Med anledning av i propositionen 1977/78:100 framlagda förslag om vissa anslag för budgetåret 1978/79 inom budgetdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Finansutskottets betänkande

FiU 1977/78: 23

1977/78: 23

med anledning av i propositionen 1977/78:100 framlagda förslag om vissa anslag för budgetåret 1978/79 inom budgetdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

I detta betänkande behandlar utskottet

propositionen 1977/78: 100 bilaga 11 Budgetdepartementet med undantag för Litt. B Allmänna centrala ämbetsverk m. m. punkterna B 10 —B 19, Litt. C Skatte- och kontrollväsen, Litt. E Diverse punkterna E 2 —E 3 och E 5—E 19 samt Fonden för låneunderstöd, vilka delar behandlas av andra utskott, och

motionerna 1977/78: 357, 504, 639, 1387 och 1434.

ÅTTONDE HUVUDTITELN Budgetdepartementet m. m.

1. Budgetdepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/78:100 bilaga 11 (budgetdepartementet) under punkten Al (s. 11) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Budgetdepartementet för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 24 914 000 kr.

2. Gemensamma ändamål för departementen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 2—A 4 (s. 12—13) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Gemensamma ändamål för departementen ett förslagsanslag av 58 926 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 10 500 000 kr.,

3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 625 000 kr.

Allmänna centrala ämbetsverk

3. Kammarkollegiet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 1 (s. 14—15) och hemställer

att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 13 173 000 kr.

1 Riksdagen 1977/78. 5 sami. Nr 23

FiU 1977/78: 23

4. Statskontoret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 2 (s. 15—21) och hemställer

att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 50 940 000 kr.

5. Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 3 (s. 21—23) och hemställer

att riksdagen till Datamaskincentralen för administrativ databehandling för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

6. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 4 (s. 23) och hemställer

att riksdagen till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

7. Riksrevisionsverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 5 (s. 23—28) och hemställer

att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 46 400 000 kr.

8. Byggnadsstyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 6 (s. 28—34) och hemställer

att riksdagen till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

9. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 7 (s. 34—35) och hemställer

att riksdagen till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

10. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 8 (s. 35—40) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 32 000 000 kr.

FiU 1977/78: 23

11. Statens förhandlingsnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 9 (s. 41—42) och hemställer

att riksdagen till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1978/ 79 anvisar ett förslagsanslag av 2 404 000 kr.

Bidrag och ersättningar till kommunerna

12. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 1 (s. 100) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 045 000 kr.

13. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 2 (s. 100—103) och hemställer

att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 3 925 000 000 kr.

14. Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 3 (s. 103—104) och hemställer

att riksdagen till Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 500 000 000 kr.

15. Särskilt bidrag till kommunerna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 4 (s. 104—105) och hemställer

att riksdagen till Särskilt bidrag till kommunerna för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 122 000 000 kr.

16. Generellt statligt bidrag till kommuner och landstingskommuner under år 1978. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 5 (s. 105—106) och hemställer

att riksdagen till Generellt statligt bidrag till kommuner och landstingskommuner under år 1978 för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 360 000 000 kr.

17. Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skattereform. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 6 (s. 106—107) och hemställer

att riksdagen till Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skattereform för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 670 000 000 kr.

It Riksdagen 1977/78. 5 sami. Nr 23

FiU 1977/78: 23

18. Motioner i kommunalekonomiska frågor. I motionerna

1977/78: 357 av Torkel Lindahl (fp) och Georg Åberg (fp) hemställs att riksdagen hemställer att regeringen skall lägga fram förslag om hur de kommuner som tvingas till extrainvesteringar på grund av turism och friluftsliv skall kompenseras för detta,

1977/78: 504 av Lars Ahlmark m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en särskild beredning tillsätts med uppdrag att med utgångspunkt i KEU 76:s arbete framlägga ett konkret förslag till lagstadgat kommunalt skattetak,

1977/78: 639 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om kompensation till kommuner och landsting för erlagd mervärdeskatt i enlighet med vad som anförts i motionen 1977/78: 638,

1977/78: 1387 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) hemställs att riksdagen i enlighet med vad som föreslagits i motionen 1977/ 78: 1386 beslutar att hos regeringen hemställa att staten övertar kommunernas och landstingens kostnader för skolor, sjukvård och barnomsorg.

