Med anledning av motioner om formerna för statligt stöd till företag m. m.
FiU 1977/78:32
Finansutskottets betänkande 1977/78:32
med anledning av motioner om formerna för statligt stöd till företag m. m.
I detta betänkande behandlas motionerna
1977/78:356 av Tage Adolfsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar hos regeringen hemställa att en expertgrupp tillsätts för en skyndsam översyn av hela vårt statsbidragssystem,
1977/78:650 av Barbro Engman (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning om och kartläggning av samtliga förekommande bidrag och subventioner samt andra stödformer till näringslivet och en utvärdering av de sysselsättningsbefrämjande effekterna därav samt förslag om ett nytt enhetligt system för stödformer till näringslivet, vilka på ett ändamålsenligt sätt uppfyller lokaliseringspolitiska, konjunkturpolitiska och sysselsättningspolitiska krav utan att medföra att transfereringarna ökar företagsägarnas förmögenhet,
1977/78:894 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen i enlighet med vad som sägs i motionen 1977/78:893 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för förenklade former för finansiellt statligt stöd till företag.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen 356 från förvaltningsutredningen samt över motionerna 650 och 894 från arbetsmarknadsstyrelsen, statens industriverk, förvaltningsutredningen och sysselsättningsutredningen.
Yttrandena återfinns i bilaga till betänkandet.
Motionerna
I motionen 356 anförs att det i det svåra ekonomiska läge vi nu befinner oss torde vara nödvändigt med en omprövning av många av statens utgiftsposter. Motionärerna anser att det under en lång följd av år har tillkommit nya bidrag, som sammantaget utgör en svåröverskådlig flora och som nu borde vara mogen för en genomgripande översyn. Det är därför enligt motionärerna befogat att en expertgrupp tillsätts för att skyndsamt överse hela vårt statsbidragssystem och komma med förslag till inskränkningar och besparingar.
I motionen 650 anförs att de statliga transfereringarna till näringslivet har ökat kraftigt under 1970-talet och att det nu lär finnas ett drygt 100-tal olika former för statligt finansiellt stöd till industriföretagen. Det är enligt
1 Riksdagen 1977178. 5 sami. Nr 32
FiU 1977/78:32
motionären nödvändigt att nu göra en översyn av alla dessa bidragsformer och göra en utvärdering av om de på ett acceptabelt sätt fyller sina uppgifter. Motionären anser det också nödvändigt att överväga om inte samhället måste använda andra metoder än transfereringar av skattemedel för att genomfora en önskvärd styrning av besluten i näringslivet. Motionären anför vidare att vissa stödformer är utformade så, att stödet kan plockas ur företaget och komma att direkt öka företagsägarens disponibla förmögenhet, vilket direkt måste förhindras.
I motionen 894 begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen 893 om åtgärder för förenklade former för finansiellt statligt stöd till företag. 1 motionen 893 hänvisas till det numera stora antalet former för finansiellt stöd till företag och till att antalet myndigheter som administrerar stödet också är stort. Motionärerna framhåller att vid flera tillfällen enskilda bidragseffekter har värderats och regelsystemens utformning ändrats. Enligt sysselsättningsutredningens direktiv ankommer det på utredningen att överväga nuvarande instrument inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Därvid kommer utredningen även att beröra formerna för branschstöd m. m. Som ett led i beredningen av utredningens kommande förslag bör enligt motionärerna ingå att inventera övriga former för finansiellt stöd till företagen inom områden som företagsservice, miljö, energi, forskning och utveckling m. m. Denna genomgång bör enligt motionärerna ligga till grund för överväganden rörande möjligheterna att reducera antalet stödformer, harmonisera bidragsvillkoren samt förenkla företagens och myndigheternas stödhantering.
Utskottet
Motionen 356 innebär i realiteten krav på en ny besparingsutredning omfattande alla former av statliga transfereringar. Det bördå först framhållas att regeringen så sent som i december 1976 beslutade lägga ner den år 1975 tillsatta besparingsutredningen. I stället tillsattesen ny utredning för att söka förbättra metoderna för att planera, prioritera och hushålla med statens resurser, den s. k. förvaltningsutredningen (B 1977:01). Som förvaltningsutredningen framhållit i sitt yttrande räknar utredningen med att lägga fram förslag i syfte att skapa ökade förutsättningar för en systematisk granskning och omprövning av skilda statliga verksamheter.
