Med anledning av motioner om fördelningspolitisk forskning m. m.

FiU 1977/78:5

Finansutskottets betänkande 1977/78:5

med anledning av motioner om fördelningspolitisk forskning m. m.

I detta betänkande behandlas motionerna

1976/77:310 av Bernt Nilsson m. fl. (s) vari - med hänvisning till motiveringen i motionen 1976/77:409 - hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att åtgärder snarast vidtas för att få till stånd forskning kring de frågor som berör lågt löneläge individuellt, mellan könen, bransch vis och regionalt samt hur skatter och priser förhåller sig till lågt löneläge inom en region (län),

1976/77:313 av Daniel Tarschys m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning av skattesystemets, de offentliga utgifternas och de offentliga överföringarnas fördelningspolitiska konsekvenser,

1976/77:597 av Nils Hörberg (fp) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar att Sveriges bidrag till större jämlikhet i världen även skall omfatta strävanden att minska överflödskonsumtionen bland medborgare i vårt land,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att se över vilka förändringar som bör ske i vårt land för att här åstadkomma det ändrade konsumtionsmönster som är ett nödvändigt bidrag från oss till en global jämlikhet,

1976/77:598 av Nils Hörberg (fp) och tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) vari hemställs att riksdagen måtte uttala att vid såväl riksdagens, regeringens som ämbetsverkens fattande av beslut i framtiden särskilda ansträngningar skall göras så att ekologins övergripande krav blir beaktade så långt som är tekniskt och ekonomiskt möjligt, samt

1976/77:1007 av PerGahrton (fp) och Bonnie Bernström (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om höginkomst- och makthavargruppernas levnadsförhållanden.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna 313 och 1007 från statistiska centralbyrån och institutet för social forskning.

1 Riksdagen 1977/78. 5 sami. Nr 5

FiU 1977/78:5

2 Motionerna

I den motivering till hemställan i motionen 310 av Bernt Nilsson m. fl. (s) som återfinns i motionen 409 framhåller motionärerna bl. a. att skatterna i Kalmar och Blekinge län är högre än rikets genomsnitt. Det låga löneläget i sydöstra Sverige medverkar till att det finns färre skattekronor per löntagare, vilket i sin tur gör att kommuner och landsting måste kompensera detta genom högre skatteuttag. Olika undersökningar visar också enligt motionärerna att regionen har förhållandevis högt prisläge på de olika förnödenheterna för invånarnas konsumtion. Detta gäller inte minst på Gotland sommartid.

Det höga uttaget av kommunalskatt kan enligt motionärerna delvis förklaras med det genomsnittligt låga löneläget samt förhållandevis stor andel jordbruksbefolkning med förmånliga skatteregler. Orsakerna är emellertid flera, menar motionärerna, varför en undersökning vore önskvärd. Motionärerna anser att kunskapen över huvud taget är liten om orsak och verkan samt beroendet mellan de olika faktorerna låg lön, höga skatter och priser. Därför föreslås att en forskning snarast möjligt igångsätts, förslagsvis i den region som åberopats i motionen.

I motionen 313 av Daniel Tarschys m. fl. (fp) framhålls att det i det svenska samhället ännu finns betydande välståndsklyftor. Från liberala utgångspunkter är detta enligt motionärerna ett oacceptabelt tillstånd.

Motionärerna anger fyra olika vägar längs vilka en jämnare välfärdsfördelning i samhället huvudsakligen kan nås: utjämning via ekonomisk tillväxt, utjämning via inkomstbildningen, utjämning via skatter och överföringar samt utjämning via offentliga insatser. Alla dessa fyra strategier har prövats och befunnits i viss mån framgångsrika. Samtidigt förefaller enligt motionärerna optimismen om fortsatta framsteg längs var och en av dessa vägar ha dämpats något under senare år.

En närmare diskussion av de fyra nämnda vägarna leder motionärerna till slutsatsen att tveksamheten om vilken strategi som bör väljas för de fortsatta strävandena att hjälpa de sämst ställda är betydande. Motionärerna finner det angeläget att politikerna ges bättre möjligheter att bedöma de fördel ni ngspolitiska konsekvenserna av olika åtgärder. I detta syfte bör regeringen låta en expertutredning studera såväl skattesystemet som de offentliga utgifterna och överföringarna från fördelningssynpunkt och redovisa ett underlag för framtida politiska beslut. Ett utredningsarbete av detta slag skulle enligt motionärerna alternativt kunna bedrivas som ett fristående forskningsprojekt.