1 motionen 357 anförs att de kommuner som under turistsäsongen har att ta emot ett i förhållande till sitt invånarantal stort antal turister tvingas att göra större investeringar än vad som motiveras av kommuninvånarnas behov. Enligt motionärerna tyder nu tillgängliga uppgifter på att turistinkomsterna för dessa kommuner inte på något sätt motsvarar de extra utgifter som kommunerna tvingas till på grund av turismen. Regeringen bör enligt motionärerna lägga fram förslag om hur de kommuner som tvingas till extra investeringar på grund av turism och friluftsliv skall kompenseras för detta.

I motionen 504 konstateras att utvecklingen av den kommunala medelutdebiteringen varit mycket snabb under den senaste 20-årsperioden och att den årliga volymökningen för den kommunala konsumtionen under åren 1960—1975 var i genomsnitt 5,9 %. Motionärerna hänvisar till att 1976 års kommunalekonomiska utredning (KEU 76) i sitt slutbetänkande funnit att om volymökningen för den kommunala konsumjtionen 1977—1985 uppgår till 3,5 % per år ger detta en total kommuiSial utdebitering på ca 36 kr. 1985 förutsatt att den ökade finansieringen jklaras med kommunalskatter. En sådan utveckling anser utredningen ej -vara acceptabel.

Det redovisade problemet kan enligt motionärerna angripas på två olika vägar. Antingen godtas en fortsatt snabb kommunal volymexpansion och statliga medel ställs till förfogande för att hålla behovet av kommunalskattehöjningar tillbaka eller så måste själva volymökningen

FiU 1977/78: 23

bromsas. Att staten bär en växande andel av de kommunala kostnaderna är enligt motionärerna ingen varaktig lösning. De samhällsekonomiska konsekvenserna blir ändå oacceptabla. Huvudfrågan blir därför, menar motionärerna, hur den kommunala volymexpansionen skall dämpas.

KEU 76 har haft att pröva huruvida en begränsning av den kommunala beskattningsrätten bör införas och hur en sådan begränsning i så fall skall ske. Utredningen har dock avvisat denna tanke och föreslår i stället framför allt fortsatta överenskommelser mellan staten och kommunförbunden. Motionärerna befarar att KEU 76:s förslag endast skulle få ringa inverkan på den kommunala tillväxten. Ansvaret för de samhällsekonomiska konsekvenserna av utvecklingen måste bäras av staten, framhåller motionärerna. Mot den bakgrunden och i ljuset av de senaste årens utveckling anser motionärerna ett kommunalt skattetak vara den enda hållbara metoden att hålla den kommunala volymökningen inom godtagbara gränser.

Motionärerna anför vidare vissa synpunkter på hur ett kommunalt skattetak skall utformas samt diskuterar några argument för och emot ett sådant system. Genom att KEU 76 intagit en avvisande hållning till ett kommunalt skattetak har enligt motionärerna frågan i utredningen inte blivit tillräckligt belyst för att ge underlag för en proposition. Därför bör enligt motionärerna en särskild beredning tillsättas för att arbeta fram ett konkret förslag till lagstadgat kommunalt skattetak.

I motionen 639 föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om kompensation till kommuner och landsting för erlagd mervärdeskatt i enlighet med vad som anförts i motionen 1977/78: 638. I motionen 638 anförs bl. a. att kommuner och landsting svarar för en ständigt ökande del av servicen och att det blir alltmer orimligt att finansiera så stor del av samhällsservicen utanför det progressiva skattesystemet. Den kommunalekonomiska situationen gör det enligt motionärerna nödvändigt med dels omedelbara åtgärder för att lätta det ekonomiska trycket på kommuner och landsting, dels en genomgripande förändring av skattesystemet.

