklaga ansvarsnämndens beslut på samma sätt som i dag kan göras av läkare.
I motionen 1976/77:722 av herr Molin m. fl. (.fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till patienträttighetslag i enlighet med vad i motionen anförts.
1 motionen 1976/77:1105 av fru Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder för att återställa sekretesskyddet kring sjukjournaler samt införa övriga nödvändiga sekretessbestämmelser inom sjukvården.
I motionen 1976/77:1117 av herr Wachtmeister i Staffanstorp m. fl. (m, c, fp, vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag syftande till ett bättre skydd av patientens personliga integritet med beaktande av vad i motionen anförts om patientjournaler.
1 motionen 1976/77:99 anförs att sjukjournaler ofta skrivs på ett språk som för vanliga människor är svårförståeligt. Eftersom varje patient i princip har rätt att ta del av sin journal är det rimligt att patienten får sådan information att innehållet i journalen blir begripligt. Motionärerna anser därför att det i första hand är nödvändigt att skapa sådana resurser att information kan ges av kunnig personal.
I motionen 1976/77:267 framhålls att såväl patienter som anhöriga många gånger finner det oriktigt att läkaren kan överklaga disciplinbeslut av medicinalväsendets ansvarsnämnd, medan patienten inte har denna möjlighet. Motionärerna anser att både patienter och anhöriga skulle känna större rättssäkerhet om beslut av ansvarsnämnden kunde överklagas jämväl av patient.
I motionen 1976 / 77:722 framhålls att patienternas rättigheter bör garanteras i en särskild patienträttighetslag. Motionärerna framför bl. a. följande synpunkter.
1 Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 28
SoU 1976/77:38
2 Patienten måste få en fullständig, adekvat och begriplig information om sin sjukdom och de behandlingsmöjligheter som finns, så att han eller hon själv kan välja medel eller metoder för att bli frisk.
Patienten måste få en ovillkorlig rätt att ta del av sin egen sjukjournal och andra handlingar som rör honom eller henne. Sjukvårdshuvudmännen kan lämpligen tillhandahålla särskilda formulär, på vilka patienten kan rekvirera sin journal. Journalen bör i princip betraktas som patientens egendom och inte utlämnas till annan myndighet utan patientens godkännande. Formell rätt måste finnas för patienten att få direkt felaktiga eller kränkande uppgifter i journalen borttagna. Å andra sidan skall patient som vill ha sin journal utlämnad ha laglig rätt därtill, även om en privatläkare eller företagsläkare fört journalen.
Tystnadsplikten för läkare och annan vårdpersonal måste utökas.
Alla läkemedelsförpackningar bör innehålla en deklaration om sannolika biverkningar samt upplysningar om vilka andra mediciner som är oförenliga med preparatet. Läkarinstruktionen bör ge sådana föreskrifter, att läkarna har skyldighet att underrätta sina patienter och även deras anhöriga om riskerna för biverkningar av medicin.
Den år 1975 införda patientförsäkringen bör inordnas i en patienträttighetslag. Där bör stadgas bl. a. att alla sjukvårdsinstitutioner skall teckna och vidmakthålla en allomfattande patientförsäkring och att sjukvårdshuvudmännen skall till försäkringen anmäla alla tänkbara skadefall. Patientförsäkringen bör vidare utvidgas till att gälla också skador som inträffat före den 1 januari 1975.
I motionen 1976/77:1105 framhålls att principen beträffande sekretesskydd för sjukjournaler m. m. bör vara att sådana handlingar ej utlämnas till någon person eller myndighet utan patientens samtycke. Vidare anförs att sekretesskyddet inom sjukvården bör ses över även i andra avseenden. Motionärerna framhåller som exempel att det är klart olämpligt att diagnos anges på sjukintyg som skall inges till arbetsgivare. Det är också olämpligt att läkarintyg ibland är sekretessbelagda, ibland inte. Sekretesskydd saknas vid artificiell insemination och vid användande för vetenskapliga ändamål av identifierbara medicinska uppgifter av känslig natur. Sekretessen i fråga om journalhandlingar som avser avliden patient är ej heller reglerad.
