Angående inkomster på statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m. m.
FiU 1977/78: 47
Finansutskottets betänkande 1977/78: 47
angående inkomster på statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m. m.
I bilaga 2 till propositionen 1977/78: 100 (budgetpropositionen) har regeringen såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att dels medge att återföring av kommunalskattemedel sker från budgetutjämningsfonden för budgetåret 1978/79, dels för budgetåret 1978/79, i avvaktan på slutliga förslag i kompletteringspropositionen och i enlighet med vad som förordats i bilagan,
a) beräkna driftbudgetens inkomster,
b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar,
c) beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter.
I propositionen 1977/78: 150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m. m. (kompletteringspropositionen) har regeringen såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att dels godkänna i propositionen framlagd beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1978/79, dels godkänna i propositionen framlagd beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1978/79, dels godkänna beräkning av driftbudgetens inkomster för budgetåret 1978/79 enligt vid propositionen fogad specifikation.
Kapitalbudgetens finansiering har utskottet behandlat i sitt betänkande 1977/78: 46 angående investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1978/79.
Utskottet
Driftbudgetens inkomster. Inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1978/79 beräknas i kompletteringspropositionen till lil 676,7 milj. kr. vilket innebär en minskning jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen med 4 357,7 milj. kr. Minskningen förorsakas av förslaget om slopande av den allmänna arbetsgivaravgiften och minskade inkomster av mervärdeskatt.
De klart största inkomsttitlarna på driftbudgeten är dels Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m., dels Mervärdeskatt.
Allmänt gäller för statsinkomsterna självfallet att de är beroende av vilka skatteregler och andra författningar som gäller. I övrigt styrs inkomsterna främst av hur lönesumman utvecklas. Inkomstberäkningarna i det reviderade budgetförslaget bygger på antagandet att den totala
1 Riksdagen 1977/78. 5 sami. Nr 47
FiU 1977/78: 47
lönesumman okar med 7,7 % mellan åren 1977 och 1978, vilket innebär en nedjustering med drygt en halv procentenhet i jämförelse med budgetpropositionen. För första halvåret 1979 har ökningen satts till 7 % på årsbasis. I sammanhanget kan erinras om riksdagens beslut om indexreglering av inkomstskatteskalorna fr. o. m. 1979. Härigenom kommer progressiviteten i skattesystemet inte att drabba rent nominella inkomsthöjningar utan verkar enbart på reala inkomsthöjningar. Inkomsterna av mervärdeskatt styrs i stor utsträckning av hur den privata konsumtionen i löpande priser utvecklas.
Utskottet har i betänkandet FiU 1977/78: 40 gjort den allmänna bedömningen att beräkningarna av inkomster och utgifter nu torde vila på en väsentligt stabilare grund än motsvarande beräkningar för budgetåret 1977/78 i förra årets kompletteringsproposition. De antaganden som nu görs om pris- och löneutvecklingen skall, anför utskottet, ses mot bakgrund av att löneavtal avseende hela budgetperioden slutits för en stor del av arbetsmarknaden och att det finns klara tecken på att vi nu går in i en period av lugnare prisutveckling.
Under inkomstskattetiteln återfinns dels inkomster, dels utgifter. Utgifterna avser främst utbetalningar av kommunalskattemedel och utgifter för sjukförsäkringen. Socialförsäkringsavgifterna till sjukförsäkringen täcker för närvarande inte den åsyftade andelen (85 %) av kostnaderna. Detta innebär att underskott uppkommer, vilket i budgeten kommer till uttryck som lägre inkomster. För att avgifterna skall täcka avsedd del av utgifterna har beslut fattats om höjning av sjukförsäkringsavgiften med 1,0 procentenhet från den 1 januari 1979.
I fråga om kommunalskattemedel sker årligen dels avsättningar av medel till budgetutjämningsfonden, dels återföringar från fonden. För att avsättningar till fonden av inflytande medel skall kunna göras krävs att riksdagen lämnar regeringen ett medgivande att så får ske. I budgetpropositionen beräknades att nettot av sådana avsättningar och återföringar skulle ge en nettoåterföring av 1 900 milj. kr. I kompletteringspropositionen räknar föredraganden med en nettoåterföring av 1 850 milj. kr. I budgetpropositionen hemställde regeringen att riksdagen skulle medge att återföring av kommunalskattemedel sker från budgetutjämningsfonden för budgetåret 1978/79. Som utskottet ovan framhållit skall det medgivande riksdagen behöver ge på denna punkt alltid avse avsättning till fonden. Medgivandet avser regeringens rätt att av inflytande preliminärskatter avsätta kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden för senare återföring när medlen slutligt skall utbetalas till kommunerna. Något särskilt riksdagens medgivande för återföring erfordras således inte.