I motionen 1387 föreslås, med hänvisning till vad som anförts i motionen 1386, att riksdagen hos regeringen skall hemställa att staten övertar kommunernas och landstingens kostnader för skolor, sjukvård och barnomsorg. I motionen 1386 anförs bl. a. att dessa åtgärder måste vidtagas för att klara kommunernas ekonomi och skapa likvärdig service för människorna, oavsett i vilken kommun de bor.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis anföra att alla förslag i kommunalekonomiska frågor måste bedömas mot den bakgrunden att slutbetänkandet

FiU 1977/78: 23

från KEU 76, Kommunerna. Utbyggnad, utjämning, finansiering (SOU 1977: 78), f. n. remissbehandlas och att regeringens förslag i hithörande frågor kan väntas bli förelagt riksdagen under nästa riksmöte. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening inte nu ta ställning till förslag som innebär förändringar av någon betydelse i de ekonomiska relationerna mellan stat och kommun. I motionerna 639 och 1387 föreslås omfattande sådana förändringar. Motionerna avstyrks.

Enligt motionen 357 bör regeringen lägga fram förslag om hur de kommuner som tvingas till extrainvesteringar på grund av turism och friluftsliv skall kompenseras för detta. Frågan om stöd till utbyggnad av anläggningar för rekreation och turism övervägs f. n. inom rekreationsberedningen. I den större frågan om statliga insatser för att lösa specifika kommunalekonomiska problem har KEU 76 bl. a. anfört:

Vid avvägningen mellan att ge ökade statliga tillskott i form av speciella statsbidrag eller via skatteutjämningssystemet har vi klart markerat att vi förordar förbättringar av skatteutjämningen. Det betyder att ett införande av nya speciella statsbidrag normalt inte bör komma i fråga liksom inte heller en uppräkning av de nuvarande speciella statsbidragen utöver vad en följsamhet till pris- och volymutvecklingen kräver.

Mot bakgrund av de överväganden som pågår och av innebörden av förslagen från KEU 76 anser utskottet att riksdagen inte bör begära något sådant förslag som motionärerna avser. Utskottet vill också erinra om att utskottet med anledning av en motion vid föregående riksmöte av samma innebörd som motionen 357 påpekade att kommun som åtar sig investeringskostnader i samband med fritidsbebyggelse självfallet är oförhindrad att därvid ta ut den faktiska kostnad som fritidsbebyggelsen förorsakar kommunen. Motionen avstyrks.

I motionen 504 föreslås att en särskild beredning skall tillsättas för att arbeta fram ett konkret förslag till lagstadgat kommunalt skattetak. Enligt motionärerna har frågan i KEU 76 inte blivit tillräckligt belyst för att ge underlag för en proposition. Utskottet anser för sin del att det vore olämpligt om riksdagen nu tog ställning i sak till frågan om huruvida en begränsning av den kommunala beskattningsrätten bör införas med tanke på att frågan utförligt diskuterats av KEU 76 och således är föremål för remissbehandling. Om regeringen efter denna remissbehandling skulle finna att en sådan begränsning bör införas bör enligt utskottets mening ett konkret förslag kunna utarbetas utan att en särskild beredning behöver tillkallas.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78: 357,

2. avslår motionen 1977/78: 504,

3. avslår motionen 1977/78: 639,

4. avslår motionen 1977/78: 1387.

FiU 1977/78: 23

7 Diverse

19. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 1 (s. 108) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 7 861 000 kr.

20. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 4 (s. 109—110) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 470 000 kr.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

21. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Regeringen har under punkten II: 11 (s. 129—140) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar sorn förordats i propositionen,

2. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.

