Med anledning av motioner om ändringar i lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall
SoU 1976/77:5
Socialutskottets betänkande 1976/77:5
med anledning av motioner om ändringar i lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall
Motionerna
I motionen 1975/76:358 av fru Lindquist (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om tillägg till 29 § tredje stycket lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall av innebörd att ledamot av utskrivningsnämnd, som deltagit i utredning eller domstolsavgörande som föranlett att patient intagits för vård, inte skall vara jävig vid handläggning i nämnden av ärende rörande patienten.
I motionen 1975/76:2054 av herr Westberg i Ljusdal (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall att rättssäkerheten för den enskilde stärks i enlighet med vad som anförts i motionen 1975/76:2053.
1 den åberopade motionen 1975/76:2053 anförs att en översyn av nämnda lag pågår inom socialstyrelsen och att översynen bör leda till att rättssäkerheten stärks beträffande dels beslutsorganet vid intagning på sjukhus, dels tvångsåtgärder mot patient under vårdtiden. Beslut om frihetsberövande bör fattas av en nämnd, där även juridisk och beteendevetenskaplig expertis är representerad, och vissa tvångsåtgärder bör få vidtas endast med stor restriktivitet.
Ett i motionen 1975/76:2054 framställt yrkande om ändringar i omsorgslagen behandlas av utskottet i betänkandet SoU 1976/77:8.
Lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV)
Lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) antogs genom riksdagsbeslut år 1966 (prop. 1966:53, 2LU 44 och 50, rskr 268).
I LSPV regleras möjligheterna att bereda psykiskt sjuka vård mot deras vilja. Förutsättningarna för att någon skall kunna beredas vård enligt lagen är att han lider av psykisk sjukdom och att sluten psykiatrisk vård är oundgängligen påkallad med hänsyn till sjukdomens art och grad och till att vissa särskilda omständigheter, s. k. specialindikationer, föreligger (1 $). Det finns fem specialindikationer som tas upp i 1 § a-e.
Med psykisk sjukdom jämställs i lagen psykisk abnormitet som inte är psykisk sjukdom eller utgörs av hämning i förståndsutvecklingen (1 § andra stycket).
1 Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 5
SoU 1976/77:5
2 Intagning på sjukhus med stöd av LSPV får ske efter ansökan eller efter förordnande av domstol. Lagen innehåller utförliga regler om vem som får göra ansökan om intagning.
Ansökan skall vara skriftlig. Vårdintyg av läkare skall bifogas (5 §). Utförliga regler finns angående behörigheten att utfärda vårdintyg.
Vårdbehovet skall alltid prövas av två av varandra oberoende läkare, den som utfärdar vårdintyget och överläkaren vid sjukhuset. Överläkaren beslutar om intagning på sjukhuset (8 §), och vårdbehovsprövning skall göras av överläkaren senast inom tio dagar efter intagningen (9 §).
Den som är intagen på sjukhus med stöd av lagen får hindras att lämna sjukhuset och får i övrigt underkastas det tvång som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vården eller för att skydda honom själv eller omgivningen (13§).
När förutsättningar för intagning mot patientens vilja inte längre föreligger skall han omedelbart utskrivas från sjukhuset (16 !;)• Överläkaren eller lokal utskrivningsnämnd beslutar om utskrivning. Utskrivningsnämnd beslutar om utskrivning av patienter som intagits på grund av domstols förordnande eller som under inflytande av psykisk sjukdom begått brott mot annans personliga säkerhet, för vilket åtal inte väckts, eller som varit intagna i kriminalvårdsanstalt för undergående av påföljd för brott och under tiden för anstaltsvården eller i samband med att denna upphört intagits för sluten psykiatrisk vård med stöd av LSPV och inte skall återföras till anstalten. Överläkaren kan också hänskjuta frågan om utskrivning till utskrivningsnämnd (17 §).
