Med anledning av motioner om ägar- och upplåtelseformer för bostadshus m. m.
CU 1977/78:34
Civilutskottets betänkande 1977/78:34
med anledning av motioner om ägar- och upplåtelseformer för bostadshus m. m.
Motionerna
Utskottet behandlar i detta betänkande motionerna 1977178:
350 av Wilhelm Gustafsson (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning av frågan om införande av ett system med äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus,
488 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen uttalar sig för att priskontroll införs för bostadsrättslägenheter och ger regeringen denna mening till känna,
622 av Anna Eliasson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning med uppgift att klarlägga förutsättningarna för att göra bostadsrättslägenheter till en successivt växande del av bostadsbeståndet och att lägga därav föranledda förslag med beaktande av det i motionen anförda,
630 av Olle Östrand (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
2. att prisutvecklingen för bostadsrätter och dess orsaker bör kartläggas och snarast redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag,
3. att det från bostadspolitisk synpunkt är uteslutet att införa äganderätt till lägenheter i flerbostadshus,
859 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås
1. att riksdagen uttalar sig för ett successivt överförande av privata hyreshus i samhällets ägo,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer att en plan snarast utarbetas för genomförande av denna målsättning,
1363 av Georg Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning om utformning av ett institut för äganderätt av lägenhet i flerfamiljshus.
Utskottet
I många utländska rättssystem finns regler om äganderätt till lägenhet i JJerbostadshus. Den boende kan då överlåta resp. pantsätta sin lägenhet enligt
1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 34
CU 1977/78:34
samma eller liknande regler som gäller för fast egendom i övrigt. I en del länder utgör sådan lägenhet en särskild enhet i fastighetsregistret medan i andra länder äganderätten redovisas i registret som en belastning på själva fastigheten. I fråga om gemensamma anordningar i huset eller dess omgivning finns vanligen särskilda regler som innebär att dessa behandlas som kollektiva tillgångar knutna till lägenheterna.
I vårt land förekommer inte detta rättsinstitut. Den svenska fastighetsrätten bygger på principen att upplåtelse av lägenhet i flerfamiljshus skall ske antingen genom hyresavtal eller i form av bostadsrätt.
Motioner om införande av ett system med äganderätt till bostadslägenheter har vid flera tillfällen prövats av riksdagen. Senast skedde detta våren 1976. Vid lagutskottets behandling av motionerna tillstyrkte en majoritet av ledamöterna (c, fp, m) att frågan borde bli föremål för särskild utredning (LU 1975/76:20 s. 6). Vid omröstningen biföll emellertid kammaren en till utskottsbetänkande! fogad reservation (s) om avslag på motionerna (RD 1975/76:117-118 s. 190).
Frågan om ägenderätt till lägenhet i flerbostadshus har nu åter aktualiserats i tre motioner. Krav på utredningar ställs i två av dessa. Sålunda föreslås i motionen 1977/78:350 (fp) en utredning om införande av ett system med äganderätt till lägenhet medan i motionen 1977/78:1363 (m) utredningsförslaget gäller utformningen av ett sådant institut. Häremot står förslaget i motionen 1977/78:630 (s), yrkandet 3, att riksdagen uttalar att det är uteslutet att införa äganderätt till lägenheter i flerbostadshus. Motionären anför att den grundläggande frågan inte är de tekniska möjligheterna att skapa rättsregler för ett sådant institut utan i stället de bostadspolitiska utgångspunkterna.
Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att inom regeringens kansli låta utarbeta en kunskapsöversikt över frågan om äganderätt till enskilda lägenheter i flerbostadshus. Översikten avses innehålla en genomgång av de fastighetsrättsliga problem som sammanhänger med institutet äganderätt i flerbostadshus samt en bedömning av de samhällsekonomiska och privatekonomiska effekterna av ett äganderättsinstitut i flerbostadshus. Därvid kommer att uppmärksammas eventuella effekter för drift- och underhållskostnader som kan följa av förändrade besittningsformer.
En central del av översikten avses vara en belysning av de bostadssociala effekterna av institutet äganderätt och en bedöming av i vilken utsträckning den nuvarande kombinationen av låne- och skatteregler ger en tillfredsställande neutralitet mellan de olika besittningsformerna vad gäller kapitalutgifterna i boendet och eventuell värdestegring. Vidare kommer erfarenheter från länder som i dag har institutet att redovisas.