Utskottet

Uppskattade kostnader för om- och nybyggnad av lokaler för regeringskansliet och riksgäldskontoret i kvarteren Björnen, Loen, Tigern, Rosenbad och Johannes Större har i investeringsplanen förts samman i en kostnadsram för om- och nybyggnader i Södra Klara av 360 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 (prop. 1976/77: 100 bil. 11 s. 151, FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 169). Redovisning av projektets olika delar skulle ske när material föreligger. Senare har beslut fattats om en senareläggning av arbetena i bl. a. kv. Johannes Större (prop. 1976/77: 150 bil. 2, FiU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 341). Den redan påbörjade om- och nybyggnaden i kv. Loen 4 och 5 för riksgäldskontoret redovisades i proposition 1976/77: 101. I budgetpropositionen redovisas nu kostnadskalkyler för kvarteren Björnen, Tigern och Rosenbad. Mot bakgrund av vad som nu anförts föreslås i propositionen att kostnadsramen för om- och nybyggnader i Södra Klara fr. o. m. nästa budgetår utgår ur investeringsplanen och ersätts med separata kostnadsramar för om- och nybyggnad i kv. Björnen, om- och nybyggnad i kv. Tigern, ombyggnad i kv. Rosenbad samt om- och nybyggnad i kv. Loen 4 och 5.

FiU 1977/78: 23

8 Investeringskostnaderna för dessa objekt beräknas till sammanlagt 317,1 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977.

Föredraganden anför att om- och nybyggnadsarbetena i kvarteren Björnen, Tigern och Rosenbad successivt bör genomföras oberoende av riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen. Föredraganden anför dock vidare att han i avvaktan på riksdagens fortsatta behandling av frågan om återflyttning till Helgeandsholmen samt pågående översyn av den mer kortsiktiga lokalförsörjningen för departementen inte är beredd att framlägga definitiva tidsplaner för byggnadsarbetena i kvarteren Tigern och Rosenbad.

Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna nya kostnadsramarna. Riksdagen har sedan budgetpropositionen lades fram fattat definitivt beslut om och anvisat medel för en återflyttning till Helgeandsholmen (förs. 1977/78: 5, KU 1977/78: 23, rskr 1977/78: 143). Detta innebär att tidsplan för i första hand byggnadsarbetena i kv. Rosenbad torde behöva fastläggas snarast möjligt. I den mån detta medför ökade anslagsbehov för nästa budgetår får regeringen återkomma med förslag om anslag på tilläggsbudget. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att riksdagen, beträffande tidsplaneringen av riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen och de konsekvenser denna får för dispositionen av andra lokaler, i tidigare sammanhang har uttalat att regeringen bör kunna arbeta med den förutsättningen att arbetena inte bör forceras, bl. a. med hänsyn till risken för kostnadsfördyringar och till behovet av erforderligt samråd med berörd personal (FiU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 341).

Utskottet har inga erinringar mot övriga i investeringsplanen föreslagna projekt och tillstyrker anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.

22. Inköp av fastigheter m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten II: 12 (s. 140—141) och hemställer

att riksdagen till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret 1978/ 79 anvisar ett investeringsanslag av 55 000 000 kr.

Diverse kapitalfonder

23. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten IX: 4 (s. 143—146) och hemställer

FiU 1977/78:23

att riksdagen

1. medger att datamaskinutrustning beställs — utöver tidigare medgivet belopp — till en kostnad av högst 95 000 000 kr.,

2. till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 80 000 000 kr.

24. Motion om representationen i samrådsgruppen för datafrågor.

I motionen 1977/78: 1434 av Lennart Pettersson (s) och Kurt Hugosson (s) hemställs att riksdagen uttalar att den s. k. samrådsgruppen för datafrågor kompletteras med representanter för riksdagens samtliga partier och för arbetsmarknadens parter.