I motionen 597 av Nils Hörberg (fp) anförs att i de rika länderna bor världens överklass under levnadsförhållanden som tveklöst kan kallas överkonsumtionssamhälle. De verkligt fattiga ländernas medborgare lever under förhållanden som de flesta svenskar sannolikt inte kan sätta sig in i.

FiU 1977/78:5

3 Den materiella nöden och det andliga armodet är på många håll sådant att mänsklig överlevnad synes omöjlig.

Motionären beskriver denna ojämlikhet i världen på olika sätt, bl. a. genom att peka på att medan en grupp rika länder med 40 % av jordens befolkning svarar för 85 % av världens konsumtion, har de fattigaste länderna 36 % av befolkningen men bara 3 % av konsumtionen. Konferenser i FN:s regi visar enligt motionären att för att mildra denna orättvisa krävs inte bara begränsning av barnafödandet i u-länderna utan lika mycket begränsning av konsumtionen i i-länderna. Detta illustreras av att en nyfödd svensk under sin livstid kommer att förbruka lika mycket av jordens tillgångar som 25 indier.

Motionären anser att ett konkret handlingsprogram för Sveriges medverkan i skapandet av en ny ekonomisk världsordning bör utarbetas. I ett sådant handlingsprogram måste krav på en ändrad livsstil i Sverige medtas. Motionären lämnar exempel på åtgärder som kan ingå i ett sådant program. Bland exemplen finns ändrade kostvanor, ökad livsmedelsproduktion i Sverige samt åtgärder på olika områden i samhället som är ägnade att spara energi och andra resurser.

Vidare borde enligt motionären en basbeloppsanknuten gräns kunna sättas över vilken all enskild inkomst användes av samhället för insatser till mer behövande människor i fattiga länder. Den produktionskapacitet som vi skulle få ledig borde inriktas på ting, anpassade till de fattiga ländernas behov.

Sammanfattningsvis anser motionären att betydande konsumtionsbegränsningar kan göras i Sverige utan att svenskarna skulle behöva göra avkall på de grundläggande levnadsbehov som vi vant oss vid att kräva under 1900- talet. Ett initiativ från svensk sida skulle enligt motionären inte vara utan effekt internationellt sett. Motionären begär ett uttalande av riksdagen i linje med motionens intentioner och tillsättandet av en utredning för att se över vilka förändringar i vårt land som skulle erfordras.

Motionen 598 av Nils Hörberg och tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) behandlar relationen mellan de båda begreppen ekologi och ekonomi. Ekologin lär oss enligt motionärerna att vi skall leva i enlighet med naturens regler och inte bryta mot det uppbyggnads- och om vandi ingssystem enligt vilket vår planet existerar.

Motionärerna menar att så länge människans ingrepp samverkar med naturens eget ”solenergisystem” och returprodukter återlämnas motsvarande resursuttaget - så länge är allt väl. Men när människorna ”tar ut” och förslösar resurser utan att lämna tillbaka motsvarande returprodukter, då motverkar människans ingrepp naturens eget energiomvandlingssystem.

Ekonomin är vårt sätt att hantera planetens/naturens resurser, anför motionärerna. Att göra riktiga ekonomiska bedömningar och att vidta ekonomiska ingrepp i samklang med ekologin är komplicerat. Vårt ekonomiska handlande har enligt motionärerna hittills oftast styrts av lönsam -

FiU 1977/78:5

hetskalkyler, som varit för kortsiktiga och inte beaktat de ekologiska följderna. Det 1 igger en stor svårighet däri, att ekonomiska bedömningar ofta sker för verksamhet som är utbruten ur sitt ekologiska sammanhang eller som endast omfattar en relativt kort tidsenhet. Långsiktigt blir enligt motionärerna ekonomiska kalkyler missvisande och olämpliga som styrmedel, om de inte underordnas den ekologiska verkligheten. Motionärerna understryker därför att ekologin är ett övergripande begrepp som måste få vara styrande i all ekonomisk planering. Ekonomin måste underordnas ekologin.

