Med anledning av motionsförslag om tilläggsdirektiv till tomträttskommittén

CU 1977/78:20

Civilutskottets betänkande 1977/78:20

med anledning av motionsförslag om tilläggsdirektiv till tomträttskommittén Motionen I

motionen 1977/78:861 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås i yrkandet 3 att riksdagen hos regeringen hemställer att tomträttskommittén ges tilläggsdirektiv i enlighet med vad som föreslås i motionen.

T omträttskommittén

Tomträttskommittén (Ju 1977:12) tillkallades sommaren 1977 för att se över bestämmelserna om tomträttsavgäld m. m. Kommitténs huvuduppgift är enligt direktiven att närmare undersöka hur reglerna om bestämmande av tomträttsavgäld bör utformas. Kommittén skall emellertid även belysa de vid olika tidpunkter angivna syftena för tomträttsinstitutet och analysera deras inbördes förenlighet. Mot bakgrund av en sådan analys och en analys av de förändringar i de allmänna förutsättningarna för markpolitiken som har inträffat bör kommittén föreslå den avvägning mellan och formulering av tomträttsinstitutets syften som är bäst förenlig med den övergripande målsättningen att mark för bostadsändamål skall kunna upplåtas både med äganderätt och tomträtt.

Hithörande frågor behandlades tidigare av riksdagen med anledning av motion (s) om översyn av tomträttsinstitutet (LU 1976/77:9). Utskottet strök under angelägenheten av att eventuella ändringar i tomträttsreglerna inte får en sådan utformning att förtroendet för tomträtten och därigenom dess användbarhet minskar. Den då av regeringen aviserade utredningens uppgift borde, enligt utskottet, i första hand vara att undanröja de olägenheter som har samband med avgäldsregleringen. Även andra moment i den nuvarande ordningen borde emellertid ses över.

Vid interpellationsdebatt 1977-05-26 anförde bostadsministem bl. a. följande:

Av mitt svar kanske det framgår att vi inte bara diskuterat frågan om en översyn av avgäldema; vi kan tänka oss en översyn också av institutet i övrigt. Syftet med införandet av tomträttsinstitutet 1907 var bostadssocialt. Det skulle för den enskilde finnas möjligheter att disponera mark till låg kostnad utan tvång att förvärva den. Sedan har det ju genomförts reformer på detta område, och då har markvärdestegringen betonats starkare.

Det är uppenbart att här finns två huvudsyften som står i visst motsatsförhållande till varandra. Därför har det ansetts nödvändigt att vi får så vida direktiv för denna utredning att den kan diskutera hela systemet och inte bara

1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 20

CU 1977/78:20

avgäldema. Men jag är verkligen angelägen om att utredningen kommer att arbeta snabbt.

Frågan om valfrihet mellan ägande och tomträtt behandlades senast i anslutning till betänkandet CU 1976/77:21. Utskottet noterade (s. 3) i anslutning därtill bl. a. lagutskottets ovan refererade bedömning att en utredning som i första hand tar sikte på avgäldsregleringen emellertid bör omfatta även andra moment i den nuvarande ordningen.

Utskottet

Motionsförslaget om tilläggsdirektiv till tomträttsutredningen synes syfta till att påkalla utredning om förhållanden som försvårar en tillämpning och utökning av tomträtten. Kommitténs uppdrag att föreslå en viss avvägning mellan och formulering av tomträttsinstitutets syften kan delvis bidra till att belysa de av motionärerna angivna frågorna. Förslaget utgår emellertid från allmänt beskrivna syften, vilka inte kan tjäna som underlag för att pröva behovet av ett vidgat utredningsuppdrag. Motionsförslaget avstyrks därför.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:861, yrkandet 3.

Stockholm den 28 februari 1978

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson(c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Eric Hägelmark (fp), Göthe Knutson (m), Wilhelm Gustafsson (fp), Lennart Nilsson (s) och Rolf Dahlberg (m).

GOTAB 57623 Stockholm 1978