Motionärerna framhåller det stora statliga budgetunderskottet som ett motiv för den begärda översynen. Utskottet vill framhålla att för att nå snabba och markanta förstärkningar av statsbudgeten genom åtgärder på utgiftssidan torde erfordras ingrepp som är av den arten att bedömningarna inte kan ske inom en grupp av experter utan måste göras av politiskt ansvariga instanser. Sådana överväganden får ske i den sedvanliga budgetprocessen. Det bör vidare framhållas att ett besvärligt ekonomiskt läge för vårt land inte i sig är ett motiv för minskade statliga utgifter. Delar av den statliga bidragsgiv -
FiU 1977/78:32
ningen inom närings- och arbetsmarknadspolitikens områden är framtvingade just av den rådande konjunktursituationen. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 356.
Motionerna 650 och 894 tar upp den statliga bidragsgivningen till näringslivet.
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) framhåller i sitt yttrande över motionerna bl. a. att det mot bakgrund av behovet av tidsbegränsade åtgärder i främst konjunkturutjämnande syfte, är nödvändigt att väga kraven på enhetlighet i utformningen av stödformerna mot kraven på flexibilitet. Beträffande kravet i motionen 650, att de sysselsättningsbefrämjande effekterna av olika stödformer skall utredas, framhåller AMS att det ankommer på sysselsättningsutredningen att göra en översyn av nuvarande instrument inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken. AMS har också genomfort olika slag av uppföljningsundersökningar. I sammanhanget pekas vidare på den omfattande forskning som bedrivs under ledning av expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor och expertgruppen för regional utredningsverksamhet.
Statens industriverk delar uppfattningen att det är angeläget att existerande former av finansiellt stöd till företag inventeras samt att möjligheterna att reducera antalet stödformer, harmonisera bidragsvillkoren och förenkla de administrativa rutinerna övervägs. En sådan inventering borde enligt industriverket kopplas till en undersökning av de olika stödformernas effektivitet. Verket redovisar också att visst utredningsarbete på detta område har gjorts eller planeras vid verket.
Förvaltningsutredningen erinrar om att expertgruppen för regional utredningsverksamhet inom kort kommer att presentera en kartläggning och analys av olika former för bidrag och stöd till företagen. Förvaltningsutredningen har enligt sina direktiv bl. a. i uppdrag att granska den utvärdering av offentliga insatser som f. n. bedrivs och pröva olika insatser som är motiverade för att skapa ett förbättrat beslutsunderlag. Utredningen anser att det är väsentligt att möjligheterna till förenkling och harmonisering av regler och bestämmelser beaktas vid överväganden i fråga om former för statligt stöd till företag. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att inga av motionernas direkta önskemål tillgodoses genom förvaltningsutredningens arbete.
Sysselsättningsutredningen framhåller att i dess uppdrag ingår som en väsentlig uppgift att gå igenom de medel som används inom skilda områden såsom arbetsmarknadspolitik, näringspolitik, regionalpolitik etc. Vid denna genomgång kommer utredningen in på de frågor som tas upp i motionerna 650 och 894. Utredningen har dock inte resurser för att systematiskt utvärdera alla olika former av finansiellt stöd till företagen från de utgångspunkter som anges i motionerna. På vissa punkter sker en sådan utvärdering, på andra förs en mera översiktlig diskussion. Eftersom utredningens arbete syftar till en
1* Riksdagen 1977/78. 5 sami. Nr 32
FiU 1977/78:32
genomgång av planeringssystemet - och därmed också medelsarsenalen - i stort framstår emellertid enligt utredningen tillsättandet av en övergripande utredning av det slag som föreslås i motionen 650 som inte erforderlig.
Utvärderingar av effekten av enskilda åtgärder inom de områden som anges i motionen 894 kan enligt sysselsättningsutredningen självfallet vara värdefulla och bör för övrigt vara en integrerad del av den löpande verksamheten i ett system för sysselsättningsplanering. Om sådana utvärderingar skall genomföras parallellt med sysselsättningsutredningens arbete, bör det enligt utredningens mening ske i nära kontakt med utredningen. Ställningstaganden vad gäller mera övergripande frågor - exempelvis antalet stödformer och harmonisering av bidragsvillkoren - bör enligt utredningen anstå till dess utredningens förslag till sysselsättningspolitiskt planeringssystem föreligger.
Utskottet finner för sin del att yttrandena klart visar att någon utredning av det slag som föreslås i motionen 650 inte bör tillsättas. Motionen avstyrks.