Motionärerna nämner som exempel på åtgärder som vidtagits utan att man beaktat ekologiska krav vårt handlande inom kommunikationssektorn, förbränningen av olja för uppvärmning av lokaler och att man genom utnyttjandet av fissionskraft skapar ett avfall som inte är återanvändbart och dessutom måste förvaras i århundraden.

Exempel på ekologiskt godtagbara åtgärder är enligt motionärerna användandet av solenergi för uppvärmning av villor och varmvatten samt växtbiomassa som alternativ energikälla.

Sammanfattningsvis anför motionärerna att nästan allt vi hittills gjort har varit lönsamt i nuets korta perspektiv men att nästan allt vi gör också får vittgående och svåröverskådliga ekologiska följder, som kan gå ut över våra möjligheter att på lång sikt behålla denna planet "i beboeligt skick”. Den bästa internationella insatsen från svensk sida i detta sammanhang torde enligt motionärerna vara att genom interna svenska åtgärder visa upp en målmedvetenhet att på ett helt annat sätt än hittills låta ekologins övergripande krav bli beaktade vid ekonomiska beslut.

I motionen 1007 av Per Gahrton (fp) och Bonnie Bernström (fp) framhålls att människor i Sverige lever under ytterst olika sociala och ekonomiska förhållanden. En överväldigande statistik och social forskning visar att jämlikhet knappast råder i något avseende. Kunskapen om de sämst ställda gruppernas situation är numera, bl. a. genom låginkomstutredningens och dess efterföljares verksamhet, relativt god. Också de mekanismer som skapar social och ekonomisk utslagning är, i varje fall på teoretisk nivå, någorlunda väl definierade.

Däremot är enligt motionärerna kunskapen om höginkomst- och makthavargruppernas situation och de mekanismer som skapar höginkomststatus i Sverige i dag betydligt sämre kartlagd.

Motionärerna ställer frågan om höginkomstgrupperna nått sin position på ett sätt som överensstämmer med den dominerande samhällsmoralen. Motionärerna menar att även om man har en långtgående beredskap att acceptera att vissa personer lever på en betydligt högre levnadsnivå än andra, även om man är beredd att acceptera stora inkomster av kapital, är det av betydande intresse att veta hur hög levnadsnivå och stort kapitalinnehav faktiskt uppkommer i vårt samhälle. Sker det i enlighet med gällande värderingar? Vilka sekundäreffekter följer av stark ekonomisk position? Är

FiU 1977/78:5

hög inkomst och stort kapitalinnehav ett resultat av produktivt arbete och/ eller betydande risktagande vid kapitalinsatser? Vilken roll spelar manipulationer med skattesystemet? Vilken roll spelar icke-produktiva värdestegringar på t. ex. mark, fastigheter, tavlor, frimärken? Vilken roll spelar investeringar i osocial eller rent asocial verksamhet? Vilken roll spelar rent kriminell verksamhet?

Ett särskilt problem i detta sammanhang är enligt motionärerna det faktum att Sverige i många avseenden är ett slutet land. Det gäller i hög grad också dess s. k. etablissemang. Och det är ett litet land. Generaldirektörer, kommunalråd, verkställande direktörer, direktörer känner ofta varandra och har kontinuerliga kontakter, vanligen i flera olika egenskaper. Det är enligt motionärerna naturligt att lojaliteter kan uppstå mellan dessa personer och därmed också ett klimat för utbyte av tjänster och gentjänster. Motionärerna förmodar att dessa tjänster mera sällan tar sig uttryck i direkt olagliga handlingar. Vanligare är det tjänster i form av tips, ”inside information”, hjälp att etablera kontakter etc., som sedan kan materialiseras till rent ekonomiska vinster eller minskning av de egna utgifterna.