I fråga om skattereglerna har enligt vad utskottet kunnat finna företagna förändringar beaktats i beräkningarna. Beslut om slopande av
FiU 1977/78:47
den allmänna arbetsgivaravgiften har dock ännu ej fattats av riksdagen. Utskottets bedömning på denna punkt bygger på förutsättningen att skatteutskottets förslag i betänkandet SkU 1977/78: 56 antas.
Sammanfattningsvis finner utskottet inte anledning att göra andra antaganden än de som gjorts i propositionen och beräknar därför inkomsterna på driftbudgeten till de belopp som framgår av det reviderade budgetförslaget.
I den till det reviderade budgetförslaget fogade specifikationen av driftbudgetens inkomster har under B Inkomster av statens kapitalfonder inkomsttiteln Statens affärsverksfonder: Statens järnvägar förts upp utan att någon inkomst beräknats. Inkomsttiteln bör därmed utgå.
Anslagsbehållningarnas utveckling. I årets budgetproposition beräknades medelsbehållningarna på reservations- och investeringsanslag öka med 1 500 milj. kr. under budgetåret 1977/78.1 sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår har riksrevisionsverket bedömt att anslagsbehållningarna kommer att öka med 3 789 milj. kr. Av detta belopp avser ca 1,7 miljarder kr. medel till varvsindustrin och drygt 0,5 miljarder kr. lån till specialstålindustrin. Ytterligare närmare 0,8 miljarder kr. hänför sig till sysselsättningsskapande åtgärder m. m.
För budgetåret 1978/79 räknade föredraganden i budgetpropositionen med att anslagsbehållningarna skulle bli oförändrade under budgetåret. Mot bakgrund av att en stor del av den uppbyggnad av anslagsbehållningar som nu beräknas ske under budgetåret 1977/78 torde komma att förbrukas under nästkommande budgetår räknar föredraganden i kompletteringspropositionen med en förbrukning av reserverade medel om 3 miljarder kr. Utskottet gör för sin del ingen annan bedömning men vill i likhet med föredraganden framhålla att dessa beräkningar måste omges med betydande osäkerhetsmarginaler.
Dispositionen av rörliga krediter. Föredraganden räknar i det reviderade budgetförslaget, liksom i budgetförslaget, med att dispositionen av rörliga krediter ökar med 300 milj. kr. Utskottet finner ingen anledning att frångå denna bedömning.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. medger att avsättning sker av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1978/79,
2. godkänner i kompletteringspropositionen framlagd beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1978/ 79,
3. godkänner i kompletteringspropositionen framlagd beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1978/79,
FiU 1977/78: 47
4. beräknar driftbudgetens inkomster för budgetåret 1978/79 enligt vid kompletteringspropositionen fogad specifikation.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 30 maj 1978
På finansutskottets vägnar BJÖRN MOLIN
Närvarande: Björn Molin (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Knut Wachtmeister (m), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s), Anton Fågelsbo (c), Arne Gadd (s), Sven-Olov Träff (m), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Torsten Karlsson (s), Rune Rydén (m) och Allan Gustafsson (c).
Särskilt yttrande
av Kjell-Olof Feldt (s), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s), Arne Gadd (s), Anita Gradin (s) och Torsten Karlsson (s) som anför:
I föreliggande betänkande behandlar finansutskottet de inkomstberäkningar som ligger till grund för det reviderade budgetförslaget. Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det inte finns anledning att göra andra antaganden än de som gjorts i propositionen och utskottet beräknar därför inkomsterna på statsbudgeten till de belopp som framgår av det reviderade budgetförslaget.
Socialdemokraterna i finansutskottet har i särskilda reservationer till betänkandet 1977/78: 40 fört fram krav på en alternativ inriktning av den ekonomiska politiken. Detta har bl. a. inneburit att vi har motsatt oss att den allmänna arbetsgivaravgiften slopas, en uppfattning som de socialdemokratiska ledamöterna i skatteutskottet fullföljt genom att reservera sig vid skatteutskottets behandling av frågan (SkU 1977/78: 56). Den inkomstberäkning som nu föreligger har inte beaktat de förslag som socialdemokraterna lagt fram i sitt budgetalternativ. Vi har dock inte funnit anledning att i detta sammanhang avge reservation eftersom ärendet, om de av oss förordade riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetregleringen skulle godkännas av riksdagen, torde få återförvisas till utskottet för fortsatt beredning.
NORSTEDTS TRTCKERI STOCKHOLM 1978 780045