Utskottet delar uppfattningen att man bör eftersträva så enkla former som möjligt vad gäller stöd till företagen. Det bör dock framhållas att de nya stödformer som tillkommit under senare tid knappast kan utvärderas förrän man vunnit ytterligare erfarenhet av dem. Resultaten av sysselsättningsutredningens arbete måste också inväntas. Fullständiga överväganden av den art som begärs i motionen 894 bör därför anstå ytterligare en tid. Utskottet förutsätter att sådana överväganden kommer att ske i anslutning till beredningen av sysselsättningsutredningens kommande förslag och vid utarbetandet av mera långsiktiga riktlinjer för näringspolitiken. Något särskilt uttalande från riksdagens sida i denna riktning behövs enligt utskottets mening inte. Motionen 894 avstyrks.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1977/78:356,
2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:650,
3. att riksdagen avslår motionen 1977/78:894.
Stockholm den 18 april 1978
På finansutskottets vägnar BJÖRN MOLIN
Närvarande: Björn Molin (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Axel Kristiansson (c), Knut Wachtmeister (m). Knut Johansson (s), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s). Arne Pettersson (s), Sven-Olof Träff (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c). Anita Gradin (s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Karl Erik Olsson (c) och Torsten Karlsson (s).
FiU 1977/78:32
5 Reservation
av Kjell-Olof Feldt (s), Knut Johansson (s), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s), Per-Axel Nilsson (s), Anita Gradin (s) och Torsten Karlsson (s) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet finnér” och slutar med ”894 avstyrks” bort ha (oljande lydelse:
Utskottet finner för sin del att yttrandena klart visar på behovet av en inventering av samtliga former för finansiellt stöd till företagen i enlighet med vad som begärs i motionerna 650 och 894. I yttrandena intas också genomgående en positiv attityd till kravet i motionen 894 att en sådan inventering bör ligga till grund för överväganden rörande möjligheterna att reducera antalet stödformer, harmonisera bidragsvillkoren samt förenkla företagens och myndigheternas stödhantering. Sysselsättningsutredningen anför att sådana överväganden bör anstå till dess utredningens förslag till sysselsättningspolitiskt planeringssystem föreligger. Detta är också vad som föreslås i motionen. Utskottet, som delar uppfattningen att man bör eftersträva enkla former vad gäller stöd till företagen, tillstyrker att de överväganden som begärs i motionen sker i samband med beredningen av sysselsättningsutredningens kommande förslag. Detta bör ges regeringen till känna.
Genom ett bifall till motionen 894 tillgodoses också i huvudsak förslagen i motionen 650.1 motionen 650 begärs emellertid att en särskild utredning skall tillsättas för att göra en översyn av de aktuella frågorna. Som sysselsättningsutredningen påpekat skulle en sådan utredning i stor utsträckning få behandla de frågor som sysselsättningsutredningen har till uppgift att utreda. Mot bakgrund härav avstyrks motionen 650.
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:894 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder för förenklade former för finansiellt statligt stöd till företag.
FiU 1977/78:32
6 Bilaga
Yttranden över motionerna Arbetsmarknadsstyrelsen (1978-04-10)
Remiss 1978-03-07 angående motionen 1977/78:650 om en kartläggning av stödet till näringslivet och 1977/78:894 om förenkling av formerna för statligt stöd till företag
1 motionerna hemställs bl. a. om en utredning av de olika statliga stöden till företag, såväl avseende arbetsmarknadspolitiska, regionalpolitiska som övriga stödformer. Utredningen bör, enligt motionärerna, ligga till grund för överväganden rörande möjligheterna att reducera antalet stödformer, harmonisera bidragsvillkoren samt förenkla företagens och myndigheternas stödhantering.
Arbetsmarknadsstyrelsen har inom sitt område eftersträvat en större enhetlighet beträffande olika arbetsmarknadspolitiska stödformer, exempelvis kan nämnas förslag i AMS anslagsframställning 1978/79 om ett förenklat system för bidrag till utbildning i företag. Mot bakgrund av behovet av tidsbegränsade åtgärder i främst konjunkturutjämnande syfte, bör emellertid kraven på enhetlighet i utformningen av stödformerna vägas mot kraven på flexibilitet. Bland de företagsinriktade arbetsmarknadspolitiska åtgärderna med tillfälligt höjda bidrag kan exempelvis nämnas utbildning av permitteringshotad personal (”25-kronan”)samt enskilda beredskapsarbeten för ungdomar under 20 år (”15-kronan”). Dessa åtgärder har i den utdragna lågkonjunkturen varit av väsentlig betydelse för upprätthållande av sysselsättningen och för att begränsa ökningen av arbetslösheten.
