Med anledning av propositionen 1977/78:122 med förslag om anslag till lån till experimentbyggande m. m. jämte motion
CU 1977/78:30
Civilutskottets betänkande 1977/78:30
med anledning av propositionen 1977/78:122 med förslag om anslag till lån till experimentbyggande m. m. jämte motion Propositionen
I propositionen 1977/78:100 (bil. lös. 182) föreslog regeringen riksdagen att i avvaktan på särskild proposition i ämnet för Lån till experimentbyggande m. m. för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd beräkna ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.
Sedermera har regeringen i propositionen 1977/78:122 föreslagit riksdagen att
1. medge att beslut om lån till experimentbyggande m. m. får meddelas intill ett belopp av 23 500 000 kr. under budgetåret 1978/79,
2. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som har angetts i regeringsprotokollet besluta om ändring av den under 1 upptagna ramen,
3. medge att beslut om lån till experimentbyggande m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1979/80 och 1980/81,
4. under fonden för låneunderstöd till Lån till experimentbyggande m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 23 500 000 kr.
Motionen
I den med anledning av propositionen 1977/78:122 väckta motionen 1977/ 78:1858 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
1. med avslag på propositionen 1977/78:122, hemställan under 1, medger att beslut om lån till experimentbyggande m. m. får meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,
2. beträffande ändring av den under 1 upptagna ramen att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om fördelning på ramar,
3. under fonden för låneunderstöd till Lån till experimentbyggande m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.
Gällande ordning m. m.
Riksdagen har(prop. 1976/77:107 s. 44—49, CU 1976/77:32 s. 21) godkänt vissa riktlinjer om ansvaret för och syftet med en forskningsinriktad experimentverksamhet samt om vissa administrativa frågor. Beslutet innebar bl. a. (prop. s. 45) att statens råd för byggnadsforskning anförtros ansvaret för
1 Riksdagen 1977/78. 19 sand. Nr 30
CU 1977/78:30
denna verksamhet. Utrymmet för andra viktiga projekt i rådets regi borde inte beskäras. Medel skulle därför ställas till förfogande för verksamheten. Riksdagsbeslutet innebar vidare bl. a. att det lades fast grunder för särskilda lån som skulle täcka den del av byggnadskostnaderna som inte kan finansieras enligt gängse värderingsmetoder - merkostnader för experimentbyggandet. Riksdagen anvisade till Lån till experimentbyggande m. m. ett investeringsanslag om 22 milj. kr. och godkände preliminära beslutsramar för budgetåren 1978/79 och 1979/80 om 20 milj. kr. När det gällde behovet av medel för planering och uppföljning av experimentbyggnadsprojekten under budgetåret 1977/78 räknade bostadsministern (s. 48) med att fonden för byggnadsforskning skulle komma att fordra ett tillskott i storleksordningen 10 milj. kr. Utskottet noterade att några förslag i denna del inte lagts fram för riksdagen.
I regleringsbrev 1977-06-16 (bostadsdepartementet) utnyttjades riksdagens medgivande i fråga om lån till experimentbyggande i dess helhet. Byggforskningsrådet medgavs sålunda bl. a. att meddela beslut om lån intill 22 milj. kr. under budgetåret 1977/78.
Sedan byggforskningsrådet redovisat vissa uppgifter om beräknat medelsbehov under 1977/78 för planering och uppföljning av experimentbyggandet medgav regeringen (industridepartementet) 1977-10-27 bl. a. att rådet, inom ramen för medel tillgängliga inom fonden för byggnadsforskning, för angivet ändamål fick disponera 14 milj. kr. - sålunda en ökning med 4 milj. kr. jämfört med det preliminärt angivna behovet.
Med hänvisning till att ytterligare bedömningsunderlag tillkommit beslöt regeringen (bostadsdepartementet) 1977-12-22 att sänka ramen för långivning under innevarande budgetår från 22 till 18 milj. kr. Sänkningen motsvarar alltså de ökade medel som 1977-10-27 ställts till förfogande som bidrag för planering och uppföljning av experimentbyggandet.