Motionärerna erinrar om att finansutskottet vid 1976/77 års riksmöte avstyrkte ett motionsförslag om inrättande av ett dataråd med motiveringen att frågan borde bedömas i samband med den fortsatta beredningen av datasamordningskommitténs betänkande. Något dataråd har emellertid inte tillsatts utan i stället har inom regeringskansliet inrättats en s. k. samrådsgrupp för datafrågor. Motionärerna tolkar det så, att regeringen tänkt sig att denna samrådsgrupp skall ersätta det dataråd som förordades av datasamordningskommittén.

Motionärerna menar att samrådsgruppen har de flesta av de kännetecken som karakteriserar ett dataråd, nämligen att ha offentligt redovisade direktiv, att vara beredningsorgan i datafrågor och att dessutom ha ett antal viktiga utredningsuppgifter. De pekar särskilt på att det åvilar samrådsgruppen att utarbeta de riktlinjer som krävs för en medveten datapolitik och att gruppen skall komma med förslag till en sådan organisation för beredning av datafrågorna att en fastare samordning på det statliga området blir möjlig.

Mot bakgrund av vad som står i de direktiv som givits samrådsgruppen finner motionärerna det förvånansvärt att gruppen inte innehåller några representanter vare sig för riksdagens oppositionspartier eller för arbetsmarknadens parter medan däremot riksdagsledamöter från regeringspartierna finns med.

Utskottet

Den samrådsgrupp för datafrågor som regeringen tillsatte i september 1977 är ett samrådsorgan inom regeringskansliet och har således rådgivande funktioner i viktigare datafrågor som bereds inom regeringens kansli. Enligt vad budgetministern redovisat i ett frågesvar i riksdagen kommer gruppen att behandla dels frågor av policykaraktär som berör de principiella riktlinjerna för regeringens datapolitik, dels frågor som berör enskilda dataprojekt. Det är enligt budgetministern inte fråga om någon utredning på det datapolitiska området utan om en

FiU 1977/78: 23

intern arbetsgrupp. Budgetministern betonade i svaret att samrådsgruppen inte skall överta någon beslutsfunktion och att någon ändring heller inte avses ske vare sig i departementens eller i myndigheternas beslutsfunktioner. Eftersom samrådsgruppen för datafrågor skulle vara ett rådgivande organ inom regeringskansliet och medverka till att utforma regeringens ståndpunkt i olika datafrågor fanns det enligt budgetministerns mening inte anledning att komplettera gruppen med företrädare för riksdagens oppositionspartier.

Utskottet finner det inte vara riksdagens uppgift att uttala sig om sammansättningen av en samrådsgrupp för datafrågor i regeringskansliet.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att riksdagen i höstas begärde en bred kartläggning av datateknikens framtida effekter på arbetsliv och sysselsättning. Det arbetet borde ske under medverkan av parlamentariska företrädare och arbetsmarknadens parter (AU 1977/78: 4, rskr 1977/78: 17). Vidare kan noteras att regeringen 1978-02-27 har uppdragit åt riksrevisionsverket, statskontoret och försvarets rationaliseringsinstitut att utreda hur beslutsunderlaget när det gäller att införa datateknik i statsförvaltningen kan förbättras. Detta uppdrag omfattar även metoder för att i en rad övriga hänseenden förbättra statens användning av automatisk databehandling.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1434.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1434.

Stockholm den 4 april 1978

På finansutskottets vägnar BJÖRN MOLIN

Närvarande: Björn Molin (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Knut Wachtmeister (m), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s), Anton Fågelsbo (c), Arne Gadd (s), Per-Axel Nilsson (s), Anita Gradin (s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Karl Erik Olsson (c), Rune Rydén (m), Karin Flodström (s) och Thorsten Larsson (c);

dock att Arne Pettersson (s) ej deltagit vid behandlingen av punkterna 7 och 20.