Motionärerna hävdar inte att dessa aktiviteter skulle vara allmänt förekommande men vet att de förekommer. Det är ej heller, menar motionärerna, eller behöver i alla fall inte vara, något fel att människor som gör en viktig insats för vårt samhälle belönas för detta. Men det skall inte vara så att människor som redan har det bra skall kunna tillskansa sig ytterligare konsumtionsmöjligheter utöver vad såväl dennes arbetsgivare som samhället genom skattesystemet tänkt sig.

Motionärerna anser det därför viktigt att ”makthavarnas” privatekonomi och inbördes relationer utsätts för en sådan granskning att nämnda genvägar till ökad konsumtion och inflytande förhindras. Detta skulle bidra till att dels minska de ”slutna rummens kameraderi”, dels skapa en inkomstfördelning i samhället som riksdagen avsett med sina ekonomiska beslut. En utredning om höginkomst- och makthavargruppernas levnadsförhållanden måste därför komma till stånd.

Några uppgifter för en sådan utredning skulle enligt motionärerna vara följande:

pröva möjligheten att göra självdeklarationerna för direktions- och styrelsemedlemmar i större företag liksom för högre tjänstemän och ledande politiska förtroendevalda (däribland riksdagsledamöter) offentliga i sin helhet,

pröva möjligheten att för personer i dessa ställningar införa en särskild sorts självdeklaration som tydligt anger vilka säkerheter som ligger till grund för innehavda lån, vilka villkor som gäller för dessa, utreda konsekvenserna av det inflytande som uppstår därigenom att enskilda eller grupper av enskilda personer innehar ett flertal poster i styrelser och direktioner för större företag, inte minst personalunioner mellan banker och deras kunder i ledande samhällsställning,

redovisa rättsläge och praxis i andra länder i här berörda sammanhang.

FiU 1977/78:5

6 Remissyttrandena

Statistiska centralbyrån (SCB) tar i sitt yttrande inte ställning till huruvida sådana utredningar som förordas i motionerna 313 och 1007 bör komma till stånd. I stället pekar SCB utifrån sina erfarenheter på gjorda statistiska undersökningar och utvecklingsarbeten som kan vara av betydelse i frågan samt visar i viss utsträckning på möjliga undersökningsansatser i framtiden.

Institutet för social forskning pekar också på vissa gjorda undersökningar, vilkas resultat är relevanta för motionärernas frågeställningar. Institutet anser dock att dessa undersökningar inte tillgodoser de forskningsbehov och önskemål om bättre kunskaper i ämnet som aktualiseras i de båda motionerna. Institutet tillstyrker därför att riksdagen tar initiativ i syfte att få de fördelningspolitiska frågeställningarna bättre belysta.

De båda yttrandena finns fogade som bilaga till betänkandet.

Utskottet

Motionerna 310, 313 och 1007 tar samtliga upp krav på u tö k ad fördelnings - politisk forskning.

I motionen 310 begärs åtgärder för att få till stånd forskning kring de frågor som berör lågt löneläge individuellt, mellan könen, branschvis och regionalt samt hur skatter och priser förhåller sig till lågt löneläge inom en region. Motionen 313 innehåller krav på en utredning av skattesystemets, de offentliga utgifternas och de offentliga överföringarnas fördelningspolitiska effekter. I motionen 1007 begärs en utredning om höginkomst- och makthavargruppernas levnadsförhållanden.

Statistiska centralbyrån och institutet för social forskning har i sina yttranden pekat på en lång rad utredningar och undersökningar som genomförts på det här aktuella området, liksom på statistiskt material som publiceras fortlöpande och som kan användas för fördelningspolitiska analyser.

När det gäller de frågor som tas upp i motionen 310 vill utskottet i övrigt påpeka att i den mån löneskillnader mellan regioner sammanhänger med skillnader i näringsstruktur, sysselsättningsgrad o. d. så är detta centrala frågor inom regionalpolitiken och torde sålunda falla inom expertgruppens för regional utveckling (ERU:s) verksamhetsområde. Utskottet vill också erinra om att sambandet mellan lågt löneläge (och därmed låg skattekraft) och skatter utgör grunden för systemet med skatteutjämningsbidrag till kommunerna. Dessa frågor övervägs för närvarande inom 1976 års kommunalekonomiska utredning.