I motionen 1976/77:1117 anförs att patienten bör ha rätt att få noterat i sin journal att patienten bestämt tar avstånd från vissa uppgifter i journalen som patienten anser är felaktiga eller kränkande. Motionärerna framhåller vidare att sekretess bör råda även myndigheter emellan. En journal bör inte få lämna ett journalarkiv utan patientens skriftliga medgivande, och patienten skall samtidigt erbjudas att få läsa journalen.
Om patientjournaler framdeles kommer att databehandlas måste sekretesskraven enligt motionärernas mening först skärpas väsentligt. Informationen från journalerna måste också gallras på så sätt att den endast inrymmer sådant som är av synnerlig vikt för bedömning av patienternas hälsotillstånd.
SoU 1976/77:38
3 Vidare bör patientkort undantas från de handlingar som kan tas i beslag med stöd av bevissäkringslagen.
Motionärerna anser vidare att journalerna bör förstöras efter patienternas död. Från rättssäkerhetssynpunkt - bl. a. med hänsyn till eventuella skadeståndskrav från anhöriga - bör dock tio år förflyta från det patienten avlider till dess journalerna förstörs. I den mån synnerligen viktiga medicinska och vetenskapliga uppgifter förekommer bör dessa kunna sparas, dock utan att patienterna skall kunna identifieras. Samma regler bör vara tillämpliga beträffande mikrofilmning av journaler.
Vissa utredningar
Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK), som haft i uppdrag att utreda frågor om offentlighet och sekretess beträffande allmänna handlingar m. m., avgav i april 1975 slutbetänkandet (SOU 1975:22) Lag om allmänna handlingar. Kommitténs förslag innebär bl. a. att sekretessen förstärks inom sjukvården genom att läkares och annan vårdpersonals tystnadsplikt samordnas med handlingssekretessen och genom att sekretess mellan myndigheter föreskrivs. Betänkandet har remissbehandlats. Förslag om nya grundlagbestämmelser angående allmänna handlingars offentlighet, vilka utarbetats på grundval av betänkandet, antogs av riksdagen i fjol (prop. 1975/76:160, KU 1975/76:48, rskr 1975/76:324).
Tystnadspliktskommittén, som haft i uppdrag att utreda frågan om offentliga funktionärers tystnadsplikt, avgav i december 1975 betänkandet (SOU 1975:102) Tystnadsplikt och yttrandefrihet. I betänkandet föreslås att bestämmelser om tystnadsplikt så långt möjligt skall vara meddelade i lag. Kommittén har utarbetat ett förslag till lag om offentliga funktionärers tystnadsplikt (LOFT). Betänkandet har varit föremål för remissbehandling.
Produktansvarskommittén (Ju 1973:08), som utreder frågor om ersättning för produktskador, har i april i fjol avlämnat delbetänkandet (SOU 1976:23) Produktansvar 1. Ersättning JÖr läkemedelsskada. I betänkandet föreslås tillskapandet av en försäkring för personskador som orsakas av läkemedel. Ersättningsreglerna har sammanförts i ett förslag till lag om ersättning för läkemedelsskada. Försäkringen föreslås vara kollektiv och med vissa inskränkningar bekostas av läkemedelsindustrin. Ersättningsansvaret skall enligt förslaget vara strikt, dvs. oberoende av fel och försummelse. Remissbehandlingen av betänkandet har avslutats, och kommitténs förslag övervägs f. n. inom justitiedepartementet.
Medicinalansvarskommittén (S 1974:02) har i uppdrag att utreda vissa ansvarsfrågor m. m. inom hälso- och sjukvården. En av kommitténs huvuduppgifter är att se över arbetsformerna m. m. för medicinalväsendets ansvarsnämnd. 1 direktiven understryks även att det är av stor betydelse att patienterna får tillräckligt med information från den behandlande personalen om sitt hälsotillstånd och den behandling som pågår eller planeras. Vidare
SoU 1976/77:38
anges att kommittén bör överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra kontakterna mellan de för vården ansvariga och patienterna. Direktiven innehåller också ett allmänt bemyndigande för kommittén att ta upp rättssäkerhets- och integritetsfrågorsom aktualiseras underarbetets gång och som faller inom ramen för utredningen.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågor om insyn, integritet och rättssäkerhet inom sjukvården, m. m. har behandlats av utskottet upprepade gånger (SoU 1971:37, 1972:3, 1973:10, 1974:15, 1975:10 och 1975/76:33). Utskottet har därvid lämnat ingående redogörelser för gällande bestämmelser m. m.