Reservation

vid punkten 24 (Motion om representationen i samrådsgruppen för datafrågor) av Kjell-Olof Feldt (s), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s), Arne Gadd (s), Per-Axel Nilsson (s), Anita Gradin (s) och Karin Flodström (s) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

FiU 1977/78: 23

11 Det är i normala fall inte riksdagens uppgift att uttala sig om sammansättningen av arbetsgrupper inom regeringskansliet. Det fall det här rör sig om kan emellertid inte betraktas som normalt. Utskottet känner inte till något annat fall där en samrådsgrupp i regeringskansliet försetts med så vittgående, offentliga direktiv som det här är fråga om. Det är heller inte normalt att samrådsgrupper i kanslihuset inrymmer parlamentariska representanter för samtliga tre borgerliga riksdagspartier, i regeringens egna dokument uttryckligen försedda med partibeteckning, men utesluter representanter för övriga riksdagspartier. Utskottet vill, i likhet med motionärerna i motionen 1434, påpeka det anmärkningsvärda häri och det faktum att regeringen här bryter mot den praxis av öppenhet gentemot oppositionen som har utbildats inom svenskt statligt utredningsväsende.

Budgetministern har i riksdagen visserligen förklarat att det inte är fråga om någon utredning på det datapolitiska området utan om en intern arbetsgrupp. De i särskild ordning redovisade direktiven för gruppen pekar emellertid i helt annan riktning. ”Gruppen ska i första hand lägga grunden för den första samlade svenska datapolitiken”, heter det i regeringens egen presskommuniké i samband med att gruppen tillsattes. Direktiven ger uttryck för att så också är avsikten och de tar upp varje större problemområde som finns på dataområdet: frågor om styrning och samordning på dataområdet, anskaffning av datamaskiner, deras användningsområden, funktions- och driftsäkerhet, användarnas och övriga personalgruppers inflytande över systemutveckling och drift, medbestämmandefrågor i övrigt, decentraliseringsfrågor, datorer i arbetslivet, säkerhetsfrågor, ADB-teknikens framtida utveckling, datorernas roll i fråga om kontakterna mellan myndigheter och medborgare osv.

Utskottet vill erinra om att riksdagen på finansutskottets hemställan i fjol avstyrkte ett av socialdemokratiska ledamöter väckt förslag om inrättande av ett dataråd, med hänvisning till att frågan borde bedömas i samband med den fortsatta beredningen av datasamordningskommitténs betänkande. ”Uppgifterna för och sammansättningen av ett sådant eventuellt råd bör därvid bli föremål för särskild uppmärksamhet”, skrev utskottet. Eftersom direktiven för samordningsgruppen på ett slående sätt erinrar om de uppgifter ett allsidigt sammansatt dataråd kunde tänkas få, så utgår utskottet ifrån att gruppen åtminstone tills vidare kommer att fullgöra det planerade datarådets uppgifter. Med hänsyn härtill bör enligt utskottets mening, på sätt som yrkas i motionen 1434, gruppen kompletteras och ges en mer allsidig sammansättning. En sådan komplettering skulle stå i överensstämmelse med andan i riksdagens i det föregående uttryckta mening.

FiU 1977/78: 23

12 Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1434 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

vid punkten 18 (Motioner i kommunalekonomiska frågor) av Knut Wachtmeister (m) och Rune Rydén (m) som anför:

I enlighet med sina direktiv har Kommunalekonomiska utredningen (KEU 76) haft att ta ställning till om en begränsning av den kommunala beskattningsrätten exempelvis i form av ett kommunalt skattetak bör införas. Utredningen har emellertid inte velat gå så långt som att i nuläget rekommendera en sådan åtgärd.

Enligt vår uppfattning kommer utvecklingen att visa hur nödvändig en fortsatt uppmärksamhet kring dessa frågor ter sig. En särskild beredning med tillvaratagande av den kunskap som finns inom KEU 76 borde därför tillsättas, men då finansutskottet behandlar motionen 1977/78: 504 med krav på en sådan beredning redan innan remisstiden för KEU 76 gått ut, reserverar vi oss inte mot att utskottet avstyrker motionen.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 78009 5