Frågan om prisnivån inom en region torde bl. a. vara kopplad till hur varuförsörjningen inom området kan ske. Regeringens proposition 1977/ 78:8, som för närvarande utskottsbehandlas, innehåller flera förslag på detta

FiU 1977/78:5

område, syftande till att underlätta och säkerställa varuförsörjningen även i glesbygd.

När det gäller de båda övriga motionerna visas i de båda yttrandena på den mängd material som redan finns tillgängligt eller håller på att arbetas fram. Härtill kan läggas att det vid Uppsala universitet pågår forskning rörande den ekonomiska tillväxten och inkomstfördelningen under ledning av professor Ragnar Bentzel. Vidare utförs, inom ramen för utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten och i anslutning till statens industriverks studie rörande ägandekoncentrationen i det privata näringslivet, en studie av den totala förmögenhetsfördelningen. Det kan också nämnas att de i motionen väckta frågorna berörs i förvaltningsutredningens( B 1977:01) direktiv. Utredningen skall överväga hur beslutsunderlaget inför statsfinansiellt väsentliga beslut skall kunna förbättras. Utredningen kommer härvid naturligen in även på de fördelningspolitiska aspekterna.

I motionen 1007 tangeras frågan om den s. k. ekonomiska brottsligheten och dithörande frågor. Detta är ett område som är föremål för stort intresse från statsmakternas sida. Rikspolisstyrelsens arbetsgrupp mot organiserad brottslighet har avlämnat en rapport med omfattande åtgärdsförslag. Vidare har brottsförebyggande rådet föreslagit regeringen att tillsätta tre arbetsgrupper och en parlamentarisk styrgrupp för att komma till rätta med den organiserade och ekonomiska brottsligheten. Utredningsverksamhet pågår även på kommunal nivå, exempelvis i Stockholms kommun.

Mot bakgrund av att utskottet här kunnat påvisa att det finns ett betydande material tillgängligt och att ytterligare material är att vänta på de områden motionärerna tar upp finner utskottet ingen anledning att förorda att särskilda utredningar tillsätts, så som krävs i motionerna 313 och 1007. Utskottet ställer sig tveksamt till vissa uppgifter i motionen 1007. Utskottet vill - i likhet med SCB - särskilt framhålla att det finns anledning att visa stor försiktighet i frågor som berör den personliga integriteten och som tas upp i motionen 1007.

Vad utskottet nu anfört innebär inte att utskottet intar en negativ hållning till fortsatt forskning kring de fördelningspolitiska problemen. Tvärtom delar utskottet institutets för social forskning uppfattning att de fördelningspolitiska frågeställningarna bör belysas bättre. Det gäller bl. a. skattesystemets och de offentliga utgifternas och inkomstöverföringarnas verkningar i vid mening för levnadsförhållandena inom befolkningsgrupper som skiljer sig åt med avseende på t. ex. bosättningsort (region), sysselsättningsgrad, inkomstläge, förmögenhetssituation etc. I den mån sådan forskning inte kommer till stånd inom de statliga utredningar som nu arbetar, forskningsinstitutioner

o. d. bör, som institutet för social forskning påpekat, detta kunna ske som ett fristående forskningsprojekt att initieras av t. ex. statens råd för samhällsforskning, delegationen för social forskning i socialdepartementet eller av institutet för social forskning. Utskottet vill också påpeka att det är en huvuduppgift för forskningsrådsnämnden att, vid sidan av de insatser som de

FiU 1977/78:5

enskilda forskningsråden gör, initiera och stödja forskning inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Vad utskottet i detta stycke anfört bör ges regeringen till känna.

I motionerna 597 och 598 behandlas frågor som kan sägas röra frågan om hushållning med ändliga resurser. Motionen 597 har även en fördelningspolitisk aspekt i det den främst berör frågan om ändrade konsumtionsmönster i vårt land som ett nödvändigt bidrag till en global jämlikhet. Motionen 598 syftar till att få ekologins övergripande krav att beaktas vid ekonomiska beslut.