De sålunda aviserade åtgärderna torde kunna anses i väsentliga delar tillgodose utredningskraven i motionerna 1977/78:350(fp)och 1363(m). Den åsyftade kunskapsöversiktens betoning av de bostadssociala effekterna torde i inte oväsentlig grad också tillgodose de syften som yrkandet 3 i motionen 1977/78:630 är ett uttryck för. Med hänsyn därtill har utskottet inte funnit det
CU 1977/78:34
lämpligt att tillstyrka något av de nämnda motionsförslagen.
Det i motionen 1977/78:859 (vpk) framförda förslaget syftar till att successivt föra över privatägda hyreshus i samhällets ägo. Likartade motionsförslag har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen, senast i betänkandet CU 1976/77:21 (s. 2). Utskottet vidhåller sin då enhälligt framförda ståndpunkt att principiella uttalanden av sådan typ inte är lämpliga. Motionen avstyrks.
I motionen 1977/78:622 (c) föreslås riksdagen begära en utredning med uppgift bl. a. att klarlägga förutsättningen för att successivt öka andelen bostadsrättslägenheter samt att lägga fram därav föranledda förslag. Förslaget avser såväl nyproduktionen av som befintliga bostäder i flerbostadshus - åtgärderna bör enligt motionärerna i betydande utsträckning avse befintliga bostadsområden. Som ett sätt att överbrygga ekonomiska hinder anges möjligheten att samhället ställer lån till förfogande för den enskilde.
Bostadsrättens fördelar har tidigare markerats från skilda håll. Civilutskottet fann i sådant sammanhang (CU 1974:36 s. 20) enhälligt att en anslutning till en sådan uppfattning bör leda till att motsvarande fördelar inom boendedemokratins ram i möjlig mån görs tillgängliga även inom hyresområdet. En i huvudsak obestridd utgångspunkt är också att samhällets åtgärder på detta område skall tjäna godtagna bostadspolitiska och bostadssociala syften.
Enligt vad utskottet erfarit förbereds inom bostadsdepartementet en utredning av frågor som rör bostadsrätt.
Mot bakgrund av det anförda har utskottet inte funnit anledning förorda att riksdagen påkallar en utredning enligt motionsförslaget. Motionärernas syften får i väsentliga avseenden anses tillgodosedda utan en riksdagens åtgärd.
Lagen (1942:430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m. (bostadsrättskontrollagen) upphörde att gälla med utgången av år 1968. Det sista förlängningsbeslutet fattades av riksdagen år 1967 (3LU 1967:58). Riksdagen avslog förra året en motion om att priskontrollen för bostadsrättslägenheter borde återinföras (CU 1976/77:19).
I motionen 1977/78:488 (vpk) föreslås att riksdagen uttalar sig för att priskontroll införs för bostadsrättslägenheter och att denna mening ges regeringen till känna.
Utskottet har inte heller nu funnit anledning förorda att riksdagen aktualiserar frågan om ett återinförande av priskontrollen.
Priskontrollfrågan anknyter, som utskottet tidigare (CU 1976/77:19) uttalat, dock till allmänt bostadspolitiska utgångspunkter på ett sådant sätt att utvecklingen på denna marknad bör noga följas. Förslaget att prisutvecklingen för bostadsrätter bör kartläggas och snarast redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag läggs nu fram i motionen 1977/78:630 (s), yrkandet 2.
Enligt vad utskottet erfarit har HSB:s riksförbund och Riksbyggen i april
CU 1977/78:34
1978 hos bostadsdepartementet föreslagit en utredning om hur spekulation i småhus, bostadsrätter och hyreslägenheter skall förhindras. Som ett åtgärdsområde anges realisationsvinstbeskattningen. Riksdagen har tidigare (SkU 1977/78:29) behandlat motioner om realisationsvinstbeskattningen.
Utskottet har inte anledning ändra sin tidigare bedömning att utvecklingen på bostadsrättsmarknaden bör noga följas. Den nyssnämnda framställningen och de ovan nämnda övervägandena inom bostadsdepartementet om en utredning rörande frågor om bostadsrätt har dock lett utskottet till bedömningen att någon riksdagens åtgärd i denna del inte är erforderlig. Motionsyrkandet avstyrks sålunda.