I en av motionerna hemställs att de sysselsättningsbefrämjande effekterna av olika stödformer utreds. Det ankommer på sysselsättningsutredningen, vilket också påpekas i motionen, att göra en översyn av nuvarande instrument inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Arbetsmarknadsstyrelsen har i olika sammanhang framhållit vikten av utvärderingar i syfte att få bättre underlag för inriktning och omfattning av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Styrelsen har också, så långt resurserna medgivit, genomfört olika slag av uppföljningsundersökningar, exempelvis avseende arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete. 1 detta sammanhang kan även pekas på den omfattande forskning som bedrivs inom ramen för verksamheten inom expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor samt inom expertgruppen för regional utredningsverksamhet.
FiU 1977/78:32
7 Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad Spendrup, avdelningschef. Vid den slutliga handläggningen har närvarit byråchefen Canarp och avdelningsdirektörerna Gussing och Dahlberg. Ärendet har föredragits av förste byråsekreterare Winther.
ARBETSMARKNADSSTYRELSEN
Aksel Spendrup
C Canarp
Fredrik Winther
FiU 1977/78:32
8 Statens industriverk (1978-03-23)
Yttrande över motioner 1977/78:650 och 1977/78:894 angående kartläggning och förenkling av formerna för statligt stöd till företag
Riksdagens finansutskott har anhållit om statens industriverks yttrande över motion 1977/78:650 om en kartläggning av stödet till näringslivet samt' motion 1977/78:894 om förenkling av formerna för statligt stöd till företag. Med anledning härav vill industriverket anföra följande.
Industriverket delar uppfattningen att det är angeläget att existerande former av finansiellt stöd till företag inventeras samt att möjligheterna att reducera antalet stödformer, harmonisera bidragsvillkoren och förenkla de administrativa rutinerna övervägs. En sådan inventering borde kopplas till en undersökning av de olika stödformernas effektivitet, dvs. i vilken grad de bidrar till att de ekonomisk-politiska målen uppfylls. Denna utvärdering måste göras med utgångspunkt från samhällsekonomiska kostnads-intäktsanalyser. Att kvantifiera de samhällsekonomiska konsekvenserna av insatta stimulansåtgärder innebär dock svåra, kanske oöverstigliga, metodtekniska problem. Vidare förutsätts explicit formulerade mål för den ekonomiska politiken, dvs. industripolitik, arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik etc. En utvärdering av effekterna av finansiella stödformer i kvantitativa termer på ovan angivet sätt är därför sannolikt ogenomförbar i praktiken. Man bör dock kunna fl en viss vägledning av en principdiskussion kring effekterna av olika instrument.
Avslutningsvis vill industriverket peka på vad som gjorts och avses göras på detta område inom ramen för verkets utredningsverksamhet. År 1975 genomfördes en utredning som syftade till att ge en översikt över de branschspecifika stimulansåtgärdernas dittillsvarande omfattning och tillämpning samt att systematisera erfarenheterna från verksamheten hos olika berörda intressenter. I denna utredning, ”Branschfrämjande åtgärder i praktisk tillämpning” (SIND PM 1975:6), redovisas de resurser som stått till förfogande för olika branschspecifika stimulansåtgärder, erfarenheter av verksamheten samt bedömningar och förslag till åtgärder. Även utvärderingsproblematiken berörs något i utredningen.
För närvarande genomförs en beskrivning och analys av den praktiska tillämpningen av de selektiva näringspolitiska åtgärderna för TEK.Oindustrin. Vidare planeras ett projekt som dels syftar till att utveckla metoder för utvärdering av stödåtgärder och dels att studera vissa specifika, av industriverket administrerade, stödformer. Denna studie är dock starkt begränsad och är i första hand avsedd att tjäna som utgångspunkt för eventuella beslut om fördjupade studier på området.
FiU 1977/78:32 9
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Eric Pettersson. I handläggningen har dessutom deltagit byråchef Östen Johansson och byrådirektör Ingemar Erikson, föredragande.
Eric Pettersson
Ingemar Erikson
FiU 1977/78:32
10 Förvaltningsutredningen (1978-03-30)
Yttrande över motionerna 1977/78:356 om översyn av statsbidragssystemet, 1977/78:650 om en kartläggning av stödet till näringslivet och 1977/78:894 om förenkling av formerna för statligt stöd till företag - remiss från riksdagens finansutskott 1978-03-07
Med anledning av rubricerade remiss får förvaltningsutredningen anföra följande.