Enligt vad utskottet erfarit hade avsikten ursprungligen varit - som antytts i prop. 1976/77:107 - att fonden för byggnadsforskning skulle tillföras de medel som den t. v. uppdrogs att förskottera för bidragsgivningen genom ett särskilt anslag. Fonden kommer emellertid i stället att kompenseras genom att hela energiprogrammet finansieras genom anslag på statsbudgeten. För 1977/78 utgör fondens bidrag till energiprogrammet ca 12 milj. kr. Detta avses innebära att i det närmaste hela det förskotterade beloppet kommer att återföras till fonden under budgetåret 1978/79.
För nästa budgetår har bidragsgivningens omfattning ställts under riksdagens prövning genom prop. 1977/78:110, som bereds av näringsutskottet. Detta utskotts bedömning kommer att redovisas i betänkandet NU 1977/ 78:68. Genom den nämnda propositionen har bl. a. i beräkningen av medelsbehovet för programmet Energianvändning för bebyggelse (s. 135-136) lagts in 11 milj. kr. Medlen har därmed kommit att ingå i den sammanfattande medelsberäkningen (s. 159-160) och utgör sålunda grund för föreslaget (s. 167-168) anslag till Energiforskning under industrideparte -
CU 1977/78:30
mentets huvudtitel. Riksdagen föreslås bl. a. också ta ställning till riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet- riktlinjer i vilka även den här aktuella verksamheten berörs. Föredragande statsrådet anför emellertid (s. 136) i anslutning till medelsberäkningen för planering och uppföljning av experimentbyggandet att det skall ankomma på regeringen att lämna erforderliga föreskrifter om dispositionen av medlen.
Beräkningen av förslaget till anslag till Energiforskning torde innebära att hela energiforskningsprogrammet finansieras med statsanslag och att sålunda energiinriktad forsknings- och utvecklingsverksamhet under nästa år inte till någon del skall finansieras av intäkterna från byggforskningsavgiften. I den här aktuella propositionen anges (s. 4) att behovet av medelstillskott till fonden för bidrag under innevarande budgetår till planering och uppföljning har beaktats vid anslagsberäkningen för nästa budgetår under anslaget till Energiforskning.
Utskottet
Det är uppenbart att viss osäkerhet fortfarande råder i fråga om såväl det totala behovet av lån och bidrag för experimentbyggande m. m. som om hur detta behov fördelar sig på lån och bidrag. Detta är enligt utskottets mening naturligt med hänsyn till att verksamheten är ny och till att initiativen också av andra skäl är svåra att överblicka. Ökad säkerhet kommer dock att uppnås i bedömningarna. Som utskottet anförde vid tidigare behandling av motsvarande fråga (prop. 1976/77:107, CU 1976/77:32) är dessa nivåbeslut, också av naturliga skäl, till viss del en markering av ambitionsnivån i ett utgångsskede. Förslaget om preliminära ramar har inte mött invändningar. Utskottet har med hänsyn till det anförda inte funnit skäl till annat än att tillstyrka regeringsförslagen. I konsekvens härmed avstyrks motionen 1977/78:1858 (s), yrkandena 1 och 3.
1 motionens yrkande 2 föreslås riksdagen ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om fördelning på ramar. Motionen innehåller emellertid i denna del endast en uppräkning av frågor som enligt motionärernas mening inte tillräckligt belysts i propositionen. Ett tillkännagivande av dessa uppfattningar kan inte tjäna något syfte.
Motionärernas önskan om klarläggande från utskottets sida torde ha tillgodosetts genom vad som redovisats i detta betänkade.
Frågan om anslag till Energiforskning för nästa budgetår och därmed även ianspråktagandet av medel för planering och uppföljning av experimentbyggandet för innevarande budgetår faller efter industridepartementets beredning (prop. 1977/78:110) under näringsutskottets ansvarsområde (NU 1977/ 78:68).
CU 1977/78:30
4 Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:1858, yrkandena 1 och 3,
a. medger att beslut om lån till experimentbyggande m. m. får meddelas intill ett belopp av 23 500 000 kr. under budgetåret 1978/79,
b. bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som har angetts i regeringsprotokollet besluta om ändring av den under a angivna ramen,
c. medger att beslut om lån till experimentbyggande m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1979/80 och 1980/81,
d. under fonden för låneunderstöd till Län till experimentbyggande m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 23 500 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1858, yrkandet 2.