Utskottet hemställer
1. beträffande äganderätt till lägenheter i flerbostadshus att riksdagen avslår motionerna 1977/78:350 och 1363 samt 630, yrkandet 3,
2. beträffande överförande av hyreshus i samhällets ägo att riksdagen avslår motionen 1977/78:859,
3. beträffande utredning om ökad andel bostadsrättslägenheter att riksdagen avslår motionen 1977/78:622,
4. beträffande priskontroll av bostadsrätt att riksdagen avslår motionen 1977/78:488,
5. beträffande kartläggning m. m. av prisutvecklingen på bostadsrätter att riksdagen avslår motionen 1977/78:630, yrkandet 2.
Stockholm den 16 maj 1978
På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s). Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Torsten Sandberg (c), Göthe Knutson (m), Wilhelm Gustafsson (fp) och Rolf Dahlberg (m).
CU 1977/78:34
5 Reservationer
Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl och Magnus Persson alla (s) har reserverat sig mot betänkandet i följande delar:
1. Äganderätt till lägenhet i flerbostadshus
Reservanterna anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”De sålunda” och på s. 3 slutar ”nämnda motionsförslagen” bort lyda:
Utredningsförslagen i motionerna(fp)(m)syftar uppenbarligen till att, som sägs i motionen 1977/78:1363 (m), snabbt införa ett system med äganderätt till lägenheter. Utgångspunkten tas i den sistnämnda motionen i en uppgiven önskan att stärka de boendes inflytande och ansvar. I motionen 1977/78:350 (fp) kommer däremot de verkliga intressena till ett mer oförblommerat uttryck: ägda lägenheter skulle kunna tjäna som kreditunderlag, dvs. ge möjlighet att realisera spekulationsvinster. Inte i någon av motionerna fästs avseende vid att systemet skulle avskära ännu en del av bostadsmarknaden till förmån för dem som kan prestera egna kapitalinsatser. Inte heller ägnas någon uppmärksamhet åt systemets förenlighet med de allmänna bostadspolitiska och bostadssociala riktlinjer, till vilka en bred riksdagsmajoritet bekänt sig, men som uppenbarligen av borgerliga intressegrupper inte önskas hävdade i praktiken. Som anförs i motionen 1977/78:630 (s) är den grundläggande frågan självfallet inte att utreda den juridiska tekniken för ett vidgat sy stern med bostadsägande - utgångspunkten måste vara att bostaden är en social rättighet och inte ett hjälpmedel för att öka och sprida spekulationsvinster. Redan allmänna överväganden utifrån dessa utgångspunkter ger vid handen att ett kategoriserande, vidgat äganderättssystem inte är önskvärt och att utredningsyrkandena alltså bör avslås redan på denna grund. Denna slutsats bör ges regeringen till känna, vilket innebär en tillstyrkan av motionen 1977/78:630 (s), yrkandet 3.
Som ovan angetts har utskottet erfarit att regeringen inte delar den ovan anförda meningen. Den avser sålunda att under täcknamnet ”kunskapsöversikt” göra visst utredningsarbete. Utskottet har inte anledning att närmare pröva den politiska inriktningen av arbetet inom regeringskansliet utan har endast att konstatera denna ytterligare kompromiss. Utskottet får nöja sig med förhoppningen att arbetet också kommer att leda till en belysning även av hur illa ett ägarsystem med dess kategoriserande och spekulationsfrämjande effekter rimmar med de officiellt gällande bostadspolitiska riktlinjerna - riktlinjer vilkas sakliga innehåll synes bli alltmer uttunnade under inflytande av kapital intressenas representanter i regeringen. Det skulle enligt utskottets mening ha varit mer uppriktigt ur politisk synpunkt om regeringen klart medgav att den inte längre följer de bostadspolitiska riktlinjer som tidigare accepterats av en mycket bred riksdagsmajoritet.