I motion 1977/78:356 hemställs att en expertgrupp tillsätts för en skyndsam översyn av hela vårt statsbidragssystem. Den del av den statliga bidragsgivningen som avser kommuner och landsting har nyligen blivit föremål för översyn av 1976 års kommunalekonomiska utredning. Utredningens förslag är f. n. på remiss.
Beträffande översyn av det statliga stödet till näringslivet som aktualiseras även i motionen 1977/78:650 vill utredningen erinra om att expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) inom kort kommer att presentera en kartläggning och analys av olika former för bidrag och stöd till företagen. Denna studie kommer, enligt vad utredningen erfarit, även att ta upp de sysselsättningsbefrämjande och sociala effekterna av olika stödformer liksom effekterna av dessa på företagens likviditet och soliditet.
1 sammanhanget bör även nämnas att viss granskning av statsbidrags användning kan ske inom ramen för riksrevisionsverkets förvaltningsrevision.
Enligt sina direktiv har förvaltningsutredningen bl. a. att granska den utvärdering av offentliga insatser som f. n. bedrivs och pröva vilka insatser som är motiverade för att skapa ett förbättrat beslutsunderlag. Utredningen räknar med att i denna del av sitt uppdrag lägga fram förslag i syfte att skapa ökade förutsättningar för en systematisk granskning och omprövning av bl. a. sådana statliga verksamheter som åsyftas i nämnda motioner.
I förvaltningsutredningens uppdrag ingår också att föreslå åtgärder som skall förebygga krångel i förvaltningen. Utredningen anser därför att det är väsentligt att möjligheterna till förenkling och harmonisering av regler och bestämmelser beaktas vid överväganden i fråga om former för statligt stöd till företag (motion 1977/78:894). Därvid bör naturligtvis även observeras vilka möjligheter som kan finnas att göra språkliga förenklingar i information, blanketter o. d. som går ut till företagen.
Sammanfattningsvis kan konstateras att inga av motionernas direkta önskemål tillgodoses genom förvaltningsutredningens arbete.
På utredningens vägnar Daniel Tarschys
Rolf Annerberg Sture Carlsson
FiU 1977/78:32
11 Sysselsättningsutredningen
Yttrande över motionerna 1977/78:650 och 1977/78:894
Sysselsättningsutredningen har av riksdagens finansutskott beretts tillfälle att avge yttrande över motion 1977/78:650 om en kartläggning av stödet till näringslivet och motion 1977/78:894 om en förenkling av formerna för statligt stöd till företag. 1 anledning härav vill utredningen anföra följande.
I sysselsättningsutredningens behandling av sysselsättningsfrågorna ingår som en väsentlig uppgift en genomgång av medelsarsenalen inom skilda politikområden: arbetsmarknadspolitik, näringspolitik, regionalpolitik etc. Vid denna genomgång kommer utredningen in på de frågor som tas upp i de båda motionerna.
Sysselsättningsutredningen har inte resurser för att systematiskt utvärdera alla olika former av finansiellt stöd till företagen från de utgångspunkter som anges i motionerna. På vissa punkter sker en sådan utvärdering, på andra förs en mera översiktlig diskussion.
Eftersom utredningens arbete syftar till en genomgång av planeringssystemet - och därmed också medelsarsenalen - i stort, framstår emellertid tillsättandet av en övergripande utredning av det slag som föreslås i motion 1977/78:650 som inte erforderligt. En sådan utredning skulle komma att i stor utsträckning fä behandla de frågor som sysselsättningsutredningen har till uppgift att utreda.
Utvärderingar av effekten av enskilda åtgärder inom de områden som anges i motion 1977/78:894 kan självfallet vara värdefulla och bör för övrigt vara en integrerad del av den löpande verksamheten i ett system för sysselsättningsplanering. Om sådana utvärderingar skall genomföras parallellt med sysselsättningsutredningens arbete, bör det enligt vår mening ske i nära kontakt med utredningen. Ställningstaganden vad gäller mera övergripande frågor - exempelvis antalet stödformer och harmonisering av bidragsvillkoren - bör dock anstå till dess sysselsättningsutredningens förslag till sysselsättningspolitiskt planeringssystem föreligger.
Stockholm den 5 april 1978
Lars Sandberg (ordförande i sysselsättningsutredningen) -
GOTAB 57977 Slockholm 1978