Stockholm den 16 maj 1978
På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s). Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig(s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Torsten Sandberg (c), Göthe Knutson (m), Wilhelm Gustafsson (fp) och Rolf Dahlberg (m).
Reservationer
Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl och Magnus Persson (alla s) har reserverat sig mot betänkandet i följande delar.
1 Ramar och anslag för lån till experimentbyggande m. m.
Reservanterna anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Det är” och slutar "yrkandena 1 och 3” bort lyda:
Det är uppenbart och obestritt att osäkerhet fortfarande råder när det gäller behovet av såväl lån för experimentbyggande m. m. som medel för planering
CU 1977/78:30
och uppföljning av detta byggande. Det finns f. n. inte tillräckligt grundad anledning att - som i detta sammanhang är aktuellt - ange låneramen för nästa budgetår till annat än det belopp som gäller för innevarande år. Därmed markeras att det inte är fråga om annat än en preliminär bedömning i avvaktan på bättre utredning. Skulle, som aviserats, sådan bättre utredning föreligga under hösten 1978 bör ett därpå grundat förslag läggas fram på tilläggsstat.
Det föreslagna bemyndigandet till regeringen att själv sänka låneramen eller under vissa förutsättningar höja den med högst 11 milj. kr. stryker under att hela ramfrågan praktiskt taget undandragits riksdagens bedömning för ytterligare ett budgetår.
Med hänsyn till det anförda bör regeringsförslagets karaktär av provisorium markeras genom att riksdagen följer förslaget i motionen 1977/78:1858, yrkandena 1 och 3. Utskottet föreslår sålunda att ram och anslag beräknas till 20 milj. kr.
dels utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1977/78:1858, yrkandena 1 och 3,
a. medger att beslut om lån till experimentbyggande m. m. får meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,
b. bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som har angetts i regeringsprotokollet besluta om ändring av den under a angivna ramen,
c. medger att beslut om lån till experimentbyggande m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1979/80 och 1980/81,
d. under fonden för låneunderstöd till Lån till experimentbyggande m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.,
2 Uttalande om fördelning av medel mellan lån för experimentbyggande m. m. resp. för planering och uppföljning därav
Reservanterna anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”1 motionens” och slutar "ansvarsområde (NU 1977/78:68)” bort lyda:
Som utskottet ovan redovisat har för innevarande budgetår låneramen och medel som regeringen ställt till förfogande för planering och uppföljning behandlats som en faktisk enhet. Samma förhållande föreslås gälla även för nästa budgetår. Trots detta faller lånemedlen och planeringsmedlen under skilda departements och utskotts beredning. Detta gör sammanhangen svåra att överblicka, vilket propositionen väl belyser. Riksdagen torde, trots regeringens rätt att själv bestämma ärendefördelningen inom sitt kansli,
CU 1977/78:30
kunna uttrycka en mening om hur budgetförslag bör vara utformade för att de skall kunna beredas på ett meningsfullt sätt av riksdagen. En sammanhållen behandling av dessa frågor måste anses ha uppenbara fördelar.
Genom utskottsbetänkande! har sakförhållandena ytterligare klargjorts. Bl. a. framgår därav att riksdagens beslut (CU 1976/77:32) om att särskilda medel för planering och uppföljning skulle ställas till förfogande inte följts. 1 stället har i direkt strid mot beslutets grund byggforskningsfonden belastats med dessa utgifter. Uppgiften att detta beaktats vid beräkningen av anslaget till Energiforskning - under näringsutskottets beredning - har emellertid inte utvecklats tillräckligt.
Enligt utskottets mening bör de anförda förhållandena belysas ytterligare i lämpligt sammanhang. Civilutskottet förutsätter att en bedömning i dessa delar också kommer att ingå i näringsutskottets betänkande om energiforskningen.
dels utskottet under 2 bort hemställa
2. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1858, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.