CU 1977/78:34
dels utskottet under 1 bort hemställa:
1. beträffande äganderätt till lägenheter i flerbostadshus att riksdagen med avslag på motionerna 1977/78:350 och 1363 samt med bifall till motionen 1977/78:630, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Ökad andel bostadsrättslägenheter
Reservanterna anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Mot bakgrund” och slutar "riksdagens åtgärd” bort lyda:
Utredningsförslaget i motionen 1977/78:622 (c) anges syfta till förslag hur andelen bostadsrättslägenheter skall kunna ökas, detta såväl i nyproduktionen som också - ”i betydande utsträckning” - genom omvandling av lägenheter i privat och samhällelig ägo till bostadsrätt. Som numera blivit vanligt från regeringspartiernas sida görs ingen skillnad på bostadsrätt under samhällsinflytande och på den s. k. privata bostadsrätten med eller utan strimlade lån. Ledorden är ”ägarinflytande genom medägande”, vilket röjer motionärernas bundenhet till den politiska tes om "ägardemokrati” som omfattas av vissa intressen och som inte har något samband med den kooperativa grundtanken. Inte något i motion tyder på ett positivt intresse för boendedemokratin som sådan och dess ytterligare vidgning oavsett upplåtelseform.
Det förhållandet att bostadskooperationen arbetar med instrumentet bostadsrätt innebär självfallet inte att bostadsrättsupplåtelse är detsamma som bostadskooperation. Bostadskooperationen i dess avsedda form fyller ett obestritt behov på bostadsmarknaden och främjas också genom aktiva samhällsåtgärder.
När det gäller inriktningen av nyproduktionen har riksdagen tidigare anslutit sig till meningen att upplåtelseformerna skulle bestämmas på den lokala bostadsmarknaden medan statsmakterna gett uttryck för principer som alla utgått från att de bostadspolitiska målen skall uppnås. En utredning för att finna former för en statlig styrning i denna del är inte motiverad.
När det åter gäller motionärernas huvudsakliga ärende - att överföra hyreslägenheter till bostadsrätter av skilda former - har utskottet gjort följande bedömningar. De nu förekommande upplåtelseformerna fyller-om än i starkt växlande grad - bostadspolitiska funktioner. De allmännyttiga bostadsföretagens centrala roll för en fungerande bostadsmarknad har accepterats av en bred majoritet. Utredningsförslaget syftar emellertid inte endast till att främja en övergång från privatägda hyreslägenheter till bostadsrätt - också en omvandling av det allmännyttiga beståndet åsyftas. Det blir i sådana situationer fråga om att minska den sektor som organiserats för att utan alla vinstsyften tillgodose bostadspolitiska och bostadssociala syften. Det förefaller utskottet helt verklighetsfrämmande att staten skulle kunna avdela resurser för att främja en sådan utveckling - tillgängliga
CU 1977/78:34
resurser skall självfallet användas för att främja de bostadspolitiska boendemålen. Däremot kan det självfallet finnas anledning att avlösa ett spekulativt hyreshusägande med bostadskooperativa förvaltningsformer där bostadsrätt upplåts eller där upplåtelserna sker med hyresrätt. Överväganden i sådan riktning torde emellertid knappast kräva någon särskild utredning.
Utskottet har sålunda stannat för bedömningen att en i motionen föreslagen utredning inte är påkallad. Motionen avstyrks.
Som utskottet noterat förbereds inom bostadsdepartementet en utredning i frågor som rör bostadsrätt. Direktiv eller närmare uppgifter därom är emellertid inte nu tillgängliga. Utskottet saknar därför möjlighet att lägga detta anmälda förhållande till grund för sin bedömning.
3. Kartläggning m. m. av prisutvecklingen på bostadsrätter
Reservanterna anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”avstyrks sålunda" bort lyda:
Utskottet har tidigare funnit att prisutvecklingen på bostadsrättsmarknaden bör noga följas. En kartläggning och redovisning härav är nödvändig för att ge den klarläggande bild av dessa problem som är en förutsättning för att åtgärder skall kunna vidtas - vare sig de gäller skatteområdet eller eljest. Med hänsyn till att utskottet f. n. saknar säkra uppgifter huruvida den aviserade utredningen i frågor som rör bostadsrätt avses komma att göra en önskad kartläggning och redovisning bör riksdagen, med bifall till motionen 1977/78:630 (s), yrkandet 2, begära en sådan,
dets utskottets hemställan under 5 bort lyda:
5. beträffande kartläggning m. m. av prisutvecklingen på bostadsrätter att riksdagen bifaller motionen 1977/78:630, yrkandet
2.
GOTAB 58184 Stockholm 1978