Rent allmänt kan om de båda motionerna sägas att de tar upp frågor som är av grundläggande betydelse för vår framtid, både nationellt och globalt. Dessa frågor spänner över vida fält av samhällelig verksamhet och är också föremål för ett stort intresse från statsmakternas sida. På det allmänna, övergripande och långsiktiga planet försiggår en betydande verksamhet inom främst sekretariatet för framtidsstudier. Här har bl. a. råvaru- och energifrågor varit föremål för intresse. Vidare finns på olika delområden en omfattande utredningsverksamhet som berör problem som tas upp i motionerna. Här kan bl. a. pekas på det energipolitiska området där ett flertal offentliga utredningar arbetar. Allmänt gäller dock att arbetet sker på varje område för sig. Det kan gälla energipolitik, trafikpolitik, industripolitik, jordbrukspolitik, skattepolitik, bostadspolitik etc. Vid de överväganden och den långsiktiga planering som görs inom dessa skilda områden har givetvis de synpunkter motionärerna anför sin självklara plats. Utskottet vill också peka på att de skärpta kraven på hushållning med ändliga naturresurser har lett till en fysisk riksplanering som nu befinner sig i ett genomförandeskede. Ett omfattande arbete sker också på miljöpolitikens område. När det gäller frågan om global jämlikhet kan framhållas att Sverige gjort aktiva insatser i FN, vid den s. k. nord-syd-dialogen och vid de olika UNCTAD-konferenserna.

Utskottet har förståelse för syftet med de motioner som här behandlas. Samtidigt ställer sig utskottet mycket tveksamt till värdet av allmänna uttalanden av det slag som förordas i motionerna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 597 och 598.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av motionerna 1976/77:310, 313 och 1007 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen avslår motionerna 1976/77:597 och 598.

Stockholm den 25 oktober 1977

På finansutskottets vägnar BJÖRN MOLIN

FiU 1977/78:5

9 Närvarande: Björn Molin(fp), Kjell-Olof Feldt (s), Axel Kristiansson (c), Knut Wachtmeister (m), Torsten Gustafsson (c), Arne Pettersson (s), Anton Fågelsbo (c), Per-Axel Nilsson (s), RolfRämgård(c), Anita Gradin (s), Torsten Karlsson (s), Rune Rydén (m), Rune Johansson i Åmål (s), Karin Flodström (s) och Eva Winther (fp).

FiU 1977/78:5

10 Bilaga

Yttranden över motionerna 1976/77:313 och 1976/77:1007 Statistiska centralbyrån (1977-05-27)

Yttrande över motioner 1976/77:313 om en fördelningspolitisk utredning och 1976/77:1007 om en utredning rörande höginkomst- och makthavargruppernas levnadsförhållanden

Motionärerna föreslår i motion 1976/77:313 en utredning av skattesystemets, de offentliga utgifternas och de offentliga överföringarnas fördelningspolitiska konsekvenser samt i motion 1976/77:1007 en utredning om höginkomst- och makthavargruppernas levnadsförhållanden.

Utan att anlägga synpunkter på huruvida sådana utredningar bör komma till stånd vill SCB utifrån sina erfarenheter peka på statistiska undersökningar och utvecklingsarbeten som kan vara av betydelse i frågan samt i viss utsträckning visa på möjliga undersökningsansatser.

I motionen om en fördelningspolitisk utredning anför motionärerna att en jämnare välfärdsfördelning i samhället huvudsakligen kan nås längs fyra olika vägar: utjämning via ekonomisk tillväxt, utjämning via inkomstbildningen, utjämning via skatter och överföringar samt utjämning via offentliga insatser. Av dessa fyra strategier kommenterar SCB de tre sistnämnda.

Utjämningen via inkomstbildningen kan summariskt belysas med hjälp av verkets lönestatistik. Detta gäller i första hand industriarbetarna för vilka utvecklingen av branschvisa löneskillnader samt löneskillnader mellan könen kan följas.