Överläkaren skall ex officio pröva frågan om utskrivning. Ansökan om utskrivning får även göras av patienten själv, hans make eller annan som stadigvarande sammanbodde med honom vid tiden för intagningen eller av hans barn, far, mor, syskon, förmyndare eller gode man (18 §).
Patient får utskrivas på försök, om särskilda skäl föreligger och det inte medför fara för annans personliga säkerhet eller för hans eget liv.
Beslut om intagning får överklagas till utskrivningsnämnden.
Utskrivningsnämnden består av en lagfaren ordförande som är eller varit innehavare av ordinarie domartjänst, en läkare som bör vara särskilt kunnig i psykiatri och en person med erfarenhet i allmänna värv. För ledamot skall finnas en eller flera suppleanter (28 §).
Ledamot av utskrivningsnämnd förordnas av regeringen för högst fyra år i sänder. Innan ledamot börjar tjänstgöra, skall han ha avlagt domared eller försäkran enligt 4 kap. 11 § rättegångsbalken (29 8 första och andra styckena).
Läkare som tjänstgör inom den slutna psykiatriska vården får inte som ledamot deltaga i handläggningen av ärende rörande patient på det sjukhus där han tjänstgör. Om jäv mot ledamot gäller i övrigt bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare (29 § tredje stycket).
Utskrivningsnämnds beslut i intagnings- och utskrivningsfrågor kan överklagas till en central nämnd, psykiatriska nämnden (22 $)•
SoU 1976/77:5
3 Tillämpningsföreskrifter till lagen har meddelats i kungörelsen (1966:585) ang. tillämpningen av lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, m. m.
Genom lagändring år 1973 (1973:118) tillädes ett avsnitt i rättshjälpslagen (1972:429) angående rättshjälp genom offentligt biträde (41-45 55). Där behandlas möjligheterna att fö rättshjälp genom offentligt biträde i vissa mål och ärenden som rör den personliga rörelsefriheten eller den kroppsliga integriteten.
Offentligt biträde kan förordnas i ärende hos utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden angående intagning enligt LSPV på sjukhus för sluten psykiatrisk vård eller utskrivning från sådant sjukhus. Som förutsättning gäller att det skall behövas offentligt biträde för att tillvarataga patientens rätt. Någon inkomstprövning sker därvid inte. Offentligt biträde förordnas av rättshjälpsnämnd efter ansökan av den som åtgärden avser eller efter anmälan av utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden. Den som fått hjälp av offentligt biträde är inte återbetalningsskyldig.
Vid rättshjälpsreformens tillkomst förutsatte riksdagen att lagstiftningen på området skulle ses över, sedan tillräcklig erfarenhet vunnits av dess tilllämpning. Våren 1975 tillsattes därför rättshjälpsutredningen (Ju 1975:07) för att göra en sådan översyn. Utredningen beräknar avsluta sitt arbete under våren 1977.
Jäv mor ledamot i utskrivningsnämnd
Läkare som tjänstgör inom den slutna psykiatriska vården får inte som ledamot av utskrivningsnämnd deltaga i handläggning av ärende rörande patient på det sjukhus där han tjänstgör.
Sinnessjuklagstiftningskommittén, vars förslag till mentalsjukvårdslag (SOU 1964:40) låg till grund för LSPV, motiverade detta absoluta jäv med att det av principiella skäl inte kunde komma i fråga att överläkare med ansvar för viss vårdavdelning skulle deltaga i prövningen av frågor, till vilka han själv eller annan läkare vid sjukhuset redan tagit ställning. Vidare borde beaktas att i de fall, då den intagne själv påkallar utskrivning hos utskrivningsnämnden, detta inte sällan sker först sedan läkaren vägrat att hos nämnden föreslå utskrivning eller eljest intagit en negativ ställning till en förfrågan av den intagne om möjligheterna till utskrivning (betänkandet s. 352).
