Med anledning av propositionen 1977/78:35 om godkännande av en statskredit till Portugal
FiU 1977/78:12
Finansutskottets betänkande 1977/78:12
med anledning av propositionen 1977/78: 35 om godkännande av en statskredit till Portugal
I propositionen 1977/78: 35 har regeringen (ekonomidepartementet) — efter föredragning av statsrådet Gösta Bohman — föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i propositionen träffa ett kreditavtal med Portugal,
2. till Kredit till Portugal på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.
Yttrande över propositionen har inhämtats från utrikesutskottet. Propositionen
Riksdagen föreslås bevilja anslag för en svensk statskredit till Portugal. Krediten, som avses uppgå till sammanlagt 50 milj. kr., skall enligt förslaget finansieras dels med särskilt anvisade anslagsmedel, dels med redan beviljade biståndsmedel. Krediten ingår i ett internationellt samordnat betalningsbalansstöd för Portugal, beräknat till ca 750 milj. US dollar, motsvarande ca 3 600 milj. kr., från ett större antal industriländer.
I propositionen redovisas bakgrunden till de ekonomiska problem Portugal befinner sig i.
Underskottet i bytesbalansen utgör f. n. det mest överhängande problemet. Enligt de portugisiska myndigheternas och Internationella valutafondens (IMF) prognoser kommer bytesbalansunderskottet att uppgå till ca 1 800 milj. dollar sammanlagt för 1977 och 1978. Portugals regering har utformat olika stabiliseringsprogram för att kraftigt strama åt ekonomin. Löne- och priskontroller, kreditrestriktioner och importnedskärningar är exempel på olika åtgärder som ingått i dessa program.
På Förenta staternas initiativ sammanträdde representanter för 14 industriländer, däribland Sverige, i maj och juni 1977 i Paris för att med representanter för den portugisiska regeringen diskutera förutsättningarna för ett internationellt betalningsbalansstöd till Portugal. De exceptionella omständigheter — såväl politiska som ekonomiska — varunder den akuta betalningsbalanssituationen uppstått, ansågs allmänt motivera en internationell stödaktion. Som utgångspunkt för förhandlingarna konstaterades att det totala stödet borde uppgå till omkring 750 milj. dollar för de två åren 1977 och 1978.
1 Riksdagen 1977/78. 5 sami Nr 12
FiU 1977/78:12
2 Som resultat av dessa överläggningar har flertalet av de deltagande länderna utfäst sig att lämna Portugal betalningsbalansstöd under 1977 och 1978. Förbundsrepubliken Tyskland har utfäst sig att bidra med 200, Förenta staterna med 300 och Japan med 50 milj. dollar. Av de nordiska länderna har Norge beslutat att lämna en statskredit på 10 milj. dollar. Stödaktionen har sålunda fått en betydande anslutning och det uppsatta totalbeloppet kommer i stort sett att uppnås.
Enligt de förutsättningar som gällt för stödet lämnas detta i form av statskrediter, med en löptid om i de flesta fall 7—10 år och med de första åren amorteringsfria. Räntesatsen avses bli 7 å 8 %. Krediterna lämnas utan krav om portugisisk import från resp. långivarland och utan särskild säkerhet.
Från portugisisk sida har utfästelserna om insatser i dessa former välkomnats. Den portugisiska regeringen har å sin sida förklarat att man i samarbete med IMF kommer att utarbeta ett nytt stabiliseringsprogram för ekonomin och i samband därmed utnyttja sitt kreditutrymme i valutafonden. Från 1979 förväntas Portugal kunna finansiera sin betalningsbalans fullt ut i andra former inkl. fortsatt kreditutnyttjande i IMF.
Från svensk sida har man i de internationella överläggningarna anslutit sig till uppfattningen att Portugal befinner sig i en exceptionell ekonomisk situation. Någon utfästelse om storleken och formerna för ett svenskt bidrag gjordes emellertid inte under Parismötena.
Föredraganden anför att utsikterna till en fortsatt stabil politisk utveckling i Portugal i hög grad beror på möjligheterna att lösa landets ekonomiska kris.
Sverige har alltsedan 1974 i en rad olika former stött den demokratiska utvecklingen i Portugal. Genom EFTA och genom direkt bistånd har den svenska regeringen gett ekonomisk hjälp. Enskilda organisationer och politiska partier har gjort ansträngningar att bidra till att säkra en stabil demokratisk utveckling i landet.
Det är, anför föredraganden, inte minst av dessa skäl som den svenska regeringen bedömt det som angeläget att, trots det ansträngda betalningsbalansläge som vårt eget land befinner sig i, delta i den nu aktuella internationella stödaktionen för Portugal.
Men samtidigt måste slås fast, anför föredraganden, att Sveriges möjligheter att delta i fortsatta insatser av denna karaktär är utomordentligt begränsade. Vårt deltagande i denna aktion måste betraktas som ett undantag, föranlett av vårt starka engagemang för Portugals demokrati under de senaste årens svårigheter.
Storleken och formerna för vår andel i stödaktionen bör enligt propositionen anpassas efter andra deltagarländers insatser. Med hänsyn till att även Sverige har ett betydande bytesbalansunderskott anser föredraganden att vår medverkan bör stanna vid 50 milj. kr. Därvid bör
FiU 1977/78:12
redan beviljade biståndsmedel utnyttjas för hälften av vår insats.
Sveriges bidrag bör, anför föredraganden, lämnas i form av en statskredit. Då hälften av krediten finansieras med biståndsmedel bör villkoren i fråga om det svenska lånet dock bli förmånligare för Portugal än vad som gäller för de flesta andra länders insatser.
När det gäller de betalningstekniska arrangemangen har riksbanken förklarat sig beredd att fungera som regeringens ombud.
Yttrande
Utrikesutskottet har i yttrande 1977-11-24 för sin del tillstyrkt bifall till förslagen i propositionen.
Utskottet
Sverige har, som redovisas i propositionen, alltsedan år 1974 i en rad skilda former stött den demokratiska utvecklingen i Portugal. Ekonomisk hjälp har lämnats genom EFTA och i form av direkt bistånd.
Utskottet delar regeringens i propositionen redovisade bedömning att det är angeläget att Sverige deltar i den nu aktuella stödaktionen för Portugal, trots det ansträngda betalningsbalansläge som vårt eget land befinner sig i.
Utrikesutskottet har inte haft något att invända mot förslagen i propositionen, innebärande att halva det tilltänkta stödbeloppet hämtas från anslaget till Bilateralt utvecklingssamarbete och halva beloppet anvisas på tilläggsbudget I för innevarande budgetår. Finansutskottet tillstyrker att det begärda beloppet 25 milj. kr. anvisas.
Finansutskottet har inget att erinra mot de riktlinjer som redovisas i propositionen för utformningen av ett kreditavtal med Portugal. Utskottet hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i propositionen 1977/78: 35 träffa ett kreditavtal med Portugal,
2. till Kredit till Portugal på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.
Stockholm den 1 december 1977
På finansutskottets vägnar BJÖRN MOLIN
FiU 1977/78:12
4 Närvarande: Björn Molin (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Knut Wachtmeister (m), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s), Arne Gadd (s), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Karl Erik Olsson (c), Torsten Karlsson (s), Rune Rydén (m) och Anna-Lisa Nilsson (c).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 77004S