De fördelningspolitiska konsekvenserna av skatterna och överföringarna till hushållen kan i betydande utsträckning åskådliggöras med hjälp av SCBs årliga urvalsbaserade inkomstfördelningsundersökningar. 1 dessa undersökningar ingår så gott som samtliga kontantöverföringar av social natur från stat och kommun till hushållen. Separata uppgifter finns om de olika överföringsposterna. Vidare redovisas de direkta skatterna. Indelningar kan bl. a. göras efter hushållets storlek och sammansättning, sysselsättningsni vå under året (i antal helårs- och heltidssysselsatta etc) och socioekonomisk grupp. Inkomstfördelningsundersökningarna utgör vidare en naturlig bas vid kartläggning av det totala skattesystemets fördelningseffekter, dvs. med inkluderande av arbetsgivaravgifter, mervärdeskatt m. m. En kompletterande statistikkälla kommer 1978 års hushållsbudgetundersökning att utgöra. Inom SCB pågår ett utvecklingsarbete inriktat på att belysa skattesystemets fördelningseffekter. Ett problem av betydande svårighetsgrad är här de incidensantaganden som måste göras för de väsentligaste skatterna för att fördelningen av skattebördan på olika hushållsgrupper skall kunna beräknas.

FiU 1977/78:5

11 Ifråga om de offentliga insatsernas betydelse ur fördelningssynpunkt har ett inledande utredningsarbete utförts inom SCB. Arbetet har inriktats på den offentliga konsumtionen. F. n. saknas ett enhetligt och uttömmande statistiskt material som visar hushållens ianspråktagande av olika tjänster inom t. ex. utbildning, sjukvård, socialvård och rekreation.

I motionen om utredning rörande höginkomst- och makthavargruppernas levnadsförhållanden läggs huvudvikten vid hur hög levnadsnivå m. m. faktiskt uppkommer i vårt samhälle, dvs. motionärerna är intresserade av de mekanismer som ligger bakom hög konsumtion och inflytande. I motionen nämns vidare olika genvägar i form av manipulationer med skattesystemet, erbjudande av förmånliga lån m. m. som enligt motionärerna därvidlag kan komma till användning.

Med hänsyn till de besvärliga bortfalls- och mätproblem som skulle uppstå är det enligt SCBs bedömning svårt att i en statistisk undersökning försöka till fullo belysa de frågeställningar som motionärerna uppställer. Flera av de uppgifter som skulle behöva insamlas skulle av de i undersökningen deltagande personerna kunna uppfattas som ett hot mot den personliga integriteten. SCB vill dock peka på vissa undersökningar som för närvarande utförs av SCB och därvid visa på möjliga undersökningsansatser.

SCBs årsvisa undersökningar av levnadsförhållandena omfattar en rad olika välfärdskomponenter såsom hälsa, utbildning, ekonomi och boende. Dessa undersökningar kan därför sägas ge en bred bild av olika gruppers levnadsförhållanden och därmed utgöra en lämplig grund för kartläggning av höginkomst- och makthavargruppernas levnadsförhållanden. Ett speciellt problem är dock att finna kriterier som gör det möjligt att urskilja de mycket små grupper motionärerna främst är intresserade av. Problemet kompliceras av att SCBs undersökningar av levnadsförhållandena baseras på urval. En möjlig utgångspunkt är det förslag till indelning i socioekonomiska grupper som utvecklats inom SCB och som tills vidare tillämpas på försök inom bl. a. ovannämnda undersökningar. Indelningen syftar i första hand till att indela den yrkesverksamma befolkningen med ledning av yrke och anställningsförhållanden. De grupper som främst är av intresse är "ledande befattningar” och specialister bland de anställda samt företagargrupperna. Dessa grupper torde emellertid sammantagna utgöra en alltför vid grupp. Kompletterande kriterier måste därvid förmodligen tillgripas, t. ex. förekomst av förmögenhet över skattepliktsgränsen (f. n. 200 000 kronor).

Med hänsyn till de förhållandevis små grupper det kan vara fråga om kan det vidare bli erforderligt att aggregera flera årgångar av undersökningarna. SCB har ovan pekat på vissa avgränsningsproblem i samband med utredningar rörande höginkomst- och makthavargruppernas levnadsförhållanden. En eventuell utredning måste på denna punkt föregås av ett omfattande utvecklingsarbete.

Avslutningsvis vill SCB beröra ytterligare några statistiska undersökningar som kan vara av betydelse i detta sammanhang.