För samtliga ledamöter av utskrivningsnämnd gäller vidare de allmänna jävsreglerna i 4 kap. 13 5 rättegångsbalken. De jävsregler som aktualiseras av motionen 1975/76:358 återfinns i p. 7-9 nämnda lagrum. Dessa regler lyder.
SoU 1976/77:5
4 Domare vare jävig att handlägga mål:
7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;
8. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller
9. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet.
Sinnessjuklagstiftningskommittén framhöll att jävsbestämmelserna i främsta hand torde vara av betydelse, då ledamot av utskrivningsnämnd medverkat till att intagning i visst fall kommit till stånd. Att sådan ledamot inte bör befatta sig med klagomål över intagningen eller ta ställning till en framställning om utskrivning, som görs i nära samband med intagningen, låg i sakens natur. Kommittén uttalade också att ledamot av utskrivningsnämnd borde avhålla sig från att deltaga i prövningen av ärende, om risk föreligger för att misstankar om bristande objektivitet därigenom kan uppkomma hos den intagne eller annan. Kommittén hänvisade till grannlagenhetsjävet i 13 §9. (betänkandet s. 357).
I förarbetena till LSPV (prop. 1966:53 s. 207) framhölls även att den av Sverige ratificerade Europarådskonventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ställer krav på en självständig och oberoende ställning hos de organ som skall pröva frågor om intagning på och utskrivning från sjukhus för sluten psykiatrisk vård.
På fråga av psykiatriska nämndens ordförande om läkarledamot av utskrivningsnämnd kan anses jävig vid nämndens handläggning av ärende angående patient, beträffande vilken han utfört rättspsykiatrisk undersökning, meddelade JK genom beslut den 28 maj 1968 (AD 147/1968) att han ansåg jäv föreligga för läkarledamoten. Av JK:s handlingar framgår att den jävspunkt som ansetts tillämplig var 13 $ 8. (sakkunnig). Att den lagfarna ledamoten av nämnden är hindrad att deltaga i nämndens handläggning, om han deltagit i det domstolsavgörande varigenom patienten överlämnats till vård enligt LSPV, kan också utläsas av handlingarna. Tillämplig jävspunkt är här 13 § 7. Såvitt framgår av handlingarna har jäven betraktats som tillämpliga i alla typer av ärenden angående patienten, alltså inte bara utskrivningsärenden.
Pågående översyn av LSPV
Inom socialstyrelsen arbetar sedan några år tillbaka en arbetsgrupp med uppgift att göra en förutsättningslös översyn av LSPV. 1 arbetsgruppen finns medicinsk, juridisk och social expertis representerad. Gruppen har bl. a. att beakta olika rättssäkerhetsfrågor i samband med den slutna psykiatriska
SoU 1976/77:5
vården. Gruppen kommer enligt uppgift att lägga fram resultatet av sitt arbete under år 1977.
Även socialutredningen (S 1969:29) och 1971 års utredning (Ju 1971:08) om behandling av psykiskt avvikande kommer i sitt arbete in på frågor som rör LSPV. Båda utredningarna avser att inom kort lägga fram betänkanden där bl. a. dessa frågor kommer att behandlas.