I betänkandet SoU 1973:10 har redogörelse lämnats för bl. a. handlingssekretess inom sjukvården, arkivering av journaler m. m. och medicinalväsendets ansvarsnämnd.
I betänkandet SoU 1975:10 finns en redogörelse för gällande ordning i fråga om ersättningsansvar vid behandlingsskada och läkemedelsskada med bl. a. information om den av sjukvårdshuvudmännen till förmån för patienterna tagna patientförsäkringen vid behandlingsskada. En utförlig redovisning av patientförsäkringssystemet finns även i lagutskottets betänkande LU 1975/76:17.
Frågan om information till patienter angående läkemedel har behandlats ingående i betänkandet SoU 1975/76:7, där utskottet bl. a. särskilt redovisat utredningsläget beträffande s. k. bipackssedlar.
I motioner som väcktes vid förra riksmötet begärdes bl. a. dels bättre skydd för patientjournaler, dels att frågan om en patienträttighetslag skulle utredas närmare, varvid framfördes i huvudsak samma synpunkter som i motionen 1976/77:722, dels utredning om formerna för förbättrad information till patienter och sjukvårdens institutioner.
1 sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1975/76:33 anförde utskottet att offentlighets- och sekretesslagstiftningskommitténs betänkande remissbehandlats och att förslag grundade på detsamma beräknades komma att framläggas för riksdagen under 1976/77 års riksmöte. Vidare anfördes att tystnadspliktskommittén nyligen hade avlämnat sitt slutbetänkande och att produktansvarskommittén beräknades slutföra sitt arbete inom kort. Utskottet erinrade även om att medicinalansvarskommittén har ett allmänt bemyndigande att ta upp rättssäkerhets- och integritetsfrågor som aktualiseras under arbetets gång och som faller inom ramen för utredningen. Beträffande de i motionerna framförda yrkandena om förbättrad information framhöll utskottet att det i direktiven för medicinalansvarskommittén understryks att det är av stor betydelse att patienterna får tillräckligt med information från den behandlande personalen om sitt hälsotillstånd och den behandling som pågår eller planeras samt att kommittén skall överväga bl. a. vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra kontakterna mellan
Sol) 1976/77:38
de för vården ansvariga och patienterna. På hemställan av utskottet avstyrkte riksdagen motionerna.
Lagutskottet behandlade under förra riksmötet motioner, vari begärdes att patienter som drabbats av behandlingsskada innan patientförsäkringen trädde i kraft skulle erhålla ersättning och att ett obligatoriskt försäkringsskydd mot behandlingsskador skulle införas inom sjukvården. På hemställan av lagutskottet avslog riksdagen motionerna.
I betänkandet LU 1975/76:17 anförde lagutskottet beträffande införandet av ett obligatoriskt försäkringsskydd att man med hänsyn till den anslutning som redan skett till patientförsäkringen och annan motsvarande försäkring borde avvakta utvecklingen beträffande det frivilliga patientförsäkringssystemet. Skulle det emellertid visa sig att yrkesutövarna på den privata vårdsektorn inte i erforderlig utsträckning ansluter sig till patientförsäkringen eller tecknar annan motsvarande försäkring borde man enligt utskottets mening tillgripa lagstiftning. Beträffande retroaktiv tillämpning av systemet med patientförsäkring framhöll lagutskottet att man inte kan täcka en redan inträffad händelse genom försäkring och vidare att en ersättningsskyldighet av äldre behandlingsskador skulle medföra mycket stora kostnader för sjukvårdshuvudmännen och därigenom negativt påverka resurserna för hälsooch sjukvården.