FiU 1977/78:5

12 På uppdrag av utredningen om löntagarna och företagens kapitaltillväxt genomför SCB en omfattande kartläggning av förmögenhetsfördelningen grundad på uppgifter ur 1976 års deklarationsmaterial dvs. avseende förmögenhetsställningen per 31.12.1975. I urvalet ingår dels 5 000 hushåll från de årliga inkomstfördelningsundersökningarna, dels ca 3 200 hushåll med skattepliktiga nettoförmögenheter över 200 000 kronor. Undersökningen avser att ge en så detaljerad bild av förmögenhetsfördelningen som möjligt med redovisning av olika tillgångs- och skuldposter. Klassificeringar efter olika hushållsgrupper kommer vidare att göras.

SCBs löpande inkomststatistik, dels de tidigare berörda inkomstfördelningsundersökningarna, dels den totalräknade inkomst- och förmögenhetsstatistiken, kan vidare i viss utsträckning tjäna som utgångspunkter för kartläggning av i motion 1976/77:1007 angivna befolkningsgrupper. Kartläggningen får då begränsas till en av välfärdskomponenterna, nämligen ekonomi. Inkomstfördelningsundersökningarnas styrka ligger bl. a. i att de ger en detaljerad beskrivning av inkomststruktur och inkomstfördelning. I dessa undersökningar tillämpas liksom i undersökningarna om levnadsförhållandena i samhället en socioekonomisk indelning. Den totalräknade inkomst- och förmögenhetsstatistiken ger en betydligt mer summarisk bild av inkomstfördelningen. Vidare sker redovisning av skattepliktig förmögenhet (nettobehållningar överstigande 200 000 kronor). Genom att denna statistikprodukt omfattar så gott som alla inkomsttagare kan den lämpligen användas som urvalsram för eventuella undersökningar av personer med mycket hög inkomst respektive förmögenhet (exempelvis över viss beloppsgräns eller de 1 % av inkomsttagarna med den största inkomsten).

I den slutliga handläggningen har förutom undertecknade med avdelningsdirektör Hans Garke såsom föredragande, deltagit statistikchef Wahlström samt avdelningsdirektör Molinder.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Ingvar Ohlsson

Hans Garke

Institutet för social forskning (1977-06-02)

Med anledning av att finansutskottet anhållit om yttrande över motion 1976/77:313 om en fördelningspolitisk utredning samt över motion 1976/ 77:1007 om en utredning rörande höginkomst- och makthavargruppernas levnadsförhållanden får Institutet för social forskning anföra följande:

Institutet för social forskning instämmer i andemeningen i båda motionerna, vilken kan anses vara att kunskaperna om de fördelningspolitiska problemen är eftersatta i vårt land. Den fördelningspolitiska forskningen borde egentligen syfta till att utveckla ett system för löpande redovisning av

FiU 1977/78:5

de fördelningspolitiska effekterna av olika åtgärder.

Under senare år har dock vissa undersökningar gjorts, vilkas resultat är relevanta för motionärernas frågeställningar. Institutet erinrar om låginkomstutredningens undersökningar, jämte den fortsättning av dessa som nu genomförs i Statistiska centralbyråns regi samt det utvecklingsarbete som pågår inom institutet, när det gäller att konkretisera idén om social rapportering i anslutning till 1968 och 1974 års levnadsnivåundersökningar. Vid Institutet har dessutom R. Spånt nyligen genomfört undersökningar av inkomst- och förmögenhetsfördelningen, publicerade 1975 och 1976. Man kan även erinra om T. Franzéns m. fl. undersökning av Skatters oell offentliga utgifters effekter på inkomstfördelningen.

Dessa undersökningar tillgodoser dock inte de forskningsbehov och önskemål om bättre kunskaper i ämnet som aktualiseras i de båda motionerna. Institutet tillstyrker därför att riksdagen tar initiativ i syfte att få de fördelningspolitiska frågeställningarna bättre belysta. Detta skulle lämpligen ske som ett fristående forskningsprojekt att initieras av t. ex. Statens råd för samhällsforskning, Delegationen försocial forskning i Socialdepartementet, eller av Institutet för social forskning.

Stockholm som ovan

Bror Rexed ordförande

Gösta Rehn föreståndare

GOTAB. Stockholm 1977