Utskottet
I lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) regleras möjligheterna att bereda psykiskt sjuka vård mot deras vilja. Intagning på sjukhus för sluten psykiatrisk vård med stöd av lagen får ske endast under vissa noggrant angivna förutsättningar. Sålunda skall vårdbehovet alltid prövas av två av varandra oberoende läkare, den läkare som utfärdar vårdintyg och överläkaren vid sjukhuset. Beslut om intagning fattas av överläkaren och beslutet skall senast inom tio dagar följas av en vårdbehovsprövning av överläkaren. Under vårdtiden får patienten underkastas det tvång som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vården eller för att skydda honom själv eller omgivningen. När förutsättningarna för vård inte längre föreligger skall patienten ofördröjligen skrivas ut. Överläkaren skall kontinuerligt pröva om förutsättningarna för tvångsmässig vård kvarstår. Patienten själv eller honom närstående kan också ansöka om utskrivning. Frågan om utskrivning prövas av överläkaren eller lokal utskrivningsnämnd. Utskrivningsnämnden beslutar därvid i princip dels i ärenden beträffande patienter med kriminell belastning, dels i ärenden som hänskjutits till nämnden av överläkaren. Även intagningsbeslut och vissa beslut av läkare under vårdtiden får överklagas till utskrivningsnämnden. Utskrivningsnämnden består av tre ledamöter, en lagfaren ordförande som är eller varit ordinarie domare, en läkare som bör vara särskilt kunnig i psykiatri och en person med erfarenhet i allmänna värv. För ledamöterna skall finnas en eller flera suppleanter. Läkarledamot som tjänstgör inom den slutna psykiatriska vården är jävig i ärenden som rör patient på det sjukhus där han tjänstgör. För samtliga ledamöter gäller de allmänna jävsreglerna i 4 kap. 13 § rättegångsbalken.
I motionen 1975/76:358 av fru Lindquist (m) hemställs att jävsbestämmelserna för ledamot av utskrivningsnämnd skall uppmjukas. Motionären framhåller att, i de fall då ledamot är jävig och det inte finns någon ersättare att tillgå, följden kan bli att för patienten viktiga beslut om exempelvis permission eller försöksutskrivning måste framskjutas. Jävssituationer är enligt motionären inte ovanliga, t. ex. under sommartid och vid förfall på grund av sjukdom.
I motionen 1975/76:2054 av herr Westberg i Ljusdal (fp) anförs att rättssäkerheten för den enskilde vid intagning på sjukhus enligt LSPV bör stärkas på så sätt att intagningsbeslut fattas av en nämnd med även juridisk och
SoU1976/77:5
beteendevetenskap!ig expertis i stället för som nu av överläkaren vid sjukhuset. Vidare bör tvångsåtgärder mot patienten under vårdtiden fä användas endast med stor återhållsamhet. Motionären pekar därvid särskilt på sådana medicinska åtgärder som att man ger patienten elchocker och psykofarmaka.
Inom socialstyrelsen finns sedan några år tillbaka en arbetsgrupp med uppdrag att göra en förutsättningslös översyn av LSPV. Gruppen skall bl. a. beakta olika rättssäkerhetsfrågor som har samband med beredande av sluten psykiatrisk vård oavsett patientens samtycke. De frågor som behandlas i motionerna och som från olika utgångspunkter aktualiserar rättssäkerhetsaspekter vid sådan vård omfattas således av arbetsgruppens uppdrag. I detta sammanhang bör också erinras om det arbete som utförs inom socialutredningen och inom 1971 års utredning om behandling av psykiskt avvikande.
Med hänsyn till det anförda är det inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna.
Utskottet vill beträffande motionen 1975/76:358 tillägga följande. Av 28 § tredje stycket LSPV framgår att det inte finns någon formell begränsning i fråga om antalet suppleanter för ledamot av utskrivningsnämnd. För att man skall motverka en försening i fråga om prövningen av ärenden i nämnden till följd av att ledamot är jävig och ersättare inte finns att tillgå, är det självfallet önskvärt att man, där så ännu ej skett, utnyttjar de möjligheter som sålunda finns att ha flera suppleanter för varje ledamot.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1975/76:358,
2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2054, såvitt här är i fråga.
Stockholm den 26 oktober 1976
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Larsson i Öskevik (c)*, Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s), fröken Andersson (c), herrar Bengtsson i Göteborg (c), Nordberg (s), Nilsson i Växjö (s)*, fru Wigenfeldt (c)*, fru Swartz (fp), herrar Alftin (s). Biörck i Värmdö (m), fröken Öhrsvik (s) och fru Mårtensson (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.