Utskottet
I betänkandet behandlas fem motioner som tar upp frågor om insyn, integritet och rättssäkerhet inom hälso- och sjukvården, m. m. Beträffande innehållet i motionerna hänvisas till den redogörelse som lämnats i ett tidigare avsnitt i betänkandet (s. 1-3) och till den fortsatta framställningen.
Utskottet har upprepade gånger och senast i fjol behandlat motionsyrkanden som syftar till att åstadkomma ökad insyn, integritet och rättssäkerhet inom sjukvården. Utskottet har därvid hänvisat till det arbete som pågick inom medicinalansvarskommittén och produktansvarskommittén och till de förslag som år 1975 lades fram av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén och år 1976 av tyslnadspliktskommittén. Beträffande det fortsatta utredningsarbetet på området kan nämnas följande.
Vid remissbehandlingen av de betänkanden som avgivits av offentlighetsoch sekretesslagstiftningskommittén och av tystnadspliktskommittén framställdes krav på att bestämmelserna om handlingssekretess och tystnadsplikt skulle samordnas och sammanföras i en lag. Med anledning härav och vad som i övrigt framfördes vid remissbehandlingen har som grundval för kommande lagstiftning på området inom justitiedepartementet utarbetats en promemoria om handlingssekretess och tystnadsplikt för offentliga funktionärer. Promemorian kommer enligt uppgift att publiceras under innevarande månad. Sedan den remissbehandlats beräknas förslag till ny lagstiftning kunna föreläggas riksdagen under år 1978.
SoU 1976/77:38
6 Även socialutredningen kommer i sitt slutbetänkande att ta upp frågor om handlingssekretess och tystnadsplikt. Socialutredningens förslag är begränsat till socialvårdens område, men med hänsyn till den pågående integrationen mellan socialvården och sjukvården torde förslaget få betydelse även för sjukvårdsområdet. Socialutredningens slutbetänkande beräknas föreligga inom kort.
Produktansvarskommittén avlämnade i april i fjol ett delbetänkande om ersättning för läkemedelsskada. I betänkandet föreslås att det genom lagstiftning införs en obligatorisk och kollektiv försäkring för personskador orsakade av läkemedel. Förslaget innebär i princip ett strikt skadeståndsansvar för läkemedelsindustrin. Remissbehandlingen av betänkandet har avslutats och kommitténs förslag övervägs f. n. inom justitiedepartementet.
Medicinalansvarskommittén har till uppgift att utreda vissa ansvarsfrågor m. m. inom sjukvården. En av kommitténs huvuduppgifter är att se över medicinalväsendets ansvarsnämnds arbetsformer och sammansättning. Enligt direktiven skall uppmärksamhet också ägnas frågor om partsställning och besvärsrätt. Kommittén skall vidare ta upp frågor om patientinformation och överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra kontakterna mellan de för vården ansvariga och patienterna. I direktiven ges kommittén även ett allmänt bemyndigande att ta upp rättssäkerhets- och integritetsfrågor inom sjukvården som aktualiseras under arbetets gång och som faller inom ramen för utredningen. Kommittén beräknas lägga fram sitt huvudbetänkande under slutet av innevarande år.
De frågor som tas upp i motionerna 1976/77:99 av fru Hansson m. fl. (s) och 1976/77:267 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s), nämligen dels behovet av lättbegriplig information till patienterna om deras sjukdomsbild, dels en översyn av medicinalväsendets ansvarsnämnds arbetsformer, m. m., faller inom ramen för medicinalansvarskommitténs arbete. Beträffande motionen 1976/77:99 kan även nämnas att ett utredningsarbete pågår inom socialstyrelsen som syftar till att åstadkomma ett mer enhetligt medicinskt språkbruk (se SoU 1975/76:9 och 1976/77:25 s. 27) och att detta arbete kan få stor betydelse när det gäller patientinformationen. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionernas syfte är tillgodosett och att motionerna därför inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionen 1976/77:1105 av fru Jonäng (c) yrkas att handlingssekretessen inom sjukvården skall ses över och förstärkas. Då frågan om handlingssekretessen inom sjukvården kommer att beröras av det arbete som pågår såväl inom justitiedepartementet som inom socialutredningen, anser utskottet att resultatet av detta arbete bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionen.
Även herr Wachtmeister i Staffanstorp m. fl. (m, c, fp, vpk) vill i motionen 1976/77:1117 få till stånd ett förstärkt skydd för patienternas integritet och rättssäkerhet. Motionärerna tar upp frågor om handlingssekretess, journa -
SoU 1976/77:38
lernas innehåll, gallring av information som lämnas ut från journaler, förstöring av journaler m. m. Beträffande frågan om handlingssekretessen inom sjukvården hänvisar utskottet till vad ovan anförts beträffande motionen 1976/77:1105. Utskottet vill i övrigt erinra om att medicinalansvarskommittén fått ett allmänt bemyndigande att ta upp sådana rättssäkerhets- och integritetsfrågor som aktualiseras under utredningsarbetet och faller inom ramen för utredningens uppdrag. I sammanhanget kan också nämnas att regeringen den 21 april 1977 har till kommittén överlämnat en skrivelse från Patienternas riksförbund angående patienters rätt att få journaler ändrade om dessa förts på ett felaktigt och för patienten kränkande sätt. Utskottet anser sig på grund av det anförda kunna utgå från att kommittén kommer att överväga de integritets- och rättssäkerhetsaspekter som motionärerna aktualiserar. Utskottet anser därför inte att någon riksdagens åtgärd är påkallad med anledning av motionen.
I motionen 1976/77:722 av herr Molin m. fl. (fp) begär motionärerna förslag till en patienträttighetslag. Motionsyrkanden om förslag till en patienträttighetslag har tidigare framförts av herr Molin m. fl. år 1975 och 1976. Riksdagen har på utskottets hemställan avslagit motionerna (SoU 1975:10 och 1975/76:33). Utskottet har därvid hänvisat till pågående utredningsarbete inom offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén, medicinalansvarskommittén och produktansvarskommittén samt till den år 1975 införda patientförsäkringen. De frågor, som tas upp i den nu aktuella motionen, är i allt väsentligt desamma som tidigare. Utskottet hänvisar därför till vad ovan i betänkandet anförts beträffande det arbete som pågår på området inom utredningar och inom regeringskansliet. Frågan om läkemedelsinformation till patienter har behandlats ingående av utskottet i betänkandet SoU 1975/76:7 och kommer även att tas upp av utskottet i ett särskilt betänkande under hösten med anledning av motionsyrkanden om information rörande läkemedels biverkningar, m. m.
Av det anförda framgår att utskottet inte anser det påkallat med någon riksdagens åtgärd i fråga om något av de särskilda spörsmål, som enligt motionärernas mening borde behandlas i en patienträttighetslag. Utskottet avstyrker därför motionen 1976/77:722.
Utskottet hemställer
1. beträffande informationsfrågor inom sjukvården att riksdagen avslår motionen 1976/77:99,
2. beträffande översyn av medicinalväsendets ansvarsnämnds arbetsformer, m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:267,
3. beträffande patienträttighetslag att riksdagen avslår motionen 1976/77:722,
Sol) 1976/77:38
4. beträffande handlingssekretess inom sjukvården, m. m. att riksdagen avslår motionerna 1976/77:1105 och 1976/77:1117.
Stockholm den 17 maj 1977
På socialutskottets vägnar GABRIEL ROMANUS
Närvarande: herrar Romanus (fp), Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s)*, fru Skantz (s), herrar Johnsson i Blentarp (s)*, Bengtsson i Göteborg (c)*, Nilsson i Växjö (s), fru Wigenfeldt (c), fru Swartz (fp), fru Tillander (c), herr Biörck i Värmdö (m), fröken Öhrsvik (s), fru Mårtensson (s), herrar Magnusson i Nennesholm (c) och Ingemund Bengtsson i Varberg (s)*.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 55062 Stockholm 1977